Rapportnummer: PTS-ER-2013:5 Datum Undersökning av myndigheters och kommuners införande av IPv6. På uppdrag av Post- och telestyrelsen

Transkript

1 Rapportnummer: PTS-ER-2013:5 Datum Undersökning av myndigheters och kommuners införande av IPv6 På uppdrag av Post- och telestyrelsen

2 Rapportnummer: PTS-ER 2013:5 Diarienummer: ISSN: AB Stelacon Undersökning av

3 Sammanfattning PTS har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informationsinsatser och följa upp myndigheters införande av IPv6 i publika e-tjänster och i sin verksamhet. Mot bakgrund av detta har Stelacon fått i uppdrag av PTS att genomföra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie avseende införandet av IPv6 i myndigheter och kommuner. Undersökningen har genomförts i form av en webbenkät och djupintervjuer under november och december Fyra av tio organisationer anser sig ha god eller mycket god kännedom om IPv6. Hälften anser sig ha grundläggande kännedom. Endast en av tio organisationer anser sig ha ingen eller ringa kännedom om protokollet. Trots en hög andel som anser sig ha en grundläggande eller bättre kännedom om IPv6, är det fortfarande tre av fyra myndigheter och kommuner som ännu inte har infört IPv6 för sin externa datakommunikation och publika e-tjänster. Personella resurser är det främsta skälet till att såväl myndigheter som kommuner inte har infört IPv6. Ekonomiska resurser anges i andra hand som skäl. Organisationer med it-drift i egen regi har infört IPv6 i något högre utsträckning än de organisationer som har lagt ut den. Cirka 40 procent av kommunerna och myndigheterna planerar att införa IPv6 för extern kommunikation under Drivkrafterna för införandet är nåbarheten och regeringens mål. Två av tre, av de organisationer som har planerat ett införande under 2013, har resurser avsatta för ändamålet. Endast en mycket liten andel har infört IPv6 för den interna kommunikationen. Bakomliggande orsaker till detta, enligt knappt 40 procent, är personella och ekonomiska resurser. En tredjedel av organisationerna bedömer även att det är en icke-intressant fråga för organisationen idag. It-leverantörerna har en viktig roll för införandet av IPv6. Såväl kommuner som myndigheter anger att de vänder sig till dem i första hand för att få information om IPv6. It-leverantörerna tenderar dock inte att vara en pådrivande faktor för ett införande. Information om praktiskt införande efterfrågas, liksom information om nyttan med IPv6 och kostnaderna för ett införande. Mottagaren av informationen är i de flesta fall it-chefen. Organisationsledningen efterfrågar information om nyttan och kostnader i större utsträckning, medan it-tekniker efterfrågar teknisk information. Knappt 30 procent av samtliga organisationer har infört DNSSEC. Under 2013 planerar drygt var tredje organisation att införa DNSSEC. Cirka en femtedel har inte diskuterat eller tagit beslut om att införa DNSSEC

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Metod Målgrupp och urval Genomförande och bortfallsredovisning Enkätfrågor Analys Läsanvisning Respondenten, dess organisation, e-tjänster, it-drift It-chef är den vanligaste respondenten Myndigheter med över 50 anställda har liknande svarsmönster Sju av tio kommuner samt varannan myndighet har e-tjänster riktade till allmänheten utöver webbplats Majoriteten driver den externa datakommunikationen helt eller delvis i egen regi Var tionde myndighet och knappt var tredje kommun ansvarar för andra organisationers IT-drift Kunskap och kännedom om IPv Sex av tio kommuner respektive fyra av tio myndigheter anser sig ha grundläggande kännedom om IPv Drygt hälften av kommunerna och en tredjedel av myndigheterna känner till IPv6 i teorin Införande av IPv

5 4.1 Nio av tio kommuner och sex av tio myndigheter har inte infört IPv6 i sin externa datakommunikation och publika e-tjänster Personella och ekonomiska resurser samt prioriteringar är orsaker till att organisationer inte har infört IPv Två femtedelar planerar att införa IPv6 för extern datakommunikation under Två av tre har resurser avsatta för införande av IPv Åtta av tio har inte infört IPv6 för intern datakommunikation Införande av IPv6 för intern datakommunikation är en ickeintressant fråga för en av tre organisationer Nästan hälften av organisationerna har inte diskuterat eller tagit beslut om införande av IPv6 för intern datakommunikation Informationsbehov Information om praktiskt införande är mest efterfrågat It-chefen är den främsta mottagaren av informationen Informationen har flera användningsområden Organisationerna efterfrågar även ekonomiska medel för att underlätta införandet Organisationerna vänder sig till it-leverantörer i första hand för information om IPv Regeringen, PTS, E-delegationen, it-leverantörer och.se kan bidra mer i frågan PTS arbete med IPv Knappt hälften av myndigheterna och 40 procent av kommunerna känner till PTS vägledning PTS vägledning är användbar och ger konkreta tips Fyra av tio myndigheter känner till PTS e-tjänst som mäter myndigheters beredskap för IPv DNSSEC Knappt en tredjedel har infört DNSSEC

6 8 Övriga frågor Övriga synpunkter Förutsättningar för mindre myndigheter Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide..46 Bilaga 2. Deltagarförteckning webbundersökning IPv6 52 Bilaga 3. Enkätfrågor i webbundersökning om IPv6 hos myndigheter och kommuner

7 1.1 Bakgrund 1 Inledning PTS har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informationsinsatser och följa upp myndigheters införande av IPv6 i publika e-tjänster och i sin verksamhet. I uppdraget ingår att följa upp myndigheters beredskap för sin faktiska nåbarhet över IPv6. Eventuella utmaningar och hinder ska kartläggas och förnyade insatser göras i paritet med uppföljningens resultat. PTS ska beakta andra aktörers initiativ vad gäller informations- och stödjande aktiviteter inom området. Målet för uppdraget är att PTS ska bidra till att statliga myndigheter i större utsträckning ska ha infört eller planerar att införa IPv6 vid sidan av IPv4. Som en del av uppdraget genomförs studier där myndigheter och kommuner undersöks. 1.2 Syfte Stelacon har fått i uppdrag av PTS att genomföra: 1. En kvantitativ studie om införandet av IPv6 till statliga myndigheter och kommuner, totalt ca 550 st. 2. En kvalitativ studie omfattande 20 djupintervjuer med företrädare för ett representativt urval statliga myndigheter och kommuner. 3. En beskrivning av vilka hinder som finns för att införa IPv6, vilken information som det finns behov av för att underlätta övergången till IPv6 samt vilket kompetensstöd som behövs för att underlätta övergången till IPv6. Detta görs mot bakgrund av de inkomna resultaten i steg 1 och 2. Syftet med den kvantitativa studien är att ge svar på i vilken utsträckning myndigheterna har övergått till IPv6, om de under de närmaste åren har planer på att övergå till IPv6. Djupintervjuerna syftar till att komplettera bilden av de inkomna svaren i den kvantitativa studien. De ska ge en djupare förståelse för vilka utmaningar som myndigheterna har när det gäller övergången till IPv6. Fokus ligger på att få en uppfattning om vilka utmaningar som myndigheterna har för att kunna gå över till IPv6 och inhämta förslag på åtgärder för att IPv6 ska kunna införas. En beskrivning av hinder som finns för att införa IPv6, informationsbehov och kompetensstöd för att underlätta övergången redovisas löpande i rapporten, i kapitel 10 Slutsatser och i sammanfattningen. 1.3 Metod Uppdraget har genomförts som en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av en webbenkät. Den skickades ut elektroniskt till berörda organisationers registratoradress med ett missiv och en länk till enkäten. Enkäten adresserades till ansvarig för

8 organisationens IT-tjänster. Undersökningen pågick mellan den 17 november och 6 december Utskicket följdes av två påminnelser. Den kvalitativa studien har genomförts i form av djupintervjuer, 20 stycken. Dessa har i huvudsak genomförts per telefon. Merparten av djupintervjuerna genomfördes efter webbenkäten, i december 2012, i syfte att följa upp och få en fördjupad förståelse av svaren i webbenkäten. Djupintervjufrågorna framgår av Bilaga 1. Intervjuguide. 1.4 Målgrupp och urval PTS har tillhandahållit en förteckning över myndigheter och kommuner som har ingått i webbenkäten. Den har skickats till 546 aktörer: samtliga kommuner (290 stycken) och 256 myndigheter. Bland myndigheterna skickades den till statliga förvaltningsmyndigheter, myndigheter under riksdagen, statliga affärsverk, samt Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket. Förteckningen över myndigheter och kommuner som har fått enkäten skickad till sig finns i Bilaga 2. Deltagarförteckning webbundersökning IPv6. Urvalet av myndigheter och kommuner för djupintervjuer har gjorts av PTS och Stelacon. Djupintervjuer har gjorts med kommuner i olika kommunkategorier samt myndigheter i olika storlek och verksamhetsområde. 1.5 Genomförande och bortfallsredovisning Totalt har 352 enkäter besvarats. Det motsvarar en svarsfrekvens på ca 72 procent, med fördelning ca 77 procent för myndigheter och ca 68 procent för kommuner. I det fall en myndighet ansvarar för IT-drift för flera myndigheter, har endast svar för den ansvariga myndigheten beaktats. Kommuner som ansvar för flera kommuners IT-drift har hanterats på motsvarande sätt. Totalt sett är det 56 kommuner och myndigheter i webbenkäten, som har en värdmyndighet som ansvarar för deras IT-tjänst. Dessa myndigheter och kommuner har dragits bort från det totala antalet aktörer som enkäten skickats ut till. Svarsfrekvensen på 68 procent för kommuner och 77 procent för myndigheter tillsammans med det faktum att svar har erhållits från alla kommun- och myndighetsstorlekar gör att resultatet i undersökningen är representativt för hela målgruppen

9 Myndigheter Kommuner Totalt Totalt antal myndigheter och kommuner Felaktig eller avsaknad av kontaktuppgift (e-postadress) Svar från annan myndighet eller kommun Ej besvarat enkäten Besvarat enkäten För mer information om fördelning bland svarande myndigheter sett till organisationsstorlek, se avsnitt 2.2. Totalt har 20 djupintervjuer genomförts med följande fördelning: Kategori Myndigheter Kommuner Totalt Stor myndighet 4 4 Medelstor myndighet 5 5 Mindre myndighet 3 3 Storstad 1 1 Större städer 2 2 Mellanstor kommun 2 2 Kommun tätbefolkad region 1 1 Små glesbygdskommuner 2 2 Samtliga Information från genomförda djupintervjuer redovisas löpande. 1.6 Enkätfrågor Webbenkäten består av 26 frågor omfattande kunskap och kännedom om IPv6, införande av IPv6, informationsbehov, PTS arbete med IPv6, införande av DNSSEC samt bakgrundsfrågor som exempelvis hantering av extern

10 datakommunikation och publika e-tjänster. Frågorna i sin helhet framgår av Bilaga 3. Enkätfrågor i webbundersökning om IPv6 hos myndigheter och kommuner. 1.7 Analys Sambandsanalys över inkomna enkätsvar med påföljande analyser har genomförts. Exempelvis har resultatet i webbenkäten analyserats utifrån bakgrundsfaktorer som t.ex. myndighetsstorlek och outsourcing av it-drift. Analys har även gjorts utifrån en rad olika segmenteringar som baseras på svarsmönster, t.ex. infört kontra inte infört IPv6. I rapporten redovisas endast de analyser som är relevanta för resultatet. 1.8 Läsanvisning Kapitel 1 beskriver uppdraget från regeringen till PTS, PTS uppdrag till Stelacon, metoder för Stelacons genomförande av sitt uppdrag, målgrupp och urval, bortfallsredovisning och läsanvisning. Kapitel 2 redogör för bakgrundsinformation om de svarande, deras organisation samt organisationsstorlek och om organisationen tillhandahåller e-tjänster riktade till allmänheten. Kapitel 3 till 5 redovisar resultat från inkomna svar i webbenkäten samt genomförda djupintervjuer när det gäller kunskap och kännedom om IPv6, införande av IPv6 samt informationsbehov. I kapitel 6 framgår kännedomen avseende PTS arbete med IPv6. I kapitel 7 beskrivs organisationernas införande av DNSSEC. Kapitel 8 redovisar organisationernas övriga synpunkter om införande av IPv6. Kapitel 9 redovisar de skillnader som finns mellan mindre och större myndigheter. I kapitel 10 sammanfattas de viktigaste slutsatserna från undersökningen. Resultat redovisas i diagramform och löptext. Diagrammen visar resultatet för myndigheter respektive kommuner samt för genomsnittet för myndigheter och kommuner sammantaget

11 2 Respondenten, dess organisation, e-tjänster, it-drift Enkäten inleds med ett antal bakgrundsfrågor om den svarande (befattning), organisationstillhörighet (myndighet/kommun), storlek på myndigheten, tillhandahållande av e-tjänster riktade till allmänheten samt i vilken utsträckning myndighetens respektive kommunens externa datakommunikation och publika e-tjänster drivs i egen regi eller inte. I det här kapitlet redovisas resultat för de inledande bakgrundsfrågorna. 2.1 It-chef är den vanligaste respondenten I kommunerna besvarades enkäten till två tredjedelar av kommunens it-chef och till viss del (16 procent) av it-tekniker. Hos myndigheter var en tredjedel av respondenterna it-chef och en knapp fjärdedel it-tekniker. Bland de vanligast förekommande befattningarna under svarsalternativet Annat är it-ansvarig och it-samordnare. Administrativ chef, kanslichef, enhetschef eller driftschef är andra vanligt förekommande angivna befattningar under Annat. På flera av de mindre myndigheterna finns inte befattningen it-chef då it-enheten ofta är väldigt liten och personen ifråga snarare är it-ansvarig eller driftschef

12 2.2 Myndigheter med över 50 anställda har liknande svarsmönster Frågan om organisationsstorlek ställdes endast till myndigheter. I syfte att fånga skillnader mellan kommuner av olika karaktär har djupintervjuerna vänt sig till kommuner i olika grupper enligt SKL:s kommunindelning. Av de myndigheter som har svarat på enkäten har cirka hälften över 200 anställda. Knappt en tredjedel av de svarande har anställda. Dessa två grupper kommer fortsättningsvis i rapporten att betecknas som stor myndighet. Genomförda analyser av dessa två gruppers resultat visar att det finns en likhet i deras svarsmönster. Med andra ord, tre fjärdedelar av de svarande är med den definitionen stora myndigheter. Myndighet med 0-10 anställda respektive anställda kommer fortsättningsvis att betecknas som liten myndighet. Även dessa två gruppers resultat visar en likhet i svarsmönstret. Storleken på respektive myndighets it-enhet varierar kraftigt enligt djupintervjuerna. Det finns exempel där större myndigheter kan ha hundratals anställda inom it, medan en mindre myndighet enbart har en eller några enstaka. Djupintervjuerna visar även att det finns exempel där flera myndigheter delar på en enda it-resurs eller att myndigheten enbart har en deltidsanställd

13 2.3 Sju av tio kommuner samt varannan myndighet har e-tjänster riktade till allmänheten utöver webbplats Tre fjärdedelar av kommunerna och knappt hälften av myndigheterna i enkätundersökningen tillhandahåller e-tjänster till allmänheten. E-tjänsterna består exempelvis av inloggning via e-legitimation eller blanketter. Undersökningen visar att myndigheter och kommuner som har infört IPv6, har e-tjänster riktade till allmänheten i större utsträckning än de som inte har infört IPv6. Av de myndigheter som har infört IPv6, har 56 procent e-tjänster riktade till allmänheten. Bland de myndigheter som inte har infört IPv6 har färre, 43 procent, e-tjänster riktade till allmänheten. Fyra av fem kommuner som har infört IPv6, har e-tjänster som är riktade till allmänheten. Av de kommuner som inte har infört IPv6, har 73 procent e- tjänster som är riktade till allmänheten

14 2.4 Majoriteten driver den externa datakommunikationen helt eller delvis i egen regi Med extern datakommunikation och publika e-tjänster avses i den här undersökningen organisationens externa webbplats, extern e- postkommunikation och andra publika e-tjänster riktade till allmänheten. Närmare åtta av tio kommuner respektive sju av tio myndigheter driver den externa datakommunikationen och publika e-tjänster i egen regi. Myndigheter tenderar i något högre utsträckning än kommuner att lägga ut driften till extern it-leverantör, 48 procent jämfört med 35 procent. Det innebär att det blir viktigt vid upphandling, och vid avrop av ramavtal, att beakta att IT-tjänster ska ha stöd även för IPv6. En sjättedel av de svarande kommunerna anger att den externa datakommunikationen och publika e-tjänster drivs i samverkan med annan/andra kommuner. Av Stelacons djupintervjuer framgår det att det finns exempel på myndigheter och kommuner som har delvis outsourcad it-drift. Infrastruktur och nätverk kan exempelvis drivas i egen regi, medan den externa webbplatsen eller vissa verksamhetssystem är outsourcade. Det finns även exempel på myndigheter och kommuner som har it-enheten som en beställarorganisation som köper in tjänsterna internt i organisationen eller från en extern leverantör. Myndigheter som har e-tjänster riktade till allmänheten har i något högre utsträckning it-driften i egen regi än myndigheter som inte har e-tjänster riktade till allmänheten, 77 procent jämfört med 60 procent. För kommuner gäller det omvända, att de som har e-tjänster i något lägre utsträckning har itdriften i egen regi än de som inte har e-tjänster

15 2.5 Var tionde myndighet och knappt var tredje kommun ansvarar för andra organisationers IT-drift En femtedel av samtliga organisationers svar i undersökningen gäller även för ytterligare organisation som deras it-organisation ansvarar för. Andelen som ansvarar för andra organisationer är högre bland kommuner än den är bland myndigheter. Kommunerna kan exempelvis ansvara för it i andra kommuner, kommunala energibolag, kommunala bostadsbolag/fastighetsbolag, tekniska verk, kommunala elverk, kommunala bolag, kommunalförbund och/eller räddningstjänstförbund. Myndigheterna kan ansvara för en eller flera andra myndigheter

16 3 Kunskap och kännedom om IPv6 3.1 Sex av tio kommuner respektive fyra av tio myndigheter anser sig ha grundläggande kännedom om IPv6. I den här frågan fick den svarande skatta sin kännedom om IPv6. Ingen eller ringa kännedom, känner till grundläggande, god kännedom, mycket bra kännedom respektive, expert var svarsalternativen. Både bland kommuner samt myndigheter anser sig flest känna till IPv6 på en grundläggande nivå, dvs. den näst lägsta skattningen. Det finns en risk att respondenterna har skattat sin kännedom högre än vad resultatet i realiteten är. Detta styrks till viss del av analys av resultatet i fråga 5 och fråga 6. Sex av tio kommuner respektive fyra av tio myndigheter anser sig ha grundläggande kännedom om IPv6. Om ambitionen är att myndigheterna och kommunerna ska ha en god kännedom om IPv6 är andelen med grundläggande kännedom för hög. Att ha grundläggande kännedom om IPv6 kan i praktiken innebära en ganska låg kännedom om IPv6; att man har hört talas om begreppet eller känner till det i teorin, men kan inte hantera protokollet i praktiken. En analys visar att ju bättre kännedom intervjupersonen har, i desto högre utsträckning kan deras organisation/leverantör hantera IPv6. Cirka en tredjedel av de svarande kommunerna och myndigheterna anser sig ha god kännedom om IPv6 och cirka var tionde anser sig ha mycket bra kännedom om IPv6. Det innebär att cirka 40 procent anser sig ha god eller mycket bra kännedom om IPv6, vilket är en relativt hög siffra. En till två procent anser sig vara expert. Andelen som har ingen eller ringa kännedom om IPv6 är förhållandevis låg, fem procent hos kommuner, 15 procent hos myndigheter. Kännedomen om IPv6 är betydligt lägre bland de organisationer som har sin it-drift helt outsourcad. Var femte organisation som har sin IT-drift helt outsourcad, svarar att de har ingen eller ringa kännedom. Detta ställer högre krav på dessa organisationer vid upphandling av IT-tjänster. Bland organisationer som har

17 sin it-drift helt eller delvis i egen regi svarar enbart sex procent att de har ingen eller ringa kännedom om IPv6. Tendensen är densamma om man tittar på kommun respektive myndighet var för sig. Utifrån djupintervjuerna kan man konstatera att myndigheternas och kommunernas kännedom om regeringens mål för införandet av IPv6 är förhållandevis god, tolv av de tjugo organisationerna i djupintervjuundersökningen känner till målet. Däremot finns det en tydlig potential att öka kännedomen om IPv6. Regeringens mål har även i vissa fall fungerat som en drivkraft för införandet av IPv6. Några av de myndigheter och kommuner som Stelacon genomfört djupintervjuer med anser att målet är realistiskt och att det är bra att någon driver på utvecklingen. Bedömningen bland flera av de intervjuade är dock att behovet av IPv6 kommer att ligga längre fram i tiden. Några kommuner och myndigheter känner inte till målet alls eller känner bara till att det finns ett mål men inte några detaljer. 3.2 Drygt hälften av kommunerna och en tredjedel av myndigheterna känner till IPv6 i teorin Den här frågan undersökte organisationens eller organisationens itleverantörs kunskap/kompetens att hantera IPv6. Drygt hälften av de tillfrågade kommunerna och en tredjedel av myndigheterna känner till IPv6 i teorin. Det är ungefär samma andel som anger att de har grundläggande kännedom om IPv6. Drygt en tredjedel av myndigheterna (den egna organisationen eller leverantören) hanterar protokollet i praktiken vilket är en betydligt större

18 andel än de kommuner som hanterar protokollet. Bland kommunerna (den egna organisationen eller leverantör) hanterar åtta procent IPv6 i praktiken. Endast åtta procent av kommunerna och myndigheterna i enkätundersökningen uppger att de inte kan hantera IPv6. Myndigheterna är således mer beredda än kommunerna att på egen hand hantera IPv6. För myndigheterna finns inga skillnader i hur de hanterar protokollet i praktiken beroende på om de har it-driften i egen regi eller inte. Cirka en tredjedel klarar detta oavsett driftssätt. Bland kommunerna finns tydliga skillnader. Kommuner med outsourcad drift hanterar protokollet i praktiken i betydligt större utsträckning än kommuner med driften helt eller delvis i egen regi. Myndigheter som har e-tjänster riktade till allmänheten uppger i högre utsträckning än de som inte har e-tjänster att den egna organisationen/leverantören hanterar protokollet i praktiken, 39 procent jämfört med 29 procent. För kommuner gäller det omvända förhållandet att de som inte har e-tjänster, i högre utsträckning hanterar protokollet

19 4 Införande av IPv6 4.1 Nio av tio kommuner och sex av tio myndigheter har inte infört IPv6 i sin externa datakommunikation och publika e-tjänster Det är en relativt hög andel som inte har infört IPv6 för sin externa datakommunikation och e-tjänster. Knappt 90 procent av kommunerna har inte infört IPv6 medan siffran är lägre för myndigheterna, 61 procent. Myndigheterna har kommit något längre än kommunerna i införandet då upp emot en femtedel av myndigheterna har infört IPv6 för antingen DNS, webbsidor, revers DNS eller internetanslutning. I kommunerna har enbart några enstaka procent infört IPv6 för motsvarande funktioner. Var tionde myndighet har även infört IPv6 för e-post. En betydligt större andel av de organisationer som endast har outsourcad drift vet inte om organisationen har infört IPv6. Enbart 1 procent av de övriga organisationerna har svarat Vet ej på frågan om organisationen infört IPv6 för extern kommunikation, medan 16 procent av de med helt outsourcad drift svarat att de inte vet. Detta gäller såväl kommuner som myndigheter. De som har outsourcat har alltså sämre kunskap om den egna organisations status avseende IPv

20 De som har it-drift helt eller delvis i egen regi tenderar att ha infört IPv6 för extern kommunikation i högre utsträckning än de med helt outsourcad drift. Exempelvis har endast två procent av de med helt outsourcad drift svarat att de infört IPv6 för internetanslutning. Bland dem med it-drift helt eller delvis i egen regi, har tolv procent infört IPv6 för internetanslutning. Den här trenden är framför allt stark för myndigheter. För kommuner är skillnaderna små. Såväl myndigheter som kommuner som har e-tjänster riktade till allmänheten har i högre utsträckning infört IPv6 för sin externa datakommunikation och sina publika e-tjänster än de som inte har e-tjänster. Organisationer som har angett att de hanterar IPv6 i praktiken har infört IPv6 i betydligt större omfattning än organisationer som hanterar det efter några timmars utbildning och testande, känner till IPv6 i teorin eller inte kan hantera IPv6. Några i djupintervjuerna uppger att drivkraften för att införa IPv6 för den externa kommunikationen främst är samhällsfunktionen och möjligheten att vara nåbar överallt, även ute i världen. En av de intervjuade lyfter även fram vikten av att de offentliga organisationerna går i bräschen i syfte att få ett större införande av IPv6 generellt

21 4.2 Personella och ekonomiska resurser samt prioriteringar är orsaker till att organisationer inte har infört IPv6 Den huvudsakliga orsaken till att såväl myndigheter som kommuner inte har infört IPv6 för extern datakommunikation och publika e-tjänster är att de personella resurserna inte är tillräckliga. Knappt hälften av kommunerna och knappt 40 procent av myndigheterna anger detta som skäl. Den näst vanligaste orsaken till att IPv6 inte har införts för den externa datakommunikationen och publika e-tjänster är att det inte finns ekonomiska medel avsatta för detta. Drygt en tredjedel av kommunerna anger att det inte finns medel avsatta. Bland myndigheter svarar en femtedel att ekonomiska medel inte finns avsatta för detta. Var femte kommun och var tionde myndighet uppger att kompetens saknas. För var sjätte kommun och myndighet är det en icke-intressant fråga i deras organisation. Ungefär var tionde uppger att de avser att beställa IPv6 i kommande upphandling

22 Vanligt förekommande orsaker som framkommer under Övrigt är att införandet av IPv6 pågår eller är planerat inom den närmaste perioden (¼ av de öppna svaren), inte har varit en prioriterad fråga/inget behov (1/5 av de öppna svaren) eller att det på ett eller annat sätt är beroende av itleverantören/internetleverantören (1/6 av de öppna svaren). Orsakerna till att organisationerna inte har infört IPv6 skiljer sig beroende på hur organisationen har organiserat it-driften. Personella resurser är den främsta orsaken till varför organisationer med it-drift i egen regi, helt eller delvis, inte har infört IPv6. Detta gäller såväl myndigheter som kommuner. Det främsta skälet bland dem som outsourcat sin IT-drift är för kommuner att det inte finns pengar avsatta. Bland myndigheter är det främsta skälet att det är en icke-intressant fråga. Detta framgår av enkäten. Organisationer med outsourcad it-drift är mer beroende av sin leverantör, vilket i flera fall varit ett hinder för dem att införa IPv6, visar djupintervjuerna. Djupintervjuerna med kommunerna visar att vissa kommuner inte har infört IPv6 utav prioriteringsskäl. Andra saker går före. Detta bekräftas även delvis av enkätundersökningen där en lite högre andel av kommunerna än myndigheterna anger personella och ekonomiska resurser som orsak

23 4.3 Två femtedelar planerar att införa IPv6 för extern datakommunikation under 2013 Den här frågan ställdes endast till de organisationer som angett att de inte infört IPv6 i en enda extern datakommunikation i fråga 7. Knappt 40 procent av de myndigheter och kommuner som inte infört IPv6 planerar att införa IPv6 under år Var tionde planerar ett införande En fjärdedel har inte diskuterat eller tagit något beslut om införandet. Cirka var tionde myndighet och kommun har tagit beslut om att inte införa IPv6 för den externa datakommunikationen och publika e-tjänster. Organisationer som har it-driften helt i egen regi planerar att införa IPv6 i högre utsträckning än de som har helt outsourcad it-drift. Ungefär hälften av de organisationer, som har it-drift helt i egen regi, planerar att införa IPv6 för den externa kommunikationen under Enbart var fjärde av de organisationer, som har helt outsourcad drift, har planerat införandet under Bland de senare är det istället en hög andel som inte har diskuterat eller tagit beslut om IPv6. Knappt hälften av de tillfrågade anger detta svar. Detta gäller både myndigheter och kommuner. Organisationer som har e-tjänster som riktar sig till allmänheten anger i något större utsträckning att de planerar att införa IPv6 under

24 4.4 Två av tre har resurser avsatta för införande av IPv6 Den här frågan ställdes endast till de som svarat Ja, vi planerar att införa IPv6 under 2013 i fråga 9. Drygt 70 procent av myndigheterna och 60 procent av kommunerna som planerar att införa IPv6 för externa tjänster 2013 har resurser avsatta för införandet av IPv6. Det ger goda förutsättningar för ett införande under Organisationer, som har e-tjänster riktade till allmänheten, har i större utsträckning resurser avsatta för införandet än de som inte har det. Stelacons djupintervjuer visar att frågan om resurser snarare handlar om personella än ekonomiska resurser. Några av de intervjuade framhåller att införandet inte behöver vara så resurskrävande, men att det är viktigt att göra rätt från början och att man vinner på att planera införandet väl. Eftersom flera myndigheter och kommuner har delar av sin it-drift outsourcad kommer det mesta av IPv6-arbetet att göras av deras leverantörer. Arbetet för kommuner och myndigheter ligger då i att göra en relevant kravställning

25 4.5 Åtta av tio har inte infört IPv6 för intern datakommunikation Drygt 70 procent av myndigheterna och närmare 90 procent av kommunerna har inte infört IPv6 för den interna datakommunikationen. Drygt tio procent av myndigheterna anger att de har infört IPv6 för något av följande, DNS, reverse DNS samt för routrar och switchar. Av de myndigheter som har infört IPv6 för extern kommunikation är det ingen av de tillfrågade i enkäten som planerar att införa IPv6 för den interna kommunikationen under Tolv procent svarar att de planerar att införa IPv6 för intern kommunikation under Av de myndigheter som har infört IPv6, för den externa kommunikationen, har 42 procent inte diskuterat eller tagit beslut om införande av IPv6 för den interna kommunikationen. Inte heller bland de kommuner som har infört IPv6 för den externa kommunikationen svarar någon av de tillfrågade att de planerar att införa IPv6 för den interna kommunikationen

26 Värt att notera är att en högre andel av de organisationer som enbart har outsourcad drift inte vet om de har infört IPv6. I dessa organisationer är det närmare 12 procent i jämförelse med övriga organisationer, där enbart någon enstaka procent inte vet. Detta gäller både kommuner och myndigheter, men är speciellt tydlig för myndigheter. 4.6 Införande av IPv6 för intern datakommunikation är en icke-intressant fråga för en av tre organisationer Orsakerna till varför organisationen inte infört IPv6 för den interna datakommunikationen varierar. Den främsta orsaken bland kommuner är att de personella resurserna inte är tillräckliga, 43 procent anger detta. Det näst vanligaste skälet bland kommunerna är att pengar inte finns avsatta för detta, det anges av en tredjedel. 26 procent av kommunerna anger att det är en ickeintressant fråga och 22 procent att kompetens saknas. Den främsta orsaken bland myndigheter till varför IPv6 inte införts för den interna datakommunikationen är att det är en icke-intressant fråga i organisationen, vilket anges av en tredjedel. Det näst vanligaste skälet bland myndigheter är att de personella resurserna inte är tillräckliga. Det anges av 28 procent. 21 procent av myndigheterna anger att inte finns pengar avsatta för detta och nio procent att kompetens saknas

27 Av de som har angett alternativet Övrigt i enkäten har merparten svarat att leverantören inte kan leverera, att vissa verksamhetsspecifika system inte är kompatibla med IPv6, att de prioriterar införandet för den externa kommunikationen främst eller att de inte ser något behov av införande av IPv6 för den interna kommunikationen. Av de myndigheter som redan har infört IPv6 för den externa kommunikationen, men inte har infört IPv6 för intern kommunikation, anger 38 procent att införande av IPv6 för den interna kommunikationen är en icke-intressant fråga i organisationen. 27 procent svarar att de personella resurserna inte är tillräckliga. Det främsta skälet till varför IPv6 inte har införts för den interna datakommunikationen är, för de som har it-driften i egen regi, helt eller delvis, att de personella resurserna inte är tillräckliga. Detta anges av cirka 40 procent. Bland dem som endast har outsorcad drift anger 21 procent att de personella resurserna inte är tillräckliga. Detta förhållande gäller såväl för myndigheter som för kommuner. Den interna datakommunikationen är i hög grad en ickeintressant fråga för såväl de organisationer med drift i egen regi som de med outsourcad drift. Detta gäller speciellt för myndigheter. Bland dem som har driften helt och hållet outsourcad är det betydligt vanligare att kommuner anger att pengar inte finns avsatt för detta. Från djupintervjuerna framkommer det att det finns några exempel på mindre myndigheter som har svårt att se nyttan och konsekvenserna av att införa IPv6 i sin verksamhet. I djupintervjuerna framkommer det även exempel på, såväl myndigheter som kommuner som anser, att införande av IPv6 för den externa kommunikationen är viktigare än införandet för den interna. Några av de intervjuade anser att införande av IPv6 för den interna kommunikationen är mer komplicerat än införande för den externa. Dessutom ser några av de intervjuade inte behovet av att införa för intern kommunikation och prioriterar istället e-post och webbsida för att kunna nås av alla. Det har också framkommit av djupintervjuerna att det i några fall är leverantörerna av den interna kommunikationen som är hindret, eftersom de inte kan leverera IPv6. En av de intervjuade har föreslagit att PTS bör fokusera hårdare på leverantörerna gällande införande av IPv6, då flera organisationer har outsourcad drift och det ofta är hos leverantören problemet ligger. Stelacons djupintervjuer visar att några av de intervjuade, som ännu inte har infört IPv6 för den interna kommunikationen, planerar att inkludera krav om IPv6-stöd i kravställningen till leverantörerna

28 4.7 Nästan hälften av organisationerna har inte diskuterat eller tagit beslut om införande av IPv6 för intern datakommunikation Stelacons djupintervjuer visar att flera organisationer prioriterar införandet av IPv6 för den externa datakommunikationen och avvaktar med införandet i den interna datakommunikationen. Det visar intervjuer såväl med dem som tagit ett beslut att inte införa IPv6 för den interna datakommunikationen som dem som inte gjort det. Cirka 45 procent av de myndigheter och kommuner som inte infört IPv6 för den interna kommunikationen har inte diskuterat eller tagit något beslut i frågan. Enbart en liten andel, sju procent, planerar att införa IPv6 för den interna kommunikationen under procent av myndigheterna respektive 19 procent av kommunerna, har beslutat att inte införa IPv6 i den interna datakommunikationen. Anledningarna till att inte införa IPv6 i det interna nätverket, som tidigare nämnts, tenderar att vara att organisationen inte ser någon nytta i ett införande eller att organisationens leverantör av intern kommunikation inte har förmågan att leverera i IPv6. Det framgår av djupintervjuerna

29 Enbart en liten andel planerar att införa IPv6 för den interna kommunikationen under 2013 och här är skillnaderna mellan organisationerna inte lika tydlig. En något högre andel av de med drift helt eller delvis i egen regi planerar ett införande under 2013 eller Detta resultat ligger i linje med Stelacons djupintervjuer som visat att externa leverantörerna snarare har varit ett hinder för införande, än en pådrivande faktor. Detta gäller i huvudsak både för kommuner och myndigheter, men trenden är starkare för kommuner

30 5 Informationsbehov 5.1 Information om praktiskt införande är mest efterfrågat Såväl kommuner som myndigheter är i behov av olika typer av information beroende på vem i organisationen som ska använda det. Information om praktisk införande är mest efterfrågat. Kommunerna anger i högre grad än myndigheterna behov av denna information, 54 procent jämfört med 38 procent. Den information kommunerna efterfrågar näst mest är om kostnader för införande. Det anges av 45 procent. Det näst vanligaste informationsbehovet bland myndigheter är om nyttan, vilket anges av 36 procent. 54 procent, av de kommuner som inte har infört IPv6, anser att information om praktiskt införande skulle underlätta ett införande. 46 procent svarar att information om kostnader skulle underlätta införandet. Av de myndigheter som inte har infört IPv6 svarar 42 procent av de tillfrågade att information om praktiskt införande skulle underlätta deras införande. 37 procent svarar att information om kravställning till leverantörer skulle

31 underlätta införandet. 36 procent svarar att information om nyttan med IPv6 skulle underlätta införandet. Informationsbehovet tenderar att vara större bland de myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2014, i jämförelse med de som planerar att införa under procent av de myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2013 svarar att de inte är i behov av någon information alls. Motsvarande värde för de myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2014 är enbart 16 procent. Av de myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2014 är 68 procent i behov av information om praktiskt införande. 43 procent av de som planerar att införa IPv6 under 2013 efterfrågar information om praktiskt införande. De myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2014 efterfrågar även information om kostnader i större utsträckning än de som planerar ett införande under 2013, 45 procent i jämförelse med 30 procent. Ungefär en tredjedel av samtliga efterfrågar information om kravställning till leverantörer av kommunikations- och internettjänster respektive om driftsäkerhetsfrågor. En sjättedel vill ha information om integritetsfrågor. En av fyra behöver ingen information. Informationsbehovet skiljer sig inte markant mellan organisationer med helt outsourcad drift och organsationen med helt eller delvis drift i egen regi. Organisationer med helt outsourcad it-drift efterfrågar i högre utsträckning information om nyttan och om kravställning till leverantörer. Andelen som efterfrågar information om praktiskt införande är däremot högre bland dem som har it-drift helt eller delvis i egen regi. Behovet av information om nyttan är speciellt starkt hos kommuner som endast har outsourcad it-drift. Bland myndigheter är behovet av information om nyttan lika starkt hos alla kategorier, dvs. oavsett hur driften sköts. Intervjupersoner som uppger att de endast känner till IPv6 grundläggande har behov av olika typer av information. Det efterfrågar information om nyttan, om kostnader för införande, om driftsäkerhetsåtgärder och om praktiskt införande. De som uppger att de känner till IPv6 i teorin, som svar på frågan om deras itorganisation/it-leverantör kan hantera ipv6, uttrycker även de i flera avseenden ett större informationsbehov. Den information som efterfrågas är om kostnader för införande, om driftsäkerhetsfrågor, om praktiskt införande och om kravställning till leverantörer av kommunikations- och internettjänster. Djupintervjuerna visar att några av de intervjuade kommunerna och myndigheterna är i behov av dels mer teknisk information om införande av IPv6 och dels mer populärvetenskaplig, lättläst information till ledning och beslutsfattare. Under djupintervjuerna framkommer att den tekniska

32 informationen även skulle kunna bestå av checklistor för införandet och innehålla vad man ska tänka på vid kravställningen till leverantörer. Några av de intervjuade betonar att IT-avdelningar generellt behöver mer praktisk information om kravställning gentemot sina leverantörer. De behöver information som förklarar vilka fördelar som finns, vilka konsekvenserna är och varför man ska införa IPv6. Det är även önskvärt att få information om framgångssagor, med handfasta tips om vad man ska tänka på och vilka fallgropar man kan hamna i, uppger en av de intervjuade. Man kan konstatera att de som inte har resurser avsatta har ett betydligt större informationsbehov generellt. Det gäller information om nyttan, kostnader för införande, driftsäkerhetsfrågor praktiskt införande och om kravställning. De som har beslutat att inte införa IPv6 har också ett brett informationsbehov, som i flera avseende är större än det hos dem som planerar att införa IPv6 de närmaste åren. Informationen skulle de framför allt söka hos itleverantörer, på internet och hos andra kommuner. De som anger kommuner som informationskälla är kommuner. 5.2 It-chefen är den främsta mottagaren av informationen Mottagaren av information om IPv6 är i de flesta fall organisationens it-chef, vilket anges av tre av fyra kommuner och drygt hälften av myndigheterna. Ledningen anges som mottagare av ungefär en tredjedel. Detsamma gäller ittekniker. Som nämnts tidigare kan olika mottagare vara i behov av olika information, och med varierande teknisk fördjupning. It-chefen i organisationen är i 70 procent av fallen mottagare av information eller argumentation om IPv6 bland de myndigheter som inte har infört protokollet. Det kan jämföras med de myndigheter som har infört protokollet där it-chefen är mottagare av information om IPv6 i 49 procent av fallen. 38 procent av de myndigheter som inte har infört IPv6 svarar att ledningen är

33 mottagare av information om IPv6. Bland de myndigheter som har infört IPv6 svarar 46 procent att ledningen är mottagare av informationen. Mottagaren av informationen är huvudsakligen densamma oavsett om organsationen har helt outsourcad drift eller it-drift helt eller delvis i egen regi. 5.3 Informationen har flera användningsområden Informationen ska användas för flera olika syften, tillvägagångssätt vid införande (58 procent), utbildning/information (57 procent), kravställning (56 procent), argumentation (49 procent) och upphandling (31 procent). Skillnaderna är små mellan kommuner och myndigheter. Vad informationen ska användas till är huvudsakligen densamma oavsett om organsationen har helt outsourcad drift eller it-drift helt eller delvis i egen regi. De som har it-driften i egen regi har ett brett användningsområde för informationen. De som har helt outsourcad drift har något mer fokus på argumentation och kravställning. Förhållandet är likartat bland kommuner och myndigheter. De intervjupersoner som känner till IPv6 på en grundläggande nivå, uttrycker i något högre utsträckning än övriga, ett behov av information för alla olika ändamål. Skillnaderna är dock små jämfört med övriga

34 5.4 Organisationerna efterfrågar även ekonomiska medel för att underlätta införandet Förutom information, har myndigheterna och kommunerna behov av ekonomiska medel för att underlätta införandet av IPv6. Sex av tio kommuner och drygt hälften av myndigheterna anger detta behov. Cirka 40 procent av myndigheterna och kommunerna är även i behov av beslut från ledningen för att underlätta ett införande av IPv6. En dryg fjärdedel av de tillfrågade svarar att ett lagkrav skulle underlätta införandet av IPv6. Ett eventuellt lagkrav har även lyfts fram i djupintervjuerna som en pådrivande faktor för ett införande av IPv6. En femtedel menar att en drivande medarbetare, en eldsjäl, skulle underlätta införandet. Skillnaderna är små mellan organisationer som har it-driften helt eller delvis i egen regi och de som har den helt oursourcad, vad gäller övriga behov vid sidan om information. Den tydligaste skillnaden är att organisationer som har it-driften helt eller delvis i egen regi ser behov av en eldsjäl i betydligt större utsträckning än de som har it-driften outsourcad. Det finns inga större skillnader mellan kommuner och myndigheter

35 5.5 Organisationerna vänder sig till it-leverantörer i första hand för information om IPv6 Såväl kommunerna som myndigheterna vänder sig i första hand till sina itleverantörer för att söka information om IPv6. Tre av fyra kommuner och två av tre myndigheter anger detta. Det näst vanligaste sättet för kommuner att söka information är att vända sig till en annan kommun. Sex av tio kommuner vänder sig till en annan/andra kommuner för att få mer information om införande av IPv6. Det framkommer även från djupintervjuerna att det förekommer samarbeten kommuner emellan där utbildningar och information är samordnade i hög utsträckning. Det tredje vanligaste sättet är att söka information på Internet. Knappt hälften av de tillfrågade kommunerna och myndigheterna söker information om införande av IPv6 på internet. Drygt 40 procent skulle vända sig till Post- och telestyrelsen, en tredjedel skulle vända sig till.se. Att PTS har fått relativt högt resultat, kan bero på att myndigheten stod som avsändare på e-postutskicket med webbenkäten. Cirka en tredjedel av kommunera skulle vända sig till SKL

36 En högre andel av organisationerna med outsourcad it-drift vänder sig till itleverantörer för att tillgodose sig information om införande av IPv6. Tre av fyra av de organisationerna vänder sig till it-leverantörer. Av organisationerna med drift helt i egen regi skulle 67 procent vända sig till it-leverantörer. De organisationerna söker istället i högre utsträckning efter informationen på internet. Varannan organisation med it-drift helt i egen regi söker informationen på internet, medan var tredje organisation med outsourcad drift gör detsamma. Förhållandet är lika för både kommuner och myndigheter. Kommunerna vänder sig i hög grad även till andra kommuner. Av de kommuner som inte har infört IPv6 svarar 76 procent att de skulle vända sig till it-leverantörer för att söka information om införande. 63 procent skulle vända sig till andra kommuner och 41 procent skulle vända sig till PTS. Knappt hälften av de tillfrågade kommuner som inte har infört IPv6 söker även informationen på internet. Med anledning av att organisationerna vänder sig till it-leverantörerna i första hand är det värt att notera att det i djupintervjuerna har framkommit att itleverantörerna inte har varit en pådrivande faktor för införande av IPv6. Snarare är det organisationerna själva som har fått ta upp och driva frågan. 5.6 Regeringen, PTS, E-delegationen, it-leverantörer och.se kan bidra mer i frågan På frågan om det finns någon annan aktör eller annat organ som kan bidra mer för att underlätta införandet av IPv6 svarar drygt fyra av fem myndigheter och tre av fyra kommuner Nej. Regeringen, PTS, E-delegationen, it-leverantörer och.se är de vanligaste förekommande svaren i den öppet ställda frågan om vilken aktör eller vilket organ som kan bidra mer i frågan för att IPv6 ska införas i större utsträckning

37 6 PTS arbete med IPv6 6.1 Knappt hälften av myndigheterna och 40 procent av kommunerna känner till PTS vägledning Fyra av tio organisationer uppger att de känner till PTS vägledning om införande av IPv6. Skillnaderna mellan kommuner och myndigheter avseende kännedomen är förhållandvis liten. 60 procent av de myndigheter som har infört IPv6 känner till PTS vägledning. Av de myndigheter som inte har infört IPv6 känner färre, 41 procent, till vägledningen. Bland kommunerna är skillnaderna små. 37 procent av de kommuner som har infört IPv6 känner till PTS vägledning. Av de kommuner som inte har infört IPv6 känner 39 procent till vägledningen. Kännedomen om PTS praktiska vägledning är något högre bland organisationerna med drift i egen regi. Cirka hälften av de organisationerna känner till vägledningen, att jämföra med organisationerna som helt har outsourcat sin it-drift där 35 procent känner till vägledningen. Förhållandet är likartat för kommuner och myndigheter. De organisationer som har e-tjänster som riktar sig till allmänheten känner inte till PTS vägledning i lika hög grad som de som inte har e-tjänster

38 6.2 PTS vägledning är användbar och ger konkreta tips Närmare sex av tio av de organisationer som känner till PTS vägledning tycker att den är användbar. Drygt en fjärdedel uppger att vägledningen har gett dem konkreta tips. Skillnaderna är marginella mellan myndigheter och kommuner. Cirka en fjärdedel av de svarande myndigheterna och 40 procent av kommunerna har inte använt vägledningen. Av de kommuner i enkätundersökningen som redan har infört IPv6, och känner till PTS vägledning, svarar 82 procent att vägledningen är användbar. Motsvarande siffra för myndigheter är 67 procent. De som har e-tjänster som riktar sig till allmänheten anser i högre grad att PTS vägledning är användbar och ger konkreta tips än de som inte har e- tjänster

39 6.3 Fyra av tio myndigheter känner till PTS e-tjänst som mäter myndigheters beredskap för IPv6 Den här frågan ställdes endast till myndigheter. Drygt fyra av tio myndigheter känner till PTS e-tjänst som mäter flera myndigheters faktiska IPv6- beredskap. Myndigheter som har it-driften helt i egen regi känner till PTS e-tjänst i större utsträckning än de som har driften helt eller delvis outsourcad. Myndigheter som har e-tjänster som riktar sig till allmänheten känner i högre grad till PTS e-tjänst som mäter samtliga myndigheters IPv6 beredskap än myndigheter som inte har e-tjänster

40 7 DNSSEC 7.1 Knappt en tredjedel har infört DNSSEC DNSSEC gör internet säkrare genom att försvåra manipulation av den information som trafikerar domännamnssystemet. Med DNSSEC signeras DNS-uppslagningar kryptografiskt och på så sätt säkerställs att svaren verkligen kommer från rätt källa och inte har ändrats under överföringen. Knappt en tredjedel (28 procent) av samtliga organisationer i undersökningen har infört DNSSEC. Andelen kommuner som har infört DNSSEC är något högre än andelen myndigheter som gjort det, 30 procent jämfört med 24 procent. En femtedel av samtliga organisationer har inte diskuterat frågan. 40 procent av de tillfrågade kommunerna kommer att införa DNSSEC under Drygt 30 procent bland myndigheterna kommer att införa DNSSEC under Att kommuner i högre utsträckning än myndigheter kommer att införa DNSSEC kan ha att göra med de stöd som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) kan ge åt kommuner inom ramen för 2:4- anslaget. Av de kommuner som har infört IPv6 har 57 procent även infört DNSSEC. Av de kommuner som inte har infört IPv6, svarar 18 procent att de inte har diskuterat eller tagit beslut om DNSSEC och 26 procent svarar att de har infört DNSSEC. 45 procent av de kommuner som inte har infört IPv6 planerar att införa DNSSEC under