Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Transkript

1 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14, hp Fransk språkvetenskap med andraspråksinlärning, 7,5 hp Valbar delkurs inom Franska III / Franska - kandidatkurs, 30 hp Består av: I. Fransk språkvetenskap, 4,5 hp, och Franska: andraspråksinlärning, 3 hp I. Språkvetenskap, 4.5 hp Undervisning 14 undervisningstimmar Undervisande lärare Françoise Sullet-Nylander francoise.sullet-nylander@fraita.su.se Per Förnegård per.förnegård@fraita.su.se Malin Roitman malin.roitman@fraita.su.se Schema Se hemsidan Förkunskapskrav Se kursplan. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten 1) vara förtrogen med den moderna lingvistikens mål och huvudsakliga teoribildning; 2) vara förtrogen med och kunna tillämpa de grundläggande lingvistiska beskrivningsmetoderna inom fonetik/fonologi, morfologi, syntax, semantik och pragmatik Innehåll Kursen består av nio undervisningstillfällen à 2 timmar. Dessa består dels av introducerande föreläsningar inom syntax, morfologi och fonetik/fonologi, samt inom semantik och 1 (8)

2 pragmatik, dels av plenardiskussioner av det lästa. Därutöver förväntas studenterna dels fortlöpande läsa den anbefallda kurslitteraturen, dels gemensamt i gruppsammankomster mellan undervisningstillfällena diskutera läst litteratur med ingående övningsuppgifter. Sista undervisningstillfället är ett seminarium med diskussion av hela kursen. Undervisningen sker på franska. Obs att kursen ger 4.5 hp, vilket innebär schablonmässigt 120 timmars nettoarbete, eller 108 timmars arbete förutom föreläsningarna! Contenu et plan du cours au printemps 2014 (Detaljerad terminsplanering VT 14): Il est recommandé de lire à l avance, i.e. avant chaque cours, les pages indiquées. Le compendium en deux parties est accessible et téléchargeable sur le site Mondo. Cours 1 (FSN) : Introduction à la linguistique descriptive moderne. Lecture : Forsgren (2010 :1), ch. 1, pp Riegel et al. (2009), Avantpropos, Introduction pp 1-47 ; ch XXIV, 5. Cours 2 (FSN): Description structuraliste du «code». Introduction à la syntaxe I Lecture : Forsgren (2010 :1), ch. 2, pp ; Riegel et al. (2009), ch. indiqués dans le compendium. Cours 3 (PFö): Introduction à la syntaxe II. Lecture : Forsgren (2010 :1), ch. 3 pp ; Riegel et al. (2009), ch. indiqués. Cours 4 (PFö) : Introduction à la morphologie. Lecture : Forsgren (2010 :1), ch. 4 pp ; Riegel et al. (2009), ch. indiqués Cours 5 (PFö): Introduction à la phonétique/phonologie. Lecture : Forsgren (2010 :1), ch. 5, pp 48 ss Cours 6 (MRo): Introduction à la sémantique/pragmatique I Lecture : Forsgren (2010 :2), ch. 1-3 ; Riegel et al. (2009), ch. XXI, ; Ch. XXII ; ch. XXIV, Cours 7 (FSN, PFö och MRo): Sémantique/pragmatique (suite) Lecture : Forsgren (2010 :2), ch. 5-6 ; Riegel et al. (2009), ch. XXIII, 3; XXIV, ch «Frågestund» : questions et discussion portant sur le cours entier. Examen écrit Objectifs traités dans le cours cours I. Linguistique française, et par là les items pour lesquels vous aurez à répondre à l examen : Notions fondamentales de la théorie des sciences en général (empirisme, théorie, données, corpus, représentativité, modèle, induction/déduction ) Maîtrise de la technique descriptive fondamentale de la linguistique générale (= le fondement des autres branches): en phonétique/phonologie, en morphologie, en syntaxe et en sémantique :..en phonétique/phonologie : traits articulatoires et distinctifs, phonème/allophones, 2 (8)

3 variation combinatoire/libre, traits prosodiques, neutralisation, assimilation.. en morphologie : morphème/allomorphe, variation combinatoire/libre; types de morphèmes (lexicaux/grammaticaux; flexionnels/dérivationnels); types de formation de nouveaux mots (dérivation/composition/troncation/siglaison/emprunt); amalgame, neutralisation, morphème zéro.. en syntaxe : l analyse en syntagmes et en constituants immédiats; relations syntaxiques fondamentales (subordination, coordination, solidarité); fonctions syntaxiques (sujet, prédicat, attribut, complément d objet direct/indirect, épithète, apposition, compléments adverbiaux); types de phrase (déclarative/interrogative/impérative); types de proposition (principale/subordonnée) et fonctions syntaxiques de la subordonnée; analyse alternative/complémentaire : l analyse valencielle (actants et circonstants); processus syntaxiques (clivation, dislocation, permutation, effacement/ellipse)... en sémantique et pragmatique : sémantique structurale : (synonymie/antonymie/homonymie/polysémie; hypero/hyponymie; l analyse componentielle: sèmes et traits sémantiques distinctifs); sémantique référentielle (référence vs prédication); sémantique textuelle (cohésion et cohérence; thème/rhème, thématisation, focalisation); sémantique de l implicite (présuppositions, actes de langage indirects, argumentation, polyphonie) Examination (n oubliez pas de vous inscrire une semaine à l avance!) Épreuve écrite, comprenant 10 questions/tâches descriptives, se basant sur a. les ouvrages obligatoires ; b. les cours ; c. les exercices Chaque réponse donne au maximum 5 pts. Un dictionnaire monolingue, genre Petit Robert, est permis pendant l examen, voire même recommandé. Betygskriterier För att få betyget A på denna kursdel ska den studerande ha uppnått de båda lärandemålen (se ovan) helt och fullt: stor teoretisk förtrogenhet och fullständig behärskning av de grundläggande beskrivningsmetoderna. Samtliga uppgifter i det skriftliga provet ska därför vara lösta helt tillfredsställande och på ett sätt som återspeglar en reflekterande och djupare förståelse av området. Vanligen motsvaras detta av av 50 poäng på provet. För att få betyget B ska den studerande ha uppnått lärandemålen i det närmaste fullt ut: god teoretisk förtrogenhet och behärskning av de grundläggande beskrivningsmetoderna. De allra flesta av uppgifterna i provet ska vara lösta tillfredsställande och på ett sätt som återspeglar en god förståelse av området.vanligen motsvaras detta av poäng på provet. För att få betyget C ska den studerande ha uppnått lärandemålen fullt tillfredsställande: teoretisk förtrogenhet och deskriptiv behärskning. Huvuddelen av uppgifterna på provet ska vara lösta på klart över miniminivå (se ovan under Examination). Vanligen motsvaras detta av poäng på provet. För att erhålla betyget D ska den studerande ha uppnått lärandemålen tillfredsställande. Flera av uppgifterna på provet är lösta på ett sätt som ligger klart över miniminivå. Vanligen motsvaras detta av poäng. För att få betyget E ska den studerande ha uppnått lärandemålen i acceptabel omfattning. Det krävs antingen att samtliga uppgifter på provet är lösta på miniminivå, eller att några olösta uppgifter kompenseras av andra med högre poäng. Vanligen motsvaras detta av poäng. 3 (8)

4 Studerande som åsätts betyget Fx har inte fullt ut uppnått miniminivån för lärandemålen. Flera av uppgifterna på provet är antingen inte lösta alls, eller uppvisar otillräcklig förståelse, varför särskilda insatser krävs på just dessa områden. Vanligen motsvaras detta av ca poäng. Studerande som erhåller betyget F har uppvisat helt otillräckliga teoretiska kunskaper och beskrivningsfärdigheter. Poängsumman på provet understiger 23 poäng. Kurslitteratur Böcker köps av studenterna själv på Internet eller i bokhandeln, se tips på hemsidan (Les étudiants se procurent les livres eux-mêmes sur Internet ou en librairie). Kompendiet finns utlagt på kursplattformen inom Mondo (Le compendium deux parties est accessible et téléchargeable sur Mondo). Obligatorisk litteratur Riegel, Martin, Jean-Christophe Pellat & René Rioul. Grammaire méthodique du français. Paris: PUF. Quadrige 2009 (4e éd.; 1ère éd 1994). Forsgren M. (2010), Compendium de linguistique générale et française I-II. Stockholm: Dép. de français, d italien et de langues classiques. Referenslitteratur: Arrivé, M./Gadet, F./Galmiche, M. (1986), La Grammaire d'aujourd'hui, Paris, Flammarion. (Bon dictionnaire pour la terminologie grammaticale.) *Baylon, Chr./Mignot, X. (1995), Sémantique du langage. Initiation. Paris, Nathan. (Introduction moderne et relativement complète à la sémantique) Dahl, Ö. (2000), Språkets enhet och mångfald, Lund, Studentlitteratur. *Dahlöf, M., (1999), Språklig betydelse. En introduktion till semantik och pragmatik. Lund, Studentlitteratur. (Excellente introduction en suèdois à la sémantique et la pragmatique, avec introduction succincte à la linguistique en général). Filippi, P-M., (1995) Initiation à la linguistique et aux sciences du langage, Paris, Ellipses. (Petit ouvrage surtout historique: temps anciens, structuralisme, sociolinguistique, rhétorique) Lerot, J. (1993), Précis de linguistique générale, Paris, Minuit. (Contient e.a. une bonne petite introduction à la science en général) *Linell P. (1978), Människans språk, Lund, Liber. (Introduction excellente, axée surtout sur la psycholinguistique) *Maingueneau, D. (2009), Aborder la linguistique. Paris, Seuil (introduction succincte mais très valable ; manuel pour le cours préparatoire du niveau II) Maingueneau D. (1990), Eléments de linguistique pour le texte littéraire, Paris, Bordas. (Comme l'indique le titre, surtout à l'intention des "littéraires") Maingueneau D. (1990), Pragmatique pour le discours littéraire, Paris, Bordas. (Comme pour le précédent). Martin, R. (2002), Comprendre la linguistique. Paris: P.U.F. Petite introduction à l épistémologie de la linguistique) *Moeschler, J./Auchlin, J., (2000), Introduction à la linguistique contemporaine. Paris, Armand Colin. (Introduction aussi bien aux domaines classiques de la linguistique descriptive qu à la pragmatique moderne, les théories générativistes et les syntaxes/sémantiques formelles). Moeschler, J./Reboul, A. (1994), Dictionnaire encyclopédique de pragmatique. Paris, Seuil. Neveu, F. (2000), Lexique des notions linguistiques. Paris: Nathan. *Schott-Bourget, V. (2001), Approches de la linguistique. Paris: Nathan. 4 (8)

5 *Sigurd, B. (1991), Språk och språkforskning, Lund, Studentlitteratur. Soutet, O. (1995), Linguistique, Paris, P.U.F. (Introduction moderne et assez complète à la linguistique en général) *Tommassone, R. (2002), Pour enseigner la grammaire. Paris: Delagrave. (Introduction holistique, commençant par le texte. Avec des exemples pratiques) Wilmet, M. (1998), Grammaire critique du français, Louvain-la-Neuve, Hachette- Duculot. 5 (8)

6 II. Andraspråksinlärning, 3 hp Undervisning 5 x 2 timmar Undervisande lärare Fanny Forsberg Lundell, fanny.forsberg.lundell@fraita.su.se Schema Se schema på hemsidan, Förkunskapskrav Se kursplan. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna 1) identifiera och redogöra för centrala teoretiska begrepp och terminologi inom forskningen om andraspråks- och främmandespråksinlärning 2) redogöra för forskningsmetoder och -resultat inom andraspråks- och främmandespråksinlärning 3) tillämpa sina kunskaper på autentiska språkdata såsom svenska talares franska inlärarspråk Innehåll Kursen består av 5 x 2 kurstimmar, varav fyra tillfällen behandlar olika forskningsområden och ett ägnas åt grupparbete på inlärarkorpus. För att på bästa sätt kunna dra nytta av undervisningen bör deltagaren ha tillgodogjort sig kapitlen i den obligatoriska kurslitteraturen före varje kurstillfälle. Föreläsningar: 1: Att beskriva och förklara andraspråksinlärning. Vad utmärker en inlärningsteori inom SLA (Second Language Acquisition)? Historik över forskningsfältet. Inlärarspråkets karakteristiska drag. Språkinlärningsprocessen. Översikt över förklaringsmodeller av inlärarspråkets utveckling. (L&S, kapitel 2; kap 1 läses kursivt) 2: Utvecklingsgångar Variation i inlärarspråk. Överblick över inlärningstadier (särskilt de avancerade stadierna). (artikel JFLS) (L&S, kapitel 4 i urval) 3: Översikt över förklaringsmodeller av inlärarspråkets utveckling. Kognitiva teorier. Input och interaktion i SLA. Krashens input hypotes 6 (8)

7 Individuella skillnader. Sociala aspekter på inlärarspråk. Schumanns ackultureringsteori. (L&S, kapitel 2,3,4) 4: Grupparbete: Analys av inlärarkorpus. (Kommunikationsstrategier) 5: Inlärning i klassrummet: vilka slutsatser kan man dra från forskningen om andraspråksinlärning? (L & S, kapitel 6, 7) Examination Kursen avslutas med ett skriftligt prov. Provet baseras både på den obligatoriska kurslitteraturen och grupparbetet. Skrivningsfrågorna berör de genomgångna centrala språkinlärningsteorierna och forskningsmetodologi inom området. Betygskriterier För att få betyget A krävs att den studerande har uppnått lärandemålen helt: ingående och reflekterande redogöra för centrala begrepp och forskningsmetoder; insiktsfullt och självständigt tillämpa sina kunskaper på språkdata. Provets samtliga uppgifter ska vara lösta och på ett sätt som återspeglar en mycket god behärskning och förståelse av fältet. För att få betyget B ska den studerande ha uppnått lärandemålen i stort sätt fullt ut: utförligt redogöra för centrala begrepp och forskningsmetoder inom fältet samt tillämpa sina kunskaper på språkdata på ett reflekterande sätt. Provets allra flesta uppgifter ska vara lösta på ett tillfredsställande sätt. För att få betyget C ska den studerande ha uppnått lärandemålen fullt tillfredsställande. Huvuddelen av provets uppgifter ska vara lösta på ett sätt som är tydligt ovanför miniminivån. För att få betyget D ska den studerande ha uppnått lärandemålen på ett tillfredsställande sätt. Flera av uppgifterna ska vara lösta på ett sätt som är tydligt ovanför miniminivån. För att få betyget E krävs att den studerande har uppnått lärandemålen i acceptabel omfattning. Den studerande ska ha löst samtliga uppgifter på provet på hjälplig nivå, eller har kompenserat några olösta uppgifter med andra där studenten fått högre poäng. Studerande som får betyget Fx har inte uppnått miniminivån för lärandemålen. Flera av uppgifterna på provet är antingen inte lösta eller uppvisar otillräcklig förståelse. Studerande som får betyget F har uppvisat helt otillräckliga kunskaper. Kurslitteratur Institutionen beställer inte kurslitteratur. Studenten införskaffar kurslitteraturen på egen hand (se tips om bokhandlare och internetbokhandlare på / Kurser franska / A- Ö om studierna / Kurslitteratur). 7 (8)

8 Obligatorisk Lightbown, Patsy & Spada, Nina How Languages are Learned. 3e upplagan. Oxford: Oxford University Press. Instuderingsfrågor delas ut under kursen. Bartning, Inge et Schlyter, Suzanne Itinéraires acquisitionnels et stades de développement en français L2. Journal of French Language Studies (JFLS) 14, pp Artikeln finns att ladda ner som e-tidskrift på SUB. Rekommenderad Abrahamsson, N Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Bartning, I L apprenant dit avancé et son acquisition d une langue étrangère. Tour d horizon et esquisse d une caractérisation de la variété avancée. AILE 9, pp Bartning, I The Advanced learner variety: 10 years later. In Labeau, E. & Myles, R. (éds): The Advanced Learner variety. The case of French. Oxford/Bern: Peter Lang, p Doughty, C. & Long, M The Handbook of Second Language Acquisition. Blackwell. Ellis, R Analysing learner language. Oxford: Oxford University Press. Hyltenstam, K. & Lindberg, I Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Bartning, I., Kirchmeyer, N., Forsberg, F. & Hancock, V Glossaire acquisitionnel (läggs ut på Mondo). Larsen-Freeman, D. & Long. M An Introduction to Second Language Acquisition Research. London: Longman. Mitchell, Rosamond & Myles, Florence Second Language Learning Theories. London, New York: Arnold. Perdue, Clive & Gaonac h, Daniel Acquisition des langues secondes. In Kail, M. & Fayol, M. (eds.): L acquisition du language. Paris: PUF. 8 (8)