InterFra en andraspråkskorpus av talad franska

Transkript

1 InterFra en andraspråkskorpus av talad franska Inge Bartning, Hugues Engel & Fanny Forsberg Lundell Institutionen för romanska och klassiska språk Stockholms Universitet Swe-Clarin, Stockholm, den 16 maj 2018

2 Disposition Bakgrund, historik Korpusens innehåll deltagarna, uppgifterna Språkbanken och KORP Demonstration

3 InterFra: Interlangue française ( Franskt inlärarspråk ) En sökbar digital språkkorpus av svenskars och fransmäns talade franska, numera fritt tillgänglig på Språkbanken (Extern finansiering: HSFR, VR, RJ, Lars Hierta, Magnus Bergvall, Torsten Söderbergs stiftelse)

4 Allt började i E-huset i Frescati.

5 Kort historik : De första inspelningarna gjordes med universitetsstudenter vid Stockholms universitet som följdes under två år i en longitudinell grupp (åtta talare under fyra terminer med 3-6 års franska och med tvärsnittsgrupper (18 talare från olika nivåer under den första månaden vid universitetet) 90- och 00-talen: se grupperna nedan 2010: De sista inspelningarna gjordes med svenska avancerade talare bosatta i Paris 2012: Samarbete med Språkbanken 2011/12: modernisera korpusen (Elena Volodina, Martin Hammarstedt): alla filer konverterades till xmlformat; vidare kunde SB hantera, lagra och göra InterFra tillgänglig våren 2016: man kan nu arbeta direkt med korpusen via plattformen KORP

6 Korpusens innehåll ord 1,3 miljoner tecken Cirka 160 informanter: 110 inlärare och cirka 46 infödda fransmän De flesta informanterna har gjort mer än 3-5 uppgifter var. Detta motsvarar fler än 600 inspelningar Allt är transkriberat och delvis taggat (Brodda)

7 På detta material har bl.a. gjorts 8 doktorsavhandlingar ett antal fil.lic-avhandlingar kandidat- och magisteruppsatser, hundratal artiklar, kongresspresentationer flertal böcker och vi fortsätter

8 Varför en korpus med svenska inlärares franska? Vi visste inte mycket om hur svenska inlärare av franska talar Vi ville dokumentera den talade franskan i olika situationer och på olika stadier (från noll till nästan infödd samt jämförbar kontrollkorpus från infödda) och hur man lär sig/tillägnar sig talad franska i ett utvecklingsperspektiv

9 Exempel på frågeställningar Kan vi hitta generella utvecklingsgångar eller stadier i hur talad franska växer fram hos svenska inlärare allt från de första till de sista stadierna? (cf. ESF-projektet, Klein & Perdue) Hur utvecklas olika språkliga domäner såsom grammatik (nominalfraskongruens, verbkongruens), ordförråd och diskursmarkörer? Hur bra kan man egentligen bli på ett andraspråk som man börjar lära sig som vuxen? (Cf. Programmet High Level Proficiency in Second Language Use, , RJ)

10 Specifikt med Interfra-korpusen Ofta longitudinellt upplagd för att beskriva utvecklingen av detta inlärarspråk (Bartning & Schlyter 2004) Mycket avancerad talad franska av svenskar i Paris som bott där i 5 40 år, s.k. kulturella migranter som ofta blir nästan infödda i sitt L2 (Forsberg Lundell & Bartning 2015).

11 Specifikt med InterFra forts. Samtliga grupper har gjort samma typ av uppgifter (intervjuer, berättelser av bildserier och filmer) Några grupper dessutom: grammatikalitetsbedömningstest, skrivet material, intervjuer och återberättelser på svenska L1

12 Upplägg, deltagare och innehåll I. Franska som främmande språk (French as a foreign language), sammanlagt 80 informanter) : Inlärare som har lärt sig franska i huvudsak genom undervisning i Sverige 1. Gymnasister: 20 deltagare första året, av dessa 13 kvar andra året (1996/97) På universitetet: 2. Nybörjare: 18 deltagare första terminen, av dessa 8 kvar andra terminen och spelades in vid 7-10 tillfällen, många rena nybörjare (1999/2000)

13 forts. Franska som främmande språk 3. Universitetstudenter: longitudinell grupp om 8 deltagare under fyra terminer vid fyra tillfällen, en annan grupp om 18 deltagare under de första veckorna (tvärsnittsgrupper, 1990) 4. Lärarkandidater: 6 deltagare som följdes longitudinellt under två terminer vid fyra tillfällen, första gången före deras 3 månaders vistelse i Frankrike och därefter vid tre tillfällen (1992). Effekten av vistelsen utomlands ( Study Abroad Studies ) 5. Doktorander: 10 doktorander i franska vid SU (2002)

14 Mot Paris Källa:

15 II. Franska som andraspråk : de mycket avancerade grupperna (French as a second language; sammanlagt 30 informanter) 6. FSL Juniorer: 10 svenskar som sedan 5-15 år bor i Paris, år gamla; de kom till Frankrike vid ca års ålder 7. FSL Seniorer: 10 svenskar som sedan år bor i Paris, år gamla; de kom till Frankrike vid års ålder. 8. FSL Multi Task-grupp: 10 svenskar med samma bakgrund som FSL Juniorer ovan; intervjuer, återberättelser t.ex. Modern Times on-line, telefonsamtal i rollspel. Finns även på spanska och engelska.

16 III. Kontrollgrupperna parallella grupper med infödda talare ( native speakers ) i samma ålder, med liknande utbildning och socio-ekonomisk status; antal 46 informanter) 1. ERASMUS utbytesstudenter vid SU: samma uppgifter utfördes av 20 fransmän från norra Frankrike (1992/93) 2. Kontrollgrupp Juniorer: 15 deltagare parallella till FSL Juniorer, alla samma uppgifter (2006) 3. Kontrollgrupp Seniorer: 8 deltagare parallella FSL Seniorer (2006) 4. Kontrollgrupp Multi Task: 10 deltagare parallella till FSL Multi Task (2010)

17 Forskningsområden: Avhandlingar Tempus / aspekt (Kihlstedt 1998) Diskursmarkörer, konjunktioner (Hancock 2000) Kodväxling, vokabulär (Lindqvist 2006) Formelstrukturer (Forsberg Lundell 2006) Textlingvistik (Kirchmeyer 2001) Negationen (Sanell 2007) Dislokation (Engel 2010) Kongruens i nominalfrasen, grammatiskt genus (Lindström 2013)

18 Forskningsområden (forts.) Syntax och Morfologi Syntaktisk komplexitet, grammatik i berättelser Dislokationen Genus, determinanter, adjektivkongruens Subjekt verbkongruens Semantik/Syntax Tempus / aspekt Diskurs / pragmatik Diskursmarkörer, Informationsstrukturen Vokabulär Tvärspråkligt inflytande, L3 Formeluttryck Ytterligare perspektiv Utvecklingsstadier (Bartning & Schlyter 2004) Avancerad andraspråksanvändning (RJ-projekt, Hyltenstam, Bartning & Fant 2018, Cambridge: CUP) Individuella profiler, skillnader (Bartning & Forsberg Lundell 2015)

19 InterFra på Språkbanken Korpusen tillgänglig på Språkbanken sedan våren 2016 Alla ljudfiler och transkriptioner finns på Språkbanken (allt är anonymiserat) med möjlighet att göra sökningar i KORP (Antal sökningar: 2016: : 604)

20 Demonstration Ia. Visa Hemsidans olika delar Ib. Visa Downloadables Transcriptions and audio Första exemplet Yvonne Intervju 1, L Uni, vi går till Språkbanken II. Visa Excel-filerna med metadata III. Visa: Gå ut på KORP och sök alors i Yvonnes produktion VISA ex:

21 Referenser i urval Bartning, I. and Schlyter, S Itinéraires acquisitionnels et stades de développement en français L2. Journal of French Language Studies 14/3: Bartning, I Synthèse rétrospective et nouvelles perspectives développementales. Les recherches acquisitionnelles en français L2 à l université de Stockholm. Langage, interaction et acquisition. 3/1, Forsberg Lundell, F. and Bartning, I. (eds.) Cultural migrants and optimal language acquisition. Bristol: Multilingual Matters. Forsberg Lundell, F., Bartning, I., Engel, H., Gudmundson, A., Hancock, V. and Lindqvist, Chr Beyond advanced stages in high-level spoken French L2. Journal of French Language Studies 24: Hyltenstam, K. Bartning, I. & Fant, L. (red.) Avancerad andraspråksanvändning. Slutrapport från ett forskningsprogram. Stockholm: Makadam Förlag. Hyltenstam, K.; (ed.) 2016, Advanced proficiency and exceptional ability in second languages. Boston/Berlin: De Gruyter & Mouton. Hyltenstam, K. Bartning, I. & Fant, L. 2018, June. High-Level Language Proficiency in Second Language and Multilingual Contexts. Cambridge: Cambridge University Press. Flera andra talspråkskorpusar i franska French Learner Language Oral Corpora

22 I. Franska som främmande språk (80 informanter) 1. Nybörjare vid universitetet 1. Universitetstudenter 2. Lärarkandidater ( Study Abroad Studies ) 3. Doktorander II. Franska som andraspråk (30 informanter) 1. FSL Juniorer (5-15 år i Paris) 2. FSL Seniorer (15-40 år i Paris) 3. FSL Multi Task-grupp (intervjuer, återberättelser, telefonsamtal i rollspel) III. Kontrollgrupper / Namn Namn, Institution eller liknande