Nytt EU-stöd öppnar för stärkt skånskt samarbete, nyanställning och nya projekt

Transkript

1 Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn December 2013 Hanöbuktsutredningen överlämnad till regeringen I slutet av oktober lämnade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) över sin rapport om Hanöbukten till miljödepartementet. Sid 2 Nytt EU-stöd öppnar för stärkt skånskt samarbete, nyanställning och nya projekt Intensifierat arbete med läkemedelsrester i vatten Sid 3 Syresättningsprojektet WE- BAP avslutat Sid 4 Marint centrum och Skånes Hav och Vatten har beviljats EU-bidrag från Tillväxtverket för att utveckla arbetet med miljö och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Ett särskilt arbete ska också bedrivas riktat mot problematiken kring läkemedelsrester i vatten. Projektet InnoVatten pågår från oktober 2013 till och med december 2014 och har en budget på drygt 3 miljoner kronor. I Skåne finns idag gott om aktörer som arbetar med miljöskydd, teknikutveckling, forskning och företagande m.m. med koppling till hav och vatten. Var för sig skapar dessa organisationer och företag många positiva resultat, men alltför ofta hämmas både arbete och resultat av brist på relevant kunskap, erfarenheter eller resurser. Forts sid 2 Burfiske efter torsk Sid 5 KIMO om spökgarn Sid 6 Nyheter i korthet Sid 7 Ansvarig utgivare: Anna Thott Redaktör: Madeleine Lundin

2 Nytt EU-stöd, forts. Genom att stärka samverkan mellan dessa aktörer, kan vi skapa starkare resultat, ett effektivare arbete och värdefulla synergieffekter och det kan i förlängningen göra Skåne till en stark nod på nationell bas kring vatten, kust och havsfrågor. Detta kräver ett arbetssätt som kan greppa helheten längs kedjan från land till hav och som kan hantera frågor och utmaningar som är för stora för enskilda aktörer. Projektet syftar till att svara på ovan behov genom att utarbeta ett skånskt nätverk inom hav och vatten och utveckla en arbetsmodell för nätverket. Avsikten är definiera konkreta verktyg för att underlätta och stödja idéutveckling, projekt, innovation, entreprenörskap, forskning och utveckling inom hav/vatten i regionen. Arbetet i det skånska nätverket för läkemedelsrester i vatten (se separat artikel) kommer att fungera som ett testcase för utvecklandet av arbetsmodellen och nya samarbetsformer i Skåne. Arbetet i projektet har inletts under hösten i form av samtal med några av de identifierade intressenterna, som alla har varit positiva till projektet och det föreslagna arbetet. Den 17 december arrangerdes den första i en rad av workshops som ska genomföras för att samla de olika intressenterna till dialog och utbyte. Målet är att träffarna bl. a. ska resultera i en målbild av vad vi vill uppnå i Skåne, en strategisk agenda med prioriterade fokusområden, fler och bättre mötesplatser och en utredning av behovet av test- och demoanläggningar. Projektets övergripande syfte är att lägga grunden för EU:s programperiod och på sikt bidra till en bättre havs- och vattenmiljö, utveckling av nya idéer, ny teknologi, fler arbetstillfällen, företag och tillväxt i Skåne kopplat till en bättre havs- och vattenmiljö. Hanöbuktsutredningen överlämnad till regeringen I slutet av oktober lämnade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) över sin rapport om Hanöbukten till miljödepartementet. Trots omfattande undersökningar kan myndigheten inte hitta någon enskild orsak till de problem som iakttagits och HaV vill därför satsa sex miljoner kronor för fortsatt utredning av miljösituationen i Hanöbukten vid Skånes ostkust. Havsmiljön i bukten återspeglar troligen läget för hela södra Östersjön. Länsstyrelser, yrkesfiskare och boende vid Hanöbukten har sedan flera år rapporterat om sårskador på fisk, att fisken flyr de kustnära områdena och att vattnet i bukten blivit allt brunare och ibland illaluktande. För knappt ett år sedan fick HaV i uppdrag av regeringen att utreda möjliga orsaker till de rapporterade miljöproblemen och redovisa hur myndigheten avser arbeta vidare. I utredningen görs en genomgång av möjliga utsläppskällor till miljöfarliga ämnen, till exempel närliggande pappersbruk, dumpade stridsmedel och skeppsvrak på havsbottnen. De ämnen som når Hanöbukten genom jordbruk, skogsbruk, reningsverk, dagvatten och deponier av avfall har också analyserats. Dessutom har myndigheten under 2013 haft flera möten, bland annat på Marint centrum, med forskare, experter, yrkesfiskare och lokalbefolkning. Efter en omfattande genomgång 2

3 HaV:s hearing om Hanöbukten på Marint centrum i september av observationer, undersökningar och forskningsresultat bedömer myndigheten att ingen enskild källa är orsaken till miljöproblemen. - Vi tar de rapporterade problemen i Hanöbukten på största allvar, säger Mats Svensson, enhetschef på HaV. Med dagens miljöövervakning kan vi inte bekräfta de boendes iakttagelser, men vi får liknande rapporter från andra kustområden. Vi vill därför avsätta medel från vårt åtgärdsanslag till ett pilotprojekt där erfarenheter och kunskaper från Hanöbukten även kan komma till nytta på andra platser i landet. Pilotprojektet som föreslås är en ny typ av åtgärd inom miljöövervakning, ett så kallat undersökande övervakningsprogram, som inte tidigare använts. Det syftar till att identifiera vad vi inte känner till idag, exempelvis hur verksamheten vid skjutfältet som till viss del sträcker sig ut i Hanöbukten kan påverka fisken och de marina ekosystemen, fortsätter Mats Svensson. HaV föreslår också att regeringen förstärker de miljöövervakningsprogram som pågår i området och drivs av länsstyrelserna i Skåne och Blekinge. Ett särskilt åtgärdsprogram bör dessutom startas för att undersöka hälsotillstånd och sårskador hos vild fisk. Detta arbete bör Statens veterinärmedicinska anstalt leda i samarbete med Jordbruksverket och HaV. I rapporten görs också en bedömning av värdet av den nytta, de så kallade ekosystemtjänsterna, som miljön i Hanöbukten har. - Det är naturligtvis mycket svårt att värdera naturmiljö i pengar men det är en viktig aspekt att ta med. Vad gäller Hanöbukten är det turismen som har det högsta värdet. Om turismen i området skulle minska med mellan 10 och 15 procent innebär det ett ekonomiskt värdebortfall på mellan 50 och 75 miljoner kronor, säger Mats Svensson. Mer information och utredningens slutrapport finns här: www. havochvatten.se/hanobukten. Intensifierat arbete med läkemedelsrester i vatten Som rapporterats i tidigare nyhetsbrev arbetar Skånes Hav och Vatten med att bygga upp ett nätverk kring läkemedelsrester och antibiotikaresistens i vatten i Skåne. Under hösten har arbetet tagit ordentlig fart och nätverket växer stadigt. Alla kommuner har blivit inbjudna, liksom forskare, företag och organisationer som arbetar med problematiken. Målet är att stödja och uppdatera kunskapen gällande t. ex. detektionsmetoder, ny reningsverksteknik, förskrivningsproblematiken, kunskap om påverkan på organismer och utveckling av nya läkemedel. Vidare skall nätverket även arbeta med att starta projekt som leder till konkreta åtgärder. I mitten av november hade nätverket ett möte med deltagare från alla grupper av aktörer som är berörda av området. Vid mötet redovisades med både nationell och internationell utblick forskningsprojekt som testat olika metoder att rena avloppsvatten. Resultat från Kalifornien visar att det går att med en serie åtgärder ta bort alla substanser ur vattnet, dock till en mycket hög kostnad. Utmaningen är att hitta andra, mer kostnadseffektiva, metoder för Skånes vidkommande. Mötet avslutades med att deltagarna fick lista prioriterade åtgärder för nätverket där det bl. a. kom upp att en serie workshops, för att höja den gemensamma kunskapsnivån, vore 3

4 önskvärt innan vi ytterligare testar metoder och åtgärdsförslag. I april 2014 kommer också en konferens att arrangeras. Tillsammans med Marint centrum blev Skånes Hav och Vatten nyligen beviljade EU-bidrag (se separat artikel) till ett projekt där arbetet kring läkemedelsrester skall utvidgas. Fokus kommer att vara på att kartlägga möjliga testsajter till pilot- och åtgärdsprojekt och undersöka vilka innovationsembryon som finns och hur man kan stötta utvecklingen av dessa. Simrishamn, med en större andel äldre invånare, har en hög läkemedelsförskrivning vilket antas bidra till t.ex. Hanöbuktens miljöproblem och en analys av detta kommer att bli ett prioriterat område. Expertkompetens inom läkemedelsområdet kommer att rekryteras till projektet. Det skånska arbetet med läkemedelsrester i vatten har bäring på nationellt plan. Regeringen arbetar för närvarande för att minimera exponeringen för farliga ämnen, med handlingsplanen för en giftfri vardag som ett viktigt verktyg. Man beaktar att utsläppen av läkemedelsrester bidrar till den samlade exponeringen och att dessa därför behöver minska. Regeringen och svenska myndigheter ska här inta en ledande roll för att åtgärda problemen vid källan. I detta arbete vill vi bl. a. bidra med goda exempel i Skåne. Skånes Hav och Vatten har under hösten också levererat underlag till en riksdagsmotion om läkemedelsrester i vatten, innehållande förslag om investeringsmodeller för tester av innovativ reningsteknik och statliga styrmedel för forskning och utveckling på området. Mer information och kontaktuppgifter till projektledare Ann-Marie Camper på Pilotanläggningen utanför Simrishamn. Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet Syresättningsprojektet WEBAP avslutat Under hösten har IVL och KTH:s mångåriga pilotprojekt WEBAP, som syftat till att bidra till syresättning av döda havsbottnar, avslutats. Slutrapporten kommer att vara färdig inom kort. Det huvudsakliga syftet med projektet har varit att testa om man med vågkraft på ett kostnadseffektivt sätt kan pumpa syrerikt ytvatten till det syrefattiga vattnet vid havsbotten. Företaget Marincenter Syd i Simrishamn designade och konstruerade tillsammans med forskarna den pilotanläggning som projektet skulle testa till havs. Pilotanläggningen placerades i Hanöbukten hösten 2010 och mötte inledningsvis en del teknis-ka utmaningar, då anläggningen slet sig i en kraftfull höststorm och röret som leder det syrerika vattnet nedåt lossnade. Hanöbukten levde därmed med råge upp till förväntningarna och levererade just den typ av utmaningar som man på förhand hade förutsett att ett fullskaleprojekt skulle kunna utsättas för på öppet hav. Efter att ha anpassat konstruktionen för att bättre hantera de rådande förhållandena, kunde projektet fortskrida enligt plan. Anläggningen var därefter löpande i drift och levererade mätdata som har använts för att utvärdera pumpens effektivi tet. I Stockholms skärgård placerades parallellt en annan testanläggning, i syfte att mäta och studera effekterna på syrebristen och möjliga bieffekter i ett avgränsat område. - Testet med pilotanläggningen har gett oss precis det vi behöver och det som projektet syftade till, nu vet vi hur en fullskaleanläggning måste utformas, säger projektledare Christian Baresel på IVL. Genom all insamlad mätdata och alla genomförda beräkningar har vi underlag för planering av 4

5 åtgärder som hjälper oss vidare på väg mot ett friskare Östersjön. Detta hade vi aldrig kunnat få utan projektet. Professor Vladimir Cvetkovic från KTH redovisar resultat från WEBAP-projektet på Marint centrum i augusti Huvudsakliga resultat: Bättre kunskap och nya tekniska lösningar för syresättning av marina miljöer. Den vågdrivna pumptekniken är funktionell för att pumpa syrerikt ytvatten till djupvatten. Inga toxiska eller andra skadliga effekter av pumpningen har observerats. Den befintliga skiktningen av vattenlager, som är viktig för bl. a. torskens fortplantning, störs inte även efter många års pumpning. De mätningar som utförts ger inget stöd för hypotesen att de reducerade sedimenten i Egentliga Östersjön utgör en latent fosforbomb. Genom projektets datainsamling har det varit möjligt att kvantifiera hur stort fosforförrådet i utsjösediment kan vara under olika redoxförhållanden. Alla projektets utförda beräkningar och resultat indikerar att det skulle vara ett steg i rätt riktning att storskaligt försöka syresätta delar av Egentliga Östersjöns djupvatten med den testade metoden. Förhoppningen är att nya projekt ska utvecklas för att utveckla tekniken vidare under olika förutsättningar. Projektets resultat presenterades på Marint centrum i slutet av augusti, och kommer också att finnas på hemsidan tillsammans med projektets slutrapport. Burfiske efter torsk det kustnära fiskets framtid? Sydkustens Fiskeområde har arbetat i över två år med att utveckla selektiva fiskeredskap i form av torskfiskeburar. Fördelarna med burfiske är flera, bifångsterna minimeras, vilket ger ett ekologiskt fiske, arbets- och säkerhetsförhållandena för fiskaren förbättras och den fångade fisken skyddas från sälen. Gråsälspopulationen i Östersjön har ökat stadigt under det senaste decenniet, något som inte är odelat positivt eftersom det har fått en betydande ekonomisk effekt på det småskaliga yrkesfisket, även i Hanöbukten. Sedan starten 2011 har fem olika typer av burar, tillverkade av professionella redskapstillverkare, testats i fullskaligt fiske av aktiva yrkesfiskare. Provfisket med de fem burarna visade att ingen av burarna fungerade och testerna stoppades därför. Under det gångna året har provfiske återupptagits i ett nytt projekt tillsammans med yrkesfiskare och redskapsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Detta projekt finansieras av EU-medel vid Jordbruksverket, Region Skåne, Havs- och vattenmyndigheten och SLU. Projektet har fokuserat på att med mångårig yrkeskunskap och tidigare forskning som underlag modifiera ett stort antal burar. Ett nytt inslag i arbetet är att med hjälp av undervattenskameror studera torskens Foto: Ida Wingren, KIMO Baltic Sea 5

6 Foto: Ida Wingren, KIMO Baltic Sea Foto: Ida Wingren, KIMO Baltic Sea Förlorade garn fortsätter fiska. Foto: Sydkustens Fiskeområde Uppfiskat spökgarn. Foto: KIMO Baltic Sea. beteende kring och i burarna, avgörande kunskap för att kunna konstruera en fiskeeffektiv bur. En annan viktig aspekt av projektet är att preliminärt försöka fastställa potentialen och de största utmaningarna för ett framtida burfiske. Under årets provfiske har det fiskats med mellan 45 och 60 burar per tillfälle, med ståtider på ett till sex dygn. Fångsten har växlat över tid, med medelfångster som varierar från 0,5 till 4,5 kg orensad torsk per bur och tillfälle. Några burtyper har gett bättre resultat än andra. En av dessa är en mindre, stapelbar och flytande bur, utvecklad av SLU, som står ca en meter över botten och följer vattnets strömriktning. Den andra buren som fungerat väl är en större, bottenstående bur, från företaget Carapax men som har vidareutvecklats av projektet. Maxfångsterna under testerna för dessa burar har varit 13,5 respektive 11 kg. Båda dessa burtyper sitter i länkar med mellan fem och tio burar i varje. En tredje burtyp som har gett god fångst är utvecklad av Olle Viberg, yrkesfiskare i Simrishamn. Denna finns dock ännu så länge endast i ett exemplar och resultaten från detta provfiske är därför inte helt jämförbart med övriga burar. I dagens länge är burfiske långt från implementeringsbart, såväl tekniskt som strategiskt. Mer arbete krävs och projektet kommer att fortsätta under nästa år, då man ska utveckla testerna i sältäta områden och använda undervattenskameror för att studera också sälens beteende. Ambitionen är att också experimentera med olika typer av bete, för att utvärdera om det går att använda pellets istället för sill. Sydkustens Fiskeområde är övertygat om att det finns en marknad för fångster från ekologiskt fiske även om kilopriset är högre. Ett bra exempel på detta är burfångade havskräftor som kostar ungefär dubbelt så mycket som trålfångade. Burfiskeprojektet är en långsiktig satsning, som genom ökad kunskap på sikt väntas resultera i en bättre produkt. Nyligen meddelade regeringen att de kommer att satsa 38 miljoner kronor under på utvecklingen av selektiva fiskeredskap för att minska bifångst. Pengarna, som kommer att förvaltas av Havs- och vattenmyndigheten, ska användas till konkreta projekt för att fortsätta utveckla fiskeredskap. KIMO-projekt om spökgarn KIMO Baltic Sea har beviljats projektmedel från Jordbruksverket för att utveckla en metod att finna långsiktiga och hållbara lösningar på spökgarnsproblematiken i svenska vatten, framförallt i Östersjön. Spökgarn är gamla fiskegarn eller fiskenät som av olika skäl har förlorats eller lämnats i havet. Utöver att fisk fastnar och ruttnar i garnen så kan marina däggdjur samt fåglar trassla in sig i näten. En annan konsekvens är att yrkesfiskare fastnar i spökgarnen med sina redskap, vilket medför skador och kostnader. Projektet har som syfte att ta fram en översikt som visar hur mycket garn som har förlorats i svenska vatten och var dessa förloras samt ta fram en bild av orsaker till att garnen förloras eller lämnas i haven. Projektet kommer även ta fram förslag på förebyggande insatser och i samråd med myndigheter och yrkesfiskare se hur man kan få ett rapporteringssystem att fungera i praktiken samt ta fram en estimerad kalkyl på vad det kommer kosta att rensa bort de garn som finns i våra vatten idag. 6

7 Projektet är en utveckling av KIMO:s draggningar efter spökgarn som genomfördes sommaren 2012 som resulterade i rapporten Varför spökar det i Östersjön?. Ett projekt som genomfördes i samarbete med Håll Sverige Rent med stöd från Naturvårdsverket. Det har även genomförts andra draggningsinsatser i Sverige de senaste åren, först och främst i Öresund, men det har inte gjorts någon nationell inventering på spökgarnsförekomsten de senaste åren. Nyheter i korthet Konferensen Inspiration vatten i Norrtälje invigs. Foto: Göteborgs universitet Den mest företagssamma människan. Foto: Lars Persson. Foto: Anders Kiessling, SLU Skåne i talarstolen på Inspiration vatten I slutet av november genomfördes konferensen Inspiration vatten utanför Norrtälje. Konferensen var den första i sitt slag och syftade till att låta akademiker, myndigheter och företag mötas och diskutera ansvaret för vårt vatten, vem tar/har/vill ta ansvar och hur skapar vi samverkan mellan discipliner? Skånes Hav och Vatten och Marint centrum var inbjudna för att prata om hur vi arbetar med havs- och vattenfrågorna i Skåne. Bland andra talare återfanns Lulea Tekniska Universitet, Stockholms universitet, SLU, SMHI, Naturvårdsverket, IVL, LRF och SP. Dokumentation från konferensen finns på dokumentation-inspiration-vatten-2013/. Nationella vattenbrukskonferensen 2014 Den januari står Marint centrum värd för Nationella vattenbrukskonferensen Temat är Regional drivkraft för nationell utveckling och arrangörer är Nationellt kompetenscentrum för vattenbruk, Vattenbrukarnas riksförbund och Jordbruksverket. På agendan finns föredragshållare från hela Sverige, som kommer att tala om ämnen såsom Aquaponik en skånsk framtidsnäring, Hållbar odling av röding, Projekt SEAFARM odling av makroalger, Musslor och ostron på Västkusten, Mikrobiellt protein till fiskfoder, Odling av gös, abborre och piggvar och Odla kräftdjur något för framtiden? I anslutning till konferensen finns en utställning som presenterar företag och forskning inom vattenbruk. Utställningen är öppen för allmänheten under hela konferensen. Kl den 28 januari finns också möjlighet att träffa entreprenörerna och forskarna på plats. Mer information och anmälan (senast 13 januari) på Alumnibolaget Simris Alg prisat igen Utmärkelserna fortsätter att regna över Fredrika Gullfot, grundare av Simris Alg, som startade sin verksamhet i Marint centrums inkubatorprogram för tre år sedan. Fredrika utsågs nyligen till Skånes mest företagsamma människa 2013 i en tävling arrangerad av Svenskt näringsliv. I årets tävling nominerades nästan 100 företagare av allmänheten, varav fem utsågs till finalister av en jury. Juryns motivering till Fredrikas finalplats löd: En otroligt driftig entreprenör, inspiratör och samhällsentreprenör. Tillför Sverige en helt ny bransch inom grön miljöteknik; odling av mikroalger. Fredrika kammade sedan alltså hem flest röster när allmänheten fick avgöra. En av de många röstande motiverade 7

8 N O V E M B E R Under ytan sitt val så här: För att hon ser möjligheter där andra ser hinder och för att hon är en föregångare i en näring som kan bli en miljardindustri med positiva effekter på både miljö, hälsa och ekonomi. Simris Alg har också tilldelats Simrishamns kommuns miljöpris, med motiveringen: Med handlingskraft och kreativitet har hon skapat ett framstående företag för hållbar framställning av oljor och andra biprodukter, en viktig aktör inom grön miljöteknik som satt Simrishamn på världskartan. Priset delar med Ola Jönsson som ligger bakom Sveriges hittills största solcellpark med solpaneler. Grattis Fredrika önskar Marint centrum! Oljeskyddsberedskap bland Sveriges kommuner 2013 Rapport framtagen av World Maritime University för Baltic Maritime Science Park och KIMO Baltic Sea Oljeskyddsberedskap i Sveriges kommuner KIMO Baltic Sea, World Maritime University och Baltic Maritime Science Park har författat en rapport om oljeskyddsberedskap i Sveriges kommuner. Rapporten finns att ladda ner på uploads/2013/11/oljeskyddsberedskap-bland- Sveriges-kommuner pdf. Östersjökonferenser om slamhantering 2014 Det finns flera sätt att minska övergödningen av Östersjön. Ett av dem är att se över vattenreningsprocessen och hanteringen av det slam som blir kvar efter reningen. Inom EU-projektet Euroslam har tre kommuner tittat på vattenreningsprocessen vilket bland annat resulterat i en ny pilotanläggning i Knislinge, i Östra Göinge kommun. Resultaten kommer att presenteras på tre konferenser som Sustainable Business Hub arrangerar under Konferenserna kommer att hållas i Polen, Litauen och Sverige. God jul och gott nytt år Fil. dr. Therese Jephson är ny projektledare på KIMO. Foto: KIMO Baltic Sea Personalbyte på KIMO och Sydkustens Fiskeområde Emma Källqvist, som arbetat med burfiskeprojektet (se separat artikel) och Ida Wingren, projektledare för Fishing for Litter, har avslutat sina anställningar på KIMO respektive Sydkustens Fiskeområde. Ida ersätts av marinbiolog Therese Jephson, som vi hälsar välkommen till Marint centrum samtidigt som vi önskar Ida och Emma stort lycka till på nya äventyr! önskar Marint centrum Marint centrum på Facebook Är du intresserad av havs- och vattenmiljöfrågor eller nyfiken på vad som händer på Marint centrum? Gå gärna med i vår Facebook-grupp, du hittar den genom att söka på Marint centrum Simrishamn. Här uppdaterar vi stort som smått och bollar idéer och byter åsikter med varandra. Välkommen!