100H WSPs Framtidsstipendium 2015

Transkript

1 10:00 DEN 10/10 100H WSPs Framtidsstipendium 2015 Innehåll: Inledning 2 Uppgift 3 Samhällsutmaningar Bostadsbristen 4 Infastrukturskulden 5

2 INLEDNING Dagens samhälle förändras med rasande fart. Vid millennieskiftet var 25 procent av världens samlade information digital och idag beräknas siffran ha stigit till 98(!) procent. Digitaliseringen har skapat en högre förändringstakt än vi någonsin kunnat föreställa oss och vi se ser effekten av den i alla delar av samhället och alla delar av vår vardag. Våra uppkopplade aktiviteter registreras, arkiveras och lämnar digitala fotavtryck. Allt från våra attityder, beteendemönster och framtidsdrömmar till våra rädslor, religiösa åskådningar, politiska åsikter och favoritmaträtter samlas i gigantiska informationsdatabaser kallade Big Data. Databaser som genom avancerade analyser spås kunna ge oss svaren på framtidens utmaningar inom flera vitala delar av samhället: sjukvård, transport, arbetsliv och så vidare. Big Data innebär många möjligheter, men också risker; när data analyseras fastslås att det finns statistiska samband, men analysen belyser inte orsakssamband. Följaktligen ökar risken att vi genom data-analyser som enbart är baserade på korrelation, utan hänsyn till orsakssamband, drar felaktiga slutsatser. Föreställ er en värld upp byggd som Google Translate. Även robotiseringen utvecklas och redan om tio år förväntas robotar kunna utgöra en central roll i samhället och utföra avancerade sysslor såsom att till exempel operera, arbeta inom polisen eller i säkerhets-, bygg- och hotell branschen. De flesta större bilföretagen arbetar redan med att ta fram själv körande bilar och i Göteborg drivs ett projekt för att sätta självkörande bilar på gatorna inom bara två år. Den senaste tiden har vi även sett en hastig utveckling av 3D-skrivare vilka möjliggör snabb prototypframtagning och tillverkning av småskaliga modeller av byggnader, broar eller hela samhällen. Ständig utveckling pågår för att kunna använda tekniken, det tas fram starka och formbara material och på sikt kan metoden förändra hela industritillverkningen då produkter kan tillverkas lokalt utan långa transportsträckor och ledtider. Digitaliseringen har även i grunden förändrat förutsättningarna för hur vi köper och säljer varor och tjänster. De senaste tio åren har e-handeln ökat från tre till tolv procent av den totala globala marknaden och digitala företagsjättar som Apple, Google, Amazon och IBM toppar gång på gång listor över världens mest värdefulla och attraktiva varumärken. Digitala innovationer suddar ut geografiska avstånd och ökar tillgängligheten med följden att varor och tjänster som tidigare varit begränsade till en specifik plats och tid som exempelvis musik, tv och film men delvis även sjukvård och utbildning nu finns tillgängliga överallt. Hela tiden. 2

3 UPPGIFT Sverige står idag inför ett antal större samhällsutmaningar, bland annat en akut bostadsbrist och en omfattande infrastrukturskuld. Vi behöver möta dessa utmaningar med nya idéer och det är rimligt att anta att digitala innovationer kommer att utgöra en viktig del av lösningen. Mycket har redan börjat hända och på bara tio års sikt kommer digitaliseringen sannolikt att ha förändrat vårt samhälle enormt. Er uppgift är att mot bakgrund av detta antagande illustrera vilka digitala innovationer som år 2025 utgör en viktig del av lösningen på de två presenterade samhällsutmaningarna: bostadsbristen och infrastrukturskulden. Utgå från digitala innovationer redan existerande eller era egna nyskapade och visa/beskriv hur de har bidragit till att lösa samhällsutmaningarna. Ni får själva välja om ni vill fokusera på bostadsbristen, infrastrukturskulden eller båda två. Lösningen presenterar ni på valfritt sätt och den bedöms utifrån följande kriterier: Kreativitet Hållbarhet (social, ekonomisk och ekologisk) Potential för praktisk omsättning och samhällsekonomisk nytta Ytterligare information om tävlingsreglerna och hur man lämnar in sin lösning finns på LYCKA TILL! 3

4 BOSTADSBRISTEN Det råder bostadsbrist i Sverige. Enligt Boverket är läget akut och det behövs fram till år 2020 byggas nya bostäder. Det motsvarar drygt 250 bostäder om dagen i fem år. Men utmaningen stannar inte vid att bygga tillräckligt många bostäder; kraven ökar också på att nya bostäder måste byggas på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt, samt tillräckligt kostnadseffektivt för att de som efterfrågar bostäderna ska ha råd att bo där. I takt med en ökande urbanisering blir bostadsbristen i storstadsregionerna allt mer akut. Den drabbar unga människor som vill flytta hemifrån och den drabbar nyanlända som får tillbringa längre tid i anläggningsboende. Bostadsbristen drabbar även äldre, som på grund av brist på senioranpassade lägenheter i allt högre utsträckning tvingas bo kvar i dåligt anpassade boenden. Situationen skapar en tröghet på marknaden som leder till dålig rörlighet vilket i sin tur förvärrar bostadsbristen. De sociala konsekvenserna blir tydliga: unga vuxna hindras från att ta steget ut i vuxenlivet, nyanlända får svårt att starta sina nya liv och äldre personer blir isolerade vilket kan leda till såväl fysiska som psykiska problem. Även eko nomiskt får bostadsbristen allvarliga konsekvenser. Enligt beräkningar publicerade av Swedbank kommer bostadsbristen i Stockholm under de närmaste 20 åren att kosta hela 21 miljarder kronor per år i utebliven tillväxt för huvudstadsregionen. Det är dock inte bara storstäderna som är drabbade av bostadsbristen, utan så mycket som två tredjedeler av Sveriges kommuner har ont om bostäder. Utöver nybyggnation krävs renovering av gamla bostäder. Miljonprogrammen rustas upp för att möta nya lagkrav och skapa en bättre bostadsstandard. Före detta industribyggnader görs om till bostäder, ofta med krav på bi behållen fasad men totaltrenovering av interiörerna. Utmaningen blir att genomföra upprustningen på ett hållbart sätt, utan att kostnaderna skjuter i höjden och gör bostäderna för dyra att bo i för de befintliga invånarna. Bostadsbristen har diskuterats flitigt de senaste åren. Hur ska vi lösa problemen och vems ansvar är det? Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan menar att marknaden inte själv klarar av att lösa krisen utan att staten måste ta ansvar för byggandet. I samband med ökat byggande tilltar diskussionen kring krav på energieffektiviteten hos de nyproducerade bostäderna, men också krav på byggprocessen i sin helhet lyfts upp. Den sociala hållbarheten diskuteras och sociala krav vid upphandlingar blir allt vanligare. I Örebro genomförs pilotprojekt mellan Skanska och Örebrobostäder där det ställs krav på att långtidsarbetslösa ska delta i projektet. Liknande typer av krav börjar diskuteras allt mer och kan komma att få en avgörande inverkan på hur vi förhåller oss till bostadsbyggande i framtiden. LÄS MER:

5 INFRASTRUKTURSKULDEN De senaste 25 åren har Sverige satsat mindre än jämförbara länder på investeringar och underhåll av infrastrukturen. WSP har sedan tidigare gjort en uppskattning av den så kallade. infrastrukturskulden och den bedömdes år 2013 ligga på ca 300 miljarder kronor. Denna skuld har uppstått som en konsekvens av att infrastrukturinvesteringar under lång tid inte har stått i proportion till den svenska ekonomins utveckling. För att sluta gapet mellan investeringar i infrastruktur och tillväxt i BNP till år 2025 behövs investeringar omfattande 184 miljarder kronor, utöver de investeringar som redan beslutats. Infrastruktur är det som knyter samman ett samhälle och är på många sätt en grundförutsättning för att ett modernt samhälle överhuvudtaget ska kunna fungera. När vi i dagligt tal pratar om infrastruktur avses ofta bara väg och järnväg, men infrastruktur innefattar mycket mer än så. Till infrastruktur räknas även allt annat som är ett samhälles underbyggnad eller fundament som till exempel anläggningar för energiöverföring, bredband, telefoni, vatten och avlopp samt teknik och strukturer för tv- och radiosändningar. Så länge infrastrukturen fungerar som den ska är det kanske inget vi lägger vikt vid, men när problem uppstår syns konsekvenserna snabbt: godstransporter som blir försenade eller avstannar helt, elektronisk kommunikation begränsas, miljömässiga hållbarhetsaspekter åsidosätts, rörligheten inskränks och så vidare. Effekterna av detta blir i sin tur till exempel att varor i butikshyllorna tar slut, underleverantörers arbete blir stillastående då de inte får fram sina produkter i tid, människor kan inte ta sig till sin arbetsplats, nybyggnationsprojekt förhalas, ekonomisk tillväxt begränsas och mycket mer. Kraven på infrastrukturen ökar i takt med urbaniseringen. Allt fler människor flyttar in till storstadregioner vilket ökar pressen både i storstäderna men också utanför. I storstäder måste infrastrukturen möta krav som uppkommer i och med en ökad befolkning i form av större belastning på redan existerande system och ökat behov av utbyggnad. Men även landsbygden får en utmaning; då allt färre personer bor på landsbygden riskerar den att bli eftersatt gällande infrastruktur. En landsbygd med eftersatt infrastruktur är problematisk och i debatten hörs redan upprörda röster kring indragna tåg till mindre orter, dålig mobiltäckning och ibland icke-existerande fasttelefoni. Bristen på en effektiv och bra infrastruktur hindrar utvecklingen i de expansiva regionerna i landet och försvårar tillväxten i mindre tätbefolkade regioner inom landet. Underhåll och nyinvesteringar behövs, men höga kostnader och hållbarhetsmässiga utmaningar försvårar och förhalar processen. LÄS MER: Infrastrukturskulden/ 5