Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 15 juni 2017

Transkript

1 Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 15 juni 2017 Tidpunkt: Kl Plats: Glasbruket, Hantverkargatan 3D Närvarande: Se bilaga 1-9 Justerat den 26 juni 2017 Sissela Nordling Blanco Ulrika Westerlund

2 Sida 2 (9) 1 Justering Ulrika Westerlund (OPOL) utses till att justera dagens protokoll tillsammans med ordföranden. 2 Föregående protokoll Protokollet från föregående möte den 11 maj 2017 godkänns. 3 Mänskliga rättigheter och kulturpolitiken Kulturborgarrådet Roger Mogert presenterar stadens arbete med kulturfrågorna. Kulturborgarrådet gör kopplingen mellan aspekter i kulturfrågorna och hur de relaterar till MR-frågorna. En viktig principiell fråga är allas rätt att ta del av kulturen. Skillnaderna i socialt och kulturellt kapital ökar, vilket är ett område där kulturpolitiken spelar roll. Tre saker kan listas som kan verka hindrande för att ta del av kultur är ekonomi, geografi och anslag. Några åtgärder som vidtagits för att underlätta att ta del av kultur är när det gäller - ekonomi är att avgifterna till kulturskolan sänkts och entréavgifterna till muséerna har tagits bort - geografi är att det finns verksamhet där barnen är exempelvis i Bredängsskolan. El Sistema är en verksamhet som i samarbete med stadens skolor och förskolor tillsammans spelar musik med Berwallhallens symfoniker - nya scener i Skärholmen och Vällingby - planeras nya bibliotek i Rågsved och Östberga - anslaget i kulturen är att parkteatern sommartid är gratis och parkteatern har även fått en motsvarighet på vintern - som heter Kretsteatern. Avslutningsvis berör kulturborgarrådet området om konstnärers rätt att få betalt för sitt arbete, där staden har genomlyst verksamheten för att säkerställa att skapare av kultur får betalt för sitt arbete. Presentationen följs av frågor från rådet. 2

3 Sida 3 (9) 4 Stockholms stads Fristadsprogram Åsa Steinsvik och Johan Wirfält ansvarig för forum debatt, Kulturhuset Stockholms Stadsteater, informerar om stadens Fristadsprogram. Ashraf Atraqchi talar om sina erfarenheter som fristadsförfattare. Johan Wirfält inleder med att berätta att Fristadsprogrammet är ett globalt nätverk som startade som en reaktion mot förföljelser på Salman Rushdie på 80-talet. Det erbjuder en arbetsplats, bostad och fristad åt en författare inte kan verka i sin hemstad på grund av förföljelser. Det finns ett 60-tal städer över hela världen som deltar i programmet och nätverket, varav 23 stycken finns i Sverige. Sedan år 2010 är det Kulturhuset Stadsteatern som koordinerar Fristadsprogrammet i Stockholms stad. Åsa Steinsvik informerar om att det ofta rör sig om kulturskapare som flyr för sina liv och idén med nätverket är att genom att ge en kulturskapare en fristad, kan denne vara en röst åt flera andra i samma kontext eller situation. Åsa beskriver hur mottagandet av en fristadsförfattare organiseras utifrån Ashraf Atraqchai och hur arbetet har utvecklats under de två år som Ashraf deltagit i programmet. Ashraf Atraqchai berättar om sin bakgrund i Mosul som kulturjournalist, där han var tvungen att fly från år 2014 när IS tog över staden. Via Turkiet kom han till Sverige via fristadsprogrammet. Han vill vara en bro mellan författare och andra kulturskapare och ha ett fritt skapande, genom sin roll som Fristadsförfattare. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet är viktiga frågor som är lätta att ta för givet. 5 Ändring i föredragningsordningen Ordföranden föreslår att punkt 7 på föredragningslistan behandlas före punkterna 5 och 6. 3

4 Sida 4 (9) 6 Svar på remiss från kommunstyrelsen Riktlinjer ekonomiskt bistånd Dnr /2016 Beslut Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter ställer sig bakom promemorian daterad den 30 maj 2017 från kansliet för mänskliga rättigheter. Ärendet Samuel Svan, borgarrådssekreterare socialroteln, föredrar om förslaget till de nya riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Fokus har legat på att lyfta barnperspektivet, eftersom barn inte söker ekonomiskt bistånd, utan det är deras föräldrar. Barnperspektivet stärks bland annat genom barnkonsekvensanalyser. I sammanhanget har även papperslösa barns situation varit i fokus och detta finns med i riktlinjerna. Veronica Wolgast Karlberg, från socialförvaltningen, informerar om att arbetet påbörjades år 2016, genom ett samarbete mellan socialförvaltningen, juridiska avdelningen på stadsledningskontoret och socialroteln. Socialnämnden har ett övergripande ansvar för frågorna och ett sätt att arbeta med dem är genom riktlinjer. Förändringar från de äldre riktlinjerna är: Kortare innehållsförteckning Ändrat kapitelinnehåll Tydligare fokus på barnperspektiv Ökad tydlighet på individuella bedömningar Läshänvisningar Arbetslinjen nämns inte längre Kapitlen i riktlinjerna redogörs sedan för kort, med kortare rubriker. Presentationen följs av frågor från rådet och diskussion. Särskilt uttalande gjordes av Annika Jyrwall Åkerberg (OPOL) enligt följande. Jag anser att staden även måste se över relationen mellan minskad LSS och risken för att den enskilde ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Under det senaste året har jag som människorättsjurist mottagit 3 klagomål från enskilda som rör neddragen LSS. I dessa tre fall har neddragningen inneburit att den enskilde och dennes familj tvingats gå ner i arbetstid eller tvingats avsluta sitt 4

5 Sida 5 (9) jobb. Jag anser att stadens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd måste innehålla skrivningar om att intern och tvärsektoriell samverkan måste ske för att enskilda eller deras familjemedlemmar inte ska riskera få sämre ekonomiska förutsättningar eller behöva gå ner i arbetstid eller helt tvingas avstå jobb till följd av neddraget socialt bistånd eller LSS-insats. Legislativt stöd finns i propp 1992/93:159, s Strävan skall vara att människor med funktionshinder precis som andra medborgare skall ges möjligheter att få en god utbildning, ha ett förvärvsarbete, ha en trygg och värdig bostad, delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter. Målet för handikappolitiken är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Och avseende särskilt personlig assistans, aa. Propp, s. 64 Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. För vissa personer kan personlig assistans vara en viktig förutsättning för att de skall kunna arbeta eller studera. Hänvisning sker även till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artiklarna 3, 19, 27 och 28. För beskrivning av fall, se exempelvis: Och det senaste fallet där den anställde (x), efter neddragningen, tvingades ta hjälp av sambo och son för att kunna gå på toalett under arbetsdagen. När de inte kunde följa henne till jobbet stannade X hemma. Tidigare ramlade hon vid överflyttningar mellan rullstol och toalett och blev liggande på golvet tills sambon kom för att plocka upp henne. Han jobbade då på andra sidan stan. Särskilt uttalande gjordes av Gertrud Åström (OPOL) enligt följande. Stadens översyn av befintliga riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd är lovvärd, men saknar jämställdhet som en av de principer som ska bära riktlinjerna. Det innebär att en viktig del av kommunens arbete inte blir en del av stadens prioriterade 5

6 Sida 6 (9) mål att Stockholm ska vara en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika. Runt om i landet och på några ställen i Stockholms stad bedrivs arbeten inom socialtjänsten som påvisar att kvinnor och män, flickor och pojkar, möts av olika förväntningar och krav baserade på könsblinda eller könsstereotypa uppfattningar eller att de på olika sätt inte får del av likvärdiga insatser. De kommuner i Sverige som har längst erfarenhet av arbete med jämställdhet inom socialtjänsten poängterar brister i såväl kommunala riktlinjer och rapporteringskrav som i lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och handböcker. Detta gäller inom så skilda områden som äldreomsorg, individ och familj, barn och unga, LSS, missbruksvård mm. Personal inom socialtjänsten uttrycker att de riktlinjer och angivna metoder som finns inte ger information om hur en ärendehantering ska göras som genomgående och konsekvent beaktar och leder till jämställdhet i handläggning, analyser och beslut och genomförande. Stockholms stad uppmanas att prioritera en jämställdhetsrevision av sina riktlinjer. 7 Stadens arbete mot sexuella trakasserier Leila Baksi, trygghetskoordinator vid kulturförvaltningen, informerar om stadens projekt respekt och självrespekt. Projektet går att spåra tillbaka till år 2013, via det lokala brottsförebyggande rådet i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning som sökte pengar för ett projekt Respekt och självrespekt - normer kring sexualitet bland ungdomar (RoS) för att möta en förändring i attityder som personer som arbetar med ungdomar märkt av. År 2015 finns RoS med på We are Sthlm - festivalen, vilket förmodligen ledde till att anmälningarna ökade. I april 2017 tillsatte kulturförvaltningen en trygghetskoordinator som i dagsläget är tidsbegränsat till december Ett metodmaterial har tagits fram och utbildning har genomförts av personer i olika arbetsroller i staden i RoS. Metodmaterialet består av en metodbok, ett usb-minne med övningar samt dialogkort för övningar. RoS Stockholm är ett projekt som inriktar sig på: - Normförskjutningar 6

7 Sida 7 (9) - Konstant arbeta att motverka sexualbrott - Medvetandegöra beteenden - Relationen verkligheten - mörkertal Målet är att nå ut till stadens samtliga ungdomar mellan år och finns på skolor, fritidsgårdar etcetera. Presentationen följs av frågor från rådet. 8 Beslut om brev till kommunstyrelsen inför stadens budget 2018 med rubrik Prioriterade frågor utifrån mänskliga rättigheter inför budget och verksamhetsplan för år 2018 Beslut Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter ställer sig bakom brevet/underlaget daterat den 30 maj 2017 från kansliet för mänskliga rättigheter och beslutar att översända det till kommunstyrelsen. Ärendet Ett brev/underlag till kommunstyrelsen presenteras med prioriterade frågor utifrån mänskliga rättigheter inför budget och verksamhetsplan för år Särskilt uttalande gjordes av Gertrud Åström (OPOL) enligt följande. Målet att Stockholms stad ska vara en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika bör genomsyra hela budgetprocessen. Förslaget från MR-rådet att staden bör låta göra en oberoende analys av stadens budget ur ett jämställdhetsperspektiv skulle vara ett effektivt sätt att skapa översyn av såväl genomslag som styrkor och svagheter. Sådana oberoende analyser har under flera år genomförts av statens budget. Samtliga fyra av MR-rådets lyfta frågor ska bära ett jämställdhetsperspektiv i enlighet med åtaganden som gjorts. "Jämställdhet är en mänsklig rättighet" är en slogan med mer än 20 år på nacken. Samtidigt slogs fast att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Arbetet för kvinnors mänskliga rättigheter har fästs i Kvinnokonventionen, CEDAW, från 1979 och vidare i den globala handlingsplanen från Peking Där poängteras kopplingen mellan jämställdhet och en god samhällsutveckling och kravet på att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i hela 7

8 Sida 8 (9) budgetarbetet och i alla sakfrågor. Graden av ojämställdhet är ett mått på förlorad utveckling. Det är olyckligt att staden väljer att använda "genus"- istället för jämställdhetsbudgetering som begrepp. Genus är ett teoretiskt verktyg som kommer till användning i analysarbete men har i sig ingen riktning. Jämställdhet däremot är ett normativ, ett rättesnöre, som är förändringsdrivande och det är i den riktningen mål och budget ska sträva. I Regeringskansliet används begreppet jämställdhetsbudgetering och avser hela budgetprocessen. En budget som tar avstamp i den handlingsplan som Sverige skrev under för 22 år sedan, och som återkommer i Agenda 2030 mål 5, hjälper att konkretisera och skärpa förståelsen av hur mänskliga rättigheter hänger ihop med jämställdhet. Detta gäller inte bara vuxna kvinnor och män. Det blir även omöjligt att i frågor om "barn" inte se pojkar och flickor vilket MR-rådets punkt 2 handlar om utifrån Barnkonventionen. Strategiskt mål L i handlingsplanen från Peking handlar om flickebarnets situation och kräver exempelvis strikt tillämpning av lagar mot sådant som barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och andra skadliga kulturella sedvänjor som prostitution, sexuell misshandel, våld, våldtäkt och incest men också i frågor om utbildning, sport, hälsa, attityder, ekonomi mm. I mål L.2 d) står att det ska vidtas åtgärder (program) så att traditioner och religion och uttrycken för dem inte utgör grund för diskriminering av flickor. Och definitionen av diskriminering är varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet eller utövandet av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 9 Återkoppling från tidigare möten Diskrimineringsstudien Stadens har gjort en rapport om diskriminering från brukarundersökningar och medborgarenkäter. Studien kommer att skickas ut till rådets medlemmar efter sammanträdet. Påminnelse att nominera till Katarina Taikon-priset Ordföranden påminner om att nomineringsprocessen till Katarina Taikon-priset har påbörjats. Det går att nominera personer och föreningar som arbetar med mänskliga rättigheter. Den 2 juli 2017 är sista dagen att nominera till priset. Mer information finns på stadens hemsida, 8

9 Sida 9 (9) Juryn består av Robert Hårdh, Civil Rights Defenders, Lawen Mohtadi, författare av biografin Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon, Atusa Rezai, Rädda barnen, Angelica Ström, representant från Katarina Taikons familj och ordföranden i kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter. 10 Övriga frågor Remiss inför nästa sammanträde Till nästa sammanträde kommer en remiss om Bättre skydd mot diskriminering. Nästa sammanträde äger rum den 31 augusti 2017, lokalen är Kristallen. Sammanträdet avslutas kl Kerstin Tillkvist 9

10 Bilaga Närvarolista vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 15 juni 2017, Glasbruket, Hantverkargatan 3D, kl Ledamöter Närvaro Tjänstgörande ersättare Ordförande Fi Sissela Nordling Blanco X Vice ordförande L Gulan Avci - Mattias Vepsä Ledamöter S Karin Gustafsson X MP Carin Zetterlund X V Tobias Johansson X M Vakant - Madeleine Kaharascho Fridh C Isak Kupersmidt - OPOL Maud Eduards - Gertrud Åström OPOL Christina Heilborn X OPOL Annika Jyrwall Åkerberg X OPOL Azam Qarai - Jenni Acar OPOL Isak Reichel - OPOL Ulrika Westerlund X Ersättare S Mattias Väspä X Fi Madeleine Kaharascho Fridh X KD Ewa-Marie Ås - OPOL Bilan Osman - OPOL Gertrud Åström X OPOL Jenni Acar X Dessutom närvarar Roger Mogert, kulturborgarråd, Annika Hjelm, direktör kansliet för mänskliga rättigheter, Åsa Steinsvik, Kulturhuset Stadsteatern, Johan Wirfält, Kulturhuset Stadsteatern, Ashraf Atraqchai, Kulturhuset Stadsteatern, Lelia Baksi, kulturförvaltningen, David Jonsson, borgarrådssekreterare, Samuel Svan, borgarrådssekreterare, Kristoffer Bengtsson, kansliet för mänskliga rättigheter, Agneta Widerståhl, barnombudsman, Meriam Chatty, politisk sekreterare, Jennifer Bolin, kansliet för mänskliga rättigheter, Jenny Liljenström, borgarrådssekreterare, Kerstin Tillkvist, sekreterare och Daniel Björkegren, sekreterare.