Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 11 maj 2017

Transkript

1 Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 11 maj 2017 Tidpunkt: Kl Plats: Bråvallasalen, Stadshuset Närvarande: Se bilaga 1-8 Justerat den 24 maj 2017 Sissela Nordling Blanco Gulan Avci

2 Sida 2 (6) 1 Justering Vice ordföranden utses till att justera dagens protokoll tillsammans med ordföranden. 2 Föregående protokoll Protokollet från föregående möte godkänns. 3 Återkoppling från tidigare möten Uttalanden från kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter På förra sammanträdet beslutades om två uttalanden som rådet skulle göra angående judiska församlingar och kvinnors situation i staden. De var planerade att skickas ut på fredagen efter förra sammanträdet, men på grund av händelsen på Drottninggatan valde staden att inte skicka ut dem den dagen. Uttalandena skickades ut via ett pressmeddelande den 9 maj Länk till pressmeddelandet: uttalande-fraan-raadet-foer-maenskliga-raettigheter Diplomutbildningen om HBTQ-frågor Efter ett pilotprojekt har en utbildning om HBTQ-frågor att startat i april av stadens medarbetare har bokats till att delta. Kristoffer Bengtsson från kansliet för mänskliga rättigheter kan svara på frågor om utbildningen. 4 Prioriterade frågor inför budget och verksamhetsplan för år 2018 Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter diskuterar möjligheter till inspel till kommunstyrelsens förslag till budget för Det förslag som skickats ut diskuteras och ordföranden välkomnar ytterligare synpunkter från ledamöterna. Från rådet kommer synpunkter om komplettering med skrivningar om våldsbejakande extremism. Ytterligare synpunkter på innehållet gäller hur flickors och kvinnors 2

3 Sida 3 (6) organisering framställs och hur det generellt förhåller sig till de mänskliga rättigheterna och demokrati. Frågan lyfts även om förtydliganden kring hederskultur i texten och hur det beskrivs. Även hur det offentliga förhåller sig till extremistiska rörelser vad gäller exempelvis upplåtande av lokal. Ytterligare en aspekt som lyfts är mångfalden bland kvinnor och de olika förutsättningar som råder för olika individer. Även hur stadens föreningsbidrag beviljas och hur det ska ges till organisationer vars värderingar samstämmer med stadens. En synpunkt om att HBTQ-perspektivet bör ingå i texten förs fram. De nya krav på kompetens som ställs på stadens professioner i och med att barnkonventionen blir svensk lag bör även belysas. Kansliet för mänskliga rättigheter kommer att sammanfatta diskussionen från sammanträdet och uppdatera förslaget inför nästa sammanträde. Särskilt uttalande gjordes av Maus Eduards (OPOL) enligt följande. Delar helt rådets skrivningar om att flickors och kvinnors lika rättigheter och egen organisering måste stärkas. Och att organisering betyder att flickors och kvinnors egenmakt främjas. Men tilläggas bör att kvinnors organisering också har ett värde i sig, genom att skapa gemenskap och ett rum för samtal flickor och kvinnor emellan. Dessutom utgör organisering en helt central byggsten i demokratin. Om nya grupper flickor/kvinnor organiserar sig breddas ansvaret för demokratin, vilket bidrar till att säkra de mänskliga rättigheterna. Endast fullvärdiga demokratier kan garantera mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna måste göras av oss medborgare själva i olika former av organisering. Flickor/kvinnor behöver stöd i dessa processer. 5 Christina Heilborn Barnkonventionen som svensk lag Christina Heilborn, Unicef, presenterar barnkonventionen och vad införlivandet av den i svensk lag kommer att innebära för offentlig verksamhet. En statlig offentlig utredning har presenterats (SOU 2016:19). Tidplanen är att en proposition från regeringen ska lämnas innan sommaren och att den ska bli svensk lag i januari

4 Sida 4 (6) Sverige har ratificerat barnkonventionen och två av tre tillägg. Praktiskt kommer det inte innebära stora skillnader för kommunerna i Sverige, men Unicef har märkt av en oro från landets kommuner vad införlivandet i svensk lag kommer att innebära. Det finns ingen domstol som avgör om konventionen följs, i dagsläget är det en kommitté som behandlar detta. Om konventionen blir svensk lag kommer den att få starkare juridisk status, den kommer att ställa högre kompetenskrav, bli direkt tillämplig och stärka synen på barns rättigheter. I praktiken används barnkonventionen inom olika verksamheter idag, exempelvis metoden Barns behov i centrum (BBIC). Barnkonventionen kan användas som stöd för att ta fram metoder, belysa barnperspektiv. Barnkonventionen innehåller fyra grundprinciper, skydd mot diskriminering, barnets bästa, rätt till liv och utveckling och rätt att bli hörd. Dessa fyra grundprinciper utgör grunden i barnperspektivet. Barnkonventionen bör redan användas inom beslutsfattandet, men i och med att konventionen blir svensk lag ges möjlighet att ytterligare belysa detta. Presentationen följs av frågor från rådet och diskussion. 6 Utbildningsförvaltningen om satsningar på mänskliga rättigheter i skolan Tony Mufic, utbildningsdirektör, Tove Bodin, stabschef, och Susanna Sjöberg, handläggare från utbildningsförvaltningen redogör för satsningar på mänskliga rättigheter i skolan. Skolan har flera olika förutsättningar som påverkar verksamheten. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har respektive olika dokument som styr. Utbildningsförvaltningen gör dock särskilda satsningar för att lyfta vissa frågor, för att ge dessa särskild uppmärksamhet. Bland annat har ett uppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck delats ut till förvaltningens olika verksamheter, ett uppdrag som genomförts tillsammans med Origo, ett resurscentrum för arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, polisen och Stockholms läns landsting. Utbildningsnämnden har även ett uppdrag att tillsammans med socialnämnden ett uppdrag att arbeta med unga flickor som 4

5 Sida 5 (6) mår psykiskt dåligt. Det finns ett samarbete med bland annat landstinget och kommunförbundet Stockholms län. Under år 2017 kommer samtliga av utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtanden att innehålla jämställdhetsanalyser samt barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen har även arbetat med HBTQ-personers upplevelse av stadens verksamhet. Blackebergs gymnasium har tagit fram en handbok utifrån diskussioner som fördes bland eleverna. Det har även bedrivits ett arbete med våldspreventiva insatser i skolorna, där ett program med mentorer har startats inom verksamheterna. Förvaltningen har även börjat se över sitt material som finns inom Pedagog Stockholm, en intern källa för skolans medarbetare, för att uppdatera det för att bättre kunna möta det 10-punktsprogram som finns inom European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), nämnden kommer även i maj att besluta om en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Förvaltningens övriga MR-arbete under år 2017 kommer att bestå av strategi för romsk inkludering, kartläggning vad stadens skolor gör inom MR-området, utbildning i normkritik för centrala förvaltningen och en 7,5 hp-kurs för förskollärare med kompetens inom genuspedagogik. Presentationen följs av frågor och diskussioner från rådet. 7 Heidi Pikkarainen (samordnare stadsledningskontoret) romsk inkludering Heidi Pikkarainen, samordnare kansliet för mänskliga rättigheter, berättar om stadens arbete med romsk inkludering och en strategi. Staden har ansökt hos regeringskansliet och beviljats att under två år att vara en utvecklingskommun för romsk inkludering. Åtagandet innebär att staden ska bygga upp en långsiktig och hållbar struktur kring romers rättigheter. Barn, unga och kvinnor är prioriterade grupper. Arbetet startade under hösten 2016, där företrädare från romska föreningar bjöds in till en hearing med staden. Där framkom att stadens behöver kunskapshöjande insatser om diskriminering och de rättigheter som finns för de nationella minoriteterna. En ny samrådsgrupp har tillsatts i januari som följer utvecklingsarbetet och är rådgivande för konkreta insatser. 5

6 Sida 6 (6) Arbetet med att ta fram en strategi har påbörjats med en beskrivning av nuläget från stadens förvaltningar. Med det som utgångspunkt ska åtgärder som behövs framöver tas fram. Strategin ska bidra till att romer får inflytande och är delaktiga i stadens arbete. Den ska även leda till att medarbetare i staden får utökad kunskap om de nationella minoriteterna och de rättigheter som de har. Presentationen följs upp med frågor från rådet och diskussion. 8 Övriga frågor Information om nomineringsmöjligheter till Katarina Taikon-priset 2017 Nomineringsprocessen till Katarina Taikon-priset påbörjas i maj. Det går att nominera personer och föreningar som arbetar med mänskliga rättigheter. 2 juli 2017 är sista dagen att nominera till priset. Mer information finns på stadens hemsida, Juryn består av Robert Hårdh, Civil Rights Defenders, Lawen Mohtadi, författare av biografin Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon, Atusa Rezai, Rädda barnen, Angelica Ström, representant från Katarina Taikons familj och ordföranden i kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter. Sammanträdet avslutas kl Daniel Björkegren 6

7 Bilaga Närvarolista vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 11 maj 2017, Bråvallasalen, Stadshuset, kl Ledamöter Ordförande Fi Sissela Nordling Blanco Vice ordförande L Gulan Avci Närvaro Tjänstgörande ersättare Ledamöter S Karin Gustafsson MP Carin Zetterlund V Tobias Johansson M Vakant - C Isak Kupersmidt OPOL Maud Eduards OPOL Christina Heilborn OPOL Annika Jyrwall Åkerberg OPOL Azam Qarai - Jenni Acar OPOL Isak Reichel OPOL Ulrika Westerlund Ersättare S Mattias Väspä - Fi Victoria Kawesa - KD Ewa-Marie Ås - OPOL Bilan Osman - OPOL Gertrud Åström - OPOL Jenni Acar Dessutom närvarar Tony Mufic, direktör utbildningsförvaltningen, Tove Bodin, utbildningsförvaltningen, Susannah Sjöberg, utbildningsförvaltningen, Jennifer Bolin, kansliet för mänskliga rättigheter, Kristoffer Bengtsson, kansliet för mänskliga rättigheter, Kristina Börjesson, kansliet för mänskliga rättigheter, Heidi Pikkarainen, kansliet för mänskliga rättigheter, Marina Huskic, praktikant Unicef, Devrim Mavi, kanslichef, Jenny Liljenström, borgarrådssekreterare, Kerstin Tillkvist, sekreterare och Daniel Björkegren, sekreterare.