Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 9 juni 2016

Transkript

1 Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 9 juni 2016 Tidpunkt: Kl Plats: Bråvallasalen, Stadshuset Närvarande: Se bilaga Justerat den 16 juni 2016 Sissela Nordling Blanco Cecilia Brinck

2 Sida 2 (5) 1 Justering Vice ordföranden Cecilia Brinck (M) utses till att justera dagens protokoll tillsammans med ordföranden. 2 Föregående protokoll Protokollet från föregående möte godkänns. 3 Stadsdelsnämndernas arbete med ungas organisering med fokus på mänskliga rättigheter och egenmakt samt mötesplatser för unga Karen Austin, strateg vid kansliet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling vid stadsledningskontoret presenterar stadsdelsnämndernas arbete med ungas organisering med fokus på mänskliga rättigheter och egenmakt samt mötesplatser för unga utifrån den återrapportering som gjorts från stadens stadsdelsnämnder. Diskussion och frågor från rådets ledamöter följer. 4 Stockholms stads MR-utmaningar - råd från de särskilt sakkunniga ledamöterna Ordföranden tar upp frågan om att staden önskar få in synpunkter från rådets särskilt sakkunniga om vilka framtida utmaningar de ser för staden inom området mänskliga rättigheter. Pranvera Bahtiri anser att frågan om ensamkommande barn är en utmaning för staden. Azam Qarai vill uppmärksamma frågan om socialtjänstens bemötande mot nyanlända flyktingar och asylsökande. Frågan om ensamkommande barn som avviker är också viktig. Vidare tas perspektivet kring polarisering kring antirasistiskt förhållningssätt och hedersrelaterat våld upp. Christina Heilborn anser att frågan om barnkonventionens inkorporering i svensk lag och frågan om att arbeta med kommunikationen kring vilka rättigheter som finns är viktiga. Maud Eduards vill att staden särskilt iakttar frågan om odemokratiska strömningar mot enkla lösningar och problemet med våld i samhället samt frågan om en koppling mellan mänskliga rättigheter och demokrati. Även perspektivet med 2

3 Sida 3 (5) plikter kopplat till FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna tas upp. Isak Reichel vill att staden uppmärksammar vikten av långsiktighet i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Frågan om antisemitism i samhället är också viktig. Särskilt uttalande gjordes av Azam Qarai (OPOL) enligt följande. Som ledamot i rådet vill jag framföra några utmaningar och förslag som jag personligen, liksom den ideella förening inom vilken jag är verksam (Kvinnors Nätverk)ser som brännande när det gäller Stockholms stads arbete för mänskliga rättigheter: Kontinuerlig kompetensutveckling inom socialtjänsten Ett bristande barnperspektiv och ett förhärskande familjeperspektiv inom socialtjänsten är ingen ny företeelse utan något som vi länge uppmärksammat från våra möten med barn och unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Resursbristen inom socialtjänsten kan ha förvärrat situation men knappast orsakat den. Vi har nyligen stött på flera exempel på ärenden inom socialtjänsten där barnets rättigheter helt får stå tillbaka för föräldrarnas rätt till sitt barn. Föräldrarnas ord och rättigheter får väga mycket tungt, till skillnad från barnets (ibland) uttalade rädsla och önskan om att inte behöva återvända till en utsatt hemsituation. I samma ärenden visar sig också en bristande kunskap när det gäller mekanismer kring våld mot kvinnor och offrets respektive förövarens agerande. Ytterligare ett område inom socialtjänsten där vi ser tydliga brister är när det gäller riskbedömningar. Vi har sett exempel på stadsdelsnämnder där socialtjänsten helt tycks sakna rutiner och kompetens kring detta. Även i fall då en initial riskbedömning görs saknas ett genomgående säkerhetsperspektiv och återkommande bedömningar när det gäller skyddet av utsatta barn och kvinnor. Av detta drar vi slutsatsen att befintlig utbildning och kompetensutveckling av personal inom socialtjänsten är långt ifrån tillräcklig. Vi ser behovet av återkommande utbildningssatsningar (helst varje halvår, men minst årligen) kring sådant som riskbedömningar, bemötande, barns och kvinnors rättigheter samt hur dessa ska få genomslag i praktiken. Ur ett rättighetsperspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv är detta en absolut nödvändighet. Samordning av utbildning och temadagar inom skolan Även inom skolan ser vi behov av kompetensutveckling av personal när det gäller att i praktiken stå upp för barns rättigheter, 3

4 Sida 4 (5) t.ex. i förhållande till föräldrar, men även för att på ett bra sätt kunna arbeta med eleverna kring sexism, antirasism, jämställdhet, våldsutsatthet o.s.v. För att det ska kunna genomföras på ett strukturerat och återkommande sätt går det inte att lägga ansvaret på enskilda lärare. Vi förespråkar istället en samordnande funktion som ansvarar för detta. Ungas organisering När det gäller satsningen på att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om bland annat mänskliga rättigheter, antirasism och feminism, vill vi särskilt betona hur viktigt det är att inte tappa bort någon av dessa aspekter. Vår erfarenhet är att man i dylika satsningar ofta tappar bort könsperspektivet och barnperspektivet. Det är nödvändigt att ha en tydlig strategi för att satsningar på områden som t.ex. hbtq eller antirasism också innehåller ett genusperspektiv. Att det är lätt att tappa bort det visar sig i t.ex. rapporten om Stockholms stads program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, där man konstaterar att programmet saknar ett genusperspektiv och dessutom saknar aspekter som synliggör målgruppens olika förutsättningar att ta del av samhället på lika villkor (s 9). Rapporten lyfter aspekter som t.ex. risken att bli utsatt för våld. Det är vår farhåga att detta misstag kan komma att upprepas när man nu ska tillsätta satsningar och personer som ska öka ungas organisering. En i sig mycket viktig satsning, som behöver vara långsiktig, men där det också behövs ett tydligt genusperspektiv och barnperspektiv och där de ansvariga för genomförandet behöver kunskap kring barns och kvinnors rättigheter, utsatthet för våld o.d. Lokaler för att bedriva ideell, social verksamhet Detta är en stor utmaning som vi har blivit varse de senaste åren. Som ideell organisation som bedriver skyddat boende för utsatta ungdomar och kvinnor har vi stött på problem kring att ha verksamheten lokaliserad i relativt centrala områden. Många fastighetsägare och boende har intagit en mycket skeptisk inställning till social verksamhet i deras närområde. Det blir ett problem också eftersom det ligger i verksamhetens natur att vi av säkerhetsskäl behöver omlokalisera våra boenden med jämna mellanrum. Att hitta nya/andra lokaler för boenden har visat sig mycket svårt utifrån att det finns få lämpliga hyresobjekt och att det är svårt att som juridisk person få köpa en lägenhet eller ett hus, särskilt när det framkommer vilken typ av verksamhet vi bedriver. Det är orimligt och olämpligt om social verksamhet ska förpassas enbart till ytterkantsområden och/eller mindre tätbebyggda områden. 4

5 Sida 5 (5) 5 Övriga frågor 5.1 Vad gäller frågan som ställdes vid förra sammanträdet om politiska partiers medverkan i Kulturhusets Pride House, är det nu utrett att evenemanget är öppet för alla politiska partier. 5.2 Annika Hjelm informerar om att Stockholms stad kommer att vara en utvecklingskommun för romsk inkludering. Som en del i arbetet kommer bland annat en strategi för romsk inkludering att tas fram. 5.3 Azam Qarai (OPOL) anmäler två frågor med rubriken Socialtjänsten lyssnar inte på barnen och riskerar liv. Nästa sammanträde blir den 25 augusti kl Observera att lokalen är ändrad till Glasbruket, Hantverkargatan 3D. Anmäl besöket i receptionen på Hantverkargatan 3D. Sammanträdet avslutas kl Daniel Björkegren 5

6 Bilaga Närvarolista vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 9 juni 2016, Bråvallasalen, kl Ledamöter Närvaro Tjänstgörande ersättare Ordförande Fi Sissela Nordling Blanco Vice ordförande M Cecilia Brinck Ledamöter S Karin Gustafsson - Mattias Väspä MP Awad Hersi V Clara Bergman L Gulan Avci - C Isak Kupersmidt OPOL Maud Eduards OPOL Christina Heilborn OPOL Annika Jyrwall Åkerberg - Pranvera Bahtiri OPOL Azam Qarai OPOL Isak Reichel OPOL Ulrika Westerlund - Ersättare S Mattias Väspä Fi Victoria Kawesa - KD Ewa-Marie Ås - OPOL Aleksander Gabelic - OPOL Larisa Lacatus - OPOL Pranvera Bahtiri Dessutom närvarar Annika Hjelm, direktör, Meriam Chatty, politisk sekreterare, Karen Austin, strateg, Marianne Berg-Ekbom, borgarrådssekreterare, Gustaf Hedman, borgarrådssekreterare, Petter Nilsson, borgarrådssekreterare, Kristoffer Bengtsson, handläggare och Daniel Björkegren, sekreterare.