KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR

Transkript

1 KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR 2005

2 Innehållsförteckning Gymnasiets uppgift och mål 3 Uppläggningen av studierna 3 Samarbete med andra läroanstalter 3 Självständiga studier 3 Bedömningen 3 Bedömningen av enskilda lärokurser 3 Möjlighet att höja vitsord 4 Bedömningen av en lärokurs i ett ämne 4 Slutvitsord 4 MODERSMÅL OCH LITTERATUR 5 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET 7 FINSKA, A-lärokurs 7 FRÄMMANDE SPRÅK 9 ENGELSKA, A-lärokurs 9 TYSKA, B-lärokus 11 FRANSKA B-lärokurs 13 MATEMATIK 14 LÅNG MATEMATIK 14 KORT MATEMATIK 18 BIOLOGI. 20 GEOGRAFI 21 FYSIK 22 KEMI 24 RELIGION 26 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP 27 FILOSOFI 28 HISTORIA 30 SAMHÄLLSLÄRA 31 PSYKOLOGI 32 MUSIK 34 BILDKONST 35 GYMNASTIK 37 HÄLSOKUNSKAP 38 2

3 Gymnasiets uppgift och mål Kristinestads gymnasium ger den allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs. Gymnasieutbildningen har som mål att stödja de studerandes utveckling till god hälsa, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar. Uppläggningen av studierna Kristinestads gymnasium är årskurslöst. Undervisningen är periodiserad och kursbunden. De studerande bygger i samråd med studiehandledare, grupphandledare och rektor själva upp sitt studieprogram. Gymnasiets lärokurs omfattar minskt 75 kurser. I lärokursen ingår alla obligatoriska (47-51) och minst tio fördjupade kurser. Dessutom kan också tillämpade kurser ingå. Samarbete med andra läroanstalter Kristinestads gymnasium bedriver såsom gymnasielagen förutsätter samarbete med andra som ordnar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning i området. Om studerandena deltar i undervisningen vid en annan läroanstalt kan de räkna sig till godo dessa studier om de till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. Delar av hela kurser som ingår i läroplanen för Kristinestads gymnasium kan således genomgås vid annan läroanstalt. De studerande har rätt att i förväg få besked av skolan om hur studierna räknas dem till godo. Självständiga studier Studeranden kan på skriftlig anhållan beviljas tillstånd att genomgå förhör i en kurs eller en del av den utan att delta i undervisningen. Kursen kan tenteras vid för detta ändamål avsedda tentamina. Om kursen blir bedömd med underkänt vitsord måste den studerande gå om kursen i normal ordning. Dylika tentamina ordnas tre gånger per termin. Före utgången av ett läsår meddelas datum för de tentamina som ordnas följande läsår. Bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Den studerande och vårdnadshavarna meddelas åtminstone efter avslutande av varannan period skriftligen uppgifter om den studerandes framsteg i studierna. Bedömningen av enskilda lärokurser Bedömningen baserar sig på de bedömningsgrunder som finns preciserade i kursbeskrivningarna för de olika ämnena. 3

4 Om den studerande varit frånvarande mer än 25 procent av de lektioner som hålls under en pbligatorisk kurs lämnas kursen obedömd tills den kompletteras enligt de anvisningar som läraren i ämnet ger. En fördjupad kurs kan inte kompletteras utan måste tenteras, genomgås på nytt eller tenteras i sin helhet. Om de uppgifter som ansluter sig till en kurs inte lämnats in inom två veckor efter att kursen avslutats räknas de som underkända. Om en studerande underkänns eller lämnas obedömd i två på varandra kronologiskt följande kurser i ett och samma ämne införs studiestopp i ämnet. När hindret undanröjts kan den studerande fortsätta studierna. Studierna i de andra ämnena kan fortsätta som normalt oberoende av studiestopp i något ämne. Möjlighet att höja vitsord Ifall en studerande underkänns i en kurs skall studerande två gånger beredas möjlighet att tentera kursen vid ett förnyat förhör. Dylika tentamina anordnas tre gånger per termin och datum för dessa tentamina meddelas de studerande före utgången av föregående läsår. Den studerande har även möjlighet att försöka höja ett godkänt vitsord en gång utan att ha gått om kursen. Den bättre kursprestationen blir gällande. Bedömningen av en lärokurs i ett ämne En lärokurs i ett ämne i gymnasiet kan bestå av obligatoriska och fördjupade kurser eller enbart av fördjupade kurser. De tillämpade kurser som i läroplanen bestämts nära ansluta sig till ett visst läroämne ränas som tilläggsprestationer i avgångsbetyget och i betyg över slutförd lärokurs. Den studerandes studieprogram bestämmer hans läroämnen och lärokurser i den omfattning han tänker avlägga dem. Studerandena kan alltså i samma ämne ha olika slags lärokurs. Studeranden har rätt att vid behov justera sitt kursprogram under gymnasietiden. Slutvitsord Slutvitsordet i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska och de riksgiltiga fördjupade kurserna. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande: Obligatoriska och riksgiltiga fördjupade kurser enligt studerandes studieprogram Högsta tillåtna antal underkända kurser 1-2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 4

5 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar ämnets alla delområden. Om annat inte anges bygger bedömningen i samtliga kurser på ett kursprov (exkl i kurs MO7 och MO13) två uppsatser (exkl i kurs MO10-12) en bokrecension (muntlig eller skriftlig), samt kursspecifika muntliga och skriftliga uppgifter och övningar. (Ien del av kurserna kan en av uppsatserna ersättas av ett prov i textkompetens.) Eftersom modersmål och litteratur är ett ämne där muntlig och skriftlig kommunikation till väsentlig del både är form och innehåll i kurserna läggs dessutom stor vikt vid elevernas aktiva deltagande i undervisningen. En kurs kan inte bedömas förrän samtliga muntliga och skriftliga uppgifter är utförda. Uppgifter som inte lämnats in inom två veckor efter avslutad kurs räknas som underkända. Hela kursen underkänns om gravt fusk med uppgifter förekommer (plagiat från Internet och motsvarande). OBLIGATORISKA KURSER Den studerande bör inleda modersmålsstudierna med kurs 1 och En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och facktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Kursen behandlar bl.a. skillnader mellan tal- och skriftspråk, och ger en introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen. Grundprinciperna för litteraturanalys och materialbaserat skrivande presenteras. 2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Retorikens grundprinciper behandlas. Likaså epikens litteraturhistoria fram till 1800-talet. Även medietexter analyseras. 3. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv, med både det finlandssvenska språkbruket och den finlandssvenska litteraturhistorien som utgångspunkt. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Svensk språkhistoria ger bakgrunden till de finlandssvenska dialekternas egenart och de studerande får en inblick i situationen för språkliga minoriteter i Europa. 4. Texter i Norden (MO 4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken, inklusive dess historia. 5. Moderna texter (MO 5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Litteratur från och 2000-talet står i centrum. Lyriken betonas, och särskilt den finlandssvenska modernismen. 6. Textens makt (MO 6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Argumentationsanalys och källkritik studeras, även skillnader mellan kvinnligt och manligt språk. Äldre och nyare tendenslitteratur analyseras. 5

6 FÖRDJUPADE KURSER 7. Muntlig kommunikation (MO 7) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Kursen byggs upp av en rad muntliga övningar. 8. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Fackuppsatsteknik presenteras och övriga skrivövningar innehåller repetition inför studentexamensproven i modersmål och litteratur. 9. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Skönlitteratur i alla former står i centrum i kursen både i form av läsning och skrivövningar. LOKALA FÖRDJUPADE KURSER 10. Finlandssvensk litteratur (MO10) Kursen genomförs i form av självstudier. Den studerande läser ett antal centrala finlandssvenska skönlitterära verk, enligt urval i samråd med examinator. Läsningen kompletteras med avsnitt ur litteraturhistoriska översiktsverk. Bedömningsgrunder: en skriftlig rapport om de skönlitterära verk som lästs samt en litteraturhistorisk tentamen talslitteratur (MO11) Kursen genomförs i form av självstudier. Den studerande läser ett antal centrala västerländska skönlitterära verk från 1900-talet, enligt urval i samråd med examinator. Läsningen kompletteras med avsnitt ur litteraturhistoriska översiktsverk. Bedömningsgrunder: en skriftlig rapport om de skönlitterära verk som lästs samt en litteraturhistorisk tentamen. 12. Språkets värld (MO12) Kursen genomförs i form av självstudier. Den studerande fördjupar sig i ett eller flera ämnen inom språk och kommunikation (allmän språkvetenskap, språkhistoria, dialektologi, språksociologi, språkpsykologi, grammatik, språkvård etc.). Bedömningsgrunder: ett skriftligt arbete som bygger på läsning av facklitteratur och en skriftlig tentamen. Litteraturlista fås av läraren. Listan finns också på kansliet. TILLÄMPAD KURS 13. Skrivarverkstad (MO13) Kursen byggs upp av en mängd skrivövningar i olika genrer (dikter, noveller, kåserier, etc.). Som stöd för skrivandet läser, diskuterar och analyserar kursdeltagarna litterära texter. Skrivövningarna utgår från metoder inom processkrivning och creative writing. Kursen kan arrangeras i samband med en projektvecka el.dyl. Deltagarna lämnar in en portfölj med texter som skrivits under kursen. 6

7 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-lärokurs Bedömning Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. Uppmärksamheten fästs vid behärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd. Kurserna bedöms på basen av skriftliga prov som bygger på kursinnehållet, hör- och textförståelser samt uppsatser, referat och andra kortare skrivuppgifter. Också timaktiviteten och den muntliga färdigheten beaktas vid bedömningen. Kurserna genomgås i nummerordning. Den lokala fördjupade kursen FINA 9 kan dock genomgås när som helst under det sista gymnasieåret och bedöms antingen som avlagd (A) eller underkänd (U). Kurs 1 och 2 lämpar sig speciellt för de studerande som inom den grundläggande utbildningen läst modermålsinriktad finska, att genomgås genom självständiga studier. Om därvid den ena kursen bedömts med minst vitsordet 9 och den andra med 10 kan också kurs 3 genomgås genom självständiga studier. De övriga kurserna bör i regel genomgås genom att delta i undervisningen. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människans vardag och fritid (FINA 1) I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet I grammatiken repeteras och fördjupas särskilt finskans verbböjning och grundläggande objektsregler. 2. Natur och miljö (FINA 2) Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. 3. Handel, teknik och kommunikation (FINA 3) I denna kurs skall de studerande via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, och något om datateknik. I anslutning till texterna behandlas finskans particip och participuttryck samt åtminstone receptivt de satsmotsvarigheter som bygger på dem. Räkneorden repeteras. 4. Samhället och massmedia (FINA 4) Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. 5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FINA 5) I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer. I grammatiken fördjupas insikterna i och behärskningen av finskans objekt och de viktigaste adverbialen. 6. Finsk kultur och litteratur (FINA 6) Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt behandlas några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det. I grammatiken behandlas olika slags attribut. 7

8 FÖRDJUPADE KURSER 7. Presentera och diskutera (FINA 7) Kursen är en muntlig kurs som resulterar i ett kursvitsord och ett särskilt intyg över muntlig språkfärdighet vilket ges som bilaga till avgångsbetyget. Intyget baserar sig på det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar. Provet hålls i slutet av kursen och är obligatoriskt. På basis av innehållet i de obligatoriska kurserna övas förmågan att tala finska i olika situationer och de studerande uppmärksammas på vissa särdrag i skillnaderna mellan tal- och skriftspråk. De muntliga övningarna omfattar bl.a. berättaruppgifter, referat, diskussion, argumentation, beskrivningar, instruktioner, intervjuer, tal, recensioner, anföranden. Man strävar till att komma i kontakt med finskan i autentiska situationer. Under kursens gång hålls en eller flera muntliga presentationer inför den övriga gruppen. Bedömningsgrunder för kursen: Kursvitsordet baserar sig på det obligatoriska muntliga provet, övriga prestationer samt visad aktivitet under kursen. Grupp storleken kan begränsas och kursen kan på grund av sin natur inte genomgås genom självständiga studier. 8. Världen och vi (FINA 8) I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. LOKAL FÖRDJUPAD KURS 9. Preparationskurs inför studentexamen (FINA9) Kursen utformas som en repetitionskurs inför studentexamen. Olika typer av studentexamensprov övas. Under kursen skriver de studerande två fullständiga studentexamensprov i finska. 8

9 FRÄMMANDE SPRÅK Bedömningskriterier i främmande språk Bedömningsgrunderna i de enskilda kurserna baserar sig på 1-2 skriftliga prov, eventuella hör- och textförståelser, uppsatser och andra skriftliga inlämningsuppgifter, läxförhör, muntliga övningar samt timaktivitet. Inlämningsuppgifterna skall vara inlämnade senast två veckor efter avslutad kurs, annars räknas de som underkända/ofullbordade. Först därefter kan kursvitsordet ges. Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1-6 i den grundläggande utbildningen (A) ENGELSKA, A-lärokurs I de inledande kurserna betonas muntlig kommunikation för att gradvis övergå till allt mer skriftlig kommunikation. OBLIGATORISKA KURSER 1. De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. Temaområden hälsa och trygghet och kulturell identitet och kulturkännedom ger uppslag till kursinnehåll. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Lokala/regionala uppslag Kunna berätta om sin familj och sätta sig själv i relation till den. Beskriva personer i ens närhet, både utseendemässigt och vad karaktärsdrag beträffar. Diskutera stereotyper och jämföra den finlandssvenska dels med den finska, dels med stereotyper från den engelskspråkiga världen. 2. Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. De allmänna temaområdena hälsa och trygghet, informations- och mediekunskap samt kulturell identitet och kulturkännedom betonas när kursstoffet behandlas. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Lokala/regionala uppslag Kunna beskriva hur vi bor i västra Finland och beskriva det egna hemmet mera ingående (t.ex. i uppsatsform) Kunna presentera / diskutera sporter som utövas i våra trakter, samt mera ingående berätta om sina egna intressen. 3. Studier och arbete Kursens ämnesområden och situationer anknyter till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. De allmänna temaområdena aktivt medborgarskap och entreprenörskap samt kulturell identitet och kulturkännedom ger uppslag till kursinnehåll. Lokala/regionala uppslag Kunna mera ingående berätta om sin skola samt arbetssituationen på hemorten. 9

10 4. Samhället och omvärlden I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Den finländska identiteten bildar utgångspunkt för kontrastiva studier. De allmänna temaområdena aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet samt hållbar utveckling ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. Lokala/regionala uppslag Kunna diskutera / berätta om närsamhället, dess politiska uppbyggnad, ev. sociala problem i det, de ungas attityder, etc (t.ex i form av en mindmap ) 5. Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Temaområdena kulturell identitet och kulturkännedom och informations- och mediekunskap ger uppslag till kursinnehåll. De studerande utför ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. Detta innebär en djupare, personlig analys av ett kulturellt fenomen inom litteratur, bildkonst, film och musik. Lokala/regionala uppslag Kunna berätta om det kulturella utbudet i regionen eller alternativt presentera en lokal kulturperson, författare, artist, musikgrupp, etc 6. Vetenskap, ekonomi och teknik I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdena teknologi och samhälle samt informations- och mediekunskap ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. Lokala/regionala uppslag Presentera en tidningsartikel ur lokaltidningen som anknyter till ngt av kursens temaområden. Kunna presentera ett lokalt företag, alternativt presentation av någon teknisk uppfinning som gjorts på orten eller av en sak som vi har stor nytta av i våra trakter. FÖRDJUPADE KURSER I de fördjupade kurserna skall de studerande vinnlägga sig om att utveckla språkfärdigheten allsidigt. De allmänna temaområdena hållbar utveckling samt aktivt medborgarskap ger uppslag till kursinnehåll 7. Naturen och en hållbar utveckling Kursen ger den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Träning inför studentexamen. Övning i läs- och hörförståelse samt strukturprov. Uppsatsskrivning. Lokala/regionala uppslag - Kunna tillämpa det nya ordförrådet på den lokala / regionala situationen och berätta om den (t.ex. miljöproblem, naturen och dess mångfald, etc) 8. Tala och förstå bättre (ENA 8) Kursen är en muntlig kurs som resulterar i ett kursvitsord och ett särskilt intyg över muntlig språkfärdighet vilket ges som bilaga till avgångsbetyget. Intyget baserar sig på det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar. Provet hålls i slutet av kursen och är obligatoriskt. I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga 10

11 kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter och autentiskt material i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. De muntliga övningarna kan exempelvis omfatta berättaruppgifter, referat, diskussion, argumentation, beskrivningar, intervjuer, tal, recensioner, rollspel och anföranden. Under kursen betonas språkanvändning och lyhördhet i olika formella och informella kommunikativa sammanhang. Bedömningskriterier för kursen: Kursvitsordet baserar sig på det obligatoriska muntliga provet, övriga prestationer samt visad aktivitet och växelverkan under kursen. Gruppstorleken kan begränsas och kursen kan på grund av sin natur inte genomgås genom självständiga studier. LOKAL FÖRDJUPAD KURS 9. Globalisering och internationalisering Ämnesområdena berör globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. Övning av samtliga delar i studentprovet enligt elevens individuella val. Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) Studerande som läst ett valfritt språk vid högstadiet (B2-språk) inleder sina gymnasiestudier i ämnet senast vid kurs 3. De inledande kurserna 1-2 kan på begäran tentas före utgången av det första läsåret. TYSKA, B-lärokus - Den muntliga färdigheten betonas framom skrivfärdigheten i kurs 1-3. Därefter läggs gradvis större vikt vid den skriftliga färdigheten. FÖRDJUPADE KURSER 1. God dag, trevligt att träffas Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Lokala uppslag Kort kunna presentera sig själv, sin familj och hemort. 2. Så ska saker och ting skötas Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande övar sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Lokala uppslag Kunna ge korta vägbeskrivningar i den egna staden / hemorten. 11

12 3. Fritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. Skolan behandlas på enkel nivå. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Lokala uppslag Berätta om ungdomens fritidsverksamhet på hemorten. Presentera sin egen skola (t.ex. i form av en mindmap, skolans egen hemsida, infoplansch,..) 4. Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i respektive främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Lokala uppslag Kunna presentera sin hemort mera ingående samt t.ex. berätta om lokala sevärdheter och andra platser av intresse. 5. Förr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Lokala uppslag Berätta om idrotten på hemorten samt ungdomens matkultur i ett jämförande perspektiv förr och nu. 6. Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande övar sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. okala/regionala uppslag Berätta om utbildningsmöjligheter på hemorten samt utbudet på lokala / regionala arbetsplatser. 7. Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott på kulturområdet i fråga. Alla områden av språkfärdigheten övas. Övning av specifika delar i studentprovet inleds. Lokala/regionala uppslag Berätta allmänt om kulturlivet på hemorten eller kort presentera en lokal/regional kulturperson, författare, artist, etc. 8. Vår gemensamma jord Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter, också medietexter, om den samhälleliga verksamheten i Finland och i respektive främmande länder samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Träning inför studentexamen. Övning av samtliga delar i studentprovet. Lokala uppslag Kort kunna presentera lokalsamhället och dess uppbyggnad och placera det i ett tidsperspektiv på år 9. Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Lokala uppslag Kunna presentera något lokalt företag och dess betydelse för regionen. 12

13 10. Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. Lokala uppslag - Kunna presentera och diskutera naturen och dess välbefinnande i vår närmiljö. Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) Bedömning Bedömningen i de enskilda kurserna baserar sig på skriftliga kursprov, hör- och textförståelse, uppsatser, övriga muntliga och skriftliga uppgifter samt på timaktivitet och läxförhör. Inlämningsuppgifter bör vara utförda och godkända innan kursvitsordet ges. I kurserna 1-3 betonas den muntliga färdigheten framom den skriftliga. FRANSKA B-lärokurs FÖRDJUPADE KURSER 1. God dag, trevligt att träffas (FR 1) Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. 2. Så ska saker och ting skötas (FR 2) Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. Talförståelse och muntlig framställning betonas. 3. Fritid och intressen (FR 3) Ämnesområdena och situationerna skall anknyta till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer. Det ordförråd och de strukturer som inlärts under den grundläggande utbildningen befästs. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Skolan som temaområde behandlas på enkel nivå. 4. Världen och vi (FR 4) Kursen skall handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i egen hemstad, i eget land och i främmande länder. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan. 5. Förr och nu (FR 5) I kursen behandlas livet förr och nu. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation. Grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas. 6. Studier och framtidsplaner (FR 6) Kursen skall handla om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för 13

14 framtiden. Skillnader mellan skolsystemet i Finland och Frankrike behandlas.en textförståelse görs i sin helhet och tas med i kursvitsordet. 7. Kultur (FR 7) Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Den studerande skall även muntligt och skriftligt kunna berätta om hemortens kulturliv samt om sina erfarenheter med främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. 8. Vår gemensamma jord (FR 8) Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. Miljöfrågor kan utgöra ett temaområde. Även områden som rör framtidens Europa kan även behandlas. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Övningar görs inför studentskrivningarna. 9. Vetenskap och teknik (FR 9) Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Repetition av de grundläggande strukturerna görs. 10. Naturen och en hållbar utveckling (FR 10) Kursen skall handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen. Tonvikten ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. MATEMATIK I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och analysera skriftlig framställning samt lära dem att bedöma sitt arbete. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, valet av metoder samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade. Byte av lärokurs Vid byte av den långa lärokursen till den korta rekommenderas följande kursmotsvarigheter: MAA1 MAB1, MAA3 MAB2, MAA6 MAB5, MAA7 - MAB4 och MAA8 MAB3. LÅNG MATEMATIK OBLIGATORISKA KURSER Av de obligatoriska kurserna bör kurserna 1-3 avklaras först och i ordningsföljd, därefter de övriga. Kurs 7 bör komma före kurs 8,10 och

15 1. Funktioner och ekvationer (MAA1) Kursens mål är att de studerande skall förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar, fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens, vänja sig vid reglerna för kvadrering och potensering, fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner, lära sig att lösa potensekvationer potensfunktioner potensekvationer rotuttryck och potenser med rationell exponent exponentialfunktioner 2. Polynomfunktioner (MAA2) Kursens mål är att de studerande skall få rutin i att använda polynomfunktioner, lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar, lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera polynomen, lära sig lösa enkla polynomolikheter. produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna polynomfunktioner polynomekvationer av andra graden och av högre grader undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer faktorisering av polynom av andra graden lösning av polynomolikheter 3. Geometri (MAA3) Kursens mål är att de studerande skall träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former både i två- och tredimensioner, öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser, kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar. likformighet hos figurer och kroppar sinus- och cosinussatserna geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar 4. Analytisk geometri (MAA4) Kursens mål är att de studerande skall förstå hur den analytiska geometrin binder ihop, geometriska och algebraiska begrepp, förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer, fördjupa förståelsen av begreppet absolut belopp och lära sig att lösa ekvationer med absoluta värden och motsvarande olikheter av typen f(x) = a eller f(x) = g(x), förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem. punktmängdens ekvation räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ekvationer och olikheter med absoluta belopp lösning av ekvationssystem en punkts avstånd från en linje 5. Vektorer (MAA5) Kursens mål är att de studerande skall förstå vektorbegreppet och bli insatta i grunderna för vektorkalkyl, lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer, kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. 15

16 vektorernas primära egenskaper addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet räta linjer och plan i rymden 6. Sannolikhet och statistik (MAA6) Kursens mål är att de studerande skall lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor, bli insatta i kombinatorikens metoder, bli förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar, förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna definiera och tillämpa fördelningens väntevärde, bli insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa normalfördelningen. diskret och kontinuerlig statistisk fördelning fördelningens karakteristikor klassisk och statistisk sannolikhet kombinatorik reglerna för beräkning av sannolikheter diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning väntevärde för diskret fördelning normalfördelning 7. Derivatan (MAA7) Kursens mål är att de studerande skall kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter, få en åskådlig uppfattning av funktionens gränsvärden, kontinuitet och derivata, kunna bestämma derivatan för enkla funktioner, kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och fastställa dess gränsvärden, kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem. rationella ekvationer och olikheter funktioners gränsvärde, kontinuitet och derivata derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden 8. Rot- och logaritmfunktioner (MAA8) Kursens mål är att de studerande skall känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anslutning till dem, kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan, lära sig derivera sammansatta funktioner, kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner. rotfunktioner och rotekvationer exponentialfunktioner och exponentialekvationer logaritmfunktioner och logaritmekvationer derivatan av sammansatta funktioner inversa funktioner derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner 9. Trigonometriska funktioner och talföljder (MAA9) Kursens mål är att de studerande skall lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln, lära sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x), behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x /cos 16

17 x, kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan, förstå begreppet talföljd, lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler, kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor. riktade vinklar och radianer trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper trigonometriska ekvationer derivatorna av trigonometriska funktioner talföljder rekursiva talföljder aritmetiska talföljder och summor geometriska talföljder och summor 10. Integralkalkyl (MAA10) Kursens mål är att de studerande skall förstå begreppet integralfunktion och lära sig att bestämma integralfunktioner av primitiva funktioner, förstå begreppet bestämd integral och dess samband med arean, lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av bestämda integraler, göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl. integralfunktion primitiva funktioner till elementära funktioner bestämd integral beräkning av areor och volymer FÖRDJUPADE KURSER 11. Talteori och logik (MAA11) Kursens mål är att de studerande skall lära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller, förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer, lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring, lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper, lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal, kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm formalisering av satser sanningsvärden hos satser öppna satser kvantorer direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm primtal aritmetikens grundsats kongruens hos hela tal 12. Numeriska och algebraiska metoder (MAA12) Kursens mål är att de studerande skall lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt, förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt, lära sig att undersöka delbarheten 17

18 hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom, lära sig ett algoritmiskt tänkesätt, bli vana vid att använda moderna matematiska redskap, lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering delbarhetsalgoritmer för polynom delbarhetsekvationer för polynom förändringshastigheter och ytor 13. Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (MAA13) Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl, komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar, kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor funktioners kontinuitet och deriverbarhet allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten generaliserade integraler TILLÄMPADE KURSER 14. Repetitionskurs (MAA14) Kursens mål är att de studerande skall få en helhetsbild av den långa lärokursen i matematik repetera det centrala stoffet i de obligatoriska kurserna. 15. Introduktionskurs till gymnasiematematiken (MAA15) (MAB10) Kursens mål är att de studerande skall fördjupa de kunskaper i matematik som inhämtats inom den grundläggande utbildningen. centralt och fördjupat stoff från den grundläggande utbildningen 16. Ekonomisk matematik (MAA16) (MAB7) Se MAB7. KORT MATEMATIK Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. Kurserna 2 och 5 kan väljas när som helst utan att några andra kurser behöver vara avklarade. Kurserna 1, 3, 4, 6 och 8 bör avklaras i denna ordningsföljd. Kurs 10 är en förberedande kurs som kan läsas före de andra kurserna påbörjas. 18

19 OBLIGATORISKA KURSER 1. Uttryck och ekvationer (MAB 1) I kursen genomgås lineära samband mellan storheter samt ekvationer och funktioner av första och andra graden. Dessa används sedan till att lösa vardagliga problem. 2. Geometri (MAB 2) Area- och volymberäkningar för olika geometriska figurer och kroppar är en del av det som behandlas i kursen. Förutom detta tas trigonometri, Pythagoras sats och geometri i koordinatsystem upp. 3. Matematiska modeller I (MAB 3) Kursen strävar till att hitta regelbundenheter och samband mellan olika företeelser i vår omgivning och beskriva dessa med hjälp av matematiska modeller. Dessa modeller är bl.a. exponentiella modeller, potensekvationer och exponentialekvationer. 4. Matematisk analys (MAB 4) Undersökning av funktioner med hjälp av derivator. Förändringshastighet samt största och minsta värde för en funktion behandlas under kursen. 5. Statistik och sannolikhet (MAB 5) Att kunna tolka och behandla statistiskt material samt beräkning av sannolikhet för vissa händelser utgör kursens innehåll. Medelvärde, standardavvikelse och normalfördelning är en del av det som gås igenom i kursen. 6. Matematiska modeller II (MAB 6) En viss fördjupning av innehållet i kurs 3. Förutom det behandlas ekvationer med två obekanta, linjära optimeringsmetoder, talföljder och serier. FÖRDJUPADE KURSER 7. Ekonomisk matematik (MAB 7) Kursen går ut på att lära sig begrepp som används inom ekonomin. Användandet av summor och talföljder används för att göra ekonomiska uträkningar. 8. Matematiska modeller III (MAB 8) Kursen behandlar matematiska begrepp som används inom tekniken. Vektorer, trigonometriska funktioner och undersökning av vinklar i två och tre dimensioner är en del av innehållet i kursen. TILLÄMPADE KURSER 9. Studentskrivningsförberedelse och repetition (MAB 9) Repetition av valda delar ur de obligatoriska kurserna. Uppgifter från tidigare studentskrivningar används för att få en bild av hur uppgifterna ser ut i studentskrivningarna. 10. Introduktionskurs till gymnasiematematiken (MAB 10)(MAA15) Kursen är till för att repetera och fördjupa de kunskaper som har inhämtats inom den grundläggande undervisningen. Centrala delar av materialet från den grundläggande utbildningen behandlas. 11. Polynomfunktioner (MAB11)(MAA2) Se MAA2. 19

20 12. Analytisk geometri (MAB12)(MAA4) Se MAA Vektorer (MAB13)(MAA5) Se MAA Trigonometriska funktioner och talföljder (MAB14)(MAA9) Se MAA Integralkalkyl (MAB15)(MAA10) Se MAA10 BIOLOGI. Bedömning I biologin bedöms de studerandes förmåga att behärska och använda centrala begrepp inom biologin samt att tillämpa biologisk kunskap. Vid bedömningen skall läraren fästa uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att förstå naturvetenskapliga lagbundenheter, orsak och verkan, insikten om växelverkans betydelse samt helhetsuppfattningen. Vid bedömningen av färdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapliga skicklighet, deras förmåga att arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta. Man kan också ta hänsyn till visat intresse för biologins olika delområden. OBLIGATORISKA KURSER 1. Organismernas värld (BI 1) Biologin som vetenskap Hur biodiversiteten kommer till synes Evolutionen livets utveckling Hur naturen fungerar 2. Cellen och ärftligheten (BI 2) Cellen som grundenhet för livet Cellförökningen Ärftlighetens grunder Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin 20

21 FÖRDJUPADE KURSER 3. Miljöekologi (BI 3) Ekologisk forskning En hållbar framtid Den finländska naturens ömtålighet Biodiversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar 4. Människans biologi (BI 4) Regleringen av livsfunktionerna Människans förökning Genotypens betydelse 5. Bioteknologi (BI 5) Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare Genteknologin och dess möjligheter Växt- och djurförädling Biotekniken i industrin Etik och lagstiftning inom gentekniken GEOGRAFI Bedömning I geografin bedöms hur förmågan att tänka geografiskt utvecklats visavi kunskaper och färdigheter. Bedömningen skall inriktas på behärskningen av grundbegreppen, på skickligheten i att motivera geografiska påståenden och ställningstaganden samt på förmågan att se regionala samband. Vid bedömningen beaktas dessutom förmågan att tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och att tillämpa geografisk kunskap i olika situationer. Färdigheter som skall bedömas är förmågan att analysera, behandla och lägga fram geografiska uppgifter såsom att läsa kartor och annan grafisk framställning samt förmågan att samarbeta. OBLIGATORISKA KURSER 1. Den blå planeten (GE 1) Det geografiska tänkesättet Jordens planetariska karaktär Vädret och klimatet Jordklotets föränderliga ytformationer Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder 2. En gemensam värld (GE 2) Kulturgeografins väsen och uppgifter Befolkningen och bosättningen Naturtillgångar Industrin och energin Den mänskliga verksamhetens regionala struktur Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling 21

22 FÖRDJUPADE KURSER 3. Riskernas värld (GE 3) Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser Mänsklighetens risker och riskfyllda områden Tekniska risker 4. Regionstudier (GE 4) Kartografins grunder och geografiska källor Geografiska informationssystem En egen undersökning av ett område FYSIK Av de fördjupade kurserna bör kurs 4 avklaras före kurs 5, kurs 6 före kurs 7 och kurserna 2,3,4,5,6 och 7 bör vara avklarade innan kurs 8. Bedömning En kurs bedöms i första hand med ett skriftligt prov där tillämpningen av de matematiska modellerna bedöms. Utöver detta bedöms den studerandes skicklighet i experimentella arbeten och fysikalisk problemlösning. OBLIGATORISKA KURSER 1. Fysiken som naturvetenskap (FY 1) I kursen tas bl.a. upp grundbegrepp om materiens och universums struktur, hur naturvetenskapliga teorier byggs upp och genom experiment samt tolkning och framställning av experimentresultat i grafisk form. Till detta hör bl.a. likformig rörelse, kraft och energi. FÖRDJUPADE KURSER 2. Värme (FY 2) Kursen behandlar materiens tillståndsförändringar och värmeutvidgning, tryck och hydrostatiskt tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, mekanisk energi, arbete, effekt, energikällor och värmelärans huvudsatser. 3. Vågrörelse och optik (FY 3) Det centrala innehållet i kursen är svängningsrörelse och vågrörelser. Detta innefattar harmonisk kraft, ljus, ljud och brytningslagarna. 4. Rörelselagarna (FY 4) Kursen tar upp de olika lagar som beskriver olika typer av rörelse och upphov till rörelse. Hit hör bl.a. Newtons lagar och lagar om kinetisk och potentiell energi. 22

23 5. Rotation och gravitation (FY 5) Kraftmoment, modeller för rotationsrörelse, gravitation och kaströrelse är sådana begrepp som tas upp i den här kursen. 6. Elektricitet (FY 6) Den här kursen behandlar laddningar hos kroppar, Ohms lag, Joules lag, elfält och likström. Dessutom tas några metoder för att utföra beräkningar för en likströmskrets upp. 7. Elektromagnetism (FY 7) Magnetiska krafter, magnetfält och laddade partiklars rörelse i elfält och magnetfält tas upp i kursen. Förutom detta behandlas också induktion, uppkomsten av växelström och växelströmskretsar. 8. Materia och strålning (FY 8) Materiens uppbyggnad och fenomen som detta leder till behandlas ur fysikens synvinkel. I denna kurs tas även kärnreaktioner och kvant fysik upp. 9. Realprovstrimning och repetition (FY 9) Kursen strävar till att koppla ihop de olika grenarna och sammanfatta tidigare kurser. Central teori ur de andra kurserna repeteras och en något större experimentell uppgift kan komma ifråga. TILLÄMPADE KURSER De fördjupade kurserna 6 och 7 bör vara avklarade före kurs 10. Kurserna 4 och 5 bör vara avklarade före kurs Elektronik och elektroteknik (FY 10) Kursen behandlar sambanden mellan den teoretiska fysiken och dess tillämpningar inom den snabba tekniska utvecklingen i samhället. Analog och digital kretsteknik tas också upp i korthet i kursen. 11. Astronomi och astrofysik eller rymdflygningsfysik (FY 11) I kursen fördjupas kunskaperna i klassisk mekanik. Allmän centralrörelse styrd av gravitation, Keplers matematiska regler och universums uppkomst är sådant som kursen behandlar. 23

24 KEMI Bedömning I bedömningen poängteras de studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentellt söka fram och på olika sätt bearbeta information, det vill säga att göra observationer och att planera och genomföra mätningar och experiment att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt att presentera resultaten både muntligt och skriftligt att tolka och bedöma resultaten och ställa upp formler att dra slutsatser och att tillämpa dem. De studerandes kunskaper och färdigheter i kemi bedöms genom kurstentamina samt genom iakttagelser av deras aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom iakttas kontinuerligt hur studerandena utvecklar sina begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE1) Kursens mål är att de studerande skall få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse fördjupa sina insikter i kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska fakta och företeelser lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar. organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar bindningar i och polaritet hos organiska föreningar olika slags blandningar, substansmängder och halter organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar FÖRDJUPADE KURSER 2. Kemins mikrovärld (KE2) Kursens mål är att de studerande skall känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att bestämma dem med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner. grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet 24