Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

Transkript

1 Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1

2 2

3 3

4 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100 i Stockholm 12 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100 i Stockholm 27 maj Göteborg, Annedalsseminariet, Sal 514 (aulan). Jim 1:or JiM Jim 2:or JiM Jim 1:or och 2:or Framgångsrik jämställdhetsintegr ering och metoder för förbättringsarbete 1 september Stockholm Jim 2:or Jämställdhetsintegr ering av styrdokument Datum Lokal Målgrupp Tema 2 september Regeringskansliet, Stockholm 3 september Regeringskansliet, Stockholm Jim 2:or Jim 1:or Erfarenhetsutbyte med myndighetshandläg gare (styrning och planer) Erfarenhetsutbyte med myndighetshandläg gare (styrning och planer) 26 november Stockholm Jim 1:or och 2:or Från plan till handling Datum Lokal Målgrupp Tema Under första halvan av , 24, 25 eller 26 mars På respektive myndighet Kungsträdgården (23-25, Berzelii park 26:e på Karlavägen 100 i Stockholm Jim 2:or Jim 1:or och 2:or Ledningsgruppbesök Workshop för framtagande av handlingsplaner 8 september Stockholm Jim 1:or och 2:or Kommunikationsutbildning 1 oktober* - Jim 1:or Klara med sina handlingsplaner 2 november* - Jim 2:or Klara med sina handlingsplaner * För att vara garanterad att få återkoppling på handlingsplanen från JiM-stödet behöver vi ha planer tillhanda senast 2 veckor innan deadline. 4

5 Omedvetet kompetent Medvetet kompetent Medvetet inkompetent Omedvetet inkompetent 5

6 Program för hållbar jämställdhet Erfarenheter och lärdomar Program för hållbar jämställdhet 240 mkr från regeringen Likvärdig service oavsett kön Fokus på nytta jämställdhet är en rättighet som lönar sig! 140 utvecklingsarbeten i 72 kommuner, landsting, regioner och privata utförare Spridning till 50 org. genom Startpaket för hållbar jämställdhet 6

7 Sju insatsområden Stöd till jämställdhetsintegrering Styrning 1. Stöd till utvecklingsarbeten. 2. Erfarenhetsutbyte, spridningsaktiviteter och riktade utbildningar. 3. Strategisk påverkan till viktiga aktörer och organisationer. 4. Utveckla beslutsstöd och system för jämförelser. 5. Vidareutveckla verktyg för jämställdhetsrevision, upphandling och webbportalen jämställ.nu. 6. Forskning för att följa upp effekter på medborgarnivå. 7. CEMR Observatory för uppföljning av den europeiska jämställdhetsdeklarationen. Kärn- Ledning verksam- Stöd het Invånare: Kvinnor och män, flickor och pojkar En obruten styrkedja Politiker Framgångsfaktorer för programmet Ledning Chefer Medarbetare Invånare Återkoppling Väljare Strategi: Stöd-Styrning-Strategisk påverkan-störning Nationellt sammanhållet stöd, med systematisk uppföljning och krav på resultat. Samverkan och nätverkande mellan utvecklingsarbeten för bättre lärande och erfarenhetsspridning. Aktivt ägarskap i högsta ledningen högnivågruppen. SKL gav programmet legitimitet. Styrgruppens sammansättning representanter från alla aktörer. Resultatrapporter Tre av fyra redovisar individbaserad statistik uppdelad på kön i årsredovisningen. Pilotsatsningar har haft en spridningseffekt i verksamheterna. Nya jämställdhetsproblem identifieras och angrips. Totalt under utbildningar för deltagare. Lokala framgångsfaktorer Tydliga mandat och roller i förbättringsarbetet Tydligt system för ledning, styrning och uppföljning i organisationen Struktur för stöd och lärande i organisationen Win-win jämställdhet är bra för både invånarna och den egna organisationen. Koppling till verksamhetens kvalitetsarbete utgå från den egna verksamheten. Tid jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förbättringsarbete. 7

8 Fortsatt spridning under 2014 Samverkan med statliga myndigheter, inkl. länsstyrelserna (ESFrådet, TVV, MSB, Skolverket, Socialstyrelsen m.fl.) Ta fram förslag till fortsatt arbete för kunskapsspridning genom modellkommuner Utveckling och spridning av utbildningar, vägledningar och trycksaker, bl.a. Nordiskt forum, vandringsutställning, MRdagarna Nationellt jämställdhetsnätverk för medlemmarna Effektutvärdering av Program för hållbar jämställdhet Fortsatt jämställdhetsintegrering av SKL:s kansli Effektutvärdering Utvärdering av hela programsatsningen Hållbarhet av verksamhetsförbättringar Syfte att utveckla strategier för ett långsiktigt arbete för fortsatt stöd till jämställdhetsintegrering Målsättningar för organisatorisk kapacitetsutveckling inom jämställdhetsintegrering Slutsatser A: Målsättningar RESULTAT 1. Individuella målsättningar (lärande) Deltagarnas uppfattning om programmets/projektets nytta, relevans, tillämpbarhet etc., och faktiska kunskaper och färdigheter som är tillägnade. EFFEKTER 2. Organisatorisk förändring Förändringar i form av ny policy, nya regelverk och metoder, arbetssätt, verktyg, kommunikationsverktyg etc. 3. Organisatorisk effektivitet Organisationens förmåga att leverera konkreta resultat, dvs. egen organisatorisk output, och kvalitativ förbättring av policy eller regelverk (även i förhållande till andra organisationer inom samma område). 4. Organisatorisk ändamålsenlighet Organisationens förmåga att bidra till avsedd institutionell måluppfyllelse; dvs. förändringar för målgrupperna (effekter) formulerade utifrån institutionens övergripande målsättningar eller nationell policy. Styrka att syftet var att bidra till effekter för brukare och medborgare Könsuppdelad statistik Engagerad ledning Jämställdhetsintegrering av ordinarie lednings- och styrsystem Rutiner och arbetssätt har förändrats Förbättrat bemötande Mer jämställda beslut Bättre service SKLs arbete framåt Högnivågruppen Modellkommuner - Pilotprojekt, benchmarking Jämställdhetsintegrering av SKL:s kansli Jämställdhetsnätverket - Nätverksträff i november - Tema horisontella perspektiv Jämställ.nu Metoder och verktyg - Make Equality - Sjuan jämställdhetsanalys - Räknesnurra Smart ekonomi - webbutik.skl.se - Youtube: SKL jämställdhet Utbildningar Leda och styra för hållbar jämställdhet - Social omsorg - Samhällsplanering - Räddningstjänst - Barn och utbildning - Kultur och fritid - Hälso- och sjukvård Handlingsplan enligt CEMR Ny: Gender budgeting Ny: Jämställd revision Utställningen Hon, hen och han Om kön, genus och jämställdhetsarbete i kommuner och landsting Lånas cirka en månad mot kostnad för frakt och montering Material för marknadsföring ingår 8

9 Att ta med Följ upp, följ upp, följ upp. Förändringsarbete tar tid Resurser för kunskapsspridning Fortsatt kompetensutveckling Fortsatt stöd till framgångsrika verksamheter TACK! Lillemor Harnell Birgitta Andersson JiM i Försvarsmakten Erfarenheter från 2014 Agenda Vikten av mandatet och erfarenheter av HP Kort om arbetsområdena Förankring i ledningen och good practice Valter Vilkko Verksamhetsutvecklare Högkvarteret, Personalstaben Frågor Jämställdhetsintegrering Punkt 34 i Regleringsbrev 2013 och Punkt 25 i Regleringsbrev 2014 Långsiktigt perspektiv till myndigheter deltar Handlingsplanen fastslogs 2013 av ÖB Nivåhöjande arbete under 2014 återrapporteras sista mars 2015 till regeringen Erfarenheter av HP Tydligt och starkt mandat, fungerar som referenspunkt Anknytningen till verksamhetens övergripande mål Vad kunde ytterligare ha förtydligats? Kopplingen verksamhetsmål, resultatmål, aktivitet, ansvarig aktör 9

10 Erfarenheter av HP- Varför jämställdhetsintegrera? TRE perspektiv Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Den operativa effekten Erfarenheter av HP - Jämställdhetsintegrera vad? TRE fokusområden Styrning och uppföljning Utbildning Materiel Resultat Några nedslag i hur vi arbetat och vad vi uppnått Styrdokument Fokus på Den centrala styrkedjan (rekommenderas!) Att skriva integrerat Att från början stärka linjeorganisationen, de ordinarie aktörerna, i att styra med ett jämställdhetsperspektiv Tydlig målsättning att 2015 => leverera på nytillkomna skrivningar Arbetsgång Styrdokument Exempel på integrerade skrivningar: Övningar 3.2 Övningsverksamhet Internationell beredskap förutsätter att krigsförbanden genomgått evaluering för att kontrollera interoperabilitet och förmåga. Detta medför krav på att övningsplaneringen tar hänsyn till tidpunkter för evaluering samt att överordnade ledningsnivåer och stödfunktioner samövas för att uppnå givna målsättningar. Ett genderperspektiv ska tillämpas i planeringen, genomförandet och utvärderandet av nationella övningar. Försvarsmakten ska verka för att detta sker även i internationella övningar som man deltar i. Samverkan med arbetsgrupp på LEDS, orientering jämst. integr. Genomläsning av internremiss, ändringsförslag och samverkan med LEDS LEDS kommunicerar ändringsförslag till ansvariga staber Samverkan med LEDS kring skrivningar som väckt diskussion Genomläsning av allmän remiss, ändringsförslag, samverkan med LEDS LEDS skickat underlag till FML för beslut Beslutsunderlag från JiM till chefer i FML [ ] I syfte att säkerställa en ensad utbildningsståndpunkt inför gemensam övningsverksamhet så ska konceptet för träning och utbildning fortsatt utvecklas under perioden. För att kvalitetssäkra att övningar förbereds och utvärderas med ett genderperspektiv ska Checklista GENUS SMART övning/insats användas vid planeringen av övningar. Betjäningsförbandens deltagande i övningsverksamheten inriktas i perioden till att kunna stödja FHQ respektive brigadstaber. (FMVP 15) 10

11 Förankring i ledningen Hur signalerar vi vad vi gör, vart vi är på väg, var vi kört fast? Hur följer vi upp resultat? Transparens och tydlighet krävs, liksom möjlighet för ledningen att ta ställning till tänkta prioriteringar. JiM FM Styrdokument & Uppföljningsmekanismer Q3 Aktiviteter Almedalen 1. Stöd till FML GA INS 2. Kontakt och information bland civila samhället och politiker 3. JiM Mtrl hade talroll FMSI Genomlysning och revidering av dokumentet. RoR Stöd till AG RoR genom PERSS HR Strateg Värdegrund på området jämställdhet/jämlikhet FMUP 15 PROD UTB Stöd till PROD UTB ang ny skrivning i FMUP 15 som berör tillämpandet av genderperspektiv vid övning. FM Styrdokument för jämställdhet och Stöd till PERSS HR Strateg Jämställdhet-Jämlikhet och HR C HR Specialist Jämställdhet jämlikhet Jämlikhet i revideringen av styrdokumentet, som ska gälla FMUP 15 INFOS I dialog med INFOS sätta arbetssätt för arbete med jämställd kommunikation. Fastslå mål (nivåhöjande satsning Q3 Q4) och aktiviteter och genomföra dessa. ÅR 14 AG U Utbildning AG U ang jämställd redovisning samt löpande stöd. Särskilt fokus på nya (nivåhöjande satsning Q3 Q4) återrapporteringskrav gällande genomförandet av resolution 1325 under RB 14, Pt 5. Framtagande av checklista för jämställd Ta fram checklista i samarbete med AG U. Etablera och förankra checklista. redovisning Status Nivåhöjande satsningar Q3-Q4 Ett sätt att på den strategiska/övergripande nivån ta ett kliv mot integrering och konkret implementering. Exempel ur uppföljningsspåret: Tätare samarbete med Ledningsstabens Arbetsgrupp Uppföljning (AG U) kring Årsredovisningen 2014 och jämställdhetsintegrerad återrapportering. 11

12 Hur säkrar vi uppföljningen & långsiktigheten? Fördelar Slår fast resultatmålen Skapar mätbarhet Anknyter aktiviteter till resultat inom projektet Anknyter aktiviteter och delmål inom jämställdhet till övergripande verksamhetsmål Förtydligar skillnaden mellan aktivitet, indikator och resultat Skapar transparens och spårbarhet i arbetet Skapar en uppföljningsmekanism och förvarnar om uppföljningsbehov Vetenskapsrådets arbete med jämställdhetsintegrering 2014 Carl Jacobsson Nätverksträff för de nya JiM-myndigheterna 12 februari 2015 Några lärdomar från Vetenskapsrådets arbete Säkerställ ledningens stöd Vad innebär jämställdhet i den externa verksamheten? Hur kan detta följas upp? Kan vi hitta indikatorer? Involvera hela myndigheten! Tillsätt helst inte bara ett projekt Planera lagom många aktiviteter Utbildning av personal samt beredande och styrande organ är bra Men: målet är inte personal/organ utan den externa verksamheten! Vetenskapsrådet Finansierar grundläggande forskning av högsta kvalitet inom alla områden Arbetar också med forskningspolitisk rådgivning och analys, samt forskningskommunikation Leds av styrelse, generaldirektör och Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap Ämnesrådet för medicin och hälsa Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap Rådet för forskningens infrastrukturer Utbildningsvetenskapliga kommittén Kommittén för konstnärlig forskning Kommittén för internationell utvecklingsforskning Kommittén för klinisk behandlingsforskning Forskningsbudget 2014: 6 miljarder kronor Ungefär 6000 forskningsansökningar årligen Cirka 80 beredningsgrupper med forskare (ca 700 st) VRs plan för jämställdhetsintegrering VRs arbete bör avse de två första jämställdhetspolitiska målen: lika makt och inflytande; ekonomisk jämställdhet VRs jämställdhetsstrategi avser forskningsfinansiering. Forskningspolitisk analys och kommunikation bör också omfattas av arbetet med jämställdhetsintegrering Jämställdheten bör integreras i VRs processer Jämställdhet bör vara med från början i de nya forskningssatsningarna, t.ex. från FoI-propositionen Utbildning av personal avseende beredning, analys och internationella frågor Utbildning av styrelse, ämnesråd, kommittéer och beredningsgrupper Jämställdhetsobservatörer i beredningsgrupper vartannat år Jämställdhetsanalys av VRs samlade bild utåt Summa 27 aktiviteter plus kommunikationsinsatser Samordningsgrupp Sammankallande, samt två personer från staben och en person från var och en av avdelningarna. Uppgifter: - Informera om jämställdhetsintegreringsarbetet - Bevaka (och påminna) att arbetet under de olika punkterna i planen sätts igång och fortlöper - Hjälpa till med upphandling av utbildningsinsatser - Vara kontaktyta till Genussekretariatet och till de andra 17 myndigheterna i JiM (t.ex. olika informationsinsatser för hela JiM) - Sammanställa återrapporteringen av arbetet De flesta aktiviteterna sker ute i organisationen dvs. de ska integreras i det löpande arbetet 12

13 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Utgångspunkter Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna, oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Uppgift (ur instruktionen): Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde Operationella mål: Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna ha samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen inkludera jämställdhet i varje analys och utvärdering där så är möjligt integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation Andel kvinnor inom olika anställningskategorier respektive doktorsexaminerade VRs bidragsfördelning - beslut 2014 Individer med doktorsexamen Lantbruksvetenskap exkluderat Projektbidrag 2014, beviljandegrad fördelat på ämnesråd och kön (sökande m. doktorsexamen + KF) Humaniora och samhällsvetenskap projektbidrag , beviljandegrad 30% Kvinnor Män Kvinnor Män 10% 9% 8% 19% 23% 13% 7% 22% 14% 12% 15% 12% 10% 12% 11% 17% 16% 13% 12% 12% 11% 12% 11% 14% 14% 9% 11% 11% 10% 9% 10% 10% 9% 8% 8% 0% HS MH NT U UF KF 0% Ansökn. fr. kvinnor Ansökn. fr. män Projektbidrag unga (MH och NT) ej inkluderade Antal ansökningar 2014: från kvinnor 1 423, män 2 554, totalt (36% kv.) 13

14 Medicin och hälsa projektbidrag , beviljandegrad Natur- och teknikvetenskap projektbidrag beviljandegrad 50% 42% 39% 36% 40% 35% 34% 33% 36% 33% 27% 29% 30% 29% 26% 27% 29% 26% 26% 28% 26% 25% 22% 19% 10% Kvinnor Män 0% % 35% 32% 31% 30% 28% 28% 28% 30% 26% 25% 26% 23% 25% 28% 29% 30% 26% 24% 25% 24% 25% 22% 19% 10% Kvinnor Män 0% Projektbidrag unga, från 2011 och framåt, ej inkluderade Projektbidrag unga, från 2011 och framåt, ej inkluderade Utbildningsvetenskap projektbidrag , beviljandegrad Analys av Vetenskapsrådets externa kommunikation 30% Kvinnor Män 24% 14% 15% 17% 15% 15% 16% 15% 13% 13% 12% 10% 10% 13% 8% 12% 12% 12% 10% 10% 10% 11% 7% 7% 0% Vad gör vi rätt? Vad gör vi fel? Vad ska vi göra för att bättra oss? Intern utbildning jämställd kommunikation Genusgranskning av Vetenskapsrådets kommunikation i externa kanaler av byrån Fock strategi 1. Utbildning för kommunikatörer 14

15 Hur kan vi göra (ännu) mer rätt? Checklista för kommunikatörer: 1. Vilken är målgruppen? 2. Hur framställs kvinnor och män? 3. Vem syns och vem säger vad? Slut på bildspelet 15

16 Hur påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi och handlingsmöjlighet? Myndighetsutövning Regelverket Kommunikation & Bemötande Chefsdag 18 mars För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot. 16