Den tänkta effektkedjan för satsningen illustreras i figur 1.

Transkript

1 Bilaga 2 Metodbilaga I bilagan beskriver vi har vi lagt upp arbetet med utvärderingen av satsningen på höjda lärarlöner. Vi beskriver hur vi genomfört arbetet och hur vi kommer besvara frågorna i uppdraget. 1.1 Utvärderingens övergripande upplägg Syftet med utvärderingen är att följa upp och analysera i vilken utsträckning som olika huvudmän har valt att ta del av statsbidraget för höjda lärarlöner och hur de valt att genomföra satsningen, till exempel hur de fördelat medlen och prioriterat. I uppdraget ingår också att ta reda på om statsbidraget täcker huvudmännens kostnader. Genom utvärderingen ska vi också undersöka resultatet av och vilka effekter på kunskapsresultat och läraryrkets attraktivitet som satsningen har bidragit till. En utvärdering i tre steg Vi har valt att dela in utvärderingen tre steg. Först undersöker vi hur satsningen är konstruerad och hur den tänka effektkedjan ser ut. Därefter undersöker vi i vilken utsträckning som huvudmännen tar del av satsningen och hur de genomfört den. Slutligen kommer vi, i den mån som det är möjligt, att undersöka vilka effekter som satsningen kan komma att resultera i. 1.2 Satsningens konstruktion, tänkta effektkedja och kopplingen till våra uppdragsfrågor Den tänkta effektkedjan för lärarlönelyftet Syftet med satsningen är att genom höjd lön för särskilt kvalificerade lärare öka statusen och attraktiviteten i läraryrket. Avsikten är att få fler att vilja bli lärare, få de mest kvalificerade lärarna att stanna i yrket och öka läraryrkets status i stort. Vidare är intentionen att den ökade statusen och attraktiviteten i yrket ska bidra till förbättrade kunskapsresultat. Regeringen har därutöver pekat ut två andra målsättningar för lärarlönelyftet: att de som får del av satsningen ska få en långsiktig lönehöjning utöver ordinarie lönerevision samt karriärmönster som uppmuntrar erfarna lärare att söka sig till skolor med större utmaningar. Dessa kan ses som två centrala mekanismer för att nå målsättningarna med satsningen. 1

2 Den tänkta effektkedjan för satsningen illustreras i figur 1. Figur 1 Effektkedjan för satsningen på lärarlönelyftet Kommentar: Statskontorets tolkning av den tänkta effektkedjan Effekter för både individ och samhälle Satsningen på höjda lärarlöner förväntas ge effekter både på individ- och strukturnivå. För den enskilda läraren ska satsningen ge effekt i form av högre lön. Men satsningen är också tänkt att ge effekter för samhället i form av höjd status för läraryrket och förbättrade kunskapsresultat. Vissa av de målsättningar som satsningen förväntas leda till kan antas uppstå på kortare sikt. Andra kräver en längre tidshorisont. Effekter på kort sikt kommer främst att märkas för de individer av som får del av statsbidraget. Däremot att förändra uppfattningar om ett yrke och öka attraktiviteten för läraryrket är en process som kommer ta längre tid. Det gäller också målsättningen att förändra elevernas kunskapsresultat. Utmaningen att dra slutsatser om kausalitet För att med säkerhet kunna uttala oss om satsningens resultat och effekter skulle vi behöva isolera betydelsen av satsningen på lärarlönelyftet. Men både under tiden före att satsningen infördes och parallellt med genomförandet har regeringen initierat flera andra satsningar på skolområdet. Dessa satsningar syftar precis som lärarlönelyftet till att bland annat förbättra kunskapsresultaten och öka jämlikheten i skolan. Det innebär att vissa delar av målsättningarna med satsningen överlappas av andra satsningar. Konsekvensen blir att vi inte kommer att kunna dra slutsatser om några kausala samband och faktiska effekter av satsningen. 2

3 Effektkedjans koppling till uppdragsfrågorna och genomförandet av utvärderingen Utifrån effektkedjan och frågorna i uppdraget har vi identifierat ett antal aspekter av satsningen som behöver analyseras. I figuren sammanfattar vi hur vi ser på den tänkta effektkedjan och dess koppling till uppdragsfrågorna. Figur 1 Den tänkta effektkedjan och dess koppling till uppdragsfrågorna Aspekter att analysera i delrapporten 2017 fokus genomförande I delrapporten 2017 är fokus på hur huvudmännen arbetat med att genomföra satsningen på lärarlönelyftet. Utgångspunkt för analysen är i målen med satsningen. Hur huvudmännen hanterar och arbetar med att genomföra lärarlönelyftet kan antas få betydelse för att nå de långsiktiga målsättningarna med satsningen. Därför är det viktigt att identifiera vilkas aspekter i genomförandet som kan tänkas främja respektive motverka måluppfyllelse. Att huvudmän väljer att nyttja lärarlönelyftet (uppdragsfråga 1). En central aspekt är att undersöka i vilken utsträckning statsbidraget nyttjas och om det finns skillnader i nyttjandet mellan olika typer av huvudmän. Det är också relevant att undersöka vilka motiv huvudmännen har för att inte delta i satsningen. Det kan exempelvis gälla vilka eventuella hinder som finns för att huvudmännen ska dela, t.ex. om statsbidraget inte täcker alla kostnader på kort och lång sikt (uppdragsfråga 4) eller om systemet för ansökning och rekvirering uppfattas krångligt. 3

4 Att lärarlönelyftet prioriteras dit det behövs mest (uppdragsfråga 2 och delvis 3). Utifrån kraven och intentionerna i statsbidragsförordningen ska lärarlönelyftet vid sidan av att kvalifikationskraven för den enskilda individen uppfylls fördelas utifrån skillnader i elevers behov och förutsättningar. Vi undersöker efter vilka principer huvudmännen fördelat lärarlönelyftet. Har huvudmännen fördelat statsbidraget med hänsyn till att vissa skolenheter har större utmaningar (t.ex. avseende kunskapsresultat, elevsammansättning, rekryteringsmöjligheter)? Eller har man på annat sätt prioriterat lärare som tar hand om elever eller elevgrupper med större behov eller undervisar i ämnen som är svåra att rekrytera till? Att prioritera skolenheter med större utmaningar för att lönenivåerna på dessa skolor ska öka är en förutsättning för att lärarlönelyftet ska ge lärare incitament att söka sig till dessa skolor. Att lärarlönelyftet går till de mest kvalificerade lärarna (uppdragsfråga 3). Vi undersöker därför huvudmännens arbete med att säkerställa att lärarlönelyftet fördelas till de mest kvalificerade lärarna. Det kräver bland annat rutiner för urval och bedömning av lärarna och en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan t.ex. huvudman och rektor. Det kräver också att huvudmännen har en strategi för genomförandet, exempelvis inte fattar principbeslut som utesluter vissa lärargrupper. Att satsningen fungerar väl lokalt. Vi undersöker hur huvudmännen (och rektorerna) arbetat för att förankra satsningen och skapa acceptans för den. Hur har mottagandet varit och har de t.ex. gett tillräcklig information och processen och kvalifikationskraven, skapat delaktighet, motiverat sina beslut etc.? Att det blir ett reellt lönelyft för de individer som får del av satsningen Hur har huvudmännen valt att se på lönehöjningarna som följer med lärarlönelyftet? För att ta reda på detta behöver vi undersöka om lönehöjningarna inom ramen för satsningen hanteras som ett separat påslag utöver ordinarie lönerevision eller om det sker kompensationer. Det är för tidigt att undersöka löneutvecklingen för dem som fått del av lärarlönelyftet, men hur uppfattar huvudmännen och rektorerna detta och hur lönestrukturen påverkats? Att lärarlönelyftet används för att påverka verksamheten Det finns ingen intention om att lärarlönelyftet ska integreras i verksamheten eller få någon form av inverkan på det dagliga arbetet. Möjligheterna att förbättra undervisningens kvalitet och verksamhetsutveckling på kortare sikt/under de närmsta åren ökar dock om huvudmännen (och rektorerna) väljer att använda lärarlönelyftet på ett sådant sätt (uppdragsfråga 6). Vi undersöker i vilken mån satsningen får konkret inverkan på verksamheterna. 4

5 Analyser i kommande rapporter fokus effekter I slutredovisningen 2021, och delvis i lägesbeskrivningen 2019, kommer vi att analysera effekterna av lärarlönelyftet. Har de individer som fått del av lärarlönelyftet fått en långsiktig löneutveckling utöver ordinarie löneöversyn? För att besvara den frågan kommer vi framför allt att analysera strukturlönedata över lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden och deras karriärmönster. Hur lönerna för de lärare som fått del av lärarlönelyftet utvecklats efter att lärarlönelyftet har införts i jämförelse med övriga lärare? Har satsningen medfört ökad lönespridning, vilket är en intention med satsningen. I analysen tar vi också in de aspekter av genomförandet som handlar om hur lärarlönelyftet hanterats i förhållande till ordinarie löneöversyn. Hur har lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden och karriärmönster påverkats av lärarlönelyftet? För att besvara den frågan kommer vi att analysera registerdata över om lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden. Vad gäller lärarnas karriärmönster kommer vi främst att analysera data om i vilken mån erfarna respektive mindre erfarna lärare i högre grad än tidigare söker sig till skolor med större utmaningar. Vi kommer att komplettera detta med empiri från enkäter och intervjuer. Har statsbidraget bidragit till ökad undervisningskvalitet, kunskapsresultat och verksamhetsutveckling i övrigt? För att analysera denna fråga krävs flera empiriska underlag. Vi kan undersöka resultatutvecklingen genom de registerdata som finns på nationell nivå, t.ex. meritvärde, nationella prov och behörighet till gymnasiet. Vi kan också undersöka utvecklingen av olika aspekter av kvalitet och verksamhetsutveckling på nationell nivå, t.ex. utifrån resultat i skolenkäten, nationella jämförelser och skolengagemangsundersökningen. Genom enkäter och intervjuer kan vi få en bild av om det hänt något konkret i verksamheten med anledning av lärarlönelyftet. Har t.ex. organisation, arbetssätt och ansvar/roller förändrats? 5

6 Analysen av vad som är lärarlönelyftets bidrag till utvecklingen kommer vi att behöva angripa från flera håll: Enkätundersökningar bland huvudmän och rektorer för att få deras syn på lärarlönelyftets bidrag till utvecklingen av resultat, kvalitet och verksamhetsutveckling i övrigt. Förändras t.ex. verksamheten i riktning mot innehållet i de fyra förordningskriterierna? 1 Mot andra faktorer som forskningen identifierat som viktiga för förbättrade resultat? Uppföljande fallstudier med intervjuer och dokumentgenomgångar där vi undersöker förändringar i resultat, kvalitet och verksamhetsutveckling hos de utvalda huvudmännen och skolenheterna och tar reda på deras uppfattning om lärarlönelyftets bidrag till den utvecklingen. Bedömningar av experter. Vi låter experter bedöma lärarlönelyftets effekter och bidrag till på utvecklingen utifrån de iakttagelser vi gjort. Vår bedömning av lärarlönelyftets bidrag till målen kommer också baseras på vår analys av reformens konstruktion och tänkta effektkedja, vad som krävs för att uppnå intentionerna. Delrapporten 2017 och senare uppföljningar av hur huvudmännen och rektorerna valt att genomföra satsningen utgör också ett underlag. Har man valt att genomföra satsningen på ett sätt som främjar måluppfyllelse? Har lärarlönelyftet förändrat läraryrkets status och attraktivitet? Vi har inte någon konkret uppdragsfråga kopplad till detta, men en tydlig intention med satsningen är att lärarlönelyftet ska öka läraryrkets status och attraktivitet. Eventuellt kan vi t.ex. undersöka förändringar i sökmönster bland lärarstudenter. Är det fler som söker lärarutbildning, och är det fler som söker det i första hand? Är det andra kategorier av studenter som söker sig till lärarutbildningen? Det går t.ex. att analysera genom att undersöka förändringar i studenternas kombinationer av utbildningsval. Även här utgör enkäterna och intervjuerna ett komplement. 1.3 Empiriska underlag för delrapporten 2017 Svaren på uppdragsfrågorna baseras på analyser av registerdata, resultat från enkätundersökningar samt fallstudier. 1 Dvs. om det kollegiala lärandet stärkts, om undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt förbättrats, om stödet till lärarstudenter och nya kollegor eller ämnen och ämnesöverskridande områden utvecklats, samt om hanteringen av särskilt komplicerade undervisningssituationer stärkts. 6

7 Registerdata Grunden för analysen är registerdata om vilka skolhuvudmän som rekvirerat medel för lärarlönelyftet. Vi har också använt data som beskriver de skolenheter som respektive huvudman har ansvar för. I data finns också uppgifter om de som berörs av satsningen: lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Statistiska centralbyrån (SCB) har sammanställt och tillgängliggjort uppgifterna genom ett avidentifierat dataunderlag till Statskontoret. Registerdata är i huvudsak hämtad ifrån Skolverket. Data har också kompletterats med uppgifter från andra register som finns tillgängliga hos SCB. Uppgifter om huvudmannen Data omfattar uppgifter om huvudmannens organisation, exempelvis var verksamheten bedrivs och i vilken form. Men också uppgifter om huvudmannens verksamhet, exempelvis skolresultat och elevsammansättning. Uppgifter som rör elever samlar SCB in på uppdrag av Skolverket. Uppgifterna har aggregeras till ett samlat mått för respektive skolenhet. Registerdata ger inte möjlighet kan koppa samman en enskild lärare med uppgifter om enskilda elever. Uppgifter om lärarna Från Skolverket har vi fått uppgifter om vilka lärare, förskollärare och fritidspedagoger som fått del av satsningen på höjda lärarlöner. Vi har också uppgifter om hur stor löneökning lärarna har fått, vilken personalkategori individen tillhör, på vilken skolenhet som individen arbetar och inom vilket ämnesområden som individen undervisar. 2 Vi har också haft tillgång till Skolverkets register över pedagogisk personal (det så kallade lärarregistret). Registret baseras på en årlig totalundersökning av personal i skolan. Till detta register har SCB kopplat uppgifter om läraren är legitimerad. Det sammanslagna registret ger oss möjlighet att jämföra lärargruppen som har fått lärarlönelyftet med gruppen som varit kvalificerat att få den, men som huvudmännen valt att inte ge del av satsningen. Data ger vissa begränsningar i analyserna Genom registerdata kan vi jämföra elevsammansättningen och uppgifter om skolresultat på skolenhetsnivå med uppgifter om vilka lärare som har fått lärarlönelyftet. Det finns en begränsning i data. Vi har endast uppgifter om 2 Uppgifterna samlas in genom Skolverkets rekvisitioner för statsbidraget. 7

8 elevsammansättning och skolresultat för hela skolenheten. Vi kan därför inte exempelvis jämföra resultat för en specifik klass med uppgifter om den lärare som tjänstgör i klassen. Begränsningen innebär att vi får analysera data på olika nivåer. En risk med detta är att förutsättningarna för en enskild lärares arbete inte syns i data. Exempelvis om en lärare arbetar med en klass som har stora utmaningar, men sammansättningen av skolenheten som helhet är en annan kommer detta inte synas i data. Enkätundersökningar Vi har inom ramen för utvärderingen genomfört tre enkätundersökningar. En som riktas till skolhuvudmännen och en som riktas till rektorer. Dessutom har vi ställt en särskild enkät till huvudmän som valt att inte delta i lärarlönelyftet. Syftet med båda undersökningarna är att belysa arbetet med hur satsningen har implementerats i verksamheterna. Data har samlats in via en webbundersökning. Datainsamlingen för enkäterna till huvudmän och rektorer påbörjades den 28 april och avslutades den 30 juni Under insamlingsperioden har vi skickat ut totalt 4 påminnelser. För kommunala skolhuvudmän har vi också gjort en uppföljning per telefon. Datainsamlingen har skett parallellt för båda undersökningarna. Undersökningarna är konstruerade för att vi ska kunna genomföra dem vid upprepade tillfällen under tiden för utvärderingen. Vi planerar också att genomföra enkätundersökningarna vid minst ytterligare ett tillfälle under utvärderingsperioden. Vi kan då välja att återupprepa hela eller delar av enkätundersökningarna. Även enkätundersökningen till huvudmän som inte deltagit i satsningen har genomförts som en webbundersökning. Datainsamlingen för den enkäten påbörjades den 24 augusti 2017 och avslutades den 30 september Under insamlingsperioden har vi skickat ut totalt 2 påminnelser. Enkätundersökning till skolhuvudmän Undersökningen riktades till ett slumpmässigt urval av offentliga och enskilda skolhuvudmän. Syftet med undersökningen var att belysa huvudmännen bild av hur satsningen genomförts och implementerats, men också få huvudmännens uppfattning om vad lärarlönelyftet har resulterat i hittills och vad de bedömer att det kommer att få för effekt framöver. Frågor i undersökningen I undersökningen har vi ställt frågor om vilka utgångspunkter och principer huvudmännen utgått från vid fördelningen av lärarlönelyftet, både vad gäller 8

9 fördelningen mellan skolenheter och mellan lärare. Vi har också ställt frågor om eventuella prioriteringar mellan kriterier, hur huvudmannen arbetet med att förankra processen samt uppfattningar om hur Skolverket arbetat med satsningen. Frågorna har också gällt satsningens kostnadstäckning, effekter på lönestrukturen hos huvudmannen samt konsekvenser av satsningen. Population och urval Populationen har definierats som skolhuvudmän som har registrerat sig som användare av skolverkets rekvisitionsverktyg för lärarlönelyftet, mina sidor. Vid tidpunkten för undersökningen var det huvudmän. Stora huvudmän har ofta registrerat mer än en användare hos Skolverket. Om så är fallet, har vi valt ut en av huvudmannens kontaktpersoner. Genomgående har vi valt den person som står först på listan. Hälften av skolhuvudmän slumpades till att delta i undersökningen. Det innebär att undersökningen riktades till 517 huvudmän. Urvalet kompletterades genom att vi såg till att de 10 störst huvudmännen fanns representerade i urvalet. De som är registrerade som användare kan vara personer som både har deltagit i arbetet med att genomföra satsningen, men det kan också vara personer som har mer administrativa uppgifter. I informationen som vi skickade med enkätundersökningen betonade vi att om den som fått undersökningen inte uppfattar att de själv är lämplig att besvarar frågorna ska den skickas vidare till lämplig person hos huvudmannen. Svarsfrekvens och bortfall Det är 400 huvudmän, 78 procent, som har besvarat undersökningen. Bortfallsanalysen visar att svarsfrekvensen är högre bland offentliga huvudmän jämfört med enskilda huvudmän. Av de offentliga huvudmännen har 90 procent besvarat undersökningen. Bland de enskilda är andelen 72 procent. Vi kan notera att det främst är mindre enskilda huvudmän som valt att inte besvara undersökningen. Enkätundersökning till rektorer Undersökningen riktades till ett slumpmässigt urval av rektorer som arbetar hos offentliga eller enskilda skolhuvudmän. Undersökningen syftar till att ge den lönesättande chefens, det vill säga rektorns, bild och uppfattningar av att implementera lärarlönelyftet och fördela statsbidraget till lärare på sin skolenhet, men också få deras uppfattning om konsekvenser av satsningen. 9

10 Frågor i undersökningen I undersökningen har vi bland annat ställt frågor om utifrån vilka utgångspunkter som rektorerna fördelat satsningen, vilka prioriteringar som gjorts, förankringen av processen och informationen om rektor fått från huvudmannen. Frågorna handlar också om vilken eventuell inverkan lärarlönelyftet fått på verksamheten samt hur den förhåller sig till ordinarie lönesättning och vilken betydelse den fått på lönestrukturen på skolenheten. En fråga berör också rektorernas bedömning av lärarlönelyftets möjligheter att bidra till målen för satsningen. Population och urval Populationen utgörs av rektorer vid skolenheter som enligt förordningens kriterier kan ta del av satsningen. Det är rektorer som har ansvar för grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskola eller sameskola. Populationen utgörs till 79 procent av skolenheter som drivs av en kommunal huvudman och 19 procent av skolenheter som drivs av en enskild huvudman. Ur populationen slumpades rektorer vid skolenheter att delta i undersökningen. Av rektorerna i urvalet arbetar 78 procent på en skolenhet som drivs av en kommunal huvudman. Det är i nivå med andelen kommunala rektorer av samtliga skolenheter. Svarsfrekvens och bortfall Totalt har 971 rektorer, 48 procent, besvarat undersökningen. Svarsfrekvensen är ungefär lika hög bland kommunala som enskilda huvudmän. Svarsfrekvensen uppgår till 48 procent hos kommunala huvudmän, 45 procent bland enskilda huvudmän och 55 procent bland övriga huvudmän. Bortfallsanalysen visar att av de som besvarat undersökningen är 77 procent rektorer som arbetar hos en kommunal huvudman. De svarande är med andra ord i detta avseende representativa för urvalet och populationen. Enkätundersökning till huvudmän som valt att inte delta Undersökningen riktades till 97 huvudmän som inte ansökt om att delta i satsningen. Av dessa har 31 huvudmän, 34 procent, besvarat undersökningen. Eftersom samtliga kommunala huvudmän har deltagit i lärarlönelyftet ingår endast enskilda huvudmän i denna enkätundersökning. 10

11 Fallstudier För att ge oss en ökad förståelse för hur lärarlönelyftet har implementerats, fungerat och nyttjats har vi också genomfört fallstudier hos sex skolhuvudmän. Inom respektive fall har vi genomfört intervjuer med huvudmannen och rektorer för två skolenheter. Vissa intervjuer har genomförts via telefon och andra vid ett möte. Frågorna har främst behandlat olika aspekter av genomförandet och är tänkta att ge en fördjupad förståelse för hur huvudmännen och rektorerna resonerat och hanterat lärarlönelyftet. Fallstudierna genomfördes under våren Frågorna till huvudmännen Till huvudmännen har vi ställt frågor om hur de tänkt kring deltagandet i satsningen och strategier för genomförandet, t.ex. utgångspunkter, principer och prioriteringar vid fördelningen av statsbidraget. Vi har också frågat om vad som fungerat bra och mindre bra i genomförandet, hur de förhållit sig till förordningskriterierna, hur de arbetat med att förankra satsningen och om de gör lokala satsningar på lärarlöner med anledning av lärarlönelyftet. Slutligen har vi även frågat hur de ser på lärarlönelyftets möjligheter att bidra till målen med satsningen och vad som krävs för detta. Frågorna till rektorerna Frågorna till rektorerna har berört liknande aspekter av genomförandet men haft mer fokus på det konkreta arbetet med att välja ut lärare eftersom rektorn här visat sig ha en nyckelroll. Vi har ställt frågor om ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor, hur de praktiskt gått till väga för att välja ut lärare, hur de förhållit sig till förordningskriterierna samt vilka eventuella prioriteringar och fördelningsprinciper de utgått från. Vi har bland annat fångat huruvida de tagit hänsyn till elevernas behov och förutsättningar vid fördelningen samt om de haft ett jämställdhetsperspektiv vid urvalet av lärare. Frågorna har också handlat om i vilken mån lärarlönelyftet fått avtryck i verksamheten, hur de förhåller sig till lärarlönelyftets lönepåslag i den ordinarie löneöversynen samt vilka effekter de på sikt bedömer att lärarlönelyftet kommer att få. Förberedelse för upprepade fallstudier i slutrapporten En tanke med fallstudierna är att skapa möjlighet att återupprepa dessa hos samma huvudmän inför slutrapporten Ett särskilt syfte med detta är att då kunna analysera hur verksamheterna har utvecklats och vilken betydelse lärarlönelyftet har haft för en sådan utveckling. Fallstudierna i delrapporten 2017 blir på så sätt en slags nollmätning där vi undersöker utgångsläget för verksamheten, t.ex. vad gäller resultat och kvalitetsmarkörer, samt ser hur de 11

12 valt att genomföra lärarlönelyftet. Vi undersöker därför aspekter av genomförandet som vi har bedömt som viktiga för att nå de tänkta effekterna och även undersökt hur huvudmännen och rektorerna själva bedömer lärarlönelyftets möjligheter att bidra till en positiv utveckling av verksamhet, kvalitet och resultat. Vi samlar också in befintlig dokumentation som finns om de utvalda huvudmännen och skolenheterna för att få ett jämförelsematerial inför arbetet med slutrapporten. Dokumentationen omfattar mätningar av kunskapsresultat och kvalitet som finns tillgängliga för respektive huvudman och skolenhet, exempelvis från skolenkäten, BRUK, öppna jämförelser/kolada samt dokumentation av det egna systematiska kvalitetsarbetet och annat underlag från huvudmannen/skolenheten som beskriver kunskapsresultat och kvalitetsarbete. 3 Den dokumenterade kvaliteten och resultaten i undervisningen kan vi sedan ställa mot de faktorer som Skolverket och Skolinspektionen menar kännetecknar god undervisningskvalitet som kan förbättra kunskapsresultaten. 4 Det handlar exempelvis om pedagogiskt ledarskap, lärarens kunskap och kompetens, lärarens tillit till eleverna, lärandemiljön och möjligheten till delaktighet. Det handlar också om individanpassning/inkludering, formativ bedömning, kunskapsbaserad undervisning, metakognition/självreglerat lärande samt kollegialt lärande. Vid den upprepande mätningen kommer fokus att vara på hur verksamheten, kvaliteten och resultaten utvecklats. Vi kommer också undersöka hur huvudmän och rektorer själva bedömer att lärarlönelyftet har påverkat utvecklingen. Vi vill kunna följa resultat- och verksamhetsutvecklingen över tid för respektive fall och se om olika sätt att arbeta med lärarlönelyftet kan ha betydelse för utvecklingen. Intentionen är att detta ska ge en av flera pusselbitar till att förstå lärarlönelyftets bidrag till att nå målen om förbättringar i undervisningskvalitet, verksamhetsutveckling och kunskapsresultat. Urval av fall Av de 6 skolhuvudmän vi har valt att genomföra fallstudier hos är 4 kommunala huvudmän och 2 enskilda huvudmän. Hos varje huvudman har vi sedan valt ut två skolenheter, en grundskola och en gymnasieskola. Vi har sett till att de utvalda skolenheterna har ett varierande elevunderlag. Vi har också sett 3 Det systematiska kvalitetsarbete som ska bedrivas av alla huvudmän och skolenheter i syfte att uppfylla de nationella målen ska enligt skollagen 4 kap. 6 dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd bör dokumentationen bland annat ge en samlad bild av utbildningens kvalitet, se Skolverket (2015). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. 4 Referenser till forskningssammanställningarna. 12

13 till att fånga skolhuvudmän i olika delar av landet och på orter av olika storlek. I den mån det är möjligt har vi också velat fånga olika sätt att implementera och genomföra lärarlönelyftet. För de kommunala huvudmännen har vi valt två fall som kännetecknas av en aktiv hållning i genomförandet av lärarlönelyftet och två fall som kännetecknas av en mer passiv hållning till genomförandet. Dessa två förhållningssätt till lärarlönelyftet har vi identifierat med utgångspunkt i resultatet från en enkätundersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genomfört. 5 Dessa uppgifter om hur huvudmännen arbetat med att implementera satsningen har endast funnits tillgängliga för kommunala huvudmän. Bland de enskilda huvudmännen har vi valt en av de största huvudmännen, som också finns på flera orter, och en medelstor huvudman. 5 Huvudmän som vi menar har ett aktivt förhållningssätt har i SKL:s undersökning svarat att de konkretiserat kriterierna i förordningen, differentierat löneökningarna till lärarna, beslutat om att permanenta satsningen samt har genomfört egna satsningar på lärarlöner som följd av regeringens satsning. Huvudmän som vi har karaktäriserat som passiva har tvärt om inte gjort något av detta. 13