EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET LINKÖPINGS UNIVERSITET Sammanfattning av Nyckeltalsanalys

Transkript

1 EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006 Sammanfattning av Nyckeltalsanalys Christina Öberg, 2006

2 Innehållsförteckning NYCKELTALSANALYS... 3 STORLEKSUTVECKLING... 3 LIKVIDITET... 3 SOLIDITET... 5 LÖNSAMHET... 6 SAMBANDET MELLAN SOLIDITET OCH RÄNTABILITET... 8 FÖR DIG SOM VILL VETA MER KÄLLOR & YTTERLIGARE LÄSNING

3

4 Avsnitt 1 Nyckeltalsanalys Nyckeltal och jämförelse dem emellan utgör grunden för en räkenskapsanalys. Det är vid val av nyckeltal viktigt att ta hänsyn till för vem analysen görs, men också vilka nyckeltal som är relevanta för att belysa företagets verksamhet. Nedan följer en redogörelse för ett antal nyckeltal som kan vara till hjälp vid analys och jämförelse mellan olika företag. Storleksutveckling En analys av företagets storleksutveckling är avgörande för att bestämma vilka krav som kan ställas på exempelvis lönsamheten och den finansiella ställningen. Vanliga parametrar vid storleksbedömning är Omsättning (fakturerad försäljning) Antal anställda Omsättning per anställd Totala tillgångarnas utveckling över tiden Det kan, framförallt i tider med hög inflation, vara nödvändigt att inflationsrensa t ex omsättningen och de totala tillgångarnas värde för att se om det har skett någon real tillväxt. Vid bedömning av storleksutveckling bör utvecklingen över ett antal år studeras, ej endast från ett år till nästa. Omsättning, antal anställda och totala tillgångars utveckling över tiden är endast jämförbara med andra företag om den relativa utvecklingen studeras. Likviditet Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. Måttet mäter huruvida företaget har tillräckliga finansiella resurser för att klara av sina betalningar. God likviditet krävs för att kunna betala av sina kortfristiga skulder. Alltför bra 3

5 likviditet är dock inte gynnsamt eftersom dessa pengar förräntas dåligt eller inte alls. Kassalikviditet(KL) = Likvida omsättningstillgångar(lot) / Kortfristiga skulder(ks) Till de likvida omsättningstillgångarna brukar man räkna omsättningstillgångar minus varulager. En tumregel säger att kassalikviditeten bör vara större än 1 (d v s de likvida medlen ska räcka till att täcka företagets kortfristiga skulder när dessa förfaller till betalning). Observeras bör dock att kassalikviditeten inte säger någonting om när skulderna förfaller till betalning, mer än att detta sker inom den närmaste 12 månaders perioden (eftersom de är upptagna som kortfristiga skulder). Likaså ingår fordringar som ännu ej är pengar i de likvida omsättningstillgångarna, vilket gör att man också måste ta reda på när i tiden dessa genererar inbetalningar. Fundera kring hur företagets betalningsflöden ser ut (sker betalningar för intäkter i förskott, hur stor del av de kortfristiga skulderna utgörs av krav på betalning, hur stor del är krav på prestation (förutbetalda intäkter), etc.). Man kan även beräkna likviditeten i förhållande till omsättningen. Som ett riktvärde bör företaget ha likvida omsättningstillgångar motsvarande 5-10 procent av omsättningen. Ett företag som expanderar har betydligt större behov av en god likviditet än ett moget företag. Det finns olika sätt att frigöra kapital på och därmed öka likviditeten, tabellen nedan ger några exempel. Ökar likviditeten Minskar likviditeten God lönsamhet Förlust Försäljning av AT Investeringar Minskning av varulager Ökning av varulager Ökad upplåning Återbetalning av lån Tillskott från ägarna (nyemission etc) Utdelning till aktieägarna Ett andra likviditetsmått är balanslikviditeten, vilken beräknas som: Balanslikviditet = Omsättningstillgångar(OT) / Kortfristiga skulder(ks) Skillnaden mellan kassalikviditeten och balanslikviditeten handlar om att varulagret inkluderas i den senare. Måttet blir därmed relevant för företag med (omfattande) lagerverksamhet, t ex företag inom detaljhandel, grossisthandel 4

6 o s v. En tumregel säger att balanslikviditeten bör överstiga 2, men vad innebär det egentligen om balanslikviditeten är lägre/högre än detta? Om företaget är duktigt på att optimera sin lagerhållning, d v s man ser till att inte ha onödigt stora lager, minskas balanslikviditeten. En förmåga att inte hålla för stora lager är dock endast positiv för företaget, eftersom den ju innebär att man inte binder onödiga resurser i lager. Balanslikviditetsmåttet påverkas också av lagrets omsättningshastighet. Ett tredje likviditetsmått är rörelsekapitalet, vilket beräknas enligt följande: Rörelsekapital(RK) = Omsättningstillgångar - Kortfristiga skulder(ks) Positivt rörelsekapital innebär att alla anläggningstillgångar plus en del av omsättningstillgångarna är finansierade med långfristiga lån eller eget kapital. Negativt rörelsekapital innebär att en del av anläggningstillgångarna är finansierade med kortfristiga skulder vilket kan bli mycket riskabelt. Det kan ofta vara intressant att studera förändringen i rörelsekapital under det gångna år för att lista ut företagets långsiktiga strategier. Soliditet Soliditeten beskriver företagets betalningsförmåga på lång sikt och talar om hur stor del av företagets tillgångar som är finansierade med egna (d v s inte lånade) pengar, och beräknas enligt följande: Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital Minoritetsägarnas (övriga aktieägare i dotterbolagen) rättmätiga del av det egna kapitalet kallas för minoritetsintressen eller minoritetens andel. Enligt praxis lägger man till minoritetens andel till det egna kapitalet när soliditeten beräknas (p g a dess likheter med eget kapital i riskhänseende). Till det egna kapitalet läggs även 72% av eventuella obeskattade reserver, samt 72% av dolda reserver. Detta utgör ägarnas andel av obeskattade och dolda reserver efter att skatt dragits. Soliditeten försämras då företaget går med förlust eftersom det egna kapitalet då förbrukas, medan soliditeten förbättras då företaget genererar vinst. Soliditeten försämras även vid ökad upplåning och den förbättras vid ägartillskott av kapital (t ex nyemission). Ett företag med god soliditet har en mindre andel bundna utbetalningar i form av räntor och amorteringar vilket leder till ett större manöverutrymme /större frihet till hur kapitalet skall användas. Med god soliditet är det även lättare (och billigare) att få låna nya pengar. Ett alternativ till soliditetsmåttet är andelen riskbärande kapital, vilket beräknas som: 5

7 Andelen riskbärande kapital = (Eget Kapital + Obeskattade reserver + Dolda reserver + Minoritetsintressen)/Totalt kapital Skillnaden mellan soliditetsmåttet ovan, som när det beräknas på justerade värden inkluderar 72 procent av obeskattade och dolda reserver, och andelen riskbärande kapital består i att det egna kapitalet här inte reducerats för skattedelen i obeskattade och dolda reserver. Detta mått kan sägas vara en variant av den vanliga soliditeten och berättigas av att om obeskattade reserver (och dolda reserver) löses upp under förlustår (då ju soliditeten är som mest intressant) beskattas de ej. Likaledes bör detta soliditetsmått användas om företaget uppvisar betydande ackumulerade underskott av näringsverksamhet. Lönsamhet Med lönsamhet menas att man sätter den absoluta vinsten i förhållande till någon annan storlek. Lönsamheten beräknas ofta som räntabilitetsmått RT kallas även för return on investment (ROI) i anglosaxisk litteratur och beräknas enligt följande 1 : Räntabilitet på totalt kapital, RT = Resultat före finansiella kostnader 2 / Totalt kapital Räntabilitet på totalt kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta de tillgångar företaget disponerar över. Räntabilitet på totalt kapital kan även analyseras vidare genom en uppdelning i beståndsdelarna vinstmarginal respektive kapitalomsättningshastighet: Vinstmarginal(VM) = Resultat före finansiella kostnader / Omsättning Kapitalomsättningshastighet(KOH) = Omsättning / Totalt kapital Ur dessa två samband kan vi utläsa att RT = VM KOH (den s k DuPontformeln). En ökning av kapitalomsättningshastigheten ökar således räntabiliteten på totalt kapital. Det är ofta lättare att påverka kapitalomsättningshastigheten än vinstmarginalen om rationaliseringar redan är genomförda. Kapitalomsättningshastigheten ökas t ex med hjälp av kortare lagertider och 1 Som en tumregel vid nyckeltalsberäkning är att om ett resultatmått relateras till ett balansmått, ska det genomsnittliga balansmåttet användas, medan om två resultatmått relateras till varandra, eller två balansmått till varandra, används bokslutsdagens värden. 2 Observera att de finansiella intäkterna ingår i täljaren vid beräkning av räntabilitet på totalt respektive sysselsatt kapital 6

8 snävare kundkrediter (kapitalomsättningshastigheten ökar om kapitalbindningen i företaget minskar). Beståndsdelarna vinstmarginal respektive kapitalomsättningshastighet kan också sägas utgöra en beskrivning av vilken typ av företag som analyseras (Vilken verksamhet av en guldsmed och en stormarknad kan tänkas ha högst kapitalomsättningshastighet respektive vinstmarginal?) Ett alternativ till räntabilitet på totalt kapital är räntabilitet på sysselsatt kapital, vilket beräknas som: Räntabilitet på sysselsatt kapital, RSYSS = Resultat före finansiella kostnader/ Sysselsatt kapital där sysselsatt kapital motsvara det totala kapitalet minskat med de icke räntebärande skulderna (exempelvis interimsposter, leverantörsskulder etc: för att finna dessa kan noterna till skuldposterna i balansräkningen behöva studeras). Näringslivets Börskommitté och Sveriges Finansanalytikers Förening rekommenderar att räntabilitet på sysselsatt kapital används, eftersom man med detta mått tydligare kan se om man har tillräckligt hög avkastning för täckning av räntor till kreditinstitut jämte ägarnas avkastningskrav (jämför värdet med ränta för extern upplåning och avkastningskrav från ägarna!). Räntabilitet på eget kapital är intressant ur ett aktieägarperspektiv. Detta mått beskriver avkastningen i företaget efter att övriga finansiärer fått betalt (d v s efter finansiella kostnader) och utgör således ett mått på avkastningen på vad aktieägarna satsat i företaget. Räntabilitet på eget kapital beräknas som: Räntabilitet på eget kapital, RE = Resultat efter finansnetto/ Eget kapital Som praxis i analytikerkretsar använder man måttet räntabilitet på eget kapital efter skatt, RE*, där s = 28%: RE* = (1-s) Resultat efter finansnetto/ Eget kapital Räntabiliteten på eget kapital kan sättas i förhållande till ägarnas avkastningskrav, vilket brukar beräknas som: Ägarnas avkastningskrav = Ränta + Inflation + Risktillägg Avkastningskravet delas således upp i de tre komponenterna realräntekrav, inflation samt riskpremie. För att bestämma acceptabel RE behöver man sålunda känna till avkastningen på en riskfri placering samt den riskpremie som är trolig för det aktuella företaget. Räntabiliteten på totalt kapital är vanligtvis lägre än räntabiliteten på eget kapital. (Eftersom RE generellt > RS, d v s genomsnittlig skuldränta) På längre sikt är räntabilitet på eget kapital av central betydelse för både stora och små företag bland annat på grund av att: 7

9 en hög räntabilitet på eget kapital ger möjlighet till en ökning av det egna kapitalet vilket i sin tur ökar soliditeten (överlevnadsförmågan). för att kunna genomföra en nyemission måste företaget ha en tillfredsställande avkastning på det egna kapitalet. Vid koncernförhållanden bör man ej glömma att dra av minoritetens andel i resultatet. Likaledes inkluderas inte minoritetsandelen i nämnare, det egna kapitalet. RE* = ((1-s) Resultat efter finansnetto - Minoritetens andel)/ Eget kapital Sambandet mellan soliditet och räntabilitet Uppdelning av RT kan ske på följande sätt: RT = Andel Eget kapital RE + Andel skulder RS = (Eget kapital/totalt kapital) RE + (Skulder/Totalt Kapital) RS, där RS är den genomsnittliga skuldräntan (finansiella kostnader / skulder) samt att S = Totalt kapial Eget kapital. Hävstångsformeln: RE* = (1-s)(RT + (RT - RS)S/E), där S/E = skuldsättningsgraden. Slutsats: Avkastningen på eget kapital beror på kapitalstrukturen, avkastningen på totalt kapital samt skuldräntan. Hög RE kan således uppnås på följande sätt: Genom hög räntabilitet på totalt kapital, RT. Genom en hög andel icke räntebärande skulder vilket ger en låg genomsnittlig skuldränta. Genom en hög andel skulder, förutsatt att räntabiliteten på totalt kapital är högre än den genomsnittliga skuldräntan. Förhållandet S/E kallas för finansiell utväxling eller skuldsättningsgrad. Om företaget har en hög finansiell utväxling ökar RE* snabbt om RT är större än RS, men RE* minskar också mycket dramatiskt om RT skulle råka bli lägre än RS. 8

10 Avsnitt 2 För dig som vill veta mer källor & ytterligare läsning Aniander, M, Blomgren, H, Engwall, M, Gessler, F, Gramenius, J, Karlson, B, Lagergren, F, Storm, P, Westin, P (1998): Industriell ekonomi, Studentlitteratur, Lund (kap. 13) Axelman, L, Philips, D, Wahlqvist, O. (2004) IAS/IFRS 2005 En jämförelse mellan International Financial Reporting Standards och Redovisningsrådets rekommendationer (från Copeland, T, Koller, T, Murrin, J, McKinsey & Company (2000) Valuation: Measuring and managing the value of companies - University edition, Ernst & Young (2004) IFRS1 Hur man upprättar en IFRS-redovisning första gången övergångsreglerna (från Finansanalytikernas rekommendationer (2003), Sveriges Finansanalytikers förening Hansson, S, Arvidson, P, Lindquist, H (2001): Företags- och räkenskapsanalys, Studentlitteratur, Lund Holmström, N (2003) Företagsekonomi Från begrepp till beslut, Bonniers, Stockholm (kap 21-23) Leonardz, B, Blomquist, A (2002): Årsredovisningen en introduktion, Liber Ekonomi, Malmö (kap 2, 4, 6) 9