Medieforskningens klassiker, 7.5 högskolepoäng Classics of Media Research, 7.5 Higher Education Credits

Transkript

1 Kursplan/Syllabus Medieforskningens klassiker, 7.5 högskolepoäng Classics of Media Research, 7.5 Higher Education Credits Kurskod: 15ME029 Giltig fr.o.m.: hösten 2010 Utbildningsnivå: Forskarnivå Fastställd: Medie- och kommunikations- Ämne: Beslutad av: Akademichef vetenskap Högskolepoäng: 7.5hp Mål Mål för utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (1 kap. 9 a HL). De specifika nationella lärandemålen för doktorsexamen och licentiatexamen enligt högskoleförordningen återfinns i bilaga 1 till den allmänna studieplanen för ämnet. Kursens mål Kunskap och förståelse Doktoranden ska efter avslutad kurs: - ha tillägnat sig en fördjupad kunskap om ett antal centrala traditioner inom 1900-talets medieforskning. - ha en förståelse för de samhälleliga och vetenskapliga sammanhang i vilka olika traditioner vuxit fram. Färdighet och förmåga Doktoranden ska efter avslutad kurs: - kunna kritiskt och självständigt analysera och diskutera centrala texter inom medieforskningens olika teoretiska traditioner, detta såväl muntligt som skriftligt.

2 Värderingsförmåga och förhållningssätt Doktoranden ska efter avslutad kurs: - kunna värdera olika klassiska teoretiska traditioner inom medieforskning avseende deras styrka, begränsningar och relevans i aktuell medieforskning. - kunna värdera sitt behov av ytterligare kunskaper gällande centrala traditioner inom medieforskningen och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen behandlar ett antal olika traditioner och teorier som haft stor betydelse för medieforskningens utveckling under 1900-talet. Efter en kort introduktion behandlas följande övergripande teman: 1. Historiska perspektiv på medier 2. Administrativ medieforskning 3. Kommunikation som social interaktion 4. Kritisk teori inklusive feministisk teori 5. Uses och gratifications och kulturstudier 6. Strukturalistiska och poststrukturalistiska perspektiv Kurslitteratur och övriga läromedel Introduktion Katz, Elihu, John Durham Peters, Tamar Liebes & Avril Orloff (eds) (2003): Canonic Texts in Media Research, ca 250 s. Oxford & Cambridge: Blackwell & Polity, pp (This book is also reference text to the whole course.) Bloom, Harold (1994): An Elegy for the Canon, in The Western Canon. The Books and School of Ages, New York: Riverhead Books, pp Kurslitteraturen är uppdelad på kursens olika teman Historiska perspektiv på medier Jameson, Fredric (1981): On Interpretation, in The Political Unconscious, Cornel University Press. McLuhan, Marshall (1964/1994): Understanding Media: The Extensions of Man, Cambridge, MA.: MIT Press, pp and Benjamin, Walter (1973): Paris, the Capital of the Nineteenth Century, in Charles Baudelaire: A Poet in the Era of High Capitalism, London: Verso, pp Williams, Raymond (1958/1993): Culture and society. Coleridge to Orwell, London: The Hogarth Press, pp Innis, Harold (1951/2006): The Bias of communication, in The Bias of Communication, Toronto: University of Toronto Press, pp

3 Administrativ medieforskning Lazarsfeld, Paul F. (1941): Remarks on administrative and critical communications research, in Studies in Philosophy and Social Science, vol. 9(1): Bernays, Edward (1928/2005): Propaganda, New York: Booklyn. Bernays, Edward (1952): Public Relations, University of Oklahoma Press. Ellul, Jaqcues (1968): Propaganda. The Formations of Men s Attitudes, New York: Vintage Books. Packard, Vance (1957): The Hidden Persuaders, London: Penguin Books. Lippman, Walter (1922/1997): Public Opinion, New York: The Free Press. Kommunikation som social interaktion Goffman, Erving (1981): Forms of Talk (chapter 3 on Footing). Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Scannell, Paddy (1989): Public Service Broadcasting and Modern Public Life, in Media, Culture & Society, vol. 11(2): Clayman, Steve (1992): Footing in the Achievement of Neutrality, in John Heritage & Paul Drew (eds): Talk at Work, Cambridge: Cambridge University Press. Tuchman, Gaye (1973): Making News by Doing Work: Routinizing the Unexpected, in American Journal of Communication, vol. 79: Scannell, Paddy (2007): pp in Media and Communication, London: Sage. Kritisk teori inklusive feministisk teori Habermas, Jürgen (1981): Modernity versus Postmodernity, New German Critique, vol. 21(3): Horkheimer, Max (1930/1989): The state of contemporary philosophy and the task of an institute for social research, i S.E. Bronner & Douglas Kellner (red): Critical theory and society: A reader, London: Routledge (ursprungligen i Zeitschrift for Sozialforschung, vol 1:1). Adorno, Theodor & Max Horkheimer (1944/1993): The Culture Industry: Enlightenment as Mass Deception, in Dialectic of Enlightenment, New York: Continuum. Baudrillard, Jean (1985): The Masses: The Implosion of the Social in the Media, in New Literary History, Vol. 16(3): Hall, Stuart (1980/1993): Encoding / Decoding, i Simon During (red): The Cultural Studies Reader, London & New York: Routledge (13 s). Williams, Raymond (1961/1965): The analysis of culture, ur Williams: The long revolution, Harmondsworth: Penguin, s Radway, Janice (1984/1991): Reading the romance. Women. Patriarchy, and Popular Literature with a New Introduction by the Author, Chapel Hill: University of North Carolina Press, pp and Tuchman, Gaye (1978): Introduction: The Symbolic Annihilation of Women by the Mass Media, in Gaye Tuchman, Arlene Kaplan Daniels & James Benét (eds.): Hearth and Home: Images of Women in the Mass Media, New York: Oxford University Press, pp

4 Kant, Immanuel (1784): Answering the Question: What is Enlightenment? (retrievable at ) Habermas, Jürgen (1981/1987): The theory of communicative action. Volume two: The critique of functionalist reason, Cambridge: Polity, pp Erni, John Nguyet (2001/2006): "Media Studies and Cultural Studies: A Symbiotic Convergence", Toby Miller (ed.): A Companion to Cultural Studies, Malden: Blackwell, Fornäs, Johan (2008): "Bridging Gaps: Ten Crosscurrents in Media Studies", Media, Culture & Society, 30(6): Gill, Rosalind (2007): Gender and the Media, Cambridge, UK: Polity Press, pp Reimers, Eva (2007): Representations of An Honor Killing: Intersections of discourses on culture, equality, social class, and nationality, Feminist Media Studies, 7(3): Uses och gratifications och kulturstudier Herzog, Herta (1944) What do we really know about daytime serial listeners?, i Paul F Lazarsfeld & Frank N Stanton (eds.) Radio Research New York: Duell, Sloan and Pearce, s 3-33 Blumler, Jay G. (1979) The Role of Theory in Uses and Gratifications Studies. Communication Research, vol. 6, no. 1, s Gerbner, George & Larry Gross (1976) Living with Television: The Violent Profile, in Journal of Communication, vol. 26(2): : Wright, Charles R. (1959) Some Aims and Functions of Mass Communication, i Mass Communication: A Sociological Perspective. New York: Random House, s Klapper, Joseph T. (1963) Mass Communication Research: An Old Road Resurveyed. Public Opinion Quarterly, 27, s McQuail, Denis, Jay G Blumler & J Ray Brown (1972) The Television Audience: A Revised Perspective, i Denis McQuail (ed.) Sociology of Mass Communications. Harmondsworth: Penguin Books Ltd, s Elliot, Philip (1974) Uses and gratifications research: A critique and a sociological alternative, i Jay G Blumler & Elihu Katz (eds.) The Uses of Mass Communications: Current perspectives on gratifications research. Beverly Hills, CA: Sage. Hawkins, Robert P. & Suzanne Pingree (1982): Television s Influence on Social Reality, from Television and Behavior: Ten Years of Scientific Progress and Implications for the Eighties, Rockville, MD: National Institute of Mental Health. Strukturalistiska och poststrukturalistiska perspektiv Eco, Umberto (1981), Narrative structures in Fleming from The role of the reader, London: Hutchinson, pp Mulvey, Laura (1975/1985): Visual pleasure and narrative cinema, i Bill Nichols (red): Movies and Methods, vol 2, Berkeley: University of California Press, pp Neale, Steve (1990): Questions of genre, in Screen, vol 31(1):

5 Propp, Vladimir (1968/1995): Morphology of the Folktale, in Boyd-Barrett & Newbold: Approaches to Media, London: Arnold, pp Althusser, Louis (1971): Ideology and Ideological State Apparatuses, in Louis Althusser: Lenin and Philosophy and Other Essays, New York: Monthly Review Press. Barthes, Roland (1977/1990) From work to text, in Barthes, Roland: Image Music Text, London: Fontana, pp Studieformer Kursen genomförs i form av föreläsningar och seminarier till vilka deltagarna förbereder presentationer och diskussioner. Den som antagits till en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Kursen examineras genom obligatoriskt deltagande på samtliga seminarier, samt genom att deltagarna skriver kortare texter till och förbereder presentationer till varje seminarium. En doktorand kan begära befrielse från ett obligatoriskt moment. Om momentet enligt kursplanen kan fullgöras på annat sätt får examinator skriftligen besluta att doktoranden befrias från det obligatoriska momentet. Om befrielse medges skall doktoranden i stället fullgöra en ersättningsuppgift som examinator bestämmer i beslutet. Ersättningsuppgiften bedöms av examinator. Om befrielse nekas kan beslutet överklagas (12 kap. 7 HF). Betyg Prov som ingår i utbildning på forskarnivå bedöms med något av betygen underkänt eller godkänt (rektors beslut nr 181/2003, dnr CF ). För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinationer och obligatoriska moment, om inget annat anges ovan. Rätten till förnyat prov Den som har blivit underkänd har rätt till omprov. I normalfallet erbjuds omprov viss tid efter ordinarie prov. Den som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss kurs eller delmoment av kurs har rätt att hos akademichefen begära att en annan examinator utses att bestämma betyg. Behörighet Grundläggande behörighet att delta har den som är antagen till utbildning på forskarnivå vid svenskt lärosäte eller motsvarande utbildning utomlands.

6 Urval Förtur ges till doktorander antagna i forskarutbildningsämnet medie- och kommunikationsvetenskap, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, vid Örebro universitet. I andra hand får doktorander vid övriga akademier delta. I mån av plats kan doktorander från andra lärosäten delta Tillgodoräknande av utbildning och annan verksamhet Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses ovan om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande (6 kap. 6-8 HF).