Innehåll: Fest, spel och tidsfördriv, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig. Fest, spel och tidsfördriv

Transkript

1 Orust förhistoria Innehåll: Fest, spel och tidsfördriv, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig. Fest, spel och tidsfördriv Fest, lek och spel har man ägnat sig åt i alla tider. Vi tycker om att ha roligt och att vara tillsammans. Idag ställer vi till med fest när vi vill fira något särskilt med familjen som en födelsedag. Vissa dagar på året betyder fest för olika människor. Vi firar till exempel jul, påsk och midsommar. Vi gör olika saker på de olika festerna, ibland sitter vi mest och äter, ibland dansar och leker vi och ibland ger vi varandra presenter. På vissa fester sjunger vi särskilda sånger och kanske spelar en viss sorts musik. På en del fester spelar man musik hela tiden festivaler. En del tycker om att lyssna, andra om att spela instrument. Idag spelar vi väldigt mycket spel. Ibland spelar man själv framför sin dator eller sitt tv-spel. Ibland träffar man kompisar på nätet som man spelar tillsammans med. Men man kan också spela sällskapsspel tillsammans eller kortspel några stycken. En del spelar tärning, andra spelar kula. Att läsa en bra bok, lyssna på en spännande saga, se en rolig film eller kolla på nätet är några sätt som vi idag tar till när vi vill fly bort från verkligheten ett tag, lära oss något nytt eller veta vad andra har gjort. Men vad finns kvar efter våra fester när det har gått en tid, syns det att vi har firat jul efter ett halvår när sommarlovet börjar? Leker du samma lekar på rasten som din mamma? När du sparar en nivå i ditt online-spel hur länge finns det kvar? Hur kan vi veta hur man lekte, spelade och festade under förhistorien? Hur fick man reda på nyheter då?

2 Stenålder Det finns inga spår kvar efter de första Orustbornas ringlekar. Men tittar man lite längre bort så vet vi att världens hittills äldsta instrument är en år gammal flöjt av fågelben som hittades i en grotta i Tyskland. Fågelben var bra att göra flöjter av eftersom de är ihåliga Forskarna tror att musik kan ha haft stor betydelse för sammanhållningen bland de här tidiga människorna och att man till exempel har spelat i samband med fester, danser och ritualer. På lite närmare håll, nämligen i Danmark har man hittat bitar av en trumma som inte är fullt så gammal men väl 7000 år. Trumman var gjord av ett djurskinn som spänts över en lerkruka. Vi kan inte vara riktigt säkra på att det faktiskt var en trumma, det kan ju också var en kruka med skinnlock. Eller så var det båda sakerna samtidigt, en trumkruka. Andra troliga musikinstrument som man funnit från stenåldern är till exempel rasselinstrument, brummare, snurror och skrapor. Musikinstrument av till exempel blad, vass och grässtrån tror man också har funnits men ännu har inga bevarade hittats. Även om inte vi hittar några spår av stenålderns danser, sånger, lekar, instrument eller berättelser på Orust så betyder det inte att man inte har sjungit, dansat, spelat och lekt här. Att sitta framför elden och berätta historier för varandra eller lyssna till en spännande saga var lika spännande då som nu. Europas äldsta flöjt av fågelben. Illvet.se

3 Bronsålder När vi kommer fram i bronsåldern finns det plötsligt mycket mer tecken och bevis på dans och musik. Nu finns det både bilder och föremål som visar detta. På hällristningarna som knackades in bergen under bronsålder finns människofigurer som slår volter, dansar och blåser i lurar. När man gör en hällristning använder man en rund sten som passar bra i handen och knackar små märken i berget. Man får knacka ganska länge för att det ska bli en figur som syns. En del forskare tror att det knackande ljudet som lät när man gjorde en hällristning också var viktigt, inte bara bilden som fanns kvar i berget när man hade knackat klart. Kanske knackade man i olika takter och rytmer? Andra forskare tror att hällristningarna är bilder från berättelser som man ville komma ihåg. Kanske berättar hällristningskeppen om äventyrliga resor över haven som någon släkting gjort för att hämta hem koppar och tenn till de värdefulla bronsföremålen. Bakåtvolter över skepp. Sotetorp Tanum. Vitlycke Museum Bland bronsålderns musikinstrument finns lurar i brons bevarade som man kunde spela melodier på. Bronslurarna var väldigt svåra att tillverka, brons var en lyxvara så de var säkert värdefulla också. De flesta bronslurar man hittat har legat på platser som under bronsåldern var sjöar eller kärr och forskarna tror att de blev offrade till olika gudar som man trodde på. När man blåste i bronsluren lät det ungefär som en trumpet. De bronssköldar som är hittade från bronsåldern var så tunna så slog man med svärd på dem så gick svärdet rakt igenom. Inget vidare skydd! Man tror att sköldarna mest var till för att visa upp eller offra till gudarna men kanske användes de också som instrument. Om man slog lite lätt på dem så klingade de fint som en slags cymbal. Sedan fanns det säkert också musikinstrument som inte har bevarats så bra som flöjter, rassel, bjällror, trummor och kohorn. Sjöng gjorde man säkert också, visslade och klappade händer och gjorde andra ljud med kroppen men precis som på stenåldern så finns inget av detta bevarat så att arkeologer kan hitta det. Lurar i brons från Danmark. Nationalmuseet Dk

4 I Danmark har man hittat små statyer av brons som föreställer flickor som gör bakåtvolter. Statyerna har bar överkropp och korta kjolar. Samma slags kjolar har man hitta i gravar och i sjöar, det är kjolar av snören som har små bronstuber fastsatta i snörena. När man rörde sig klingade bronstuberna mot varandra det lät säkert jättefint när man dansade. På en hällristning vid Övre Hoga gör en mansfigur en bakåtspark med ena benet och viftar med armarna - kanske är det en riktig Orustdans från bronsåldern. Akrobat från Danmark Nationalmuseum Dk Hogamannen från Orust hallristning.se Fossumkvinnan från Tanum Vitlycke Museum

5 Järnålder Från järnåldern finns fler och fler exempel på hur man använde sång, musik och berättelser. I romarriket fanns det människor som hade som jobb att resa runt i världen och skriva ned hur människor i andra länder levde historieskrivare. De här nedskrivna berättelserna finns bevarade. Till exempel fanns det en man som hette Tacitus som jobbade som historieskrivare för 2000 år sedan (år 100). Han berättar om germanerna, de människor som bodde i norra Tyskland, Danmark och kanske södra Sverige. Tacitus skriver att germanerna inte skrev ner sina historier utan berättade dem för varandra genom dikter och sånger (kväden). Han skriver också att germanerna hade en speciell sorts sång som de använde när de gick ut i strid. Den sången lät olika beroende på om de var rädda eller om de själva vill skrämmas. Sången lät som ett bröl som blev starkare genom att de höll sina sköldar framför ansiktet. Under järnåldern börjar man också att använda ett slags skrift. Det finns inga papper eller böcker kvar, men som tur var så skrev man på sten. Man ristade runor. På runstenarna finns kortare och längre berättelser. Ibland berättas det bara om vem som lät göra stenen, kanske för att visa att man var rik eller mäktig nog att betala någon för att sätta upp en stor sten med tecken på. Vissa runstenar berättar om personer som rest långt bort på vikingafärd och inte kommit hem igen. På Orust ristade någon en sten vid gården Hoga. Man tror att runorna betyder "Ior i Åm utförde stenen här på mulen". Mule är ett äldre ord för kulle. Runor SHM Runstenen på Hoga. Runraden på Hogastenen. I välbevarade järnåldersgravar har man hittat delar av många olika musikinstrument. Det fanns flöjter och stränginstrument, man hade olika typer av bjällror och klingande klockor. Man spelade också säckpipa, mungiga och lergök. I några gravar var barn begravda. De hade fått med sig små bjällror som kanske var skallror och snurrben - en liten benbit som man trätt en tråd igenom. När man tvinnar tråden och drar i den låter det ungefär som en humlas surr.

6 Bjällror och snurrben från Birka. SHM I många gravar har man också hittat spelpjäser och spelbräden, att spela spel verkar ha varit populärt under järnåldern. Man spelade både tärning och med pjäser. Spelpjäserna kunde vara av ben, horn, tänder, trä, glas eller bärnsten. Ett vanligt brädspel var Hnefatafl. Det spelades på ett bräde av två personer där kungen skulle anfallas och försvaras. Spelet liknar schack och är ett strategispel som kräver tanke och list. Spelpjäser i glas från Birka. SHM En del lekar och sporter som vi gör idag gjorde man redan på vikingatiden. Det var bra att hålla sig i form och vara stark, spänstig och smidig. Höjdhopp, längdhopp och dragkamp känner de flesta till men hur är det med rövkrok, dra hank och herre på stången? Regler till lekarna hittar ni under Diskutera och arbeta vidare. Bronsåldersmusik: Benflöjt Läs mer om spel: Vikingafest

7 Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Vilka historier tror du att man berättade på stenåldern? Föreställ dig att du sitter runt elden i hyddan med din familj och berätta en spännande historia för dem. Rita eller skriv. Varför knackade man in hällristningar i bergen? Kunde alla läsa och skriva runor? Vad skrev man på mer än sten? Vad lekte barnen med under forntiden? Var det roligt att vara barn då? Hade de många leksaker? Arbeta vidare: Titta på hällristningen från Övre Hoga. Titta på bilder av andra hällristningar. Tillexempel via länken eller andra hällristningslänkar. Sätt ihop en hällristningsdans tillsammans med dina vänner. Filma och spela upp för era klasskamrater Prova att gör forntidsinstrument från naturmaterial (brummare, rassel av snäckor, snurrben, pinnar, sälgpipa) ett sätt ihop en forntidsorkester med din klass. Spela in era låtar. Ha en forntida musikfestival. Brummare. Borra ett hål i änden av en avlång platt träbit. Trä ett snöre igenom hålet, dra träbiten till mitten av snöret, vik ihop snöret och knyt fast ändarna i varandra. Håll i snöret och snurra det framför dig eller ovanför huvudet med stora tag. Sälgpipa.

8 Snurrben. Gör två hål i ett litet ben, en pinne (eller ta en knapp). Trä ett snöre genom hålen och knyt ihop ändarna. Håll i snöret med båda händer (benet/pinnen i mitten), snurra med ena handen så snöret blir tvinnat. Dra sedan in och ut med händerna så benet/pinnen snurrar. Utmana klassen på en vikingatida sexkamp. Dela upp er två lag: Höjdhopp (en från varje lag tävlar åt gången): Hoppa så högt du kan över en käpp (spjut) utan att ta sats. Längdhopp (en från varje lag tävlar åt gången): Hoppa framlänges så långt du kan utan sats. Hoppa baklänges så långt du kan utan sats. Rövkrok (en från varje lag tävlar åt gången): Två personer lägger sig ner på rygg tätt intill varandra. Överkropparna ska gå omlott så att axeln hamnar ungefär i midjan på den andre. Benen ska ligga platt på marken och på given signal gäller det att kasta upp det ben som är närmast den andre, kroka tag i den andres ben och dra runt motståndaren. Den som ligger kvar på rygg har vunnit. Dra hank (en från varje lag tävlar åt gången): Sitt med fötterna mot varandra. Håll en pinne, ca 40 cm lång, med båda händerna. Det gäller nu för deltagarna att försöka dra upp motståndaren och få honom/henne att lyfta från marken. Den som sitter kvar har vunnit. Herre på stången (en från varje lag tävlar åt gången): Med hjälp av kuddar ska man slå ner motståndaren från en stång/bänk. Man får inte slå mot huvudet. Dragkamp (de två lagen tävlar på en gång): Markera mitten på ett långt rep (knyt en tygbit, tröja eller liknande runt mitten på repet). De båda lagen ställer sig på var sin sida mitten och tar tag i repet. Sedan ska man dra så mycket man bara orkar. Det lag som har dragit över motståndarna på sin egen sida om markören har vunnit.

9 Quiz vad har jag lärt mig? Fyll 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längs ner. 1. Vad var den äldsta flöjten man hittat gjord av? 1 Elfenben X Fågelben 2 Kohorn 2. Vad tror forskarna att man använde musik till under stenåldern? 1 Till fester och ritualer X Till allsångskvällar 2 Till godnattvisor 3. Var har man hittat flest bronslurar? 1 I gamla musikaffärer. X I gravar 2 I gamla sjöar och kärr 4. Vad använde man när man gjorde en hällristning? 1 En rund sten som passade bra i handen X En bronsyxa som var trubbig 2 En vass pinne som man kunde rista med 5. Vad ser det ut som hällristningsfiguren på Övre Hoga gör? 1 Dansar en dans där man sparkar bakåt med benen. X Spelar bronsåldersfotboll 2 Blåser såpbubblor 6. Vad fäste man i bronsålderns snörkjolar så att det skulle låta fint när man dansade?

10 1 Små flintstenar X Små bronstuber 2 Små blåmusslor 7. Vad gjorde en historieskrivare i det gamla Romarriket? 1 Åkte runt i Italien och samlade på roliga historier X Gick runt i Rom och berättade spökhistorier 2 Åkte runt i världen och skrev om människor i andra länder. 8. Om man läser runorna på runstenen i Hoga kan man få reda på vad personen som reste stenen hette. Vilket namn var det? 1 Puh X Ior 2 Pål 9. Vilka spel verkar ha varit populära på järnåldern? 1 Tärning och brädspel X Kortspel och pussel 2 Biljard och tärning 10. Vad tror du leken rövkrok var bra för? 1 Man fick visa hur fina byxor och skor man hade X Man fick visa hur stark och smidig man var 2 Den var bra att leka om man hade ont i magen 1.= x, 2.= 1, 3.= 2, 4.= 1, 5.= 1x2, 6.=x, 7.=2, 8.= x, 9.= 1, 10.= x (5=hällristningar har man inga facit till)