Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment VTI notat Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige Mohammad-Reza Yahya Per Henriksson

2

3 VTI notat Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment Mohammad-Reza Yahya Per Henriksson

4 Diarienummer: 2015/ Publikation: VTI notat Omslagsbilder: VTI/ Mohammad-Reza Yahya Tryck: VTI, Linköping 2018

5 Förord Mohammad-Reza Yahya har varit projektledare, svarat för de statistiska beräkningarna och tillsammans med Per Henriksson genomfört fältobservationerna och författat detta notat. Kontaktperson på Trafikverket har varit Håkan Johansson, nationell samordnare för begränsad klimatpåverkan. Samtliga fotografier har tagits av Mohammad-Reza Yahya. Linköping, januari 2018 Mohammad-Reza Yahya Projektledare VTI notat

6 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 7 december 2017 av Rune Karlsson. Mohammad-Reza Yahya har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Laboratoriechef Håkan Carlsson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 19 januari De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Quality review Internal peer review was performed on 7 December 2017 by Rune Karlsson. Mohammad-Reza Yahya has made alterations to the final manuscript of the report. Laboratory Manager Håkan Carlsson examined and approved the report for publication on 19 January The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. VTI notat

7 Innehållsförteckning Sammanfattning...7 Summary Inledning Syfte Bakgrund Trafikarbetet för svenska och utländska lastbilar i Sverige Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige - nuvarande indata till HBEFA Genomförande av fältstudien Resultat - fältstudien Alla observationer Utländska lastbilar Svenska lastbilar Från segment 1 till segment Transformationstabell för lastbilar Transformationstabell för dragbilar Resultat jämförelser före och efter uppdatering Jämförelse av trafikarbetet Jämförelse av bränsle och avgasemission Diskussion och slutsatser Metoddiskussion Förbättringar av underlaget...44 Referenser...45 Bilaga 1. Protokoll för fältstudier av axelkonfigurationer på lastbilar/dragbilar och släp/påhängsvagnar...47 Bilaga 2. Information om observationsplatserna...51 Bilaga 3. Beskrivning av emissioner i HBEFA...53 VTI notat

8 Lista med förkortningar och förklaringar AT fkm HBEFA Lätt lastbil md mn RT Segment 1 Segment 2 TT Typ 2 Tung lastbil TA Articulated truck, dvs. dragbil med påhängsvagn Fordonskilometer The Handbook Emission Factors for Road Transport Lastbil vars totalvikt ej överskrider 3,5 ton. Miljarder Miljoner RigidTruck, dvs. lastbil utan släp Beskriver det drivande fordonets viktklasser Beskriver fordonsekipagets viktklasser med hänsyn till ev. släp eller påhängsvagn Truck+Trailer, dvs. lastbil med släp Anger om lastbilen/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte Lastbil vars totalvikt överskrider 3,5 ton. Trafikarbete uttryckt i fkm VTI notat

9 Sammanfattning Svenskregistrerade tunga lastbilars trafikarbete i Sverige - Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment av Mohammad-Reza Yahya (VTI) och Per Henriksson (VTI) HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för beräkningar av bränsleförbrukning och avgasemissioner. Trafikarbetets fördelning på fordonsviktklasser och fordonstyp, som till exempel tung lastbil utan respektive med släp, har stor effekt på beräknade emissioner i HBEFA. Den nuvarande fördelningen av svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar i HBEFA-modellens olika segment bedöms ha brister. Fördelningen baseras på data från flera årgångar av den årliga urvalsundersökningen, Lastbilstrafik, som görs på uppdrag av Trafikanalys (Trafikanalys, 2011, 2012 och 2013). En jämförelse mellan Lastbilstrafik och körsträckedata från bilbesiktningar pekar på att trafikarbetsfördelningen från Lastbilstrafik är bristfällig för de lägre lätta viktklasserna av tunga lastbilar medan den är mer tillförlitlig för de tyngsta viktklasserna. Syftet med denna studie är att revidera fördelningen av tunga svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. Därmed revideras även det totala (svenska + utländska) trafikarbetets fördelning på olika segment. Drygt lastbilar och dragbilar med en totalvikt över 3,5 ton var i trafik under 2015 enligt vägtrafikregistret. Uppgifter om körsträcka för varje lastbil (Körsträckor 2015, Trafikanalys 2016) som har varit i trafik finns tillgängliga och kan sammanställas på segmentnivå 1, det vill säga för lastbilar utan släp/dragbilar utan påhängsvagn. Genom analyser av uppgifterna i Lastbilstrafik från åren (Trafikanalys, 2011, 2012 och 2013), har trafikarbetet fördelats på segmentnivå 2. Detta segment beskriver om lastbilen-/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte och i förekommande fall släpets/påhängsvagnens vikt. På grund av brister i dataunderlaget när fördelningen av trafikarbetet ska ske från nivå 1 till nivå 2 i varje segment, det vill säga hänsyn tas till om lastbilen har släp eller inte, genomfördes en fältstudie. I denna fältstudie registrerades tunga lastbilar på 25 olika platser vid olika tidpunkter och på olika vägtyper. Fordonstyp, registreringsnummer på lastbilen/dragbilen och axelkombinationen på hela ekipaget registrerades. Via registreringsnumret hämtas information om totalvikt och körsträcka för de drivande fordonen. Med hjälp av axelkombinationen grupperas och transformeras hela ekipaget, lastbil/dragbil, från HBEFA-segment 1 till lastbil utan/med släp eller dragbil med påhängsvagn till segment 2. Totalt registrerades lastbilar under 35 timmar av två observatörer. Efter att de som visade sig vara lätta lastbilar (436 fordon) och dubbletter (svenska ekipage som registrerats mer än en gång på samma observationsplats: 324 fordon) utgått, återstod lastbilar. Av dessa var fordon utlandsregistrerade (37 procent). De svenska tunga lastbilarna som ingick i analysen, motsvarar 4,1 procent av populationen. De observerade lastbilarnas trafikarbete, 282,6 miljoner fordonskilometer, motsvarar 7,3 procent av det totala trafikarbetet. Det kan betraktas som ett bra underlag för analysen. De observerade utländska lastbilarna i denna studie (genomförd inom gränserna), visade sig ha samma fördelning inom segment som de utländska lastbilarna som observerades vid gränserna i en tidigare studie, Yahya och Henriksson (2016). Den nya transformationen från HBEFA-segment 1 till 2 baserad på resultatet från föreliggande fältstudie skiljer sig något jämfört med transformationen enligt databasstudien som är nuvarande VTI notat

10 underlag i HBEFA. Trafikarbetet för lastbilar/dragbilar med släp/påhängsvagn minskar med 2,6 procent och förs till lastbilar utan släp. Även inom gruppen lastbilar/dragbilar med släp/påhängsvagn omfördelas trafikarbetet mellan segmenten. Inom gruppen lastbilar utan släp är fördelningen nästan densamma. Den nya transformationen har effekt på emissionerna. Bränsleförbrukning och emissioner i form av CO 2, SO 2, partiklar (massan) minskar med 3 procent medan NO x minskar med 2,2 procent, CO med 2,8 procent och HC med 8,4 procent. Den nya transformationen används som indata i HBEFA för avgasberäkningarna från och med år 2016 och framåt. 8 VTI notat

11 Summary Kilometres driven in Sweden by Swedish-registered heavy lorries - Revision of input data to the emission model HBEFA by Mohammad-Reza Yahya (VTI) and Per Henriksson (VTI) HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) is a model for estimation of fuel consumption and exhaust emissions. Distribution of the total number of kilometres driven on weight classes and vehicle types, such as heavy lorries with and without trailers, has a large effect on estimated emissions in HBEFA. The present distribution of the total number of kilometres driven by Swedish heavy lorries in Sweden used for the different segment of HBEFA, has deficits. The distribution is based on data from several data sets from the annual survey Swedish road goods transport, conducted on permission by Trafikanalys (Trafikanalys, 2011, 2012 and 2013). A comparison between data from Swedish road goods transport and odometer readings from vehicle inspections, indicates that the distribution of driven kilometres in Swedish road goods transport is incorrect for the lower weight classes of heavy lorries, while it is more reliable for the heaviest lorries. The aim of this study is to revise the distribution of kilometres driven with heavy Swedish lorries on Swedish roads on the different segments in HBEFA. By that, a revision is also done for distribution on the segments for the total (Swedish + foreign) kilometres driven. According to the Swedish Road Traffic Register, over lorries and semi-trailer tractors with a gross vehicle weight exceeding 3.5 tonnes were in use in the year of Data on kilometres driven for each lorry that has been in use (Körsträckor 2015, Trafikanalys 2016) is available and can be compiled to level of segment 1, that is lorries and tractors without trailers. By analyzing data from Swedish road goods transport from the years (Trafikanalys, 2011, 2012 and 2013), the kilometres driven have been divided into segment level 2. This segment describes whether the lorry or tractor has a trailer or not and if this is the case, the weight of the trailer. Due to deficits in data when dividing the kilometres driven from level 1 to level 2 in each segment, that is, consideration of a trailer or not, a field study was conducted. In the field study, heavy lorries were observed at 25 different sites at different times of the day and on different road categories. Vehicle category, registration number of the lorry/tractor and axle configuration for the vehicle combination (lorry/tractor + any trailer) was registered. By the registration number, data on gross weight and annual mileage for the lorry/tractor can be obtained. Using the axle configuration, the vehicles were divided into groups and transformed from the HBEFA-segment 1 (lorry/tractor) to segment 2, hence describing whether the lorry or tractor tows a trailer or not. In total, lorries/tractors were observed by two persons during 35 hours of field work. After exclusion of lorries that turned out to have a gross weight of maximum 3,5 tonnes (436 vehicles) and duplicates (individual Swedish vehicle combinations that were observed more than once at the same site; 324 vehicles), lorries/tractors remained. Of these, were registered in another country than Sweden (37 percentage). The Swedish heavy lorries/tractors included in the analyses (3 299 vehicles), represent 4.1 percentage of the whole Swedish population of heavy lorries. The driven kilometres of the observed lorries/tractors was million vehicle kilometres, which represent 7.3 percentage of the total number of driven kilometres. This is considered being a good basis for the analysis. VTI notat

12 The observed foreign vehicle combinations in this study (conducted within the borders), showed to have the same distribution on the segments as the foreign vehicle combinations observed at the borders in a previous study, Yahya and Henriksson (2016). The new transformation from HBEFA-segment 1 to 2 that is based on the results from the present field study, differ somewhat from the transformation that have been implemented so far in HBEFA. The number of driven kilometres for lorries/tractors with trailers is reduced with 2.6 percentage and is transferred to lorries/tractors without trailers. A redistribution is also done between the segments within the vehicle group lorries/tractors with trailer. Within the vehicle group lorries/tractors without trailers, the distribution differs marginally compared to the present one in HBEFA. The new transformation effects the emission estimates. Fuel consumption and emissions like CO 2, SO 2, particles (mass) decrease with 3 percentage while NO x decreases with 2.2 percentage, CO with 2.8 percentage and HC with 8.4 percentage. The new transformation is used as input in HBEFA for the emission estimations for the year 2016 and forward. 10 VTI notat

13 1. Inledning HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för beräkningar av bränsleförbrukning och avgasemissioner. Modellen har använts sedan 2006 för att ta fram den officiella statistiken om vägtrafikens utsläpp i Sverige. Resultaten används av ett flertal myndigheter, däribland Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, Statistiska centralbyrån (SCB och Transportstyrelsen. Modellen används i några europeiska länder, t.ex. Norge, Frankrike, Tyskland, Österrike, Schweiz och även i länder utanför Europa, t.ex. Kina. HBEFA har utvecklats av Infras i Schweiz. Emissionsberäkningar för tunga lastbilar i HBEFA baseras på fordonstyp (dragbil/lastbil) viktklasser per fordonstyp maximal totalvikt för hela ekipaget inklusive eventuellt släp/påhängsvagn årsmodell miljöklass trafikarbete (fkm) fördelat efter olika trafiksituationer såsom trafikmiljö (tätort/landsbygd), vägtyp (motorväg, landsväg osv.), hastighetsgräns och trafikmängd ( level of service ) emissionsfaktorer. Ovanstående indata till HBEFA sammanställs från nationella databaser och studier. Indata delas upp på olika segment. Ett av segmenten för lastbilar beskriver lastbilens viktklass, om den körs med eller utan släp och totalvikten för hela ekipaget inklusive eventuellt släp/påhängsvagn. Den nuvarande fördelningen av svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar i HBEFA-modellens segment bedöms ha brister. Fördelningen baseras på data från flera årgångar av den årliga urvalsundersökningen, Lastbilstrafik, som görs på uppdrag av Trafikanalys (Trafikanalys, 2011, 2012, 2013 & 2015). En jämförelse mellan Lastbilstrafik och körsträckedata från bilbesiktningar (Trafikanalys, 2016) pekar på att trafikarbetsfördelningen från Lastbilstrafik är bristfällig för lätta viktklasser för tunga lastbilar medan den är mer tillförlitlig för de tyngsta viktklasserna. VTI notat

14 2. Syfte Syftet med denna studie är att genom fältobservationer få underlag till att revidera fördelningen av tunga svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. Därmed revideras även det totala trafikarbetets fördelning över olika segment. I en tidigare studie (Yahya & Henriksson, 2016) reviderades fördelningen av tunga utländska lastbilars trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. För andra egenskaper såsom årsmodell, miljöklass, trafiksituation m.m. antas att utländska lastbilar är lika svenska lastbilar. 12 VTI notat

15 3. Bakgrund 3.1. Trafikarbetet för svenska och utländska lastbilar i Sverige De transporter som utförs av tunga lastbilar i Sverige kan delas in i fyra huvudgrupper av fordonskombinationer: 1. Lastbilar utan släp. 2. Lastbilar med släp. 3. Dragbilar med påhängsvagn. 4. Lastbilar med dolly och påhängsvagn. Dessa grupper delas i sin tur in efter den totala vikten på ekipaget. Trafikanalys uppskattade att det trafikarbete som tunga lastbilar totalt (svenska + utländska) uträttade på svenska vägar år 2015 uppgick till 4,660 miljarder fordonskilometer (fkm) (Trafikanalys, 2016). Skattningen av de svenska lastbilarnas trafikarbete bygger på besiktningsstatistik medan de utländska lastbilarnas trafikarbete bygger på aggregerad statistik om lastbilstrafiken från varje EU-land som Eurostat sammanställer där omfattningen av trafikarbetet på svenska vägar framgår (dock inte uppdelat på segment enligt HBEFA). De utländska lastbilarnas andel av det totala trafikarbetet på svenska vägar blev enligt Trafikanalys ca 17 procent av det totala trafikarbetet eller 0,805 miljarder fkm. Dessa skattningar används som indata i avgasmodellen HBEFA. I en tidigare studie, Yahya & Henriksson (2016), fördelades det utländska trafikarbetet på svenska vägar efter segment. På uppdrag av Transportstyrelsen har fältstudier genomförts i syfte att undersöka regelefterlevnaden inom bl.a. godstrafiken. De senaste studierna genomfördes år 2012 och 2015 (Nyfjäll, 2012; Transportstyrelsen, 2016). Ur dessa studier kan en del uppgifter hämtas som ger en bild av utländska lastbilars förekomst i Sverige. I 2012 års undersökning ingick fem polisdistrikt: Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Dalarna och Norrbotten. Jönköpings län och Västmanlands län tillkom i 2015 års undersökning. I det följande redovisas några relevanta resultat från undersökningarna med 2012 års resultat inom parentes. I studien ingick 451 (341) tunga lastbilar. Någon indelning i fordonens viktklasser görs inte. Det visade sig att 29 procent (26 procent) av lastbilarna respektive 30 procent (29 procent) av släpen var utlandsregistrerade. Alla, eller så gott som alla, 100 procent (98 procent), av de utlandsregistrerade lastbilarna hade släp, motsvarande andel för svenskregistrerade lastbilar var 76 procent (75 procent). Av de svenskregistrerade lastbilarna drog 3 procent (3 procent) utlandsregistrerade släp medan 15 procent (9 procent) av de utlandsregistrerade lastbilarna hade svenskregistrerade släp. Av det totala trafikarbetet uppskattades 83 procent (81 procent) utföras av lastbilar med släp. Motsvarande andel i HBEFA uppgår till ca 70 procent och den baseras på undersökningarna som presenteras av Trafikanalys i Lastbilstrafik från åren I det följande kapitlet redogörs principerna för hur underlagen hittills tagits fram för trafikarbetsfördelningen i HBEFA-modellen, dels för de svenskregistrerade lastbilarna och dels för samtliga lastbilar som rullar i Sverige. VTI notat

16 3.2. Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige - nuvarande indata till HBEFA Svenska lastbilars trafikarbetsfördelning i Sverige skall bearbetas i denna studie för att förbättra underlaget till indata till HBEFA-modellen. I detta kapitel beskrivs hur dessa indata togs fram under Första steget är att fördela antalet tunga lastbilar enligt vägtrafikregistret på segment 1 enligt HBEFA, se tabell 1. Detta segment anger dels om det rör sig om en lastbil eller dragbil och dels det drivande fordonets vikt. De benämningar som används i avgasmodellen (HBEFA) används även i följande tabeller. Tabell 1. Antalet tunga lastbilar enligt vägtrafikregistret 2015 fördelat på HBEFA-segment 1. RigidTruck = lastbil; Tractor = dragbil och AT = articulated truck, dvs. dragbil för påhängsvagn. Typ Segment 1, totalvikt Antal fordon i trafik, 2015 Andel fordon, % RigidTruck petrol ,5 RigidTruck <7,5t ,3 RigidTruck 7,5-12t ,7 RigidTruck >12-14t ,9 Lastbil RigidTruck >14-20t ,4 RigidTruck >20-26t ,3 RigidTruck >26-28t ,5 RigidTruck >28-32t ,1 RigidTruck >32t ,0 Summa lastbilar ,6 Tractor for AT <=20 t ,4 Dragbil Tractor for AT t ,5 Tractor for AT 28- t ,5 Summa dragbilar ,4 Totalt I genomsnitt 1 fanns ca lastbilar och dragbilar med en totalvikt över 3,5 ton i trafik under 2015 enligt vägtrafikregistret. Dessa fordon kör vanligen med ett tillkopplat släp eller påhängsvagn. Två exempel på ekipage visas i figur 1 och 2. 1 Ett genomsnitt av antalet fordon i trafik under året beräknat utifrån SCB:s månadsstatistik. 14 VTI notat

17 Figur 1. Lastbil med tre axlar med tvåaxlig släpvagn (dolly) och påhängsvagn med tre axlar. Figur 2. Treaxlig dragbil med en påhängsvagn som har fyra axlar. Det finns körsträckedata för varje lastbil (Trafikanalys, 2016) som har varit i trafik under någon del av året. Dessa data kan sammanställas enligt segment 1 i HBEFA, se tabell 2. Tabell 2. Trafikarbetet (fkm) för svenska tunga lastbilar enligt körsträckedata 2015 fördelade på HBEFA-segment 1. Typ Lastbilar Dragbilar Segment 1, totalvikt Total körsträcka, mn fkm 2015 Andel, % RigidTruck petrol 6,7 0,2 RigidTruck <7,5t 103,4 2,7 RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3 RigidTruck >12-14t 20,3 0,5 RigidTruck >14-20t 347,0 9,0 RigidTruck >20-26t 249,1 6,5 RigidTruck >26-28t 1 524,3 39,5 RigidTruck >28-32t 561,2 14,6 RigidTruck >32t 240,7 6,2 Summa lastbilar 3 180,9 82,5 Tractor for AT <=20 t 144,5 3,7 Tractor for AT t 457,5 11,9 Tractor for AT 28- t 72,1 1,9 Summa dragbilar 674,1 17,5 Totalt 3 855,1 100 Enligt Trafikanalys har trafikarbetet för svenskregistrerade tunga lastbilar i Sverige under 2015 uppgått till 3,855 miljarder fkm. Den fördelning av utländska lastbilars trafikarbete på segment 2 i Sverige som tidigare har skattats, (Yahya & Henriksson, 2016), presenteras i tabell 3. VTI notat

18 Tabell 3. Trafikarbetet (fkm) för utländska tunga lastbilar enligt körsträckedata 2015 fördelat på HBEFA-segment 2. Fordonstyp Segment 2, totalvikt TA utländska, mn fkm i Sverige 2015 % Lastbil utan släp Dragbil och lastbil med släp/påhängsvagn RigidTruck petrol - - RigidTruck <7,5t - - RigidTruck 7,5-12t - - RigidTruck >12-14t - - RigidTruck >14-20t 5,2 0,7 RigidTruck >20-26t 8,6 1,1 RigidTruck >26-28t 6,7 0,8 RigidTruck >28-32t 1,0 0,1 RigidTruck >32t 1,4 0,2 Summa lastbilar 22,9 2,8 TT/AT >20-28t 1,0 0,1 TT/AT >28-34t 1,9 0,2 TT/AT >34-40t 495,1 61,5 TT/AT >40-50t 240,4 29,9 TT/AT >50-60t 43,9 5,5 Summa dragbilar/lastbilar med släp/påhängsvagn 782,2 97,2 Totalt 805,1 100 Utländska lastbilar uträttar 0,805 miljarder fordonskilometer på svenska vägar enligt Trafikanalys (2016). Notera att trafikarbetet för utländska lastbilar utan släp med en totalvikt på högst 14 ton skattas till 0 fkm. Genom bearbetningar och sammanställningar av uppgifterna i undersökningarna av lastbilstrafiken från åren (Trafikanalys, ), har trafikarbetet fördelats inom segment 2. Detta segment beskriver om lastbilen/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte och i förekommande fall släpets/påhängsvagnens vikt, se tabell 4 respektive tabell VTI notat

19 Tabell 4. Fördelning av trafikarbetet på svenska lastbilar efter vikt, med/utan släp och släpets vikt. Trafikarbetsfördelning enligt lastbilstrafiken (Trafikanalys, ). Fordonstyp Segment 1 Segment 2 Typ 2 Andel, % RigidTruck petrol RigidTruck petrol Lastbil utan släp 84,8 RigidTruck petrol TT/AT >20-28t Lastbil med släp 15,2 RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t Lastbil utan släp 84,8 RigidTruck <7,5t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 15,2 RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t Lastbil utan släp 84,3 RigidTruck 7,5-12t TT/AT >20-28t Lastbil med släp 3,9 RigidTruck 7,5-12t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 11,8 RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t Lastbil utan släp 83,9 RigidTruck >12-14t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 0,0 RigidTruck >12-14t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 16,1 RigidTruck >14-20t RigidTruck >14-20t Lastbil utan släp 73,7 RigidTruck >14-20t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 10,5 RigidTruck >14-20t TT/AT >40-50t Lastbil med släp 9,3 RigidTruck >14-20t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 6,5 Lastbil RigidTruck >20-26t RigidTruck >20-26t Lastbil utan släp 45,0 RigidTruck >20-26t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 5,8 RigidTruck >20-26t TT/AT >40-50t Lastbil med släp 15,2 RigidTruck >20-26t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 34,0 RigidTruck >26-28t RigidTruck >26-28t Lastbil utan släp 18,5 RigidTruck >26-28t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 10,0 RigidTruck >26-28t TT/AT >40-50t Lastbil med släp 5,3 RigidTruck >26-28t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 66,2 RigidTruck >28-32t RigidTruck >28-32t Lastbil utan släp 16,0 RigidTruck >28-32t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 15,0 RigidTruck >28-32t TT/AT >40-50t Lastbil med släp 5,8 RigidTruck >28-32t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 63,2 RigidTruck >32t RigidTruck >32t Lastbil utan släp 38,7 RigidTruck >32t TT/AT >34-40t Lastbil med släp 10,0 RigidTruck >32t TT/AT >40-50t Lastbil med släp 8,1 RigidTruck >32t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 43,2 VTI notat

20 Tabell 5. Fördelning av trafikarbetet på svenska dragbilar efter vikt och påhängsvagnsvikter. Trafikarbetsfördelning enligt lastbilstrafiken (Trafikanalys, ). Fordonstyp Segment 1 Segment 2 % Tractor for AT >3,5-20t TT/AT >34-40t 31,1 Tractor for AT >3,5-20t TT/AT >40-50t 59,0 Tractor for AT >3,5-20t TT/AT >50-60t 9,9 Tractor for AT >20-28t TT/AT >34-40t 10,2 Dragbil Tractor for AT >20-28t TT/AT >40-50t 58,3 Tractor for AT >20-28t TT/AT >50-60t 31,5 Tractor for AT >28t TT/AT >34-40t 11,8 Tractor for AT >28t TT/AT >40-50t 39,1 Tractor for AT >28t TT/AT >50-60t 49,1 Det totala trafikarbetet som utförs av svenska och utländska är 4,660 miljarder fkm, detta fördelar sig enligt tabellerna 4 och 5 som sammanställs i tabell 6. Tabell 6. Fördelning av trafikarbetet, totalt och uppdelat på svenska och utländska fordon i segment 2. Fordonstyp Lastbil utan släp Dragbil och lastbil med släp Segment 2, totalvikt TA lastbilar i Sverige 2015 TA svenska i Sverige 2015 enligt tabell 4 och 5 RigidTruck petrol 6,7 6,7 RigidTruck <7,5t 103,4 103,4 RigidTruck 7,5-12t 128,2 128,2 RigidTruck >12-14t 20,3 20,3 TA utländska i Sverige 2015 enligt Yahya & Henriksson (2016) RigidTruck >14-20t 298,1 292,8 5.2 RigidTruck >20-26t 130,1 121,5 8.6 RigidTruck >26-28t 343,5 336,8 6.7 RigidTruck >28-32t 109,1 108,2 1.0 RigidTruck >32t 110,6 109,2 1.4 Summa lastbilar 1 249, ,0 22,9 TT/AT >20-28t 10,3 9,4 1,0 TT/AT >28-34t 35,9 34,0 1,9 TT/AT >34-40t 502,7 7,6 495,1 TT/AT >40-50t 710,6 470,2 240,4 TT/AT >50-60t 2 150, ,9 43,9 Summa dragbilar/lastbilar med släp 3 410, ,0 782,2 Totalt 4 660, ,1 805,1 Statistiken i undersökningen Lastbilstrafik innehåller vissa brister som orsakas av en låg svarsfrekvens bland små- och enmansföretagare, vilket medför att de lättaste grupperna blir 18 VTI notat

21 underrepresenterade. Detta problem leder till att trafikarbetets fördelning från segment 1 till segment 2 skiljer sig från verkligheten och annan statistik t.ex. körsträckedata från Trafikanalys som ursprungligen kommer från bilbesiktningsdata. Tabell 4 och 5 som transformerar trafikarbetet från segment 1 till 2 borde ses över på grund av brister i undersökningen Lastbilstrafik. Det behövs förbättringar i underlaget till tabell 4 och 5. Därför har en fältstudie av lastbilarna gjorts på olika vägar i vissa delar av landet. VTI notat

22 4. Genomförande av fältstudien Det bedömdes att en fältstudie med en omfattning på ca observationer av tunga svenska lastbilar, vilket innebär 4 procent av populationen på tunga lastbilar, skulle uppfylla syftet för denna studie. Det antalet bedömdes ge ett tillräckligt stort datamaterial ur statistisk synvinkel och även genomförbart med hänsyn taget till projektets resurser. I denna fältstudie registrerades samtliga, inklusive utländska, tunga lastbilar på ett 25-tal platser belägna i huvudsak i Götaland. Observationerna skedde under olika tidpunkter under dagtid (med undantag för ett tillfälle då observationer gjordes sent en kväll) och på olika vägtyper (motorväg, riksväg). Fordonstyp, registreringsnummer på lastbilen/dragbilen (endast för svenskregistrerade fordon) och axelkombinationen på hela ekipaget har registrerats. Beroende på storleken på lastbilsflödet, hastigheten och mätplatsernas utseende, valdes den lämpligaste metoden för dataregistreringen: protokoll som fylldes i för hand (se bilaga 1), kameror (både för filmning och stillbilder) eller digital inspelning då observatören talade in uppgifterna. Utöver platserna registrerades också lastbilar på rastplatser och lastbilar som förekom både i den mötande och den egna körriktningen på vägarna under förflyttningar mellan mätplatserna. Figur 3. Drygt 450 fordon fotograferades under färderna mellan mätplatserna. Figur 4. Motorvägstrafiken filmades eller fotograferades i anslutning till rastplatser. Här är en kamera förankrad i en kantstolpe vid mätplatsen vid Ljungskile på E6:an. Platserna valdes ut efter granskning av kartor och trafikflödeskartor för att därigenom finna lämpliga och representativa platser (ofta cirkulationsplatser där riksvägar möts) och vägar med ett tillräckligt stort flöde med tunga fordon. Vidare var strävan att tre trafikmiljöer (motorväg, landsväg och tätort) skulle vara representerade. Ett annat krav var att alla platser skulle hinna besökas under en arbetsvecka. På följande platser genomfördes fältobservationerna av två personer under en vecka i september 2016 (för en mer detaljerad information om platserna, som koordinater och vilka tidpunkter som observationerna genomfördes, hänvisas till bilaga 2): Linköping (6 mätplatser) Motala (nära Illersjö) Örebro (Mariebergs köpcentrum) Laxå (E20+Röforsvägen) Karlskoga Skövde (2 mätplatser; Hallenbergsrondellen och Karstorpsrondellen) Falköping 20 VTI notat

23 Trollhättan (3 mätplatser) Uddevalla Ljungskile (rastplats Ljungskile) Göteborg, Gasklockan Halmstad (rastplats Susedalen) Markaryd (rastplats Sjöboda) Alvesta (Sjöatorp) Kalmar Oskarshamn (inklusive Västervik). Med hjälp av registreringsnumret har information hämtats från vägtrafikregistret om lastbilens/ dragbilens totalvikt och andra fordonsuppgifter som karosserityp, antal axlar, drivmedel, årsmodell och miljöklass. Årlig körsträcka för varje enskilt fordon har hämtats från körsträckedatabasen, också detta via registreringsnummer. Utifrån den observerade axelkombinationen grupperades och transformerades hela ekipaget, lastbil/dragbil, från segment 1 till lastbil utan/med släp eller dragbil med påhängsvagn till segment 2. Den maximalt tillåtna totalvikten för ett ekipage bestäms via observationer av fordonstyp (lastbil/dragbil, med/utan släp) samt axelkombinationen (Transportstyrelsen, 2015). Följande antaganden görs i den följande analysen: det enskilda fordonsekipaget (fordonstyp och axelkonfiguration) som observerats vid en tidpunkt, antas ha samma utseende under hela året och körsträckan för lastbilen/dragbilen enligt databasen får gälla för just detta utseende på fordonsekipaget. Observationerna grupperas och viktas enligt landets population av svenska lastbilar med avseende på körsträcka/trafikarbete i varje segment. Enligt Trafikanalys utfördes år procent av det totala trafikarbetet för tunga lastbilar på svenska vägar av utländska lastbilar. I denna studie observerades också på varje mätplats antalet utländska lastbilar uppdelat på fordonstyp och axelkombination. Antalet utländska lastbilar jämförs med antalet svenska lastbilar för varje observationsplats för att få en bättre bild av de utländska lastbilarnas förekomst på olika vägtyper etc. VTI notat

24 5. Resultat - fältstudien 5.1. Alla observationer Totalt observerades lastbilar/dragbilar varav var utlandsregistrerade. I tabell 7 visas antalet lastbilar per mätplats indelat efter om de var svensk- eller utlandsregistrerade, lätta eller tunga och dubbletter. Tabell 7. Antal observerade lastbilar per observationsplats uppdelat på utländska och svenska. Observationsplats Lkpg, RV23 - Lambohovsleden Alla observerade lastbilar Lätta LB Utländska LB Svenska tunga LB Inklusive dubbletter Dubbletter Exklusive dubbletter Lkpg, Vallarondellen Lkpg, Norrköpingsv. - Gistad Lkpg, RV35 - Norrköpingsv Lkpg, Tornby - Bergsvägen Lkpg, E4 - Linghem Motala - RV Örebro - köpcentrum Karlskoga - E Laxå - E Skövde - RV Skövde - RV Falköping - RV46 + RV Trollhättan - RV44 + RV42 (landsbygdsmiljö) Trollhättan - E45 (tätortsmiljö) Trollhättan - E45 (MV-miljö) Uddevalla - RV Ljungskile - E Göteborg - Gasklocka Halmstad, Susedalen - E Markaryd, Sjöboda - E Alvesta - RV27 + RV Kalmar - RV25 + E Oskarshamn - RV På vägar Totalsumma VTI notat

25 Kommentarer till tabellen: I fält registrerades tveksamma fall med avseende på totalvikten, dvs. då det inte gick att bedöma om lastbilen var tung (totalvikt >3,5 ton) eller lätt. Utifrån vägtrafikregistret visade det sig att 436 av dessa var lätta lastbilar, dvs. med en totalvikt mindre än eller lika med 3500 kg. Av dessa hade i sin tur ca 83 procent en totalvikt på exakt 3500 kg. Alla lätta lastbilar exkluderades före analysen. Av de tunga svenska lastbilarna, st., var 324 st. dubbletter. Som dubblett räknas ett ekipage av samma utseende med avseende på fordonstyp och axelkonfiguration som observerats mer än en gång på samma observationsplats. Om exempelvis en lastbil vid ett tillfälle observerades utan släp och samma lastbil på samma plats vid ett senare tillfälle observerades med ett släp, räknas det som två observationer. Skulle samma lastbil ses en tredje gång med ett släp med samma axelkonfiguration som vid andra observationstillfället, räknas det som en dubblett. Dubbletterna exkluderades före analysen för att inte viktningen skulle bli felaktig. Det innebär att st. svenska tunga lastbilar återstår till analysen. Detta antal motsvarar 4,1 procent av den tunga lastbilspopulationen i Sverige som uppgick till st. år Utländska lastbilar Som tidigare nämnts, registrerades tunga utländska lastbilar under fältstudien. Det innebär att ca 37 procent av alla tunga lastbilar som registrerades var utländska. Av dessa var st. dragbilar med påhängsvagn/släp och sålunda var 192 st. lastbilar utan/med släp eller dolly + påhängsvagn. I tabell 8 presenteras antalet utländska lastbilsekipage efter fordonstyp och antal axlar. I detta sammanhang skiljs t.ex. inte mellan ett ekipage som består av en 3-axlig lastbil och ett 5-axligt släp respektive samma lastbil med en dolly med 2 axlar och en påhängsvagn med 3 axlar. Totalvikten skattas till densamma för dessa bägge ekipage. Tabell 8. Antal utländska lastbilar efter fordonstyp och axelkombination. Antal axlar på Fordonstyp Lastbil lastbilen/ dragbilen släpvagnen/ påhängsvagnen Antal VTI notat

26 Fordonstyp lastbilen/ dragbilen Antal axlar på släpvagnen/ påhängsvagnen Antal Summa lastbilar 192 Dragbil Summa dragbilar Totalt I tabell 9 presenteras antalet utländska lastbilar efter totalviktsklasser, som alltså bestäms utifrån axelkombinationen. 24 VTI notat

27 Tabell 9. Antal utländska lastbilar efter fordonstyp och segment baserat på viktklasser. Fordonstyp Segment 2 Antal Andel i % Lastbil utan släp Lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn RigidTruck petrol RigidTruck <7,5t RigidTruck 7,5-12t RigidTruck >12-14t RigidTruck >14-20t 12 0,6 RigidTruck >20-26t 16 0,8 RigidTruck >26-28t 14 0,7 RigidTruck >28-32t 3 0,2 RigidTruck >32t Summa 45 2,3 TT/AT >20-28t 3 0,2 TT/AT >28-34t 9 0,5 TT/AT >34-40t ,8 TT/AT >40-50t ,2 TT/AT >50-60t 65 3,4 TT/AT >60-70t 48 2,5 TT/AT >70-80t 2 0,1 Summa ,7 Summa alla I den tidigare fältstudien, Yahya och Henriksson (2016), observerades utländska lastbilar med syfte att skatta trafikarbetes fördelning på olika segment. Dessa observationer gjordes endast vid Sveriges gränser och hamnar. Det kan vara intressant att jämföra resultaten från de två fältstudierna, se tabell 10. Tabell 10. Jämförelse mellan resultaten från två fältstudier, utländska lastbilar i Sverige. År 2015, År 2016, vid gränserna innanför gränserna Fordonstyp Segment Antal Andel i % Antal Andel i % RigidTruck petrol RigidTruck <7,5t RigidTruck 7,5-12t RigidTruck >12-14t Lastbil RigidTruck >14-20t 11 0,7 12 0,6 utan släp RigidTruck >20-26t 18 1,1 16 0,8 RigidTruck >26-28t 14 0,8 14 0,7 RigidTruck >28-32t 2 0,1 3 0,2 RigidTruck >32t 3 0,2 VTI notat

28 År 2015, År 2016, vid gränserna innanför gränserna Fordonstyp Segment Antal Andel i % Antal Andel i % Summa 48 2,8 45 2,3 TT/AT >20-28t 2 0,1 3 0,2 Lastbil/dragbil TT/AT >28-34t 4 0,2 9 0,5 med TT/AT >34-40t , ,8 släp/påhängsvagn TT/AT >40-50t , ,2 TT/AT >50 t 92 5, ,0 Summa , ,7 Totalt Den procentuella fördelningen på segment enligt de två fältstudierna är i princip densamma, som störst är skillnaden i ett segment 0,5 procentenheter. Trafikarbetet för tunga lastbilar i HBEFA delas inte upp på svenska och utländska lastbilar, utan modellen hanterar det totala trafikarbetet som utförs på svenska vägar av alla lastbilar. Det totala trafikarbetet fördelat på segment 2 är underlaget till HBEFA. De två fältstudiernas observationer i tabell 10 läggs samman för att få ett ännu stabilare underlag. När det skattade trafikarbetet för utländska lastbilar i Sverige (805,1 miljoner fkm enligt Trafikanalys) fördelas på segment, erhålls tabell 11. I denna studie, liksom den tidigare med inriktning på utländska lastbilar, antas det att utländska lastbilar som kör i Sverige, kör lika långt i Sverige oavsett viktklass. 26 VTI notat

29 Tabell 11. Trafikarbetets fördelning inom segment för utländska lastbilar, sammanlagda data från två fältstudier. År År 2016 Fordonstyp Segment 2 Antal Andel i % Lastbil utan släp Lastbil/Dragbil med släp/påhängsvagn RigidTruck petrol RigidTruck <7,5t RigidTruck 7,5-12t RigidTruck >12-14t TA mn fkm 2015 RigidTruck >14-20t 23 0,6 5,1 RigidTruck >20-26t 34 0,9 7,6 RigidTruck >26-28t 28 0,8 6,2 RigidTruck >28-32t 5 0,1 1,1 RigidTruck >32t 3 0,1 0,7 Summa 93 2,6 20,7 TT/AT >20-28t 5 0,1 1,1 TT/AT >28-34t 13 0,4 2,9 TT/AT >34-40t ,7 496,5 TT/AT >40-50t ,5 237,8 TT/AT >50 t 207 5,7 46,1 Summa ,4 784,4 Totalt , Svenska lastbilar Det registrerades st. svenska tunga lastbilar/dragbilar i fältstudien. Efter matchning med vägtrafikregistret och körsträckedatabasen saknades totalvikt för 166 fordon (här ingår också felavläsningar av registreringsskyltarna) och körsträcka för 547 fordon. Dessa saknade uppgifter skattades med medelvärden av totalvikt och körsträcka för liknande typer av lastbilar i populationen. I följande tabeller presenteras olika uppgifter om de svenska lastbilarna. VTI notat

30 Tabell 12. Antal svenska lastbilar och dragbilar och trafikarbetet fördelat efter fordonstyp och antal axlar enligt fältstudien. Fordonstyp Antal axlar Antal Lastbil Dragbil Körsträcka 2015 mn fkm i Sverige , , , ,03 Summa lastbilar , , , , ,1 Summa dragbilar ,7 Totalt ,6 Drygt 70 procent av de svenska lastbilarna hade tre axlar. I gruppen lastbilar med 4 axlar ingår dels lastbilar med två framaxlar och två bakaxlar och dels lastbilar med en framaxel och tre bakaxlar. Bland dragbilarna dominerade typen med tre axlar, vilka utgjorde närmare 80 procent av de observerade dragbilarna. Hur trafikarbetet för de observerade fordonen fördelar sig inom segment 1, framgår ur tabell 13. Tabell 13. Antal och andel svenska lastbilar och dragbilar samt trafikarbetet enligt körsträckedata fördelat efter viktklasser på bilen enligt fältstudien. Svenska Segment 1, totalvikt Antal Andel i % Körsträcka mn fkm i % Lastbilar Dragbilar RigidTruck petrol 3 0,08 0,1 0,0 RigidTruck <7,5t 39 1,2 1,2 0,4 RigidTruck 7,5-12t 80 2,4 2,5 0,9 RigidTruck >12-14t 24 0,7 0,6 0,2 RigidTruck >14-20t ,8 16,0 5,7 RigidTruck >20-26t 201 6,1 15,0 5,3 RigidTruck >26-28t ,5 145,0 51,3 RigidTruck >28-32t 293 8,9 24,0 8,5 RigidTruck >32t 196 5,9 12,5 4,4 Summa lastbilar ,6 216,9 76,7 Tractor for AT <=20 t 109 3,3 10,6 3,8 Tractor for AT t ,8 51,5 18,2 Tractor for AT 28- t 42 1,3 3,6 1,3 Summa dragbilar ,4 65,7 23,3 Totalt ,6 100 Trafikarbetet för observerade lastbilarna i varje viktklass justeras med korrigeringsfaktorer som beräknas mellan faktiskt trafikarbete (Tabell 6) för år 2015 och observerat trafikarbete, se tabell VTI notat

31 Tabell 14. Trafikarbetet för svenska lastbilar enligt segmentfördelningen från fältstudien respektive populationen. Fordonstyp Lastbil Dragbil Segment 1, totalvikt TA obs. mn fkm TA pop, mn fkm, 2015 Korrigerings- faktor RigidTruck petrol 0,08 6,7 80,7 RigidTruck <7,5t 1,2 103,4 87,8 RigidTruck 7,5-12t 2,5 128,2 50,3 RigidTruck >12-14t 0,6 20,3 31,8 RigidTruck >14-20t 16,0 347,0 21,7 RigidTruck >20-26t 15,0 249,1 16,6 RigidTruck >26-28t 145, ,3 10,5 RigidTruck >28-32t 24,0 561,2 23,4 RigidTruck >32t 12,5 240,7 19,3 Summa lastbilar 216, ,9 14,7 Tractor for AT <=20t 10,6 144,5 13,6 Tractor for AT 20-28t 51,5 457,5 8,9 Tractor for AT 28-t 3,6 72,1 19,8 Summa dragbilar 65,7 674,1 10,3 Totalt 282, ,1 13,6 Med hjälp av korrigeringsfaktorerna justeras körsträckan för varje observerat fordon till det faktiska trafikarbetet. De observerade lastbilarnas trafikarbete, 282,6 miljoner fkm, motsvarar 7,3 procent av det totala trafikarbetet. Det får betraktas som ett bra underlag för analysen. Hantering av klassen RigidTruck petrol I HBEFA delas tunga lastbilar in i segment efter viktklasser med undantag för RigidTruck petrol. Denna klass tolkades förut som icke dieseldrivna dit bensindrivna lastbilar såväl som lastbilar som drivs med naturgas eller etanol fördes; något eget segment för gas- eller etanoldrivna lastbilar finns inte. I samband med denna analys, gjordes en djupare studie av denna grupp. Det visade sig att det är rimligt att betrakta en del av dem som icke dieseldrivna / RigidTruck petrol vilka fortsättningsvis får tillhöra denna grupp. Övriga borde betraktas som dieseldrivna och placeras i aktuella viktklasser, som oftast är de tyngsta viktklasserna. Den justering som har gjorts innebär att det trafikarbete som tidigare förts till gruppen RigidTruck petrol, 13,2 miljoner fkm, minskar till 6,7 miljoner fkm år När det gäller antalet fordon, innebar det en minskning från st. till st. i RigidTruck petrol och resterande (545 st.) placerades i aktuella viktklasser och betraktas därmed som dieseldrivna. Detta medför bättre precision i avgasemissionsberäkningarna. I nästa avsnitt fördelas trafikarbetet i varje viktklass från segment 1 till segment Från segment 1 till segment 2 Lastbilar och dragbilar kör med olika släp och påhängsvagnar. Totalvikten för lastbilar och dragbilar med hela ekipaget varierar. Totalvikten för varje ekipage beräknas med hjälp av information från VTI notat

32 vägtrafikregistret och lastbilens/påhängsvagnens axelkombination med hänsyn till Transportsstyrelsens beskrivningar, Lasta lagligt, Transportstyrelsen (2015). Här beräknas den maximala tillåtna totalvikten och grupperas i olika viktklasser, dvs. vi fördelar lastbilarna/dragbilarna från segment 1 till segment 2. Justeringsfaktorerna i tabell 14 har använts för uppräkning till populationsnivåer. Exempelvis uppskattas 5,1% av trafikarbetet för lastbilar av typen RigidTruck>14-20t i segment 1 utföras av fordonsekipage av typen TT/AT>40-50t. Tabellen nedan presenterar fördelningen av trafikarbetet för svenska lastbilar baserad på fältstudien. Tabell 15. Trafikarbetet baserat på observerade fordon samt uppräknat till hela populationen för svenska lastbilar utan släp från segment 1 till 2. Segment 1 Segment 2 Typ 2 TA baserat på obs. mn fkm Justerat TA till pop.nivå mn fkm, 2015 TA i % Segment 2 RigidTruck petrol RigidTruck petrol Lastbil utan släp 0,08 6,7 100 RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t Lastbil utan släp 1,2 103,4 100 RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t Lastbil utan släp 2,5 128,2 100 RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t Lastbil utan släp 0,6 20,3 100 RigidTruck >14-20t Lastbil utan släp 12,9 279,1 80,4 TT/AT >20-28t Lastbil med släp 0,1 1,8 0,5 RigidTruck >14-20t RigidTruck >20-26t RigidTruck >26-28t RigidTruck >28-32t TT/AT >28-34t Lastbil med släp 1,3 27,7 8,0 TT/AT >34-40t Lastbil med släp 1,0 20,8 6,0 TT/AT >40-50t Lastbil med släp 0,8 17,5 5,1 Summa 16,0 347,0 100 RigidTruck >20-26t Lastbil utan släp 5,8 96,2 38,6 TT/AT >28-34t Lastbil med släp 0,1 1,6 0,6 TT/AT >34-40t Lastbil med släp 0,9 15,3 6,1 TT/AT >40-50t Lastbil med släp 0,6 10,2 4,1 TT/AT >50-60t Lastbil med släp 7,6 125,8 50,5 Summa 15,0 249,1 100 RigidTruck >26-28t Lastbil utan släp 44,4 467,1 30,6 TT/AT >34-40t Lastbil med släp 6,5 68,7 4,5 TT/AT >40-50t Lastbil med släp 9,7 102,1 6,7 TT/AT >50-60t Lastbil med släp 67,3 707,3 46,4 TT/AT >60-70t Lastbil med släp 17,1 179,3 11,8 Summa 145, ,3 100 RigidTruck >28-32t Lastbil utan släp 4,0 94,4 16,8 TT/AT >40-50t Lastbil med släp 0,9 20,0 3,6 TT/AT >50-60t Lastbil med släp 15,8 368,9 65,7 TT/AT >60-70t Lastbil med släp 2,8 65,8 11,7 TT/AT >70t Lastbil med släp 0,5 12,1 2,2 Summa 24,0 561, VTI notat

33 Segment 1 Segment 2 Typ 2 TA baserat på obs. mn fkm Justerat TA till pop.nivå mn fkm, 2015 TA i % Segment 2 RigidTruck >32t Lastbil utan släp 5,4 103,5 43,0 TT/AT >40-50t Lastbil med släp 0,2 3,1 1,3 RigidTruck >32t TT/AT >50-60t Lastbil med släp 4,6 88,7 36,9 TT/AT >60-70t Lastbil med släp 2,3 43,7 18,2 TT/AT >70t Lastbil med släp 0,1 1,7 0,7 Summa 12,5 240,7 100 Totalt 216, ,9 Motsvarande tabell för dragbilar följer nedan. Tabell 16. Antal observerade svenska dragbilar, deras trafikarbete samt uppräknat trafikarbete till populationsnivå från segment 1 till 2. Segment 1 Segment 2 Typ 2 Antal obs. TA obs. mn fkm TA pop. mn fkm %, Segment 2 Tractor for AT <=20t Tractor for AT 20-28t Tractor for AT 28-t TT/AT >20-28t Dragbil 2 0,03 0,3 0,2 TT/AT >28-34t med 41 3,5 47,8 33,1 TT/AT >34-40t påhängsvagn 66 7,1 96,4 66,7 Summa ,6 144,5 100 TT/AT >28-34t 7 0,3 2,7 0,6 TT/AT >34-40t 10 1,0 9,2 2,0 TT/AT >40-50t Dragbil ,1 400,6 87,6 med TT/AT >50-60t påhängsvagn 30 3,3 29,3 6,4 TT/AT >60-70t 10 1,2 10,7 2,3 TT/AT >70t 5 0,5 4,9 1,1 Summa ,5 457,5 100 TT/AT >40-50t 25 2,4 47,1 65,3 TT/AT >50-60t Dragbil 12 0,9 18,6 25,7 med TT/AT >60-70t påhängsvagn 3 0,2 3,3 4,5 TT/AT >70t 2 0,2 3,2 4,5 Summa 42 3,6 72,1 100 Totalt ,7 674,1 Tabellerna 15 och 16 kan sammanfattas efter segment 2, se tabell 17. VTI notat

34 Tabell 17. Antal observerade svenska lastbilar och dragbilar, deras trafikarbete samt uppräknat trafikarbete i segment 2. Segment 2 Antal obs. TA obs. mn fkm Andel i % TA pop. mn fkm Andel i % RigidTruck petrol 3 0,08 0,03 6,7 0,2 RigidTruck <7,5t 39 1,2 0,4 103,4 2,7 RigidTruck 7,5-12t 80 2,5 0,9 128,2 3,3 RigidTruck >12-14t 24 0,6 0,2 20,3 0,5 RigidTruck >14-20t ,9 4,6 279,1 7,2 RigidTruck >20-26t 90 5,8 2,1 96,2 2,5 RigidTruck >26-28t ,4 15,7 467,1 12,1 RigidTruck >28-32t 88 4,0 1,4 94,4 2,5 RigidTruck >32t 95 5,4 1,9 103,5 2,7 Summa lastbil utan släp ,9 27, ,9 33,7 TT/AT >20-28t 5 0,1 0,04 2,1 0,1 TT/AT >28-34t 70 5,2 1,8 79,8 2,1 TT/AT >34-40t ,6 5,9 210,4 5,5 TT/AT >40-50t ,6 21,1 600,6 15,6 TT/AT >50-60t ,4 35, ,6 34,7 TT/AT >60-70t ,5 8,3 302,7 7,9 TT/AT >70t 13 1,3 0,5 21,9 0,6 Summa lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn ,7 72, ,1 66,3 Totalt , ,1 100 I HBEFA:s version 3.2 är TT/AT >50-60t den tyngsta viktklassen som är definierad. De tre tyngsta klasserna i tabellen ovan har därför lagts samman i en klass TT/AT >50t i tabell 18. Denna tabell presenterar det slutliga trafikarbetet för svenska lastbilar på svenska vägar under år 2015 fördelat inom segment 2 efter viktklasser. Tabell 18. Fördelning av svenskt trafikarbete, justerat efter segment 2. Segment 2 TA pop. mn fkm TA i % Segment 2 RigidTruck petrol 6,7 0,2 RigidTruck <7,5t 103,4 2,7 RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3 RigidTruck >12-14t 20,3 0,5 RigidTruck >14-20t 279,1 7,2 RigidTruck >20-26t 96,2 2,5 RigidTruck >26-28t 467,1 12,1 RigidTruck >28-32t 94,4 2,5 RigidTruck >32t 103,5 2,7 32 VTI notat

35 Segment 2 TA pop. mn fkm TA i % Segment 2 Summa lastbil utan släp 1 298,9 33,7 TT/AT >20-28t 2,1 0,1 TT/AT >28-34t 79,8 2,1 TT/AT >34-40t 210,4 5,5 TT/AT >40-50t 600,6 15,6 TT/AT >50t 1 663,2 43,1 Summa lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn 2 556,1 66,3 Totalt 3 855,1 100 Trafikarbetet för svenska lastbilar på svenska vägar uppgår till 3,855 miljarder fkm för år I tabell 19 görs en jämförelse mellan den befintliga trafikarbetsfördelningen i HBEFA och den nya inom segment 2. Tabell 19. Jämförelse mellan den befintliga och den nya, observerade fördelningen av det svenska trafikarbetet. Segment 2 Nya TA 2015 Nuvarande TA 2015 mn km i % mn km i % RigidTruck petrol 6,7 0,2 13,2 0,3 RigidTruck <7,5t 103,4 2,7 101,8 2,6 RigidTruck 7,5-12t 128,2 3,3 126,0 3,3 RigidTruck >12-14t 20,3 0,5 19,8 0,5 RigidTruck >14-20t 279,1 7,2 292,9 7,6 RigidTruck >20-26t 96,2 2,5 122,5 3,2 RigidTruck >26-28t 467,1 12,1 337,2 8,8 RigidTruck >28-32t 94,4 2,5 108,0 2,8 RigidTruck >32t 103,5 2,7 109,9 2,9 Lastbil utan släp 1 298,9 33, ,3 31,9 TT/AT >20-28t 2,1 0,1 7,1 0,2 TT/AT >28-34t 79,8 2,1 33,0 0,9 TT/AT >34-40t 210,4 5,5 6,2 0,2 TT/AT >40-50t 600,6 15,6 472,8 12,3 TT/AT >50t 1 663,2 43, ,6 54,6 Lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn 2 556,1 66, ,7 68,1 Totalt 3 855, ,1 100 Enligt den nya fördelningen ökar trafikarbetet för svenska lastbilar med 2 procentenheter för lastbilar utan släp. VTI notat

36 Indata till HBEFA utgörs av det totala trafikarbetets fördelning på segment 2, någon separat uppdelning på trafikarbetet som svenska och utländska lastbilar utför görs inte. Det totala trafikarbetet fördelat efter viktklasser presenteras i tabell 20. Tabell 20. Fördelning av trafikarbetet utfört av svenska och utländska tunga lastbilar efter segment 2. Segment 2 Trafikarbetet för alla lastbilar, mn fkm, 2015 Svenska Utländska Alla Alla i % RigidTruck petrol 6,7 6,7 0,1 RigidTruck <7,5t 103,4 103,4 2,2 RigidTruck 7,5-12t 128,2 128,2 2,8 RigidTruck >12-14t 20,3 20,3 0,4 RigidTruck >14-20t 279,1 5,1 284,2 6,1 RigidTruck >20-26t 96,2 7,6 103,8 2,2 RigidTruck >26-28t 467,1 6,2 473,3 10,2 RigidTruck >28-32t 94,4 1,1 95,6 2,1 RigidTruck >32t 103,5 0,7 104,2 2,2 Lastbil utan släp 1 298,9 20, ,7 28,3 TT/AT >20-28t 2,1 1,1 3,3 0,1 TT/AT >28-34t 79,8 2,9 82,7 1,8 TT/AT >34-40t 210,4 496,5 706,8 15,2 TT/AT >40-50t 600,6 237,8 838,4 18,0 TT/AT >50t 1 663,2 46, ,3 36,7 Lastbil/dragbil med släp/påhängsvagn 2 556,1 784, ,5 71,7 Totalt 3 855,1 805, ,2 100 Denna sammanslagna tabell bildar ett underlag till HBEFA, men det krävs ett steg innan data kan matas in i HBEFA. Man behöver ta fram så kallade transformationstabeller som beskriver hur trafikarbetet i varje viktklass enligt segment 1 ska fördelas till andra viktklasser i segment 2. Med hjälp av tabellerna 15, 16 och 20 skapas nya transformationstabeller liksom nya tabeller 15 och 16. Efter HBEFA-körningen genereras tillbaka en tabell exakt lika med kolumnen Alla i tabell Transformationstabell för lastbilar Enligt tabell 20 saknas det trafikarbete i de fyra lättaste viktklasserna för utländska lastbilar. Vidare sker ingen fördelning av trafikarbetet från segment 1 till segment 2 i de fyra lättaste viktklasserna för svenska lastbilar (tabell 15). Här nedan beskrivs ett exempel för beräkningen av en transformationstabell. Trafikarbetet för viktklass RigidTruck >14-20t i segment 2 utan släp är (tabell 20): svenska lastbilar fkm + utländska lastbilar fkm = fkm. Trafikarbetet för utländska delas inte upp på några andra viktklasser, dvs. inga släp förekommer. Hur mycket ska trafikarbetet i viktklass RigidTruck >14-20t i segment 1 uppgå till och hur mycket och till vilka andra viktklasser skall trafikarbetet fördelas för att slutligen km återstår i delgruppen utan släp? 34 VTI notat

37 Enligt tabell 1 finns st. svenska lastbilar som enligt tabell 2 kör fkm på svenska vägar med/utan släp i viktklass RigidTruck >14-20t = fkm i segment 1 skall delas till lastbil utan släp med fkm i segment 2, vilket motsvarar 80,7 procent i samma viktklass i segment 2 medan övriga km skall fördelas till andra viktklasser (lastbil med släp) i segment 2. Enligt tabell 15 skall 80,4 procent fördelas till lastbil utan släp men med den nya fördelningen med hänsyn taget till det utländska trafikarbetet blir denna andel i stället 80,7 procent, resten ska fördelas till fyra andra viktklasser i segment 2. Dessa viktklasser är, tillsammans med de ojusterade och justerade andelarna: TT/AT >20-28t: 0,52 procent; 0,51 procent TT/AT >28-34t: 7,98 procent; 7,86 procent TT/AT >34-40t: 6,00 procent; 5,91 procent TT/AT >40-50t: 5,06 procent; 4,98 procent. På samma sätt beräknas fördelningarna för andra viktklasser från segment 1 till segment 2. Efter dessa beräkningar är transformationstabellen för lastbilar klar, se tabell 21. Tabell 21. Transformationstabell för lastbilar utan släp från segment 1 till 2 för svenska och utländska lastbilar. Segment 1 TA mn km Segment 1 Andel TA i % Segment 1 => Segment 2 Segment 2 Typ 2 TA mn km Segment 2 RigidTruck petrol 6,7 100 RigidTruck petrol RigidTruck <7,5t 103,4 100 RigidTruck <7,5t RigidTruck 7,5-12t 128,2 100 RigidTruck 7,5-12t RigidTruck >12-14t 20,3 100 RigidTruck >12-14t RigidTruck >14-20t 352,1 RigidTruck >20-26t 256,7 80,73 RigidTruck >14-20t 0,51 TT/AT >20-28t Lastbil utan släp Lastbil utan släp Lastbil utan släp Lastbil utan släp Lastbil utan släp 6,7 103,4 128,2 20,3 284,2 1,8 7,86 TT/AT >28-34t 27,7 Lastbil med släp 5,92 TT/AT >34-40t 20,8 4,98 TT/AT >40-50t 17,5 100 Summa 352,1 40,43 RigidTruck >20-26t 0,62 TT/AT >28-34t Lastbil utan släp 103,8 1,6 5,94 TT/AT >34-40t 15,3 Lastbil med släp 3,99 TT/AT >40-50t 10,2 49,02 TT/AT >50-60t 125,8 100 Summa 256,7 VTI notat

38 Segment 1 TA mn km Segment 1 Andel TA i % Segment 1 => Segment 2 Segment 2 Typ 2 TA mn km Segment 2 RigidTruck >26-28t 1 530,6 RigidTruck >28-32t 562,3 RigidTruck >32t 241,3 30,92 RigidTruck >26-28t 4,49 TT/AT >34-40t Lastbil utan släp 473,3 68,7 6,67 TT/AT >40-50t 102,1 Lastbil med släp 46,21 TT/AT >50-60t 707,3 11,71 TT/AT >60-70t 179,3 100 Summa 1 530,6 16,99 RigidTruck >28-32t 3,55 TT/AT >40-50t Lastbil utan släp 95,6 20,0 65,60 TT/AT >50-60t 368,9 Lastbil med släp 11,69 TT/AT >60-70t 65,8 2,16 TT/AT >70t 12,1 100 Summa 562,3 43,16 RigidTruck >32t 1,29 TT/AT >40-50t Lastbil utan släp 104,2 36,76 TT/AT >50-60t 88,7 Lastbil med släp 18,10 TT/AT >60-70t 43,7 3,1 0,69 TT/AT >70t 1,7 100 Summa 241,3 Summa 3 201, ,7 Som tidigare nämnts, är den högsta viktklassen som används i HBEFA:s version 3.2 TT/AT >50-60t. När de tre högsta viktklasserna i tabell 21 läggs samman till denna klass, erhålls tabell 22. Tabell 22. Ny transformationstabell för svenska och utländska lastbilar utan släp från segment 1 till 2 enligt HBEFA:s definition. Segment 1 Segment 2 % RT petrol RT petrol 100,0000 RigidTruck <7,5t RigidTruck <7,5t 100,0000 RigidTruck 7,5-12t RigidTruck 7,5-12t 100,0000 RigidTruck >12-14t RigidTruck >12-14t 100,0000 RigidTruck >14-20t 80,7296 TT/AT >20-28t 0,5120 RigidTruck >14-20t TT/AT >28-34t 7,8626 TT/AT >34-40t 5,9143 TT/AT >40-50t 4, VTI notat

39 Segment 1 Segment 2 % RigidTruck >20-26t 40,4255 TT/AT >28-34t 0,6211 RigidTruck >20-26t RigidTruck >26-28t RigidTruck >28-32t RigidTruck >32t TT/AT >34-40t 5,9427 TT/AT >40-50t 3,9908 TT/AT >50-60t 49,0198 RigidTruck >26-28t 30,9226 TT/AT >34-40t 4,4869 TT/AT >40-50t 6,6686 TT/AT >50-60t 57,9219 RigidTruck >28-32t 16,9933 TT/AT >40-50t 3,5491 TT/AT >50-60t 79,4576 RigidTruck >32t 43,1614 TT/AT >40-50t 1,2887 TT/AT >50-60t 55,5500 Tabell 21 sammanfattas i tabell 23. Tabell 23. Fördelning av samtliga lastbilars trafikarbete i segment 2. Segment 2 TA mn fkm RigidTruck petrol 6,7 RigidTruck <7,5t 103,4 RigidTruck 7,5-12t 128,2 RigidTruck >12-14t 20,3 RigidTruck >14-20t 284,2 RigidTruck >20-26t 103,8 RigidTruck >26-28t 473,3 RigidTruck >28-32t 95,6 RigidTruck >32t 104,2 Summa lastbilar utan släp 1 319,7 TT/AT >20-28t 1,8 TT/AT >28-34t 29,3 TT/AT >34-40t 104,8 TT/AT >40-50t 152,9 TT/AT >50t 1 593,2 Summa lastbilar med släp 1 882,0 Alla lastbilar i Segment ,7 VTI notat

40 5.6. Transformationstabell för dragbilar Dragbilarnas trafikarbete fördelas från tre grupper i segment 1 till fem grupper i segment 2. För svenska dragbilar har vi underlag för denna transformation tack vare observationer i fält. Tabell 24. Transformationstabell för svenska dragbilar från segment 1 till 2. Segment 1 TA obs. mn fkm TA obs. i % i segment 2 Segment 2 Typ 2 TA pop. mn fkm 0,03 0,2 TT/AT >20-28t Dragbil 0,3 Tractor for AT <=20 t 3,5 33,1 TT/AT >28-34t med 47,8 7,1 66,7 TT/AT >34-40t påhängsvagn 96,4 10,6 100 Summa 144,5 0,3 0,6 TT/AT >28-34t 2,7 1,0 2,0 TT/AT >34-40t 9,2 45,1 87,6 TT/AT >40-50t Dragbil 400,6 med Tractor for AT t 3,3 6,4 TT/AT >50-60t påhängsvagn 29,3 1,2 2,3 TT/AT >60-70t 10,7 0,5 1,1 TT/AT >70t 4,9 51,5 100 Summa 457,5 2,4 65,3 TT/AT >40-50t 47,1 0,9 25,7 TT/AT >50-60t Dragbil 18,6 med Tractor for AT 28- t 0,2 4,5 TT/AT >60-70t påhängsvagn 3,3 0,2 4,5 TT/AT >70t 3,2 3,6 100 Summa 72,1 Summa 65,7 Summa 674,1 Vi har också tillgång till skattningar av trafikarbetet för utländska dragbilar via fältobservationerna, men detta är enligt segment 2; hur fördelningen ser ut i segment 1 har vi ingen kunskap om. Tabell 25. Trafikarbetet för utländska dragbilar i segment 2. TT/AT >20-28t Segment 2 Typ 2 TA, mn fkm TT/AT >28-34t Dragbil 2,9 TT/AT >34-40t med 496,5 TT/AT >40-50t påhängsvagn 237,8 TT/AT >50t 46,1 1,1 Summa 784,4 Vi söker alltså en transformationstabell som skall ta hänsyn till dels det svenska trafikarbetet enligt tabell 24 och dels det utländska enligt tabell 25 där den senare tabellen alltså inte innehåller någon information om segment 1. Vidare vet vi att trafikarbetet för dragbilar efter transformationen ska överensstämma med segment 2 i tabell VTI notat

41 Tabell 26. Trafikarbetet för svenska och utländska dragbilar i segment 2. Dragbilar i Segment 2 TA mn fkm, svenska TA mn fkm, utländska Summa, mn fkm TT/AT >20-28t 0,3 1,1 1,5 TT/AT >28-34t 50,5 2,9 53,4 TT/AT >34-40t 105,6 496,5 602,1 TT/AT >40-50t 447,7 237,8 685,5 TT/AT >50t 70,0 46,1 116,1 Summa 674,1 784, ,5 Återigen borde man beräkna bakåt, på samma sätt för lastbilarna, för att ta fram en transformationstabell för alla dragbilar. Ett verktyg för att lösa de komplexa ekvationerna är själva HBEFA. I ett första steg antar man en rimlig transformationstabell med avseende på tabellerna 24, 25 och 26. Uttaget av trafikarbete i segment 2 efter HBEFA-körningen jämförs med tabellerna och eventuella justeringar i fördelningarna görs tills man kommer fram till en transformationstabell som inte ger upphov till några differenser mellan indata i segment 1 och utdata i segment 2. Resultatet återfinns i tabell 27 och 28. Tabell 27. Ny transformationstabell för svenska och utländska dragbilar från segment 1 till 2 enligt HBEFA:s definition. Segment 1 Segment 2 % TT/AT >20-28t 0,4651 TT/AT >28-34t 10,9426 Tractor for AT <=20 t Tractor for AT t Tractor for AT 28- t TT/AT >34-40t 37,8802 TT/AT >40-50t 48,6509 TT/AT >50-60t 2,0612 TT/AT >28-34t 1,6426 TT/AT >34-40t 41,3463 TT/AT >40-50t 47,6719 TT/AT >50-60t 9,3392 TT/AT >28-34t 1,8400 TT/AT >34-40t 47,7500 TT/AT >40-50t 39,3403 TT/AT >50-60t 11,0697 Tabellerna 22 och 27 är de nya transformationstabellerna som indata i HBEFA. Nu återstår en ny körning i HBEFA med den nya transformationstabellen och att kontrollera hur väl transformationstabellen fungerar. Noggrannheten presenteras i tabell 28. VTI notat

42 Tabell 28. Kontroll av den nya transformationsstabellen. Segment 2 TA fkm, samtliga utan transformation TA fkm, samtliga med ny transformation Differens fkm RT petrol RT 7,5t RT >7,5-12t RT >12-14t RT >14-20t RT >20-26t RT >26-28t RT >28-32t RT >32t TT/AT >20-28t TT/AT >28-34t TT/AT >34-40t TT/AT >40-50t TT/AT >50-60t Summa Differenserna är som synes försumbara. 40 VTI notat

43 6. Resultat jämförelser före och efter uppdatering 6.1. Jämförelse av trafikarbetet Trafikarbetet fördelat efter viktklasser jämförs med avseende på nuvarande och den nya transformationstabellen, se tabell 29. Tabell 29. Jämförelse av trafikarbetets fördelning, med avseende på nuvarande och ny transformationstabell. Segment 2 TA mn fkm, nuvarande % nu TA mn fkm, ny % ny RT petrol 13,2 0,3 6,7 0,1 RigidTruck <7,5t 101,8 2,2 103,4 2,2 RigidTruck 7,5-12t 126,0 2,7 128,2 2,8 RigidTruck >12-14t 19,8 0,4 20,3 0,4 RigidTruck >14-20t 298,1 6,4 284,2 6,1 RigidTruck >20-26t 130,1 2,8 103,8 2,2 RigidTruck >26-28t 343,5 7,4 473,3 10,2 RigidTruck >28-32t 109,1 2,3 95,6 2,1 RigidTruck >32t 110,6 2,4 104,2 2,2 Summa lastbilar utan släp 1 252,0 26, ,7 28,3 TT/AT >20-28t 8,2 0,2 3,3 0,1 TT/AT >28-34t 35,9 0,8 82,7 1,8 TT/AT >34-40t 502,7 10,8 706,8 15,2 TT/AT >40-50t 710,6 15,3 838,4 18,0 TT/AT >50-60t 2 150,8 46, ,3 36,7 Summa dragbilar/lastbilar med släp/påhängsvagn 3 408,1 73, ,5 71,7 Summa alla 4 660, ,2 100 Av tabellen framgår tydligt den stora förändringen för RT petrol där trafikarbetet har minskat med ca 49 procent. Minskningen beror på revideringen av antalet i denna klass som redogjorts för i kapitel 5.3. Förändringen av trafikarbetet för lastbilar/dragbilar med släp/påhängsvagn är ca 1,5 procentenheter. Några andra intressanta förändringar av trafikarbetet som skett inom ett segment, är t.ex. RigidTruck >26-28t som ökar med 2,8 procentenheter medan TT/AT >50-60t minskar med 9,5 procentenheter Jämförelse av bränsle och avgasemission Förändringar av trafikarbetet inom ett segment får direkt effekt på bränsleförbrukningen och avgasemissionerna eftersom varje segment har olika emissionsfaktorer i HBEFA. I tabell 30 presenteras förändringarna sorterade efter procentuell förändring. VTI notat

44 Tabell 30. Jämförelse av avgasemissioner, med avseende på nuvarande och ny transformationstabell. Emission, ton Med nuvarande Transformation Med ny Transformation Differens, Ny-Nu förändring % NH3 13, , , ,0 Cd (non-exhaust) 0, , , ,0 PM-nonexhaust 549, , , ,0 Zn (non-exhaust) 219, , , ,0 Partiklar, antal N2O, 195, , , ,3 NO2, 1 397, , , ,1 NOx, , , , ,2 CO, 6 400, , , , ,0 Zn (exhaust) 8, , , ,0 Bränsleförbrukning , , , ,0 CO2(total) , , , ,0 SO2 4, , , ,1 Partiklar 258, , , ,4 Dioxin 0, , , ,2 NMHC 364, , , ,3 HC 374, , , ,4 CH4 9, , , ,6 Bensen 7, , , ,5 Xylen 5, , , ,3 Toluen 4, , , ,9 Pb, ton 0, , , ,2 Effekten av den nya transformationstabellen ger minskning av nästan alla emissioner. Den stora minskningen för bly (Pb), 49 procent, är en effekt av revideringen av RT petrol ; trafikarbetet minskade i samma storleksordning på grund av det minskade antalet i denna klass. En viktig effekt är att bränsleförbrukningen minskar med 3 procent. I figur 5 visas förändringarna även i ett diagram. 42 VTI notat

45 -49,2-38,9-27,3-13,5-8,3-8,4-9,6-0,3-2,1-2,2-2,8-3,0-3,0-3,0-3,0-3,0-3,1-3,4-4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Figur 5. Förändringar av emissioner som en effekt av den nya transformationstabellen. VTI notat

46 7. Diskussion och slutsatser 7.1. Metoddiskussion I en fältstudie, liksom i alla studier, är resurserna begränsade och en särskild faktor att ta hänsyn till är de geografiska avstånden. I denna studie finns inga observationer t.ex. från norra Sverige där lastbilsekipagen kan se annorlunda ut. Tack vare tillgång till hela populationen i vägtrafikregistret och körsträckedata lyckades vi vikta upp observationerna i varje segment. Antalsmässigt observerades fyra procent av hela den tunga lastbilsparken i fält. De observerade tunga lastbilarna står för 282,6 miljoner fkm av hela trafikarbetet, vilket motsvarar 7,3 procent av det trafikarbete som samtliga tunga lastbilar utför. Det kan tolkas som tillräckligt starkt underlag för analysen. Det rekommenderas att en uppdatering görs med några års mellanrum och att en fältstudie genomförs eftersom databaser har brister Förbättringar av underlaget Den andel av trafikarbetet som olika lastbiltyper (lastbil utan släp, lastbil med släp och dragbil med påhängsvagn) i olika viktklasser utför borde rimligtvis variera för varje vägkategori: motorväg, landsväg och tätort. Underlaget för nuvarande HBEFA skiljer inte mellan olika segment och olika vägkategorier. I undersökningar av lastbilstrafiken från Trafikanalys, anges start- och stoppunkter på kommunnivå för varje lastbilstransport. Med hjälp av denna information kan trafikarbetet i varje segment efter de tre vägkategorierna skattas. Det är rimligare att en dragbil med påhängsvagn i viktklassen ton kör mera på motorvägar än en lastbil utan släp i viktklass 3,5 7,5 ton, som i sin tur kör mera i stadsmiljö än dragbilen. Analysen av databasen som bygger på lastbilstrafiksundersökningarna kan sålunda ge tillförlitligare fördelningar. 44 VTI notat

47 Referenser HBEFA, The Handbook Emission Factors for Road Transport, Nyfjäll, M, (2012), Tillståndsmätning gods 2012, Rapport 4, Resultatrapport, Statisticon. Trafikanalys (2011), Lastbilstrafik 2010, rapport 2011:7. Trafikanalys (2012), Lastbilstrafik 2011, rapport 2012:6. Trafikanalys (2013), Lastbilstrafik 2012, rapport 2013:12. Trafikanalys (2015), Lastbilstrafik 2014, rapport 2015:21. Trafikanalys (2016), Körsträckor 2015, 2016:32. Trafikanalys (2016), Trafikarbete på svenska vägar Data hämtas från Trafikanalys via deras FTP. Vi får meddelande via e-post. Transportstyrelsen (2015), Lasta lagligt, Vikt- och dimensionsbestämmelser för tunga fordon. Transportstyrelsen (2016), Regelefterlevnad inom yrkestrafik på väg Tillståndsmätning Rapport TSG Yahya, M.-R. & Henriksson, P. Utländska lastbilar i Sverige: Revidering av indata till avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment. Statens Väg- och transportforskningsinstitut, VTI notat VTI notat

48 46 VTI notat

49 VTI notat Bilaga 1. Protokoll för fältstudier av axelkonfigurationer på lastbilar/dragbilar och släp/påhängsvagnar

50 48 VTI notat

51 VTI notat