VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige Modellutveckling och hälpinformation fram till 005 samt årliga trafikarbetsskattningar Urban Börketun Göran Nilsson

2

3 Förord På uppdrag av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) har VTI (Statens vägoch transportforskningsinstitut) dels beräknat det totala trafikarbetet på svenska vägar år 005, dels dokumenterat den använda beräkningsmodellen. Gällande modellversion beskrivs tillsammans med förändringarna ämfört med den ursprungliga modellen. Den senare finns dokumenterad i Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige , VTI rapport 439, Beställarens kontaktman har varit Lennart Thörn och Urban Börketun, VTI, har varit proektledare. Variansskattningarna i bilaga 4 har härletts av Mats Wiklund, VTI. Linköping november 007 Urban Börketun VTI notat Dnr: 006/0300-

4 Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium genomfört där Annica Isaksson, SCB, var lektör. Urban Börketun har genomfört usteringar av slutligt rapportmanus Proektledarens närmaste chef, forskningschef Fridtof Thomas, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Review seminar was held on 14 December 006 with Annica Isaksson, SCB, as the presenter. Urban Börketun has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the proect manager Fridtof Thomas examined and approved the report for publication on 31 August 007. VTI notat 0-007

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Inledning... 7 Modellförändringar Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga trafikarbetet Ursprunglig modell Ny modell Indata Osäkerhet i modellskattningarna Vidareutveckling av modellen... 3 Referenser... 5 Bilaga 1 Variansskattningar Bilaga Oberoende Bilaga 3 Teleskopprodukt Bilaga 4 Kompromiss VTI notat 0-007

6 VTI notat 0-007

7 VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige. Modellutveckling och hälpinformation fram till 005 samt årliga trafikarbetsskattningar Av Göran Nilsson och Urban Börketun VTI Linköping Sammanfattning På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordonsgrupper i Sverige. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen, men 003 skedde en större förändring eftersom uppgifter fanns tillgängliga från en alternativ modell som SCB utvecklat på uppdrag av SIKA. I den baseras skattningen av fordonens körsträckor på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen. Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nytta den detalerade informationen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt (för Artemis). Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga lastbilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde usteras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafikarbetets fördelning på de olika fordonstyperna. VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprovningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning, men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige. Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år I den ursprungliga modellen antas att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafikarbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51, men den faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 003. Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver fölande uppgifter som indata: trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet ämfört med föregående år antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår. Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafikarbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskategorierna med hälp av antalet fordon i trafik. Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möligheter att föla till exempel trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet VTI notat

8 fordon och bensinbolagens försälningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. SIKA/SCB/Bilprovningens körsträckedata torde vara en bättre direkt källa som kan nyttas i den nya VTI-modellen. En annan förbättringsmölighet är att skila på lastbilar och dragbilar med påhängsvagn. För år 005 beräknas trafikarbetet för de olika fordonskategorierna till fölande värden uttryckt i milarder fordonskilometer. Lastbilsvikterna avser totalvikt. Fordonskategori Trafikarbete Mc 71 Personbil Buss 876 Lastbil 3,5 ton Lastbil > 3,5 och Lastbil > 16 och Lastbil > 6 ton 11 Totalt VTI notat 0-007

9 The VTI model for estimation of the annual vehicle mileage in Sweden. Model development and auxiliary information up to 005 and annual estimation of vehicle mileage by Göran Nilsson and Urban Börketun VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary In the end of the 1990s VTI and Statistics Sweden (SCB) ointly developed an estimation model for the annual vehicle mileage in Sweden for the period , expressed as vehicle kilometres on road 1. This model is documented in VTI Report No 439, Since then, SIKA has annually commissioned VTI to estimate the annual vehicle mileage for different vehicle types in Sweden. Initially, a number of minor modifications were made, but in 003 there was a maor change since data from SCB and Bilprovningen (the Swedish Motor Vehicle Inspection Company) were available. There were two reasons for the model change. One was to make use of the detailed information provided by SIKA/SCB/Bilprovningen and the other to categorise lorries according to total weight instead of maximum load. Before 1990 lorries were categorised based on axle spacing and maximum load. In the new version of the model total weight is used to form the categories. The total weight does not include an eventual trailer. Table Lorry categories in the original and the new version of the model. Category Original model New model L1 Light lorry < 3,3 m axle spacing Total weight 3,5 tonnes L Light lorry 3,3 m axle spacing 3,5 tonnes < total weight 16 tonnes L3 Lorry 3,5 16 tonnes maximum load 16 tonnes < total weight 6 tonnes L4 Lorry > 16 tonnes maximum load Total weight > 6 tonnes Table Vehicle mileage 1990 according to the original and the new version of the model. Model Motorcycle Passenger car L1 L L3 L4 Bus Total Original New The new information revealed that the estimates of heavy lorry traffic in the VTI model were erroneous, and that the estimates of bus and motor cycle traffic also should be adusted. In the new VTI model the SCB estimates of vehicle mileage for different vehicle types are not used directly, instead the breakdown of vehicle mileage on different vehicle types is used. 1 Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H. & Vorwerk, P. (1999). Traffic amount expressed in vehicle kilometres on Swedish roads, VTI notat

10 The VTI estimates show vehicle mileage on the Swedish road network, while the estimates by SCB/Bilprovningen are for vehicle mileage of Swedish vehicles irrespectively of where they are used. In the latter case, some of the distance is driven abroad. This distance abroad is not included in the VTI estimate, but, on the other hand the mileage in Sweden by foreign vehicles is included in the VTI estimate. Since new information is available only for the recent years, the new model for estimating vehicle mileage in Sweden has only been updated back to The original model assumed that the increase in traffic on the State maintained road network and on other roads is the same. However, over the years there has been a tendency for the proportion of vehicle mileage on other roads not to increase at the same pace as on the State maintained road network. To obtain the total traffic mileage, traffic mileage was multiplied by 1.51 but this was gradually decreased to 1.48 for 003. The two versions of the model are available as Excel-sheets and both require as input: the change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network the number of vehicles at the end of each year for different vehicle categories. Table The change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network. År Faktor 1,015 1,010 0,979 1,01 1,019 1,005 1,003 1,011 1,03 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008 The vehicle registry at the Swedish Road Administration provides the number of vehicles of each vehicle type. Mean values of the numbers in the beginning and the end of each year are used in the model. There is one exception the number of motorcycles is from the 30 th of June. The model has a top-down approach. First the total vehicle mileage on Swedish roads is calculated and then the mileage is distributed among vehicle groups depending on the number of vehicles. The distribution of the vehicle mileage is carried out in a number of steps. The basis is the average proportions for the period according to data from SCB/Bilprovningen for Swedish vehicles. Table Distribution of vehicle mileage SCB/Bilprovningen. Vehicle type Proportion Motorcycle 0,79 Passenger Car 84,91 Bus 7,4 Lorry 3.5 tonnes total weight 0,73 Lorry >3.5 & 16 tonnes total weight,47 Lorry >16 & 6 tonnes total weight,41 Lorry >6 tonnes total weight 1,7 Total VTI notat 0-007

11 The average proportions are associated with the year 00 in the calculations. Preliminary proportions can be estimated based on the relative change of the number of vehicles in each group. Ai, A00, Preliminary ˆ α i, = α 00, / (1) Σ A Σ A i, 00, A i, is the number of vehicles year i in group α i, is the proportion of the vehicle mileage year i in group The sum of these preliminary proportions may deviate from 1. Formula () fixes this problem. ˆ α i, Final α i, = () Σ ˆ α i, Table Vehicle mileage for different vehicle-groups and total million vehicle kilometres. Year Motorcycle Passenger Car Bus Lorry 3,5 ton Lorry > 3,5 & 16 ton Lorry > 16 & 6 ton Lorry > 6 ton Totalt The difficulty with vehicle mileage driven by Swedish cars abroad and vice versa i.e. vehicle mileage in Sweden driven by cars from foreign countries is not dealt with in the model. The two quantities are assumed to be fairly equal. At least for buses this is not true. Few foreign buses are involved in road accidents in Sweden, but quite a few Swedish buses are involved in accidents outside Sweden. Estimations based on data from SIKA/SCB and the insurance company If show that the vehicle mileage driven by foreign heavy lorries in Sweden and by Swedish heavy lorries outside Sweden are of the same magnitude million vehicle kilometres in 003. The data from SCB/Bilprovningen now provide completely different opportunities to monitor e.g. vehicle mileage with different fuels, and it is not necessary to base this on the number of vehicles and the sales statistics of petrol companies. The original VTI VTI notat

12 model uses the relationship between distance covered by petrol and diesel vehicles in different vehicle groups. The distance-driven data of SCB/Bilprovningen would probably be a better direct source. To make a distinction between lorries and tractors is another possible future improvement. 10 VTI notat 0-007

13 1 Inledning På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordonsgrupper i Sverige. Trafikarbete definieras som den sammanlagda körsträckan av samtliga fordon, dvs. en total körsträcka. I den modell som redovisas här görs först en uppskattning av det totala trafikarbetet som sedan fördelas på olika fordonskategorier, dvs. beräkning enligt top-down till skillnad från bottom-up som skulle innebära multiplikation för vare fordonskategori av antalet fordon och genomsnittlig körsträcka och en fölande summering. Alternativt kan bottom-up vara en summering av alla enskilda fordons individuella körsträckor. Inför skattningen av trafikarbetet år 005 på svenska vägar har de befunnits angeläget att beskriva de förändringar som skett av modellen sedan den presenterades år Den tidsserie som presenterades för perioden kompletterades redan i rapporten med åren 1998 och SCB har på SIKA:s uppdrag också utvecklat en modell för skattning av fordonens körsträckor baserat på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen men 003 skedde en större förändring eftersom uppgifter från den alternativa modellen fanns tillgängliga. Med tillgång till framför allt uppgifter om den tunga trafiken modifierades modellen bakåt till Modellförändringen, från ursprunglig till ny modell, medförde inte någon nämnvärd förändring av det totala trafikarbetet med motorfordon i Sverige, däremot ändrades fördelningen mellan olika fordonstyper. Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nytta den detalerade informationen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt. Totalviktsindelningen används i andra sammanhang och främst är det behovet av indata till Artemis som varit styrande. Skattningarna baserades i den ursprungliga modellen på Vägverkets trafikräkningar Antalet fordon av olika typer i trafik vare år (medelvärde av aktiva fordon 1,1 och 31,1, motorcyklar 30,6) SCB:s årliga UVAV-undersökning (Undersökning av VArutransporter på Väg) samt Resvaneundersökningar på årsnivå, 1978 och 1985, samt årliga intervuundersökningar Den årliga trafikolycksstatistiken Urval av körsträckeuppgifter från Bilprovningen Övrig fordons- och trafikinformation. ARTEMIS är en beräkningsmodell för inventering av vägtrafikens avgasutsläpp på regional och nationell nivå. Modellen har utvecklats inom ett EU-proekt med samma namn som modellen. Programkoden har utvecklats av INFRAS (Mario Keller). En slutrapport kommer att ges ut under år 007. VTI notat

14 Det har med åren framkommit att andelen trafik utanför det statliga vägnätet sannolikt är något mindre än ursprungsmodellens skattning och att uppgifter från undersökningen Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar inte kan användas eftersom omfattningen av den begränsas till de lastbilar som utför varutransporter. Det stora genombrottet kom då Bilprovningen år 1998 börade spara alla registrerade körsträckor vid kontrollbesiktning av fordon. Härigenom kunde trafikarbetet för grupper av fordon som uppsökt Bilprovningen under ett bestämt år skattas, t.ex. den totala körsträckan för personbilar som uppsökt Bilprovningen år 000. Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga lastbilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde usteras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafikarbetets fördelning på de olika fordonstyperna. Generellt visade sig det totala årliga trafikarbetet som skattats med VTI:s modell vara av samma storleksordning som SIKA/SCB/Bilprovningen erhöll vid en summering av det årliga trafikarbetet skattat från Bilprovningens värden för motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar. VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprovningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige. Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år VTI notat 0-007

15 Modellförändringar Den ursprungliga modellen har antagit att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafikarbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51 men faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 003. Det innebär att trafikarbetet på övriga vägar har förändrats från 33,8 procent till 3,4 procent av totala trafikarbetet. Tidigare uppgifter när det gällde nivå och att fördela de tunga lastbilarnas trafikarbete från SIKA/SCB Inrikes trafik med svenska lastbilar och senare Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar baserades på maximilastvikt. Detta har ersatts med data från SIKA/SCB/Bilprovningen när det gäller lastbilar över 3,5 tons totalvikt, 3,5 16 ton, samt 16 6 ton och över 6 tons totalvikt. Härigenom har olika uppräkningsförfaranden undvikits. Före 1990 redovisades lastbilstrafiken efter lätta lastbilar < 3,3 meters axelavstånd, lätta lastbilar 3,3 meters axelavstånd, 3,5 16 tons maximilast samt > 16 tons maximilast. Tabell 1 Lastbilskategorier i ursprunglig respektive ny modellversion. Lastbilskategori Ursprunglig modell Ny modell 1 Lätt lb < 3,3 meters axelavstånd Totalvikt 3,5 ton Lätt lb 3,3 meters axelavstånd 3,5 ton < totalvikt 16 ton 3 Lb 3,5 16 ton maxlastvikt 16 ton < totalvikt 6 ton 4 Lb > 16 ton maxlastvikt Totalvikt > 6 ton Tabell Trafikarbete i miloner fordonskilometer år 1990 fördelat på fordonskategorier enligt ursprunglig respektive ny beräkningsmodell. Ursprungsmodell Motorcykel Personbil Lb 1 Lb Lb 3 Lb 4 Buss Summa Ny modell Motorcykel Personbil Lb1 Lb Lb 3 Lb 4 Buss Summa Den nya modellen baseras på skattningar från böran av 000-talet (SIKA/SCB/Bilprovningen) som extrapolerats bakåt till Maximilast har som framgått ersatts av lastbilens totalvikt. Totalvikten inkluderar inte den eventuella släpvagnens totalvikt utan avser lastbilens totalvikt (lastbil+förare/passagerare+last). När det gäller dragbil med påhängsvagn betraktas det som en lastbil. Bussars och motorcyklars trafikarbete har reviderats sedan SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat skattningar av deras trafikarbete, vilket lett till minskat trafikarbete för både motorcyklar och bussar. VTI notat

16 3 Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga trafikarbetet Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver fölande uppgifter som indata: trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet ämfört med föregående år antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår. Den första uppgiften hämtas från anuarinumret av Trafikbarometern som ges ut av Vägverket. Antal fordon i trafik hämtas från Vägverkets fordonsregister med separata uppgifter för alla ingående fordonskategorier. För ett visst kalenderår beräknas antal fordon som häften av antalen vid årets böran och slut. Som antalen vid årets böran nyttas antalen vid föregående års slut, dvs. indata är antal fordon vid successiva årsskiften. Motorcyklar behandlas annorlunda här används för visst kalenderår antalet motorcyklar i trafik 30 uni. Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafikarbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskategorierna. I det första steget multipliceras föregående års trafikarbete på det statliga vägnätet med förändringsfaktorn från Trafikbarometern, dessutom görs en uppskrivning från statliga till alla vägars trafikarbete. Den uppskrivningen görs med en faktor som hålls konstant över längre tidsperioder. I det andra steget görs fördelning till olika fordonskategorier med hälp av fordonsantalen. Det fördelningsförfarandet görs på olika sätt i den ursprungliga respektive nya modellversionen, förutom att lastbilskategorierna skiler sig åt. År 1990 är startår för båda modellversionerna i Excel-form och trafikarbetet på det statliga vägnätet det året tas från VTI rapport 439, Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige Ursprunglig modell Den skattade trafikutvecklingen enligt VTI rapport 439, Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige redovisar trafikarbetets fördelning på olika fordonstyper enligt tabell i bilaga. Skattningarna finns t.o.m. år Det totala trafikarbetet ett år beräknas genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet, Fkm_tot = 1,51 * Fkm_vv. Det totala trafikarbetet fördelas i) på lätt och tung fordonstrafik se tabell 3. Trafikarbetet för lätt fordonstrafik fördelas ii) på mc, personbil och lätt lastbil < 3,3 meters axelavstånd. Trafikarbetet för tung fordonstrafik fördelas iii) på lastbil 3,3 meters axelavstånd och buss. Trafikarbetet för lastbil 3,3 meter fördelas iv) på de tre grupperna lastbil 3,3 m och < 3,5 ton maxlastvikt lastbil 3,3 meter och maxlastvikt mellan 3,5 och 16 ton lastbil 3,3 meter och maxlastvikt över 16 ton. 14 VTI notat 0-007

17 Tabell 3 Trafikarbetet för olika fordonskategorier. Fordonskategori Fordonskm Lätt fordonstrafik i) Fkm_tot * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast + # lb 3 ton maxlast + # buss) Tung fordonstrafik i) Fkm_tot (Fkm lätt fordonstrafik) Motorcykel ii) 0,3 * (Fkm lätt fordonstrafik) * #mc / (#mc + #pb + # lb < 3 ton maxlast) Personbil ii) (Fkm lätt fordonstrafik exkl. mc) * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast) Lätt lastbil < 3,3 m axelavstånd ii) Fkm lätt fordonstrafik exkl. pb och mc Lastbil 3,3 m axelavstånd iii) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss Buss iii) (Fkm tung fordonstrafik) * #buss / (#buss + #lb 3,5 ton maxlast) Llb 3,3 m < 3,5 ton maxlastvikt iv) Tung lastbil 3,5 ton maxlastvikt: Tlb 3,3m 3,5 - <=16 ton maxlastvikt iv) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss minus de två kategorierna Tlb (UVAV) * 1,5/0,85 (Ekipagets maximilastvikt, 3,5 16 ton) Tlb 3,3m > 16 ton maxlastvikt iv) (UVAV)* 1,5/0,85 (Ekipagets maximilastvikt > 16 ton) Antal fordon (#mc, #pb etc.) avser fordon i trafik och utgör för vare år medelvärdet av antalet fordon vid årets böran och slut. För mc gäller uppgiften 30 uni aktuellt år. UVAV (SCB:s Undersökning av Varutransporter på Väg, med tung lastbil) skrivs upp med 1,5/0,85. Multiplikation med 1,5 görs för att få överensstämmelse med information från det tidigare kilometerskatteregistret, division med 0,85 görs för att inkludera trafik med utländska lastbilar som skattas stå för 15 procent av trafiken med tunga lastbilar. 3. Ny modell Från år 000 finns tillgång till körsträcksdata för olika fordonstyper från Bilprovningen/SCB. Den tidigare klassificeringen av lastbilar efter maximilastvikt har kunnat ersättas med klassificering efter totalvikt; 3,5, 3,5 16, 16 6 respektive > 6 ton. Eftersom antalet lastbilar i dessa fordonsklasser finns tillgängligt för tidigare år har det totala trafikarbetets fördelning kunnat extrapoleras bakåt till år Fördelningen av trafikarbetet bestäms i ett antal steg där utgångspunkten är den genomsnittliga fördelningen åren baserat på SIKA/SCB:s beräkning av årliga, totala körsträckor för olika fordonskategorier baserat på Bilprovningens uppgifter. Dataunderlaget återfinns i tabell 4 där de genomsnittliga andelarna i kolumnen längst till höger används i VTI:s modell. VTI notat

18 Tabell 4 Trafikarbete enligt SIKA/SCB/Bilprovningen. Fordons- Trafikarbete milon fkm Andelar Kategori MC: ,70 0,80 0,88 0,79 Personbil: ,99 84,97 84,78 84,91 Lb 3.5 ton: ,4 7,40 7,60 7,4 Lb > 3.5& 16 ton: ,78 0,7 0,68 0,73 Lb >16 & 6 ton: ,69,45,9,47 Lb > 6 ton: ,3,39,51,41 Buss: ,9 1,7 1,5 1,7 Summa Andelarna i kolumn antas gälla år 00. För övriga år under perioden beräknas preliminära andelar genom att hänsyn tas till den relativa förändringen i antal fordon i respektive kategori. A i, är antal fordon år i av kategori beräknat som medelvärdet av antalet fordon vid böran och slutet av året. För mc används dock antalet i trafik 30 uni. α i, är andel trafikarbete för fordon år i av kategori. α 00, är andel trafikarbete för fordon av kategori år 00, dvs. de värden som återfinns i tabell 4 kolumn Preliminära andelar beräknas enligt formel (1). Eftersom summan av dessa andelar avviker från 1, om den procentuella förändringen inte är exakt densamma för alla fordonskategorier, görs en omskalning för att erhålla summan 1, se formel (). Ai, A00, Preliminär ˆ α i, = α 00, / (1) Σ A Σ A i, 00, Slutlig α i, ˆ α i, = () Σ ˆ α i, Tillvägagångssättet innebär att trafikarbetsfördelningen mellan olika fordonskategorier utgår från det läge SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat för åren och att den relativa förändringen i antal fordon sedan direkt får styra den relativa förändringen i trafikarbete. Ett alternativt sätt att använda uppgifterna från SIKA/SCB/Bilprovningen för åren är att beräkna den genomsnittliga körsträckan för vare fordon i de olika kategorierna. Den årliga körsträckan antas sen gälla även under vare år från 1990 och framåt. Trafikarbetet under ett år för viss fordonskategori erhålls som produkten av antal fordon och denna genomsnittliga körsträcka dock är det trafikarbetet bara en vikt vid fördelningen av det totala trafikarbetet på olika fordonskategorier. I bilaga 3visas att ovan redovisade alternativa viktningsförfaranden ger samma resultat. 16 VTI notat 0-007

19 Tabell 5 Trafikarbete i milard fkm för olika fordonskategorier och totalt. År Mc Personbil Buss Lb 3,5 ton Lb > 3,5 & 16 ton Lb > 16 & 6 ton Lb > 6 ton Totalt Bakgrundsdata för åren redovisas i bilaga 1. VTI notat

20 18 VTI notat Milard fkm Trafikarbete år vänster y-axel för Totalt och Personbil, höger för övriga År Figur 1 Trafikarbete i milard fkm för olika fordonskategorier och totalt beräknat med ny modellversion. 8 Totalt Personbil Motorcykel Lastbilar 3,5t Lastbil >3,5t Lastbilar >3.5t& 16t Lastbilar >16t& 6t Lastbilar >6t Buss

21 3.3 Indata Uppgifter krävs om antal fordon uppdelat på de kategorier som modellen behandlar. Det är en ren registeruppgift som hämtas från Vägverkets fordonsregister och avser antal fordon i trafik vid skiftet mellan två kalenderår. Eftersom det fordonsantal som används vid modellberäkningarna för ett visst kalenderår utgörs av det aritmetiska medelvärdet av antalen vid årets böran respektive slut, behandlas motorcyklar på ett annat vis. Antalet motorcyklar i trafik vid årsskiften är inget bra mått på motorcyklar i trafik under året. Därför används i stället antalsuppgiften från 30:e uni aktuellt år. Den månatliga trafikbarometern, se figur, som publiceras av Vägverket utgör grunden för den årliga uppräkningen av trafikarbetet och är därför viktig. Januariversionen vare år redovisar förändringen från föregående år. I Trafikbarometern redovisas även förändringen av trafikarbetet för fordon med axelavstånd mindre och större än 3,3 meter. Det senare utgörs huvudsakligen av lastbilar och bussar men bör betraktas med en viss försiktighet eftersom Vägverket mer och mer använder metoder som detekterar ärnmassor i stället för axelavstånd. Samtidigt kan påpekas att en decimal till på den redovisade procentuella förändringen skulle vara av värde vid de successiva multiplikationer av uppräkningsfaktorer som tillämpas i VTI-modellen. Använda faktorer från och med år 1991 återfinns i tabell 6. Tabell 6 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet. År Faktor 1,015 1,010 0,979 1,01 1,019 1,005 1,003 1,011 1,03 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008 VTI notat

22 Januari Trafiken ökade med 1,0% under år 004 Staplarna visar trafikförändringen med osäkerhetsintervall. 0-linen visar nivån på trafiken motsvaranden period året innan. Om kurvan ligger ovanför noll-linen ökar trafikarbetet. Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden Trafikarbetets förändring, medelvärden för den senaste 1 månadersperioden Trafikarbetet 004 ämfört med trafikarbetet 003 Personbilar Lastbilar Totalt Europavägar +1.% ± % ± % ± 0.6 Övriga riksvägar +0.3% ± % ± % ± 0.7 Primära länsvägar +0.6% ± % ± % ± 1.1 Övriga länsvägar +1.5% ± % ± % ± 0.8 Förändring totalt +0.9% ± % ± Figur Trafikbarometern. 0 VTI notat 0-007

23 4 Osäkerhet i modellskattningarna Indata Den viktigaste informationen för att föla utvecklingen mellan olika år är förändringen av trafik i Vägverkets helårsräknade punkter. Representativiteten för det svenska vägnätet kan diskuteras liksom bortfallsproblematiken. I bilaga 4 redovisas formler för alternativa variansskattningar. I figur 3 visas resultatet av de successiva multiplikationerna med årsvisa faktorer från tabell 6 och med 95-procentiga konfidensintervall för respektive variansskattning. År 005 har Produkt värdet 1,0 med intervall 1,18 1, enligt variansskattningen Kompromiss. Osäkerhet vid successiv multiplikation Produkt Teleskop 1.15 Kompromiss Faktor Oberoende År Figur 3 Konfidensintervall (95 %) vid olika variansskattningar. Modellantaganden Det totala trafikarbetet ett visst kalenderår erhålls genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet. I VTI rapport 439 bestämdes uppräkningsfaktorn till 1,51 från och med år Efter ämförelse med data från SIKA/SCB/Bilprovningen ändrades faktorn till 1,48 för år 003 och övergången från 1,51 till 1,48 har gorts successivt enligt. Från och med år 003 används faktorn 1,48 och den påverkas inte av indata till modellen, utan usteras endast om tillgång finns till andra datakällor. Tabell 7 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet. År Faktor 1,51 1,51 1,51 1,51 1,50 1,50 1,50 1,50 1,49 1,49 1,49 1,49 1,48 1,48 1,48 Trafikarbetesfördelningen mellan olika fordonskategorier i den nya modellen utgår från SIKA/SCB/Bilprovningens data år , se tabell 4. Fordonens körsträckeuppgifter är i genomsnitt ett halvår tillbaka i tiden sett mot kalenderår. Det torde dock ha en VTI notat

24 marginell betydelse även om det innebär en överskattning av körsträckan eftersom körsträckan minskar med ökad ålder på fordonet Modellen behandlar inte explicit svenska fordons trafikarbete utomlands eller utländska fordons trafikarbete i Sverige, utan bygger vid fördelningsförfarandet på antagandet att de är av samma storleksordning. Det är emellertid en sanning med modifikation. Svenska bussar kör mer utomlands än utländska bussar kör i Sverige. Den slutsatsen dras då få utländska bussar är inblandade i polisrapporterade olyckor i Sverige, medan svenska bussar ofta är inblandade i olyckor utomlands. Det är oklart med personbilar och lastbilar. Kunskap finns om svenska lastbilars körsträcka utomlands samt inblandningen av utländska fordon i trafikolyckor i Sverige. Genom Försäkringsförbundet/försäkringsbolagen kan uppgifter om svensk fordon inblandade i fordonsskador utomlands erhållas på sikt. Beräkningar för år 003 utifrån uppgifter från SIKA/SCB och försäkringsbolaget If visar att körsträckan utomlands av svenska tunga lastbilar är av samma storleksordning som utländska tunga lastbilars trafikarbete i Sverige miloner fordonskilometer. VTI notat 0-007

25 5 Vidareutveckling av modellen Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möligheter att föla t.ex. trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet fordon och bensinbolagens försälningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. Dessa s.k. dieselfaktorer har inte förändrats i skattningsmodellen sedan modellen tillkom trots att förhållanden förändrats och att övriga bränslen kanske avviker körsträcksmässigt från fordon med bensin som drivmedel. Härvid torde SIKA/SCB/Bilprovningens körsträckedata vara en bättre direkt källa. Frågan är om dessa uppgifter skall inkluderas i den nya VTI-modellen. Tabell 8 Körsträckeförhållande för olika personbilsdrivmedel till bensin 004. Källa: Eriksson, J. Körsträckor under 004 Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Programmet för Transportstatistik Bränsletyp Körsträcka 004 mil Antal 004 Körsträcka per fordon Faktor Bensin ,4 1,0 Diesel ,,0 El ,5 0,5 Gasol ,5 1,5 Gengas , 0,1 Etanol ,9 1,0 Metanol ,0 0,8 Motorgas ,7 0,4 Naturgas ,1 1,6 Biogas , 1,5 Okänt ,3 0,4 Bensin och etanol är likvärdiga. Diesel innebär dubbla körsträckan i förhållande till bensin som drivmedel. Gasdrivna personbilar (gasol, naturgas och biogas) har 50 procent längre körsträcka än bensindrivna bilar. Övriga drivmedel har mindre än halva körsträckan ämfört med bensin. I rapport 439 är dieselvärdet 1,3 och övriga 1,0. Motsvarande värden 004 är,0 och 1,4. Dessa nya värden finns från år 000 och frågan är om de skall ingå i den nya VTI-modellen. Eftersom tanken från böran var att de skulle ingå bör de tas med, men då krävs uppgifter från SIKA/SCB/Bilprovningen årligen för olika fordonstyper. Ett skäl att de skall ingå i modellen är att kvalitén på uppgifterna är betydligt högre än tidigare. En svårighet är att bensin och etanol kan blandas. Bensin innehåller 5 procent etanol och E85 innehåller 15 procent bensin samtidigt som vissa bilmärken (eller för ändamålet utrustade bilar) kan köras på både etanol och bensin. Även en bil avsedd för bensin kan olagligt köras på etanol medan motsatsen inte är olagligt. Användning av släpvagn inom den tunga trafiken kan kanske också få sin lösning. Det är således tveksamt om dragbil med påhängsvagn skall definieras som lastbil med släpvagn vilket gorts tidigare. Om endast släpvagnar till lastbilar räknas är före- VTI notat

26 komsten med hänsyn till körsträcka ,6 procent och ,8 procent. Det kan kanske vara av värde att skila på lastbilar och dragbilar i en framtid eftersom alla lastbilar som används för internationella transporter är dragbilar med påhängsvagn. Tabell 9 Körsträcka med hänsyn till lastbilstyp. Källa: Varutransporter med lastbil och ärnväg under 1995 (T30SM9603 SIKA/SCB) samt Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 003 (SSM005:0404 SIKA/SCB) Körsträcka km Procent Körsträcka km Procent Endast lastbil , ,5 Lastbil med släp , ,4 Övriga kombinationer med lastbil , ,4 Dragbil , , Dragbil med påhängsvagn , ,0 Övriga kombinationer med dragbil , ,4 Summa Observera att knappt 60 procent av den totala körsträckan med tunga lastbilar ingår i tabellen ovan. Om hänsyn tas till utländska lastbilar i Sverige torde lastbilarna fördela sig med Endast lastbil 30 procent, Lastbil med släp 50 procent och Dragbil med påhängsvagn 0 procent på det svenska vägnätet. 4 VTI notat 0-007

27 Referenser Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H., Vorwerk, P. Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige VTI rapport 439, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Körsträckor under 001. Resultat och metoder för att skatta fordonets körsträckor. SIKA Rapport 003:3 Eriksson, J. Körsträckor under 004 Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Progammet för Transportstatistik VTI notat

28 6 VTI notat 0-007

29 Bilaga 1 Sid 1 (5) Bakgrundsdata för åren A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.5 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 57 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.51 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 595 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.51 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 61 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss VTI notat 0-007

30 Bilaga 1 Sid (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.51 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 565 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.51 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 596 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.5 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar 19 7 Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 68 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.5 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 641 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss VTI notat 0-007

31 Bilaga 1 Sid 3 (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.5 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 649 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.5 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 678 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.49 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 745 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.49 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar 0 14 Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 787 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss VTI notat 0-007

32 Bilaga 1 Sid 4 (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.49 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 86 UVAV Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa *1,47 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ 3 00 Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.49 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 919 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.48 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 954 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon ( )/ Antal mc 30/ Antal personbilar Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t * 1.48 = = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Lätt fordonstrafik Statliga vägar Antal bussar <3,3 m Kommunala vägar 1 10 Summa motorfordon Enskilda vägar (0.04 * Summa) 984 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t Lastbilar >16t&=6t Lastbilar >6t Tunga lastbilar Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss VTI notat 0-007