INGÅ BORGEN FÖR LÅN SOM TAS FÖR TURUN SEUDUN VESI OY:S PROJEKT FÖR KONSTGJORT GRUNDVATTEN. Turun Seudun Vesi Oy:s skrivelse av

Transkript

1 Stadsstyrelsen INGÅ BORGEN FÖR LÅN SOM TAS FÖR TURUN SEUDUN VESI OY:S PROJEKT FÖR KONSTGJORT GRUNDVATTEN 485/02/028/2003 SST 20 Bilagor B3-6, A7 Turun Seudun Vesi Oy:s skrivelse av ly der: "Delägarkommunerna i pro jek tet för konstg jort grund vat ten i Åbo re gio nen har 2003 godkänt att pro jektet för konstgjort grund vatten ge nomförs en ligt den framlagda tidsp lanen och teck nat prop riebor gen för de lån som tas för att genomföra pro jektet. Tids fristen för att ta upp de lån som kom muner na tecknat borgen för går ut På grund av att miljötillstånden och behandlingen gällande upphandling av rör i marknadsdomstolen dragit ut på tiden inleddes genomförandet av projektet först Av den anledningen har största delen av lånen ännu inte upptagits. Kostnadsnivån har stigit avsevärt under dröjsmålet. Kostnadseffekterna framgår av bilaga 1. Turun Seudun Vesi Oy föreslår för delägarkommunerna i projektet för konstgjort grundvatten att de godkänner att projektet genomförs enligt en preciserad tidsplan och tecknar proprieborgen för de lån som tas för att genomföra projektet i enlighet med det förslag till beslut som följer nedan. Förslag gällande borgen Nuläget för projektet samt bedömningarna om framtiden och de förändringar som skett inom projektet sedan det föregående beslutet beskrivs i den bifogade redogörelsen. På basis av redogörelsen föreslår Turun Seudun Vesi Oy att stadsfullmäktige i Pargas godkänner att projektet för konstgjort grundvatten genomförs enligt den framlagda preciserade tidsplanen och fattar beslut om borgen enligt följande: Stadsfullmäktige i Pargas beslutar konstatera att av delägarkommunerna i Turun Seudun Vesi Oy har Åbo, Nådendal, Reso, Pargas och Lundo tidigare tecknat proprieborgen för bolagets lån som uppgår till sammanlagt 100 miljoner euro. Kommunerna har ingått en borgensförbindelse för långfristiga lån på totalt 20 miljoner euro, liksom också för ett lån på 60 miljoner euro som bolaget tagit för byggnadstiden. anteckna att det totala behovet av räntebärande främmande kapital är enligt bolagets nuvarande projektplan 170 miljoner euro, ovannämnda redan upptagna lån på 80 miljoner euro medräknade, och att behovet av främmande kapital kan tillgodoses förutom med lån också med finansieringsleasingavtal, vilkas kapital kan jämställas med ett lånebelopp

2 enligt skuldebrev eller annan motsvarande handling. att det på Turun Seudun Vesi Oy:s räkning och till förmån för de kreditgivare som senare väljs ut genom anbudsförfarande tecknas en prop rieborgen för bolagets lån och finansieringsleasingavtal på hundrafemtio miljoner ( ) euro på följande villkor: De på denna borgen grundade låne- och finansieringsleasingavtalens sammanlagda, utestående kapital som ligger till grund för ränteberäkningen får vid respektive tidpunkt utgöra högst hundrafemtio miljoner ( ) euro, med beaktande av att bolaget kan, medan borgen är i kraft, lägga om befintliga lån (konvertering) eller ta nya lån i stället för de återbetalda lånen. Borgensansvarets belopp för Pargas stad är högst 3,31 % av respektive låns återstående kapital, räntor, övriga kostnader enligt kreditavtalet eller leasingsansvar enligt avtalet om finansieringsleasing. Om de lån som tas upp har en fast ränta eller om hyran för finansieringsleasingen binds vid en fast ränta, får årsräntan eller den andel som räntan för leasinghyran utgör inte överstiga 5,0 %. Om de lån som tas upp har en rörlig ränta eller om hyran för finansieringsleasingen binds vid en rörlig ränta, får den marginal som finansiären tar ut och som läggs till de rörliga räntorna eller marginalen för räntan på leasinghyran inte överstiga 0,10 %. Lånetiden för lånen eller hyrestiden för en finansieringsleasing får vara högst 30 år. De lån som tas upp och de leasingavtal som ingås bör konkurrensutsättas så att lånen kan tas upp hos en eller flera kreditgivare. Lånen kan tas upp i en eller flera poster senast Det kan ingås ett eller flera finansieringsleasingavtal senast Om lånen tas upp i någon annan valuta än euro, skall lånet före den tidpunkt då det tas upp omvandlas till euro i enlighet med ett ränte- och valutaväxlingsavtal som hör till kreditavtalet. Med stöd av detta borgensbeslut och de borgensbeslut som staden tidigare fattat kan man gå i borgen för bolagets lån och leasingavtal så att beloppet för bolagets lån och leasingavtal får samtidigt vara högst euro. Den borgensförbindelse som ingås med stöd av detta borgensbeslut skall ingås senast Eventuellt statligt deltagande i projektet för konstgjort grundvatten har inte beaktats då lånebeloppet har fastställts. Det eventuella statliga deltagandet i projektet minskar det lånebelopp som tas upp. För att projektet för konstgjort grundvatten skall kunna genomföras enligt den planerade tidsplanen måste borgensfrågan behandlas i delägarekommunerna före utgången av februari Stadsfullmäktiges i Pargas tidigare beslut i ärendet Stadsfullmäktige i Pargas har vid sitt sammanträde (92 ) fattat följande beslut om genomförandet av projektet med konstgjort grundvatten:

3 Projektet för konstgjort grundvatten genomförs enligt den tidtabell som föreslagits. Pargas stadsfullmäktige beviljar Turun Seudun Vesi Oy proprieborgen för lån som sammanlagt uppgår till etthundra miljoner ( ) euro. Maximibeloppet för borgensansvaret begränsas till att motsvara den relativa procentandel som Pargas stad har i projektet för konstgjort grundvatten. Pargas stads relativa andel av projektet för konstgjort grundvatten är 3,31 %. Den årliga låneräntan får inte överstiga 5,0 %, om lånen lyfts med fast ränta. Den marginal som läggs till låneräntan får inte överstiga 0,15 %, om lånen lyfts med föränderlig ränta. Lånetiden för lånen får vara högst 30 år. Lånen kan lyftas i en eller flera rater hos en eller flera långivare senast Åbo den 21 december 2007 TURUN SEUDUN VESI OY Jyrki Valtonen verkställande direktör BILAGOR 1. Projekt för konstgjort grundvatten, redogörel se för projektet 2. Rapport om kvicksilverhalten i Kumo älv och om grundvattennivån i Virttaankangas 3. Delägaravtal" Turun Seudun Vesi Oy grundades år 1974 för att skö ta vat ten för sörj nin gen i de delägande samarbetskommunerna. Bolagets nu va rande delä gare och ägarandelar är följande: Åbo 64,68 % S:t Karins 4,48 % Lundo 3,98 % Pikis 1,19 % Pemar 0,80 % Nådendal 8,80 % Reso 13,09 % Pargas 2,98 % Sammanlagt 100,00 % Bolagets delägare undertecknade ett delägaravtal angående vattenanskaffningen, vilket medföljer som bilaga. Med tanke på bolagets anhållan om borgen är avtalspunkterna 5.1, 6.1, 17.1 och 17.2 värda att notera: Nämnda avtalspunkter lyder:

4 5.1, sjunde stycket: "Om Pargas stads förpliktelser när det gäller att avveckla eller bevara reglerings tillståndet för sötvatten bas sängen framdeles förorsa kar sta den så stora kostnader att staden är tvun gen att avstå från projektet för konstgjort grundvatten och sitt ak tieinnehav, för binder sig sta den att sälja och Åbo stad, Nådendals stad, Reso stad och Lun do kom mun att kö pa de ovan nämnda aktier na i proportion till aktiean de larna i pro jektet för konstgjort grundvat ten för en sum ma på mk/aktie." Myndigheterna har inte gett tillstånd att avveckla regleringstills tåndet och kostnaderna för underhållet av sötvattenbassängen för väntas inte bli exceptionellt stora i förhållande till kostnaderna för and ra alternativ, vil ket in ne bär att Par gas stad in te kan med stöd av den na av talspunkt utträ da ur bo la get. 6.1, styckena 3-8: "De byggnadskostnader som Bolaget skall betala skall täckas i pro portion till nedan nämnda aktieägares vattenreserveringar enligt följan de: Projektet för konstg jort grund vat ten Procentandel Vattenreservering m 3 /dygn Åbo 70,17 % Nådendal 9,78 % Reso 14,53 % Pargas 3,31 % Lundo 2,21 % S:a 100,00 % m 3 /dygn Av Delägarna finansierar Åbo stad, Lundo kommun, Nå dendals stad, Reso stad och Pargas stad projektet för konstgjort grundvatten genom de kapi tal lån de beviljar, genom utoms tående finan siering och/eller ans lutning sav gifter. Den in bördes relatio nen mellan dessa kommer att bestämmas ut gående från de pro cen tuella an de larna i projektet för konstg jort grundvat ten. För att genomföra projektet och trygga Bolagets soliditet och likviditet förbinder sig De lägarna Åbo stad, Lundo kommun, Nådendals stad, Reso stad och Pargas stad att gå i borgen för Bola gets lån utan att uppbä ra provision för sin bor gen. Borgens män nens inbördes bor gensansvar bestäms utgående pro centande larna i projektet för konstgjort grundvatten. Delägarna är inte skyldiga att delta i byggnadskostnaderna för projektet för konstgjort grundvatten förrän de fått ett positivt besked om att sta ten deltar i finansieringen. Åbo stad, Nådendals stad, Reso stad, Pargas stad och Lundo kommun sva-

5 rar för finansieringen av plane rings- och under sökningskostnader na för pro jektet för konstgjort grundvatten i proportion till sin vattenreser vering i det ovan nämnda projek tet för konstg jort grund vatten ända till dess att detta pro jekt för konstgjort grund vatten är fär digt och tagits i bruk. Pargas stad svarar för kostnaderna för ledningslinjen mellan S:t Karins och Pargas. Lik väl kommer en statlig/eu-finan siering för hela projektet också att i rättvis proportion an visas för lednings linjen mel lan S:t Karins och Pargas." 17.1 och 17.2: "Om någon Delägare bryter mot villkoren i Avtalet eller försum mar si na förpliktelser eller sitt ans var som direkt eller indirekt base rar sig på Avtalet är denna Delägare som brutit mot Avtalet skyl dig att åt de kränk ta Delägarna erlägga avtalsvite för varje förseelse särskilt. Avtalsvitet är mk mk per aktie ända till dess att systemet för vatten försörjning i Virttaa-Littois och projektet för konstgjort grundvatten har fusionerats. Ef ter detta är avtalsvitet mk mk per aktie." Avtalsvitet utgör för Pargas vidkommande uträknat i euro ,87 eu ro. Samhällsingenjör Kimmo Liianmaa har gjort uträkningar (bilaga) mel lan al ternativen: att vattenleverantören skulle vara den nuvarande partileve rantören av vatten, dvs. Pargas Vatten Ab, eller att vattnet tas från systemet för konstgjort grundvatten i Virttaankangas, dvs. via Turun Seudun Vesi Oy. Kostnaderna är riktgivande och därmed inte hundraprocentigt tillförlit liga, för man har varit tvungen att göra uträkningar utgående från olika antaganden. Uträkningen baserar sig på partipriset som Pargas Vatten Ab tar ut år 2008 samt på det partipris för vatten som Turun Seudun Vesi Ab anger som pris år I övrigt är kostnadsnivån densamma som årets kostnadsnivå. Dessutom har inte heller eventuell extern finansiering, dvs. statens vattentjänstunderstöd för projektet beaktats. Prisskillnaden mellan alternativen jämnas ut ytterligare om man tar hänsyn till att Pargas stad i dagens läge hör till den allra sämsta kategorin när det gäller krisvattenklassificering. I vilket fall som helst bör en förbindelseledning mellan Pargas och S:t Karins anläggas för att trygga vattenförsörjningen vid eventuell kris. Inom stadens område finns inte tillräckligt med vattenkällor som kunde ersätta den nuvarande vattentäkten, sötvattenbassängen i Sysilax, om den av någon anledning, t.ex. på grund av ett oljeutsläpp, inte skulle kunna användas som råvattenkälla. Anläggandet av en förbindelseledning skulle ytterligare höja kubikpriset på vatten med 0,29 euro, alltså skulle kubikpriset inklusive moms stiga till 2,26 /m³. Pargas stads relativa andel av vattenreserveringen är 3,31 %, vilket innebär att Par gas stads ekonomiska ansvar för proprieborgen om högst euro uppgår till högst eu ro. Per uppgick sta dens tota-

6 la borgensansvar till ,32 euro inklusive Par gas stads borgensansvar om euro för lån på euro som Turun Seudun Vesi Oy upptagit år I Pargas stads bokslut för år 2007 uppskattas sta dens borgen s ansvar till ca euro. För jämförelsens skull kan det nämnas att Nå dendals totala borgensansvar per uppgick till 45,4 mil jo ner euro. Bilagor: 1. Projekt för konstg jort grundvatten, redogörelse för pro jektet 2. Rapport om kvicksilverhalten i Kumo älv och om grundvattennivån i Virttaan kangas 3. Delägaravtal 4. Samhällsingenjör Kimmo Liianmaas kostnads jämförelse Stadsjurist Monica Avellan och samhällsingenjör Kimmo Liianmaa kommer att närvara vid behandlingen av ärendet. Förslag: (Stadsdirektören) Stadsstyrelsen föreslår, att stadsfullmäktige godkänner att pro jektet för konstgjort grundvatten genomförs enligt den framlagda precisera de tidsplanen och beslutar: konstatera att av delägarkommunerna i Turun Seudun Vesi Oy har Åbo, Nådendal, Reso, Pargas och Lundo tidigare tecknat proprieborgen för bolagets lån som uppgår till sammanlagt 100 miljoner euro. Kommunerna har ingått en borgensförbindelse för långfristiga lån på totalt 20 miljoner euro, liksom också för ett lån på 60 miljoner euro som bolaget tagit för byggnadstiden. anteckna att det totala behovet av räntebärande främmande kapital är enligt bolagets nuvarande projektplan 170 miljoner euro, ovannämnda redan upptagna lån på 80 miljoner euro medräknade, och att behovet av främmande kapital kan tillgodoses förutom med lån också med finansieringsleasingavtal, vilkas kapital kan jämställas med ett lånebelopp enligt skuldebrev eller annan motsvarande handling. att det på Turun Seudun Vesi Oy:s räkning och till förmån för de kreditgivare som senare väljs ut genom anbudsförfarande tecknas en prop rieborgen för bolagets lån och finansieringsleasingavtal på hundrafemtio miljoner ( ) euro på följande villkor: De på denna borgen grundade låne- och finansieringsleasingavtalens sammanlagda, utestående kapital som ligger till grund för ränteberäkningen får vid respektive tidpunkt utgöra högst hundrafemtio miljoner ( ) euro, med beaktande av att bolaget kan, medan borgen är i kraft, lägga om befintliga lån (konvertering) eller ta nya lån i stället för de återbetalda lånen. Borgensansvarets belopp för Pargas stad är högst 3,31 % av respektive låns återstående kapital, räntor, övriga kostnader enligt kreditavtalet eller leasingsansvar enligt avtalet om finansieringsleasing. Om de lån som tas upp har en fast ränta eller om hyran för finansieringsleasingen binds vid en fast ränta, får årsräntan eller den andel som räntan för leasinghyran utgör inte överstiga 5,0 %. Om de lån som tas upp har en rörlig ränta eller om hyran för fi-

7 nansieringsleasingen binds vid en rörlig ränta, får den marginal som finansiären tar ut och som läggs till de rörliga räntorna eller marginalen för räntan på leasinghyran inte överstiga 0,10 %. Lånetiden för lånen eller hyrestiden för en finansieringsleasing får vara högst 30 år. De lån som tas upp och de leasingavtal som ingås bör konkurrensutsättas så att lånen kan tas upp hos en eller flera kreditgivare. Lånen kan tas upp i en eller flera poster senast Det kan ingås ett eller flera finansieringsleasingavtal senast Om lånen tas upp i någon annan valuta än euro, skall lånet före den tidpunkt då det tas upp omvandlas till euro i enlighet med ett ränte- och valutaväxlingsavtal som hör till kreditavtalet. Med stöd av detta borgensbeslut och de borgensbeslut som staden tidigare fattat kan man gå i borgen för bolagets lån och leasingavtal så att beloppet för bolagets lån och leasingavtal får samtidigt vara högst euro. Den borgensförbindelse som ingås med stöd av detta borgensbeslut skall in gås senast Beslut: Stadsdirektören föreslog att stadsstyrelsen godkänner hans förslag ovan med följande tillägg: "Stadsstyrelsen föreslår ytterligare, att stadsfullmäktige konstaterar att den bifogade redogörelsen till Turun Seudun Vesi Oy:s anhållan om kommunal borgen Projekt för konstgjort grundvatten, redogörelse för projektet avviker från det undertecknade delägaravtalet på en punkt. I redogörelsen uppräknas under rubriken 2 Huvuddelarna i projektet och under rubriken 7 kostnadskalkylen för projektet "Ca 0,5 km lång ledningslinje med en diameter på 400 mm från Saramäki till det norra distributionsnätet i Åbo. Nämnda överföringsledning hör inte till projektet och bör sålunda finansieras i sin helhet av Åbo stad." Ledamoten Cornelius Colliander föreslog, understödd av ledamoten Kaj Mattsson, att stadsstyrelsen beslutar remittera ärendet för tilläggsberedning. Ordföranden föreslog att stadsstyrelsen röstar om fortsatt behandling och ledamot Cornelius Collianders förslag om remiss med handuppräckning sålunda, att de som röstar på fortsatt behandling röstar Ja och de som röstar på ledamot Cornelius Collianders förslag om remiss röstar Nej. Stadsstyrelsen beslöt enhälligt godkänna ordförandens förslag till omröstningsförfarande. Vid omröstningen avgavs Ja röster Nej röster 7 st. 2 st.

8 Stadsstyrelsen beslöt sålunda fortsätta behandlingen av ärendet. Ledamoten Stig Engman föreslog, understödd av ledamoten Tuula Nyholm, att stadsstyrelsen föreslår, att stadsfullmäktige beslutar säga upp delägaravtalet och att stadsfullmäktige beslutar att inte ingå borgen för lån som tas för Turun Seudun Vesi Oy:s projekt för konstgjort grundvatten. Ordföranden föreslog att stadsstyrelsen röstar om stadsdirektörens ändrade förslag och ledamot Stig Engmans förslag med namnupprop sålunda, att de som röstar på stadsdirektörens ändrade förslag röstar Ja och de som röstar på ledamot Stig Engmans förslag röstar Nej. Stadsstyrelsen beslöt enhälligt godkänna ordförandens förslag till omröstningsförfarande. Vid omröstningen avgavs Ja röster Nej röster 5 st. 4 st. Stadsstyrelsen beslöt sålunda godkänna stadsdirektörens ändrade förslag. Omröstningsresultatet framgår av bilaga nr A7. Ledamoten Cornelius Colliander anmälde följande avvikande åsikt mot beslu tet: Projektet för konstgjort grundvatten är inte miljömässigt hållbart och det har visat sig bli betydligt dyrare och mera komplicerat att genomföra än vad som ursprungligen planerats. Planens slutgiltiga kostnader har heller ännu inte kunnat fastslås. Planen innehåller olösta frågor och jag anser att projektet inte längre motsvarar den plan som stadens fullmäktige ursprungligen ställde sig bakom. Jag kan alltså inte ställa mig bakom stadsstyrelsens ovan nämnda beslut. Antecknades, att ekonomidirektör Göran Peltonen inte närvar vid behandlingen av ärendet p.g.a. jäv och att stadsdirektör Folke Öhman förde protokollet för denna paragrafs del.