Bilaga till översiktsplan Översiktsplan 2026 med utblick mot samrådshandling Allmänna intressen

Transkript

1 Bilaga till översiktsplan 2026 Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 samrådshandling Bilaga till översiktsplan splan 2026 Allmänna intressen Natur- och kulturmiljö Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Riksintressen samrådshandling SAMRÅDSREDOGÖRELSE Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Hållbarhetsbedömning samrådshandling

2 Översiktsplan 2026 består av följande handlingar: - Översiktsplan 2026 med utblick mot Hållbarhetsbedömning - Allmänna intressen - Samrådsredogörelse Karttjänst och dokument som hänvisas till går att fi nna under Översiktsplan med utblick mot 2050 Medverkande: Planarbetet har bedrivits i projektform. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp, vars ordförande varit Per Johansson, stadsledningskontoret. Projektledare har varit Lennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoret. Översiktsplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret genom Lennart Gustafsson (projektledare) Ingrid Legrell Crona (planarkitekt), Selma Nylander (layout) och Jaroslaw Bartosiak (grafik) Hållbarhetsbedömningen är upprättad av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Kartor: Linda Thorell, lantmäteriförvaltningen Fotografier: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING HUR SAMRÅDET BEDRIVITS BEARBETNING EFTER SAMRÅDET SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER I SAMMANDRAG HANTERING AV HÅLLBARHETSBEDÖMNINGEN SAMLAD BEDÖMNING Bilagor: Bilaga 1 Sammanställning av samtliga inkomna yttranden med tillhörande kommentarer och ställningstaganden Bilaga 2 Länsstyrelsens samrådsyttrande

4 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige beslutade den 6 maj 2010 att en ny kommuntäckande översiktsplan ska tas fram för antagande i december Översiktsplanen beskriver hur visionen Västerås staden utan gränser ska förverkligas. Den visar hur Västerås kan bli mer attraktivt och hur vi ska bli en hållbar och klimatsmart kommun. Samhällsbyggande är långsiktigt. Därför blickar planen också mot 2050 och visar på framtida utvecklingsmöjligheter. Förslaget till översiktsplan har varit utsänt för samråd under tiden 13 oktober 2011 till 31 januari Ca 160 remissvar har kommit in. Sammanfattningsvis konstateras att remissvaren huvudsakligen instämmer i planförslagets huvudstrategier liksom planeringsinriktningen invånare Remissvaren innehåller i många fall förslag till kompletteringar och förtydliganden av planens innehåll. Många synpunkter rör frågor som kommer att behandlas först i efterföljande planering. Efter samrådet har planen bearbetats med hänsyn till inkomna yttranden. Planens huvudinriktning, att vi ska ha en planeringsberedskap för en befolkningsökning till invånare 2050, ligger fast. Vi ska fortsätta bygga den täta staden för att undvika att bygga på brukningsvärd jord- och skogsbruksmark. Serviceorterna ska utvecklas för att ge bättre förutsättningar för både kommersiell och offentlig service. Vi förstärker strategin att prioritera gående och cyklister. Kulturens betydelse för ett kreativt och innovativt klimat lyfts fram liksom vikten av ha bra förutsättningar för ett aktivt rekreations- och friluftsliv. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Remissen Kommunstyrelsen beslutade den 28 september 2011 att ett preliminärt planförslag daterat 28 september 2011 skulle skickas ut på ett brett samråd. Till planhandlingarna hör även bilagorna Hållbarhetsbedömning och Allmänna intressen. Planförslaget skickades till ca 130 remissinstanser. Förslaget presenterades också i en utställning som under samrådstiden fanns i stadshuset och på stadsbiblioteket. En sammanfattning av planförslaget i form av en broschyr fanns att få i anslutning till utställningen. Sammanfattningen fanns också på finska och i en lättläst version. Planförslaget har varit tillgängligt på stadens hemsida där det har varit möjligt att lämna synpunkter direkt via ett särskilt formulär. Den karttjänst som skapats som en del av översiktsplanen fanns tillgänglig på översiktsplanens webbplats. Möjligheter fanns illustrera synpunkterna genom att rita i kartan och bifoga kartbilden. Det var också möjligt att lämna synpunkter via SMS och MMS. Samrådstiden var satt till 13 oktober januari 2012, men förlängdes till den 31 januari 2012.

5 Samrådsaktiviteter Ett särskilt samrådsmöte, vid vilket företrädare för de politiska partierna medverkade, hölls på Stadsbiblioteket den 10 januari kl Ett femtiotal personer närvarade. Planförslaget presenterades vid Öppet Hus i Gallerian 29/10, Punkt 3/11, Kvarteret Igor 12/11, Mälardalens Högskola 12/12 samt Kvarteret Igor 14/1. Vid båda tillfällena i kvarteret Igor medverkade företrädare för de politiska partierna. Inkomna synpunkter Ca 160 remissvar har kommit in. Synpunkterna kommer från nämnder, styrelser och bolag, regionala organ, angränsande kommuner, föreningar, politiska partier samt västeråsare. En sammanställning av samtliga remissvar har gjorts (bil 1). Länsstyrelsens samrådsyttrande biläggs i sin helhet (bil 2). Remissvaren behandlar såväl övergripande frågor som enskildheter i planförslaget och innehåller i många fall önskemål om kompletteringar och förtydliganden av planens innehåll. Många remissvar innehåller idéer och förslag som överensstämmer med översiktsplanens intentioner och som är intressanta att ta med i det fortsatta arbetet med bland annat stadsdelsanalys av centrum, arbete med fördjupade översiktsplaner, arbete som rör cykelfrågor mm. Synpunkterna kommer att överlämnas till berörda förvaltningar. BEARBETNING EFTER SAMRÅDET Strategierna har utvecklats och förtydligats. Prioriteringen av gående och cyklister har lyfts fram. Strategier som rör kulturmiljö och kulturliv har lagts till. Regionfrågorna och Mälardalens högskolas betydelse har utvecklats. Bebyggelseutvecklingen inom Västerås tätort har beskrivits mer ingående och kompletterats med fler utbyggnadsområden. Omvandlingen av Ängsgärdet Kungsängen har senarelagts då bussdepån kommer att nyttjas ytterligare år. Planeringen inför omvandling av Hälla till en blandad stadsdel har tidigarelagts. Stadsdelsanalyser ska göras. Översvämningsfrågorna har beskrivits mer ingående. Hökåsen är en stadsdel i Västerås tätort. Tortuna och Orresta är en serviceorter. Begreppet stationsort är borta. Vattenfrågorna har förtydligats. Stadens ställningstaganden till riksintressen har förtydligats. Riktlinjerna har bearbetats och kompletterats. Ett kapitel som beskriver genomförandefrågor och uppföljning har lagts till. SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER I SAMMANDRAG I detta avsnitt sammanfattas synpunkter som rör viktiga strategiska frågor och frågor som lyfts fram i flera samrådsyttranden. I kommentarerna beskrivs vilka ändringar som gjorts

6 med anledning av synpunkterna samt motiv till varför vissa synpunkter inte har tillgodosetts. Utöver detta kommenteras enskilda synpunkter i den bifogade sammanställningen av samtliga yttranden. Planeringsinriktningen invånare 2050 Planeringsinriktningen ifrågasätts endast i ett fåtal yttranden. Man hänvisar till gällande befolkningsprognos, önskar redovisning av hur befolkningsökningen är tänkt eller konstaterar att befolkningstillväxt inte är ett självändamål. Kommentar: Det finns en tydlig vilja att översiktsplanen ska skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt både i staden och serviceorterna. Tillväxt- och utvecklingstakt kommer att variera över tiden beroende på konjunktur, stadens möjlighet att erbjuda attraktiva områden, näringslivets expansion med mera. Det är nödvändigt att planens bärande strategier är långsiktiga. Synpunkterna föranleder ingen ändring av föreslagen planeringsinriktning. Strategier för hållbar utveckling Planens strategier för en hållbar utveckling får stöd i flertalet yttranden. Önskemål finns om att prioriteringen av cykel, gång och kollektivtrafik ska vara tydligare. Kommentar: Strategierna har bearbetats för att bli enklare och tydligare. Strategin om en hållbar trafik- och bebyggelsestruktur har därvid blivit fyra olika strategier som rör staden, landsbygd och serviceorter, cykel- och gångtrafik samt kollektivtrafik. Strategier som rör kulturmiljö och kulturliv har lagts till. En hållbar trafik- och bebyggelsestruktur Samrådsyttrandena stöder inriktningen att den framtida utbyggnaden ska koncentreras till Västerås tätort staden och till serviceorterna. Vissa anser dock att begreppet serviceort bör begränsas till tätorter som ligger utanför den centrala stadens utvecklingsområden och vilka inte inom överskådlig tid (2050) kan knytas samman bebyggelsemässigt med den centrala staden. Då staden börjar närma sig invånare kan man behöva planera för att även Johannisberg, Barkarö och Gäddeholm ingår i tätorten så att hela Västeråsfjärden omfamnas. Även Tortuna bör definieras som serviceort, då där finns bland annat skola. Kommentar: Strategierna ska ge Västerås möjligheter att växa och utvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av brukningsvärd jord- och skogsbruksmark begränsas. Planens inriktning är därför att nytillkommande bebyggelse i första hand lokaliseras till den redan byggda staden och till de större orter, så kallade serviceorter, i kommunen som har förutsättningar att bibehålla viss service. Utbyggnaden av kollektivtrafiken och möjligheter att cykla är centralt i planen.

7 Fortsatt utbyggnad av Västerås tätort inom Johannisbergsområdet bedöms lämplig med hänsyn till närheten till de stora arbetsplatsområdena i västra delen av staden. Planen har förtydligats i detta avseende. Utveckling av Johannisbergsområdet förutsätter att Johannisbergs flygfält läggs ned, vilkets också förtydligats. En fortsatt utbyggnad av Västerås tätort mot Gäddeholm bedöms inte lämplig bland annat med hänsyn till Västerås flygplats. Ett utbyggt Gäddeholm har förutsättningar att fungera som serviceort för omgivande landsbygd. Synpunkterna rörande Gäddeholm föranleder ingen ändring av planförslaget. Hökåsen, som i princip redan vuxit ihop med Västerås, föreslås däremot bli en stadsdel i staden. Begreppet stationsort har utgått. Bygg staden inåt Samrådsyttrandena stöder inriktningen att vi ska planera en tät och funktionsblandad stad. Flera förslag till hur förtätning kan ske redovisas och högre bebyggelse förordas i flera yttranden. Samtidigt påpekas att grönområden och offentliga platser får en allt viktigare roll. Betydelsen av stadsdelsskogarna och de små stadsnära skogsområdena lyfts fram. Det finns också synpunkten att planen visar för lite mark för bostadsändamål och att de riktlinjer som finns för andra intressen gör att det kan det bli svårt att hitta områden för ny bostadsbebyggelse. Av flera yttranden framgår att strategin bygg staden inåt tolkats som att det endast rör stadens centrala delar. Strategier för befintliga stadsdelar efterlyses. Kommentar: Möjligheter att komplettera med ny bebyggelse finns i princip inom hela tätorten Västerås där det finns överblivna eller dåligt utnyttjade ytor. Inriktningen är att den tillkommande bebyggelsen ska vara ett positivt tillskott i befintlig miljö. Idag finns detaljplaner för ca 3000 nya bostäder och detaljplanearbete pågår för flera områden. Avsnittet Bebyggelseutveckling till 2026 har utökats och föreslagen bebyggelseutveckling beskrivs mer ingående. Utbyggnaden i Sätraområdet har begränsats till området söder om Norrleden. Vedboområdet har utgått. Som underlag för bedömning av tillkommande bebyggelse inom den redan byggda staden föreslås att särskilda stadsdelsanalyser/områdesstudier ska göras för att synliggöra de värden som finns i stadsdelen/området och behovet av och möjligheter till komplettering med ny bebyggelse. Det första stadsdelsanalysen föreslås gälla centrum (se även kommentarer rörande Centrum nedan). Centrumfrågor Flera yttranden diskuterar hur centrum och City kan utvecklas med bostäder, nöjen, kulturliv, möteplatser och plats för fysisk aktivitet. Uppmaningen är bygg högt och tätt. Vikten av parker och mötesplatser lyfts liksom risken för konflikter

8 mellan t ex bostäder och restauranger och nöjesliv. Trafikfrågor i centrum lyfts också, bland annat parkeringsbehovet. Kommentar: En särskild studie (stadsdelsanalys) som belyser hur centrum kan utvecklas med bostäder och City som mötesplats föreslås. I denna ska olika anspråk, möjligheter och konflikter belysas. Den ska utgöra underlag för den fortsatta planeringen i centrum. En differentierad parkeringsnorm, som tar hänsyn till möjligheterna att åka buss, gå och cykla, föreslås som en fråga att arbeta vidare med och bör få en snabb handläggningstid. Ängsgärdet Kungsängen utvecklas till en blandad stadsdel Föreslagen utveckling av Ängsgärdet-Kungsängen stöds uttryckligen i flera yttranden liksom att planarbetet ska prioriteras tidsmässigt. En högre, mer stadsmässig exploatering än den som redovisas i inspirationsskissen förordas av några. En annan synpunkt är att det är viktigt att en flytt av bussdepån vägs mot de ökade driftskostnader flytten skulle föra med sig. Kommentar: En utveckling av området förutsätter att VL:s bussdepå flytttas, vilket inte bedöms möjligt förrän om år. Planeringen av området bör dock påbörjas tidigare för att en beredskap inför en framtida omvandling ska finnas. Hälla utvecklas till en blandad stadsdel Föreslagen utveckling av Hällaområdet till en blandad stadsdel med handel, arbetsplatser och bostäder tillstyrks i flera yttranden. Kommentar: Med hänsyn till den utveckling som pågår inom Hällaområdet tidigareläggs planarbetet med föreslagen planeringsstart Erikslund utvecklas till ett blandat område med inslag av bostäder I flera yttranden framförs önskemål om att även Erikslund ska bli en blandad stadsdel med inslag av bostäder. Kommentar: Planen har ändrats. De närmare förutsättningarna för utvecklingen av Erikslund studeras i en särskild fördjupning av översiktsplanen (Översiktsplan för Erikslund, Öp63) som beräknas bli antagen under En utveckling där komplettering med bostäder i verksamhetsområden är önskvärd beskrivs även mer generellt i planen. Serviceorter och byggande på landsbygden I flera remissvar framförs att planförslaget innebär att bebyggelseutvecklingen på landsbygden begränsas starkt. Att peka ut serviceorterna för framtida bebyggelse menar man leder till att en död hand läggs över övriga mindre orter och landsbygden. Vilka orter som ska anses vara serviceorter diskuteras också. Förslaget att nya bebyggelsegrupper förutsätter närhet till kollektivtrafik kritiseras. Närhet även

9 till framtida kollektivtrafik föreslås vara vägledande, liksom närhet till vägar. Gränsen för när planläggning erfordras ifrågasätts. Utbyggnaden av Gäddeholm både ifrågasätts och förordas. Kommentar: Utveckling av serviceorterna bedöms skapa förutsättningar för en levande landsbygd genom att det ger möjligheter att bibehålla och förstärka befintlig service. Komplettering med ny bebyggelse inom och i anslutning till övriga mindre tätorter prioriteras framför etablering av nya bebyggelsegrupper på landsbygden. Förutsättningarna för en planering som tillgodoser behovet av kollektivtrafik, gång- cykelvägar och närströvområden bedöms vara större när befintliga orter utvecklas än när helt nya bebyggelsegrupper tillskapas. Samtidigt kan enstaka hus, eller mindre grupper om maximalt tre hus, tillåtas utan att krav på närhet till busshållplats eller gemensamt VA ställs. Nya bostäder som kombineras med lokal verksamhet och bidrar till en levande landsbygd är prioriterade. Den föreslagna bebyggelseutvecklingen i serviceorter och på landsbygden bedöms ge förutsättningar för en hållbar utveckling, där planeringen ska vara sådan att behovet av bilresor minskar och cykel och kollektivtrafik gynnas. Samtidigt skapas förutsättningar för en levande landsbygd genom att möjligheterna att bibehålla och förtärka befintlig service utanför Västerås tätort ökar. Synpunkterna har inte föranlett någon ändring av förslaget. Texten har bearbetats för att bli tydligare. Tortuna har fått beteckningen serviceort. Hökåsen, som i princip redan vuxit ihop med Västerås, föreslås däremot bli en stadsdel i staden. Vissa serviceorter har särskilda möjligheter till utveckling då de har järnvägsstation, men begreppet stationsort har utgått. Regionala frågor De regionala frågorna lyfts framför allt fram i yttrandena från grannkommunerna. Handelns utveckling och frågor som rör kollektivtrafik och den gemensamma resursen Mälaren berörs liksom Västerås roll i regionen. Högskolans betydelse för Västerås lyfts fram i flera yttranden. Kommentar: Strategin Stärka de regionala banden har formulerats om för att tydligare uttrycka att Västerås ska utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Avsnittet Västerås i regionen har kompletterats med rubrikerna Handel, Vattenfrågor, Vindkraft, Bredband och Turism. Texten kring Mälardalens Högskola och dess betydelse för Västerås har utvecklats. Översyn av grönstrukturplanen Grönområdens betydelse i staden och vikten av tillgång till parker och stadsdelsskogar för rekreation, fysisk aktivitet med mera framhålls i flera yttranden. Komplettering med ny bebyggelse inom den redan byggda staden får inte leda till att grönområden exploateras. Önskemål om revidering av grönstrukturplanen fram-

10 förs, bland annat för att den ska vara samstämmig med handlingsplanen för naturoch kulturmiljön. Kommentar: Intentionerna i planen är att alla västeråsare ska ha tillgång till ett brett utbud av gröna områden. Stadsdelsskogarna är en unik tillgång och därför viktiga att värna om. Gröna områden är också viktiga med hänsyn till klimatförändringar. Utredningen Grönstrukturplan för Västerås tätort togs fram som en delutredning i Översiktsplan för Västerås tätort, Öp54. En översyn av grönstrukturplanen föreslås med start under De biologiska värdena i bland annat stadsdelsskogarna behöver inventeras och värderas. Stadsdelsskogarna är en unik tillgång i Västerås, vilket ska beaktas i kommande planering. Grönområdenas sociala värden ska också värderas. I avvaktan på att en bearbetning av grönstrukturplanen genomförts ska de mål och riktlinjer för planering och byggande som finns i Grönstrukturplan för Västerås tätort vara utgångspunkt för planeringen av den täta och gröna staden. Stadsdelsskogarna redovisas på karta. Tydligare prioritering av gång och cykel Samrådsyttrandena stöder planens inriktning att gående och cyklister ska prioriteras och förslag som ytterligare förstärker gång- och cykeltrafik framförs. Kommentar: För att prioriteringen av gående och cyklister ska bli än tydligare har en särskild strategi Enkelt att gå och cykla formulerats. Åtgärder som prioriterar gående och cyklister har lyfts fram i texten. Sociala frågor I flera yttranden framförs att frågor som rör social hållbarhet, barnperspektiv, genusperspektiv, tillgänglighet etc borde få en mer framträdande plats i planen. Önskemål om en jämställdhetsanalys av planen framförs liksom att texten granskas utifrån ett genusperspektiv. Kommentar: Den sociala dimensionen av hållbar utveckling omfattar i första hand västeråsbornas levnadsvillkor. Översiktsplanen lyfter fram frågor som kan påverkas inom ramen för den fysiska planeringen. En generell översyn av texten har gjorts för att öka tydligheten. Vikten av att planera med människan i centrum framhålls i planen. Det innebär bland annat att planeringen ska ta hänsyn till vardagslivets villkor för människor i olika livssituationer. Vikten av en blandad stad och en trygg fysisk miljö, barns behov av bra utemiljöer, att den fysiska miljön ska vara tillgänglig även för människor med funktionsnedsättning, att planeringen ska skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen samt betydelsen av att människor får vara med och påverka sin egen närmiljö lyfts fram i text och riktlinjer.

11 Parkeringsriktlinjerna Många remissvar lyfter fram vikten av bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. I centrum bör man kunna leva och bo utan bil. Samtidigt finns synpunkten att det behövs fler parkeringar. Kommentar: Mängden bilar som får plats i en attraktiv stad är begränsad. Ett ökat samutnyttjande av parkeringsplatser och en förändrad parkeringsnorm som tar hänsyn till möjligheterna att åka buss, gå och cykla föreslås därför. Arbetet bör startas omgående. Externhandeln kontra cityhandeln Frågor som rör externhandelns inverkan på City och stadsdelarna lyfts fram i flera yttranden. Handelns behov av biltillgänglighet diskuteras liksom externhandelns miljöpåverkan. En strategi mot externhandelns expansion efterlyses. Önskemål framförs om att nuvarande handelspolicy ska ses över. Kommentar: En strategisk och okonventionell handelsutredning, som inte bara analyserar de i handelsutredningar vanligen förkommande parametrarna, föreslås under rubriken Arbeta vidare med. Reningsverkets framtid Frågan om reningsverket och dess placering berörs i flera yttranden. Synpunkterna handlar både om behovet av nytt reningsverk med moderna metoder och alternativ markanvändning i dess nuvarande läge. Kommentar: Området där reningsverket ligger är intressant då det utgör en förbindelselänk mellan Stationsområdet, Kungsängen och Öster Mälarstrand. Någon utredning om nytt läge för avloppsreningsverket och ny markanvändning inom området bedöms inte aktuellt inom de närmaste åren. Området illustreras på kartan som visar möjlig framtida bebyggelse mellan 2026 och Kollektivtrafiksystem I några yttranden framförs idéer om nya kollektivtrafiksystem med t ex spårvagnar, anropsstyrda spårbilar och magnettåg. Kommentar: Stomlinjenätet i SmartKoll är en förutsättning i översiktsplanen. Planeringen med stomlinjer som kör rak och gen väg öppnar möjligheter för spårtrafik i en framtid. Tänk spår kör buss. Utveckling av regionaltåg med flera stationer inom kommunen bedöms inte möjlig inom befintligt spårsystem. Några särskilda utredningar om eller markreservationer för nya kollektivtrafiksystem föreslås inte i denna plan.

12 Vattenfrågor En samlad beskrivning av vattenfrågorna och hur miljökvalitetsmålet för vatten ska uppnås efterlyses i flera yttranden. Kommentar: Avsnittet om vatten har bearbetats. I övrigt hänvisas till Vattenplanen, vilken beräknas bli antagen under Översvämning Risken för översvämningar och andra konsekvenser av ett förändrat klimat lyfts fram i flera yttranden. Kommentarer: Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år ( den så kallade 100-årsnivån). Samhällsviktiga funktioner som vattenverket, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket och eldistributionen klarar ännu högre vattennivåer innan de slås ut. Gällande riktlinje, som föreskriver att ny bebyggelse ska klara att vattnet stiger 1,5 meter över medelvattennivå, bedöms kunna fortsätta att gälla. Grönområdenas möjligheter att infiltrera regnvatten och därmed tjäna som buffertområden vid häftiga skyfall har förtydligats i texten. Genomförandefrågor I flera yttranden efterlyses en beskrivning av utbyggnadstakt och utbyggnadsordning. De områden som redovisas för framtida bostadsbyggande bör motsvara ett större antal bostäder än det beräknade bostadsbyggnadsbehovet för att säkra ett genomförande. Kommentar: Tillväxt- och utvecklingstakt kommer att variera över tiden beroende på konjunktur, efterfrågan, stadens möjlighet att erbjuda spännande områden, näringslivets expansion och inte minst investeringsviljan hos marknadens aktörer. Kommunen ser gärna att förslag och initiativ till olika utvecklingsprojekt kommer från olika håll och att de är i samklang med översiktsplanens strategier. Frågor som rör genomförande och uppföljning av planens intentioner beskrivs i ett nytt kapitel. Bebyggelseutvecklingen till 2026 beskrivs mer ingående. Kartredovisning I flera yttranden finns synpunkter på kartorna. Läsbarheten kommenteras. Redovisning av bland annat fornlämningar, byggnadsminnen, områden med naturintressen, vattenskyddsområden, grundvattentillgångar och många fler efterfrågas. Kommentar: Den karttjänst som skapats som en del av översiktsplanen, och som finns på översiktsplanens webbplats visar kartbaserad information som kan hållas uppdaterad och vara lättillgänglig som

13 underlag för fortsatt planering. Text som beskriver innehållet kopplas till den geografiska informationen. Avsikten är att komplettera karttjänsten med så mycket som möjligt av den information som efterfrågas i samrådsyttrandena. Komplettering och vidareutveckling av karttjänsten görs i samråd med lantmäteriförvaltningen, som ansvarar för den geografiska informationen i kommunen. De kartor som finns i planhandlingarna har bearbetats för ökad läsbarhet. HANTERING AV HÅLLBARHETSBEDÖMNINGEN Hållbarhetsbedömningen, inklusive miljöbedömning, har genomförts av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Omfattningen är bredare än vad som krävs av en miljöbedömning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, men inkluderar även de delar som enligt lag ska ingå i sådan. Syftet med hållbarhetsbedömningen är att integrera hållbarhetsfrågorna i planeringen. Hållbarhetsbedömningen belyser aspekter där planen på ett betydande sätt antingen kan bidra till eller motverka en hållbar utveckling. Bedömningen har genomförts parallellt med framtagandet av planen. Hållbarhetsbedömningen är en del av översiktsplanens handlingar och har varit tillgänglig vid samrådet. De synpunkter som rör hållbarhetsbedömningen behandlas tillsammans med de synpunkter som rör planen. Efter samrådet har hållbarhetsbedömningen bearbetats och kompletterats med hänsyn till inkomna synpunkter och till de förändringar som gjorts i planen. SAMLAD BEDÖMNING Översiktsplanen redovisar strategier och riktlinjer för hur vi ska arbeta för att nå visionen Västerås staden utan gränser och ett långsiktigt hållbart Västerås. Flertalet av de yttranden som kommit in under samrådet instämmer i planens övergripande strategier och riktlinjer. Remissvaren innehåller i många fall förslag till kompletteringar och förtydliganden av planens innehåll. Efter samrådet har planen bearbetats och kompletterats med hänsyn till inkomna yttranden. Strategierna har utvecklats och förtydligats. Bebyggelseutvecklingen inom Västerås tätort har beskrivits mer ingående och kompletterats med fler utbyggnadsområden. Riktlinjerna har bearbetats och kompletterats. Ett kapitel som beskriver genomförandefrågor och uppföljning har lagts till. Kartorna har bearbetats för bättre läsbarhet. Hållbarhetsbedömningen har bearbetats och kompletterats med hänsyn till inkomna synpunkter och till de förändringar som gjorts i planen. Med de ändringar som gjorts efter samrådet bedöms översiktsplanen kunna ställas ut för granskning. STADSBYGGNADSKONTORET Lennart Gustafsson Ingrid Legrell Crona

14 1 Bilaga 1 till samrådsredogörelsen Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRAMFÖRDA UNDER SAMRÅDET MED TILLHÖRANDE KOMMENTARER OCH STÄLLNINGSTAGANDEN

15 2 INKOMNA SYNPUNKTER Sid STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER, FÖRETAG MM 5 Länsstyrelsen 5 Energimyndigheten 6 Försvarsmakten 6 Havs- och vattenmyndigheten 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 6 Post och telestyrelsen 7 Sjöfartsverket 7 Skogsstyrelsen 7 Socialstyrelsen 7 Sveriges geologiska undersökning 7 Svenska Kraftnät 7 Statens folkhälsoinstitut 7 Statens geotekniska institut 7 Trafikverket 7 Luftfartsverket 8 Vattenfall 8 Landstinget Västmanland 8 Västmanlands läns museum 8 Westmannastiftelsen 9 Polismyndigheten i Västmanlands län 9 GRANNKOMMUNER 9 Enköpings kommun 9 Eskilstuna kommun 10 Hallstahammars kommun 10 Kungsörs kommun 11 Köpings kommun 11 Sala kommun 11 Strängnäs kommun 12 KOMMUNALA NÄMNDER, STYRELSER OCH BOLAG 12 Barn- och ungdomsnämnden 12 Byggnadsnämnden 12 Fastighetsnämnden 13 Individ- och familjenämnden 14 Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden 15 Miljö- och konsumentnämnden 16 Nämnden för funktionshindrade 17 Skultuna kommundelsnämnd 17 Styrelsen för proaros 17 Tekniska nämnden 17 Teknisk produktionsstyrelse 19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 19 Äldrenämnden 19 Bostads AB Mimer 20 Mälarenergi AB 20 Mälarhamnar AB 20 Mälardalens Brand- och Räddningsförbund 20 Vafab Miljö AB 20 3B 21

16 POLITISKA PARTIER 21 Centerpartiet Västerås kommunkrets 21 Dingtuna Centerpartiavdelning 22 Tillberga Centerpartiavdelning 22 Centerkvinnoavdelningen Tant Grön 22 Folkpartiet Liberalerna Västerås 22 Gröna liberaler Västerås 23 Kristdemokraterna i Västerås 23 Miljöpartiet i Västerås 24 Moderaterna Västerås 24 Centrala socialdemokratiska föreningen 25 Vänsterpartiet 25 ORGANISATIONER, FÖRENINGAR MM 25 Västerås kyrkliga samfällighet 25 Hyresgästföreningen 26 Svensk Handel Västerås 26 LRF:s kommungrupp Västerås 26 Naturskyddsföreningen i Västerås 27 Friluftsfrämjandet i Västerås 28 Västmanlands Idrottsförbund 28 Västerås Villaföreningars Centralorganisation, VVCO 29 Dingtuna Villaförening 28 Vega-Tunby-Iggeby Villaförening, VTIV 29 Skerike Hembygdsförening 30 Elöverkänsligas förening i Västmanlands län 30 Gamla Gardet 30 FÖRETAG, BYGGHERRAR MM 31 Bostad Västerås AB 31 NCC Boende AB 31 Nybyggar n AB 31 SYNPUNKTER FRÅN ENSKILDA PERSONER 31 De personer som lämnats synpunkter har med hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL) inte namngivits då detta dokument kommer att finnas tillgängligt på stadens hemsida. = Beteckningen används för att markera Ett yttrande 3 SYNPUNKTER FRAMFÖRDA VID ÖPPET HUS Bilaga 1 SYNPUNKTER FRAMFÖRDA VID SAMRÅDSMÖTE 10 JAN 2012 Bilaga 2

17 4 STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER, FÖRETAG mm Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att förslaget till översiktsplan är väl genomarbetat och innehåller en tydlig ambition att upprätta riktlinjer för en hållbar utveckling. Målutblicken mot 2050 visar på en långsiktig planeringsinriktning vilken utifrån innehållet i översiktsplanen är föredömlig. Kommunen bör visa tydligare hur den strategiska planeringen tar tillvara riksintresseområdena. För att ambitionerna ska bli förenliga med de transportpolitiska målen är det viktigt att exploateringsområden förses med attraktiva och hållbara kommunikationsmöjligheter, något som saknas för vissa serviceorter enligt planen. Gäddeholm lyfts upp som exempel. Texten bör förtydligas beträffande pågående förstudie av järnväg på sträckan Eskilstuna- Västerås, där fyra olika alternativ studeras. Översiktsplanen saknar riktlinjer för hur kommunen strategiskt avser att arbeta för att landskapsvärden ska tas till vara på kort och lång sikt. Planen saknar strategier för bebyggelsestrukturer i kulturlandskapet. Länsstyrelsen efterlyser rekommendationer som hanterar lokalisering och utformning vid prövning av bygglov i känsliga kulturmiljöer utanför detaljplanelagt område. Länsstyrelsen rekommenderar att natur- och kulturmiljövärden i Svartån, Sagån och Lillån inventeras för att undvika intressekonflikter då borttagande av vandringshinder diskuteras. Länsstyrelsen förslår att planförslaget kompletteras med vägledande redogörelser för fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, Natura 2000-områden, naturreservat, naturminnen samt områden som omfattas av det generella biotopskyddet. Redovisningen av områden av allmänt intresse för naturvården bör också kompletteras. Länsstyrelsen hänvisar till Handlingsplan för natur- och kulturmiljön där dessa finns med. Det vore positivt om kommunen tydligare kunde redovisa sina ställningstaganden och ambitioner med avseende på bevarandet av värdefulla naturområden i anslutning till re- dovisningen av områdena i bilagan. Kommunen bör redovisa sin syn på hur landsbygdens behov av IT-infrastruktur kan tillgodoses. Riksintressen För vissa riksintresseområden finns endast kortfattade redovisningar, t ex för kommunikationer, naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Planförslaget måste kompletteras så att det framgår hur kommunen avser att tillgodose riksintresseområdena, lämpligen anpassat till planens planeringshorisont. Länsstyrelsen anser att befintligt järnvägsreservat Dingtuna - Kvicksund ska kvarstå och vid behov anpassas till pågående förstudiearbete. Flygbullerzonen vid Västerås flygplats bör redovisas i utställningsskedet. Sagån och Svartån är viktiga lekområden för fisk. Kartan bör kompletteras. Länsstyrelsen efterlyser en samlad strategi för bevarande och utveckling av det som är riksintressant värde för allmänheten i de mälarnära områdena. Det vore önskvärt att ansatsen anpassas till planförslagets planeringshorisont Strategier för hur kulturmiljövårdens riksintressen ska tillgodoses saknas. Länsstyrelsen

18 5 önskar en utökad dialog med Västerås stad för att diskutera hur riksintressena kan värnas. Det finns inslag i dagens riksintresseområden som tillkommit sedan utpekandet som medfört att kulturhistoriska värden har skadats. Länsstyrelsen ser positivt på förslaget att även infoga den modernistiska centrumbebyggelsen i riksintresset. Det förutsätter att värdetexten ändras. Frågan behöver utredas vidare. Planförslaget bör kompletteras med ett resonemang om hur utvecklingsområdet Sätra kan påverka riksintresseområdet Svartåns dalgång. Samma gäller effekterna av föreslagen svartånära vandringsled. Länsstyrelsen för gärna en fortsatt dialog med Västerås stads rörande avgränsningen av riksintresset Svartåns dalgång med Skultuna bruk. Övriga särskilda bevakningsområden Länsstyrelsen anser att planförslaget ska kompletteras med hur miljökvalitetsnormer för vatten ska tillgodoses. Länsstyrelsen anser att eventuella avsteg från bullerriktvärden måste utredas på detaljplanenivå, dvs att det är olämpligt att redovisa avstegsprinciper i översiktsplanen. Till dess Slussen är fullt utbyggd ska hänsyn tas till de risker för översvämning som råder idag. Översiktsplanen bör ta ställning till risk- och sårbarhetsanalysen (se SGI:s yttrande). Kommentar: Avsnittet om landskapsvärden har kompletterats med ett avsnitt om den europeiska landskapskonventionen. Riktlinjer om hänsyn till natur - och kulturmiljövärden har lyfts in även i avsnittet om landskapsvärden och kompletterats med att beslut om ändrad markanvändning ska föregås av landskapsanalys. Texten i bilagan Allmänna intressen har bearbetats och kompletterats med en karta med en översiktlig redovisning av naturmiljövärden. Riktlinjerna om hänsyn till naturoch kulturmiljövärden finns även i bilagan. Kollektivtrafiken till serviceorterna är stommen i strategierna för byggande på landbygden. Utgångspunkten vid lokalisering av bebyggelse på landbygden är närhet till busshållplats. Översiktsplanen för Gäddeholm förutsätter att kollektivtrafiken byggs ut, även om den idag inte är fullt utbyggd. Riksintressen Planhandlingen har kompletterats med beskrivningar av hur riksintressena tillgodoses. Riktlinjer finns om att hänsyn ska tas till natur- och kulturmiljövärden. I det mälarnära området är rekreation och friluftsliv prioriterat. En precisering av riksintresset Västerås flygplats kan enligt Trafikverket bli aktuell under I avvaktan på en sådan utredning ska flygbullerzonen som godkändes av kommunfullmäktige 2006 gälla som planeringsunderlag. Bilagan Allmänna intressen har kompletterats med karta. Kommunstyrelsen har i sitt remissvar över förstudien rörande ny järnväg mellan Dingtuna och Kvicksund förordat sträckningen längs väg 56, vilket återspeglas i översiktsplanen. Länsstyrelsens synpunkt föranleder därför ingen ändring av planen. Staden är positiv till länsstyrelsens initiativ till fördjupat arbete kring industrialismens samhällsbyggande och avgränsningen av kulturmiljövårdens riksintresse Västerås och ser fram mot den fortsatta dialogen kring detta. Staden är positiv till en dialog kring avgränsningen av riksintresset Svartåns dalgång. Utvecklingsområdet Sätra har i den bearbetade planen begränsats till ett område sö-

19 6 der om Norrleden och ligger således inte inom riksintresseområdet med dess nuvarande avgränsning. Eventuell påverkan belyses i samband med kommande planering. Detsamma gäller konsekvenser av åtgärder för att stärka rekreation och friluftsliv i Svartådalen. Övriga särskilda bevakningsområden Enligt stadens mening ger de bullerriktlinjer som finns i gällande översiktsplan, ÖP54 från 2004, och som således tillämpats i närmare tio år, önskat stöd för hanteringen av bullerfrågan i efterföljande detaljplanearbete. Riktlinjerna ska därför fortsätta att gälla. I övrigt hänvisas till de inledande kommentarerna. Energimyndigheten Energimyndigheten redogör för klimatmål, energi- och klimatstrategier och direktiv men har inga specifika synpunkter på översiktsplanen. Försvarsmakten Försvarsmaktens tidigare synpunkter har blivit tillgodosedda. Försvarsmakten upplyser dock om att Västerås kommun berörs av MSA-ytor för främst Västerås flygplats men även Eskilstuna flygplats liksom att flygplatsen även har en så kallad kontrollzon, CTR, inom vilken höga objekt ej ska uppföras. Kommentar: Texten som rör hänsyn till hinderfrihet har bearbetats liksom tillhörande riktlinjer. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB anser att inte bara bebyggelsen utan även den infrastruktur som behövs för att byggnaderna ska kunna användas bör vara anpassad till höga vattennivåer (riktlinjen om 1, 5 m över normalvattenstånd, vilket motsvarar + 2, 36 vid RH 2000). För samhällsviktig verksamhet kan en högre nivå behöva användas för att säkerställa funktionen. Idag bedöms t ex nivån vid det beräknade högsta flödet motsvara + 3,04 i RH Kommunen bör också i sin översiktsplan hantera frågan om hur befintlig infrastruktur och bebyggelse hotas av översvämning, samt hur kommunen ska hantera detta. MSB:s pågående kartläggning kommer att slutredovisas våren Kommunen bör beakta resultatet av detta i översiktsplanen. När det gäller farligt gods vill MSB påminna om att farligt godstransporter med stor sannolikhet kommer att ha en annan sammansättning redan 2026 och framför allt Om riskområdet längs vägar med och utan farliga transporter kommer att vara större eller mindre i framtiden kan inte sägas idag. Kommentar: Staden har tagit del av och analyserat innebörden av MSB:s rapport. Fortsatt arbete kring konsekvenserna av bland annat skyfall pågår. Stadens bedömning är att riktlinjen 1,5 meter över Mälarens medelvattennivå, som tillämpats sedan slutet av 1990-talet, även fortsatt ger nödvändig beredskap. Post och telestyrelsen PTS framför att IT-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. PTS hänvisar till operatörer och ledningsägare, som blir berörda, att besvara remissen. Kommentar: Ett förslag till bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad har nyligen avtagits av kommunstyrelsen, vilket noterats i planen.

20 7 Sjöfartsverket Sjöfartsverket anser att sjöfarten och dess möjligheter borde belysas bättre i de kommunala strategierna för en hållbar utveckling. Kommentar: Strategin Attraktiv regionstad lyfter stadens betydelse som knutpunkt för kommunikationer och logistik. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen anser att skogen (både skogar med naturvärden och mark där det bedrivs skogsbruk) bör ha ett eget avsnitt i planen. Skogsstyrelsen saknar en sammanställning av befintligt skydd i form av reservat, biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotoper mm för hela kommunen. Uppgifter om kommunens egna skogar och hur kommunen arbetar med att utveckla nya naturvärden efterlyses. Skogsstyrelsen pekar på möjligheterna att utveckla och skapa nya ädellövskogar. Kommentar: Handlingsplanen för natur- och kulturmiljön har fastställts mål och åtgärder för att öka kunskapen, skötseln och skyddet av naturmiljövärden. Översiktsplanen hänvisar till denna. Kartorna i planhandlingarna avser att ge en översiktslig bild av intressen och förhållanden som ska beaktas i den fortsatta planeringen. En mer omfattande kartredovisning finns på karttjänsten som är kopplad till översiktsplanen, se Socialstyrelsen Socialstyrelsen avstår från att lämna synpunkter. Sveriges geologiska undersökning SGU anser att översiktsplanen överlag är väl genomtänkt vad gäller de frågor som berör SGUs ansvarsområden. Kommunen bör se över befintliga vattenskyddsområden och behovet av skydd för de viktiga grundvattentillgångar där vattenskyddsområde ännu inte fastställts. Vattenskyddsområdenas lägen och utbredning bör redovisas på kartor i översiktsplanen. En sammanfattning av vattenförsörjningsplanen bör ingå i översiktsplanen och nutida och framtida dricksvattenförsörjning beskrivas. Problem med kvaliteten i enskilda vattentäkter bör uppmärksammas. Möjligheterna till geoenergi bör belysas. Kommentar: Avsnittet om vatten har bearbetats. I övrigt hänvisas till Vattenplanen respektive VA-utvecklingsplanen. En mer omfattande kartredovisning finns på karttjänsten som är kopplad till översiktsplanen, se Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät påminner om att byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. För att innehålla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från enskild 220 kv-ledning. Svenska Kraftnät rekommenderar att ett avsnitt om detta läggs till i planen. Man önskar också att ledningarna redovisas i någon av kartorna. Med anledning av förslagen om utveckling av tågtrafiken lyfter man också fram vilka krav som gäller vid korsning av eller parallellgång med kraftledning. Kommentar: Bilagan Allmänna intressen har kompletterats med Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Beträffande kartredovisning hänvisas till karttjänsten som är kopplad till översiktsplanen, se Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoinstitutet ser gärna att kommunen tar fram hälsokonsekvensbeskrivningar eller på

21 8 annat sätt redovisar hur man bedömt den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Kommentar: Staden arbetar med en modell för konsekvensbeskrivningar av t ex detaljplaner, den s k H4:an, som beskriver planens ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser. Statens geotekniska institut SGI framför att geotekniska förhållanden och geotekniska riskfaktorer inte närmare redovisats i översiktsplanen, vilket är en brist. Risk- och såbarhetsanalysen bör vara ett bra underlag och bör redovisas i översiktsplanen. SGI rekommenderar att översiktsplanen kompletteras med en samlad kartredovisning av riskområden och en redovisning över hur hänsyn tagits till dessa vid utformning av översiktsplanen och val av framtida markanvändning. Riktlinjen om skredrisk är olämplig och klart otillräcklig och föreslås omarbetas. Kommentar: Texten har kompletterats och riktlinjen omarbetats. Trafikverket Trafikverket ser positivt på kommunens ambition gällande förtätning av staden samt utvecklingen av serviceorterna. Vidlokalisering av ny bebyggelse är det viktigt att se över hur respektive område ska kunna ges en bra matning med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det vore bra om kommunen i översiktsplanen beskriver hur dessa frågor ska säkerställas vid ny planläggning, speciellt för serviceorterna. Trafikverket påpekar att det är angeläget med en snabb byggstart av Gäddeholmsvägen ända ner till Harkie-Kärrbo. Trafikverket påpekar att ingen finansiering gällande ombyggnad av stationsområdet och bangården finns med i gällande nationell plan för Beträffande reservat för ny järnväg Dingtuna-Kvicksund påpekas att fyra alternativ utreds och inget alternativ har fastställts än. Därför anser man att nuvarande järnvägsreservat ska vara kvar. Transporter med farligt gods bör tydliggöras med en karta. Avsteg från bullerriktvärdena bör tas bort i planen då kommunen bör undvika att göra avsteg. Riksintresse farled bör belysas tydligare i texten om sjöfart, Riksintressekartan bör tydliggöras med vägnummer för riksintresse hamn och flygplats. Kommentar: Utbyggnaden av kollektivtrafiken och möjligheter att cykla är centralt i planen. Åtgärder som prioriterar gående och cyklister har lyfts fram i texten. De riktlinjer som rör förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik har förtydligats. Kommunstyrelsen har i sitt remissvar över förstudien rörande ny järnväg mellan Dingtuna och Kvicksund förordat sträckningen längs väg 56, vilket återspeglas i översiktsplanen. Trafikverkets synpunkt föranleder därför ingen ändring av planen. De bullerriktlinjer som finns i gällande översiktsplan, ÖP54 från 2004, ger önskat stöd för hanteringen av bullerfrågan i efterföljande detaljplanearbete och ska fortsätta att gälla. Kartorna i planhandlingarna avser att ge en översiktslig bild av föreslagen markanvändning och intressen och förhållanden som ska beaktas i den fortsatta planeringen. En mer omfattande kartredovisning finns på karttjänsten som är kopplad till översiktsplanen, se Luftfartsverket, LFV LFV har inte några synpunkter på översiktsplanen, då de inte har några anläggningar för flygtjänst placerade så att de berörs. Vattenfall Vattenfall redovisar sina elanläggningar och påpekar att de är av stor vikt för hela Västerås eldistribution. Två ledningar går parallellt med järnvägen, vilket påverkar den nybyggda järnvägssträcka som ska gå genom staden. Vattenfall påpekar också att flyttning eller nedgrävning av kablar kräver ny linjekoncession och att initiativ till en sådan process endast

22 9 kan tas av ledningsägaren. Det är därför viktigt att Vattenfall kontaktas i god tid vid flytt av befintliga ledningar. I övrigt hänvisas till gällande bestämmelser. Kommentar: Vattenfalls synpunkter beaktas i den fortsatta planeringen. Någon ny järnvägssträcka genom staden är inte aktuell, men en ombyggnad inom stationsområdet planeras. Vattenfalls synpunkter delges ansvariga för stationsprojektet. Landstinget Västmanland Landstinget ställer sig bakom de strategier för en hållbar utveckling som föreslås i översiktsplanen. Landstinget konstaterar att utvecklingen av ett storregionalt järnvägssystem är en arbetsuppgift som kommer att kräva samråd och samarbete med övriga regionala kollektivtrafikmyndigheter i Mälardalen. Landstinget ser framför sig ett nära samarbete med Västerås stad kring stadstrafikens framtida planering liksom i projektet 3B. Bussdepåns läge är idag mycket strategiskt ur ett verksamhetsperspektiv. En flytt av depån kan därför innebära högre trafikkostnader för stads- och förortstrafiken i Västerås, men också påverka trafikkostnaderna för de av landstinget finansierade stomlinjer som utgår från Västeråsdepån. Inför starten av SmartKoll krävs vissa ombyggnader av bussdepån på Retortgatan. Landstinget ser ett behov av att omgående ha en fördjupad diskussion med staden kring planerna för en eventuell framtida flytt av bussdepån. Detta med anledning av de relativt stora investeringar som är planerade för i anläggningen samt för att i ett tidigt skede få möjlighet att diskutera andra lämpliga placeringar ur ett verksamhetsperspektiv. En växande befolkning, stadens demografi och nya stadsdelar som växer fram är viktiga planeringsförutsättningar för primärvården. Landstinget har därför också ett behov av att tillsammans med Västerås stad diskutera framtidens primärvård i staden. Kommentar: En utveckling av Ängsgärdet-Kungsängen förutsätter att VL:s bussdepå flyttas, vilket inte bedöms möjligt förrän efter Planeringen av området bör dock påbörjas tidigare för att en beredskap inför en framtida omvandling ska finnas. Västmanlands läns museum Länsmuseet ser mycket positivt på att kulturmiljön och det byggda kulturarvet finns med på flera ställen i översiktsplanen och att det betonas att hänsyn ska tas till dessa vid utveckling av olika områden. I avsnittet om Västerås tätort bör tilläggas att förändringar av befintlig bebyggelse ska ske varsamt med hänsyn till kulturmiljön. Detta kan i sin tur stärka platsernas kvaliteter, identitet och framtida attraktivitet. Att bygga staden inåt bör ske utifrån den befintliga bebyggelsens och invånarnas villkor. Det är angeläget att slå vakt om gröna ytor, vilka ofta har en central roll i den ursprungliga planeringen för ett område. Ett öppet förhållningssätt, baserat på en god kännedom om den historiska bebyggelseutvecklingen och befintliga kulturmiljöer, där individuella avvägningar för respektive ärende görs, vore att föredra. Riktlinjer sid 31, 4:e stycket kompletteras med kulturmiljö. Länsmuseet delar inte Västerås stads positiva syn på omvandling av fritidshus till åretrunt-bostäder. Dessa bebyggelsemiljöer speglar en epok i Västerås lokalhistoria som riskerar att suddas ut om inte omvandlingen begränsas. Allmänna intressen Länsmuseet föreslår att texten kompletteras med att informationen om Västerås kommuns utpekade kulturhistoriskt värdefulla områden bör tydliggöras för kommunmedborgarna. Länsmuseet instämmer i behovet att klargöra värdet av industrialismens samhällsbyggande samt att utöka riksintresset till att omfatta modernismens bebyggelse.

23 10 Kommentar: Strategierna för en hållbar utveckling har utvecklats och en ny strategi om Kulturarv och utveckling i samklang har tillkommit. Westmannastiftelsen Det utvecklingsarbete som pågår på Ängsö måste mötas upp med goda kommunikationer i form av satsningar på kollektivtrafik, vägar samt annan infrastruktur såsom bredband, vatten och avlopp samt ett bra mobilnät. Kommunikationer på Mälaren till och från Ängsö är viktigt för att utveckla Mälarstaden Västerås. Stiftelsen saknar faktaunderlag som rör luftkvalitet i planen liksom redovisning av reseströmmar. Mätningar av luftkvaliteten på Ängsö visar referensvärde för lägsta luftförorening. Westmannastiftelsen anser att Västerås stad behöver en definition av vad som menas med produktiv jord- och skogsmark. För att kunna ha en riktlinje om att ny bebyggelse ska lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen bör man ha klart för sig hur kollektivtrafiken kommer att se ut under planperioden. En sådan redovisning saknas. Att tillåta bebyggelse på landsbygden ger större underlag för kollektivtrafik och skulle kunna innebära att bilanvändningen på landsbygden minskar. Ängsö har dålig kollektivtrafikservice vilket försämrar tillgängligheten, speciellt för de som inte har tillgång till bil. För Ängsös del är det viktigt med företagsetableringar inom turism och friluftsliv, men för att utveckla området, precis som för annan landsbygd, bör man inte utestänga andra företagsetableringar. It-infrastrukturen är mycket eftersatt på Ängsö och det är mycket viktigt att den förbättras för att området ska kunna fortsätta att vara ett intressant besöksmål för natur- och kulturintresserade besökare. Vattenkvaliteten är också viktig. En helhetsbild över problem och möjligheter för att skydda vattenkvaliteten i Mälaren, lokalt och regionalt, efterlyses. Kommentar: Synpunkterna rörande Ängsös utveckling överensstämmer med intentionerna i planen. I övrigt hänvisas till de inledande kommentarerna. Polismyndigheten i Västmanlands län Vid nybyggnation och förtätning av bostadsområden bör hänsyn tas till brottsförebyggande effekter vid utformningen av bostäder och allmänna utrymmen. Segregationen i vissa områden är problematisk och kan sannolikt öka när staden växer. Detta bör belysas i högre utsträckning i planen. Trafikintensiteten kommer sannolikt att öka med ökat invånarantal och därmed risken för olyckor. Detta bör tas i beaktande vid utformningen av vägar och gator. Kommentar: Synpunkterna beaktas i fortsatt planering. GRANNKOMMUNER Enköpings kommun Enköpings kommun tycker att det är positivt att Västerås pekar på vikten av förbättrat vägoch järnvägsnät. Man anser också att Västerås flygplats är en av flera viktiga flyg- platser i regionen. Kärsta i Västerås och Bredsdal i Enköping är tillsammans en tätort enligt SCB:s definition och det är viktigt att kommunerna tillsammans försöker arbeta för en gemensam målbild hur tätorten kan utvecklas. Bredsdal kommer eventuellt att pekas ut som utvecklingsområde i Enköpings nya översiktsplan som snart kommer på remiss. Områdena vid Sagåns dalgång är även i Enköpings översiktsplan utpekade som bevarandevärda. Bredsdal är anslutet till VA-nätet i Kärsta. Enköpings kommun förutsätter att Bredsdal även fortsättningsvis kan vara anslutet till nätet i Västerås.