Essunga kommun Grästorps kommun Götene Kommun Tidaholms kommun

Transkript

1 SIDAN 1 AV 5 SKOL- O C H U T B I L D N I N G S C H E F N Ä T V E R K E T / SIDAN 1 AV 5 BERE D N I N G S G R U P P E N F Ö R G Y M N A S I U M S K A R A B O R G PROTOKOLL Tid och plats Fredagen den 22 augusti 2014, Skövde Portalen, Gothia Science Park kl Beslutande Gustaf Olsson, Skövde Ulf Karlsson, Lidköping Ulla-Stina Millton, Skara Leif Lagergren, Falköping Kjell-Åke Berglund, Hjo Marita Friborg, Töreboda Katarina Lindberg, Mariestad Yvonne Kjell, Gullspång Christina Josefsson, Lidköping Pernilla Engqvist Widegren, Vara Kaj Kaufeltd, Karlsborg Ej närvarande Essunga kommun Grästorps kommun Götene Kommun Tidaholms kommun Övriga deltagare Christel Martinsson, Skaraborgs Kommunalförbund Hillevi Larsson, Skaraborgs Kommunalförbund Catarina Carlehed, Skaraborgs Kommunalförbund Katarina Mattsson, projektledare för SYV-online Utses att justera Pernilla Engqvist Widegren Sekreterare Paragrafer 1-12 Christel Martinsson Ordförande Gustaf Olsson Justerande Pernilla Engqvist Widegren Post Box 54, Skövde Besök Kaplansgatan 16 a Tel Fax E-post info@skaraborg.se Webb

2 SIDAN 2 AV 5 1 Mötets öppnande Ordförande Gustaf Olsson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. Gustaf tackar därefter Christina Josefsson för ett mycket gott arbete och önska henne lycka till i sin nya tjänst i Varberg. 2 Val av justerare Till att justera dagens protokoll väljs, Pernilla Engqvist Widegren 2 Fastställande av dagordning Mötet beslutar att godkänna dagordningen efter tillägg under övriga frågor, Information om Vårdsamverkan, Ulla Stina Millton samt val av ny ledamot till Vård och omsorgscollege regionala styrgrupp. 3 Uppdrag att implementera Måldokument, Utbildning Skaraborg Hillevi inleder med att betona vikten av att skol- och utbildningscheferna verkligen blir ägare av dokumentet och att det är Skaraborgs utbildningar och dess kvalité som är av avgörande betydelse för vår framtida tillväxt. Sedan går Hillevi vidare och visar en ppt. presentation som uppdaterar mötesdeltagarna på dokumentet och efter det visar presentationen en idé på implementeringsprocess. Därefter följer en reflekterande diskussion som avslutas med att mötet uttrycker att de ser fram emot att få ett implementeringsuppdrag av kommunchefsgruppen. Ppt. presentationen bifogas protokollet. 4 Avrapportering Modersmål/Studiehandledning mötet beslutar att Marita och Yvonne får mandat att skicka in en ny ansökan och förslaget är att den skickas till Vinnova. Utvecklingsledarna uppdrag Ordförande redogör för att han har varit i kontakt med gruppen utvecklingsledare och där presenterat presidiets förslag på att återanknyta till deras ursprungliga uppdraget Att kartlägga och skapa en samlad bild av de forskningssamarbeten som pågår i Skaraborg och till vilka Högskolor/universitet de har en koppling till. Mötet beslutar att det är detta ursprungsuppdrag (se ovan) som utvecklingsledarna ska arbeta med och inkomma med en redovisning på, senast i november månad.

3 SIDAN 3 AV 5 Praktikverktyg Förstudien Praktiksamordningsverktyg är avslutad och kommer sannolikt att fortsätta i ett genomförandeprojekt under förutsättning av Tillväxtutskottet och Västra Götalandsregionen, VGR beviljar om medfinansiering. Mötet diskuterar vikten av att skol- och utbildningschefer stöttar och kommunicerar detta genomförande i sin egen kommun. Mötet beslutar att projektledningen får i uppgift att tillsätta en styrgrupp med representation från både utbildningsverksamhet samt från näringslivet. Utbildningschef Gustaf Olsson väljs att vara skol- och utbildningschefernas representant. Fullföljda studier val av ersättare för avgående ledamot Harald Lundkvist Mötet beslutar att välja Kjell-Åke Berglund som efterträdare till Harald Lundkvist i styrgruppen för projektet Fullföljda studier. Ny ordförande i SAM val av ersättare för avgående ordförande Christina Josefsson fram till projektslut Mötet beslutar att välja Katarina Andersson som efterträdare till Christina Josefsson som ordförande för SAM-projektet. Påminnelse om antagande av vux- och samhällsorienteringsavtalen På mötet uppmanas alla kommuner att lyfta upp och teckna dessa båda avtal som expierats ut tidigare i juni månad. 4 Utbildningar och konferenser 19 september Avstämningskonferens Den 19 september kl kallas skol- och utbildningschefer, nämndsordförande till förbundets styrelse för en avstämningskonferens. På mötet kommer antagningsstatstik och elevers sökmönster att presenteras. Skolverkets utbildningsdagar på temat skola-arbetsliv Skolverket genomför en utbildningsserie med temat skola-arbetsliv i Skaraborg med start den 12 november.

4 SIDAN 4 AV 5 Mötet beslutar att varje kommun anmäler intresserade personer till konferensen. Efter samtal med skolverket (efter mötet) framför de vikten av att det är hela eller delar av ett arbetslag som ska delta i utbildningsserien och inte enskilda personer. Inbjudan bifogas protokollet och kommer att tillsammans med anmälan snart publiceras på förbundets hemsida. Skaraborgs årliga skolledarkonferens Mötet föreslår att den årliga skolledarkonferensen arrangeras i Vara den 21 april Innehållet föreslås vara Måldokumentet, Utbildning Skaraborg. Mötesdeltagarna ombeds att skyndsamt kontrollera i sin hemkommun om det finns några hinder för att arrangera denna konferens den 21 april Information om uppstartad, gemensam studie- och yrkesvägledning Katarina Mattsson och Catarina Carlehed föredrar om den utvecklingsdel av Kompetensplattformen som heter SYVonline. Katarina redovisar även lite statstik och nyckeltal från den senast genomförda SYVbarometern Presentationens sista sidor visar på intressanta nyckeltal gällande Skaraborgs studie- och yrkesvägledare och deras uppdrag i jämförelse med hur det ser ut nationellt. Ppt. presentation bifogas. Även SYVBarometern i sin helhet bifogas. 7 SKL-stöd för digitalisering av skolan Ulf berättar om det arbetet som just nu sker på SKL när det gäller att fokusera på digitalisering inom skolan. Ulf tar specifikt upp skattningsverktyget LIKA Ett skattningsverktyg där varje enhet respektive kommun kan få ett stöd med att fokusera och prioritera insatser och aktiviteter. Mötet beslutar att ge Skaraborgs IKT-strateger ett uppdrag att arbeta med införandet av detta skattningsverktyg i våra kommuner. Ulf Karlsson får i uppdrag att formulera en uppdragstext till nätverket. SKL har även inlett ett arbete kring att se på kravställan av skoladministrativa system. I det arbetet önskar SKL knyta till sig referenspersoner. Mötet beslutar att Ulf Karlsson ansvarar, att tillsammans med närvarande skol- och utbildningschefer, via en mailkonversation utse två personer som kan vara Skaraborgs representanter.

5 SIDAN 5 AV 5 8 Gemensam mall för friskoleansökningar På uppdrag av Gymnasium Skaraborgs styrelse så för mötet en diskussion om möjligheten att utveckla en gemensam svarsmall vid etableringsförfrågningar från fristående huvudmän. Detta utifrån att styrelsen gällande Utbildning Skaraborg eventuellt kan komma att behöva yttre sig i dessa etableringsfrågor. Frågetecken kommer upp angående realismen i att ha en gemensam mall eftersom varje kommun vid en etableringsförfrågan får specifika frågor från skolinspektionen att svara på. Även tveksamheter uttrycks angående förfarandet och rimligheten att förbundsstyrelsen ska svara på dessa förfrågningar. Mötet beslutar därför att önskemålet om att utveckla en gemensam mall ska gå tillbaka till styrelsen med frågor om tveksamheterna som beskrivs ovan. 9 Ny ordförande i beredningskommittén för särskolan Mötet beslutar att välja Leif Lagergren som ny ordförande för beredningskommittén för särskolan och ersätter därmed tidigare ordförande Harald Lundkvist. 10 Val av ny presidiemedlem Skol- och utbildningschefsnätverket följer enligt sin stadga kommunchefsnätverkets ordning när det gäller val av kommunrepresentanter som ska ingå i nätverkets presidium. Från och med nu ska därmed Tibro kommuns utbildningschef väljas in i skoloch utbildningschefspresidiet. Mötet beslutar att välja in Eddie Jellinek till skol- och utbildningschefsnätverkets presidium. 11 Övriga frågor Ulla-Stina Millton låter meddela att Vårdsamverkans undergrupp, Barn och unga leds av ordförande Anna Sundström året ut. Ulla-Stina finns dock med som ledamot och kan efter Annas avgång väljas som efterträdare. Lidköpings kommun låter meddela att de behöver diskutera vem som ska ersätta Christina Josefsson som ledamot i Vård och omsorgscollege regionala styrgrupp. Ulf Karlsson återkommer så fort de har beslutat vem som ska vara deras representant. 12 Avslutning Ordförande Gustaf Olsson förklarar mötet avslutat och önskar alla en trevlig helg.

6 Slutrapport Projektet praktikanskaffningsverktyg Projektledare: Anna Nyberg PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG

7 Sammanfattning På uppdrag av Skaraborgs kommunalförbund har en förstudie genomförts med syfte att undersöka Skaraborgs kommuners behov och krav gällande ett webbaserat praktikverktyg. Initiativtagare till projektet är Skaraborgs skoloch utbildningschefer. Utifrån kartläggning av Skaraborgs kommuners praktikhantering och önskemål har en kravspecifikation sammanställts. Med beaktande av IT-krav har den omformulerats och genomgått yttrandeförfarande till kommuner (berörda förvaltningar) samt arbetsliv (branschråd). En fokusgrupp med reprentanter från skiftande praktikformer och från olika kommuner har utvärderat tre skilda webbaserade praktikverktyg. Urvalet av dessa verktyg baserades utifrån verksamhetens behov samt utifrån uppdragets karaktär. I nuläget kan inget av de utredda praktikverktygen hantera all kommunal praktikhantering på ett önskvärt sätt. Det verktyg som bäst matchar Skaraborgs kommuners behov är praktikplatsen.se. Verktyget uppfyller de viktigaste kraven från kravspecifikationen och har mångårig erfarenhet av flest praktikformer och är behjälplig vid uppbyggnad av praktikorganisation. Ett webbaserat praktikverktyg kan aldrig ersätta mänskliga kontakter. Däremot kan ett verktyg underlätta den omfattande manuella hanteringen samt kvalitetssäkra praktikhanteringen och uppskattas på sikt generera fler platser. Med tanke på vad som framkommit i denna studie verkar det rimligt att implementeringen sker i mindre skala kring några få praktikformer, grundskolans praktik och vård- och omsorgsprogrammets apl och eventuellt arbetspraktik. En regional praktikorganisation med koppling till kommunalförbundet bör instiftas med representanter från skola och arbetsliv, där huvudsyfte är att tillgodose behovet av praktikplatser samt kvalitetssäkra praktikhanteringen. Initialt bedöms implementeringen påbörjas inom Skövdes grundskolor med den befintliga SYV-organisation samt en samordnande processledare. Projektets måluppfylelse får sammanfattas som god i och med att uppdraget med att hitta ett kommunövergripande webbaserat praktikverktyg som matchar Skaraborgs kommuners behov och krav gällande praktikhantering har uppnåtts. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG

8 Innehållsförteckning 1. PROJEKTPRESENTATION Bakgrund Syfte Måluppfyllelse Tidsplan Tillvägagångssätt Förstudiens organisation 6 2. KARTLÄGGNING AV PRAKTIKHANTERING I SKARABORG Utbildningspraktik Praktik i grundskolan På vilket sätt kan ett webbaserat praktikverktyg underlätta i grundskolan Arbetsplatsförlagtlärande (APL) Sammanställning av apl-perioder Vuxenutbildning i Skaraborg På vilket sätt kan ett webbaserat prakikverktyg underlätta pågymnasiet/vuxenutbildning Arbetspraktik Hur kan ett webbaserat praktikverktyg underlätta för AMA/AME GENOMFÖRANDE Utredning av webbaserade praktikverktyg Utvärdering av webbaserade praktikverktyg DISKUSSION OCH SLUTSATS Rekommendation Förslag på struktur och administration Kostnad och underhåll 28 BILAGA 1 PRAKTIKHANTERING I PROJEKTETS PILOTKOMMUNER 29 BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV GRUNDSKOLANS PRAKTIK 33 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV VUXENUTBILDNINGAR I SKARABORG 34 BILAGA 4 OMVÄRLDSBEVAKNING 35 BILAGA 5 KRAVSPECIFIKATION 36 BILAGA 6 ANTAL PERSONER SOM MEDVERKAT VID KARTLÄGGNING 40 PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 3

9 1. Projektpresentation 1.1 Bakgrund Det finns idag ett antal olika parallella system i kommunerna gällande praktikanskaffaning vilka till stor del är personbundna. Det saknas en samlad överblick av både utbud och efterfråga vad gäller praktik och övriga arbetslivskontakter. Detta skapar problem både för de som vill få kontakt med arbetslivet och för de arbetsplatser som kan tänka sig att ta emot praktikanter eller på annat sätt erbjuda kontakt med arbetslivet. Skaraborg skol- och utbildningschefer har initierat projektet och uppdragsgivare är Skaraborgs kommunalförbund medfinansiär Västra Götalandsregionen. Skövde kommun står för värdskap för anställning. Projekttid, 1 januari -30 juni 2014 (anställningen påbörjades 20 januari 2014). 1.2 Syfte Utreda hur ett webbaserat kommunövergripande praktikverktyg ska utformas för hela Skaraborg och hur detta verktyg ska implementeras för att skapa ett effektivt samarbete mellan kommunerna och arbetslivet. Projektet ska: Kartlägga kommunernas utgångspunkt vad gäller praktikhantering Utreda och ge förslag på webbaserad tjänst som bäst fyller kommunernas behov. Ge förslag på struktur för administration av webbaserad praktikbank Redovisa kostnader för drift och underhåll av webbaserad praktikbank PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 4

10 1.3 Måluppfyllelse Projektets måluppfylelse sammanfattas som god. En inventering utifrån kommunernas behov och krav gällande ett webbaserat praktikverktyg har formulerats i en kravspecifikation och en fokusgrupp har utvärderat olika webbaserade praktikverktyg. Det verktyg som bäst matchade Skaraborgs kommuners krav och behov är rekommenderat och förslagsvis sker implementeras i mindre skala kring några få praktikformer. Ett förslag kring organisation har utarbetats. Däremot har redovisning av kostnad för införande och drift inte uppnåtts på grund av att det rekommenderade verktyget genomgår en omfattande renovering och inga exakta kostnadsuppgifter kan i nuläget uppges. Det skulle i detta skede vara väldigt vanskligt att göra uppskattningar kring pris baserade på gamla prisuppgifter i och med att levernatören har planer att förändra även debiteringssystemet kring verktyget Tidsplan Projekts tidsplan 20 januari-30 juni 2014 Kartläggningsfas Utvärderingsfas Rekommendation Projektplan Delrapport Slutrapport 1.5 Tillvägagångssätt Kartläggningen påbörjades i tre utvalda kommuner, Skövde, Falköping och Töreboda. Dessa kommuner fungerar som projektets pilotkommuner med syfte att ge en översiktlig bild av hur behovet ser ut i en stor, medelstor och lite mindre kommun i Skaraborg. Vid kartläggning har tillvägagångssättet varit detsamma oavsett kommunikationsform. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 5

11 Utifrån dessa kommuners önskemål har en kravspecifikation formulerats som är utgångspunkt i arbetet att hitta ett passande webbaserat praktikverktyg. En fokusgrupp har blivit tillsatt med representanter från olika förvaltningar och kommuner vilka utvärderar olika webbaserade praktikverktyg. En referensgrupp från näringslivet (näringslivsforum, Skövde har även gett sitt utlåtande.) Även kvalitetsutvecklare av apl i Skaraborg har haft möjlighet att ge sitt utlåtande kring kravspecifikationen. Därefter ska kravspecifikationen färdigställas utifrån IT-krav och skickas på remissrunda till kommunerna och arbetsliv. 1.6 Förstudiens organsiation Styrgrupp: Anna Sundström, skolchef, Skövde kommun Gustaf Olsson, utbildningschef, Skövde kommun Projektledare: Anna Nyberg Fokusgrupp: Anette Lidskog, apl-samordnare VO, Skövde Roger Tapper, programledare EE och VF, Skövde Ulrika Belina, arbetsmarknadskonsulent AMA, Skövde Katarina Mattsson, studie- och yrkesvägledare, Skövde Daniel Svensson, Pedagogisk vägledare vuxenutbildning, Skövde Per-Erik Källström, praktikförmedlare Lärcenter, Falköping Anna Sundén, studie- och yrkesvägledare Lärcenter Falköping Linda Viberg, ungdomskonsulent IM, Skövde Fredrik Grahn, uppföljningsanvarig, Mariestad Mikael Lönn, samordnare för skola-arbetsliv, Skövde Yvonne Nelzén Wester, apl samordnare BF, Skövde PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 6

12 Referensgrupper: apl-utvecklare i Skaraborg 1, näringslivsforum i Skövde, VFU-samordnare sjuksköterskeprogrammet, högskolan i Skövde, VO-college samordnare i Skaraborg, AMA/AME-chefer i Skaraborg, Skaraborgs branschråd inom kompetensplattform. 1 Skolverket genomför en satsning gällande apl. Under våren 2014 genomgår ett 20-tal yrkeslärare från hela Sverige landets första utvecklarutbildning för arbetsförlagt lärande, apl. Målsättningen med utbildningssatsningen är att minst en lärare/apl-ansvarig på varje skola ska ha genomgått utbildningen. Under projektet har tre personer i Skaraborg som genomgår utbildningen samt Douglas Ljungborg som är nationell apl-utvecklare. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 7

13 2.Kartläggning av praktikhantering i Skaraborg 2.1 Utbildningspraktik 2.2 Praktik grundskolan Att elever ska komma i kontakt med arbetslivet i ett tidigt skede under sin grundskoletid är idag en självklarhet för många grundskolor i Skaraborg. Det finns utarbetade planer kring tillvägagångssätt samt ett uttalat tydligt syfte med aktiviteten. I exempelvis Falköping arbetar man enligt VISA-modellen (vägledning inför studier och arbetsliv) som ska följa eleven som en röd tråd genom hela skolgången. Exempelvis i årskurs 8 och 9 ska man komma i kontakt med arbetslivet genom arbetsplatsbesök, praktik, yrkesmässa samt kontinuerlig vägledning. I Götene anordnar skola och näringsliv en yrkesmässa i anslutning till elevernas praktik i årskurs 9. Det är ett tvärvetenskapligt arbetssätt som involverar flera skolämnen där slutprodukten är en presentation av praktikföretaget. Utställningen äger rum i folkets park och är alltid välbesökt. Prao 2 är inte längre obligatorisk vilket det var tidigare. Detta har gjort att en del kommuner har valt att ändra på dess karaktär. En annan bidragande faktor är bristen på praktikplatser där grundskolan upplever att de drar det kortaste strået i konkurrensen om utbildningsplatser. Det finns branscher med särskilda krav vilket en grundskoleelev aldrig kan uppnå under sin grundskoletid. Exempel krävs säkerhetsutbildningar vilka endast får genomföras på gymnasiet. Medan andra branscher där det råder rekryteringsbehov ser praktiken i grundskolan som nödvändig för branschens överlevnad. I Skövde ingår praon i arbetsplanen för samverkan mellan skola och näringsliv som en viktig del i utbildningen. 2 Prao-praktisk arbetslivsorientering PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 8

14 Syftet med praon är dels att ge eleverna ökad kunskap om yrkeslivet samt en god inblick i olika yrken. Oavsett om man kallar praktiken för prao eller något annat kvarstår behovet. De flesta kommunerna i Skaraborg har valt att begränsa praktiken till totalt 2 veckor, en vecka i årskurs 8 (vårtermin) och i årskurs 9 (hösttermin) Anledningen uppges vara platsbrist men även med hänsyn till nationella prov i årskurs 9. I exempelvis Skövde har man detta läsår 550 elever i årskurs 8 och 558 elever i årskurs 9 fördelade på fem skolor. Skolorna har olika praoperioder och ambitionen är att eleverna ska få erfarenhet från två skilda branscher, vilket inte alltid är genomförbart. En praogrupp bestående av skolans studie- och yrkesvägledare skickar ut förfrågningar två gånger om året till arbetslivet i Skövde. I januari 2014 skickades det ut 350 förfrågningar i brevform. Av dessa tilldelades exempelvis Helenaskolan 90 platser, vilket inte är tillräckligt eftersom man har 206 elever i årskurs 8. Praoverksamheten baseras idag på att majoriteten av eleverna ordnar egna plaster, vilket ofta sker genom personliga kontakter. Detta upplever många från såväl skola som arbetsliv som en nyttig övning men de elever som inte är etablerade på orten eller exempelvis har fysiska eller psykiska funktionshinder missgynnas av det konceptet. Den ständiga platsbristen upplevs frustrerande för de personer som administrerar praktikplatser inom grundskolan men det finns undantag. 2.3 På vilket sätt kan ett webbaserat praktikverktyg underlätta praktikhantering i grundskolan? Det är i regel skolans studie- och yrkesvägledare som tillhandahåller och administrerar praktiken i årskurs 8,9 vilket är ett oerhört omfattande och tidskrävande arbete eftersom det mesta sker manuellt via postgång. Idag är det vanligt att man som studie- och yrkesvägledare är verksam på flera skolor och har ansvar för 100-tals elever i varje årskurs. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 9

15 De vanligaste kraven som grundskolan ställer på ett praktikverktyg Att verktyget ska kunna läsa in elevuppgifter automatiskt från exempelvis procapita Eleven ska ha möjlighet att rangordna sitt val av praktikplats. Verktyget ska utifrån elevernas val göra ett slumpmässigt urval Möjlighet att se elevhistorik, tidigare platser, tidigare val. Man ska ha möjlighet att kommunicera via verktyget, e-post eller sms. Ett webbaserat praktikverktyg ska kunna utifrån elevernas graderade val göra ett slumpmässigt urval vilket borde underlätta arbetet för de som administrerar prao. Det blir ändå ansvarig administratör som lägger sista hand på fördelningen av plaster. Hanteringen av dokument och kommunikation med arbetsplatser borde ett webbaserat praktikverktyg underlätta, exempelvis vid utskick av förfrågningar samt praktikkort. Gemensamt praktikverktyg borde även underlätta arbetet för lärare som vill boka studiebesök i olika verksamheter. Ett webbaserat verktyg uppskattas även underlätta riskbedömning av praoplatser via en interaktiv checklista. Verktyget ska skicka e-post eller sms, vilket kommer att spara portopengar och arbete. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 10

16 2.4 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Inom gymnasium Skaraborg finns det 13 yrkesprogram fördelade på gymnasieskolorna, De la Gardiegymnasiet, Fågelviksgymnasiet, Gymnasium Skövde, Kavelbro-Västerhöjd, IT-gymnasiet, Kanalskolan, Katedralskolan, Lichron, Naturgruksgymnasierna, Praktiska, Plusgymnasiet, Rudbecksgymnasiet, Vadsbogymnasiet, Vänergymnasiet, Ållebergsgymnasiet och Lagmansgymnasiet. 13 kommuner i Skaraborg har valt att samverka kring gymnasieområdet med målsättning att utveckla Skaraborg till en attraktiv gymnasieregion. Elevantalet till Skaraborgs gymnasieskolor har successivt minskat, antalet 16-åringar i Skaraborg har minskat, år 2006 cirka 4000 och år 2014, (Rapport gymnasieutredning, Skaraborgs kommunalförbund) Detta faktum är inte unikt för Skaraborg, en tydlig befolkningsutveckling i hela Sverige. Läsåret 12/13 sökte 39 procent av de sökande i Skaraborg till yrkesprogram (Gymnasium Skaraborg, antagningskansliet) i hela riket 29 procent (Rapport gymnasieutredning). Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen på en arbetsplats. Detta kallas arbetsplatsförlagt lärande (apl) och kan även förekomma inom vuxenutbildningen och på högskoleförberedande program. Gymnasieförordningen definierar arbetsplatsförlagt lärande som lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan 1 kap. 3 Gymnasieförordningen 2010:2039. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor. Men många branscher kräver längre tid. Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska minst hälften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. Det är huvudmannen som ansvarar för praktikanskaffning samt att det arbetsförlagda lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen. Det är rektor som beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och när apl-perioder ska förläggas. (2012:402) PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 11

17 Idag måste alla gymnasiala yrkesutbildningar vara knutna till programråd, där det finns representanter från aktuell bransch, skola, politiker och fackförening. Branschens ord väger av förståliga skäl tungt när det gäller apl-upplägget. Det finns på gymnasieskolorna i Skaraborg två system gällande upplägget av apl-perioder, fast-apl (dvs. eleven är på en arbetsplats måndag-fredag i bestämt antal veckor) eller växelvis apl (dvs. eleven är på arbetsplatsen enstaka dagar under hela läsåret). Skolverket har ingen rekommendation gällande val av upplägg kring apl-perioder utan hänvisar till att diskussioner av detta slag måste föras inom programråd samt att det finns schemafria lärare som kan genomföra de viktiga uppföljningsbesöken på arbetsplatserna. 2.5 Sammanställning av apl-perioder i Skaraborg Figur sammanställning av apl-perioder i Skaraborg låsåret 13/14 PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 12

18 Branschens motivering till exempelvis växelvis-apl kan vara att eleven ska ha möjlighet att vara delaktig i hela arbetsförloppet. Om en apl-period inträffar vid arbetets uppstart eller slutskede har inte eleven möjlighet att uppnå kunskapskrav i kursen. Många utbildningar i Skaraborg är så kallade branschrekommenderade utbildningar. För att få en sådan utmärkelse krävs att man uppfyller branschen högt uppställda krav gällande exempelvis apl, arbetsmiljö- och säkerhet samt lärarnas fortbildning. Det finns även branschcertifierade utbildningar, exempelvis ETG- utbildningar (elteknikbranschens gymnasium) 3 om eleven uppfyller branschens högt uppställda krav är han/hon en certifierad elektriker efter gymnasiet. När det gäller apl-anskaffning är det vanligt att man delar på ansvaret inom programmet. Diskussioner kring lämplig matchning förs i arbetslaget därefter är det oftast mentor som tar kontakt med önskvärd arbetsplats eller den lärare som har bäst kontakt med arbetsplatsen. Generellt har man inga fasta apl-platser utan alla yrkeslärare har i regel sin sammanställning med kontakter. Detta gör att apl-hanteringen blir väldigt personbunden och sårbar om något oförutsett skulle inträffa. Apl eller praktik ska även ingå inom introduktionsprogrammets yrkesintroduktion. Varje vecka med arbetsplatsförlagtlärande motsvarar i gymnasieskolan 23 timmar garanterad undervisningstid. Praktiktid baseras utifrån elevens individuella studieplan och man försöker hitta en plats i linje med elevens framtida gymnasieval. Även inom gymnasiesärskolans nationella program ska minst 22 veckors apl ingå under utbildningens fyra år. Även inom gymnasiesärskolans indviduella program finns det möjlighet till praktik. Praktik är aktuellt i årskurs 3 och 4. 3 Eleven ska genomföra tidsbestämt yrkesprov med godkänt resultat samt 600 timmar på arbetsplats. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 13

19 På vissa håll följer gymnasiesärskolan skolans fasta apl-perider men det finns också exempel där man får anpassa sin verksamhet efter när platserna har möjlighet att ta emot elever vilket försvårar planering samt praktikens måluppfyllelse. Inom det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar i åldrarna år kan en lämplig åtgärd vara praktik. En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som inte fullgjort sin utbildning på nationellt eller specialutformat program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (Paragraf 9 skollagen 29 kapitel) I Skaraborg har det bildades ett nätverk, SKIA (Skaraborgs nätverk för det kommunala informationsansvaret), detta i Skaraborgs kommunalförbunds regi (i projektet samverkan för Skaraborgs unga). SKIA är en plattform för alla informationsansvariga i Skaraborg för utbyte av erfarenheter, vilka verktyg som finns att tillgå samt hur man på bästa sätt kan hjälpa ungdomar som står utanför gymnasieskolan. I framtiden ska Skövde stå för nätverkets värdskap. Det är väldigt skiftande hur man arbetar kring uppföljningsansvaret i Skaraborg, få har det som sin huvudsyssla. Informationsansvarig i Skaraborg arbetar inte i regel med praktikanskaffning, man har överlåtit den delen åt Arbetsförmedlingen. I Falköping anskaffar apl-samordnare såväl platser åt yrkesintroduktion som åt introduktionsprogrammet men även åt ungdomar som ingår i kommunens uppföljningsansvar. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 14

20 2.6 Vuxenutbildning i Skaraborg I Skaraborg finns det möjlighet att studera yrkesvuxenutbildningar, yrkeshögskola samt vuxlärling. Orterna i Skaraborg har valt att specialisera sig mot de olika utbildningsformerna, yrkesvux, yrkeshögskola och yrkeslärling där apl ingår som en del i utbildningen. (Se bilaga 3 ) Arbetsplatsförlagt lärande (apl) kan förekomma även inom vuxenutbildningen och på högskoleförberedande program men är inte reglerad som på gymnasienivå. Därför kan kurser, eller delar av kurser, förläggas till en eller flera arbetsplatser. En handledare ska då utses på arbetsplatsen. Lärlingsutbildningen ska bedrivas minst 70 procent på arbetsplatsen med utbildad handledare vilket ställer särskilt höga krav på såväl apl-platsens kvalitet som handledarens pedagogiska förmåga. En annan sak som särskiljer vuxenutbildningens lärlingsutbildning från andra gymnasiala utbildningar är att man måste ha apl-plats klar före utbildningen påbörjas samt skrivit kontrakt. I östra Skaraborg samarbetar sex kommuner kring lärlingsutbildning, vilket innebär att eleven kan välja fritt inom lärlingsbildningar(om inte utbildningen överstiger 50000). Ett likandande samarbete finns för kommunerna i västra området. 2.7 På vilket sätt kan ett webbaserat praktikverktyg underlätta praktikhantering på gymnasiet/vuxenutbildning? Gymnasieskolorna i Skaraborg har tuffa år framför sig med vikande elevunderlag, vilket leder till en hårdnad konkurrens mellan skolorna. Bra aplplatser är en viktig del i utbildningen och upplevs av inblandade som ett konkurrensmedel. För att det överhuvudtaget ska vara tänkbart för berörda parter att lämna ut sina apl- platser måste de garanteras att de även i verktyget äger sina platser samtidigt som det är av största vikt att platserna är synliga för alla i systemet, i och med att många elever önskar göra sin apl i hemkommunen. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 15

21 De vanligaste kraven som gymnasiet/vuxenutbildning ställer på ett praktikverktyg Programmen äger sina platser interaktivt för lärare, handledare och elev loggbok, checklistor kopplade till kunskapskrav tydlig prioriteringsordning Alla platser i banken ska vara synliga Arbetsplatsförlagt lärande är en unik typ av praktik i och med att den är lagstadgad. Kunskapskrav skall uppfyllas och elever ska betygsättas utifrån genomförda moment. För att bedömningen ska bli så rättssäker som möjligt är det av största vikt med dokumentation. Skolverket vill att man som lärare och handledare ska följa elevens progression vilket inte är så lätt vid exempelvis två apl-besök per termin. Många elever på yrkesutbildningar för loggbok under sin apl vilket underlättar lärprocess samt bedömning och betygsättning. Ett flertal efterfrågar ett interaktivt verktyg som såväl elev, handledare och lärare har tillgång till. Branscher efterfrågar checklistor kopplade till kunskapskrav, där man som handledare lätt kan bocka av utförda moment. Skolor gör ansatser via sin lärplattform fronter, learn it eller ping pong utveckla interaktiva funktioner men i nuläget finns det ingen skola som uppger att man lyckats till fullo med denna funktion. Denna funktion är även avgörande när det gäller bedömning av gymnasiearbete som ska bedömas av lärare och handledare på en arbetsplats. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 16

22 Ett interaktivt verktyg borde underlätta kommunikationen mellan dessa tre parter samt synliggöra elevens progression under praktiken. Douglas Ljungborg, nationell apl-utvecklare Skolverket ser många fördelar med ett webbaserat praktikverktyg framför allt kring de interaktiva funktionerna om praktiska moment kan kopplas till styrdokument samt vid uppföljningsarbetet. En annan viktig aspekt som Douglas lyfter fram är verktygets funktion vid kvalitetssäkring av apl-platser. Ett enkelt sätt att kvalitetssäkra apl-platser utifrån skolans ställda krav. Samtidigt som han poängterar att ett praktikverktyg inte passar alla gymnasieprogram med många olika små aplföretag. 2.8 Arbetspraktik Arbetsmarknadsavdelning/Arbetsmarknadsenhet Vid sammanställning av antalet deltagare i AMA/AME:s verksamheter i Skaraborg uppskattades siffran vara 3700 personer. Dessa personer är ofta hänvisade från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten. På arbetsmarknadsavdelningen/arbetsmarknadsenheten möts dessa personer av en arbetsmarknadskonsulent/handläggare som är behjälplig med sysselsättning i form av praktik eller arbetsträning. Platserna finns ofta i AMA/AME: egna verksamheter eller i kommunernas förvaltningar. Vid placering av ungdomar (exempelvis jobbgarantin för ungdomar och ungdomstjänst) kan man vända sig till näringslivet. Ett antal kommuner i Skaraborg använder ingen programvara för registrering av deltagare. Som skäl uppges närheten i en liten kommun, det är lätt att ringa eller gå och prata med aktuell chef vid praktikplacering. I östra Skaraborg använder man i regel Accorda vid registrering av deltagare medan man i västra Skaraborg använder Procapita vid registrering av deltagare och praktikplatser. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 17

23 Oavsett programvara, Procapita eller Accorda uppger ett antal att de önskar bättre översikt av platser- vilka som är lediga/upptagna. All data ska rapporteras till Kolada, en databas med kommunal arbetsmarknadsstatistik. Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som är initiativtagare till denna databas med syfte att kunna visa vilka resultat man uppnått med olika arbetsmarknadsåtgärder kring arbetssökande. Programvara vid registrering av deltagare AMA/AME i Skaraborg Manuell registrering Accorda Procapita Karlsborg Mariestad Skara Grästorp Falköping Götene Essunga Gullspång Lidköping Tibro Töreboda Vara Tidaholm Skövde Hjo 2.9 Hur kan ett webbaserat praktikverktyg underlätta praktikhantering? Det är viktigt i detta sammanhang att poängtera att flera Arbetsmarknadsavdelningen/Arbetsmarknadsenheter redan idag har programvara för såväl registrering av deltagare som praktikverktyg. Kommunerna som nyttjar Accorda uppger att de i regel är nöjda med programvaran och hoppas att den inom kort ska bli webbaserad. Även procapitaanvändarna uppger att de i det stora hela är nöjda, vissa delar upplevs som omständiga och programmet kräver många uppgifter för att slussas vidare. Oberoende av programvara är det mycket papper som skickas manuellt, samt att man har personakter som måste förvaras lagenligt. Önskemål om färre blanketter är ett krav som påtalats från handläggare. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 18

24 AMA/AME:s vanligaste krav gällande ett praktikverktyg Att personen själv ska ha möjlighet att registrera sig, PUL och samtyckte, beslut och överenskommelse Säkert utifrån sekretess-synpunkt. Möjlighet att enbart se sin egen verksamhet. Möjlighet att föra och ändra anteckningar Möjlighet att ta fram statistik och föra diagram När handläggaren träffar deltagare behöver vederbörande fylla i blanketter rörande PUL(personuppgiftslagen) samtycke, eventuell utdrag ur belastningsregistret samt beslut och överenskommelse. Om verktyget möjliggör att deltagaren själv kan registrera sig (exempelvis med handläggare vid sin sida) och på så vis kan godkänna PUL och samtycke via verktyget samt en länk till belastningsregistret (detta dokument krävs en underskrift) och att handläggare efter underskrift faxar in dokumentet samt om man kan via verktyget skicka ut överenskommelser och beslut skulle det underlätta praktikhantering samt minimerar risker att dokument ska försvinna i postgång. En annan vinst med gemensam programvara är att man i Skaraborg rapporterar in uppgifter på liknande sätt kring arbetssökande till databasen, Kolada (Sveriges kommuner och landsting). PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 19

25 3.Genomförande 3.1 Utredning av ett webbaserat praktikverktyg Denna del av rapporten kommer att utreda de olika webbaserade praktikverktygen och undersöka vilket som bäst fyller kommunernas behov. Utifrån kommunernas önskemål har en kravspecifikation formulerats vilket fungerar som utgångspunkt i arbetet att hitta ett passande webbaserat praktikverktyg. En fokusgrupp med representanter från olika förvaltningar och kommuner har utvärderat olika webbaserade praktikverktyg. Referensgrupper från arbetslivet, näringslivsforum i Skövde, teknikcollege styrgrupp samt branschråd vilka är kopplade till kompetensforum har haft möjlighet att ge sitt utlåtande. Kvalitetsutvecklare av apl i Skaraborg och nationell apl-utvecklare, Skolverket har haft möjlighet att ge sitt utlåtande kring kravspecifikationen. Samt VFU-samordnare sjuksköterskeprogrammet, Högskolan i Skövde. Inför remissrundan färdigställs kravspecifikationen utifrån IT-krav och skickas till berörda förvaltningar i Skaraborgs kommuner. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 20

26 3.2 Utvärdering av webbaserade praktikverktyg Fokusgruppen har utvärderat tre webbaserade praktikverktyg, praktikhantering.se, MatchaNu och praktikplatsen.se. Urvalet av dessa verktyg baseras utifrån verksamheternas behov samt utifrån uppdragets karaktär. Modellen visar hur väl verktyget kan hantera kommunernas/verksamheternas främsta krav.. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 21

27 4. Diskussion och slutsats Denna studie visar på en ganska komplex situation gällande praktikhantering i kommunernas regi. Det är ett flertal personer som arbetar med praktikförmedling i parallella system och med ytterst lite kännedom om varandras verksamhet. Det råder en konkurrenssituation mellan kommunens olika verksamheter om praktikplatser. Det finns önskemål om någon form av central samordning med syfte att kvalitetssäkra praktikhanteringen samtidigt som det råder en stor skepsis till ett sådant system, man vill ogärna dela sina väl inarbetade kontakter med andra verksamheter. Dessa synpunkter bör respekteras samtidigt som nyttan av att alla inblandade parter får en översiktlig bild både av utbud och efterfråga gällande praktik och övriga arbetslivskontakter överväger. Ett webbaserat praktikverktyg kan aldrig ersätta mänskliga kontakter. Däremot kan ett verktyg underlätta den idag omfattande manuella hanteringen samt kvalitetssäkra praktikhanteringen och på sikt åstadkomma fler platser. 4.1 Rekommendation Uppdraget med att hitta ett kommunövergripande webbaserat praktikverktyg som matchar Skaraborgs kommuners behov och krav gällande praktikhantering är genomfört. I nuläget bedöms dock inget av de utredda praktikverktygen hantera all kommunal praktikhantering på ett önskvärt sätt. Som den observante läsaren säkert redan noterat har de utvärderade praktikverktygen erfarenhet av olika praktikformer, dvs. de är experter inom sitt specifika praktikområde. Emellertid uppger alla ovan nämnda system att deras verktyg kan hantera all praktikhantering men bedömningen är att det inte är rimligt att implementera ett verktyg där okunskapen är utbredd kring oprövad praktikform. Praktikhantering.se har många bra funktioner utifrån grundskolans behov men är ett oprövat verktyg när det gäller apl och har ingen erfarenhet av arbetspraktik. Dessutom uppfyller de inte viktiga krav i kravspecifikationen. MatchaNu ska vara skräddarsytt för alla praktikformer, har stor erfarenhet av arbetspraktik och arbetsträning i totalt 60 kommuner PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 22

28 men ingen erfarenhet av utbildningspraktik och uppfyller inte kraven gällande de viktiga interaktiva funktionerna samt styrning av platser. Praktikplatsen.se är det verktyg som uppfyller flest krav och har erfarenhet av flest praktikformer och är behjälplig vid uppbyggnad av organisation. Utifrån vad som framkommit i denna studie bedöms det därför vara lämpligt att implementeringen sker i mindre skala kring några få praktikformer, grundskolans praktik och vård- och omsorgsprogrammets apl och eventuellt arbetspraktik. Förslagsvis skulle implementeringen kunna påbörjas inom grundskolans praktik i Skövde. Därefter inom vo-college med sjukhusetsplatser. VO-college redan har en välfungerande organisation kring praktikhantering mycket likt dess motsvarighet i Göteborgsregionen, där man använder praktikplatsen.se. 4.2 Förslag på struktur och administration Drift av verktyg kan förslagsvis vara kopplad till Skaraborgs kommunalförbund med ansvarig processledare som samordnar kontakter mellan skola arbetsliv i Skaraborg i nära samarbete med branschråden inom kompentsplattform. Inom projektorganisationen krävs en styrgrupp med representanter från chefsnätverk inom skola och arbetsliv. En arbetsgrupp med representanter från exemplevis vo-college, syv-organisation, svenskt näringsliv, västsvenska handelskammaren samt fackliga representanter. Vid behov ansluts olika referensgrupper till organisationen. Inledningsvis bedöms det vara av största vikt att samordnare och styrgrupp formulerar en avsiktsförklaring gällande praktikhantering. Detta dokument ska innehålla uppställda kvalitetskriterier gällande praktikhantering samt en tydlig ansvarsfördelning mellan skola och arbetsliv. Detta för att kvalitetssäkra det framtida behovet av praktikplatser, tillgång till utbildade handledare och garanterad god matchning. En liknande organisation krävs även på kommunalnivå. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 23

29 Grundskolans praktik i Skövde Samordnande processledare i Skövde- Övergripande administrativt ansvar. Samordnar och sammankallar praktiknätverk och praktiksamordningsgrupp Styrgrupp Arbetsgrupp Referensgrupp Praktiksamordningsgrupp- Helenaskolan Vasaskolan Eriksdalsskolan Stöpenskolan För att få ett helhetsperspektiv över praktikmarknadens utbud och efterfråga måste även en praktikorganisation på kommunalnivå bildas med syfte att tillvarata samtliga intressenters behov av praktikmarknad, med representanter från det lokala arbetslivet och utbildningsanordnare. Det krävs en sammanhållande resurs, processledare för att nätverken ska fungera på önskvärt vis samt bestå. Nätverken kan exempelvis bestå av näringslivschef, kommunala förvaltningschefer, fackliga representanter samt koppling mot näringslivsforum och arbetsförmedlingen. När man i ett senare skede utökar med fler kommuner i samarbetet bör man anamma samma upplägg samt utgå från den regionala organisationen. För grundskolans praktik krävs att man tar med alla stadier vid uppstart av praktikplatsen.se samt med förutsättningar att i ett senare skede även ha möjlighet att utöka med exempelvis arbetspraktik och apl. I nuläget är det studie- och yrkesvägledare som har det övergripande ansvaret för praktikanskaffning av praoplatser. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 24

30 I detta sammanhang faller det sig naturligt att även de har det administrativa ansvaret för praktikplatsen.se på respektive skola samt skolområde. Dessa bör samordnas och träffas med jämna mellanrum för avstämning inför kommande praktikperiod. Även för denna grupp krävs en samordnande processledare, exempelvis SSA-samordnare 4 eftersom dessa spår löper parallellt. Förslag på struktur vo-college Norra-Mariestad Vadsbogymnasiet+vuxenutbildningen Östra-Skövde- Gymnasium Skövde+vuxenutbildningen Praktiska gymnasiet Västra -Lidköping- De la Gardiegymnasiet, Campus vuxenutbildningen Skara-Katedralskolan+vuxenutbildning Processledare vo-college Södra-Falköping- Ållebergsgymnasiet+lärcenter Tidaholm-Rudbecksgymnasiet Högskolan i Skövde Omvårdnd Sjuksköter ske/distrikt Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsliv i Skaraborgs 14 kommuner (Essunga ingår inte). Inom vo-college Skaraborg bedrivs det vo-utbildning i totalt sex kommuner men med filialer i ytterligare två kommuner. Alla 15 kommuner i Skaraborg ställer upp med kommunala praktikplatser. Skaraborg är indelat i fyra områden, östra-skövde, västra- Lidköping-Skara, södra-falköping- Tidaholm och norra-mariestad. 4 SSA-Samverkan skola, arbetsliv PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 25

31 Inom varje område finns minst en apl-samordnare som anskaffar platser. Inom norra området finns det en apl-samordnare som anskaffar platser åt Vadsbogymnasiets gymnasister och vuxenstuderande i kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång. Inom västra området finns det två aplsamordnare, en i Lidköping och en i Skara. Apl-samordnare i Lidköping anskaffar platser åt De la Gardiegymnasiet, Campus vuxenutbildning samt filialutbildningar i Vara och uppdragsutbildning i Essunga. Inom det östra området finns det en person som samordnar platser åt Gymnasium Skövde, vuxenutbildningen samt en apl-samordnare praktiska gymnasiet i kommunerna Skövde, Tibro, Karlsborg och Hjo. I Södra området finns det en person i Falköping som samordnar platser till Ållebergsgymnasiet, Lärcenter samt delvis platsanskaffare till gymnasie- och vuxenelever i Tidaholm. Det finns många fördelar med att processledaren för vo-college även åtar sig det övergripande administrativa ansvaret för praktikplatsen.se. I nuläget utgör tjänsten 50 procent och är skrivande stund inte tillsatt. Vid implementering av praktikplatsen.se i organisationen bör tjänsten utökas i och med det omfattande arbete som krävs vid uppstart och införande av praktikverktyget. Apl-samordnare i de uppdelade områden fortsätter med sitt arbete kring beställning av platser från de olika verksamheterna, regionen, närhälsan och kommunen förutom att de har ett verktyg att tillgå som förhoppningsvis underlättar arbetet. Lärarna bör ha tillgång till verktyget men med annan behörighet för uppföljning och avstämning. SKAS Skaraborgs sjukhus ställer krav att även högskolans VFU 5 (sjuksköterskeprogrammet) och vuxenutbildningens, YH-utbildning 6 (medicinsk sekreterare) ska vid eventuell implementering även ingå. Efter sommaren beräknas demoversionen av praktikplatsen.se vara klar för bruk det kan därför vara högst lämpligt att apl-samordningsgrupp samt VFUsamordnare (Högskolan i Skövde) får tillgång till demoversionen under hösten. Förslagsvis startar man upp med enabart SKAS 7 -platser. 5 VFU-verksamhetsförlagd utbildning 6 YH-yrkeshögskola 7 SKAS-Skaraborgssjukhus PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 26

32 Vid utvärderingstillfället 23 maj uppskattade verksamheten(skas och primärvården) vinster med att få en bättre överblick av platser i ett verktyg. Apl-samordnare upplever att verktyget uppfyller de krav man har samt ser fördelar med ett praktikverktyg istället för dagens omfattande manuella arbete. Samtidigt som det finns en uttalad oro kring neddragningar av tjänster i och med införande av verktyg. Ett webbaserat praktikverktyg kan aldrig ersätta mänskliga kontakter vilket praktikanskaffning bygger på. Däremot kan ett verktyg underlätta den idag omfattande manuella hanteringen samt kvalitetssäkra praktikhanteringen och på sikt åstadkomma fler platser. I Göteborg uppger man inte att verktyget har genererat neddragningar av tjänster däremot har exempelvis apl-samordnare fått mer luft i tjänsten och på så vis fått möjlighet att ägna sig åt andra arbetsuppgifter som exempelvis praktikbesök. Arbetsmarknadsavdelning/arbetsmarknadsenhet Vid utvärderingstillfället 23 maj var representanter från majoriteten av Skaraborgs AMA/AME chefsnätverk samlade och lyssnade på Göteborgsregionens kommunalförbunds genomgång av praktikplatsen.se med fokus på arbetspraktik. Många var positivt inställda och såg klara fördelar med att samla alla praktikplatser i ett och samma system. I dag använder kommunerna i västra Skaraborg i regel Procapita och kommunerna i östra Skaraborg Accorda vilket försvårar sammanställning av jämförbar statistik. Däremot känner man en viss tveksamhet gällande ärendehanteringsfunktioner i praktikplatsen.se. Därför uppskattades att det skulle krävas två system vilket inte är en önskvärd lösning. Det finns exempel på kommuner som använder praktikplatsen.se till både praktikplatsbank och ärendehanteringssystem. Det har kommit förslag att man kan starta upp med de kommunala platserna i banken. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 27

33 4.3 Kostnad och underhåll På grund omfattande renoveringsarbetet av praktikplatsen.se kan inga exakta kostnadsuppgifter ges. Det nya verktyget beräknas vara klart för användning januari Intentionen är att priset ska vara klart efter sommaren 2014, vilket är lite problematiskt i och med att projekttiden slutar 30 juni Det skulle i detta skede vara väldigt oklokt att göra uppskattningar kring pris baserade på gamla prisuppgifter i och med att GR har planer på att förändra debiteringssystemet kring moduler. Inom Göteborgsregionen har man löst finansieringen av praktikplatsen.se genom att debitera de medverkande utbildningsanordnarna en årlig fast avgift (för verktyget, utvecklingskostnad, samordning, samverkansmöten, support och utbildning) samt en rörlig kostnad för varje beställd plats. Det har slutits en överenskommelse mellan GR utbildning och VG-regionen gällande apl-platser inom Sahlgrenska (SU) och Kungälvs sjukhus, vilket innebär att nämnda sjukhus endast erbjuder sina APL-platser via praktikplatsen.se till utbildningsanordnarna enligt deras beställning. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla målsättningen för regionen med att införa ett gemensamt praktikverktyg, praktikplatsen.se vilket är inom ramen för tillväxtstrategin. Ägaren till praktikplatsen.se, Göteborgsregionens kommunalförbund går under kommunallagstiftning och har därför inga vinstintressen men måste självklart ha täckning för omkostnader. I nuläget tänker man att priset baseras utifrån antal användare, vilket exempelvis gynnar kommuner som går ihop och delar på priset. I priset måste det ingå användning av verktyget, hosting, teknisk support till användare, förvaltning och drift. I skaraborg skulle hanteringen underlättas om drift utgick från kommunalförbundet. Inom Skaraborgs kommunalförbund betalar kommunerna enligt fördelningsprincip vilket innebär att man betalar utifrån kommunens befolkningsmängd vilket även borde gälla för en finansiering av praktikverktyget. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 28

34 Bilaga 1 Praktikhantering i projektets pilotkommuner, Skövde, Falköping och Töreboda Kartläggningen påbörjades i tre utvalda kommuner, Skövde, Falköping och Töreboda. Dessa kommuner fungerar som projektets pilotkommuner med syfte att ge en översiktlig bild av hur behovet ser ut i en stor, medelstor och lite mindre kommun i Skaraborg. Modellen nedan är en ansats att ge en översiktilig bild av praktikhanteringen i Skövde kommun. Skövde I Skövde arbetar man med praktikanskaffning inom förvaltningarna, skolförvaltning (prao) utbildningsförvaltning (apl, LIA 8 ) och arbetspraktik/arbetsträning inom arbetsmarknadsavdelning, socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) förfogar över kommunens praktikplatsbank med 200 platser. Dessa platser används främst till arbetspraktik för arbetslösa i kommunen. 8 LIA-lärande i arbete PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 29

35 Inom kommunen är AMA behjälplig med praktikanskaffning åt SFI, vuxenutbildning, ungdomstjänst, socialtjänsten. Praktikplatserna och personerna registreras i Accorda. AMA ansvarar för kommunens sommarferie där skolungdom i åldrarna år i Skövde kommun har möjlighet att söka feriepraktik inom kommunen. Ungdomen får anmäla sitt intresse och registrerar sig i en databas, feriebas (samma leverantör som Accorda) Inom omvårdnadsförvaltningen, dagligverksamhet LSS(lagen om stöd och service för funktionshindrade) arbetar två stycken arbetscoacher med att hitta praktikplatser åt personer i arbetsför ålder med funktionshinder. Personen måste först blivit beviljad rätt till stöd av en LSS-handläggare. Sysselsättningen kan ske på dagcenter eller på någon annan arbetsplats, s.k. individuell placering. Utifrån mötet med individen söker arbetscoach plats på önskat företag. Man har i nuläget cirka 25 personer som praktiserar på någon arbetsplats. Arbetscoach stöttar och handleder handledare på arbetsplatsen. Catch Up är en verksamhet som drivs av Skövde kommuns socialförvaltning i samverkan med Vuxenutbildning Skövde. Catch up är en verksamhet som vänder sig till ungdomar i ålder år med ekonomiskt bistånd. Här erbjuds deltagarna möjlighet att studera och praktisera, arbetsförberedande praktik. Syftet är att fånga upp ungdomar och att de ska bli självförsörjande. Idag är 25 deltagare inskrivna. Inom gymnasium Skövde Kavelbro-Västerhöjd på programmen, VO, HA och BF har man APL-samordnare. På övriga yrkesprogram är det i regel programledare som har huvudansvar för APL men hela arbetslaget arbetar med praktikanskaffning och praktikuppföljning. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 30

36 Vuxenutbildningen i Skövde erbjuder många yrkesutbildningarna som i vissa fall genomförs av externa utbildningsanordnare enligt ramavtal. Lärlingsutbildningen drivs av två pedagogiska vägledare som utifrån elevens önskemål om utbildning köper in såväl lärarresurs som handledare på företag. Falköping I Falköping finns flera exempel på samordning av praktik. Under våren 2011 genomfördes en översyn av Falköpings praktikplatsorganisation, med syfte att få en överblick av kommunens utbud och efterfråga gällande praktikplatser inom kommunal verksamhet. En arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar arbetade med översynen och kommunen fattade beslut att utbildningsplatser ska vara prioriterade före de andra praktikformerna och ska inte innefattas med övrig praktik. En praktikgrupp utsågs inom kompetens och arbetsliv med säte i lärcenter med uppdrag att samordna den kommunala praktiken. I denna grupp ingår även praktikplaceringar mot näringslivet på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Alla deltagare registreras i programvaran, Accorda. Inom grundskolan har man en samordnande funktion kring praktik, VISA (vägledning inför studier och arbetsliv) -platser, där en person arbetar med anskaffning och samordning av platser till Falköpings sju, 7-9-skolor. Man har även en samordning av vårdplatser inom kommunen, en aplsamordnare för vuxenutbildning-vård och omsorgsprogram är även behjälplig med praktikanskaffning till Vård- och omsorgsprogrammet samt vårdplatser till Barn- och fritidsprogrammet och Introduktionsprogrammet på Ållebergsgymnasiet. Praktikanskaffning av apl-platser administreras generellt av lärare på yrkesprogrammen. Det finns planer på att starta en praktikgrupp även på Ållebergsgymnasiet med främsta syftet att ta fram kommunala platser till gymnasiesärskolan. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 31

37 Töreboda I Töreboda förekommer praktikhantering inom Barn och utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsenheten och Daglig verksamhet, LSS. Det finns samordning av kommunens praktikplatser som går via Arbetsmarknadsenheten. En praktiksamordningsgrupp i kommunen som har sammanställt en praktikpool med platser inom kommunens förvaltningar. Arbetsförmedlingen hänvisar sina deltagare till AME i väntan på praktik inom kommunen. Deltagarna erbjuds också kortare i utbildningar i samarbete med Kanalskolan. Inom dagligverksamhet, LSS arbetar en jobbcoach med praktikförmedling främst mot personer inom Dagligverksamhet LSS men även mot daglig sysselsättning inom psykiatrin. All registrering och dokumentation görs i procapita. I nuläget har man cirka 20 personer som praktiserar på någon arbetsplats. Arbetscoachen upplever att företagen på orten ställer upp med praktikplatser. I Töreboda finns en 6-9 skola, Centralskolan, där man valt den traditionella praon, det vill säga en vecka i årskurs 8 och två sammanhängande veckor i årskurs 9. Studie- och yrkesvägledare ansvarar för samordning av prao. Kanalskolan är Törebodas kommunala gymnasieskola med enbart yrkesutbildningar. I kommunen finns också Sötåsens Naturbruksgymnasium vars huvudman är västra Götalandsregionen. Gymnasieskolorna samarbetar exempelvis kring floristutbildningen samt många lärlingsutbildningar. Dessa skolor samarbetar också kring många kommunala vuxenutbildningen. Kanalskolan har totalt 80 ungdomar på sina gymnasieutbildningar och 140 vuxenstuderande. För gymnasiet har man praktik, apl i årskurs 2 och i årskurs 3. APL-ansvaret delas mellan undervisande yrkeslärare. På Sötåsen har man en heltidsanställd apl-samordnare som ansvarar för alla elever på skolan. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 32

38 Bilaga 2 Sammanställning av grundskolans praktik, läsåret 13/14 PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 33

39 Bilaga 3 Sammanställning av vuxenutbildningar i Skaraborg Källa: PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 34

40 Bilaga 4 Omvärldsbevakning Västervik I Västerviks kommun har man en samordnande central praktikförmedling, praktikservice som servar alla förvaltningar med praktikplatser. Denna omorganisation genomfördes därefter gjordes en upphandling. Valet blev praktikplatsen.se som var det verktyg som bäst motsvarade kommunens behov. Tidigare hade man ingen programvara för registrering av deltagare/brukare. Vid den här tidpunkten hade inte praktikplatsen.se någon större erfarenhet av arbetspraktik vilket tillsammans med praon är de största praktikbitarna för Västerviks kommun. Praktikservice förmedlar praktikplatser till AF, fas 1,2,3(dessa deltagare träffar man personligen) försörjningsstödshandläggare kan själva gå in i databanken och söka platser. Praoelever tilldelas inloggning till databanken så att de på egen hand kan söka plats. Sommarferie går till på liknande sätt. Praktikservice är även behjälpliga med manuell praktikförmedling åt de kommunala yrkesprogrammen. Exempelvis har det inletts ett samarbete kring handledarutbildning på Byggprogrammet. Den angivna anledningen till varför man inte använder verktyget, praktikplatsen.se till apl är att gymnasiet i kommunen genomgår en stor omorganisation och man väntar till att denna är genomförd. I dag arbetar två personer heltid som samordnare, 1 halvtid (administrativa sysslor) och en projektanställd som framför allt jobbar med rekrytering av företag till sommarferie. Sedan 2013 finns det även möjlighet för ungdomarna i kommunen att söka platser hos de lokala företagen på orten där Sparbanksstiftelsen bekostar halva ungdomen. Fördelar med verktyget, är att det är flexibelt och anpassningsbart till olika praktikformers behov. Det nya verktyget (praktikplatsen.se) hoppas man ska vara mer strukturerat lite som Arbetsförmedlingens platsbank. Köping I Köping kommun har man använt praktikplatsen.se sedan augusti 2013 för arbetspraktik, modulen arbetsmarknad och sommarferie. Verktyget används inom förvaltning social och arbetsmarknad där även försörjningsstöd ingår. Inom socialförvaltningen har man procapita för registrering av deltagare/brukare och praktikplatsen för att administrera praktikplatser samt ta fram statistik till ansvarig nämnd. Skolan i kommunen har visat stort intresse för verktyget såväl grundskolan som gymnasiet. Det finns framtidsplaner att även ansluta skolans praktik. Det finns även planer att utöka praktiksamarbetet med närliggande kommuner, Arboga och Kungsör som visat intresse för praktikverktyget. Fördelar som framlyfts är att verktyget är lättanvänt och lätt att lära sig samt bra support. Vid införande utbildades personalen på plats i Köping av GR. Det är ett bra upplägg att man själv väljer vilka moduler man köper in. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 35

41 Bilaga 5 Kravaspecifikation Kravspecifikation Skall eller Börkrav K Verktyget är webbaserat S Importera/exportera Verktyget ska kunna synkronisera med köparens befintliga system som är Procapita, Accorda och IST/Extens/kolada/Ladok Verktyget ska kunna importera/exportera uppgifter till Procapita S Verktyget kan exportera uppgifter till Kolada S A Verktyget kan automatiskt läsa in uppgifter från Procapita Verktyget ska kunna importera/exportera uppgifter till Accorda Verktyget kan automatiskt läsa in uppgifter från Accorda Verktyget ska kunna importera/exportera uppgifter till IST/Extens B S B S Verktyget kan automatiskt läsa in uppgifter från IST/Extens B Verktyget kan exportera information till Kolada som antal arbetssökande ett visst år som deltog i arbetsmarknadsåtgärder. Vilka målgrupper kommunerna arbetade med (ålder, kön, utbildningsnivå). Vilka insatser kommunerna fokuserat på, dvs vilka arbetsuppgifter (arbetsprövning/-träning, praktikanskaffning, matchning etc) personalen lagt ned mest tid på. Hur många kommunanställda som jobbat med arbetsmarknadsfrågor, vilka resultat man uppnått B A Interaktiva funktioner Verktyget ska vara interaktivt för deltagare/elev, handläggare/lärare och handledare/arbetsplats. Verktyget ska vara förenligt med personuppgiftslagen. S Verktyget har möjlighet för användare att föra loggbok Verktyget har möjlighet för användare att hantera omdöme Verktyget har möjlighet för användare att hantera styrdokumentoch bedömningsunderlag Verktyget har möjlighet för användare att skapa CV B B B B PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 36

42 Verktyget har möjlighet för användare att skapa checklista-riskbedömning av praktikplats Verktyget har möjlighet för användare att hantera VOdiplom/betyg Användare ska ha möjlighet att styra vem som ska kunna läsa elevens logginlägg Användaren/Deltagaren har möjlighet att uppdatera sina kontaktuppgifter, CV och personligt brev. Användare/deltagare har möjlighet får påminnelse från systemet när det är dags att uppdatera sina uppgifter B B B B B Styrning av platser Möjlighet att kunna styra praktikplatsernas tillgänglighet till olika användare/organisationer S Verktyget tillåter styrning av tillgänglighet för praktikplatser till olika användare/organisationer Verktyget tillåter styrning av tillgänglighet för praktikplatser i olika perioder Verktyget möjliggör prioritering av olka kategorier av användare, t.ex gymnasieelever ska ha förtur framför elev från vuxenutbildning. Verktyget tillåter alla användare att se samtliga praktikplatser, samt deras tillgänglighet, handläggare etc Arbetsgivare ska ha möjlighet att anmäla önskat antal praktikanter, nivå (prao, apl, arbetspraktik) period, studiebesök Verktyget tillåter kvalitetssäkring genom valbara kontrollfrågor S B B B S S Systemet kan hantera rollbaserad behörighet. B H Personuppgifter För att underlätta hantering av personuppgifter måste modulen vara förenlig med PUL, (Personuppgiftslagen) och att deltagare ska ha möjlighet att registrera sina kontaktuppgifter. Alla personuppgifter ska hanteras enligt PUL S S B Användare kan registrera sina kontaktuppgifter i systemet Användare ska ha möjlighet att ge sitt godkännande till PUL B B PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 37

43 Användare ska ha möjlighet att ge sitt godkännande till Samtycke B Systemet kan hantera skyddad identitet. B A Systemet kan hantera dokument och ärenden i enlighet med sekretesslagstiftning. B A Systemet har funktion för dokumenthanteringsplaner Användarfunktion Vid byte av licensinnehavare/behöring handläggare eller admin handläggare ska kunna ske utan extra kostnad. I praktikbanken ska det finnas möjlighet att skriva kort information om företaget samt länk till företagets hemsida. Digitala anmälningsblanketter till arbetsgivare/handledare med önskad praktikform prao, apl, arbetspraktik, arbetsträning eller studiebesök. I praktikbanken ska arbetsplatsen endast finnas på ett ställe även om den används av flera verksamheter. S B B B S Det finns möjlighet i verktyget att beskriva organisationens struktur så att verktyget kan anpassas till de olika delarna Funktion Systemet ska vara anpassningsbart utifrån olika verksamheters behov. Varje verksamhet ska ha valmöjlighet vilka funktioner samt vilken information man vill delge sina användare. Användare ska ha tillgång till beslut och överenskommelse. S B B Verktyg ska ha möjlighet att erbjuda elev/deltagarhistoriktidigare praktikplatser, elevomdömen Verktyget ska erbjuda möjlighet att skapa egna mallar, skicka e-post samt möjlighet att skicka sms till mobil via systemet Leverantören ska bifoga en tydlig beskrivning hur man skapar dessa mallar I grundpriset ska utbildning av användare, support, uppgradering ingå. B B S S PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 38

44 Vertyget ska vara anpassningsbart utifrån olika verksamheters behov-möjlighet för deltagare att rangordna sina platser, vilken information man vill visa sina användare. Verktyget ska kunna utifrån rangordning göra ett slumpmässigt urval. Leverantören ska vara delaktig i uppbyggnaden av praktikbankens organisation Verktyget ska erbjuda ett stämpelur som elever/deltagare kan använda Verktyget ska ha möjlighet att koppla frånvaro till exempelvis SYV:s mailbox. Verktyget kan generera rapporter som visar en elev/students genomförda praktikplatser/omdömen Verktyget ska ha möjlighet att ta fram statistik och göra diagram Verktyget kan generera statistik per enhet och per elev/student B h B S B S PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 39

45 Bilaga 6 Antal personer som medverkat vid kartläggning Kommun Kvinnor män Totalt Skövde Falköping Töreboda Mariestad Lidköping Essunga Skara Götene 3 3 Vara Tibro Tidaholm Grästorp Gullspång 2 2 Karlsborg Hjo Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit med sin kunskap och sina erfarenhet till denna studie. Ett extra stort tack till fokusgruppen, stygruppen, referensgrupperna och Skövde kommun. PROJEKT PRAKTIKANSKAFFNINGSVERKTYG 40

46 Informationsunderlag inför skol- och utbildningschefsmötet den 22 augusti Implementering av Måldokument, Utbildning Skaraborg Ordförande Gustaf Olsson kommer att presentera presidiets diskussioner angående höstterminens implementering av Utbildning Skaraborg. Ett projektdirektiv kommer att presenteras. Hur ser implementeringsuppdraget ut? Vem kommer att ge er uppdraget? Modersmål/Studiehandledning Yvonne Kjell och Marita Friborg arbetade tillsammans med stöd från Skaraborgs Kommunalförbund fram en ansökan om finansiering för att utveckla en samverkan kring modersmål/studiehandledning. Ansökan skickades till Länstyrelsen och avsåg 37 medel. Tyvärr avslogs ansökan och nu blir frågan om och i så fall hur vi ska gå vidare. Gemensamt Praktikverktyg Förstudien är avslutad och ni fick en dragning av projektledare Anna Nyberg på skol- och utbildningschefsmötet den 16 maj. Nu är tanken att gå vidare i ett genomförande och en ansökan om finansiering under en två års period är inskickad till Tillväxtutskottet som har beslutsmöte den 26 augusti. Arbetet med ett gemensamt praktikverktyg finns nertecknat i VG2020/Skaraborgs genomförandeplan. Utvecklingsledarnas uppdrag På mötet ska vi uppdatera hur utvecklingsledarnas uppdrag upplevs och vilka förväntningar vi har på deras gemensamma arbete under kommande läsår. Antagandet av Samverkansavtalen för Skaraborgs vuxenutbildning och Samverkansavtalet för samhällsorientering När kommer dessa avtal upp i er respektive kommun? Hur ska vi arkivera och publicera dessa? Post Box 54, Skövde Besök Kaplansgatan 16 a Tel Fax E-post info@skaraborg.se Webb

47 ESF-förstudien Samverkan för Skaraborgs unga Förstudien är avslutad och slutredovisad till styrgrupp och Västsvenska ESF-kontoret. Eftersom Skaraborgs Kommunalförbund varit projektägare ska projektet redovisas för förbundets styrelse, troligtvis den 19 september. Ni skol- och utbildningschefer kommer troligtvis att få en dragning den 12/9. Val av olika nya styrgrupps- och presidiemedlemmar Skol- och utbildningschefsnätverket behöver utse ny: - ordförande till SAM-projektet där Katarina Andersson föreslagen och vidtalad - ny styrgruppsmedlem till Fullföljda studier där Ulla-Stina Millton är föreslagen - ny ordförande i beredningskommittén för särskolan där Leif Lagergren är föreslagen - ev. val av ny presidiemedlem 19/9 avstämningskonferens med Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse Fredagen den 19 september ska höstens avstämningskonferens äga rum och denna gång kallas inte bara chefstjänstemänn och nämndsordföranden utan nu deltar även förbundets styrelse på avstämningskonferensen. På konferensen kommer man bl.a. att gå igenom antagningsstatstik och elevers sökmönster. Troligtvis eftermiddagstid. Kallelse kommer att delas ut på mötet samt gå ut via mail. Skolverkets utbildningsdagar med tema skola- arbetsliv 12/11 och 15/4 Skolverket arrangera under året en form av en utbildningsserie med temat skola-arbetsliv. I Skaraborg arrangeras den första utbildningsdagen onsdagen den 12 november. Ett utkast till inbjudan bifogas på mötet. Skaraborgs skolledarkonferens våren 2015 Nästa års skolledarkonferens föreslås äga rum 21 april. Eventuella synpunkter på datumet bör skyndsamt inkomma till undertecknad. SKL-stöd för digitalisering av skolan Ulf Karlsson uppdaterar nuläget kring SKL:s erbjudanden och hur vi i Skaraborg kan arbeta tillsammans bl.a. med hjälp av skattningsverktyget LIKA samt gällande nationell kravställan för elevadministrativa system. Post Box 54, Skövde Besök Kaplansgatan 16 a Tel Fax E-post info@skaraborg.se Webb

48

49 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande 9 Avslutning SyvBarometern

50 I den här rapporten presenteras regionalt nedbrutna resultat från SyvBarometern SyvBarometern 2013 är en undersökning som genomförts i samarbete mellan Skolsamverkan, Ungdomsbarometern och Skolverket tillsammans med 19 av landets regioner och fyra större kommuner. Undersökningen är en uppföljning av SyvBarometern 2011 och är tänkt att utgöra ett konkret arbetsverktyg för att utveckla och förbättra studie- och yrkesvägledningen både nationellt, regionalt och lokalt. Stockholm, Januari 2014 SyvBarometern

51 Målpopulation Undersökningens målpopulation har varit studie- och yrkesvägledare i Sverige. Antal intervjuer 1385 st. (svarsfrekvens totalt: 57%, Skaraborg: 95%) Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via en online-enkät som distribuerats till studie- och yrkesvägledare via e-post. Fältperiod 7. November 13. december 2013 Om siffrorna i graferna: Resultaten i denna rapport redovisas på total nivå och/eller nedbrutna på bakgrundsfrågorna. De procenttal som anges över/vid respektive stapel i graferna är avrundade till närmaste heltal (t.ex. 49% istället för 49,3%). Dock bygger graferna på resultat som inte är avrundade, vilket gör att det ibland går att utläsa mindre skiftningar i resultatet via staplarna som inte syns i de avrundade siffrorna. Publiceringsregler Vid publicering av undersökningsresultat eller annat material från denna rapport efter samtycke, ska källan alltid anges. Källa anges med varumärket SyvBarometern Ung. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan förbehåller sig rätten att publicera rättelser samt korrekta och/eller kompletterande resultat i lämpliga källor. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan reserverar sig för eventuella tryckfel och andra felaktigheter utom vår kontroll. SyvBarometern

52 SyvBarometern

53 Allt sammantaget, hur bra/effektivt tycker du att studie- och yrkesvägledningen på din skola fungerar? (Skala 1-10) Medelvärde: 6,9 Har du en arbetsbeskrivning för vad som ingår i din tjänst? Ja: 26% Anser du att det på din skola finns en röd tråd för studie- och yrkesvägledningen genom elevernas skolår? Ja: 46% Hur stort genomslag tycker du att de "Allmänna råden om studieoch yrkesorientering" (Skolverket, april '09) har haft på din skola? Mycket stort/stort genomslag (4+5): 11% SyvBarometern

54 SyvBarometern

55 KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING Frågor: Vilket är ditt kön?; Hur gammal är du? Könsfördelning Ålder Kvinna 80% 79% Över 65 år år år 2% 2% 28% 26% 35% 30% Man 20% 21% Total Skaraborg år år Under 26 år 1% 2% 10% 9% 24% 30% Total Skaraborg SyvBarometern

56 ANSTÄLLNINGSFORM Fråga: Hur är du anställt? 88% 98% 11% 2% 0% 1% 1% Anställd av kommunen Anställd av privat företag/enskild huvudman Anställd av landstinget Egenföretagare Annan Total Skaraborg SyvBarometern

57 TYP AV SKOLA Fråga: Vilken eller vilka typer av skolor/verksamheter arbetar du på? (Flera val är möjliga) Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Specialskola 9% 6% 5% 1% 16% 43% 43% 43% 48% Kommunal vuxenutbildning sfi Särskild utbildning för vuxna Högskola 0% 4% 9% 9% 14% 24% 41% Arbetar inte inom skolan Annat 0% 7% 9% Total Skaraborg SyvBarometern

58 ORGANISERING AV VÄGLEDNINGEN Frågor: Hur är vägledningen organiserad i kommunen?; Hur många skolor/verksamheter arbetar du på?; Ungefär hur många elever ansvarar du för totalt i din roll som SYV? Hur är vägledningen organiserad i kommunen? Hur många skolor/verksamheter arbetar du på? Total Skaraborg Samlad vägledning/vägledning scenter 19% 36% 1,7 1,7 Vägledning på skola med rektor som chef 64% 79% Ungefär hur många elever ansvarar du för totalt i din roll som SYV? Total Skaraborg Osäker/vet inte 2% Total Skaraborg SyvBarometern

59 UTBILDNINGEN Frågor: Har du gått studie- och yrkesvägledarprogrammet?; Tycker du att utbildningen på ett bra sätt förberedde dig på dina arbetsuppgifter som SYV? Har du gått studie- och yrkesvägledarprogrammet? Förberedde utbildningen dig på ett bra sätt? 85% 84% Ja, tog examen år 84% 86% Följdfråga om ja, Ja, men har inte examen 2% 15% 16% Nej 13% 14% Total Total Skaraborg Skaraborg Ja Nej SyvBarometern

60 DU SOM SVARADE NEJ, VILKA UTVECKLINGSFÖRSLAG VILL DU LYFTA FRAM: Fråga: Du som svarade nej, vilka utvecklingsförslag vill du lyfta fram: Den del som fattades var den del som är kopplad till det rent praktiska arbetet som man möts av efter utbildningen. Lagar, regler, pedagogik etc. Den pedagogiska delen är dock nog något mindre i dagens utbildning. Det är olika arbetsuppgifter i varje kommun. Lägg in en 7.5p-kurs om arbetet rent praktiskt men också teoretiskt, ex.lgr-11, Gy-11, Vux-12. Förbered på syv-arbetet under ett årshjul. Mycket mer fokus på verkligheten. Dvs mer info om betyg, bedömning, kursplaner osv... På utbildningen gick man igenom mestadels teorier och vägledningsmodeller. Skummade bara på utbildningsväsendet. Ex vad och hur gör man en individuell studieplan. Träna mer på olika case. Studie och poängplaner lades det inte ner en timme på. SyvBarometern

61 SyvBarometern

62 TJÄNSTEN SOM SYV Frågor: Vad av följande ingår i din tjänst som SYV? Information om utbildningssystemet och utbildningsvägar Individuell vägledning/gruppvägledning Samverkan med lärare och andra syvar Information om arbetsliv och arbetsmarknad Administration av intagning, antagning, omval etc. Samverka med arbetslivet (föreläsare, studiebesök, etc) Information till föräldrar, öppet hus, gymnasiemässa etc Studieplanering/kursplanering Elevhälsa Samarbete med Arbetsförmedlingen Uppsökande vägledning APL el. PRAO Skolbesök vidareutbildningar Marknadsföring av skolan Ledningsuppdrag Samarbete med kommunens näringslivsansvarige Validering Schemalagda lektioner Utbildning av skolans personal Registrering av betyg Samarbete med t ex Almi för info. om eget företagande Annat 48% 45% 47% 38% 45% 39% 42% 39% 51% 34% 38% 13% 32% 23% 30% 18% 23% 14% 16% 14% 27% 10% 11% 2% 4% 7% 11% 95% 98% 95% 98% 86% 90% 84% 90% 73% 80% 66% 68% 66% 79% 61% 66% 63% Total Skaraborg SyvBarometern

63 HAR DU EN ARBETSBESKRIVNING? Har du en arbetsbeskrivning för vad som ingår i din tjänst? Total Ja 28% Nej 72% Skaraborg Ja 26% Nej 74% SyvBarometern

64 SyvBarometern

65 FINNS DET TYDLIGA MÅL MED STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN? Fråga: Finns det tydliga mål med studie- och yrkesvägledningen på din skola eller inom din verksamhet? Total 39% 46% 15% Skaraborg 41% 43% 16% Ja Nej Osäker/vet inte SyvBarometern

66 INGÅR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN I DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET? Fråga: Ingår studie- och yrkesvägledningen i det systematiska kvalitetsarbetet på din skola/verksamhet? Total 37% 35% 28% Skaraborg 41% 27% 32% Ja Nej Osäker/vet inte SyvBarometern

67 FINNS DET EN RÖD TRÅD FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN? Fråga: Anser du att det på din skola finns en röd tråd för studie- och yrkesvägledningen genom elevernas skolår? Total 43% 44% 13% Skaraborg 46% 42% 13% Total % 44% 12% Ja Nej Osäker/vet inte SyvBarometern

68 ÄR DU INSATT I "ALLMÄNNA RÅDEN OM STUDIE- OCH YRKESORIENTERING? Frågor: Är du insatt i "Allmänna råden om studie- och yrkesorientering" (Skolverket, april '09)? Total Skaraborg 10% 11% 90% 89% Ja Nej Ja Nej SyvBarometern

69 RÅDEN OM STUDIE- OCH YRKESORIENTERING' (SKOLVERKET, APRIL '09)? Fråga: Hur stort genomslag tycker du att de "Allmänna råden om studie- och yrkesorientering" (Skolverket, april '09) har haft på din skola? 31% 22% 18% 26% 25% 23% 22% 23% 20% 17% 25% 16% 9% 11% 8% 1% 3% 1 - Inget genomslag alls Mycket stort genomslag Osäker/vet inte Total Skaraborg Total 2011 SyvBarometern

70 VAD TROR DU SKULLE KRÄVAS FÖR ATT DE SKA FÅ STÖRRE GENOMSLAG I DIN SKOLA/DINA SKOLOR? Fråga: Vad tror du skulle krävas för att de ska få större genomslag i din skola/dina skolor? Att alla blir väl informerade på skolan om vad det står i de allmänna råden och hur vi kan arbeta tillsammans för att ge alla elever en god vägledning. Att chefen medn dess organisation står bakom Studie- och yrkesvägledarna Att det prioriteras av skolledningen, tydliggörande att många lärare jobbar med frågan utan att de är direkt medvetna om det. Att förvaltningschef muntligt och skriftligt ger order till rektorerna om vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Att informera och utbilda pedagoger i ämnet Att rektorerna tar detta på allvar och verkligen driver frågan med ALL personal/lärare.de måste ta sitt ansvar i frågan, ha en plan/röd tråd som man jobbar efter på skolan och i kommunen. Att rektorerna tar upp och poängterar vikten av dem. SyvBarometern

71 UPPLEVER DU ATT DU FÅR DET STÖD OCH DEN HJÄLP DU BEHÖVER I STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN AV SKOLLEDNINGEN? Fråga: Upplever du att du får det stöd och den hjälp du behöver i studie- och yrkesvägledningen av skolledningen? 68% 57% 56% 29% 29% 20% 15% 11% 15% Ja Nej, men är i behov av det Nej, men är inte i behov av det Total Skaraborg Total 2011 SyvBarometern

72 I VILKEN UTSTRÄCKNING SAMVERKAR DU MED LÄRARE I STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN? Fråga: I vilken utsträckning samverkar du med lärare i studie- och yrkesvägledningen? 39% 43% 26% 16% 20% 16% 20% 10% 5% 5% 1 - Ingen utsträckning alls I mycket stor utsträckning Total Skaraborg SyvBarometern

73 SKATTNING AV INDIKATORER FÖR HUVUDMANNEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din kommun Huvudmannen har system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering samt utveckling av och resursfördelning till studie- och yrkesvägledningsverksamheten. 38% 32% 32% 18% 7% 16% 14% 20% 7% 9% 2% 5% 1. Indikatorn kännetecknar inte alls kommunen 2. Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3. Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Kommunen kännetecknas till stor del av indikatorn 6. Denna indikator kännetecknar kommunen Total Skaraborg SyvBarometern

74 SKATTNING AV INDIKATORER FÖR HUVUDMANNEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din kommun Frågor om studie- och yrkesvägledning ingår i huvudmannens regelbundna uppföljningar av kvaliteten på utbildningen, t.ex. i elev- och föräldraenkäter. 43% 34% 23% 23% 6% 9% 14% 18% 9% 5% 5% 11% Indikatorn kännetecknar inte alls kommunen Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns Kommunen kännetecknas till stor del av indikatorn Denna indikator kännetecknar kommunen Total Skaraborg SyvBarometern

75 SKATTNING AV INDIKATORER FÖR HUVUDMANNEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din kommun Huvudmannen ger rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare kompetensutveckling för att kunna utföra sina uppdrag. 28% 27% 23% 23% 18% 10% 14% 17% 14% 11% 7% 7% 1. Indikatorn kännetecknar inte alls kommunen 2. Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3. Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Kommunen kännetecknas till stor del av indikatorn 6. Denna indikator kännetecknar kommunen Total Skaraborg SyvBarometern

76 SKATTNING AV INDIKATORER AV SKOLLEDNINGEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din skola eller verksamhet Skolan/verksamheten har riktlinjer med uppsatta mål för studie- och yrkesvägledningen. 29% 26% 18% 20% 12% 14% 20% 13% 13% 16% 7% 11% 1.Indikatorn kännetecknar inte alls skolan/ verksamheten 2.Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3.Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4.Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5.Skolan/ verksamheten kännetecknas till stor del av indikatorn 6.Denna indikator kännetecknar skolan/ verksamheten Total Skaraborg SyvBarometern

77 SKATTNING AV INDIKATORER AV SKOLLEDNINGEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din skola eller verksamhet Rektorn arbetar för att personalen på skolan/verksamheten är aktiv i och samarbetar kring studie- och yrkesvägledningen. 33% 29% 30% 23% 23% 11% 13% 11% 9% 9% 5% 5% 1.Indikatorn kännetecknar inte alls skolan/ verksamheten 2.Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3.Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4.Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5.Skolan/ verksamheten kännetecknas till stor del av indikatorn 6.Denna indikator kännetecknar skolan/ verksamheten Total Skaraborg SyvBarometern

78 SKATTNING AV INDIKATORER AV SKOLLEDNINGEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din skola eller verksamhet Alla som arbetar på skolan/verksamheten vet sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen med studie- och yrkesvägledningen. 46% 39% 27% 18% 16% 9% 9% 8% 7% 14% 3% 5% 1.Indikatorn kännetecknar inte alls skolan/ verksamheten 2.Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3.Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4.Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5.Skolan/ verksamheten kännetecknas till stor del av indikatorn 6.Denna indikator kännetecknar skolan/ verksamheten Total Skaraborg SyvBarometern

79 SKATTNING AV INDIKATORER AV SKOLLEDNINGEN Fråga: Ta ställning till hur väl följande påståenden stämmer in på din skola eller verksamhet Alla lärare är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämne. 52% 41% 28% 30% 8% 7% 5% 14% 5% 11% 1% 1.Indikatorn kännetecknar inte alls skolan/ verksamheten 2.Tankar/ diskussioner om hur indikatorn ska uppnås har inletts 3.Berörd personal har enats om hur indikatorn ska uppnås 4.Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5.Skolan/ verksamheten kännetecknas till stor del av indikatorn 6.Denna indikator kännetecknar skolan/ verksamheten Total Skaraborg SyvBarometern

80 SyvBarometern

81 KUNSKAPER - GANSKA ELLER MYCKET GODA Fråga: Hur skulle du beskriva dina kunskaper om följande i avseendet att kunna möta elevernas vägledningsbehov? Gymnasieutbildningar Universitets- och högskoleutbildningar Folkhögskoleutbildningar Vuxenutbildning Yrkeshögskoleutbildningar Generell kunskap om olika yrken och branscher Jämställdhet/könsbundna yrkesval Möjligheten till att få ett arbete direkt efter gymnasieexamen Vägledningsmetodik, nya metoder och verktyg Mångkulturalitet Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den reg. arb.markn. Metoder för omvärldsbevakning Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den nat. arb.markn. Generell kunskap om funktionsnedsättningar Eget företagande / entreprenörskap Möjligheter för överg. till arb.livet för unga m. funk.nedsätt. Medicinsk studie- och yrkesvägledning Validering Utbildning och arbete i utlandet Europass Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den glob. arb.markn. 72% 57% 66% 59% 66% 59% 66% 63% 65% 55% 57% 54% 55% 52% 55% 48% 51% 49% 52% 45% 49% 36% 44% 36% 43% 28% 30% 27% 27% 20% 31% 12% 14% 11% 13% 5% 7% 2% 13% 84% 87% 84% Total Skaraborg SyvBarometern

82 ÖKA KOMPETENS INOM VILKA OMRÅDEN? Fråga: Inom vilka av följande områden skulle du framförallt vilja öka din kompetens? (välj max 5) Vägledningsmetodik, nya metoder och verktyg Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den nat. arb.markn. Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den reg. arb.markn. Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den glob. arb.markn. Möjligheter för överg. till arb.livet för unga m. funk.nedsätt. Generell kunskap om olika yrken och branscher Utbildning och arbete i utlandet Generell kunskap om funktionsnedsättningar Metoder för omvärldsbevakning Eget företagande / entreprenörskap Möjligheten till att få ett arbete direkt efter gymnasieexamen Medicinsk studie- och yrkesvägledning Mångkulturalitet Yrkeshögskoleutbildningar Europass Validering Jämställdhet/könsbundna yrkesval Vuxenutbildning Gymnasieutbildningar Universitets- och högskoleutbildningar Folkhögskoleutbildningar 22% 39% 27% 39% 22% 34% 28% 34% 30% 31% 30% 34% 20% 27% 25% 29% 20% 23% 18% 20% 18% 22% 18% 23% 17% 18% 14% 21% 14% 17% 11% 13% 8% 9% 2% 3% 2% 10% 6% 54% 55% Total Skaraborg SyvBarometern

83 ÖKA KOMPETENS VS. KUNSKAPER Frågor: Inom vilka av följande områden skulle du framförallt vilja öka din kompetens? (välj max 5) vs. Hur skulle du beskriva dina kunskaper om följande i avseendet att kunna möta elevernas vägledningsbehov? Vägledningsmetodik, nya metoder och verktyg Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den nat. arb.markn. Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den reg. arb.markn. Efterfrågan på yrken/utb./kompetens på den glob. arb.markn. Möjligheter för överg. till arb.livet för unga m. funk.nedsätt. Generell kunskap om olika yrken och branscher Utbildning och arbete i utlandet Generell kunskap om funktionsnedsättningar Metoder för omvärldsbevakning Eget företagande / entreprenörskap Möjligheten till att få ett arbete direkt efter gymnasieexamen Medicinsk studie- och yrkesvägledning Mångkulturalitet Yrkeshögskoleutbildningar Europass Validering Jämställdhet/könsbundna yrkesval Vuxenutbildning Gymnasieutbildningar Universitets- och högskoleutbildningar Folkhögskoleutbildningar 52% 55% 36% 39% 39% 49% 2% 34% 27% 34% 30% 11% 30% 27% 36% 25% 45% 23% 30% 20% 55% 18% 20% 18% 51% 18% 7% 14% 12% 14% 11% 55% 9% 2% 2% 65% 66% 66% 66% 84% 84% Öka kompetens Har god/mycket god kunskap SyvBarometern

84 HUR SKULLE DU FRAMFÖRALLT VILJA STÄRKA DIN KOMPETENS? Fråga: Hur skulle du framförallt vilja stärka din kompetens? Välj det som är relevant för din skolform. Kurser och utbildningar Lokala/regionala konferenser arrangerade av myndigheter och/eller arbetslivet (både privat och offentlig verksamhet) Nätverksträffar med andra vägledare Nationella konferenser arrangerade av arbetslivet (både offentlig och privat verksamhet) Kontakt med informatörer från branscher och arbetsgivare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen Distansutbildnig och Webinarier Ämnesövergripande samarbete med lärarkollegor Nationella konferenser arrangerade av myndigheter Kontakt med Arbetsförmedlingen Kontakt med informatörer från utbildningsanordnare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen 8% 19% 23% 15% 20% 25% 16% 23% 16% 16% 14% 32% 39% 43% 43% 50% 57% 55% 50% Total Skaraborg Annat 2% SyvBarometern

85 SyvBarometern

86 INFORMERAS DINA ELEVER OM ARBETSMARKNADENS FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV? Fråga: Informeras dina elever om arbetsmarknadens framtida kompetensbehov? Ja, alltid 8% 9% Ja, ofta 53% 59% Nej, sällan 32% 37% Nej, aldrig 1% Total Skaraborg SyvBarometern

87 JAG BRUKAR ALLTID DISKUTERA FÖLJANDE MED ELEVERNA NÄR DU VÄGLEDER KRING BRANSCHER, YRKEN OCH ARBETSMARKNAD? Fråga: Hur ofta brukar du diskutera följande med eleverna när du vägleder kring branscher, yrken och arbetsmarknad? Vilken utbildning som krävs Arbetsuppgifter Arbetsmarknaden, villkor, tillgång och efterfrågan Karriärmöjligheter - vad man kan göra på sikt Arbetstider Vilka arbetsgivare som finns Möjligheter att arbeta inom regionen Arbetsmiljö Lön Eget företagande Möjligheter att arbeta utomlands Hållbarhet och socialt ansvar Jämställdhet Status 25% 24% 20% 22% 19% 26% 17% 23% 14% 14% 12% 7% 2% 9% 2% 5% 2% 9% 5% 39% 36% 36% 60% 63% 88% 89% Total Skaraborg SyvBarometern

88 JAG BRUKAR ALLTID DISKUTERA FÖLJANDE MED ELEVERNA NÄR DU VÄGLEDER KRING UTBILDNINGAR? Fråga: Hur ofta brukar du diskutera följande med eleverna när du vägleder kring utbildningar? Vilken behörighet som krävs Utbildningarnas längd Utbildningarnas innehåll Olika utbildningsformer och vad som skiljer dem åt Yrkesroller - vad en viss utbildning kan leda till Antagningspoäng och anmälan Karriärmöjligheter vad en viss utbildning kan leda till Arbetsmarknad hur möjligheterna att få jobb ser ut Möjligheter att studera inom regionen Olika studieorter där en viss utbildning finns Olika lärosäten där en viss utbildning ges Alternativa utbildningsformer för en viss typ av kunskap Möjlighet till vidare studier efter avslutad utbildning Möjligheter till utlandsstudier Hållbarhet och socialt ansvar Vilka studenter brukar söka sig till en viss utbildning Status Jämställdhet 16% 9% 10% 2% 4% 2% 4% 4% 7% 65% 65% 60% 63% 58% 61% 50% 51% 46% 47% 42% 47% 40% 43% 37% 43% 29% 33% 29% 91% 100% 85% 93% 80% 84% Total Skaraborg SyvBarometern

89 SyvBarometern

90 SAMVERKAN MELLAN SKOLA/VERKSAMHET OCH ARBETSLIVET Frågor: I vilken utsträckning samverkar din skola/enhet/verksamhet med arbetslivet?; Vem/vilka på din skola/verksamhet är i huvudsak kontaktperson för denna samverkan? 1 - Ingen utsträckning alls 2 4% 22% 18% Kontaktperson för denna samverkan? Skolledningen SYV 31% 37% 66% 63% 3 40% 48% Lärare 52% 51% 4 22% 25% Annan personal 13% 26% 5 - I mycket stor utsträckning 12% 9% Total Skaraborg Osäker/vet ej 6% 2% Total Skaraborg SyvBarometern

91 SAMVERKAN MELLAN SKOLA/VERKSAMHET OCH KOMMUNENS NÄRINGSLIVSANSVARIGE Frågor: I vilken utsträckning samverkar din skola/enhet/verksamhet med kommunens näringslivsansvarige? Vem/vilka på din skola/verksamhet är i huvudsak kontaktperson för denna samverkan? 1 - Ingen utsträckning alls I mycket stor utsträckning 9% 9% 7% 4% 2% 30% 28% 40% 24% 42% Kontaktperson för denna samverkan? Skolledningen SYV Lärare Annan personal 41% 44% 47% 44% 21% 8% 12% 23% Finns ingen näringslivsansvarig 4% Total Skaraborg Osäker/vet ej 19% 15% Total Skaraborg SyvBarometern

92 SAMVERKAN MELLAN SKOLA/VERKSAMHET OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Frågor: I vilken utsträckning samverkar din skola/enhet/verksamhet med Arbetsförmedlingen? Vem/vilka på din skola/verksamhet är i huvudsak kontaktperson för denna samverkan? 1 - Ingen utsträckning alls 2 29% 16% 29% 40% Kontaktperson för denna samverkan? Skolledningen SYV 24% 31% 81% 69% 3 23% 30% Lärare 21% 22% 4 7% 14% Annan personal 14% 28% 5 - I mycket stor utsträckning 5% 7% Total Skaraborg Osäker/vet ej 9% 14% Total Skaraborg SyvBarometern

93 VAD KAN GÖRAS LOKALT I DIN REGION/KOMMUN? Fråga: Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 69% 58% 28% 35% 3% 7% Ja Nej Osäker/vet inte Total Skaraborg SyvBarometern

94 DU SOM SVARAT JA, GE EXEMPEL PÅ VAD SOM SKULLE KUNNA GÖRAS Fråga: Du som svarat ja, ge exempel på vad som skulle kunna göras Bättre samarbete mellan skola och arbetsliv; - våra elever i grundskola och gymnasium behöver få mycket mer besök av företagare i skolan och få kunskap om vilka yrken som efterfrågas i regionen - Mer satsning på studie- och yrkesvägledning inom SFI och på Introduktionsprogrammet Börja få lärarna att förstå sitt ansvar och hur de på ett naturligt sätt kan inplementera det i sin undervisning. Börja tidigare, redan i åk 2-3. Mer samarbete med olika företag, göra studiebesök, diskutera hur man gör val, varför man behöver kunna det man lär sig i skolan. Elevhälsan skulle kunna arbetas mycket mer på. En trevlig skolmiljö och mer förebyggande för trivseln. Mer samverkan mellan studie-vägleding på schemat. Samt att upprätta mer kontaktnät och praktikplatser med näringlivet. Förklara för övrig personal kring syvens uppdrag och kompetens. Förstärka kopplingen med näringslivet, tex. genom att fler tar emot praoelever. Många säger nej till praoelever vilket är synd. SyvBarometern

95 HUR SER DU PÅ DINA ELEVERS MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB INOM REGIONEN EFTER DERAS HÖGSTA AVSLUTADE UTBILDNING? Fråga: Hur ser du på dina elevers möjligheter att få jobb inom regionen efter deras högsta avslutade utbildning? 70% 51% 30% 23% 2% 13% 7% 4% 1 - Mycket dåliga - väldigt få kommer att få jobb i regionen Mycket goda - i princip samtliga kommer att få jobb i regionen Total Skaraborg SyvBarometern

96 SyvBarometern

97 ÄR DU INVOLVERAD I ARBETET MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN? Fråga: Är du involverad i arbetet med entreprenörskap i skolan? Filter: Grund-och gymnasieskolor Total Skaraborg 24% 38% 62% 76% Ja Nej Ja Nej SyvBarometern

98 HUR SKULLE DU VÄRDERA DIN EGEN FÖRMÅGA ATT VÄGLEDA ELEVER SOM UTTRYCKER INTRESSE FÖR EGET FÖRETAGANDE? Fråga: Hur skulle du värdera din egen förmåga att vägleda elever som uttrycker intresse för eget företagande? 43% 44% 21% 24% 28% 24% 2% 6% 7% 1 - Saknar helt förmåga Har utmärkt förmåga Total Skaraborg SyvBarometern

99 TILLGÅNG TILL INFORMATION OM ATT STARTA EGET FÖRETAG? Fråga: Har du tillgång till, eller kännedom om, relevant information och vidare kontaktvägar för de elever som är intresserade av att starta eget företag? Total Skaraborg 12% 24% 5% 8% 68% 83% Ja Nej Nej, men skulle vilja ha Ja Nej Nej, men skulle vilja ha SyvBarometern

100 SyvBarometern

101 ALLT SAMMANTAGET, HUR BRA/EFFEKTIVT TYCKER DU ATT STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN PÅ DIN SKOLA FUNGERAR? Frågor: Allt sammantaget, hur bra/effektivt tycker du att studie- och yrkesvägledningen på din skola fungerar? (Skala 1-10) Medelvärde Total 6,7 30% 30% 27% 26% 25% 21% 6,9 Skaraborg 15% 15% 12% 12% 11% 10% 9% 9% 10% 8% 8% 5% 4% 2% 2% 3% 2% 3% Total % 0% 0% 7, Total Skaraborg Total 2011 SyvBarometern