Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar

Transkript

1 Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar Niklas Arvidsson Centrum för bank och finans Kungliga Tekniska Högskolan

2 Innehållsförteckning Innehåll Sida 1. Sammanfattning 2 2. Allmänningens dilemma 3 3. Bakgrund och syfte med förstudie 4 4. Metodik 5 5. Målbild för Oskarshamn 8 6. Implikationer av målbilden Arbetet för att realisera målbilden Samverkan mellan kommunen, företag och 16 forskare för att realisera målbilden 9. Uppföljning av resultat mått och 19 indikatorer 10. Förslag till nästa steg aktiviteter Bilaga: Underlag till en framtida ansökan 31 om finansiering 12. Referenser 56 1

3 1. SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver resultaten från en förstudie vars syfte är att beskriva tillvägagångssättet genom vilket kommunen skall identifiera den målbild samt dess egenskaper som skall vägleda kommunen vid val av samt samordning av åtgärder. Studien har genomförts av Ekon Dr Niklas Arvidsson som i nära dialog med näringsliv och kommun tagit fram förstudiens resultat. Rapporten använder teorier om allmänningens dilemma och modeller kring samverkan för regional utveckling som utvecklats i tillsammans med VINNOVA och Länsstyrelsen i Stockholm. För att realisera regional utveckling i Oskarshamnsregionen krävs en tydlig och delad målbild som skapar synergier och samverkan mellan olika satsningar. Studiens resultat syftar till att lägga grunden för att i framtiden undvika bristande effektivitet speglat genom den s.k. allmänningens dilemma (dvs. den stora risken att allmän egendom missbrukas av enskilda som endast använder det allmänna för sitt egenintresse) vid användning av kommunens resurser genom att skapa mål samt styr- och utvärderingsmekanismer som möjliggör effektiv regional utveckling baserat på en stark innovationsmiljö i Oskarshamn. Målbilden har tagits fram genom intervjuer, arbetsmötet samt analyser och formulerats genom en kollaborativ dialog. Den uttrycks preliminärt som att skapa Oskarshamn kommunen med energi utifrån en bred definition av ett energi- och miljösystem där kärnenergi utgör en central spjutspets. Denna spjutspets är samtidigt en brygga för att även skapa spetskompetens kring andra utmaningar inom energi- och miljö kopplat till produktion, distribution, lagring och användning av energi samt dess konsekvenser för stadsmiljön. Arbetet ska verka i resurshushållningens tjänst och vara långsiktig hållbart. Oskarshamn ska vara en arena för utveckling, realisering och demonstration av hållbara energi- och miljösystem med mål att bli ett nationellt innovationscentrum för energi och miljö. Rapporten tar fram förslag till aktiviteter och arbetsprocess inklusive grunden till en ansökan (se bilaga) som ska göra Oskarshamnsregionen till ett nationellt kunskapscentrum för energi och miljö. 2

4 2. ALLMÄNNINGENS DILEMMA Allmänningens dilemma, som kommer från det engelska uttrycket tragedy of the commons 1, beskriver problem som uppstår vid situationer där ett större antal personer skall samarbeta men samtidigt har både individuella och gemensamma intressen. Dessutom är ofta det handlingssätt som bäst gynnar var och ens eget intresse tyvärr samtidigt dåligt för det gemensamma intresset. Ett vanligt sätt att exemplifiera är en by, där varje bonde har ett antal betesdjur och egna betesmarker. Dessutom har byn en allmänning, som alla bönder fritt kan använda för sina betesdjur. Varje bonde inser att han gör en ekonomisk vinst om han låter sina djur beta på allmänningen. Men om nu alla bönder resonerar på det sättet, kommer allmänningen att bli överutnyttjad. På sikt kanske allmänningen till och med föröds och blir obrukbar. Och även om en bonde inser att detta överutnyttjande kan få sådana följder, har han ingen sporre att själv begränsa sitt brukande av resursen. Att han själv minskar sitt bruk av eller helt slutar nyttja resursen gör ju varken till eller från, och vill han alls få någon nytta av allmänningen måste han ju snabba sig innan den är helt förstörd (Ostrom, 2009: 7). I Oskarshamn utgörs allmänningen av mervärdespengar, infrastruktur samt kunnande och kompetens kopplat till forskning och affärsutveckling. Frågan blir därmed hur denna allmänning ska användas långsiktigt utan att den blir överutnyttjad och förstörd. Förstudien som redovisas genom denna rapport har som mål att formulera detta problem och identifiera arbetsprocesser 2 som syftar till att undvika allmänningens dilemma. 1 Myntat av Garreth Hardin (1968). 2 Metodiken manifesteras i steg som redovisas mer utförligt i bilagan till denna rapport. 3

5 3. BAKGRUND OCH SYFTE MED FÖRSTUDIE Bakgrunden till studien är att Peter Wretlund tidigare uttryckt att Oskarhamn har ett tidsfönster inom vilket det gäller skapa förutsättningar för framtida regional utveckling samtidigt som detta kräver en tydlig målbild så att de satsningar som görs leder i samma riktning. Detta krav har uttryckts tydligt i de intervjuer som studien bl.a. bygger på: Mervärdesavtalet ska ses som en hävert från en bra position idag till en ny position i en ny tid där alla ska med. Vi kan välja på att vara först in i det nya eller sist kvar i det gamla! Vi har ett guldägg men vi utnyttjar det inte. Läget är perfekt just nu. Mervärdesavtalet ger ett tidsfönster samtidigt som energi- och miljöfrågor är det som alla vill ha svar på. Vi kan skapa något riktigt bra men då måste vi agera nu. Vi saknar idéer och vi saknar en vision. En tydlig vision är idag en större brist än dålig infrastruktur! För att realisera det som önskas dvs. regional utveckling - krävs sålunda en tydlig och delad målbild för att inrikta de satsningar som görs med mål att skapa synergier och kraftfull samverkan mellan olika satsningar. Studiens resultat syftar till att lägga grunden för att i framtiden undvika bristande effektivitet speglat genom den s.k. allmänningens dilemma vid användning av kommunens resurser genom att skapa mål samt styr- och utvärderingsmekanismer som möjliggör effektiv regional utveckling baserat på en stark innovationsmiljö i Oskarshamn. 4

6 4. METODIK Metodiken för denna förstudie kombinerar litteraturstudier, intervjuer samt arbetsmöten med representanter från stat och kommun, näringsliv och forskning. Studien använder en kollaborativ och interaktiv metodik där representanter från olika organisationer samt experter inom utvalda områden tillsammans analyserar och utvecklar förståelse för Oskarshamns målbild samt den process som kan realisera denna målbild. Dessa representanter har under ledning av författaren gemensamt formulerat grunder för målbilden samt dess implikationer. Studien inleddes med fördjupade litteraturstudier som utgjorde grunden för semistrukturerade intervjuer. Sedan sammanställdes detta material och utgjorde underlag för ett arbetsmöte i Oskarshamn med triple helix (Etzkowitz & Leydesdorff, 2000) representanter den 10 december Agendan för arbetsmötet var baserad på fem punkter: 1. Tydlig målbild för Oskarshamn; 2. Idéer för hur målbilden kan realiseras; 3. Tydlig bild av önskvärd samverkan mellan kommunen, stat, företag och forskning; 4. Underlag till operativa indikatorer/mätbara variabler för målbilden; samt 5. Förslag till nästa steg aktiviteter och finansiering. Arbetsmötet ledde fram till mer konkreta formuleringar av målbilden samt dess implikationer vilket i sin tur skapade förslag på aktiviteter. Slutligen sammanställdes denna rapport av författaren med hjälp av kollegor och de som medverkade på arbetsmötet. Studien bygger på samverkan med kompetenta och relevanta personer från akademi, näringsliv och samhälle, vilket borgar för hög relevans. Samtidigt kommer dessa deltagare ta med sig kunskap från arbetsmöten och rapporter tillbaka till sina organisationer på ett mer direkt sätt än om vi endast förmedlar information genom skriftliga rapporter och muntliga presentationer. Detta kollaborativa arbetssätt skapar delaktighet och ett djupt lärande som stimulerar deltagarna att förmedla kunskapen till sina respektive organisationer. 5

7 Tabell 1. Genomförda intervjuer Genomförda intervjuer 1. Peter Wretlund KS ordf. 2. Lars Blomberg, (m) KS 1:e vice ordf. 3. Ann-Christine Vösu Kommundirektör 4. Håkan Brynielsson Regiondirektör 5. Sven Lindgren, Landshövding 6. Håkan Juholt, Riksdagsledamot Kalmar (S) 7. Anders Åkesson, Riksdagsledamot Kalmar (C) 8. Ruthger De Vries, Scania 9. Mari Kadowaki, Saft batteries 10. Peter Nygårds, Swedbank 11. Ingemar Engkvist, VD E.ON Kärnkraft Sverige AB 12. Lennart Pettersson, WSP 13. Per-Olov Larsson, Perconsus AB 6

8 Tabell 2. Underlag till semi-strukturerade intervjuer 1. Om du fick välja ett existerande samhällsproblem som privata och offentliga aktörer i Oskarshamn tillsammans borde lösa vilket skulle detta vara? 2. Regional utveckling (Vad är regional utveckling enligt dig? Vilka är de viktigaste faktorerna för att realisera detta? Vilka ledord bör prägla samverkan mellan privata och offentliga organisationer?) 3. Vilka är de största hindren för regional utveckling i Oskarshamn idag? 4. Vilka är Oskarshamns centrala intressenter, dvs. de för vilka kommunen ska skapa värde? 5. Hur kan kommunen på bästa sätt skapa värde för respektive intressent du identifierat i föregående fråga? 6. Vilka aktörer offentliga och privata är de mest betydelsefulla när det gäller att skapa värde för de intressenter som identifierats ovan? 7. Hur skulle du vilja formulera en målbild som syftar till att fokusera satsningar inom Oskarshamn fram till och med år 2020? Beskriv de mest centrala egenskaperna i denna målbild. 8. Hur skulle du beskriva en sådan målbild i termer av dess möjligheter och risker? 9. Hur bör man på bästa sätt kontrollera hur väl denna målbild efterlevs? 10. Har du förslag på hur man skulle kunna erhålla finansiering för ett arbete som syftar till att realisera en målbild för regional utveckling inom Oskarhamns kommun med fokus på innovation och tillväxt bland regionens företag och andra organisationer? 7

9 5. MÅLBILD FÖR OSKARSHAMN Arbetsprocessen i denna studie har lett fram till en formulering av målbilden för Oskarshamn som att realisera visionen: Oskarshamn kommunen med energi Målbilden som tagits fram genom intervjuer, arbetsmötet samt analyser formulerades kollaborativt som att skapa ett House of energy eller City of energy utifrån en bred definition av ett energi- och miljösystem men där bl.a. kärnenergi och projektet kring Kärnbränslecykeln (KBC) utgör en central spjutspets kring vilken spetskompetens präglas. Denna spjutspets ska dock samtidigt ses som en brygga för att även skapa kritisk kompetens kring andra utmaningar inom energi- och miljö. I längden bör begreppen produktion, distribution, lagring och användning av energi samt dess miljökonsekvenser inkluderas i satsningar för att realisera målbilden. Detta medför exempelvis att satsningar kring lagring av energi utgör en viktig komponent i målbilden. Arbetet ska verka i resurshushållningens tjänst och vara långsiktig hållbart. Oskarshamn ska vara en arena för utveckling, realisering och demonstration av hållbara energi- och miljösystem. Denna målbild är inte revolutionerande ny utan bygger på gammal kunskap och redan tidigare fattade beslut och formuleringar av en vision för Oskarshamn. Det nya med denna definition är att det samtidigt medför en ambition att tydliggöra vilka typer av aktiviteter och satsningar som bidrar till att förverkliga målbilden respektive vad som inte bidrar till realiseringen av målbilden. Dessutom ska det skapas verktyg och arbetssätt som möjliggör denna strävan. Tanken är sålunda att skapa tydlighet kring vad som bidrar till att realisera målbilden respektive vilka satsningar och aktiviteter som genomförs utifrån andra mål och syften. I slutändan finns förstås även en insikt att målbildens förverkligande bygger på att vissa satsningar prioriteras framför andra. Målbilden är också grundad i Energimyndighetens definition av ett energisystem som ett sociotekniskt system där: En omställning av energisystemet kräver såväl kunskap om och 8

10 förståelse för institutionella förhållanden och aktörers agerande som vidare teknisk utveckling. Inom energisystemstudierna analyseras energisystem inte enbart utgående från tekniska och ekonomiska faktorer utan även med hänsyn energisystemens sociala funktion samt hur aktörer, institutioner och övriga delar i energisystemet interagerar. Andra diskussioner som syftade att förädla målbildens innehåll var relaterade till vad som in går i målbilden samt hur begreppet energi kan tolkas. Oskarshamn ska sträva efter att bli ett internationellt centrum för kärnenergi men det ska samtidigt inkludera begreppet hållbar energi. Målet är att man ska skapa synergier mellan olika energislag de ska dra varandra framåt. En annan diskussion under arbetsmötet kretsade kring begreppet energi som kan jämföras med begreppet kraft, vilket i sin tur skapar nya tankar kring visionen. Kanske kan begreppet kraft användas för att hitta en formulering av målbilden på svenska. Om begreppet kraft vidgas något skulle det även kunna omfatta mänsklig energi och i förlängningen hälsa. Alternativa namn som diskuterades för att beskriva vad Oskarshamn ska sträva efter att bli var House of energy, Hem för energi, Coast of Energy och City of energy men det kritiska är att begreppet är kort och kärnfullt. Ett förslag var att det skulle räcka med: Oskarshamn energi! 9

11 6. IMPLIKATIONER AV MÅLBILDEN Målbilden handlar om att Oskarshamn ska skapa innovationsoch utvecklingskraft som fokuserar på att skapa och kommersialisera kunskaper, processer, produkter och tjänster som bidrar till att lösa problem inom energi- och miljösystem. Till detta kommer teknikutveckling sprungen ur eller bidragande till att lösa energi och miljöutmaningar. Detta innebär att satsningar som bidrar till utvecklad energiproduktion, effektiviserad energianvändning samt effektiviserat energisystem i stort respektive satsningar som bidrar till att lösa och hantera miljöproblem ska prioriteras. En direkt effekt av detta ställningstagande är att satsningar och uppgifter som inte faller inom ramen för denna målbild ska prioriteras lägre än idag eller kanske t.o.m. läggas ned helt. Alternativt genomföras utifrån helt andra mål och syften än det som uttrycks genom målbilden. Denna typ av beslut är en av de absolut viktigaste och svåraste uppgifterna! En av de intervjuade formulerade denna utmaning på följande sätt. Satsa på aktiviteter inom en eller två framtidsbranscher och jag menar att dessa finns inom områden som förnybar energi och energieffektiviseringar. Detta innebär att vi inte ska prioritera t.ex. köpcentrum, hamnen, Gotlandstrafiken, ett nytt IKEA och skärgårdsturism. En annan av de intervjuade poängterade att arbetet för att realisera målbilden måste undvika s.k. trivsel-satsningar med vilket menades t.ex. galor, mässor, seminarier, frukostmöten. Detta betyder återigen inte att man inte ska genomföra sådana typer av satsningar men det ska då vara klart att de fyller en annan funktion än att realisera målbilden. En annan viktig implikation av målbilden och strävan att realisera den är man bör undvika sådant som skapar negativ energi för de som strävar mot att realisera målbilden. Det bör finnas en attityd av varför inte snarare än varför då. Man ska se positivt på projekt och idéer som faktiskt kan bidra till målbilden utan att på ett tidigt stadium döda initiativ som ännu inte är färdiga att bedömas. 10

12 7. ARBETET FÖR ATT REALISERA MÅLBILDEN Kritiska förutsättningar för att arbetet att realisera målbilden ska lyckas Det önskvärda resultatet från arbetet är att skapa en tydlig målbild som går att förankra, vilket i sin tur bygger på en rad viktiga kriterier som att målbilden måste vara relevant och möjlig att genomföra men samtidigt visionär. Den måste vara långsiktig hållbar helst 50 år framåt i tiden. Det måste finnas en beskrivning av målbilden som engagerar alla, som t.ex. forskare, näringslivets toppar, skolor och dagis, lokala föreningar, politiker, medborgare, småföretagare och entreprenörer, osv. En kritisk förutsättning för att detta ska lyckas är att det inte bara är något som motiverar och engagerar kommun- och företagsledningar samt forskare. Den ska engagera alla som bor, verkar och lever i Oskarshamn! Det bör finnas många bärare av målbilden. Personer och organisationer som fungerar som engagerade motorer i detta arbete. Det ska finnas ett lokalt ägandeskap som samtidigt utgör ett nationellt intresse och som även föder aktivitet och handling. Målet ska vara att aktivera egenintressen i arbetet med att stärka det gemensamma intresset. Egenintressen ska ses som en delmängd av det gemensamma intresset, vilket följer av diskussionen om allmänningens dilemma. Det måste därmed finnas en idé om vilka aktörer som ska vara de centrala krafterna i denna process. Här måste arbetet utnyttja unika projekt som t.ex. EIT för att få dragkraft. Det är också viktigt att processen för att realisera målbilden drivs på ett verkningsfullt sätt och det är därför oerhört centralt att detta arbete bygger vidare på kunskap och insikter från LKOprocessen. Denna process kan ge vägledning till hur arbetet med målbilden ska organiseras. Målbilden ska vägleda kommunens arbete, dvs. vara ett redskap för att prioritera vad som ska göras samt vad som inte ska göras. Samtidigt ska arbetet vägledas av krav från kommunen, dvs. kommunen ska i samråd med näringsliv och forskare vara den drivande kraften för att realisera målbilden. 11

13 Idéer för hur målbilden ska realiseras Under denna diskussion formulerades en rad idéer som skulle kunna hjälpa processen framåt. Grundtanken är att processen skulle starta utifrån kärnkraft och lagring eftersom kommunen redan har en stark profil inom dessa områden men sedan ganska snabbt engagera aktörer forskare, företag och entreprenörer samt medborgare i allt större cirklar för att i slutändan få nationell status som ett centrum för energi- och miljölösningar för hållbara samhällen. Den övergripande utmaningen är att våga välja och prioritera det som direkt leder mot denna målbild. Dessutom är det viktigt att de insatserna först fokuserar på det som Oskarshamns kommun själva har reellt inflytande över. Därefter kan det spridas för att omfatta företag inom energi- och miljöområdet, övriga företag samt medborgarna. I förlängningen ska aktiviteterna väcka ett nationellt intresse och engagemang. Detta intresse bör manifesteras i nationell status som energi- och miljöcentrum. Idén är att även om regionen som helhet backar så kan en satsning på Oskarshamn som utvecklingsmotor skapa en utvecklingskraft som medför att man proaktivt undviker framtida regionala problem genom att idag skapa en stark utvecklings- och innovationskultur som inte bara lyfter Oskarshamn utan även kan få positiva tillväxteffekter på hela regionen. Det är önskvärt att satsningarna uttrycker en proaktiv strävan att utveckla och förnya kommunen. En av de intervjuade uttryckte denna tanke med orden: alla ska veta att de som är från Oskarshamn är bäst i Sverige på energi. 12

14 En sammanfattning av intervjuerna samt resultaten från arbetsmötet leder fram till att följande egenskaper borde prägla arbetet som syftar till att realisera målen: Att det ska byggas en fokuserad företagsamhet kring målbildens innehåll. Dessutom ska prioriteringen avse utvecklingsfokuserade företagare som ser möjligheter. Att realiseringen av målbilden inte kan och bör vara en strävan endast för de som idag bor, lever och verkar i Oskarshamnsregionen. Strävan bör istället vara att samverka med t.ex. andra kommuner i länet samt Regionförbundet; Linné-universitetet; Östersjöregionens parter (t.ex. Ventspils); nationella aktörer som VINNOVA, Tillväxtverket, Energimyndigheten, universitet och forskare (t.ex. KTH och Chalmers), regering och riksdag; samt även internationella aktörer som EU och EIT samt IAEA. Detta innebär att Oskarshamn blir en isbrytare för regional utveckling inte bara i den egna kommunen utan i förlängningen till hela regionen. Att i förlängningen ska detta arbete realisering av målbilden leda till kvalitet för de som bor, lever och verkar i regionen. Detta omfattar demografisk hållbar utveckling, god kommunal service, bra näringslivsklimat, samt attraktivt boende och livsmiljö. För att citera en av de intervjuade: Vi har för få unga människor med ryggsäckar som cyklar kors och tvärs i stan. Det är viktigt att skapa en miljö där de som bott hela sina liv i regionen, de som studerar och återvänder samt forskare, företagare och entreprenörer som kommer till regionen ser möjligheter att förverkliga sina idéer och mål om de bor i regionen. Att kommunens arbete tydligt styrs i riktning mot målbilden. Detta skulle kunna ske genom att utveckla det balanserade styrkortet så att indikatorer för målbilden mäts och följs upp. Ett problem idag är att olika kommunala sektorer inte samordnar sitt energi- och miljöarbete och en önskvärd lösning vore att skapa tvärgående energi- och miljötema som omfattar flera nämnder och förvaltningar samtidigt. Att viktiga beslutsfattare inom och utanför kommunen måste engageras i processen samtidigt som den stora allmänheten dessutom bör känna sig delaktig och positiv till detta arbete. Det är kommunen måste statuera de goda exemplen. 13

15 Att alla satsningar bör prövas mot målbilden. I praktiken skulle detta innebära t.ex.: o Att styrning av bolag och förvaltningar utvärderas och styrs i förhållande till målbilden samtidigt som nyttan av företag som arbetar utanför energi- och miljösektorn tydliggörs. En möjlig väg är att identifiera och utvärdera satsningar som är direkt utvecklingsdrivande i riktning mot målbilden. o Att innovationsarbete i kommunen styrs mot energi- och miljösektorn o Att Oskarshamn ska vara ett internationellt kompetenscentrum inom energi och miljö o Att FUD-centret och tanken om en demonstrationsanläggning utgör ett nav o Att satsningar som KBC, EIT, Circle Resort, Eden of Sweden, m.fl. samt arbetet med att via värmepumpar använda lågvärdigt kylvatten from OKG som fjärrvärme liksom system för våg-, vind- och solenergi utgör viktiga komponenter o Att det finns en röd tråd kring energi och miljö riktad mot ungdomar och barn med syfte att skapa motivation och kreativitet. Detta omfattar Krearum, Teknikcollege (Oskarshamns gymnasium), projekt kring kopplingar mellan grundutbildning vid universitet och näringslivsutveckling i regionen samt NOVA:s kopplingar till KTH och Linnéuniversitetet o Att satsningar kring den inre hamnen ska ha en miljöprofil. Eventuellt skulle även energi- och miljöaspekter vägas in i satsningar på den nya hamnen o Att färjeterminalen ska ha en energiprofil och en bra plats att visa framtidens energisystem för att väcka nyfikenhet och intresse hos allmänheten och hos de som passerar förbi o Att det skapas en miljö ett hus för företag som är specialiserade på energi- och miljölösningar. Projekt med dessa företag kan dels riktas mot de företag som direkt utvecklar energi- och miljölösningar men även riktas mot energieffektivisering av företags verksamhet även om de inte har som affärsidé att utveckla energi- och miljölösningar. o Att man skulle kunna engagera näringslivet om ledarpriset kombinerades med ett energipris. Detta kan t.ex. delas ut i samband med Oskarsgalan. 14

16 Att dra lärdom av erfarenheter från kommuner som Arjeplog respektive Östersund. Arjeplog har skapat ett centrum för olika typer av tester i kalla klimat. Östersund har satsat på vinteridrotter och har en snöstjärna som sin symbol. Båda dessa miljöer och deras arbete skulle kunna ge uppslag till hur Oskarshamn bör arbeta. I fallet med Östersund uppstår även frågan om vad som skulle kunna vara Oskarshamns motsvarighet till Östersunds snöstjärna? Att det är viktigt att allmänheten är engagerad i arbetet att nå målbilden. Idealt vore att det fanns ett uppdrag från allmänheten att genomföra detta arbete. Man får inte glömma bort att: när de längst fram i tåget anar ljuset från öppningen av tunnelns andra sida så befinner sig de flesta passagerarna i ett kompakt mörker. Även passagerarna måste se vad som väntar i ljuset på andra sidan tunneln. Att det måste finnas en inbyggd öppenhet för företag, entreprenörer och forskare från andra delar av Sverige samt från utlandet. Ett tydligt exempel på att detta är möjligt och viktigt går att finna på Äspö där över 100 personer har kommit från andra delar av Sverige samt från andra länder. Att både fysisk infrastruktur (vägar, järnvägar, hamn, flygplats) och virtuell infrastruktur (IT, Internet, virtuella mötesplatser) är viktiga för att skapa förutsättningarna för informations- och kunskapsflöden till och från regionen samt flöden av människor och företagare. Att Oskarshamns målbild engagerar internationella aktörer företag och forskare så att de investerar och verkar i Oskarshamnsregionen. I slutändan ska det vara tydligt vilka fördelar det går att få för alla som vill etablera sig i Oskarshamn. Med andra ord bör en winwin ansats tydliggöras och tillämpas utifrån målbilden som övergripande målsättning. 15

17 8. SAMVERKAN MELLAN KOMMUNEN, FÖRETAG OCH FORSKARE FÖR ATT REALISERA MÅLBILDEN En mycket viktig förutsättning för att målbilden ska realiseras är att samverkan mellan kommunen, näringslivet och forskningen fungerar effektivt och målinriktat med tydliga och komplementära roller samt även gemensamma projekt och aktiviteter. Samverkan ska manifesteras i handlingsorienterade projekt och aktiviteter som har tydlig mätbarhet i relation till målbilden och där fokus är på Oskarshamn samt Kalmar län. Politiker måste vara beredda att driva många av dessa satsningar även om det samtidigt måste ske inom ramen för förvaltningslagen och det offentligas spelregler. Ledord för denna samverkan ska vara: gemenskap, konstruktiv dialog, tillit, win-win, ömsesidig förståelse och respekt, öppen och rak kommunikation, reell samverkan, mötesplatser, gemensam målbild som styr över särintressen, samt utrymme för att misslyckas. För att citera en av de intervjuade: Delad vision som vi gemensamt och med disciplin strävar mot genom en tydlig aktivitetsplan 16

18 Tydlig bild av önskvärd samverkan mellan kommunen, stat, företag och forskning Nedanstående idéer är exempel och förslag på vad som bör prägla samverkan mellan kommunen, företag och forskare. Dessa idéer bör givetvis utvecklas och presenteras endast kortfattat här. Oskarshamn skulle kunna lanseras som en hållbar kommun / hållbar stad utifrån ett fördjupat samarbete med företag. Frågan är vad som ska utgöra grunden för detta samarbete? En mer generell strävan bör vara att få energibolag att förlägga projekt om hållbara städer i Oskarshamn. Här borde även forskare och företag kopplat till fastighet och byggande engageras. Det gäller att snabbt realisera och publicera small wins i den långsiktiga strävan att bli ett nationellt centrum för energi- och miljösatsningar. Dessa small wins är viktiga framsteg i det längre arbetet och blir både till goda exempel för andra att lära sig från samt motivationshöjande för de inblandade och andra. Det skulle gå att skapa gemensamma projekt kommun, forskare och företag inom ramen för arbetet för att realisera målbilden. Samverkan med universitet och högskolor bör riktas mot energi- och miljöområdet. Dessutom borde det gå att skapa samverkan mellan grupper av forskare t.ex. Linnéuniversitetet, KTH och Chalmers inom ramen för projekt i Oskarshamn. Det borde gå att skapa en riktad samverkan mellan kommunen, forskare och enskilda företag. Ett exempel skulle kunna vara utveckling av Scanias verksamhet i Oskarshamn där KTH skulle kunna vara en viktig aktör. Om energi ses som kraft kanske en satsning på hytters roll för utvecklingen av energismarta lastbilar skulle kunna omfattas i detta arbete. Liknande samverkan borde initieras med energibolag samt bolag inom fastighets- och byggbranschen. En utmanande och kritiska fråga för ett sådant samarbete berör hur en sådan samverkan initieras och realiseras? 17

19 Sedan följer givetvis frågan om vilka aktiviteter och ansvar som kommunen kan stå för. Nedanstående är ett antal idéer kring vad kommunen kan fokusera på inom ramen för samverkan med näringsliv och forskning. Även dessa idéer bör utvecklas och presenteras endast kortfattat här. Oskarshamn bör helst officiellt men åtminstone i folkmun - pekas ut och/eller uppfattas som en hemort och utvecklingsarena för nationella satsningar kring energi och miljö och där till knuten teknologiutveckling. I denna strävan bör kommunen arbeta med att sälja in idén till regering och riksdag om Oskarshamn som ett centrum för utveckling av energi- och miljölösningar. Detta i sin tur förutsätter att kommunen kontinuerligt bygger och förädlar relationer med viktiga aktörer på riksplanet samt i EU. Kontakter och relationer bör skapas med riksdagspolitiker, Universitet och Högskolor som KTH och Linnéuniversitetet, finansiärer och experter som VINNOVA och Tillväxtverket, Energimyndigheten, kritiska beslutsfattare (t.ex. koncernledningen eller projektansvariga) i företag som ligger i framkant vad gäller energi, miljö och annan kritisk kompetens (t.ex. bank och finans samt annan företagsstödjande verksamhet) samt organisationer inom EU med fokus på energi- och miljösystem. Ett annat område som kommunen bör arbeta med rör utbildningar. Kommunen kan t.ex. utveckla utbildningar i framkant inom energi- och miljö tillsammans med universitet och högskolor, utveckla fokuserade satsningar på energi och miljö redan i förskolor och grundskolor ( förskolor har energieffektivisering på schemat och studenter får bygga solfångare 3 ), skapa skolor som är starka inom Matte och NO, initiera stipendier till duktiga studenter inom Matte och NO, och göra skolor och andra kommunala byggnader till testmiljöer för energi- och miljölösningar samt bjuda in studenter i dessa test. Dessutom kräver denna inriktning att det görs konsekventa satsningar på energi- och miljö både i grundskolan samt på gymnasienivå men även bredare satsningar på teknikintresse i skolan kan motiveras. 3 Citat från intervjuer. 18

20 9. UPPFÖLJNING AV RESULTAT MÅTT OCH INDIKATORER En annan viktig fråga, som redan berörts ovan, är förstås för vem som kommunen, företag och forskare ska skapa värde. Målbilden är ett kritiskt instrument för att skapa god regional utveckling men i förlängningen ska denna utveckling sedan vara till nytta för kommunens viktigaste intressenter. I intervjuerna identifieras följande viktiga intressenter för Oskarshamns kommun: 1. Lokalt: De som bor, lever och verkar i Oskarshamn Kommuninvånare Företag Offentliga organisationer 2. Regionalt: Andra kommuner i länet, Regionförbundet, Länsstyrelsen 3. Nationellt: Staten och kraftindustrin 4. Internationellt: EU, UBC och Östersjöregionen samt forskare som har ett intresse kring Äspö-laboratoriet. Dessutom alla som drar nytta av de lösningar för energioch miljöproblem som skapas i Oskarshamnsregionen. Det intressanta med dessa svar är insikten att om kommunen ska skapa värde för de primära intressenterna de som i vardagen uppfattas som de enda intressenterna, dvs. de som bor, lever och verkar i Oskarshamn så är den bästa vägen för att realisera detta att även skapa värde för de sekundära intressenterna kanske framför allt de nationella och internationella intressenterna! Det är först när Oskarshamn är ett internationellt centrum för energi och miljö, dvs. skapar ny kunskap och innovativa erbjudanden som har internationell konkurrenskraft, som man samtidigt skapar värde för de som bor, lever och verkar i Oskarshamn. 19

21 Underlag till operativa indikatorer/mätbara variabler för målbilden Sedan bör givetvis arbetet följas upp utvärderas så att det faktiskt leder i rätt riktning. Detta kan säkerställas på olika sätt som t.ex. konkreta och mätbara mål som leder mot målbilden, regelbunden utvärdering av objektiva experter, de sedvanliga demokratiska processerna samt en offentlig dialog kring kommunens verksamhet. Dessutom ska det finnas distinkta krav på att välja bort och/eller prioritera ner satsningar som inte leder mot målbilden. Vid arbetsmötet fördes en längre diskussion kring vilka typer av möjliga indikatorer och mått som skulle kunna bli instrument för att veta hur väl arbetet med att förverkliga målbilden fortskrider. Här är det viktigt att förstå vad som mäts och varför. Det gängse problemet vid denna typ av uppföljning är att man mäter inputfaktorer och output-faktorer men inte process-faktorer, dvs. det som skapar framgång. Detta gör att man kan riskera att inte förstå vad som de facto skapar regional utveckling. Problemet kan exemplifieras genom en beprövad ansats till att förstå innovationsprocesser: Input-faktorer Process-faktorer Output-faktorer Detta mäts relativt enkelt och kan omfatta FoUbudget, antalet personer som jobbar med innovationsarbete och utbildningsnivåer på anställda Detta mäts ofta inte eftersom det är svårt att veta vad man ska mäta och hur det ska mätas Även detta mäts relativt enkelt genom t.ex. antal patent och nya produkter Utmaningen är att förstå processerna och skapa styrmedel och mått kopplat till detta. Det är genom processerna som resultat skapas medan input-faktorer ger förutsättningar för processerna och output-faktorer är indikationer på hur väl processerna har fungerat. Men, som sagt, det är mycket svårare att mäta processer. Ett exempel på indikatorer på att processer har 20

22 startats kan t.ex. ses i avtal och samarbeten med internationellt kunniga och kravställande företag och forskningsorganisationer som i sin tur skapar krav på aktörer i Oskarshamn att utveckla sig och höja sin egen kompetens. Samtidigt är givetvis inte detta en garanti för framgång men det är definitivt en förutsättning för att arbetet ska lyckas. Det är med andra ord de kontinuerliga processerna som leder till framgång och hanteringen av dessa måste vara framgångsrikt. Ett mål bör vara att identifiera kritiska processer som möjliggör att målbilden realiseras samt sedan utveckla indikatorer för dessa. En viktig komponent i detta är alltså att identifiera de mest relevanta processerna för att realisera målbilden samt utveckla indikatorer/mått för dessa processer. Möjliga indikatorer som diskuterades är: Input-faktorer - Mängden medel som investeras för att realisera målbilden - Antal studenter inom områden som har koppling till målbilden - Totalt antal forskare som verkar i Oskarshamn samt antalet forskare inom ramen för målbilden - Antalet forskningsmedel som satsas i Oskarshamn totalt respektive inom energi- och miljöområdet Process-faktorer - Arbetsprocesser som tillämpas i projekt som syftar till att realisera målbilden - Avtal och samarbeten som startas med kunniga och kravställande företag och organisationer - Man kan fråga medborgare genom enkäter eller liknande. Ett exempel kan vara att fråga dem om de känner att de äger alternativt är aktivt engagerade i arbetet att realisera målbilden. Sådana förfrågningar bör omfatta alla grupper i kommunen. Output-faktorer - Antal etablerade företag med miljöinriktning - Antal nystartade företag med miljöinriktning - Energianvändning i kommunen, dess företag och dess invånare - Artiklar om Oskarshamn som energikommun - Antalet andra kommunala projekt som även omfattar energi- och miljöaspekter. Ett exempel på detta skulle kunna vara konstprojekt med fokus på energi och miljö. - Antalet besökare från övriga Sverige samt från utlandet 21

23 Ovanstående diskussion utgör ett ramverk för att förstå vilka typer av indikatorer och mått som kommunen bör ta fram för att kunna se hur arbetet att nå målbilden fortskrider. Det är samtidigt viktigt att inse att det finns en mängd olika indikatorer som sinsemellan illustrerar olika typer av energi- och miljöarbete och att det därför är viktigt att första skapa en tydlig målbild och sedan ta fram de bästa indikatorerna i relation till denna målbild (Svensson m.fl., 2006). Slutsatsen är att detta bör göras i samverkan med forskare inom området. Tabell 3. Lista över möjliga indikatorer och mått: Energi och miljö Antal företag inom detta område Sysselsatta samt utvecklingen av antal sysselsatta i detta område Små och medelstora företag med utvecklingspotential i detta område Antal bosatta med specialistkompetens i detta område Forsknings- och utvecklingsprojekt i detta område Antalet pendlare som verkar i detta område Antal projekt samt storlek på offentlig upphandling i detta område Antalet universitetsforskare i detta område som tillbringar minst x månader per år i Oskarshamn Finansiering för innovations- och utvecklingsprojekt från VINNOVA, Tillväxtverket, EU, mm. Indikatorer från mätningar av: Oskarshamns kommun SCB SKL Svenskt Näringsliv Energimyndigheten Regionförbundet Andra? 22

24 10. FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG AKTIVITETER Ovanstående diskussion har identifierat ett antal kritiska steg som måste tas för att Oskarshamn ska realisera en målbild samt låta den styra satsningar inom mervärdesområdet för att skapa långsiktigt hållbar regional utveckling. Första steget i detta arbete riktar sig mot att definiera det system som arbetet syftar till att förnya och förbättra med målet att skapa värde för samhället och inte bara för ett fåtal aktörer. I detta fall handlar det om Oskarshamns innovationssystem kring energi och miljö. Denna utgångspunkt kan kopplas till Ostroms allmänning och mer handfast uttryckt i termer av förnyelse och innovation för ett hållbart samhälle genom spetskompetens i utvalda områden inom energi- och miljöområdet. Det eftersatta systemet är i vårt fall definierat som ett hållbart samhälle och uttrycks genom den målbild som projektet tar fram. Steg två syftar till att realisera bilder av ett idealt framtida samhälle inom vilket målbilden har realiserats. Hur ser Oskarshamn ut när innovationssystemet nått de mål som sats upp? I vårt projekt manifesteras detta i förslag till framsynsarbete och scenarier för utvalda kompetensområden. Steg tre handlar om att med hjälp av bilden av ett idealt framtida innovationssystem och samhälle identifiera möjligheter till värdefull forskning, behov av utveckling av kommunal verksamhet och dess regelverk samt affärsutvecklings- och affärsmöjligheter för företag och entreprenörer. Vad måste göras? Vem gör vad? Hur? Detta ger förslag till studier om utveckling av det lokala innovationssystemet respektive studier om kärnbränslecykeln. Steg fyra handlar slutligen om att kontinuerligt övervaka, följa upp och driva de aktiviteter som initierats i de tidigare stegen samt dessutom utveckla delar av kommunens verksamhet så att dessa delar på bästa sätt stöder det fortsatta arbetet. De förslag till aktiviteter som listas nedan utgör en start på nästa steg i arbetet att realisera målbilden för Oskarshamnsregionen. 23

25 Förslag till nästa steg aktiviteter och ansvarsområden Nedanstående utgör förslag till aktiviteter som bör genomföras. 1) Arbete att skapa finansiering av fortsatt arbete a) Oskarshamn ska initiera en dialog med potentiella finansiärer av arbetet att göra Oskarshamn till ett nationellt centrum för energi och miljö. En första kontakt har tagits med VINNOVA och målet att under våren 2011 skapa ett möte där ledande företrädare för Oskarshamn träffar VINNOVA för att diskutera hur VINNOVA och Oskarshamn kan samverka. En första kontakt med VINNOVA har tagits i december 2010 vilket kommer att lägga grunden för det fortsatta arbetet. b) Initiera kontakter och dialog med Tillväxtverket och Energimyndigheten. 2) Arbetsprocess a) Framsynsarbete och förtydligad målbild. Framsynsarbetet syftar till att skapa en bild av hur Oskarshamn ser ut när målbilden är realiserad. Målet med detta arbete är att visualisera hur ett idealt Oskarshamn ser ut om 10 år för att därefter kunna identifiera de utmaningar som måste lösas för att komma dit. I detta arbete ingår att mer tydlig precisera vilka områden som Oskarshamn ska fokusera sin innovations- och utvecklingskraft på. Detta kräver: i) Framtagning av en gemensamt förankrad målbild för regionen och dess aktörer exempelvis med namnet: Oskarshamn energi. Grunden finns i denna rapport men bilden behöver förtydligas och fördjupas samt dessutom förankras hos viktiga aktörer i regionen. Detta kan ske genom en fördjupad och breddad kollaborativ arbetsprocess. ii) Identifiering av kunskapsområden inom ramen för målbilden där det idag finns potential för att utveckla ny kunskap, innovationer och erbjudande som har stark internationell konkurrenskraft inom områden med stark, framtida tillväxtpotential? Val av samt fokusering på kunskapsområden med stark, framtida tillväxtpotential där Oskarshamnsregionen ska vara internationellt konkurrenskraftig om år? iii) Framsynsarbete som syftar till att skapa en bild av hur Oskarshamn ser ut om 10 år när målbilden är 24

26 realiserad ska startas. Tanken utgår från det arbete som startades av NASA när President Kennedy gett dem uppdrag att landa en människa på månen innan 1960-talet var slut. Det första NASA gjorde var att lösa problemet med månlandningen och hur astronauterna skulle kliva ut ur månlandaren. Därefter kunde de arbeta baklänges med alla problem kopplade till allt det som skulle hända före månlandningen. Målet med detta arbete är att visualisera hur ett idealt Oskarshamn ser ut om 10 år för att därefter kunna identifiera de utmaningar som måste lösas för att komma dit. Frågor som kan ligga till grund denna beskrivning kan koppla till skolornas verksamhet, viktiga företag, Atrinova, FoUverksamheten i ett realiserat Äspö-lab, studentreaktorn, Circle Resort ut, Eden of Sweden, arbetet med kärnbränslecykeln, Oskarshamns teknik college, EIT:s verksamhet, energibolagens koncept om hållbara städer, centret för energi- och miljöföretag, kommunen, ett energimuseum, turism, kulturellt arbete samt kommunens verksamhet för energirådgivning mm. Vilka krav ställer denna strävan på kommunen och dess verksamhet? Hur dessa krav hanteras på bästa möjliga sätt? b) Affärs- och teknologiscenarier kopplat till regionens kompetensfokus. Framsynsarbetet leder fram till att regionen har identifierat fokusområden som regionens innovationssystem ska koncentrera sin verksamhet på. När detta är gjort bör regionen arbeta fokuserat med teknologi- och affärsscenarier för de utvalda kunskapsområden som identifierats. Hur kommer dessa kunskapsområden och dess marknader se ut om år 4? Vilka kompetens- och/eller aktörsgap finns i Oskarshamnsregionen om den ska vara ett ledande kompetenscentrum för dessa kunskapsområden? Hur ska dessa gap bemötas? Vilka typer av forskningsrespektive affärsutvecklingsprojekt bör startas för att på bästa sätt realisera möjligheter som identifieras genom 4 Tidshorisonten bör styras av de teknologier som ligger till grund för respektive område och kan tänkas variera beroende på om vi talar om kärnkraftsbaserad energiproduktion eller batteribaserad lagring av energi. I framsynsarbetet bör ett huvudfokus vara att studera hur energianvändning och energisystem utvecklas. 25

27 dessa affärs- och teknologiscenarier? Detta arbete görs i samverkan mellan kommunen, näringsliv och forskning för respektive kunskapsområde samt för Oskarshamn som hållbar kommun. Scenarier görs förslagsvis för: i) Kunskapsområde 1 ii) Kunskapsområde 2 iii) Oskarshamn som hållbar kommun c) Förstärkning och fördjupning av det regionala innovationsystemet för energi- och miljö i Oskarshamnsregionen. I första steget ska projektet identifiera, beskriva och analysera funktioner som stödjer det regionala innovationssystemet för de kunskapsområden som identifierats ovan (se punkt 1) vilket omfattar tre delar. Inledningsvis kommer fokus vara på funktion, innehåll och utvecklingsmöjligheter hos befintliga och potentiella innovationssystem med inriktning på energi- och miljöområdet. Samtidigt kommer projektet att studera bankernas och de stora företagens kompetens och nätverk i dagsläget, deras utvecklingsbehov och hur de kan stödja den lokala och regionala utvecklingen på bästa vis. Slutligen kommer projektet att analysera de företagsstödjande aktörer som finns i kommunen, hur de arbetar internt och hur de arbetar tillsammans, samt inte minst, hur de kan utvecklas i framtiden för att tillsammans kunna bidra till en så god lokal och regional utveckling som möjligt på ett så effektivt sätt som möjligt. Projektet ska leda fram till och realisera konkreta åtgärder för att utveckla, effektivisera och komplettera identifierade utvecklingsstödjande strukturer och innovationssystem. Projektet leds av Björn Berggren och Andreas Fili (KTH). d) Identifiering av tillväxtföretag och marknadspotentialen för nya företagsetableringar med inriktning på verksamhet inom ramen för målbilden. Syftet med detta projekt är trefaldigt. Först, att studera den lokala företagsamhetens förutsättningar och utvecklingsbetingelser, för att se hur man bäst ska kunna utnyttja den potential som finns och undanröja de hinder som identifierats. I dagsläget har forskargruppen identifierat tre olika områden som utvecklas: mentorsnätverk för nystartade företag och entreprenörer, nätverk för rekrytering och 26

28 skräddarsydda utbildningar för olika företag. Samtliga identifierade lösningar kommer att utvecklas tillsammans med lokala intressenter, och i möjligaste mån genomföras av dessa. Sedan att identifiera företag och entreprenörer med tillväxtpotential inom ramen för verksamhet med koppling till identifierade kunskapsområden och målbilden men där företagen idag befinner sig utanför Oskarshamnsregionen. Målet är att få dessa företag att etablera sig i Oskarshamn och därigenom både dra nytta av och bidra till ett innovativt näringsliv inom energi och miljö. Slutligen att genom djupintervjuer med lokala företag och entreprenörer finna lösningar på specifika problemområden som löses på enskild nivå och i grupper om företag, bland annat genom tillgång till KTH-specifik kompetens, men även genom tillgång till det lokala nätverk som finns kring projektet. Projektet ska leda fram till och realisera konkreta åtgärder för att identifiera och stimulera tillväxtföretag inom energi- och miljöområdet. Projektet leds av Björn Berggren och Andreas Fili (KTH). e) Kärnbränslecykeln (KBC). I det fall industrin och kommunen i samarbetet vill utveckla denna unika demonstrationsanläggningen till en arena som också omfattar forskning, utveckling och spin-off verksamhet men också en besöksanläggning med möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, seminarieverksamhet och annat liknande kan KBC utvecklas till ett kraftfullt innovationssystem. För att undersöka denna potential bör en studie initieras som har till uppgift att tydliggöra KBC:s möjligheter att utvecklas till ett internationellt intressant FUD-center och innovationssystem inom kärnkraftsområdet. En sådan studie, som drivs av Folke Snickars (KTH), bör bl. a innehålla delstudier som beskriver förutsättningarna för: i) Utveckling av en arena för forskning, utbildning, utveckling och fullskaligt demonstration och till denna arena också knyta en verksamhet som svarar för identifiering stöd och marknadsetablering av spin off sprunget ur arenans verksamhet. ii) Etablering av en utbildningsreaktor som integreras i KBC i Oskarshamn: Där finns ett stort behov av att bygga och driva en studentreaktor i Sverige. En sådan reaktor kan med fördel förläggas i anslutning 27

29 till OKG där alla säkerhets- och kompetenskrav kan uppfyllas. iii) Etablering av en forskningsreaktor i anslutning till KBC i Oskarshamn: Ett Oskarshamn som vill bli ett Sveriges kärntekniska innovations- och kompetenscentrum bör satsa på att bygga och driva 4:e generationens forskningsreaktor (2KW) som med fördel förläggs i anslutning till OKG:s anläggningar. iv) Utveckling av en besöksanläggning knuten till KBC häri också inbegripet SKB:s anläggningar såsom Äspölaboratoriet: En sådan besöksanläggning vänder sig i första hand till forskare, entreprenörer, företagaren, politiker och beslutsfattare men också till den stora allmänheten. 3) Kommunens verksamhet a) Utifrån analysen ovan skulle kommunens verksamhet utveckla genomgående energi- och miljöteman som löper tvärs nämnder och förvaltningar för att därigenom integrera arbetet att realisera målbilden i många aktiviteter samtidigt. Det kan ses som en slags organisatorisk matris för kommunens arbete. Grunden för detta bör även byggas in i kommunens balanserade styrkort, vilket innebär att styrkorten blir redskap för att utvärdera arbetet att realisera målbilden. I detta arbete omfattas även framtagning av mått och indikatorer som används som underlag för att se om satsningar leder i riktning mot målbilden eller ej. b) Arbetet att skapa ett centrum för företag med inriktning mot energi- och miljö bör initieras. Detta skulle kunna göras genom en tävling om utformning av ett nytt energicentrum, dvs. hus och dess verksamhet. Detta centrum ska vara riktat mot tillväxtorienterade kunskapsföretag inom energi- och miljöområdet. Kommunen skulle även kunna anställa energirådgivare samt samverka med andra exempelvis Linköpings Universitet kring energirådgivning för företag och kommuninvånare. 28

30 c) Utveckling av kommunens arbete att skapa industriell och ekonomisk förnyelse (inklusive metodutveckling och utbildning). Vi ser det som en kritisk komponent att skapa instrument för en kommun som vill realisera förnyelse enligt det synsätt som denna förstudie tillämpar. Detta innebär att särskilja åtgärder som stimulerar mer kortsiktig effektivisering från sådana åtgärder som leder till reell förnyelse samt förstå vilka instrument som driver dessa två olika processer. Eftersom förnyelse står i centrum så måste kommunen utveckla förståelse för innovationsplattformens betydelse och skapa instrument som stimulerar förnyelse, samt skapa utvärderings- och uppföljningsmekanismer för arbete med förnyelse i riktning mot målbilden. För att Oskarshamns kommun ska leda arbetet med att realisera målbilden krävs att en mängd aktiviteter samordnas och leds på ett verkningsfullt sätt. Detta kan medföra aktiviteter som: i) Utbildning av utvalda personer kring hur man leder innovativa regioner och kluster som organiseras av VINNOVA eller andra. Här finns redan initiativ som Lokal Kompetensutveckling för Energi (LKE) som utgör grundstenar för detta arbete. Vid kontakter med VINNOVA har det även framkommit att detta bör vara en prioriterad åtgärd för att skapa ett effektivt innovationssystem i Oskarshamn. ii) Utveckling av forum för kontakter mellan regionala och externa företag, forskare och offentliga organisationer som är viktiga för att realisera målbilden. iii) Tillfällig anställning av extern kompetens som krävs för att vägleda företag och entreprenörer som vill satsa på innovationer och erbjudanden inom de kunskapsområden som identifierats ovan. iv) Utveckling av en metodik för att organisera samverkan mellan de olika aktörer företag, forskare och offentliga organisationer - som gemensamt ska realisera olika aktiviteter och satsningar inom ramen för målbilden. 29