Teori och praktik kring barnrösten. Anita McAllister, med dr programansvarig, Logopedutbildningen Linköpings Universitet

Transkript

1 Teori och praktik kring barnrösten Anita McAllister, med dr programansvarig, Logopedutbildningen Linköpings Universitet

2 Innehåll Varför studera barnröst? Historik Könsskillnader Behandlingsresultat Vad pågår nu? Framtiden? Kaffepaus Praktiska övningar

3 Varför behöver vi undersöka barns röster? 1.Vi vet mindre om barns än om vuxnas röster 2.Vår kunskap om barns röster har i huvudsak baserats på vuxna röster - och då främst vuxna män

4 Varför behöver vi undersöka barns röster? 3. Vi vet från tidigare studier av anatomi och fysiologi att barn inte är små versioner av vuxna 4. Ökad kunskap leder förhoppningsvis till tidigare identifikation av avvikelser och ökad medvetenhet om rösten 5. och förbättrat omhändertagande av röstproblem när, hur bör vi agera

5 Röst Sångröst Talröst Exceptionella användare Normala användare Brummare Normal Avvikande Funktionella avvikelser Organiska avvikelser

6 Historik Röstproblem - barnkör/gosskör Infektioner, sanitära förhållanden Målbrott Organiska förändringar, larynx, stämband Personlighet Röstbelastning Föroreningar

7 Historiska redskap

8 Barnkör/gosskör Tyska och Österrikiska körer Danska körsångare Omfång Dynamik Målbrott Wiener Sängerknaben

9 Orsaker till röstproblem Infektioner, sanitära förhållanden Buller röstbelastning Luftföroreningar Personlighet Kön

10 Kartläggning av heshet hos 10- åringar En studie av åringar Sång och tal (N=63) Stämbandsstatus (N=60) Tonalt omfång och SPL (N=60) Bakgrundsfaktorer Personlighetsfaktorer

11 Kartläggning av förekomst av heshet 14 % 21 % 6 % 14 %

12 Heshetsprediktorer perceptuella parametrar Breathiness Roughness Hoarseness Hyperfunction Sederholm et al., 1993

13 Normala röster Tonalt omfång 5-6 år ca 24 st 10 år ca 24 st Vuxna ca 30 st Vuxna ca 32 st Dynamiskt omfång (db) Barn något mindre än vuxna Flickor ngt mindre än pojkar

14 Fonetogram 1 M Fonetogramdata, barn med normala röster och stmb status Flickor N=12, Pojkar N= M 30 cm Pojkar svag Flickor svag Pojkar stark Flickor stark % av totala omfånget

15 Fonetogram 2

16 Personlighet - heshet Pratsam Utåtriktad högljudd Ledare - energiska Känsliga Mindre stabila Mer okoncentrerade i skolarbetet Pojkar Sederholm et al., 1995

17 Röstproblem - könsskillnader Före puberteten är heshet/röstproblem vanligare hos pojkar, (1:3 1:4) Efter puberteten är problemet vanligare hos flickor/kvinnor Orsak?

18 Fysiologisk och anatomisk utveckling Stämbanden är sladdrigare betydelse för lufttryck Ligamenten outvecklade Relationen broskdel/membranös del ca 1:1 Längd Barn Vuxna

19 Anatomi stämband, forts Mätningar av stämbandsläng beroende av hur/vad man mätt Hela stämbandet Membranös del Author(s) Vocal fold length (mm) Negus, Crelin, Kazarian, Sarkissian & Isaakian, 1978 (in Kent & Vorperian, 1995) 4.6 Tucker & Tucker, Hirano et al,

20 Medel F0/ålder/membranös längd Hz F0-utveckling M f0, pojkar M f0, flickor Fundamental frquency (Hz) Fundamental frequency as a function of vocal fold membranous length, by age and sex (Titze, 1994, p180) female male Ålder Membranous length (mm)

21 Slutningsmönster Efter, Södersten & Lindestad, 1990

22 Slutning hos 10-åringar, N=51 Fullständig slutning Ofullständig slutning Inspekterad slutning ej bed Layngoskopi /stroboskopi flickor Laryngoskopi /stroboskopi pojkar Efter McAllister et al., 1994

23 Puberteten och röstförändringar Puberteten = stora förändringar i anatomin De manliga stämbanden växer 4-11mm (60%) De kvinliga stämbanden växer 1.5-4mm (34%) Åldern för puberteten varierar men infaller vanligen mellan 8-15 år (f) och år (p)

24 Glottalt slutningingsmönster hos vuxna kvinnor Ofullständig slutning hos 80-86% av yngre kvinnor, Beiver & Bless 1989; Södersten & Lindestad, 1991 mfl A posterior glottal chink is a normal glottal finding in women

25 Organiska förändringar Knutor Polyp Cystor Medfödda missbildningar

26 Hur påverkas rösten? Mindre tonalt omfång Högre fonationströskeltryck Ökat luftläckage Mindre inslag av höga deltoner mindre klangfull

27 En [pa:] stavelse Subglottalt tryck Airflow Tid (ms)

28 Fyra glottala vibrationscykler

29 Könskillnader, aerodynamiska mått Subglottalt tryck var något högre hos pojkar AC flödet (stmb öppna) var signifikant högre hos pojkar DC flödet (glottalt luft läckage vid slutning) var signifikant högre hos pojkar

30 Röstbelastning Att vistas långa dagar i bullrig miljö; dagis, skola, fritids, lagsport mm Frekvensen prattid/dag Tempot Röstläget

31 Södersten m fl (2002) Inspelningsutrustning Mikrofoner DAT

32 Analysis Aura Automatisk detektion av barnens röster. Programmet delar signalen i två nya audiokanaler för fortsatt analys. Originalinspelning Self Background Extraheras SPL från Self respektive Background Granqvist, 2003

33 Allmänt Buller utgör ofta en stor belastning i arbetsmiljön. Förutom att buller kan orsaka hörselskada upplevs det ofta som störande. Dessutom kan buller förhindra eller försvåra samtal och maskera annat önskvärt ljud. Samtal med hög röst kan nätt och jämnt föras på 1m avstånd i buller med en ljudnivå av 70 db(a). Vid db(a) måste man skrika för att bli hörd. Ref. AFS 1992:10 sid forts

34 Bakgrundsbuller på 10 förskolor Södersten m fl (2002)

35 Ljudnivåer på en förskola under en dag dba TIME hours

36 Behandlingsstudier Gruppterapi Individuell behandling Familjeterapi Oralmotorisk behandling

37 Familjeterapi - Sygesti Experimental & Control groups: Family System Test Before Man fann skillnader inom familjerna med avseende på typiska-, idealiska- och konfliktsituationer. Relationsstrukturer, p<0.5 Hierarki inom familjen, p<0.5 Föräldrar-barn allianser, p< p<0.5 Nienkerke et al, 2004 in press

38 Typ av svårigheter hos barn med oralmotoriska svårigheter, M 6:6 år 25 Clinical findings, N=38 Normal Number of patients Mild dysfunction Moderate dysfunction Sever dysfunction 0 Articulation Oral motor function Mimic muscles McAllister 2003

39 Röstproblem jämfört med barn utan oralmotorisk avvikelse C o m p a ris o n o f m e a n v a lu e s Mean rating (mm) dyspraxia 50 controls, McAllister et al, controls, McAllister et al, 1994 M hoarseness M breathiness M hyperfunction M roughness

40 Oralmotorisk behandling Sensorisk stimulans Motorisk träning Koordinationsövningar Egenkontroll

41 Resultat, N=38 Mean hoarseness, pre- and post-therapy Hyperfunction pre- and post therapy Rated hoaseness (mm) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Hoarseness pretherapy Hoarseness posttherapy Rated hyperfunction (mm) Hyperfunction pre-therapy Hyperfunction post-therapy 0, Rank order Rank order

42 Sångröst Treåriga longitudinella data n=184 (pojkar 87; flickor 97) Welch, Sergeant & White, 1995; 1997; Welch, 2000b; 2000c 7 6 Age 5 Age 6 Age single pitches simple glides fragments songs (pitch)

43 Gender confusability of boys and girls as a function of age (Sergeant, White & Welch unpublished ms) 3 mean index of confusability 2,5 2 1,5 1 0,5 boys girls age

44 Sångröst Analysis also showed a flat spectrum for female voices. Sjölander 2003

45 Pågående forskning BUG Barn, Utveckling och Gender Betydelsen av tidigar röstproblem senare i livet Barnrösten och buller Målbrott En studie finansierad av Vetenskapsrådet, KTH och Linköpings Univsersitet i samarbete

46 Slutord Kunskapen om barns röster har ökat under de senaste decennierna Fortfarande är det mycket vi inte vet Mer och mer uppmärksammat Ny teknik nya möjligheter

47 Referenser Amorosa, von Benda Wagner Biever & Bless Böhme & Stuchlik Cornut G et al Eguchi, Hirsh Heylen L, De Bodt M et al Hirano et al Kotby N et al McAllister A et al Nienkerke-Springer A et al Pedersen M F et al Sederholm E et al Stathopoulos E T et al Södersten et al, Toohill R J Weinberg K Welch G et al Wilson D K White P et al