Problematiska pojkläsare om att förstå och övervinna motstånd

Transkript

1 Problematiska pojkläsare om att förstå och övervinna motstånd Docent Lars Brink, Hudiksvall Varken quick fix eller vänta och se Ingvar Lundberg: 5000 timmar krävs i tennis, slalom osv. Matteuseffekten (Molloy, crawlexemplet) Mats Myrberg: sommarlovsexempel 1

2 PIRLS 2006 Progress in International Reading Literacy Study PIRLS 2001, 2006, 2011 (RL 91, RL 71) Tioåringar (år 4) i Sverige och världen 45 länder (varav OECD 18) PISA 2000, vart tredje år (15-åringar) Några resultat från PIRLS 2006 Svenska 10-åringar bra men inte längre bäst i världen 2006 läste 10-åringarna sämre än 2001 och då sämre än 1991 Särskilt goda och mycket goda läsare har blivit färre Särskilt längre texter som kräver förståelsearbete vållar problem Flickorna läser genomgående bättre än pojkarna men skillnaderna verkar minska 2

3 PIRLS 2006 några förklaringar Svenska tioåringar läser färre böcker på fritiden än 2001 och har inte lika stort läsintresse som då 2006 finns det färre barnböcker i hemmet än 2001 och föräldrarna ägnar själva mindre tid åt läsning än 2001 Svenska barn lånar mindre på skolbiblioteket jämfört med barn i andra skandinaviska länder PIRLS 2006, förklaringar, forts. Vanligare att svenska barn arbetar individuellt (eget arbete, egen planering, forskning ) Mindre tid ägnas specifikt åt lässtrategier (avkodning, förståelsearbete, ordförråd) än i andra länder Bara 2/3 av barn med behov av specialundervisning får det 3

4 PIRLS 2006, förklaringar forts. Hälften av lärarna med huvudansvar för läsutvecklingen har fått mindre än 6 timmars kompetensutveckling i läsning de senaste två åren Svårt att fastställa samband t.ex. med klasstorlek eller med viss lärarutbildning Däremot tydligt positivt samband mellan läsutveckling och lång vistelse i förskola Test som individuell motivationsfaktor: LUS Man vet var man står (går inte att prata bort) Man kan se framstegen Läraren kan anpassa undervisningen och hitta lagom svåra böcker Fungerar inte minst på pojkar? Jämför Läsdagbok 4

5 Boys will read as little as they are allowed to get away with - läsning som tvång? Berätta om du kan se några fördelar med att ha haft boksamtal om böckerna jämfört med om du bara hade läst dem själv. (åk 6) Ja, man får reda på andras åsikt om boken. Och om det är något man inte förstår kanske man får reda på det då Jag tycker det var bra med boksamtal. Jag börja läsa mera böcker. Det var kul att prata med någon som hade läst samma bok. Jag tycker att det var bra för dem som inte läser. Jag läser inga böcker hemma så boksamtalen gjorde att jag började läsa böcker. En fråga om förebilder? PIRLS 2006: Föräldrarna läser mindre än förr Tomas Brolin: Så sjuk blir jag aldrig! Elaine Millard: to read a team Bromangymnasiet: yrkeslärare kom in på svensktimmar och berättade om sina favoritböcker Läs för mig, pappa! Läs för oss när vi är små! Manliga lärare (och lärare i andra ämnen) berättar om vad de läser? 5

6 Border work Genusforskare i litteraturlistan: Connell, Millard, Skelton, Forsberg Receptionsforskare: Appleyard Gender category maintenance work Peer group pressure Det handlar om identitetsarbete Könstillhörighet (relativt enkelt, relativt tidigt): Är jag flicka eller pojke? Könsidentitet (förutsätter identitetsarbete): Vad innebär det att vara flicka respektive pojke? Flickor som vill vara prinsessor Pojkar som vill vara superhjältar 6

7 Exempel ur forskning Kvinnor och naturvetenskap i Medelhavsländerna och i Skandinavien Sten-Olof Ullström, Likt och olikt, om pojkar och litterära uppsatsämnen Fanny Ambjörnsson om kvinnor, klass och feminism (olika gymnasieprogram) Millards studie liknar Ambjörnssons Går detta att påverka? Appleyard: ensidigheten försvagas med åren, först bland flickor, sedan bland pojkar ( intresse att läsa om det andra könet ) Millard: Ensidigheten bevaras och förstärks under hela skoltiden Brink, Välja bok. Läspreferenser hos barn i år 1-3 och år 6: 1. Liknar Appleyard mest 2. Mer könssterotypa i år 1-2 än i år 6 3. Flickorna öppna tidigare än pojkarna 4. Favoritboken har ändå oftast en huvudperson av det egna könet 7

8 Varför blev det så i min studie? Klassmässigt mittemellan Appleyard och Millard Barnen har läst många böcker och har haft många boksamtal, inte minst i år 1-3 De har varit i en varm och tillåtande miljö med få lärarbyten I år 4-6 har de haft en manlig och en kvinnlig lärare Alla pojkarna är inte ivriga läsare i år 6 men ingen har utvecklat den klass- och könsbundna inställning till läsning som forskarna talar om Jag kan ju simma! Eleven riskerar att hamna i för barnsliga texter Avkodningen avklarad när mellanstadiet börjar? Goda avkodare med dålig läsförståelse och knaggliga läsare med god läsförståelse? Många läsforskare betonar läsförståelsen på bekostnad av avkodningen (Jfr PIRLS 2006) 8

9 Textrörlighet Liberg, Reichenberg af Geijerstam, Folkeryd, Edling (år 5 och 8) 1a. Ytlig textbaserad rörlighet 1b. Djupare textbaserad rörlighet 2. Rörlighet utåt (egna erfarenheter, skolkunskaper) 3. Interaktiv rörlighet (syfte, mottagare, varför ska man arbeta med texten) Alla lärare är svensklärare! Nedvärdering? Orimligt krav? Läsning = läsning av skönlitteratur Skönlitteraturens berättelser räcker inte Ämnesspråken liknar nya främmande språk Norge: LK 06 Kunnskapslöftet Lorentzen-Smidt, Det nödvändiga skrivandet (om språket i förskolan och skolans alla ämnen), no. Å skrive i alle fag 9

10 Grupprocesserna nödvändiga PIRLS 2006: Grupprocesser angelägna men inte så vanliga Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning 2000 om A-, B- och C-miljöer i skolan A-miljö: flerstämmig, samtal inte minst om egenproducerade texter, läroboken inte så dominerande, man rör sig i texter i läsning och skrivande, textarbetet ses som en helhet (inte samtal, läsning och skrivande för sig) Boksamtal Bygger på gemensam läsning av samma bok Läraren har läst boken Vi vet inte vad vi tycker om en bok förrän vi har pratat om den, Sarah, 8 år, Chambers 1998, s. 17 Bygger på långsiktighet 10

11 Boksamtal, forts. 1. Äkta boksamtal, i Aidan Chambers anda (mindre grupp, lärarlett, gillanden-ogillanden-frågeteckenkopplingar-mönster). Kanske tre per termin? 2. Kan också vara korta, improviserade boksamtal, t.ex. under läsningens gång 3. Molloy (2007) tar upp en annan typ av samtal: Ta upp en fråga för diskussion i klassen som din läsning av boken väckt! (demokrati- och motivationsprojekt) Många pojkar diskuterar/ samtalar gärna även om de inte gillar att läsa! Rätt bok till varje elev? Välj själv i biblioteket! Titta på hyllan för rätta LUS-nivån! En ljudbok eller film i stället? Tips av bibliotekarier, kolleger, elever, egna barn och andras barn, SBI (Svenska barnboksinstiutet) 11

12 Böcker för pojkar? Martin Widmark om smörgåsbordet (färre titlar och färre genrer men böcker som läraren är förtrogen med) Vad kan vi lära oss av de böcker som brukar gå hem? 1. Huvudpersonen (oftast en pojke i bilderböcker och kapitelböcker, ovanligare i ungdomsböcker) 2. Långserieböcker (Blyton, Jacobsson-Olsson, Widmark) läsaren känner igen miljö, personer, handlingsmönster och måste inte börja om med allt Böcker för pojkar, forts. 3. Martin Widmark och Jan Unenge Med bilder, kartor, personpresentationer som underlättar för läsaren att komma in i boken 4. Ofta kritiserade böcker: fräckt tilltal, skämtsamma, provocerande både bildoch textmässigt (Kirkegaard, Gummi- Tarzan, Gusten grodslukare, Jacobsson- Olsson, Suneböcker, Bertböcker 12

13 Böcker för pojkar, forts. 5. Douglas Foley, Habibböcker (förortsmiljö, invandrartema) Mats Wahl, Vinterviken, storstadsmiljö, tufft språk 6. Intresse för våld och för realism Jan Guillous Ondskan Men också Anne Franks dagbok, Vibeke Olssons Ulrikeböcker (Andra världskriget) Böcker för pojkar, forts. Elaine Millard: Undvik för mycket personal growth Charles Sarland: We want to read about death, rape and lots of goals Mac An Ghaill: It s all about the three F:s: Fighting, football, fucking. 13

14 Respektera den literacy eleverna har! 1. Utnyttja författarnas / förlagens kringmaterial på nätet. 2. Skriv och samtala gärna om t.ex. -hur eleverna använder datorn -hur nätspråk kan avvika från vanligt språk -hur dataspel kan vara uppbyggda och vad som är intressant med dem -vad man måste kunna för att chatta, blogga, spela etc. -hur eleverna rör sig på det digitala fältet, nätverkar Respektera den literacy eleverna har, forts. 3. Filmer och spel Liksom i skönlitteratur finns där genrer, karaktärer, berättarstil, sätt att börja och sluta, höjdpunkter, budskap Förtrogenhet med detta kan göra det lättare att se sådant också i skönlitteratur? (förbättrad läsförståelse) Dock inte givet att kunskapen överförs så (Christina Olin-Scheller, 2006) Behöver uppmärksammas, kan utnyttjas, bör problematiseras 14

15 Respektera den literacy eleverna har, forts. 4. Läsintresse genom att eget skrivande skapar textintresse I. Dagrun Sjöhelle: Digitalt skrivande och digitala genrer, i Det nödvändiga skrivandet om nioåriga Mathildes familjeblogg, en avslutningsklass nättidning i Trondheim och om digitala berättelser i år 4-6 i Röros II. Elever skriver egna böcker som trycks: Pojkbok ett och två (åk 6 och 8), 2005 Hon och jag. 23 självporträtt (åk 9), 2007 /Fantasifabrikenskärholmen, Lillholmsskolan/I Adresser Svenska barnboksinstitutet Bokjuryn Barnbokskatalogen Centrum för barnkulturforskning brink.lars@hotmail.com 15