Utvecklingsdialoger

Transkript

1 Handläggare Sofie Nyström Malin Vikman Datum Utvecklingsdialoger [Slutrapport] Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Tel vx

2 2 (7) Bakgrund Kalmar kommun har en tydlig målsättning att hela kommunen ska leva, ett Kalmar där stad och landsbygd behöver varandra. Sedan 2007 har kommunen aktivt och framgångsrikt arbetat med utvecklingsdialoger och ortsanalyser. Utvecklingsdialoger har genomförts i två omgångar, den första under och den andra under Under perioden 2012 till 2013 har Kalmar kommun genomfört utvecklingsdialoger i Rinkabyholm, Lindsdal, Smedby, Rockneby, Läckeby, Trekanten, Påryd, Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa/Hagby och Ljungbyholm. Därutöver har förbättringsvandringar genomförts i Ölvingstorp och Mortorp. Totalt har ungefär 670 personer från orterna deltagit. Syfte Utvecklingsdialogerna är en del av kommunens landsbygdsutvecklande arbete och syftar till att invånarna aktivt ska delta i utvecklandet av sin ort. Målgrupp Utvecklingsdialogerna riktar sig till invånare i Kalmar kommun som vill engagera sig och vara med och bidra till att öka sin boendeorts attraktivitet. Tidsplan Utvecklingsdialoger har genomförts på 11 orter under perioden Ort Förbättringsvandring Utvecklingsdialog Påryd Halltorp Rinkabyholm Tvärskog Läckeby Rockneby Vassmolösa/Hagby Ljungbyholm/Ölvingstorp Smedby Trekanten Lindsdal Budget Kostnaden för genomförandet av utvecklingsdialogerna har tagits inom befintlig budget på Mark och Planeringsenheten. Serviceförvaltningen tilldelades 1 miljon kr för direkta insatser på orterna. Organisation Mark- och planeringsenheten har haft det övergripande ansvaret för utvecklingsdialogerna. En arbetsgrupp bestående representanter från Mark- och plan (Malin Vikman, Sofie Nyström), Serviceförvaltningen (Tomas Lexinger, Ronny Erixon), Samhällsbyggnadskontoret (Annika Fonseca, Ander Håkman), Kultur och fritid (Jan Botö, Tina Bågfeldt), Barn och ungdom (Sophia Sundlin), Södermöre (Ann-Christine Kittel Olsson) samt representant inom kommunikation (Christine Bergkvist-Björklund, Thore Berggren) har deltagit i dialogprocessen. Organisationen har delvis förändrats under processen.

3 3 (7) Kommunstyrelsens ordförande har varit ansvarig värd under utvecklingsdialogerna. Samtliga politiker från kommunstyrelsens arbetsutskott har bjudits in för att delta. Genomförandeprocess Processen för utvecklingsdialogerna kan enligt modellen nedan delas in i fyra delar; inför utvecklingsdialogen, förbättringsvandring, utvecklingsdialog och uppföljning. Arbetsgruppen träffas för att besluta om insatser Byatur Fördelning av medel Förslag till förbättring Underlag för varje ort Inbjudan Lokal, fika mm Barnvakter från Jenny Nyströmskolan Uppföljning Förbättringsvandring Utvecklingsdialog Inför utvecklingsdialogen Återkoppling från tidigare dialog och förbättringsvandringen? Kommunens planer framöver Grupparbete Tjänstemän och invånare ute på plats Dialog och anteckna Fotografera Genomföra snabba åtgärder Inför utvecklingsdialogen har ett underlag tagits fram som bland annat beskriver orten utifrån befolkning, service, vad som har hänt sedan föregående utvecklingsdialog samt aktuella frågor. Därefter gjordes en inbjudan som gick ut via lokala tidningar, hemsida, utvecklingsdialogernas facebooksida och affischerades på plats. Föreningar, representanter från skolan, Kalmar länstrafik, Trafikverket och eventuellt andra lokala aktörer bjöds också in. Inför de två sista dialogerna hjälpte lokala idrottsföreningar till med att dela ut flyers utanför den lokala butiken om förestående dialog. Några veckor innan utvecklingsdialogen har en förbättringsvandring genomförts med boende på orten tillsammans med kommunens tjänstemän. Syftet med förbättringsvandringen var att på plats titta vad som skulle kunna förbättras på kort och på lång sikt. Inkomna synpunkter sammanställdes och följdes upp av arbetsgruppen inför utvecklingsdialogen. Enklare åtgärder genomfördes omgående. Inför dialogtillfället bokades lokal, bilar, barnvakter från Jenny Nyströmskolans Barn- och fritidsprogram och beställdes fika. Pressen bjöds också in att delta.

4 4 (7) Vid dialogtillfället inledde kommunalrådet med att hälsa alla välkomna. Därefter presenterade landsbygdsutvecklaren KKIK (Kommunens kvalitet i korthet), vad som har hänt sedan förra utvecklingsdialogen och vad som sägs i översiksplanen om orten. Arbetsgruppen presenterade sedan inkomna synpunkter från förbättringsvandringen samt pågående och planerade kommunala insatser på orten. Efter fikat fortsatte dialogen i mindre grupper. Mötes avslutades med att kommunalrådet sammanfattade invånarnas synpunkter. Efter utvecklingsdialogen sammanfattades samtliga synpunkter i ett dokument som gicks igenom av arbetsgruppen. Därefter gjordes en sammanställning över genomförda insatser, planerade insatser samt förklaring till varför vissa insatser inte är möjliga. Sammanställningen skickade ut som samhällsinformation med posten till alla invånare i aktuellt område. Framtagna dokument så som information om orten, inbjudningar och sammanställningar har lagts ut på kommunens hemsida. När alla dialoger var genomförda besökte arbestgruppen tillsammans samtliga orter för att titta på vilka förbättringsförslag som kan vara möjliga för respektive ort. De förslag som har inkommit har förmedlats och gåtts igenom av ansvarig kommunal förvaltning, andra organisationer såsom Trafikverket, KLT, Landstinget, ideella föreningar och företag. Resultat Utvecklingsdialoger har enligt plan genomförts på 11 orter i Kalmar kommun. Underlag har tagits fram för respektive ort, förbättringsvandring och utvecklingsdialog har genomförts och inkomna synpunkter har sammanfattats och återkopplats till invånarna. Målet var också att snabbt genomföra enklare förbättringar i byarna efter förbättringsvandringen. Till viss del har detta gjorts men i vissa byar har föreslagna åtgärderna krävt längre planering. Handlingsplaner har, enligt plan, också upprättas för orter med svag befolkningsutveckling. Som ett direkt resultat av utvecklingsdialogen i Halltorp bildades, med stöd av organisationen Hela Sverige ska leva, ett byalag i syfte att utveckla byn. Totalt deltog ca 670 personer under förbättringsvandringen och utvecklingsdialogen. Av dessa var cirka 260 kvinnor, cirka 350 män och cirka 60 barn. Majoriteten av deltagarna har varit över 50 år. Resultatet i form av genomförda åtgärder på respektive ort redovisas i bilaga 1. Bilaga 2 redovisar genomförd enkätundersökning som riktade sig till politiker och till den arbetsgrupp som varit aktiva i arbetet med utvecklingsdialogerna. Slutsatser och reflektioner De slutsatser och reflektioner som lyfts fram nedan bygger på resultatet av genomförd enkätundersökning och arbetsgruppens diskussioner och förslag under arbetets gång. Tydligare syfte undviker felaktiga förväntningar Syftet med utvecklingsdialogerna har varit otydligt, både internt och externt. Osäkerheten har gjort det svårt för tjänstemännen att veta vad utvecklingsdialogerna förväntats leda till. Kanske har dialogprocessen inte alltid levt upp till invånarnas förväntningar. Många invånare förväntar sig snabba resultat och processer, men ofta tar det tid. Kommunen måste vara tydligare med vilka förväntningar vi ger invånarna, både i marknadsföring och när vi inleder en vandring eller dialog.

5 5 (7) Den interna organisationen så stärker utvecklingsdialogerna vår verksamhet Dialogprocessen är betydelsefull för den interna organisationen. Förvaltningsövergripande arbete bidrar till förståelse för och insyn i hela kommunens verksamhet samt skapar ett brett kontaktnät som underlättar i det dagliga arbetet. Många av de som deltagit under utvecklingsdialogerna anser att de har fått en bättre kommunkännedom och insikt i vilka frågor som är viktiga för respektive ort. Att besöka byarna och prata med invånarna är viktigt och skapar ett större engagemang för landsbygdsfrågor. Dialogprocessen har gett underlag som kan användas som en del i arbetet med att prioritera insatser i orterna. Därför är utvecklingsdialogerna viktiga för orterna Dialogprocessen har betydelse för byarna/stadsdelarna eftersom det ger invånarna en möjlighet att träffas och diskutera men också en möjlighet att ställa frågor direkt till politiker och tjänstemän. Även de små åtgärderna kan betyda mycket för en ort, känslan av att kunna påverka skapar framtidstro. Utvecklingsdialogerna kan bidra till ökad kännedom om den egna orten och på så sätt skapa engagemang. Förbättringsvandringen Förbättringsvandringen är en viktig del i dialogprocessen då den bidrar till kännedom om orten och invånarna får möjlighet att på plats visa tjänstemännen förslag på förbättringar. Ibland har det varit svårt att avgöra vilka synpunkter som ska föras vidare eller besvaras på plats. En annan svårighet har varit att veta hur kommunen ska återkoppla till dem som lämnat en specifik fråga/synpunkt. Utvecklingsdialogen mer fokus på samverkan Dialogtillfället har sett något olika ut från gång till gång och uppfattningen är att det ibland har varit mer information än dialog. Vid några tillfällen har diskussionen skett i helgrupp eftersom tiden inte räckt till, vilket gjort att bara ett fåtal personer kommit till tals. Större vikt bör läggas på samverkan, det är människorna på orten som skapar utveckling, kommunen kan hjälpa till och stödja. Representanter från skolan, KLT och Trafikverket bör alltid närvara vid dialogtillfällena. Uppföljning vad hände sen? Arbetsgruppen besökte samtliga 11 orter efter avslutade dialoger för att gemensamt gå igenom vilka inkomna synpunkter som skulle prioriteras. Den aktivitetslista som skapades har varit svår att kostnadsberäkna och tidsätta vilket har fördröjt genomförandet av åtgärderna. Detta kan delvis bero på en oklarhet i hur de synpunkter som inkommit under dialogprocessen ska hanteras och prioriteras i förhållande till den löpande verksamheten inom kommunen. Från insamling av synpunkter till verkstad Syftet med utvecklingsdialogerna har varit att samla in synpunkter från invånarna som kan bidra till att göra orterna mer attraktiva på kort och på lång sikt för de som bor, besöker och verkar där. Svårigheten som arbetsgruppen upplevt har varit att tillvarata det lokala engagemanget på ett bra sätt. De synpunkter som inkommit under dialogerna kommer från enskilda individer som deltagit på mötet men det kanske inte speglar samhällets behov i stort.

6 6 (7) Arbetsgruppen för utvecklingsdialogerna har följande förslag på upplägg inför en eventuell ny omgång utvecklingsdialoger: 1) Avgränsa dialogprocessen till att endast gälla byarna på landsbygden. Stadsdelarna Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm är för stora orter för att passa för denna typ av dialog. 2) Prioritera endast 2 orter i taget men under längre tid, förslagsvis under 1 år. Detta betyder att samtliga 8 orter kommer besökas under en 4- årsperiod istället för under 2 år som det har varit nu. En uppdelning av orterna skulle kunna se ut enligt följande: Norra/Västra Möre, Södermöre, grupp 1 grupp 2 År 1 Rockneby Halltorp År 2 Läckeby Ljungbyholm År 3 Trekanten Påryd År 4 Hagby/Vassmolösa Tvärskog 3) Utvecklingsdialogen är startskottet på en process som innebär att lokala föreningar, företag och invånare får i uppdrag att tillsammans och i samarbete med kommunens landsbygdsutvecklare ta fram en lokal utvecklingsplan som lyfter fram de områden som man gemensamt kommit överens om och prioriterat. Kommunens roll blir att stödja det lokala engagemanget genom att agera processledare och att vara behjälplig i arbetet med projektansökningar mm. 4) Kommunen utser också en intern arbetsgrupp för varje ort bestående av följande kompetenser: landskapsarkitekt, trafikplanerare, fysisk planerare, kommunbiolog, produktions och drift, kultur- och fritid, skola. 5) Kommunens arbetsgrupp tar utifrån utvecklingsdialogen, översiktliga planering och budgetmål fram underlag för aktuell ort som ska ligga till grund för vilka investeringar som man vill ska prioriteras och planeras in i nästa års budget. När budgeten är fastställd genomförs åtgärderna. 6) Eftersom utvecklingsdialogen är startskottet på ett lokalt processarbete möjliggör vi fortsatt långsiktigt engagemang och verkstad i byarna där kommunen arbetar med det vi som organisation har rådighet över som ett komplement till det arbete som drivs av byn. Förslag till hur orterna kan stärka sin attraktivitet Sammantaget har följande förslag avseende att stärka orternas attraktivitet för dem som bor på orten, för företag och för besökare framkommit under dialogprocessen. Förstärka entréerna; hälsa välkommen, signalera identitet, sänka hastigheten, belysning Utveckla centrum; mötesplats, service, tillgänglighetsanpassat Förbättrade kommunikationsmöjligheter; pendlarparkering, samåkningsplatser, busstrafik, närtrafik Park- och rekreation; motionsslinga, rekreationsområden, en större lekplats för barn, utegym, fritidsaktiviteter utomhus Genomföra hastighetsöversyn i alla orter Översyn av gång- och cykelvägnät Belysning för trygga miljöer

7 7 (7) Säkra vägar till skola och fritidsaktiviteter Återvinningsstationerna, tillgängliga och trygga återvinningsstationer Marknadsföring, årets by, kommunikation via kommunens hemsida och Destination Kalmar Bostäder; planlägga för nya bostäder och verksamheter, servicelägenheter, LIS

8 Handläggare Datum Malin Vikman Bilaga 1 Genomförda åtgärder efter utvecklingsdialoger Påryd Hastighetssänkning från 50 km/h till 30 km/h på Bäverdalsvägen Bollplank vid skolan Sarg till skridskobanan vid skolan Plantering av nya blomsterlökar vid bullen och Klumpaplan De stora stenarna samt det gamla blomsterkärlet vid busshållplatsen har tagits bort då de ansågs vara en trafikfara Gångvägen vid ridbanan har fått belysning Sju LED-armaturer är uppsatta på gång- och cykelvägen mellan Europavägen och Flisvägen Lamporna på ÅVC är riktade för att ge bättre belysning Ny anslagstavla Halltorp Det gamla trädet vid affären har sågats ned då det ansågs som fara Betonggrisarna som låg utspridda efter gångstigen har tagits bort Boulebanan har fått nytt grus Nytt byalag har bildats, Vision Halltorp Skolan har målats om Lekplatsen har slipats och målats (eventuellt ska de få bollplank) Ny anslagstavla El till föreningsboden vid mötesplatsen Tillgång till Möre BKs klubblokal vid fotbollsplanen G-C-väg från samhället till fotbollsplanen belyst med LED-belysning El framdragen för att kunna belysa stenen vid mötesplatsen Plan- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Malin.Vikman@kalmar.se

9 2 (3) Rinkabyholm Arbetet med fördjupad översiktsplan för Södra staden pågår och förväntas vara klar i slutet av Hastigheten sänkt till 40 km/h på Rinkabyholmsvägen Tvärskog Rensat upp grenar för att ge bättre belysning Tack vare LED-projektet har det blivit bättre belysning längst Åldermannavägen, Fjärdingsmannavägen, Nämndemannavägen och Nabovägen. Förskolan har renoverats Satt upp förbud mot tung trafik på Åldermannavägen Lappar på soptunnorna för att tillåta hundägare att använda privata soptunnor till hundbajspåsar. Ny anslagstavla Mobi 2013 Smedby Hastighetssänkning till 30 km/h i alla bostadsområden Utbyggnation av ICA Regiontågstopp december 2014 Mörka och otrygga gång-och cykeltunnlar under Kläckebergavägen ska åtgärdas Samarbete kring Musikstudio i sammarbete med ABF (Arbetarnas bildningsförbund) har påbörjats Mobi under 2014 Hastighetssänkning till 40 km/h på Smedbyvägen Isbana på Tingbyskans, kommunen bidrar med sarg och slang Åtgärder av brunnar vid Belles-håla Röjt upp på julgransplatsen Plantering på gång- och cykeltunnel vid Gröna gatan Julgran och julbelysning Åtgärder vid parkeringsplats utanför Ica Vassmolösa/Hagby Röjt sly vid lyktstolpen vid biblioteket. Ansökan om ny postort i Hagby blev tillstyrkt Planerad och budgeterad om- och tillbyggnad av skolan och förskolan i Hagby. Sänkt hastighet på Kyrkallén och på Maria Calanders väg till 30 km/h Grönområdet vid Nanny Larsens väg klipps oftare Stubbarna vid isbanan har setts över Ny anslagstavla vid Ica i Vassmolösa Mobi 2014

10 3 (3) Läckeby Ny anslagstavla Förbättrad busstrafik (KLT) Kommunala tomter i Snättebro Lagat det trasiga staketet vid bron över ån Inventerat lönnarna i bykärnan Nybildad företagarförening i norra Möre Rockneby Ny anslagstavla GC-väg längs med Östra Dampegatan Fartdämpande åtgärder läns Östra Dampegatan Genomförd enkätundersökning avseende intresse för samåkning Försök har gjorts att bilda ett kommunbygderåd i Rockneby med omnejd Nybildad företagarförening i norra Möre Sittbänk med bord vid isrink Trekanten Ny anslagstavla vid Ica Grillplats med bänkar vid pulkabacken. Utskick till personal på skolan med anvisningar om parkering Uppmaningar till fastighetsägare om att klippa sina häckar. Kommunen har klippt vissa häckar. Lagat trasig belysning Röjt på vänster sida vid utfarten från Gamla vägen till Nya vägen Mobi 2014 Lindsdal Sänkt hastighet på Kalmarvägen till 40 km/h och till 30 km/h på alla gator i bostadsområdena. Trafiksäkerhetsåtgärder vid Nils Holgerssons väg Lagat trasig belysning Lagat strömbrytaren till multiarenan Det trasiga staketet vid multiarenan har plockats bort Ljungbyholm Konstgräsplan klar Parkbänk vid sockenmagasinet Ny förskola Stadstrafik till Ljungbyholm Paket och postutlämning med Schenker i kiosken Mobi under september 2013

11 Handläggare Datum Malin Vikman Bilaga 2 Resultat av enkätundersökning Efter att alla utvecklingsdialoger var avlutade genomfördes en enkätundersökning där de politiker och tjänstemän som deltagit fick möjlighet att lämna sin syn på processen. Syftet med enkätundersökningen var att samla in praktisk kunskap och dra lärdommar inför framtida projekt. Totalt svarade 12 av 21 personer anonymt på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 57 procent. Nedan följer en sammanfattning av de svar som inkommit. Den interna organisationen så stärker utvecklingsdialogerna vår verksamhet Samtliga svaranden anser att dialogprocessen är betydelsefull för den interna organisationen. Förvaltningsövergripande arbete bidrar till förståelse för och insyn i hela kommunens verksamhet samt skapar ett brett kontaktnät som underlättar i det dagliga arbetet. Många av de som deltagit under utvecklingsdialogerna anser att de har fått en bättre kommunkännedom och insikt i vilka frågor som är viktiga för respektive ort. Att besöka byarna och prata med invånarna är viktigt och skapar ett större engagemang för landsbygdsfrågor, Kalmar kommun är betydligt mer än bara centralorten. Dialogprocessen har gett underlag som kan användas som en del i arbetet med att prioritera insatser i orterna. Därför är utvecklingsdialogerna viktiga för orterna Samtliga svaranden tror att dialogprocessen har betydelse för byarna/stadsdelarna och dess invånare. Det ger invånarna en möjlighet att träffas och diskutera men också en möjlighet att ställa frågor direkt till politiker och tjänstemän. Även de små åtgärderna kan göra stor skillnad och betyda mycket för ett samhälle, känslan av att kunna påverka skapar framtidstro. Utvecklingsdialogerna kan bidra till information och kunskap om det egna samhället vilket skapar engagemang och delaktighet hos invånarna. I Halltorp bildades med stöd av Hela Sverige ska leva ett byalag. Initiativet var ett resultat av diskussion under utvecklingsdialogen om att invånarna själva kan påverka byns utveckling. Tydligare syfte undviker felaktiga förväntningar Av enkätundersökningen har det framgått att syftet med utvecklingsdialogerna har varit otydligt. Osäkerheten har gjort det svårt för tjänstemännen att veta vad utvecklingsdialogerna förväntats leda till. Majoriteten av de svarande tror inte att dialogprocessen alltid har levt upp till invånarnas förväntningar. På inbjudan till utvecklingsdialogerna har det stått var med och påverka utveckl- Plan- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Malin.Vikman@kalmar.se

12 2 (3) ingen av din by. Många invånare förväntar sig snabba resultat och processer, men ofta tar det tid. Kommunen måste vara tydligare med vilka förväntningar vi ger invånarna, både i marknadsföring och när vi inleder en vandring eller dialog. En risk som lyfts fram är att politiker och tjänstemän ser olika på syftet och ibland har det upplevts svårt att skilja på politiska utspel och praktiskt genomförande. Någon av respondenterna föreslog att upplägget istället bör vara mer knutet till tjänstemännen och faktiskt genomförbara åtgärder. Givetvis är det av stor vikt att genomföra det som vi lovar för att inte göra invånarna besvikna. Konsten att nå ut till fler På förbättringsvandringarna har deltagandet varit relativt lågt. Vid flera tillfällen har det varit fler tjänstemän än deltagare på plats. Totalt har ca 670 personer deltagit i dialogprocessen. Majoriteten av deltagarna har varit äldre, och framförallt män. Förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger har marknadsförts genom affischering på orten, annonsering i dagstidningar, hemsida och facebook. Vi har även tagit kontakt med föreningar, byalag eller andra organiserade grupper. I två fall har vi delat ut flyers utanför ortens livsmedelsbutik för att nå ut till fler, huvuvida detta gav resultat eller inte är svårt att säga. En gemensam synpunkt är att vi måste jobba mer med marknadsföringen och hitta nya sätt för att locka fler invånare och en bredare målgrupp. Ett förslag är att skicka en inbjudan via brev till samtliga invånare på orten. En vanlig fråga är om synpunkter som inkommer under förbättringsvandring och dialog ska prioriteras högre än övriga inkomna synpunkter. De synpunkter som uppkommer under dialogprocessen är ofta inte representativa för hela orten. Förbättringsvandringen syftet är viktigt De som svarat på enkäten är överlag positiva till att genomföra en förbättringsvandring innan dialogen. Vandringen bidrar till kännedom om orten och invånarna får möjlighet att visa tjänstemännen på plats. Det är viktigt att tjänstemänen är tydliga med att förklara förbättringsvandringens syfte, som är att tillsammans med invånarna titta på den fysiska närmiljön och se vad som kan förbättras på kort sikt och inte kräver en längre tidsplanering eller beslut. En allmän uppfattning i arbetsgruppen har varit att det är svårt att avgöra vilka synpunkter som ska tas med tillbaka och vilka som kan klaras av på plats. Det har också varit ett problem hur kommunen skall återkoppla till dem som lämnat en fråga/synpunkt. En förbättringsmöjlighet kan vara att ta med kartor där vi kan göra markeringar för att enkelt följa upp synpunkter. Ett annat förslag är att genomföra alla vandringar under en kort period under den ljusa tiden på året parallellt med en web-enkät för att nå fler invånare. Därefter en intern uppföljning av mindre åtgärder som kan genomföras med små medel. 1 mkr skulle behöva vara 3 mkr under 2 år, menar en respondent.

13 3 (3) Utvecklingsdialogen mer fokus på samverkan Många anser att fler aktörer bör bjudas in och närvara under dialogerna, exempelvis representanter rån lokala föreningar, Kalmar BRÅ (Kalmar Brottsförebyggande Rådet) och ungdomsrådet. Speciellt viktigt är det med representanter från skolan, KLT och Trafikverket. Dialogtillfället har sett något olika ut från gång till gång och uppfattningen är att det ibland har varit mer information än dialog. Vid några tillfällen har diskussionen skett i helgrupp eftersom tiden inte räckt till, detta är inte att föredra. En synpunkt är att dialogen bör göras med kreativ så att alla vill, vågar och kan komma till tals. Ett förslag är att använda post-it lappar, sitta i mindre grupper och tillsammans prioritera mellan olika synpunkter. Under utvecklingsdialogen är det viktigt att kommunen klargör syftet och vilken roll kommunen har i byns utveckling. Större vikt bör läggas på samverkan, det är människorna i byn som skapar utveckling, kommunen kan bara hjälpa till och göra olika insatser genom t.ex. att planlägga mark eller utveckla bättre kollektivtrafik. Givetvis är det av stor vikt att genomföra det som vi lovar för att inte göra invånarna besvikna.