Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion

Transkript

1 Projektrapport: Dnr Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämndens kansli

2 1 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning Syfte Målsättningar Avgränsningar Organisation Genomförande Jämställdhet Tillgänglighet och folkhälsa 7 2. Bakgrund Östersunds skidstadion Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion Lugnet i Falun, exempel på ett arenaområde Enkätundersökning bland elitaktiva Resultat från medborgar- och brukardialog Information Dialog med referensgruppen Medborgardialogen Träff med elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar Åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion Ny tjänst med fokus på utveckling och värdskap Utveckling vintertid Skidspår Konstsnöspåret Spårpreparering Spår för sitski Barnområde Hund- och pulkaspår Utveckling sommartid Rullskidbanan Löpning Mountainbikecykling Utegym Skidstadionområdet Spårskyltning, spårkartor och information 29

3 Marknadsföring av skidstadion och konceptet tidig och säker snö Tillgänglighet Förråd och allmänhetens vallabod Parkeringar och bussförbindelse Ny detaljplan för skidstadion Beräknade intäkter och mervärden av förslagen Sammanställning av kostnadsberäkningar Analys och slutsatser Sammanfattning av förslagen 39 Förteckning över bilder, diagram och figurer: Bild 1 Östersunds skidstadion 10 Bild 2 Delaktighetstrappan 15 Bild 3 Utsikt mot Gamla sekretariatet och Storsjön 18 Bild 4 Utkörning av snö 20 Bild 5 Skidåkning på konstsnöspåret 20 Bild 6 Preparering av skidspår med pistmaskin 21 Bild 7 Draghundar 23 Bild 8 Mountainbikecykling vid skidstadion 24 Bild 9 Fin miljö för mountainbikecykling 26 Bild 10 Skillcourse 27 Bild 11 Teknikbana 27 Bild 12 Utegym i trä 28 Bild 13 Ett utegym samlat som en aktivitetspark 28 Bild 14 Illustration av det nya mediacentret och allmänhetens/föreningarnas entré 33 Bild 15 Östersunds skidstadion 34 Diagram 1 Antal svarande i olika grupper 12 Diagram 2 Avgörande faktorer för val av bostadsort 13 Diagram 3 Träningsmöjligheter på skidstadion 14 Figur 1 Ledord för skidstadion 37 Bilageförteckning: Bilaga 1 Nytt motionsspår skidstadion Bilaga 2 Nytt motionsspår Spikbodarna Bilaga 3 Nytt träningsspår skidstadion Bilaga 4 Nytt sitskispår Bilaga 5 Ny sträckning rullskidbanan Bilaga 6 Projektorganisation Bilaga 7 Projektdirektiv

4 3 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens kansli har under 2013 genomfört ett projekt med syfte att utreda åretruntverksamheten på Östersunds skidstadion. De områden som har ingått i projektet är bland annat utveckling och värdskap, skid- och motionsspår, cykelleder, rullskidbanan, barnområde, utegym, tillgänglighet, information och fortsatt utveckling av tidig snö. I projektet ingår även att ta fram en ny detaljplan för skidstadion. Varje område har redovisats med ett antal förslag och med investerings- och driftkostnader samt eventuella finansieringslösningar. Målgrupp för utredningen har varit föreningar, privatpersoner, träningsgrupper och besökare. Utifrån den utredning som har genomförts lämnas följande sammanfattade förslag: En ny tjänst skapas på skidstadion med syfte att arbeta med bland annat utveckling, värdskap, marknadsföring och samordning. Det genomförs ett antal förändringar av skidspåren, både vad gäller motionsspår, träningsspår och elljusspår, för att förbättra för skidåkningen men också för att göra spårprepareringen effektivare. I samband med att det anläggs ytterligare en snölagringsplats på skidstadion ska 3 km elljusspåret bli ett permanent spår för tidig snö. Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion hårdgörs spåren för tidig snö, det skapas nya anslutningsvägar för att kunna lägga ut den tidiga snön samt fler vändplatser, det läggs ny asfalt på gamla delen av rullskidbanan och rullskidbanan utvecklas och förlängs. Det avsätts resurser för att kunna utöka spårprepareringen till att även omfatta helgerna och därigenom kunna höja kvaliteten på skidspåren. Det skapas ett särskilt spår för sitski samt för mer ovana skidåkare i området kring Rannåstjärnen. Det skapas ett barnområde på den nya Lövlundafastigheten. Det görs en tydligare definition av vilka spår som ska vara hund- och pulkaspår och det förtydligas i kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter var åkning med hund får ske samt att löpning, ridning, promenader och cykling vintertid i skidspåren är förbjudet. Det görs en tydligare definition av och informeras om vilka spår som är lämpliga för löpning.

5 4 Det anläggs en skillcourse, en teknikbana, en tävlingsbana och en motionsbana för mountainbikecykling i skidstadionområdet. Inom ramen för etapp 1 av investeringsprojektet på skidstadion anläggs en spolplats för cyklar vid nya mediacentret. Det sätts upp ett utegym i området nedanför parkeringen vid Arctura. Nya spårmarkeringar och informationstavlor sätts upp efter skidspåren, löpspåren och mountainbikespåren. Det tas fram och trycks upp kartor för samtliga spår. Informationen om kommunens skid- och motionsspår på hemsidan uppdateras. Det sätts upp nya informationstavlor och skyltar vid mediacentret och entrén till skidstadion. Det köps också in en TV-skärm till entrén på mediacentret som visar vilka spår som är preparerade och vilka bokningar som är gjorda på skidstadion. Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion genomförs ett antal tillgänglighetsanpassningar i skidstadionområdet och vid mediacentret. Det görs också anpassningar för att kunna anlägga en guideslinga för personer med synnedsättningar. Möjligheten att anlägga förråd för föreningar i bottenvåningen på Gamla sekretariatet ses över i samband med etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion. Vid kommande arbete med att skapa en ny huvudentré till skidstadion tas frågan om flytt eller ombyggnad av allmänhetens vallabod, anläggande av nya parkeringsplatser och en busshållsplats med. Det bör i samarbete med Destination Östersund och Visit Östersund arbetas för att aktivt marknadsföra Östersunds skidstadion och konceptet Tidig och säker snö. Möjligheten att i samverkan med näringslivet och Mittuniversitet skapa och sälja paketresor kopplat till träningsturism och skidstadion bör också ses över. En ny detaljplan tas fram för Östersunds skidstadion under Samverkan ska ske med omkringliggande områden.

6 5 1. Inledning Kultur- och fritidsnämndens kansli har under 2013 genomfört ett projekt med syfte att utreda åretruntverksamheten på Östersunds skidstadion. Utredningen har fokuserat på ett antal områden. Dessa har bland annat varit; utveckling och värdskap, skid- och motionsspår, cykelleder, rullskidbanan, anpassningar för barn, information, tillgänglighet, teknik, forskning och tester samt fortsatt utveckling av tidig snö. I projektet ingår även att ta fram en ny detaljplan för Östersunds skidstadion, ett arbete som kommer att genomföras under Målgrupp för utredningen har varit föreningar, privatpersoner, träningsgrupper och besökare. Slutrapporten redovisas på kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december Den huvudsakliga frågeställningen för utredningen har varit; hur är det möjligt att skapa en skidstadion som är attraktiv för medborgare, besökare, föreningar och träningsgrupper året runt? 1.1 Syfte Syftet med projektet har varit att ta fram ett väl genomarbetat underlag som ska ligga till grund för politiska ställningstaganden och beslut om skidstadions fortsatta utveckling vad gäller åretruntverksamhet. 1.2 Målsättningar Projektets målsättningar har varit att: - Ta fram förslag på hur Östersunds skidstadion kan vidareutvecklas som åretruntanläggning. - Redovisa kostnadsberäkningar för olika förslag. - Presentera förslag på finansieringslösningar. - Arbetet ska ske i samverkan med de aktörer som är verksamma på skidstadion och har intressen kring skidstadion utveckling. 1.3 Avgränsningar Projektet har avgränsats till åretruntverksamhet för allmänheten, föreningar, träningsgrupper och besökare. Projektet har inte omfattat lokalfrågor som boende, restaurang och butikslokaler. Satsningar för större tävlingar genomförs inom det investeringsprojekt som pågår på skidstadion under Förstudien avgränsas geografiskt till att omfatta skidstadionområdet med tillhörande spårområden. När det gäller att ta fram en ny detaljplan ska samverkan ske med omkringliggande markområden och arenor.

7 6 1.4 Organisation Kultur- och fritidsnämnden har varit ledningsgrupp för projektet. Projektgruppen har bestått av Liselotte Johansson från kultur- och fritidsnämndens kansli, Joakim Halvarsson enhetschef på fritid och Roger Hedlund platschef på skidstadion. Projektets referensgrupp har varit Östersunds Skidlöpareklubb, Spikbodarnas IK, Biathlon Östersund, Tullus SG, Östersunds Orienteringsklubb, Östersunds Cykelklubb, Vintersportgymnasiet, Skid- och skidskytteuniversitetet, Svenska Skidskytteförbundet, Jämtland-Härjedalens Skidförbund, Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund, Mittuniversitetet, Nationellt Vintersportcentrum, Destination Östersund, Intersport skidstadion och Camp Södergren. 1.5 Genomförande Projektgruppen har arbetat med de olika delområdena i projektet utifrån av kultur- och fritidsnämnden fastställda projektdirektiv och ledningsgruppens riktlinjer. Löpande möten har genomförts, både i projektgruppen och med referensgruppen. Referensgruppen har också fått information om projektet på anläggningens brukarråd som genomförs två gånger per år. Projektledaren har gett ledningsgruppen lägesrapporter vid kultur- och fritidsnämndens sammanträden. Synpunkter har också hämtats från den enkätundersökning som gjordes till elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar under våren Enkätundersökningen beskrivs mer i kapitel fyra. Under oktober genomförde projektgruppen en medborgardialog på skidstadion med i första hand allmänheten som målgrupp. Medborgardialogen var tyvärr inte särskilt välbesökt, utan endast elva personer deltog under kvällen. De resultat som har framkommit från både brukar- och medborgardialogen presenteras närmare i kapitel fem. Förutom detta har det informerats om projektet i kommunens magasin som går ut till alla hushåll i Östersunds kommun och på kommunens hemsida samt på skidstadions facebooksida. De olika förslag som presenteras i rapporten har deltas upp i följande avsnitt; ny tjänst med fokus på utveckling och värdskap, utveckling vinter, utveckling sommar, skidstadionområdet samt ny detaljplan. Förslagen redovisas med beräknade investeringskostnader och driftkostnader samt eventuella finansieringslösningar.

8 7 1.6 Jämställdhet I kultur- och fritidsnämndens plan för idrott, motion och rekreation är nämndens inriktningsmål att flickor och pojkar, kvinnor och män utifrån sina behov och intressen ska ha samma förutsättningar att kunna utöva idrott, motion och rekreation. Det är därför viktigt att i projektet verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män ska känna att de har samma tillgång och samma förutsättningar att nyttja Östersunds skidstadion. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar särskilt att arbeta med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom sina olika verksamheter. Under 2010 genomförde kultur- och fritidsnämnden en jämställdhetsanalys. Utifrån analysen och dess resultat gick nämnden under 2011 vidare och tog fram en handlingsplan för att mer konkret kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Handlingsplanen utgår från fyra strategiska framgångsfaktorer. Dessa är mål, styrning och uppföljning, utbildning och kunskap, metoder och arbetssätt samt stöd och samordning. Utredningens målsättning är att de satsningar som görs på Östersunds skidstadion ska bidra till att anläggningen utformas så att både kvinnliga och manliga idrottare i alla åldrar ska ha samma förutsättningar att utifrån sina respektive behov kunna utöva sina idrotter. Satsningarna ska bidra till att förbättra förutsättningarna för tävling, träning, motion och rekreation för kvinnor, män, barn och ungdomar. 1.7 Tillgänglighet och folkhälsa I kultur- och fritidsnämndens plan för idrott, motion och rekreation står att fysisk aktivitet har stor betydelse för barns, vuxnas och äldres utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt att kommunen kan skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet och erbjuda ett brett utbud som är utformat och anpassat efter medborgarnas och brukarnas efterfrågan och behov. Utredningens målsättning är att ta fram förslag som ska förbättra möjligheten till upplevelse, träning, motion och rekreation för alla. Anläggningens utformning ska främja fysisk aktivitet och lek för olika åldrar och på alla nivåer. Målsättningen är också att skidstadion ska kunna vara tillgänglig för alla målgrupper, oavsett funktionsnedsättning. Östersunds kommun arbetar efter ett koncept som benämns Design för alla. Det innebär att fokus ska vara att försöka hitta lösningar som fungerar för alla, oavsett funktionsförmåga. Utgångspunkten är att det som är nödvändigt för några är bekvämt för alla.

9 8 2. Bakgrund Östersunds skidstadion är ett stort och stadsnära område för rekreation, träning och tävling och erbjuder ett rikt utbud av skidspår, motionsspår, cykelspår och rullskidbana. Infrastrukturen på stadionområdet är väl utbyggd, framförallt på grund av de satsningar som har gjorts inför stora tävlingar i skidskytte. Förutom internationella tävlingar arrangeras också ett stort antal nationella och lokala tävlingar i skidskytte, längdskidor, skidorientering, orientering, cykel och snöskoter. Ett flertal aktörer använder skidstadion som sin dagliga arena för träning, motion och rekreation. Det är bland annat föreningar, skid- och skidskytteuniversitetet, vintersportgymnasiet, privatpersoner och träningsgrupper. En stor konkurrensfördel för Östersund är den tidiga snön som sparas under sommaren och som kommunen har som ambition att lägga ut från den 1 november varje år. Konceptet är unikt och en viktig del i marknadsföringen av vinterstaden. På skidstadion finns också ett antal verksamma företag med inriktning mot boende, restaurang, butiksförsäljning samt kurser och upplevelser. Under de senaste åren har det genomförts stora investeringar för att utveckla Östersunds skidstadion till en tävlings- och träningsarena i världsklass. Omfattande insatser gjordes inför VM i skidskytte 2008 och därefter har ytterligare satsningar gjorts för att bygga ut skidstadion för världscuptävlingar i skidskytte. Under arbetets gång blev det tydligt att det fanns behov av en långsiktig utvecklingsplan för området. Under genomfördes därför en förstudie för att ta fram riktlinjer för framtida satsningar på arrangemang och utveckling av arenan. Arbetet fokuserade på att undersöka behov och ta fram prioriteringar inför stora tävlingar i skidskytte och längdskidor, samordning av verksamheter och utveckling för föreningar och näringsliv samt fortsatta satsningar på tidig och säker snö. I september 2011 godkände kultur- och fritidsnämnden utvecklingsplanen. Utifrån utvecklingsplanen lyftes frågorna som handlade om fortsatta investeringar för stora arrangemang ut och utreddes under 2012 i förstudien Östersunds skidstadion som arena för internationella tävlingar. Utredningen har lett till att det under genomförs ett antal investeringar i bland annat ett nytt mediacenter, ombyggnad av skjutvallen, en ny snölagringsplats, ny skidbro, flytt av vallabodsområdet, nytt publikområde, utveckling av rullskidbanan och tillgänglighetsanpassningar med mera. Projektet som heter Östersunds skidstadion en arena i världsklass finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet i Jämtlands län och Östersunds kommun. De områden i utvecklingsplanen som handlar om utveckling av åretruntverksamhet för allmänheten, föreningar, träningsgrupper och besökare utreds nu vidare i detta projekt.

10 9 2.1 Östersunds skidstadion Det har sedan början av 1990-talet satsats cirka 150 miljoner kronor för att bygga ut Östersunds skidstadion för olika tävlingar och för att förbättra träningsmöjligheterna för elitaktiva, träningsgrupper, föreningar och motionärer. Idag är Östersunds skidstadion en av de absolut bästa anläggningarna i världen för stora arrangemang i skidskytte. En av de största fördelarna som skidstadion har är närheten till staden och det utbud som finns där. Många av de andra arrangörsorterna av världscupen i skidskytte har långa avstånd, både till närmaste tätort och till kommunikationer som till exempel flyg och tåg. Två andra konkurrensfördelar som Östersunds skidstadion har gentemot andra världscuparenor är den tidiga snön och den väl utbyggda TV-belysningen för att kunna arrangera tävlingar kvällstid. På skidstadion finns ett stort utbud av skidspår, löpspår och rullskidbana. Det är en styrka för vinterstaden Östersund att ha mycket skidspår som också är väldigt varierade. Bland annat är det möjligt att åka på nästan 4 mil sammanhängande elljusspår mellan skidstadion och Odensala, vilket är unikt för Östersund. Skidstadion tillsammans med bland annat skidbackarna på Frösön och skridskobanan Medvinden utgör navet i konceptet Vinterstaden och är en viktig del av de aktiviteter som finns att erbjuda i Östersund under vinterhalvåret. Östersunds skidstadion är en av de idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen satsar mest pengar på varje år. Den årliga driftkostnaden för skidstadion, skjutbanan och området Spikbodarna samt Odensala uppgår till 2,6 miljoner kronor. Utöver det tillkommer årliga kostnader med 1,2 miljoner kronor för att spara och lägga ut den tidiga snön. Idag arbetar två heltidsanställda personer med den dagliga driften av skidstadion. En stor del av tiden under vinterhalvåret används till att preparera skidspåren. På sommaren läggs mycket tid på att röja och underhålla spårområdet. Förutom skidstadion och Spikbodarna har även dessa två personer ansvar för prepareringen av skidspåren i Lugnvik och på Lövsta. Platschefen på skidstadion har dessutom arbetsledaransvar för fritidsanläggningarna i Lit. På skidstadion arbetar också en person som på deltid sköter skjutbanan. Förutom den dagliga skötseln av skid- och motionsspåren ansvarar de två heltidsanställa personerna för snötillverkning, utläggning av tidig snö, marknadsföring och uppdateringar på hemsidan samt kontakter med föreningar, träningsgrupper och landslag. De deltar också i arbetet med utvecklingsfrågor och förberedelser inför världscupen i skidskytte samt andra tävlingar och arrangemang året runt. Det finns i dagsläget inget utrymme att ta in extrapersonal vid arbetstoppar, till exempel vid tillverkning och utläggning av den tidiga snön eller inför tävlingar. Det finns inte heller möjlighet att ta in någon ersättare vid sjukdom. Detta har inneburit att personalen vid skidstadion ofta har flera hundra timmars övertid när vintersäsongen är slut. Östersunds kommun har sedan vintersäsongen 2007/2008 satsat på att tillverka och lagra snö inför premiären av världscupen i skidskytte under november/december och för försäsongsträning. Under sommaren 2007 iordningställdes en snölagringsplats norr om skidstadion, där det varje vinter under perioden december till och med februari tillverkas en snöhög på mellan m 3 snö. Snön täcks över med ett cirka 70 cm tjockt lager med sågspån och får sedan ligga över sommaren i väntan på snöutläggning-

11 10 en som startar i slutet av oktober/början av november. Östersunds kommun har som ambition att ha ett åkbart skidspår från den 1 november varje år för försäsongsträning, men det är mycket värderstyrt samt beroende av hur stor mängd snö som var möjligt att tillverka vintern innan. Under 2014 kommer det att anläggas ytterligare en snölagringsplats på skidstadion, vilket förväntas förbättra förutsättningarna avsevärt för att kunna erbjuda tidig snö. Bild 1 Östersunds skidstadion 2.2 Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion Resultaten från arbetet med utvecklingsplanen under visade tydligt att skidstadion behöver utvecklas för att tillgodose behoven för träningsgrupper, föreningar, näringsidkare och allmänheten. Det handlar bland annat om att skapa bättre förutsättningar för träningsverksamhet, kommersiell verksamhet och att skidstadion ska få ett bredare och starkare aktivitetsutbud för att kunna bli en mer attraktiv anläggning året runt. Skidstadion som besöksmål bör också lyftas fram tydligare. Östersund har goda förutsättningar att ta vara på den ökande trenden kring träningsturism, där skidstadion skulle kunna vara en central attraktion. Några av de förslag som lyftes fram i utvecklingsplanen och som har särskild betydelse för detta projekt är följande: - Att det ska skapas bättre förutsättningar för åretruntverksamhet. - Att skidstadion ska tillgängliggöras för fler målgrupper. - Att satsningen på tidig och säker snö fortsätter att prioriteras. - Att logistik, information samt infrastruktur på skidstadion förbättras. - Att förutsättningarna för att driva kommersiell verksamhet utvecklas. Det var i utvecklingsplanen viktigt att klargöra vilken inriktning och ambition Östersund ska ha för skidstadion i framtiden. Inriktningen och ambitionen skulle vara långsiktig och övergripande och det var tydligt att de förutsättningar som fanns kring att utveckla åretruntverksamheten skulle tas tillvara. Det behövdes en klar strategi kring skidstadion, eftersom området har stor betydelse för kommunens utveckling som besöksmål och arrangemangsstad samt för Östersunds marknadsföring som vinterstad. De satsningar som genomförs på skidstadion i framtiden bör ske i samverkan mellan idrotten, näringslivet, Mittuniversitet och kommunen.

12 Lugnet i Falun, exempel på ett arenaområde Utifrån den enkätundersökning som gjordes bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar är det tydligt att Falun är en av de orter i Sverige som genom sin utveckling av Lugnets arenaområde har blivit en av Östersunds starkaste konkurrenter när det gäller de aktivas val av boende- och träningsort. Att Falun står som värd för VM i skidor 2015 har inneburit att intresset för Lugnet har vuxit ytterligare under de senaste åren. Ett stort antal satsningar har genomförts på arenan inför världsmästerskapet. Lugnet i Falun är ett av norra Europas största och mest kompletta idrotts- och friluftsområden som erbjuder en unik samling av idrottsarenor på samma ställe. Sammanlagt utövas 75 idrotter på Lugnet och 60 av riksidrottsförbundets cirka 70 specialidrottsförbund bedriver verksamhet där. Cirka 50 arrangemang genomförs varje år på arenan och totalt har Lugnet 1,5 miljoner besökare per år. Exempel på idrotter och aktiviteter som utövas på Lugnet är längdskidåkning, ridning, bilsport, cykling, löpning, konserter och mässor. På området finns bland annat Europas största inomhushall, simhall, gym och skjutbana. Förutom idrottshallarna finns också restaurang och kontorslokaler. Svenska skidspelen är ett av de riktigt stora arrangemang som genomförs årligen på Lugnet. Visit Falun Borlänge AB erbjuder ett brett utbud av paketlösningar inom aktiviteter, boende, biljettförsäljning och evenemang. Det är en turistbyrå som ägs gemensamt av näringslivet samt av Falu och Borlänge kommuner. Turistbyrån arbetar med marknadsföring och utveckling av Falun som resmål och hjälper arrangörer som vill anordna tävlingar, konferenser och arrangemang vid Lugnet. Evenemangsansvarig för Lugnet är Falu kommun som står som värd för allt från ungdomsturneringar, utställningar, mässor och konserter till stora internationella skidtävlingar. Falu kommun tillhandahåller evenemangsservice, utrustning och servicetjänster till arrangörer på samtliga arenor. När det gäller klimat och snötillgång har Falun relativt stabila vintrar med tanke på breddgraden. Normalt går det åka skidor i slutet av november. Lugnet tillverkar cirka m 3 snö varje år som läggs ut på stadionområdet. Snötillverkningen sker under säsongen för att säkra snötillgången till Svenska skidspelen i mars. Lugnet tar ut en spåravgift från 1 december till och med 31 januari. Avgiften gäller på elljusspåret och stadionslingan där konstsnö läggs ut på 4 km skidpår. Falun har ambitioner att bli Sveriges nationalarena för cykelsport. Bland annat finns det en velodrombana inomhus på Lugnet. Det har också gjorts mycket kring utvecklingen av mountainbikeleder. Lederna har byggts av lokala cykelentusiaster. Cyklingen har växt som reseanledning och tillsammans med Säfsen, Mora och Sälen arbetar Lugnet med konceptet Biking in Dalarna, som innebär att det går att göra en kombinationsresa och åka mellan destinationerna för att cykla

13 12 3. Enkätundersökning bland elitaktiva En enkätundersökning gjordes under våren 2013 bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar i Sverige. Syftet var att få veta hur de aktiva ser på Östersund som träningsort kombinerat med Mittuniversitetet och Vintersportcentrum. Östersund vill utvecklas och ständigt bli bättre för elitsatsande skidåkare och skidskyttar. Det är därför viktigt att hämta in synpunkter från de aktiva och ta reda på vad som är avgörande för dem som elitsatsande skidåkare och skidskyttar när de väljer boende- och träningsort. Enkätundersökningen blev särskilt viktig att genomföra eftersom Östersunds kommun har fått indikationer på att ett flertal elitaktiva har valt att flytta och att Östersund inte är lika attraktivt längre bland yngre skidåkare. Enkäten gick ut till landslags- och elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar i Sverige. Bakom undersökningen står Östersunds Kommun, Nationellt Vintersportcentrum, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, Jämtland-Härjedalens Skidförbund och Peak Innovation. Svarsfrekensen på undersökningen var på 41,3%. I diagrammet nedan återfinns en sammanställning på de olika grupper som svarat på enkäten. 90,00% 60 80,00% 70,00% 60,00% ,00% 40,00% 30 Svarsfrekvens Antal svarande 30,00% 20 20,00% 10,00% 10 0,00% Total A-laget skidskytte J-gruppen skidskytte Juniorlandslaget Längd Längdlandslaget Skidgymnasiet Skiduniversitetet Team 2015 Längd U-laget skidskytte 0 Diagram 1 Antal svarande i olika grupper

14 13 För samtliga grupper är de fysiska träningsmöjligheterna den viktigaste faktorn för val av bostadsort. Att andra elitsatsande aktiva bor på orten är också viktigt. Snötillgången ligger på tredje plats över faktorerna. I diagrammet nedan redovisas de aktivas svar på vilka de avgörande faktorerna varit för val av bostadsort. Diagram 2 Avgörande faktorer för val av bostadsort En fråga ställdes till de aktiva kring vad de ansåg vara Östersunds främsta styrka för en aktiv längdskidåkare/skidskytt. De synpunkter som kom in kan sammanfattas i följande: - Bra skidstadion med utmanande terräng och fina skidspår. - Tidig snö från den 1 november. - Nationellt Vintersportcentrum med tester. - Elitsatsning på gymnasie- och universitetsnivå. - Möjlighet att kombinera studier och idrott. - Det bor många landslagsåkare i Östersund. - Det är en lagom stor stad med närhet till fjällen och till olika träningsmöjligheter. I enkäten tillfrågades de aktiva om de någon gång tränat vid skidstadion i Östersund. Samtliga 52 personer svarade att det hade de gjort. Samtidigt fick de aktiva längdskidåkarna och skidskyttarna betygsätta olika faktorer avseende träningsmöjligheter på skidstadion. Överlag får anläggningen bra betyg. Det som får sämre värden är främst rullskidbanan och spårprepareringen. Se svaren i diagrammet på nästa sida.

15 14 Diagram 3 Träningsmöjligheter på skidstadion De elitaktiva fick svara på frågan om vilka styrkor de ansåg att skidstadion har som träningsområde. Synpunkterna kan sammanfattas i följande: - Många tuffa skidspår i fin terräng. - Kuperade skidspår med god variation. - Bra skjutbana. - Tidig snö från den 1 november. - Skidstadion som ligger centralt och det är lätt att ta sig dit. - Bra konstsnöanläggning och vallabod. - Bra löpslingor. - Långa spår med elljus. - Mycket bra anläggning vintertid. De aktiva fick också svara på frågan om vilka svagheter de ansåg att skidstadion har som träningsområde. Av 32 synpunkter handlade 15 om rullskidbanan. Synpunkterna kan sammanfattas i följande: - Motionsspåren är för blöta och det finns för få bra löpslingor kring skidstadion. - Rullskidbanan är för brant i vissa delar och för flack i andra. - Rullskidbanan skulle behöva byggas ut, den är för kort och för enformig. - Ytbeläggning är dålig på rullskidbanan. - Alldeles för lång stadionplatt innan man kommer ut i skidspåren. - Dålig preparering av skidspåren, framförallt under helgerna. - Dåligt att skidspåren är avstängda när det är världscup i skidskytte.

16 15 4. Resultat från medborgar- och brukardialog Utgångspunkten när projektet startade var att under projekttiden genomföra en aktiv medborgar- och brukardialog. Målsättningen var att i enlighet med delaktighetstrappan nedan arbeta med information, konsultation och dialog. Bild 2 Delaktighetstrappan 4.1 Information Information har som beskrivits tidigare getts på kommunens hemsida, via skidstadions facebooksida och via kommunens magasin. Det har kommit in några synpunkter på facebooksidan som har kunnat tas med i rapporten. Det ha också informerats om projektet på skidstadions brukarråd. Internt har det hållits redovisningar kring projektet i olika sammanhang, bland annat för Samverkansråd Idrott och för Tillgänglighetsrådet. 4.2 Dialog med referensgruppen Ett antal möten har genomförts med olika representanter från referensgruppen, bland annat skid- och skidskytteföreningarna, Östersunds Cykelklubb, Mittuniversitetet, Nationellt Vintersportcentrum, Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund och Destination Östersund. Det har också förts dialog kring projektet i samband med skidstadions brukarrådsmöten, där alla aktiva föreningar på skidstadion bjuds in att delta. Målsättningen i projektdirektivet var att arbetet skulle ske i nära samverkan med referensgruppen, eftersom mycket kunskap och erfarenheter finns hos dessa aktörer. Målet kan anses vara uppfyllt. Referensgruppen har bidragit med många förslag, synpunkter och erfarenheter. Utredningens förslag har också skickats ut på remiss till referensgruppen under november Det lämnades en del synpunkter under remisstiden, som också har tagits med i rapporten. Många av de åsikter som har kommit in från referensgruppen har handlat om spårdragningar, spårpreparering, löpspår, rullskidbanan, barn- och skidteknikområde, tillgänglighet, forskning och tester samt marknadsföring med mera.

17 Medborgardialogen Syftet med medborgardialogen som genomfördes den 16 oktober 2013 var att bjuda in allmänheten och informera om projektet samt att ge deltagarna möjlighet att ställa frågor, komma med idéer och lämna synpunkter på de förslag som projektgruppen presenterade. Tanken var att allmänheten skulle få vara med och tycka till om skidstadions framtida utveckling. Tyvärr deltog endast elva personer under kvällen, varav fyra var ledamöter i kultur- och fritidsnämnden. Några av de synpunkter som kom fram under medborgardialogen var att: - Skidstadionområdet bör kunna tillgodo se så många målgrupper som möjligt. Det ska gå att motionera, promenera och träna samtidigt i samma område där alla målgrupper ska kunna samsas. - Det bör vara tillåtet att ha med sig hund i området, förutom i träningsspåren och på 3 km elljusspåret. Det ska vara hundägarens eget ansvar att ha ordning på sin hund. - Det bör satsas på ett utegym på skidstadion. - Både mountainbikecykling och terränglöpning sliter mycket på spåren och det krävs därför att det genomförs spåråtgärder om det ska satsas på dessa aktiviteter. - Det bör satsas på nya parkeringsskyltar på skidstadion. - Satsningen på tidig och säker snö bör marknadsföras mer. - Det bör satsas på ett café på skidstadionområdet som är lättillgängligt för alla. 4.4 Träff med elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar Under september 2013 bjöd kommunen in elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar till en lunch i Rådhuset. Syftet var att uppmärksamma deras ambassadörskap för Östersund, men även att utifrån enkätundersökningen som beskrivits i kapitel tre hämta in synpunkter kring vad de aktiva tycker om Östersund som boende- och träningsort. Några av de synpunkter som de kom fram under lunchen var: - Det borde byggas mer boenden nära skidstadion. Blomstergården skulle kunna vara en lämplig yta att bygga lägenheter för idrottare och studenter på. - En sjukgymnastutbildning på Mittuniversitetet skulle kunna locka många idrottare till staden. Även civilingenjörsutbildning och juristutbildning är önskvärt. - Rullskidbanan blir allt sämre för varje år och behöver åtgärdas. Det är också önskvärt med en mer varierad rullskidbana. - Östersunds största konkurrent Falun har ryckt upp sig och mycket beror på det kommande VM i längdskidor. Skolan har blivit bättre, sekretariatet har flyttat från Borlänge till Falun. Många yngre idrottare har flyttat dit och de drar med sig sina kompisar. Falun har också utvecklat sig vad gäller konstsnö. - Östersund saknar en gemensam träningsplats och en samlingsplats för elitsatsande personer i individuella sporter. Det går att jämföra med arenorna Lugnet i Falun och IKSU i Umeå. Östersund borde ha ett gym/träningsställe i närheten av skidstadion. - Det är väldigt blött på många av löpspåren kring skidstadion och det borde göras åtgärder för att förbättra för träning sommartid.

18 17 5. Åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion Östersunds skidstadion erbjuder stora möjligheter till träning, motion och rekreation både sommar och vinter. Följande avsnitt kommer att presentera de förslag som utredningen har kring utveckling av åretruntverksamhet på skidstadion. Förutom sommaroch vinterverksamhet ges också förslag på åtgärder för att bland annat förbättra utveckling och värdskap, tillgänglighet, information och marknadsföring, infrastruktur samt utveckling av konceptet tidig snö. 5.1 Ny tjänst med fokus på utveckling och värdskap Idag saknas det en funktion på skidstadion som ansvarar för frågor som utveckling, värdskap, marknadsföring och samordning. Den personal som arbetar på skidstadion är inom sina heltidstjänster fullt upptagna med att hantera den löpande driften av skidstadionområdet. Behovet har blivit allt tydligare vid bland annat genomförandet av fler och större tävlingar då det behöver samverkas med olika arrangörer och då fler träningsgrupper och landslag kommer till Östersund för att träna. Det är också viktigt i samband med de möjligheter som konceptet tidig snö erbjuder och vid det ökade behov som kommer att uppstå i och med att lokaler ska hyras ut i det nya mediacentret. Utredningen föreslår följande: - Det skapas en ny tjänst/tjänster på skidstadion med syfte att arbeta med bland annat utvecklingsfrågor, värdskap, marknadsföring och samordning. Tjänsten/tjänsterna skulle kunna samordnas med Östersund arena och eventuellt också Jämtkraft arena. Tjänsten kan vara organiserad inom kommunens verksamhet eller externt. Tjänsten/tjänsterna bör bland annat omfatta följande: - Fortlöpande utvecklingsfrågor. - Värdskap och mottagande. - Samordning av verksamheterna på arenorna. - Kontakter med föreningar, allmänhet, träningsgrupper och landslag. - Kontakter och samverkan med arrangörer, företag, turistbyrån m fl. - Information och marknadsföring. - Skötsel, bokningar och uthyrning av lokaler. - Försäljning och administration kring spårkort. - Delta i arbetet med tävlingar, arrangemang och matcher. - Medverka till att få fler arrangemang och tävlingar till arenorna. Personen/personerna som innehar tjänsten/tjänsterna bör vara utåtriktad och flexibel och bör också ha goda språkkunskaper i framförallt engelska samt vana att arbeta med information och marknadsföring. Erfarenhet av att driva verksamhet för många olika målgrupper, till exempel personer med funktionsnedsättningar, bör vara meriterande. Driftkostnaden för att skapa en ny tjänst/tjänster på skidstadion beräknas till 1 miljon kronor per år.

19 Utveckling vintertid På Östersunds skidstadion finns det cirka 16 mil skidspår. Förbindelser finns från skidstadion till spåren i Spikbodarna, Odensala och Torvalla. Av samtliga skidspår i skidstadionområdet och Spikbodarna är 36 km elbelysta. Rullskidbanans längd är 7 km. Skidspåren används av privatpersoner, föreningar, träningsgrupper och elitaktiva. Att nyttja skidspåren är i dagsläget kostnadsfritt, förutom på konstsnöspåret där det tas ut en avgift under perioden 1 november till och med 15 december. Avsnittet nedan beskriver utredningens förslag vad gäller vinterverksamhet. Bild 3 Utsikt mot Gamla sekretariatet och Storsjön Skidspår Idag består Östersunds skidstadion av ett komplext område med skidspår och leder. Vissa spår är populära och nyttjas mycket medan andra spår nyttjas mindre. Skidspåren och motionslederna är uppmärkta och det finns spårkartor och information på kommunens hemsida. Ändå upplever många det svårt att hitta i området, särskilt när det gäller de längre skidspåren. Varje år läggs cirka 1,3 miljoner kronor på preparering av skidspåren. Från november till och med april arbetar två personer sammanlagt cirka 50 timmar i veckan med spårpreparering, vilket innebär drygt timmar per säsong. Utredningen föreslår att det genomförs förändringar av skidspåren kring skidstadion. Avsikten är separera motionsspåren från träningsspår och elljusspår med separata inoch utgångar från skidstadion. På det viset blir det lättare att hitta och spåren blir inte lika kuperade i början och slutet av motionsspåren. För att det ska vara möjligt krävs det att det förs en dialog med markägaren av fastigheten Karslund 1:18 vid Lövlunda om att få arrendera eller köpa en bit mark för att kunna anlägga en ny in- och utgång på motionsspåret. Fokus kommer att läggas på spår som används mycket, medan spår som används mindre får lägre prioritet. De spår som prioriteras kommer då också att kunna hålla högre kvalitet än tidigare på grund av att det blir färre skidspår som ska prepareras.

20 19 De skidspår som föreslås få ny sträckning är 22 km träningsspåret, motionsspåren 5 km, 10 km och 15 km som utgår från skidstadion, motionsspåren vid Spikbodarna samt elljusspåret vid Spikbodarna. För kartor över de nya spårdragningarna se bilaga 1 och 2. Utredningen föreslår att det skapas ett särskilt träningsspår i skidstadionområdet som prepareras varje dag. Världscupslingorna kommer att vara en stor del av detta spår. Syftet är att hålla hög kvalitet på just det träningsspåret. Övriga tävlingsspår föreslås endast prepareras i början av säsongen för att lägga en bra grund med snö inför de tillfällen då det genomförs tävlingar. För karta över det nya träningsspåret se bilaga 3. Utredningen föreslår följande: - Det skapas ett nytt motionsspår som utgår från skidstadion. Delar av 22 km, 5 km, 10 km och 15 km slås ihop och bildar ett nytt motionsspår. Motionsspåren separeras från övriga spår i skidstadionområdet. - Motionsspåren vid Spikbodarna får ny sträckning genom att 5 km, 10 km och 15 km slås ihop till ett nytt spår. - Det sker en mindre omdragning av elljusspåret vid Spikbodarna. - Det skapas ett nytt träningsspår i skidstadionområdet som har hög prioritet vad gäller spårpreparering. - Spårskyltningen för skidåkning förbättras, det tas fram en ny spårkarta och informationen om skidspår och spårpreparering uppdateras på hemsidan. Läs mer under punkten Spårskyltning, spårkartor och information. Genom föreslagna förändringar kommer spårprepareringen att bli effektivare. Skidspår som används mycket kommer att prepareras oftare, medan andra spår får lägre prioritet eller tas bort helt. Det kommer att krävas markåtgärder för att göra föreslagna förändringar av skidspåren, både markberedning och förstärkningar av skidspåren. Kostnaden för spårförändringarna har schablonberäknats med en kostnad per meter skidspår och elljusspår. Investeringskostnaden för ändrade spårdragningar beräknas till kronor. Förändringarna innebär ingen ökad årlig driftkostnad, utan omprioriteringar göras inom befintlig budget Konstsnöspåret Östersunds kommun har som ambition att kunna erbjuda tidig skidåkning på skidstadion från den 1 november. Samtidigt arrangerar Östersund premiären av världscupen i skidskytte varje år i slutet av november och då är det ett krav att det finns garanterad snötillgång. Önskemålet har hela tiden varit att förutom tävlingsspåren även kunna lägga ut snö på 3 km elljusspåret. Det är ett av de mest populära skidspåren på skidstadion och ett spår som passar för de flesta skidåkare. Det är också en stor fördel att det finns elljus så att skidåkning kan ske kvällstid. Hittills har det dock varit svårt att kunna lägga ut tidig snö på 3 km elljusspåret, både för att snötillgången varit för liten och på grund av osäkra väderförhållanden. Det är tills nu framförallt slingan kring det så kallade Björnberget som förutom tävlingsspåren har fungerat som tidigt konstsnöspår.

21 20 I det investeringsprojekt som genomförs på skidstadion under finns det beslutat att det ska anläggas ytterligare en snölagringsplats i skidstadionområdet. Det kommer att innebära att det går att tillverka och lagra en större mängd snö. Om 3 km elljusspåret ska bli ett permanent konstsnöspår kommer det dock att krävas större åtgärder för att det ska vara möjligt att lägga ut snön. Då räcker det inte med att byta ytbeläggningen på rullskidbanan, utan både 3 km elljusspåret samt in- och utgången från skidstadion och den så kallade Omegakurvan måste hårdgöras och det behöver läggas ny asfalt som håller för att köra med lastbilar och hjullastare på. Förutom detta bör det skapas nya anslutningsvägar in till 3 km elljusspåret för att kunna köra in med lastbilar och tippa av snö på fler platser. Det behövs också fler vändplatser efter elljusspåret, vilket saknas i stor utsträckning idag. Om inte ovan beskrivna åtgärder genomförs kommer det att innebära stora årliga kostnader för att laga asfalten på framförallt den gamla delen av rullskidbanan. Utredningen föreslår följande: - I samband med att det anläggs ytterligare en snölagringsplats ska 3 km elljusspåret bli ett permanent spår för tidig snö. - Både elljusspåret, in- och utgången från skidstadion och Omegakurvan hårdgörs och det läggs ny asfalt som håller för utläggning av tidig snö. - Det skapas nya anslutningsvägar in till 3 km elljusspåret samt fler vändplatser. I samband med de åtgärder som föreslås kring tidig snö kommer det att finnas möjlighet att genomföra tester och prova nya tekniker kring bland annat övertäckning av snön. Syftet med arbetet kring den tidiga snön är att hela tiden kunna prova nya metoder för att kunna göra tillverkningen, lagringen och utkörningen av snön både effektivare och bättre. Investeringskostnaden för hårdgörning, ny asfalt, nya anslutningsvägar och vändplatser finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion. Läs mer under punkten Rullskidbanan. Bild 4 Utkörning av snö Bild 5 Skidåkning på konstsnöspåret

22 Spårpreparering Den spårprepareringsordning som gäller idag har beslutats av kultur- och fritidsnämnden och finns inskrivet i driftavtalet med teknisk förvaltning/fritid. Spårprepareringsordningen innebär följande: 1. Föreningar prioriteras i första hand 2. Elitverksamhet och skolor/universitet prioriteras i andra hand 3. Privatpersoner prioriteras i tredje hand När det gäller preparering av skidstadions spårområde prepareras först 3 km elljusspåret och tävling/träningsspåren kring skidstadion samt stadionvarvet. Därefter körs träningsspåret 22 km, motionsspår 5 km, 10 km och 15 km. Prepareringen av Spikbodarnas spårområde börjar vid A4 elljusspår och via förbindelsen A4-Spikbodarna. Från Spikbodarna körs korpspåren 1 km, 2,5 km och 5 km samt motionsspår 5 km, 10 km och 15 km. Hela elljusspåret prepareras ned till Odensala och Torvalla. Den prioriteringen som gäller idag innebär att spårprepareringen på veckodagarna prioriteras, medan skidspåren bara prepareras på helgerna om det har snöat mycket. Det betyder att framförallt privatpersoner och besökare som nyttjar skidspåren mycket på helgerna får sämre förhållanden. För en stad som särskilt marknadsför konceptet Vinterstaden och som vill få fler besökare vintertid till sina anläggningar, samtidigt som det satsas på skidstadion som en arena i världsklass, är det viktigt att det hålls en hög standard på skidspåren alla dagar under veckan. Utredningen föreslår följande: - Det avsätts resurser för att kunna preparera skidspåren även på helgerna och därigenom kunna få en kvalitetshöjning på skidstadion. Praktiskt skulle det lösas med extrapersonal och att befintlig personal lägger om sitt arbetsschema. Den ökade driftkostnaden för att preparera skidspåren även på helgerna beräknas till kronor per år. Bild 6 Preparering av skidspår med pistmaskin

23 Spår för sitski Det saknas idag ett skidspår som är lätt kuperat och som kan användas av bland annat åkare med sitski. Önskemålet från Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund och från de aktiva är två spår på 2,5 km respektive 5 km med start och mål på skidstadion. Utredningen föreslår följande: - Det skapas ett skidspår i skidstadionområdet som är särskilt anpassat för personer med sitski, men som också kan användas av bland annat skidskolor och personer med mindre skidvana som vill ha ett lättare spår. Spåret startar på skidstadion och integreras med det nya motionsspåret. Det längre spåret på 3,8 km går runt Rannåstjärnen där det är relativt platt. Det går också att vända tidigare och få ett spår som är 2 km. För de som vill åka ett ännu plattare spår finns det möjlighet att parkera vid snöupplaget och starta där. Spåret kommer inte att vara belyst, utan kvällstid måste åkning ske med pannlampa. Det ska finnas tydliga skyltar och information i anslutning till spåret. För spårkarta se bilaga 4. Det kommer att krävas markåtgärder för att anlägga ett särskilt spår för sitski. Kostnaden har schablonberäknats med en kostnad per meter skidspår. Investeringskostnaden för att anlägga sitskispåret beräknas till kronor. Det nya spåret för sitski innebär ingen ökad driftkostnad, utan omprioriteringar görs inom befintlig budget Barnområde På skidstadion saknas det idag ett skidspår/barnområde som är särskilt anpassat för de minsta barnen. Själva stadionområdet är platt, men det innebär en rejäl stigning att ta sig upp i spårområdet, vilket kan vara svårt för de mindre barnen. Utredningen föreslår följande: - Det skapas ett barnområde på den nya Lövlundafastigheten, precis norr om skidstadion. Det ska finnas möjlighet att parkera vid allmänhetens vallabod, för att det ska vara enkelt att ta sig till barnområdet. Förbindelsen till barnområdet sker via det nya motionsspåret. Barnområdet ska ha inriktningen att vara ett lekområde med särskild skyltning som är anpassat för de minsta barnen. Det kommer att krävas markåtgärder för att anlägga ett barnområde. Det ska också utformas med särskild skyltning, utrustning och grillplats etc. Investeringskostnaden för att anlägga barnområdet beräknas till kronor. Det nya barnområdet innebär ingen ökad driftkostnad, utan omprioriteringar görs inom befintlig budget.

24 Hund- och pulkaspår Hundar i kommunens skidspår har ökat under de senaste åren. Synpunkter har kommit in från privatpersoner som upplevt det som störande med skidåkare som ej har kontroll över sina hundar. När skidspåren är nypreparerade och inte har hunnit frysa till blir det rejäla avtryck i spåren, speciellt om hundarna springer i det klassiska spåret. Av samma skäl är det inte heller tillåtit att rida, promenera, springa eller cykla i skidspåren. Det finns idag inget tydligt beslut att hänvisa till vad gäller hundar i kommunens skidspår, utan det har endast gjorts en tillämpning av kommunens allmänna ordningsföreskrifter. Utredningen föreslår att det tas beslut om att följande skidspår ska vara hund- och pulkaspår: - Det nya motionsspåret som utgår från skidstadion - Spikbodarnas elljusspår - Odensala elljusspår - Förbindelsen mellan Spikbodarnas elljusspår och Odensala elljusspår - Lugnviks elljusspår - Östbergets elljusspår - Lits elljusspår - Brunflo elljusspår För åkning med hund i det nya motionsspåret vid skidstadion bör skidåkaren parkera vid snöupplaget och utgå därifrån. Det är inte lämpligt att åka med hund på själva skidstadion och stadionplatten, dels på grund av att det är många människor som rör sig i området och utifrån risken att det sker olyckor. Åkning med hund- och/eller pulka ska endast vara tillåtet på skatedelen av spåret, eftersom det annars är stor risk att det klassiska spåret förstörs. Hundägare måste ha kontroll över sina hundar och ha dem kopplade. Hänsyn ska också visas till andra skidåkare. I kommunens Allmänna lokala ordningsföreskrifter bör det tillkomma en paragraf där det förtydligas vart skidåkning med hund får ske. I 21 bör det också förtydligas att löpning, ridning, promenader och cykling vintertid är förbjudet i av kommunen anlagda skidspår. Bild 7 Draghundar

25 Utveckling sommartid Östersunds skidstadion har stor potential att bli ett mycket bra träningsområde även sommartid. Under barmarksperioden används området idag för bland annat löpning, promenader och rullskidåkning. Det skulle gå att förbättra området för dessa verksamheter samt skapa möjlighet för nya aktiviteter. Avsnittet nedan beskriver utredningens förslag vad gäller sommarverksamhet. Bild 8 Mountainbikecykling vid skidstadion Rullskidbanan Som beskrivits under punkten om konstsnöspåret finns det stora behov av att samtidigt som spåren där tidig snö ska läggas ut hårdgörs även lägga ny asfalt på den gamla delen av rullskidbanan. Den delen av rullskidbanan som avses är 3 km elljusspåret, inoch utgången från skidstadion och Omegakurvan. Det beror både på att asfalten är 15 år gammal och börjar bli i mycket dåligt skick och att den går sönder när snö körs ut med tunga lastbilar. Resultaten av enkätundersökningen bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar visar tydligt på att det finns ett starkt önskemål om att rullskidbanan byggs ut och förbättras. Rullskidbanan är idag endera väldigt platt på stadionområdet och 3 km elljusspåret eller väldigt brant det vill säga tävlingsslingorna. Efter dialog med föreningar och elitaktiva är önskemålet att det på rullskidbanan skapas en längre träningsbacke som har lagom lutning och som ansluter till befintlig rullskidbana. Önskemålet är också att det ska skapas bättre asfalterade anslutningar till området, så att det går att åka rullskidor hela vägen fram till skidstadion. Framförallt finns det ett behov av att asfaltera den korta sträcka av gångvägen mellan rondellen vid gamla slakteriet/mekonomen och skidstadion som idag är grusbelagd.