Projektdirektiv - Program för utveckling av idrottsanläggningar i kommunen

Transkript

1 Sida: 1 (11) Projektdirektiv - Program för utveckling av idrottsanläggningar i kommunen 1. Inledning Östersunds kommun, genom kultur- och fritidsnämnden, ansvarar för ett antal idrottsanläggningar i olika delar av kommunen (se bilaga 1). De flesta anläggningar är kulturoch fritidsnämnden internägare av, men vissa anläggningar hyrs internt av teknisk förvaltning/fastighet. Några kommunala idrottsanläggningar hyrs eller arrenderas ut externt till föreningar och nämnden ger även bidrag till anläggningar som drivs av ideella föreningar. Kommunens idrottsanläggningar nyttjas av ett stort antal målgrupper. Föreningslivet och ungdomsverksamheten är den stora användaren och det är också där bredden finns. Utöver idrottsföreningarna nyttjas även anläggningarna av allmänheten, skolan, företag, förbund och arrangörer m fl. En del större idrottsanläggningar används också för olika former av kulturarrangemang etc. Standarden på anläggningarna varierar mycket, från relativt nybyggda till äldre anläggningar. Det finns behov av både underhåll och utveckling på många av kommunens idrottsanläggningar. Det som saknas är dock en övergripande samlad bild av behov, utvecklingsmöjligheter och kostnader. Att få en helhetssyn, i form av ett långsiktigt program för anläggningsutveckling, är viktigt för att framtida prioriteringar ska kunna göras på rätt sätt och för att det ska finnas ett samlat underlag inför kommande planerings- och beslutsprocesser kring kommunens idrottsanläggningar Utvecklingen av idrottsutbudet i kommunen måste samtidigt gå hand i hand med den utveckling som sker i samhället. Kommunens tillväxtplan Mer Östersund En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund samt kommunens översiktsplan Östersund 2040 är övergripande strategiska dokument som uttrycker kommunens avsikter för tillväxten och den fysiska miljön i ett framtida perspektiv. Dessa planer ska vara vägledande för den utveckling som sker i Östersund vad gäller planering och utveckling, där också utvecklingen av idrottsanläggningar i kommunen ingår. Med en ökande befolkning, nya grupper av människor och framväxten av nya stadsdelar etc ställs allt högre krav på tillgång till kvalitativa och ändamålsenliga anläggningar. Även från föreningslivets och idrottens sida ställs höga krav på moderna och anpassade anläggningar. Utvecklingen har samtidigt också gått mot mer spontanidrott med önskemål om anläggningar som kan användas för icke organiserad verksamhet samt mot anläggningar för näridrottsverksamhet i kommunens olika stadsdelar. Det ställer nya krav i samhällsplaneringen, där kommunen i tidigt skede i planeringsprocessen måste tänka in idrottsanläggningar som en naturlig del av den infrastruktur som ska utvecklas. Närhet till idrottsanläggningar skapar också valmöjligheter för människor och innebär ökade möjligheter till god folkhälsa. I planeringen och utvecklingen av anläggningar är det viktigt att också lägga fokus på att skapa bra förutsättningar för jämställdhet, tillgänglighet, integration och bra miljöval. Dessa horisontella perspektiv måste finnas med i alla delar i anläggingsutvecklingen.

2 Sida: 2 (11) 1.1 Syfte Syftet är att programmet för anläggningsutveckling ska ligga till grund för framtida politiska prioriteringar samt planerings- och beslutsprocesser kring idrottsanläggningar i kommunen. 1.2 Målsättningar Målsättningarna är att programmet för utveckling av idrottsanläggningar i kommunen ska: - Ge en bakgrundsbild till den anläggningsutveckling som har skett fram till idag. - Ge en samlad bild av hur det övergripande underhållsbehovet på idrottsanläggningar i kommunen ser ut under en kommande 5 års period. - Ge en god och samlad bild av hur behovet och möjligheterna kring utveckling och avveckling av idrottsanläggningar i kommunen ser ut under en kommande 10 års period. - Ge en god och samlad bild av hur behovet av nya idrottsanläggningar ser ut i kommunen under en kommande 20 års period. - Visa på hur utvecklingen av idrottsanläggningar ska kunna möta befolkningsutvecklingen i kommunen samt utvecklingen av nya stadsdelar. - Visa på hur utvecklingen av idrottsanläggningar ska kunna möta föreningslivets och idrottens utmaningar och behov. - Visa på hur utvecklingen av idrottsanläggningar ska kunna bidra till bättre möjligheter att utöva idrott och rörelse samt ökad folkhälsa för kommunens invånare. - Mynna ut i en strategi som utifrån de fyra områdena ska presentera förslag på prioriteringar som bör göras i ett framtida anläggningsutvecklingsperspektiv samt redovisa förslag på tidplan. - Mynna ut i en strategi som ska ge en kostnadsuppfattning kring de olika behoven och förslagen som redovisas i programmet. - Visa på behov av en samlad resurs för det fortsatta arbetet med anläggningsutveckling inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter. 2. Omfattning Programmet för anläggningsutveckling ska omfatta följande fyra områden: 1. Underhåll av befintliga anläggningar 2. Utveckling av befintliga anläggningar 3. Eventuell avveckling av befintliga anläggningar 4. Behov av nya anläggningar

3 Sida: 3 (11) För att kunna titta på anläggningsutveckling ur ett brett perspektiv finns det ett antal frågor som ska finnas med under utredningen och som ska tas i beaktande i framtagandet av det långsiktiga programmet för anläggningsutveckling. Dessa frågor är bland annat: Finns det några särskilda målgrupper, såsom barn och unga eller personer med funktionsnedsättningar, som ska prioriteras? Ska någon särskild idrott eller aktivitet prioriteras? Finns det någon form av specialanläggningar vars utveckling bör prioriteras? Hur kan kommunen bidra till att skapa rättvisa tränings- och tävlingsmöjligheter för respektive idrotter? Hur utvecklas idrotten och föreningsstrukturen generellt och hur ser utövandet ut inom kommunens föreningsverksamheter? Hur ska kommunens idrottsanläggningar utvecklas för att få så jämställda förutsättningar som möjligt? Hur ser befolkningsutvecklingen ut i kommunen idag och hur ser befolkningsprognosen ut framöver? Hur ser områdesutvecklingen ut och vilka nya stadsdelar planeras? Vilka generella behov av utveckling finns det i kommunen när det gäller spontanidrottsplatser, näridrottsplatser och anläggningar för friluftsliv? Hur ser förhållandet ut mellan kommunens idrottsanläggningar och föreningsägda idrottsanläggningar? Hur påverkas driftkostnader och förutsättningar för drift av idrottsanläggningarna om det genomförs större förändringar och utvecklingsinsatser? 2.1 Underhåll av befintliga anläggningar Östersunds kommun ansvarar för ett antal idrottsanläggningar i olika delar av kommunen. Standarden varierar mycket, från relativt nybyggda till äldre anläggningar. I programmet för anläggningsutveckling ska det ingå att göra en översyn av underhållsbehovet på idrottsanläggningar i kommunen. Avsikten är att få en övergripande bild av hur behovet av underhållsinsatser ser ut under en kommande femårsperiod. Kring några av kultur- och fritidsnämndens idrottsanläggningar har det redan genomförts utredningar och det tagits fram underhållsplaner i olika former. På andra anläggningar behöver det göras en översyn av underhållsbehoven för att kunna få ett samlat underlag. Då en del av kommunens idrottsanläggningar internägs av teknisk förvaltning/fastighet och några även nyttjas av barnoch utbildningsförvaltningen så måste dessa översyner göras i samverkan mellan förvaltningarna.

4 Sida: 4 (11) 2.2 Utveckling av befintliga anläggningar De idrottsanläggningar som finns tillgodoser de flesta verksamma idrotter i kommunen. Men med en ökande befolkning i kommun och med ökade krav på träningstider från föreningarna är det många gånger svårt att få befintliga anläggningar att räcka till för alla. Under senaste åren har också Östersund arrangerat allt fler stora tävlingar och evenemang inom olika idrotter och kulturområden. Samtidigt som Östersund får fler tävlingar och evenemang ökar också kraven från arrangörer. Programmet för anläggningsutveckling ska belysa vilka möjligheter som finns att utveckla befintliga idrottsanläggningar för att de ska kunna nyttjas på ett bättre och mer effektivt sätt. Programmet ska också kartlägga hur befintliga anläggningar skulle behöva utvecklas för att nå fler medborgare, dels för att kunna försörja en ökande befolkning och dels för att tillgodose olika gruppers behov i olika delar av kommunen. Dessutom ska programmet undersöka vilka behov som finns av att utveckla befintliga idrottsanläggningar för att kunna möta behov vid stora evenemang och elitidrotter. Programmet för anläggningsutveckling ska kunna ge en god och samlad bild av hur behovet och möjligheterna kring utveckling av kommunens idrottsanläggningar ser ut under en kommande tioårsperiod. 2.3 Eventuell avveckling av befintliga anläggningar Programmet för anläggningsutveckling ska också undersöka om det finns behov av att avveckla idrottsanläggningar i kommunen, som t e x inte nyttjas i tillräcklig omfattning. Orsaken kan vara att det inte finns samma underlag av utövare som tidigare, vilket ha gjort att intresset för anläggningen har minskat. Behov kan också finnas av att avveckla anläggningar på grund av att de är i mycket dåligt skick och att det inte lönar sig att renovera och underhålla. Alternativen kan då vara att avveckla, flytta eller bygga nytt. Programmet för anläggningsutveckling ska ge en bild av hur behovet kring avveckling av kommunens idrottsanläggningar ser ut under en kommande tioårsperiod 2.4 Behov av nya anläggningar Programmet för anläggningsutveckling ska det visa på hur behovet av nya idrottsanläggningar ser ut i kommunen under en kommande tjugoårsperiod. Dels ska programmet belysa hur behovet av nya idrottsanläggningar ser ut för att ersätta uttjänta anläggningar i olika delar av kommunen. Dels ska programmet kartlägga hur behovet av nya idrottsanläggningar ser ut i nya stadsdelar. Programmet ska också undersöka hur vilket behov som finns i kommunen av nya idrottsanläggningar för att kunna möta framtida krav utifrån nya idrotter. 2.5 Avgränsningar Programmet för anläggningsutveckling avgränsas till idrottsanläggningar i Östersunds kommun. Utredningen omfattar i första hand idrottsanläggningar som ägs av kommunen, men även föreningsägda anläggningar och andra anläggningar som spontanidrottsplatser, näridrottsplatser och anläggningar för friluftsliv kommer att beröras. Tidsperspektivet handlar om mellan 5 20 år beroende på typ av anläggning och behov.

5 Sida: 5 (11) 3. Omvärldsbevakning Det har genomförts arbeten med att ta fram olika former av planer för anläggningsutveckling i andra kommuner i Sverige, bland annat i Gävle, Kalmar, Nacka och Stockholms stad. Östersund kommer att studera resultaten från andra kommuner för att inhämta kunskap och för att se hur andra kommuner har arbetat med anläggningsutvecklingsfrågor. Dialog kommer också att ske med grannkommuner, framförallt med Krokoms kommun, för att se hur samverkan skulle kunna se ut och hur resurser skulle kunna samordnas. Gävle: Kultur- och fritidsförvaltningen i Gävle kommun fick under 2016 i uppdrag att göra en översyn av kultur- och fritidsnämndens nuvarande och framtida lokalbehov och ta fram en lokalstrategi. Syftet var att tydliggöra vilka lokaler som kultur och fritid behöver i sin verksamhet. Arbetet utgick från tre delar; Att bedöma olika förutsättningar för befintliga lokaler och besluta om handlings- och tidplan, att kartlägga befintliga lokaler och att analysera verksamhetsbehovet samt göra en lokalstrategi för kommande planeringsperioder. Kalmar: Kultur- och fritidsförvaltningen i Kalmar kommun fick under 2015 i uppdrag att utreda och ta fram en anläggningsrapport samt en handlingsplan för idrottsanläggningar och idrottsverksamheter i kommunen. Utredningen skulle utgöra ett samlat underlag i den framtida kommunala planerings- och utredningsprocessen och visa på ett antal förslag som skulle prioriteras under en kommande tio-årsperiod. Nacka: Kultur- och fritidsenheten i Nacka kommun genomförde under 2016 en kapacitetsutredning över behov av ytor och anläggningar för idrott och fritid under perioden Nackas befolkning beräknas att öka kraftigt de kommande åren, vilket skapar förväntningar och ställer krav på utbyggnad av anläggningar för att kunna möta befolkningens behov och för att kunna behålla Nackas attraktivitet. Rapporten skulle visa på behov av idrotts- och fritidsanläggningar för en kommande 15 årsperiod. Den skulle också vara ett underlag när beslut om olika investeringar och prioriteringar inom idrotts- och fritidsområdet skulle fattas i kommunen. Utredningen pekade ut en riktning som skulle vara ett underlag för tidigare skeden i stadsbyggnadsprocessen och för fritidsnämndens yttranden över kommande planer. Stockholm: Idrottsförvaltningen i Stockholms stad fick under 2011 i uppdrag att upprätta ett förslag till långsiktig investeringsplan för stadens idrottsverksamhet, som en del i arbetet med det nya idrottspolitiska programmet. Planen skulle också följa den samlade strategin för stadens investeringar. Under 2014 redovisades en rapport i form av investeringsbehov fram till och med 2022 och med utblick mot 2030 för stadens idrottsverksamhet.

6 Sida: 6 (11) 4. Horisontella perspektiv Östersunds kommun arbetar utifrån en övergripande vision som ska genomsyra hela den kommunala verksamheten. Visionen utgår från ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Den ska ligga till grund för Östersunds utveckling och är utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Utifrån visionen har det skapats ett antal mål- och styrdokument som beskriver målen och hur kommunen ska nå dem. De övergripande strategiska styrdokumenten är tillväxtplanen Mer Östersund En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund och kommunens översiktsplan Östersund De beskriver hur kommunen ska arbeta för att skapa ett hållbart och attraktivt Östersund och vilka avsikter kommunen har för utvecklingen av den fysiska miljön i ett framtida perspektiv. I kommunens mål- och styrdokument behandlas också ett antal horisontella perspektiv som ska genomsyra kommunens verksamheter. Programmet för anläggningsutveckling ska ha ett tydligt fokus på dessa perspektiv. 4.1 Jämställdhet och mångfald I kultur- och fritidsnämndens Plan för idrott, motion och rekreation är nämndens inriktningsmål att flickor och pojkar, kvinnor och män utifrån sina behov och intressen ska ha samma förutsättningar att kunna utöva idrott, motion och rekreation. Det är därför viktigt att i programmet för anläggningsutveckling verka för att alla ska känna att de har samma tillgång och samma förutsättningar att nyttja kommunens anläggningar. Under 2010 genomförde kultur- och fritidsnämnden en jämställdhetsanalys. Utifrån analysen och dess resultat gick nämnden under 2011 vidare och tog fram en handlingsplan, för att mer konkret kunna arbeta med jämställdhetsintegrering inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden. Östersunds kommun prioriterar också strategiska utvecklingsområden som delaktighet, inflytande och sociala mötesplatser för unga och äldre. I kommunens tillväxtplan Mer Östersund - En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund står att Det är viktigt att Östersund är en plats där vi värnar om varandra och vår miljö. Det handlar om att skapa en attraktiv miljö där vi alla känner oss värdefulla och där vi främjar mångfald. Detta perspektiv ska också finnas med i programmet för anläggningsutveckling. 4.2 Tillgänglighet Östersunds kommun arbetar efter en kommunövergripande tillgänglighetsstrategi som benämns Ett Östersund för alla - En strategi för ett inkluderande samhälle genom design för alla. Synsättet Design för alla innebär att alla offentliga och privata miljöer samt produkter och tjänster ska utformas med tanke på mänsklig mångfald, utifrån till exempel storlek, språk, etnicitet, kön, könsuttryck och funktionsförmåga, för att fungera för och inkludera så många människor som möjligt. Utgångspunkten är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel personer med funktionsnedsättningar. Det gör att alla människor behandlas lika och behovet av särlösningar minskar eller försvinner. Kultur- och fritidsnämnden har under 2015, utifrån den kommunövergripande tillgänglighetsstrategin, tagit fram en egen handlingsplan för tillgänglighet inom nämndens verksamhetsområde. I programmet för anläggningsutveckling är det viktigt att synsättet Design för alla sätts i fokus och att handlingsplanen för tillgänglighet tas i beaktande.

7 Sida: 7 (11) 4.3 Folkhälsa Kommunens övergripande mål med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. I kultur- och fritidsnämndens Plan för idrott, motion och rekreation står att fysisk aktivitet har stor betydelse för barns, vuxnas och äldres utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt att kommunen skapar goda förutsättningar för fysisk aktivitet och erbjuder ett brett utbud som är anpassat efter medborgarnas och brukarnas efterfrågan och behov. Att skapa möjligheter till god folkhälsa för kommunens invånare ska vara en av de övergripande målsättningarna i programmet för utveckling av idrottsläggningar i kommunen. 4.4 Miljö Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt en miljöpolicy som anger den inriktning som kommunens miljöarbete ska ha. Det innebär bland annat att användningen av energi och material ska vara effektiv i relation till nyttan och att fossilfria lösningar systematiskt ska införas. Kommunens verksamhet ska bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Östersund har en tydlig miljöprofil och är en kommun i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. Miljöpolicyn ska finnas med i arbetet med programmet för anläggningsutveckling. Dom långsiktiga miljömålen för Östersunds kommun är att: - Östersund ska vara fossilbränslefritt och energieffektivt 2030, vilket innebär att fossila koldioxidutsläpp ska minska med 100 % och att energiförbrukningen ska minska med 20 % jämfört med I Östersund ska livsmiljön vara hållbar, trygg och säker, vilket innebär att planering och genomförande av verksamheter inte ska öka befintliga eller skapa nya miljö- och hälsoproblem. Arbetet med kemikalier som finns i varor som är i bruk och ska köpas in ska prioriteras. 4.5 Integration Östersunds kommun har en ny integrationsstrategi som sträcker sig fram till Integration handlar om att olika människor ska kunna leva tillsammans med respekt för varandras olikheter. Det handlar om att människor med olika ursprung och bakgrund möts och om att nyanlända invandrare ska kunna komma in i samhället på ett bra sätt. Strategin för integration har fyra långsiktiga mål: - Fler nya Östersundare. - Bättre tillvarata ny kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet. - Kvalitativ service, stöd och utbildning för alla. - Ökad social sammanhållning. Programmet för anläggningsutveckling ska kunna bidra till ökad integrationen och till att främja mångfalden i Östersunds kommun.

8 Sida: 8 (11) 5. Organisation Kultur- och fritidsnämnden kommer att utgöra ledningsgrupp för arbetet med att ta fram programmet för utveckling av idrottsanläggningar i kommunen. Styrgruppen kommer att bestå av förvaltningschefen på kultur- och fritidsförvaltningen, enhetschefen för enheten Kultur och fritid och den tillsatta projektledaren för utredningen. Projektgruppen kommer att bestå av projektledaren samt representanter från enheterna Kultur och fritid, Fastighet, Barn och utbildning, Trafik och park, Arenabyn, Park och fritid och Bad och camping. Referensgrupperna kommer att utgöras av bland annat: - Samverkansråd idrott - Östersunds Idrottsråd - Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund - Föreningslivet bestående av idrottsföreningar, specialförbund och arrangörer m fl. - Ungdomar, med syfte att representera ungdomarnas behov och synpunkter i ett anläggningsutvecklingsperspektiv. - Kommunens strateger inom områden som tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, miljö och integration. - Sakkunniga på övriga förvaltningar samt kommunens politiska nämnder och råd. Under arbetes gång kan ytterligare intressenter och personer komma att knytas till utredningen. Interna och eventuellt externa tjänster kommer att behöva köpas för att få tillgång till rätt kompetens. Det gäller framförallt för att ta fram och komplettera underhållsplaner på de anläggningar där det finns behov av det. 6. Intressenter Det finns ett stort antal intressenter när det gäller utveckling av kommunens idrottsanläggningar. Målgrupper är de aktörer som nyttjar anläggningarna och som har intressen i dess utveckling. Det är i första hand föreningar, allmänheten, skolan, organisationer, företag, förbund och arrangörer. Dialog kommer också att ske med andra kommuner kring samverkan m m. 6.1 Medborgar- och brukardialog På nästa sida visas den så kallade delaktighetstrappan som ligger till grund för det som kallas medborgar- och brukardialog.

9 Sida: 9 (11) Information Information om arbetet med programmet för anläggningsutveckling kommer att läggas ut på kommunens hemsida och kommunens Facebooksida m m. Information kommer även att ges löpande vid Brukarråd och vid andra möten med föreningslivet. Information kommer också att ges i andra sammanhang som vid Samverkansråd Idrotts sammanträden, på Idrottsforum, till kommunens förvaltningar, nämnder och råd m fl. Konsultation Programmet för anläggningsutveckling kommer att skickas ut på remiss till samtliga referensgrupper. Det kommer då att finnas möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på de olika förslagen. Dialog och delaktighet Arbetet med programmet för anläggningsutveckling ska präglas av dialog, delaktighet och öppenhet. Arbetet ska utföras i nära samverkan mellan projektgruppen och referensgrupperna. Det kommer att genomföras löpande möten med referensgrupperna för att inhämta kunskap och åsikter i olika frågor. Referensgrupperna förväntas i sin tur bidra med förslag, synpunkter och erfarenheter. En eller flera medborgardialoger med allmänheten kommer också att ingå i arbetet. Inflytande Genom referensgrupperna och medborgardialogen finns det möjlighet för projektets intressenter att ha inflytande över utvecklingen av kommunens idrottsanläggningar. Att föreningslivet, allmänheten, skolan och arrangörer m fl får ha inflytande över utvecklingen är viktigt, eftersom det är dessa grupper som i första hand ska nyttja anläggningarna för sina verksamheter. 7. Metod och genomförande En projektledare kommer att tillsättas för att på heltid arbeta med att ta fram programmet för utveckling av idrottsanläggningar i kommunen. Projektledaren kommer att ha ansvar för att sätta samman projektgrupp och referensgrupper. Projektledarens roll är att vara samordnare för arbetet och denne ska tillsammans med projektgruppen arbeta med de olika delområdena,

10 Sida: 10 (11) utifrån det fastställda projektdirektivet och ledningsgruppens riktlinjer. Möten och dialog ska hållas löpande med projektgrupp, styrgrupp och referensgrupper. Ledningsgruppen ska hållas välinformerad om arbetet. Projektledaren ska ansvara för budget och tidplan, dokumentation och för skrivandet av slutrapporten, d v s själva programmet för anläggningsutveckling med tillhörande strategi. Omvärldsbevakning och jämförelser med andra kommuner kommer att genomföras inom ramen för projektet. Syftet med omvärldsbevakningen är att studera andra orter och kommuner för att inhämta kunskap och för att få idéer kring hur utvecklingen av idrottsanläggningar i Östersunds kommun skulle kunna se, samt att se hur andra kommuner har arbetat med frågorna. Omvärldsbevakningen kommer att ske genom faktainsamling, kontakter och studiebesök. Projektet kommer också ha dialog med andra kommuner, så som grannkommuner, för att se hur samverkan skulle kunna se ut och hur resurser skulle kunna samordnas över kommungränserna. 8. Förväntat resultat Förväntade resultat är att programmet för anläggningsutveckling ska ge en god och samlad bild kring behov av underhåll, utveckling, eventuell avveckling och nya idrottsanläggningar i Östersunds kommun under en tidsperiod på 5 20 år. Det färdiga programmet ska mynna ut i en strategi som ska presentera konkreta förslag inklusive kostnadsberäkningar. Programmet ska också visa på hur utvecklingen av idrottsanläggningarna ska kunna möta befolkningsutvecklingen i kommunen, framväxten av nya stadsdelar samt föreningslivets och idrottens ökade önskemål och behov. Programmet för anläggningsutveckling ska kunna ligga till grund för politiska beslut vad gäller framtida satsningar på idrottsanläggningar i kommunen. Resultatet av programmet och den framtagna strategin ska i nästa steg kunna ligga till grund för vidare utredning och eventuell projektering. 8.1 Framgångsfaktorer Viktiga framgångsfaktorer för uppdraget är att den politiska ledningsgruppen är välinformerad, att det finns ett tydligt uppdrag samt att projektet drivs av kompetent personal. Det är också viktigt att idrotten och föreningslivet är delaktiga i arbetet och att det förs en bra dialog med de aktörer som har intressen kring idrottsanläggningarnas utveckling. Det måste även avsättas tillräckligt med resurser och tid för framtagandet av programmet för anläggningsutveckling. 9. Budget Budgeten för projektet är kronor, fördelat på kronor under 2017 och kronor under Pengarna ska framförallt användas till att anställa en projektledare under 1 år samt till att ta fram och komplettera underhållsplaner på ett antal anläggningar m m.

11 Sida: 11 (11) 10. Tidplan Tidplanen för arbetet är 1 år, från 1 november 2017 till och med 31 oktober Slutrapporten och själva programmet med tillhörande strategi kommer att redovisas på kulturoch fritidsnämndens sammanträde i november/december Aktivitet Tid eller period Ansvarig Projektdirektiv antas av KoFN September 2017 Förvaltningschef Projektledare tillsätts Oktober/november 2017 Förvaltningschef Projektgrupp skapas November 2017 Projektledare Referensgrupper skapas November 2017 Projektledare Projektplan/arbetsplan tas fram November 2017 Projektledare Projektmöten Löpande Projektledare Möten och information till referensgrupper Löpande Projektledare Medborgardialog/er Under 2018 Projektledare Information till allmänheten Löpande Projektledare Avstämningar/information till Löpande vid KoFN:s Projektledare ledningsgrupp sammanträden Avstämningar/information till styrgrupp Löpande vid behov Projektledare Avstämningar/information till Samverkansråd Idrott Information och dialog med andra förvaltningar och nämnder Programmet med tillhörande strategi är klart Programmet med tillhörande strategi antas av kultur- och fritidsnämnden Löpande vid Samverkansråd Idrotts sammanträden Under Projektledare Projektledare 31 oktober 2018 Projektledare November/december 2018 Förvaltningschef