Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer"

Transkript

1 1 (38) till Slutredovisning av regeringsuppdrag IJ2007/349/JÄM, IJ2007/2249/JÄM Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer

2 2 (38) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. UPPDRAGET INFORMATIONSSPRIDNING 5 3. ARBETSPROCESS 7 4. BAKGRUND, INSIKTER OCH VÄGVAL KREATIVT KONCEPT KANALSTRATEGI UNDERSÖKNINGAR DELAR I INFORMATIONSKAMPANJEN INTERNINFORMATION GENOMSLAG I MEDIA EFFEKTER SAMVERKAN INFORMATIONSSPRIDNING MOT HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET ÖVRIGA AKTIVITETER 34

3 3 (38) 1. Sammanfattning I juli 2007 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade parrelationer. En del av regeringsuppdraget handlar om att informera allmänheten om Polisens arbete med att minska brott i nära relationer samt att stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fler brott anmäls. För all kommunikation inom brott i nära relationer har interna och externa opinionsbildare och vidareförmedlare använts för att förankra arbetet, stärka relationer och för att hitta olika sam arbetsmöjligheter. Kommunikationen har bidragit till att fler aktörer bättre förstår Polisens agerande och ser Polisen som trovärdig samt att fler bättre vet hur de kan understödja det arbete och de mål Polisen satt inom området. En rad möten, insatser och aktiviteter har genomförts, både lokalt och centralt. För att ytterligare intensifiera arbetet med att få fler att anmäla brott och därmed minska mörkertalet startades en nationell informationskampanj Kom till oss i början av september Kampanjen har haft tre beståndsdelar: en speciell webbplats, annonsering i tidningar, nationellt och lokalt, och på Internet insatser gentemot press och medier, nationellt och lokalt. Informationskampanjens primära målgrupp har varit personer som utsatts för våld i en partnerrelation. Kampanjen har också vänt sig till dem som bevittnat eller känner till våld i en nära relation. Barnperspektivet har beaktats i alla insatser. Gemensamt för personerna i målgruppen är att de inte har anmält brott. I förarbetet har därför mycket fokus lagts på att skaffa insikter om varför man inte anmäler. Vad är det som hindrar? Vilken roll ska kommunikationen till allmänheten spela för att hjälpa målgruppen över dessa hinder? För att definiera detta har vi bland annat låtit psykologer genomföra djupintervjuer med brottsutsatta män och kvinnor som inte anmält. Utifrån detta gjordes vägvalet att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt känner fler igen sig, och fler inser att det finns en anledning att anmäla. Informationsinsatsen om hedersrelaterat våld är en viktig del av uppdraget. Tidigt togs beslutet att göra speciella och separata insatser för att nå bästa effekt. Under december 2009 inleddes den satsningen, med annonsering i kollektivtrafiken i Storstockholm och Malmö, samt med annonsering på Internet och med affischering hos Folktandvården i hela landet.

4 4 (38) Informationskampanjens effekter I slutet av hösten gjordes en effektmätning av kampanjen bland allmänheten. Kampanjens genomslag har varit störst i storstadsregionerna och bland kvinnor, vilket även motsvarar de investeringar för annonsering i medier som gjorts. Budskapsförståelsen är mycket stark. Genom kampanjen har Polisen lyckats med att bredda bilden av vad brott i nära relationer är - från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld, även det lite mildare. Man förstår att man ska vända sig till Polisen om man är brottsutsatt eller vittne. Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod, och allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt positivt intryck av den. Det lokala informationsarbetet i alla polismyndigheter har varit en viktig del av kampanjen. Många myndigheter arbetade intensivt med lokala medier under kampanjperioden. Alla polismyndigheter fick stöd av Rikspolisstyrelsen för sitt arbete genom underlag och tips och genom att lokalt genomförda aktiviteter spreds nationellt som goda exempel. Mätningar och intervjuer med brottsutsatta, vittnen och allmänheten bekräftar att vägval, det kreativa anslaget och informationssajten skapar goda förutsättningar för att minska mörkertalet, det vill säga öka antalet anmälningar från brottsutsatta och vittnen. Polisen ses även som en trovärdig avsändare för den här typen av kampanjer och allmänheten uppskattar att kampanjen görs. Av de tillfrågade säger sig uppemot 30 procent ha blivit utsatta för brott i en nära relation. Det stärker bilden av ett stort mörkertal och att brott i nära relationer är ett stort samhällsproblem med mänskligt lidande som följd. Detta understryker behovet av att bedriva den här typen av informationskampanjer. All kommunikation under perioden präglades av ett proaktivt synsätt med ett tydligt mottagarperspektiv, där Polisen ville visa att man tagit initiativ när det gäller brott i nära relationer.

5 5 (38) 2. Uppdraget - informationsspridning Inför och under 2007 fick Polisen flera regeringsuppdrag inom området brott i nära relationer. En del av uppdraget handlade om att sprida information till allmänheten. Målet har varit att stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fler brott anmäls. Nulägesanalys och övergripande kommunikationsplan Under november 2007 genomfördes en nulägesanalys av hur Polisen arbetar med frågor om brott i nära relationer, vilken status arbetet har, hur man arbetar med informationsspridning samt hur detta arbete uppfattas av viktiga externa nyckelpersoner, till exempel inom frivilligorganisationer och inom andra myndigheter. Analysen bestod dels av en skrivbordsunder sökning, dels av en intervjuundersökning. Med nulägesanalysen som utgångspunkt utarbetades en övergripande kommunikationsplan med strategier för informationsarbetet. Planen låg färdig juni I planen konsta terades att kommunikationens roll i projektet Brott i nära relationer är att understödja att målen för projektet uppnås och att säkerställa att det nationella handlingssättet förankras och blir verklighet.

6 6 (38) Upphandling av kommunikationsbyrå Hösten 2008 gick Rikspolisstyrelsen ut i en offentlig upphandling och sökte en kommunikationsbyrå. För att uppmana många att komma med ansökan annonserade Rikspolisstyrelsen i branschtidningen Resumé. Det var 51 kommunikationsbyråer som lämnade intresseanmälan, och av dessa inbjöds 7 att lämna anbud. Efter en noggrann utvärdering utsågs Granath till kommunikationsbyrå med totalansvar för den externa informationskampanjen. Granath påbörjade sitt arbete i januari 2009.

7 7 (38) 3. Arbetsprocess Arbetet med att ta fram informationskampanjen har bedrivits efter nedanstående process. Kännetecknande har varit ett nära och öppet arbetssätt mellan Granath och Rikspolisstyrelsen, som tillsammans bildade en arbetsgrupp. Arbetsgruppen genomförde ett omfattande inläsningsarbete av facklitteratur och olika forsk ningsrapporter. I arbetet med budskapsstrategin rådgjorde arbetsgruppen med forskare vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen har också suttit med och lyssnat vid polisförhör samt haft fördjupande samtal med personer från olika frivilligorganisationer. STEG 1: Nuläge STEG 2: Budskapsstrategi STEG 3: Kanal- & aktivitetsstrategi STEG 4: Kreativt koncept STEG 5: Förtest STEG 6: Produktion STEG 7: Genomförande STEG 8: Uppföljning Steg 1 Nuläge: Inläsning av befintligt material, kompletterande research, djup intervjuer och fokusgrupper, jämförelse från liknande kampanjer i andra länder, målgruppsanalys,definition av kommunikationsutmaningar, målformulering, riskanalys etc. Steg 2 Budskapsstrategi: Handlar om att definiera målgruppen. Identifiera och besluta om strategiska huvudbudskap som ger en tydlig riktning för kommunikationen. Steg 3 Kanal- och aktivitetsstrategi: Genomlysning av möjliga kanalval utifrån kommunikationens uppgift och givna budgetramar. Roller och prioriteringar för varje kanal (medieoberoende). Steg 4 Kreativt koncept: Idéarbete och framtagande av kampanjens kreativa idé (medieoberoende). Steg 5 Förtest: Här testas kampanjens idé i målgruppen. Steg 6 Produktion: Teknisk produktion av kampanjenheter. Steg 7 Genomförande: Annonsering med mera påbörjas. Steg 8 Uppföljning: Effektmätningar.

8 8 (38) Förankring En viktig del av arbetet har varit att förankra de olika stegen i arbetsprocessen, både internt och externt. Intern förankring Förutom att internt visa var arbetsprocessen har befunnit sig har Rikspolisstyrelsen även haft en dialog med polismyndigheterna om olika vägval samt om frågor som skulle kunna påverka polisorganisa tionen. Detta arbete har skett kontinuerligt via möten hos polismyndigheterna, telefonmöten och vid nationella sammankomster som exempelvis informationschefsträffar, kontakt- och införandemöten samt telefonkonferenser. Ett antal informationschefer från polismyndigheterna har även varit engagerade i en intern referensgrupp. Dessa polismyndigheter har varit: Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Östergötlands län, Polismyndigheten i Uppsala län, Polismyndigheten i Västerbottens län, Polismyndigheten i Västernorrlands län, Polismyndigheten i Västmanlands län. Dessutom har Polisförbundet deltagit i referensgruppen. Kontakterna har för det mesta skett via telefon, e-post eller möten. Vi [på myndigheterna] har bjudits in att vara delaktiga på fl era nivåer och i olika forum, i mycket god tid. Det har vi både välkomnat och dragit nytta av, på fl era sätt - både i vårt interna utvecklingsarbete och för vår planerade kommunikation. Det har skapat engagemang. Ulrika Hjerpe, informationschef, Polismyndigheten i Gävleborgs län Projektet Brott i nära relationer och den externa informationskampanjen har varit en oerhörd draghjälp för vårt arbete på myndigheten och med att få en förståelse för svårigheten att hantera dessa ärenden. Inger Olsson, kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län

9 9 (38) Extern förankring Möten och dialoger med andra myndigheter och frivilligorganisationer har varit viktiga för allt arbete med brott i nära relationer och då särskilt förankringen av arbetet med informationsspridning till allmänheten. Förutom att det har varit väsentligt att förankra budskap, målgrupper och kanalval har det varit angeläget att visa på den kunskap och kompetens som har utvecklats inom ramen för projektarbetet, såsom den nationella utbild ningen, metodhandboken samt andra satsningar som genomförts. Det har också varit viktigt att lyssna på hur andra aktörer arbetar inom området. Tidigt utsågs en extern referensgrupp för arbetet. Den har samlats vid några tillfällen under perioden. Däremellan har kontakter tagits genom möten, samtal och via skriftliga lägesrapporter. I denna referensgrupp ingick: Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum i Göteborg), Brottsoffermyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Dessutom har Polismyndigheten i Östergötlands län och Polismyndigheten i Västerbottens län samt representanter från fackförbunden deltagit i referensgruppen. Flera externa organisationer har tagit aktiv del i arbetet och bidragit med kunskap och engagemang. Bland dessa kan nämnas; Electra/Sharafs Hjältar (Fryshuset), Alla Kvinnors hus, Brottsofferjourernas Riksförbund, Kvinnors Nätverk, Glöm aldrig Pela och Fadime-föreningen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Riksorganisationer för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Rädda Barnen, Systerjouren Somaya etc. Jag ser det som positivt att polisen bjöd in intresseorganisationerna till dialog. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra allra allvarligaste samhällsproblem. För att råda bot på det är det av största vikt att polisen tar till vara all den kunskap, erfarenhet och kreativitet som fi nns ute i landet. Det är helt avgörande att polisen tydligt visar att de är tillgängliga för och lyssnar på fl ickor och kvinnor som är utsatta för våld. Angela Beausang, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Polisen får inte glömma vikten av att samverka även i framtiden. Det fi nns en enorm kunskap och ett stort engagemang hos alla frivilligorganisationer. Arhe Hamednaca, Electra/Sharafs hjältar (Fryshuset)

10 10 (38) 4. Bakgrund, insikter och vägval Syftet med den externa kommunikationen var att stärka förtroendet för Polisen så att fler brott anmäls. För att på sikt nå dit behövde Rikspolisstyrelsen först förstå varför brottsutsatta och vittnen inte gör någon anmälan. Målgruppsfokus Tidigt definierades en av regeringsuppdragets stora utmaningar: Den stora och breda målgruppen i kombination med en begränsad budget. Stor i bemärkelsen hela allmänheten och bred i form av heterogen. 9 Kvinnor/män Barn Vittnen/ anhöriga Heder hbt För att ge bästa möjliga effekt bestämdes att den externa informationsinsatsen skulle ges ett målgrupps fokus på följande grupper: Personer som utsätts för våld i partnerrelation (hetero och hbt) Personer som bevittnar eller känner till våld i nära relation Barnperspektivet skulle beaktas i kommunikationen. Hedersperspektivet skulle framförallt tas om hand genom utbildningsdelen i projektet samt genom separata insatser.

11 11 (38) Den externa informationsinsatsen riktad till de valda målgrupperna startade under andra halvan av augusti. Den föregicks av informationsinsatser riktade till media. Tidpunkten för kampanj start valdes utifrån att man skulle kunna utnyttja konjunkturläget när det gällde köp av annonsplats i medierna samt att augusti gav möjligheten att arbeta samlat under hösten. Vidare sade sig samtliga polismyndigheter föredra denna tidpunkt för start. Vissa kommunikationsinsatser gjordes dock redan under juni månad i anslut ning till Rikspolis - styrelsens med verkan i Almedalen samt under Pridefestivalen i Stockholm i slutet av juli. Definiera anmälningsbarriärer Kommunikationen handlade om att få fler brottsutsatta och vittnen till våld i nära relationer att anmäla detta. Det finns mycket kunskap och statistik om alla brott i nära relationer som anmäls. Nästa steg i arbetet inriktades på att skaffa insikter om de brott som inte anmäls och vilka hinder som finns för att anmäla. Arbetsgruppen definierade också vilken roll kommunikationen kan ha för att lösa upp respektive barriär. En viktig del här var att beakta vad som är förenligt med polisens uppdrag och vad Polisen kan stå bakom som avsändare. Barriärer ur den brottsutsattes perspektiv BARRIÄRER KOMMUNIKATIONENS ROLL 27 Man ser sig inte själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. Man vill inte se sig själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. Nyansera bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Nyansera och luckra upp bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Man ser inte nyttan med att anmäla. Visa varför det är viktigt att anmäla. Man är osäker/rädd för konsekvenserna av en anmälan. Skapa tydlighet och trygghet kring vad en anmälan innebär. Man har fel föreställningar om vad en anmälan innebär. Tydliggöra hur ett ingripande/en kontakt med Polisen kan gå till. Varför anmäler inte den brottsutsatte? Det är en kombination av flera olika anledningar som gör att den som utsätts inte anmäler, men en av de avgörande barriärerna är att den brottsutsatte inte ser sig själv som en brottsutsatt som lever i en misshandelsrelation. Den brottsutsatte har svårt att identifiera sig med den bild som exempelvis medierna ger av en brottsutsatt, där fokus ligger på det grova våldet, medan vardagen för många utsatta består av förnedring, hot, örfilar, slag och knuffar, men inte nöd vändigtvis av det allra grövsta våldet (även om det bevisligen förekommer).

12 12 (38) I början av en misshandelsrelation är det vanligt att den brottsutsatte försöker hitta rationella för klaringar till varför partnern hotar och/eller slår. Vartefter relationen fortskrider normaliseras hoten och våldet, och blir en del av vardagen. Den brottsutsatte blir slagen men uppfattar det inte som misshandel. Med andra ord: Den brottsutsatte ser inte brottet och då finns det heller inget att anmäla. Att leva i en misshandelsrelation är också förenat med känslor av misslyckande och skam. Det är inget man pratar om, istället försöker man dölja det. Skammen hindrar den brottsutsatte från att anmäla. Hur kan vi få den brottsutsatte att anmäla? För att den brottsutsatte ska tänka tanken att göra en anmälan, måste den han eller hon inse att det faktiskt rör sig om ett brott. Därför behövde kommunikationen bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt skulle fler kunna känna igen sig, fler inse att de är utsatta för ett brott och fler få en anledning att anmäla. Känslan av skam sitter djupt rotad hos den brottsutsatte. En extern informationskampanj löser inte problemet, men det kan vara en del av lösningen genom att bilden av brotten breddas och visar att det sker hela tiden, överallt och i alla samhällsklasser. Ju vanligare det är, desto mindre skamligt blir det. Att få fler brottsutsatta att inse att de själva (och många andra) är utsatta för ett brott, var utgångspunkten för kommunikationen. Men frågetecknen var fler än så: Varför ska jag anmäla? Vilka konsekvenser kan en anmälan egentligen få? Hur dramatiskt och utpekande är ett polisin gripande? Dessa frågor fick sin svar på informationssajten som annonserna hän visade till. Informationssajten länkar också vidare till olika fri villig organisationer dit den brottsutsatte kan vända sig med frågor som ligger utanför Polisens område. På informationssajten får även vittnen reda på vad de kan göra om de märker att någon i deras omgivning far illa.

13 13 (38) 5. Kreativt koncept Utifrån den valda kommunikationsriktningen presenterade Granath ett antal kreativa koncept för Rikspolisstyrelsen. Efter fördjupning kring två av koncepten valdes konceptet Kom till oss. Konceptets uppgift var att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott. På så sätt skulle fler känna igen sig, fler inse att de är utsatta för ett brott och fler få en anledning att anmäla. Konceptet bygger på tankelinjen att om du tror att det som du är utsatt för är normalt, och att det ska vara så så misstänker vi på Polisen att du kan vara utsatt för ett brott. Det är helt oacceptabelt och i så fall ska du absolut komma till oss. Istället för att använda uppmaningen Anmäl valdes en tydlig men mjukare form ska du absolut komma till oss. Med hjälp av förtest bekräftades att konceptet hade de kommunikativa effekter som önskades. Såväl brottsutsatta som allmänheten deltog i dessa tester. Läs mer om detta under avsnitt 7. Polisen talar direkt till den brottsutsatte För att inte riskera att prata över huvudet på den brottsutsatte har Polisen valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. Det betyder dock inte att vittnen glömdes bort, men istället för att vända sig till dem i själva anslaget togs det om hand i annonstexter och på den särskilda informationssajt som togs fram för brott i nära relationer. Ett flertal av de barriärer som identifierades är gemensamma för brottsutsatta och vittnen, vilket innebär att vittnen kan känna igen sig även om tilltalet riktar sig till den brottsutsatte.

14 14 (38) 6. Kanalstrategi Kanalmix 1 Breda Annonsering Utomhus Selektiva Internet Samverkan Press och media Medier riks Medier lokalt HBT Etnicitet Sökord Sociala medier Frivilligorganisationer Andra myndigheter INFORMATIONSSAJT Fördjupning Mobilisering Räta ut frågetecken POLISEN Informationskampanjen har bestått av tre beståndsdelar: En speciell informationssajt Annonseringar i tidningar och på Internet Press- och mediearbete nationellt och lokalt Utifrån en begränsad budget för köp av annonsplats med mera har arbetet skett med följande grundtanke: Via olika former av medier nås målgruppen av Polisens budskap. Här kan frågan lyftas och skapa intresse och beröring. Utifrån den informationen kan man själva välja att gå direkt till Polisen. Men eftersom kampanjen vänder sig till personer där motståndet är stort mot att göra anmälningar skapades ett mellansteg i form av en informationssajt. Medier där man som mottagare på egen hand i lugn och ro kunde ta till sig budskapen valdes. Medier som kan innebära samtittande eller samlyssnande med förövaren, till exempel TV eller radio, valdes bort. Breda medier är sådana som når alla Morgonpress: Annonsering i landets största dagstidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Sydsvenska Dagbladet. Via tidningen Metro nådde vi också 17 stora städer i landet. Genom annonsering i 43 olika lokaltidningar samt kvällstidningar och deras så kallade söndagsbilagor ökade vi räckvidden i hela landet. Utomhus/trafik: T-bana och pendeltåg i Stockholm, spårvagn i Göteborg och bussar i Stockholm, Göteborg och Malmö Populär- och veckopress: Tidningar med många kvinnor bland läsarna, från Land och Ica- Kuriren till Amelia och Allers.

15 15 (38) Selektiva medier förbättrar räckvidd i vissa grupper För att förstärka kommunikationer gentemot hbt-gruppen annonserades i tidningen QX och på internetsajten För att nå ut i bredare språkgrupper har Rikspolisstyrelsen annonserat i olika tidningar på Internet och på hemsidor med andra språk än svenska. Internet leder till Polisens informationssajt I inledningen av kampanjen annonserades på aftonbladet.se, en av Sveriges populäraste nyhets sajter med 1,2 miljoner läsare per dag. Artikelannonsering användes, vilket innebär att Polisens annonser automatiskt dyker upp när relavanta ämnen tas upp. Vidare annonserades i anslutning till så kallade relationsspalter, på bloggar och på Facebook. Även sökordsoptimering användes, till exempel om någon söker på ordet kvinnomisshandel på Internet kommer adressen till Polisens informationssajt upp. Samarbeten och andra lösningar Kampanjen med sina budskap har suttit på insidan av skåpluckorna på SATS Gym och funnits på plats med affischer runt om i landets alla väntrum på Folktandvården och barnavårdscentralen. Press och andra medier Press och mediearbetet har handlat om att förbereda medierna inför kampanjen. Lokalt material fördjupar och förlänger kampanjen Polisens lokala informationsarbete under kampanjen har varit mycket viktigt. Alla polismyndigheter har fått tillgång till ett stödpaket för sitt lokala arbete med press och media. Vidare har polismyndigheterna och andra intresserade kunnat beställa affischer att sätta upp på viktiga platser, såsom akutmottagningar och så vidare. Tidsplan september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 Informationskanal Annonsering tidningar Till exempel dagspress, kvällspress och magasin Annonsering Internet Till exempel Aftonbladet.se, QX, etniska sidor Trafikreklam Skyltar pendel, T-bana och spårvagn Övrig medier Till exempel affischer Folktandvården, BVC, SATS Press och andra medier Lokalt infoarbete Webbplats

16 16 (38) 7. Undersökningar I arbetet med den externa informationskampanjen har Rikspolisstyrelsen använt sig av djupintervjuer för att skaffa mer kunskap, framför allt från personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. De olika delarna i informationskampanjen har förtestats med samma metod. Ett oberoende undersökningsföretag Kommunicera har anlitats för att genomföra intervjuerna. Intervjupersoner togs fram genom att annonsera, via kvinnojourer samt genom att använda Kommuniceras eget register. Dessa undersökningar genomfördes: Djupintervjuer med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. Syftet var att förstå varför man avstår från att anmäla och vad som krävs för att anmäla. Förtest med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. Syftet var att få kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse som konceptet väcker, samt om budskapsförståelse och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. Förtest med en grupp ur allmänheten eller potentiella vittnen, personer som inte själva varit brottsutsatta eller i kontakt med brott i nära relationer. Syftet var att få kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse konceptet väcker, samt om budskapsförståelse och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. Användartest av informationssajten. Syftet med testet var att öka kunskapen om vilka reaktioner och vilket intresse webbkonceptet väcker, hur webbplatsen fungerar, vad budskapet uppfattas vara samt uppfattning om avsändaren och dennes trovärdighet i sammanhanget. Kvantitativ undersökning bland allmänheten med respondenter. Syftet var att klar göra allmänhetens kunskap och attityd till vad som egentligen är brottsligt. Jag minns särskilt en ung kvinna som varit illa däran och levt i skräck i många år, och jag blev den första personen hon vågade tala med. Hon bekräftade också behovet av att synliggöra problemet och att hon inte är ensam, och därför inte behöver skämmas. Hon använde fl era gånger ordet förtjänar, och det var också det ordet som fanns med i kampanjen, det var bra. Lena Posner-Körösi, leg. psykolog, Kommunicera

17 17 (38) Några exempel från Kommuniceras rapporter

18 För mer information om våld i nära relationer, se För anmälan, ring , eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För mer information om våld i nära relationer, se För anmälan, ring , eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För mer information om våld i nära relationer, se För anmälan, ring , eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. Annette Gille 18 (38) 8. Delar i informationskampanjen Om du tror att du är annorlunda, dum i huvudet Och att lördagsk väll ar är lik a med StrYk......Så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om tals, kanske uppemot Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...ska du absolut komma till OSS. Om du tror at t du är kork ad, äcklig Och at t du för tjänar någr a kny tnävs Sl ag då Och då......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om tals, kanske uppemot Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. Om du tror at t du är ful, helt värdelös Och at t Bl Å märken är en del av vardagen......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om tals, kanske uppemot Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. Annonser har publicerats i landets största dagstidningar, i söndagsbilagor i kvällspress, i lokalpress, populärpress och veckopress. Banners på aftonbladet.se, Sveriges största nyhetssajt. Banners på relationssidor, bloggar och i anslutning till redaktionella artiklar om området. Affischer i kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö.

19 19 (38) Om du tror at t du är kork ad, äcklig Och at t du för tjänar någr a kny tnävs Sl ag då Och då......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om tals, kanske uppemot Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. För mer information om våld i nära relationer, se För anmälan, ring , eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112.

20 20 (38) På informationssajten kan allmänheten läsa mer om vad man ska göra om man är utsatt för brott i nära relationer, vart man kan vända sig och så vidare. Det finns möjlighet att läsa informationen eller se en film. Det finns också en sammanfattning av webbsidan på tretton olika språk. På sajten finns även information för den som är utsatt för hedersrelaterad brottslighet. Sajten har blivit mycket bra vilket om inte annat visas av att antalet unika besökare blivit så många. Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg

21 21 (38) 9. Interninformation Det har varit enkelt och smidigt att genomföra lokala informations insatser tack vare det stödmaterial vi erhållit. Peder Jonsson, informationsansvarig, Polismyndigheten i Västerbottens län Sedan Rikspolisstyrelsen fick regeringsuppdraget 2007 har chefer och personal kontinuerligt informerats via möten, brev och webb. Ju närmare kampanjstart, desto mer ökades de interna informationsinsatserna. Syftet har hela tiden varit att ytterligare öka Polisens kompetens och kapacitet gällande brott i nära relationer så att allmänhetens förtroende för Polisen stärks och fler brott anmäls. Rikspolisstyrelsen har haft som ambition att till alla poliser förmedla vilka rutiner och metoder som ska användas då brott i nära relationer inträffar. Det har också varit viktigt att sprida kunskap om de utbildningar som tagits fram. Detta har skett via de kontakt- och införande personer som varit knutna till projektarbetet men också via andra kanaler. Det utbildnings material som tagits fram har spridits via utbildade handledare från alla polismyndigheter. Några informationschefer på polismyndigheterna har även ingått i en intern referensgrupp för arbetet med all interninformation om brottsområdet. Som huvudkanal har Polisens intranät använts. Det har varit viktigt att alla enkelt och snabbt kunnat hitta till information både om handböcker, utbildningar och kampanjmaterial. Före, under och efter den externa informa tionskampanjen har även andra kanaler använts för att nå ut med relevant information till alla medarbetare. Några av dessa kanaler finns beskrivna på följande sidor.

22 Webbplats Varför ska jag anmäla, jag ser inte nyttan? Hur går ett polisingripande till? Det är några av de frågeställningar som vi ger svar på via vår webbplats Gå gärna in på sidan du med. Press och media Lokalt infoarbete Webbplats Annonsering...Så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om tals, kanske uppemot Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Där kan du också enkelt radera spåren i din dator så att ingen ser ditt besök. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. För mer information om våld i nära relationer, se För anmälan, ring , eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. I annonstexten och på webbplatsen talar vi också till vittnen. Andra annonsrubriker är: Om du tror att du är korkad, äcklig och förtjänar några knytnävsslag då och då... Om du tror att du är annorlunda, dum i huvudet och att lördagkvällar är lika med stryk... Annette Gille 22 (38) Intrapolis På Polisens intranät (Intrapolis) har arbetet presenterats för olika interna målgrupper. De olika sakkunniga i projektet för brott mot barn, hedersrelaterad brottslighet och brott mot kvinna/närstående har haft möjlighet att lämna detaljerad information samt länkar till andra relevanta källor. En särskild kampanjsida togs också fram där medarbetare kunde ta del av kampanjmaterial, vad som skrivits i medierna med mera. Kampanjinformationsfolder Dagarna innan kampanjstart fick samtliga medarbetare foldern med kampanjinformationen hemskickad tillsammans med personaltidningen Svensk Polis (den 11 september 2009). Utöver information från Rikspolisstyrelsen var det nödvändigt att de ordinarie informations kanalerna användes på respektive polismyndighet. Vårt uppdrag Nationell och lokal kampanj Hur berörs du? Kampanjen drivs från Kommunikationsavdelningen på Rikspolisstyrelsen. Men det egna lokala informationsarbetet under hösten är mycket viktigt. Alla myndigheter kommer att få ett stöd material för det lokala informationsarbetet. Öka dina kunskaper Att arbeta med brott i nära relationer kan vara svårt. Brotten begås i hemmet och ofta saknas vittnen. Det ställs särskilda krav på vårt bemötande i dessa situationer. Nu finns ett nytt och lättillgäng ligt utbildningsmaterial. Utbildningen är interaktiv och nås via Intra polis. De som använt denna har varit mycket positiva. Gå in på Intrapolis och titta på utbildningen. Kampanjen ska leda till att fler anmäler till Polisen. Du kan få frågor om kampanjen eller hamna i en skarp situation direkt. Vad vi vet är att just i den här typen av brott är vårt bemötande och våra förstahandsåt gärder mycket viktiga för utgången. Oavsett om du arbetar i yttre tjänst eller på annat sätt möter utsatta och vittnen. Så än en gång, gå gärna in och titta på utbildningen och skaffa dig bättre förutsättningar att lyckas i kampen mot dessa brott. Vi har också tagit fram ett åtgärdskort med tips och råd, för att underlätta ditt arbete. Frågor om kampanjen Gå in på Intrapolis och läs mer. Eller tala med din närmaste chef. På varje myndighet finns också en kontakt- och in förandeansvarig för arbetet med brott i nära relationer och en informationschef som är mer insatta. På Rikspolisstyrelsen kan du alltid vända dig till följande personer: Anders Hagquist, Kommunikationsdirektör Sofia Oliv, Kommunikationsstrateg Annette Gille, Kommunikatör Tel. växel Augusti 2009 Till alla inom polisen: nu startar polisens informationskampanj om brott i nära RelaTioneR Brott i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och arbetet mot det en viktig del av Polisens verksamhet. Vi har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera vårt arbete mot dessa brott. För att genomföra uppdraget har vi fått öronmärkta pengar till särskilda insatser. De senaste åren har vi bland annat satsat på metodutveckling och utbildning samt erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. I vårt uppdrag ingår att genomföra en informationskampanj riktad till allmänheten och den startar nu i mitten av september. Målet med kampanjen är att få fler att våga anmäla brottoch fullfölja sin anmälan. Vi vill att brottsoffer och vittnen ska inse att brott begås och inte tveka att vändasig till Polisen. Här kan du läsa mer om kampanjen så att du är förberedd i ditt arbete. Bakgrund och syfte Arbetet med brott i nära relationer är ett regeringsuppdrag och informationskampanjen till allmänheten är en del av det. Syftet är att minska mörkertalet, det vill säga få fler utsatta kvinnor och män som inte anmält att anmäla brottet och fullfölja sin anmälan. Allmänheten är en mycket stor och bred målgrupp och fokus i kampanjen kommer därför att ligga på följande grupper: Personer som utsätts för våld i alla former av partnerrelationer Personer som bevittnar eller känner till våld i nära relationer Så har vi tänkt Många anmäler brott i nära relationer idag. Men ännu fler avstår. Mörkertalet är stort. Vi har försökt att förstå varför den utsatte eller vittnet inte anmäler. Utifrån det har vi bestämt vad informationen ska fokusera på. Vår information ska bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från det riktigt grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt kommer fler att kunna känna igen sig, och fler få en anledning att anmäla. I informationen är vi alltid tydliga med vad som krävs för att en polisut redning ska kunna påbörjas. För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. Tider Bengt Svenson, rikspolischef Kanaler och tider Informationskampanjen vilar på tre ben: En speciell webbplats ( Annonsering i tidningar och på Internet, nationellt och lokalt Press och media, nationellt och lokalt I den breda informationen, det vill säga i annonseringen och via media, lyfter vi upp frågan. På webbplatsen ger vi fördjupad information. Vi startar i mitten av september och kampanjen pågår året ut. Press och media Vi kommer att ha ännu större synlighet och tillgänglighet i arbetet med press och media genom att initiera, följa och kommentera det som media skriver och frågar om. Journalister kommer att bjudas in till utbildning. Vi vill ge dem som bevakar och skriver om ämnet mer kunskap och insikter inom såväl området som kring hur Polisen arbetar. Det är viktigt för bilden av Polisen i media. Alla polismyndigheter kommer att få stöd för sitt arbete på hemmaplan. september oktober november december Annonsering tidningar T ex dagspress, kvällspress och magasin Annonsering Internet T ex Aftonbladet.se, QX, etniska sidor Trafikreklam Skyltar pendel, T bana och spårvagn Övrig media T ex affischer Folktandvården, BVC, SATS OM DU TrOr AT T DU är ful, helt värdelös Och AT T BL å MärKen är en DeL Av vardagen... Om det är en vardag som du känner igen... SKA DU ABSOLUT KOMMA TILL OSS. Affischer Externa annonser/affischer i A3 eller A4 togs fram för att sättas upp på Polisens arbetsplatser, i buss-, lokaltrafik eller liknande. Hos några polismyndigheter spreds de till landstingen och andra samverkansparter. Till alla inom polisen: VaD Kan DU om brott i nära relationer? Utbildningsaffisch En affisch togs fram för att sprida information om den förestående interna utbildningen med interaktiva inslag. Nu finns utbildningen om brott i nära relationer på Intrapolis. Den består av fem fristående kurser som man kan se i grupp eller indi viduellt. Syftet är att illustrera det svåra med brott i nära relationer och ge dig kunskap om effektiva och korrekta arbetssätt för att lyckas i ditt jobb. Vi har fått mycket positiva reaktioner från dem som genomfört utbildningen. Gå in på Intrapolis och titta runt på sidan några minuter. Blev du intresserad och vill genomföra utbildningen? Tala med din närmaste chef eller utbildningsansvarig på din arbetsplats.

23 23 (38) Powerpointpresentation om informationskampanjen En powerpointpresentation togs fram som beskrev kampanjens syfte, fokus och kommunika tionens roll. Den kunde användas vid intern information om kampanjen tillsammans med talarstöd och frågor och svar om kampanjen. Tidningen Svensk Polis Tidningen Svensk Polis har haft brott i nära relationer som temanummer vid ett par tillfällen. Ett av temanumren har tryckts upp som särtryck. I tidningen har projektet även beskrivit arbetet med utbildningsinsatserna, handboken samt förberedelserna till informationsspridningen. Vid dessa tillfällen har en särskild bilaga sänts med tidningen. Möten och interna konferenser Arbetet med kampanjen inleddes med en heldags workshop för representanter från kommunikationsbyrån, Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Därutöver genomfördes flera konferenser med kontakt- och införandeansvariga i polismyndigheterna, informationschefsmöten och telefonkonferenser.

24 24 (38) 10. Genomslag i medierna Polisens informationskampanj fick ett mycket bra genomslag i medierna. Åtskilliga tidningar och nyhetsredaktioner tog snabbt upp kampanjen. Detta var en effekt av den presskonferens som Rikspolischefen Bengt Svenson höll den 10 september 2009 och ett bra lokalt informationsarbete, men också av kampanjen i sig. Bara det faktum att Polisen annonserade genererade uppmärksamhet i medierna. Här följer ett axplock av artiklar i medierna: Något som har varit positivt är det kontinuerliga stöd vi har fått på lokal nivå under hela kampanjperioden. Vi har bland annat fått tips och idéer till artiklar, vilket har gjort det enklare att producera material på lokal nivå. Annsofie Bondesson, informationsdirektör, Polismyndigheten i Östergötlands län Svenska Dagbladets ledarplats, 11 september 2009

25 25 (38) Svenska Dagbladet, 11 september 2009, artikel Norrköpings Tidningar 10 september 2009 Sydöstran 18 september 2009

26 26 (38) Nerikes Allehanda 13 september 2009 Katrineholms-Kuriren 11 september 2009 QX 10 september 2009

27 27 (38) Hallandsposten 17 september 2009 Nyhetskanalen 11 september 2009 Pressen har visat ett sort intresse och förståelse för Polisens arbete då vi bjudit in dem att vara delaktiga i våra utbildningar. Det har varit viktigt att visa öppet hur vi arbetar och då har vi också fått en rättvis bild av vårt arbete i media. Inger Olsson, kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län

28 28 (38) 11. Effekter Rikspolisstyrelsen gav undersökningsföretaget Nordisk Mediaanalys i uppdrag att mäta hur informationskampanjen togs emot. De genomförde en kvantitativ mätning med frågor till allmänheten. Här följer en sammanfattning av resultatet: Uppmärksamhet bland kvinnor i storstad Kampanjens genomslag har varit störst bland kvinnor och i storstadsregionerna, vilket även motsvarar köpen av annonsutrymme i olika medier. Polisen har breddat bilden av vad brott i nära relationer är. Andelen som angav att ett visst beteende är brottsligt har ökat, jämfört med före kampanjen. Att man ska vända sig till Polisen har nått fram. Efter att ha sett kampanjen säger en hög andel att man skulle agera om man kände till att någon var brottsutsatt. Kampanjen väcker starka känslor och budskapet går fram Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod. Den visar även att allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt positivt intryck av den. Polisen ses som en trovärdig avsändare av den här typen av kampanjer och man uppskattar att kampanjen görs. En anledning till att man uppskattat kampanjen är att budskapsförståelsen har varit stark. Flertalet av de tillfrågade tycker att budskapet är mycket tydligt, man förstår att man ska vända sig till Polisen och att Polisen vill hjälpa de brottsutsatta. Det könsneutrala tilltalet Det könsneutrala tilltalssättet fungerade och breda grupper tog till sig resultaten. Kampanjen togs emot väl i såväl hbt-gruppen som bland kvinnor och män i hela populationen. En reflektion Av de tillfrågade var det uppemot 30 procent som sade sig ha blivit utsatta för brott i nära relation. Det bekräftar vilket stort samhällsproblem detta är. Mätning Metro I en specifik mätning gjord av tidningen Metro fick kampanjen mycket positiva mätvärden, långt mer positiva än vad som är brukligt.

29 29 (38) Statistik från informationssajten besök varav unika besök till och med 30 november Bannern på har levererat mest trafik till kampanjsajten, ca 70 procent av alla besök kommer härifrån. Över 90 procent består av nybesökare. Särskilt positivt har det inbjudande tilltalet varit, något som påpekats på möten och vid konferenser m m av många personer med god inblick i den särskilda problematik som rör våld mot kvinnor i en nära relation. Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg Kampanjen känns inkluderande för vår målgrupp. Vi blev självklara och det är positivt. Carin Holmberg, RFSL Brottsofferjour

30 30 (38) Några exempel ur rapporten från Nordisk Mediaanalys

31 31 (38) 12. Samverkan För att bekämpa brott i nära relationer behövs arbete på många håll, det räcker inte med Polisens egna insatser för att minska antalet brott. Rikspolisstyrelsen har därför inlett samverkan med olika samhällsaktörer på både regional och nationell nivå. Fler aktörer förstår i dag Polisens agerande inom detta brottsområde. Dessutom har denna samverkan givit alla samverkansparter kunskap om attityder och tankar kring brott i nära relationer samt en ömsesidig bild av hur arbetet bedrivs inom olika organisationer. Vid många av de möten och samtal som berört informations spridningen till allmänheten har syftet varit att ge kunskap om att Polisen gör något nytt och vill hitta möjlig konkret samverkan. Exempel på några av de aktiviteter som gjorts i samverkan med andra aktörer är: skolportalen skolprojektet Dina rättigheter, samt en ubildningssatsning inom hedersrelaterad brottslighet till chefer inom polisen, skolan och socialtjänsten. Flera av dessa aktiviteter finns beskrivna under rubriken Externa aktiviteter. Flera polismyndigheter har redan i dag ett bra samarbete med myndigheter, offentlig sektor, föreningsliv och andra organisationer. I stället för att starta nya samverkansprojekt har det varit nödvändigt att ta vara på dessa lokala goda exempel för att sedan sprida dem både regionalt och nationellt. Nedan några citat från de organisationer med vilka samverkan skett: Att som frivilligorganisation samverka med myndigheter såsom Polisen gör en enorm skillnad i mötet med barn och ungdomar. Sara Mühling, projektledare, Rädda Barnen Samverkan, ödmjukhet och prestigelöshet är nyckelorden för att kunna möta utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld på ett konstruktivt sätt. Juno Blom, samordnare, Länsstyrelsen Östergötland För att vi ska fl ytta fram positionerna i arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att vi myndigheter som har uppdrag kan samverka inte bara i referensgrupper utan i konkret verksamhet. Lisa Modée, utredare, Ungdomsstyrelsen

Informationskampanj Brott i nära relationer

Informationskampanj Brott i nära relationer Datum: 2014.03.31 Diarienr KA-428-4960/11 Informationskampanj Brott i nära relationer Ju2011/6520/PO, Ju2013/5789/PO Slutredovisning av regeringsuppdrag. 1 Innehåll Sammanfattning 3 Regeringsuppdraget

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Bilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO)

Bilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) 1. Bilaga 4 Rekryteringskampanj Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 4 4 Kommunikation under 2017

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Medborgardialog en del av styrprocessen

Medborgardialog en del av styrprocessen en del av styrprocessen Övergripande kommunikationsplan www.vindeln.se Antagen av Kommunstyrelsen, den 28 april 2015, 95 Kommunikationsplan Sida 2(7) Bakgrunden till dialogen I ett samhälle där valdeltagandet

Läs mer

Informationspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod och däremellan vid behov uppdateras av informationsenheten på uppdrag av kommunstyrelsen.

Informationspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod och däremellan vid behov uppdateras av informationsenheten på uppdrag av kommunstyrelsen. Informationspolicy Sollefteå kommun November 2007 Denna informationspolicy är ett övergripande dokument för Sollefteå kommuns informationsoch kommunikationsarbete. Informationspolicyn kommer efterhand

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Landstingets kommunikationssatsning när vuxenakuten i Solna stänger och nya intensivakuten öppnar

Landstingets kommunikationssatsning när vuxenakuten i Solna stänger och nya intensivakuten öppnar Kampanjinformation april 2018 Landstingets kommunikationssatsning när vuxenakuten i Solna stänger och nya intensivakuten öppnar Den 1 maj öppnar landets första intensivakut på Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

EFFEKTRAPPORT

EFFEKTRAPPORT EFFEKTRAPPORT 2018.09.28 Uppgiftslämnare: Organisationsnummer: 866001-3229 Juridiskform: Ideell förening Övergripande mål Bufff arbetar föra att stärka barns rättigheter och har som övergripande mål att

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun Riktlinjer Kommunikationsplattform Luleå kommun 1 2 Kommunikationsplattform Kommunikationsplattformen sammanfattar de huvudsakliga kanaler som vi använder i vår kommunikation. Det är viktigt att vi ser

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND LEDSTJÄRNOR All information och kommunikation ska präglas av kunskap om Länsstyrelsen och aktuell sakfråga. Detta ska ske genom

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning Regeringsbeslut I:6 2018-02-22 Ju2018/01290/KRIM Justitiedepartementet Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen

Läs mer

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm Regeringsbeslut II:5 2011-10-13 S2011/8989/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om skyddat boende Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

HELSINGBORG KONTAKTCENTER

HELSINGBORG KONTAKTCENTER STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN K O N T A K T C E N T E R SID 1(5) HELSINGBORG KONTAKTCENTER OCH AKTIVITETSPLAN 2013 Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 helsingborg@helsingborg.se helsingborg.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation och kommunikationssamarbeten med 1177 Vårdguiden

Riktlinjer för kommunikation och kommunikationssamarbeten med 1177 Vårdguiden Riktlinjer för kommunikation och kommunikationssamarbeten med 1177 Vårdguiden 2017-02-17 Bakgrund 1177 Vårdguiden är landstingen och regionernas gemensamma kanal för information och tjänster till befolkningen

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

EFFEKTRAPPORT

EFFEKTRAPPORT EFFEKTRAPPORT 2017.09.25 Uppgiftslämnare: Organisationsnummer: 866001-3229 Juridiskform: Ideell förening Övergripande mål Bufff arbetar föra att stärka barns rättigheter och har som övergripande mål att

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan 26 januari 2017 Annika Engström, projektledare Efter detta pass Måste man samverkan med andra? Var kan jag läsa mer kring statistik? Jag hinner inte

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

INFORMATIONS- POLICY

INFORMATIONS- POLICY INFORMATIONS- POLICY 2011-07-21 Inledning Utgångspunkten för vårt informationsarbete är att vi alla vill, kan och förväntas utbyta relevant information med varandra inom kommunorganisationen, med kommuninvånare

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld

Läs mer

Policy för kommunikation

Policy för kommunikation Policy för kommunikation Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om den 11 december Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för kommunikation Kommunfullmäktige 2017-12-11

Läs mer

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag 2019-03-29 Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20 Slutredovisning av uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om särskilda informationsinsatser gällande

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Kommunikationspolicy Polismyndigheten i Södermanlands län Reviderad 2008-02-15

Kommunikationspolicy Polismyndigheten i Södermanlands län Reviderad 2008-02-15 Kommunikationspolicy Polismyndigheten i Södermanlands län Reviderad 2008-02-15 INLEDNING...3 KOMMUNIKATION...3 INFORMATIONSANSVAR...3 INTERN KOMMUNIKATION...4 INTERNA KANALER...4 GroupWise och Intrapolis...4

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer