Älgskadat virke guld för Erik. Marianne samlar nya krafter. Skogens skola i ur och skur. Johan tog priset i Hollywood. Nr

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Marianne samlar nya krafter Skogens skola i ur och skur Älgskadat virke guld för Erik Johan tog priset i Hollywood

2

3 Nr och skur ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer den 10 februari TEMA: Föryngring & Förädling Älgskadat virke guld för Erik Marianne samlar nya krafter Skogens skola i ur Johan tog priset i Hollywood På omslaget: Erik Hjärtfors Foto: Pierre Kjellin Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Tf redaktör: Pierre Kjellin Telefon: E-post: [email protected] Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling (tjänstledig) Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: [email protected] ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: [email protected] Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö KAMERAN GÅR: Filmbolagsdirektör Johan Heurgren sätter skogen på vita duken. 5. LEDARE: Naturvård; det går åt rätt håll. 6. KAMPANJ: Kraftsamling Skog även succéer har ett slut. 8. PROFILEN: Marianne skogsägarrörelsens egen coach. 12. MARKFÖRVALTNING: Erstavik ett välbesökt skogsbruk. 16. UTBILDNING: Skogsbrukskursen går till skogs. 20. UTBILDNING: Bergströms öppnar skogen för ungdomen. 22. MASKINER: Udda fågel som vägrar gå i pension. 30 år, och still going strong. Lovisa snart hållbar skogsbrukare. Skogsindustrins egen Janne Josefsson. 24. HOLLYWOOD: Han driver skogsbranschens enda fi lmbolag. 26. MARKNAD: Brasved en marknad som gapar efter mer. 28. NATURVÅRD: KOMET-programmet igång. 30. NATURVÅRD: KOMET så funkar det i Finland. 32. EKONOMI: Medlemskapet rymmer många förmåner. 34. EKONOMI: Kraftsamtalet hjälper Olof ta nästa steg. 36. SKOGSSKÖTSEL: 28 år med tallföryngring: älgen vann. 46. KRÖNIKAN: Organiserade står vi starka. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 6/10 3

4 Elektrisk servostyrning, EPS Hög & lågväxel Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift Vätskekyld 558cc motor Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul Individuell hjulupphängning Flera förvaringsfack Digital instrumentpanel Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt. Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsle - insprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför. Rek. ca-pris: :- exkl moms (99.900:- inkl. moms) Grizzly 550

5 Det som också kan komma att fördröja förändringen är människorna. Det är samma människor som förut. LEDAREN Vi har vunnit mark Frågan om att permanent avsätta mark för naturvård har alltid varit brännande för familjeskogsbruket. Även de skogsägare som tycker att stora skogsarealer ska lämnas för fri utveckling tycker inte alltid att det är just deras mark ska avsättas. Det handlar om att själv få bestämma över den mark man äger, och som man kanske har ärvt och som varit i släkten i generationer. Eller som man köpt, delvis för känslan att få vårda sin egen plätt på jorden. FRÅGORNA OM MARKAVSÄTTNING har vi levt med länge, men det politiska landskapet har förändrats rejält det sista året. Och det som hänt är positivt. Vi har fått Komet, ett program för ökad frivillighet i avsättningarna. Och vi har fått kraftigt höjda ersättningar vid permanenta intrång. Komet provas i fem områden. Det är för tidigt att säga hur det kommer att gå, men redan nu är det klart att intresset och engagemanget från markägarna är stort, och det var något som myndigheterna ifrågasatte inför starten. Höjda ersättningar får alla som får intrångsersättning. Det får ett antal följdverkningar. Naturvårdarna tycker bland annat att reservat blir dyrt. Man vill bara lösa in den mest värdefulla marken. Det som inte har riktigt lika höga naturvärden vill man hellre hitta andra lösningar för. Lösningar som kräver en dialog med markägaren, dvs någon form av frivillighet. Det tycker vi också är ett framsteg. I vissa län har man redan nått målen för hur mycket mark som ska avsättas. Trots det jobbas det vidare med naturvårdsavsättningar. När jag frågar företrädare för Naturvårdsverket får jag till svar att det är rimligt att om familjeskogsmark trots uppfyllt mål är aktuellt för mer skydd så ska det vara frivilligt. Ungefär som Komet alltså. JAG TYCKER man kan säga att vi vunnit mark! Det tråkiga, om man ska se saken mera ideologiskt, är att naturvårdsavtalen inte hängde med. Vi har fått bra former för avtal, med årliga utbetalningar och varierande löptid, och även för avtalen höjdes ersättningsnivån. Men den höjning av ersättningen för reservat på i praktiken närmare 35 procent som kom i augusti gör att avtalen trots den tidigare höjningen inte hängt med. Det medför att många väljer reservat i alla fall. Det är skogsägarens eget val, och pengar betyder rätt mycket för de flesta av oss. Det som också kan komma att fördröja förändringen är människorna. Det är samma människor som förut. Som har inarbetade vanor och rutiner. Och relationer. Sånt ändrar man inte över en natt. Men med lite tålamod och rätt inställning så går det! Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna VI SKOGSÄGARE 6/10 5

6 Med samlad kraft KAMPANJ Kampanjen Kraftsamling Skog inleddes i Sunne år I oktober var det dags att packa ihop kappsäcken. Det har varit en fantastisk tid, summerar projektledaren Marianne Eriksson. Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt Tillsammans med bortåt 200 eldsjälar från LRF och skogsägarföreningarna summerade hon fyra års kraftsamlande på konferensgården Aronsborg i Bålsta, väster om Stockholm. En rad mål har satts upp för kraftsamlingsåren, både för deltagarantal och åtgärder i skogen. Nu har vi har under hösten packat kappsäcken för framtiden med alla goda erfarenheter från Kraftsamling Skog. Vi vill nu integrera det här aktiva sättet att jobba i den rådgivning och det arbete som skogsägareföreningarnas personal utför till vardags, säger Marianne Eriksson. NÄR DET GÄLLER antalet studiecirklar har man dock en bit kvar, säger Marianne Eriksson och tillägger att det blir fler studiecirklar under våren. När det gäller tillväxten i medlemmarnas skog ser det också ljust ut. Efterfrågan på förädlade plantor har ökat rejält under projekttiden. Och det var just skogens tillväxtpotential som var fröet till det som senare skulle bli Kraftsamling Skog, påminner Mellanskogs informationschef Per Bengtsson: DET BÖRJADE MED att skogsägardelegationen 2004 beställde en undersökning om tillväxtmöjligheterna i privatskogsbruket. Sedan började man fundera på hur man skulle få ut resultaten och slutsatserna till medlemmarna. Ur detta föddes Kraftsamling Kraftsamling Skog Gemensam utbildningskampanj mellan LRF och de fyra skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra. Projekttid: Finansiering: LRF har satsat 18 miljoner kronor, 13 miljoner kommer från landsbygdsprogrammet. Dessutom uppskattas skogsägarföreningarnas insats till miljoner per år. Totalt har cirka 100 miljoner kronor satsats på kampanjen. Deltagare: Målet var minst av landets enskilda skogsägare. Resultatet blev deltagare. Av de har varit med på en endagarsaktivitet, har fått personlig rådgivning, har deltagit i studiecirklar och på andra kurser. Drygt var tionde deltagare var under 35 år, tre av tio var över 65 år och 18 procent var kvinnor. 25 % av deltagarna har mer än 100 ha skog 18 % har mindre än 25 ha skog 26 % av deltagarna är inte registrerade skogsägare 58 % av deltagarna är LRF-medlemmar Källa: LRF Skogsägarna Nöjd deltagare fick bekräftelse och ny Nya kunskaper och bekräftelser på att det man gjort i skogen är rätt. Så summerar skogsägaren och demonstrationsgårdsinnehavaren Svarte Swartling sina erfarenheter som deltagare i Kraftsamling Skog. Svarte Swartling äger och driver sedan många år de 620 hektaren produktiv skogsmark på gården Västra Norrfors väster om Umeå blev Swartes fastighet utvald som en av 140 demonstrationsgårdar i Kraftsamling Skog-projektet. Varför ville du medverka? Jag har alltid varit väldigt intresserad av skogsvård och skogsskötsel, sedan har jag Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt gjort en del skogsskötselåtgärder på min fastighet som andra har tyckt varit intressant; hyggesbränningar till exempel, och jag har provat lite olika utländska trädslag, något som fått skogsägarföreningen intresserad av vad jag håller på med. Hur har du hunnit med allting, har projektet tagit mycket tid? Jo, det har gått åt fantastiskt mycket tid. Man har blivit insyltad i så många olika projekt. Min medverkan i Kraftsamling Skog har gett smittoeffekter, säger Svarte, som utöver uppdraget som gårdsvärd bland annat även lett studiecirklar, varit handledare i sitt eget SBOområde och gått med i ett annat projekt som heter Bioenergigårdar i norr. Vad har Kraftsamling Skog inneburit för ditt skogsbruk? Det har dels inneburit att jag har fått bekräftelse på att det jag tidigare gjort i min skog har varit rätt att bruka skogen aktivt och höja tillväxten. Och det är inget hokuspokus, det handlar egentligen om att följa reglerna i grundboken, skogsbrukets ABC. Det handlar inte om någon ny strategi utan om att man behöver röja i skogen att man behöver göra, helt enkelt. Har du varit med om någon aha-upplevelse under Kraftsamlingstiden? En sak som påverkat min uppfattning radikalt är inställningen till främmande trädslag. Jag har tidigare avfärdat contortan som ett fult och dåligt trädslag. Jag har kategoriskt 6 VI SKOGSÄGARE 6/2010

7 i bagaget Nu går hon från samling till handling En ännu tajtare samverkan mellan LRF och skogsägarföreningarna och ett starkare fokus på företagande. Så vill Kraftsamling Skogs projektledare Marianne Eriksson att skogsägarrörelsen går från kraftsamling till krafthandling. Text: & foto: Pierre Kjellin kunskap sagt nej till contortan. Men om jag är med i en kampanj där man säger att det är viktigt med produktion, att vi producerar mer virke på vissa ytor för att kunna avsätta andra för naturvårdsändamål, då måste vi bruka skogen ännu effektivare på de produktionsytor som finns kvar. Och då kan man inte bortse från ett trädslag som contortan, säger Svarte och berättar att han själv föryngrat i skogen med sådd contorta. Jag har fått väldigt bra tillslag på groningen på de hyggena, men det är förstås långt kvar innan jag kan se resultatet. VI SKOGSÄGARE 6/2010 Gänget som rott Kraftsamling Skog i land packar ihop. Från vänster Kristin Gustavsson, Mats Lundberg, Maria Boström, Mårten Karlow och Yngve Norgren som jobbat tillsammans med Marianne Eriksson de fyra åren. Skogsägaren Svarte Swartling har både lärt sig och lärt ut under Kraftsamlingsåren. Jag ser det som viktigt nu att jobba vidare för att få den praktiska samverkan mellan LRF och skogsägarföreningarna att fungera. Jag känner båda världarna, och jag ser stora fördelar om vi kunde kugga i tajtare i varandra, nyttja varandras kompetenser. Ett plus ett kan verkligen bli tre. Krafthandling med företagande i fokus Kampanjen Kraftsamling Skog har nått ut till många skogsägare, men i första hand till de mest aktiva och intresserade. Men nu är man redan i gång med kampanjen Krafthandling Skog som riktar sig till bl a framtidens skogsägare, det vill säga nya och blivande skogsägare. Krafthandlingen har ett företagarperspektiv. Några av målen som satts upp för kampanjen är: deltagare i olika utbildningsaktiviteter, av deltagarna ska ha upprättat en handlingsplan för sitt skogsföretag. Läs mer om Marianne Eriksson sid 8 TÄNK BARA på LRF:s företagarcoacher, som har permanentats nu i den nya organisationen. De utgör ju en viktig funktion som kan vara till stor hjälp även för skogsägarna. Ett starkare fokus på företagande är redan något man börjat jobba med, berättar Marianne: När vi skissar på framtiden, utifrån erfarenheterna från Kraftsamling Skog, då har vi mer av företagandeperspektiv på de kommande utbildningarna. Vi lägger mycket fokus på att lära sig använda skogsbruksplanen. Den personliga rådgivningen till skogsägarmedlemmarna ska också bli mera avancerad, och även kunna leda till att skogsägaren kan jobba fram en handlingsplan för sitt företagande, menar Marianne: TROTS ATT projektet Kraftsamling Skog är slut så har Marianne fullt upp med skogsägarfrågor även framöver: Till en början har jag jobb med eftervård av Kraftsamling Skog-projektet, att följa upp en rad olika saker som projektet jobbat med. Sedan har vi ett nytt landsbygdsprogram-projekt som jag ska se till att vi får fart på. P

8 PROFILENSkogens kraftfulla betonar det mänskliga Jag jobbar inte med skog, jag jobbar med människor! Så sammanfattar Marianne Eriksson sitt arbete på LRF Skogsägarna. Vi Skogsägare träffade Kraftsamling Skogs general hemma i Ås utanför Östersund precis hemkommen från en hejdundrade avslutning av projektet. Text & foto: Pierre Kjellin Marianne Eriksson är utbildad jägmästare och är numera en del av skogsägarrörelsens utvecklingsavdelning. De senaste fyra åren har Marianne lett vad hon själv kallar millenniets största skogliga studiekampanj Kraftsamling Skog: Jag har varit med om millenniets hittills största skogliga studiekampanj och engagemanget hos förtrondevalda hos både LRF och skogsägareföreningarna har varit fantasiskt. Det har varit en fröjd att uppleva detta, säger Marianne. NÄR VI SKOGSÄGARE träffar Marianne har hon knappt hunnit pusta ut efter Kraftsamling Skogs avslutningsfestligheter dagen innan: Jag har fortfarande huvudet fullt av Kraftsamling Skog. Den här känslan, när de människor som gjort jobbet, de människor som har riggat och raggat och fixat och donat att de får samlas och fira att de gjort något bra, få inspiration, träffa varandra och känna feststämning. Det är en mäktig känsla. Att få träffa alla dessa eldsjälar, det ger energi. Lugna stunder hemma är guld värt för Marianne, som reser en hel del och träffar mycket folk i jobbet. MED MÅNGA ÅR inom LRF och nu LRF Skogsägarna är Marianne en föreningsmänniska, men man torde lika gär- Jag har varit med om millenniets hittills största skogliga studiekampanj. na kunna sätta epitetet coach eller inspiratör på hennes visitkort. Marianne har tidigare jobbat på Skogsstyrelsen och på skogsbruksskola. Åren som lärare på naturbruksgymnasiet Skedom utanför Sollefteå gav henne nyttiga erfarenheter när det gäller tillämpad pedagogik, något hon sedan haft nytta av i alla lägen. NÄR MAN SKA lära andra det som man själv behärskar, då tvingas man sortera, och prioritera, och strukturera, och motivera. Det är nyttigt. Under mina år som lärare grundlades min pedagogiska grundsyn. Det spelar ingen roll hur mycket fakta som lämnar sändarens mun, det enda som räknas är hur mycket som blir kvar i mottagarens huvud och händer. Och skogen är den bästa lärosal som finns. MARIANNES TIO kommande år på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen handlade också mycket om lärande, dels i jobbet som ambulerande kursledare, men även för henne själv: Det var oerhört lärorika år. Det är ju så många skogsmänniskor jag har träffat på alla LÄRAKTIG LÄRARE. I sitt arbete har Marianne hållit i åtskilliga kurser. Men jag har också lärt mig oerhört mycket från alla kursdeltagare, påpekar hon. kurser och andra aktiviteter. Även om jag formellt var kursledare så lärde jag mig mycket av alla kursdeltagare. Det lokala skogskunnandet och erfarenheterna kan man aldrig läsa sig till, det måste förvärvas. Det är nog de år som har format mig som yrkesmänniska mest. De åren var som en enda lång utbildning för mig också, skulle man kunna säga. En annan positiv grej från den här tiden var att få uppleva all den kraft och engagemang som fanns ute i byarna. I byg- 8 VI SKOGSÄGARE 6/2010

9 general degården luktade det nykokt kaffe och vid bysågen fanns alltid någon frivillig sågare som gjorde apteringskursen till ett spännande äventyr. MED DETTA I bagaget var valet lätt när Marianne på 90-talet erbjöds tjänsten som regionchef på LRF Jämtland. Jag valde att få jobba nära landsbygdens entreprenörer, dom som fixar det mesta och inte ger upp i första taget. Åren på LRF var intensiva och lärorika. Ja vilken diversehandel det var. Jag lärde mig om kooperation, om medias makt, om lobbying, om företagande och en massa annat som inte fanns på jägmästarschemat. Förut bestod mitt yrkesliv av skogsbruk och en däromkring kretsande omvärld. Nu blev skogen istället en bland alla pusselbitar som tillvaron är uppbyggd av. Marianne har sina rötter i byn Bingsta utanför Svenstavik i södra Jämtland men är uppvuxen i Östersund: Mina föräldrar tillhörde den generation som tömde landsbygden och flyttade till stan. Deras hjärtan fanns dock kvar i Bingsta och det smittade. DET BLEV SKOGEN när Marianne skulle välja utbildning efter gymnasiet. Som tjej i Jämtland på 70-talet började man antingen på strumpfabriken Vinetta, eller så läste man vidare. Och strumpor var jag inte så intresserad av. Jag ville läsa någonting som Fortsättning sid 10 Som tjej började man antingen på strumpfabriken, som hette Vinetta på den tiden, eller så läste man vidare. Och jobba på strumpfabriken var inte jag så intresserad av. VI SKOGSÄGARE 6/2010 9

10 Nordea Bank AB (publ) Välj en specialist med fötterna på jorden! nordea.se/jord&skog Gör det möjligt Fortsättning: Den kraftfulla generalen... ledde till något konkret och jordnära och då var det jord, skog och trädgård som var alternativen. Trädgård känns för oss jämtar lite främmande och jordbruk hade jag inte i blodet. Men både pappa och andra släktingar jobbade i skogen så det kändes hemtamt. OCH PÅ den vägen är det. Men ett tag sneglade Marianne på en helt annan yrkesbana: Journalist funderade jag allvarligt på att utbilda mig till. Jag tycker om det här att nå ut med ett budskap, påverka attityder och sprida kunskap. Det är också något Marianne får utlopp för i sitt arbete i LRF och skogsägarrörelsen: Att jobba i en medlemsorganisation innebär att man får vara partisk, ta ställning. Det passar mig väldigt bra. Marianne Eriksson Bor: hus i byn Ås, 1 mil norr om Östersund. Familj: maken Alf som jobbar på Skogsstyrelsen, två döttrar och en son 20, 25 och 28 år gamla. Jobbar: varit projektledare för Kraftsamling Skog, ska nu förankra projektet i skogsägarföreningarnas löpande arbete. Jobbade dessförinnan som regionchef i tio år för LRF Jämtland. Tidigare jobbat på bland annat Skogsstyrelsen i Sollefteå och Jämtland med rådgivning, som lärare på skogsutbildningen på Skedoms naturbruksgymnasium utanför Sollefteå. -En ny kollektion av komfortabla & slitstarka skogskläder från OREGON Timmerklingor Kampanj! Svensktillverkade Nässjöklingor Kolstål, hårdmetall, stellite. Steg- eller Frosttand Centrumhål 50, pinnhål 17 mm, k/k 16,5 mm SVENSKA BLOUNT AB Tel Fax E-post: [email protected] Rekomenderade försäljningspriser inklusive moms* Jacka 890 Kr Midjebyxa 1490 Kr Hängslebyxa 1590 Kr * Varje återförsäljare bestämmer själv det exakta försäljningspriset. BLOUNT EUROPE SA/NV - ALL RIGHTS RESERVED PRINTED IN EU /10 Prisexempel Kolstål 1000 mm, 60 tänder, färdigbehandlad 2990:- exkl. moms. Stellite 1000 mm, 52 tänder, stegtand 4500:- exkl. moms. Pris för övriga typer/dimensioner Kampanjen gäller t.o.m. jan Falun Samuelsdalsvägen 4. tel fax (Bredvid Falu Djursjukhus) Butiken öppen mån-fre VI SKOGSÄGARE 6/2010

11 PRISKAMPANJ! :- KAMPANJ FLISHUGG :-

12 MARKFÖRVALTNING Erstaviks gård är granne med city Motorvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden skär genom Erstaviks skogar. Två av de viktigaste arrendeinkomsterna utgörs av radio- och telekommunikationsmasterna i bakgrunden. Markupplåtelser är största inkomstkällan Hur förvaltar man en skogsfastighet som ligger omringad av storstan och har två miljoner besökare om året? Text & foto: PIERRE KJELLIN Med en fastighet som utgör ett av huvudstadens närmaste friluftsområden kan det vara på sin plats med skyltar som informerar om markägaren och om allemansrätten. Se kontinuerligt över dina arrendeavtal och samverka med friluftslivet, lyder receptet på fideikommisset Erstaviks gård i Stockholm. MED SINA hektar produktiv skog och 150 hektar brukad mark och beten ligger fastigheten Erstavik i dag inringad av vägar, järnvägar och bostadsområden en dryg mil öster om Stockholms city. På Erstaviks marker bedrivs ett rationellt skogsbruk, frekvent jakt och odling av hösilage på de öppna markerna. Och detta utan uppslitande protester från allmänheten. 12 Hur är det möjligt? Vi tar lite mer hänsyn än Det är väldigt lite protester mot vårt skogsbruk, berättar Carl af Petersens som basar över förvaltningen av Erstavik. vad lagen kräver i vårt skogsbruk, därför att vi har valt att göra så. Sedan är vi lite hjälpta av att det oftast är små skiften på våra marker. Hyggena är sällan större än 1-1,5 hektar, säger Carl af Peterens som är ansvarig för förvaltningen av Erstavik. SKOGEN PÅ Erstaviks marker är delvis av skärgårdsnära karaktär med en hel del impedimentmark insprängd. Andelen äldre skog är hög. Men ändå är det inte skogsbruket som är den största och viktigaste: I dag är det olika former av markupplåtelser som är den största nettobidragsgivaren. Vi har i dag runt 70-talet sådana. Det är också det ben i vår verksamhet som har potential att växa, och då handlar det dels om att omförhandla gamla avtal och även teckna nya markupplåtelser, upplåta ny mark. Vi får förfrågningar hela tiden. DEN HUVUDSAKLIGA inriktningen för markförvaltningen på Erstavik är att fortsätta att bruka skogen som i dag, och att inte sälja av någon mark från egendomen: Samtidigt finns det ett antal områden som ligger utmed vägar, där vi ser att man till exempel kan upplåta mark för etablering av lättare industrier. Skogsbruket är det näst största inkomstbenet. Uthyrningen av bostäder och jordbruket ger bara ett netto på marginalen Fortsättning sid 14 VI SKOGSÄGARE 6/10

13 SYNK KOMMUNIKATION Lättare att köpa skog med Landshypotek Världen har skådat en del mindre säkra placeringar på senare tid. Skogsinvesteringar tillhör dock inte dessa. Värdet på skogsmark ökar stadigt och inget pekar på att denna utveckling skulle rubbas. Finansierar du med Landshypotek kan du känna dig extra trygg. Då får du en partner som specialiserat sig på skogsfinansiering i 175 år. Du får tillgång till Sveriges kanske bästa värderare och till kreditgivare som kan den lokala skogsmarknaden som sin egen ficka. Och apropå egen Landshypotek är ditt låneinstitut, bokstavligt. Du och våra övriga ca låntagare/ägare delar på överskottet. Läs mer på eller ring om du vill ha en personlig kontakt. Jordnära finansieringar

14 MARKFÖRVALTNING Fortsättning: Erstavik är granne men har ändå en viktig funktion genom att bibehålla hela fastighetens karaktär; hålla markerna öppna och ge inkomster för underhåll av alla byggnaderna. Carl af Petersens. Erstaviks gård Inkomster: skogsbruk, hösilageproduktion, arrenden och nyttjanderättsavtal, uthyrning av ett 25-tal bostäder samt en extern hyresfastighet i Stockholm. Anställda: Två anställda i jordbruket och en anställd i skogsbruket per år. TROTS DET intensiva friluftslivet möter de väldigt sällan protester mot skogsbruket. Senast vi gjorde en avverkning intill ett bostadsområde så var det flera grannar som blev arg, men vi löste faktiskt det väldigt smidigt. Efter att ha varit där och tittat och förklarat hur vi skulle hugga, vilka träd vi skulle lämna och det ekonomiska värdet på träden vi tänkte avverka, så kom vi överens. De ersatte oss för virkesvärdet på den trädridå som vi lämnade framför deras hus. MAN HAR också ett lite speciellt nyttjanderättsavtal med kommunen (Nacka): Avtalet ger kommunen rätt att lägga stigar, cykelvägar, friluftsbad, sätta upp skyltar och liknande saker. Ett av få kvarvarande fideikommiss Erstavik är sedan 1763 ett fideikommiss inom familjen Petersens, där Carl af Petersens far är nuvarande innehavare. Egendomsformen är en sorts begränsad äganderätt där innehavaren har rätten till eventuell avkastning men inte får sälja fideikommissegendom. Lagen om avveckling av fideikommiss ger regeringen rätt att besluta att ett fieikommiss inte ska avvecklas om det ligger i det allmännas intresse. I avtalet ingår också en ersättning från kommunen för de merkostnader som det höga besökstrycket väntas medföra; det är allt från slitage och nedskräpning till merarbete: Det kan handla om till exempel att åka och stänga grindar som folk lämnat öppna eller planeringsmöten med arrangörer av friluftsaktiviteter. Om exempelvis orienteringsklubben ska ha aktiviteter vill vi alltid i förväg granska kartorna, se så att kontrollerna är bra lagda, inte ligger för nära hus eller så att deltagarna blir frestade att gena över tomtert. De som vistas i Erstaviks skogar är oftast friluftsintresserade och kunniga. Men det finns även de som inte har så stor vana vid naturen, till exempel mountain bike-åkare, menar Carl. Han skulle gärna se att fanns möjligheter att i vissa fall inskränka allemansrätten: I VISSA OMRÅDEN, som exempelvis Erstavik, som är väldigt välbesökta skulle det kanske behövas en modell för att kunna inskränka allemansrätten utan att använda reservatsredskapet. Inte bara ur ett markägarperspektiv utan minst lika mycket ur brukarens perspektiv. Det kan vara cyklister som kör fort och skrämmer de gående, hundägare som inte kopplar sina hundar och skrämmer slag på andra besökare. Då skulle möjligheten att till exempel förbjuda cykling på vissa vägar eller ha permanent kopplingstvång för hundar i vissa områden vara användbara redskap, tror Carl. Skogslikvidkonto en bra början Alla är vi små i början. Människor och företag. Träd. Små men med en vilja och kraft att nå högre. Du vet nog säkert vad vi pratar om. Med skogens växtkraft skapas dina intäkter. Med ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, får de en bra plats att växa sig ännu större på. Du kan dessutom använda Skogslikvidkontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Så ge dina pengar möjlighet att expandera på ett effektivt sätt. Ge dem en bra början. Läs mer på 14 VI SKOGSÄGARE 6/10

15 Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET

16 Kunskapstörst i UTBILDNING Med nästan dubbelt så många sökande som platser är den en av Linnéuniversitetet i Växjös tio mest sökta utbildningar. Kursen Hållbart familjeskogsbruk är privatskogsbrukets egen universitetsutbildning. Text & foto: Pierre Kjellin Regnet strilar och kvicksilvret är nära nollan när studenterna från Hållbart familjeskogsbruks grundkurs står i en av gallringsytorna på När Hållbart familjeskogsbruk startade för snart tio år sedan fanns det ingen riktigt bred kurs i skogsbruk för nybörjare. Och man är fortfarande ensamma om konceptet, säger Nina Albrecht på Linnéuniversitetet. Många har skog som de ärvt eller planerar att ta över. Många vet inte riktigt hur de ska sköta skogen och vill lära sig. MAN BÖRJADE 2001 med 130-talet kursplatser. I dag har Hållbart familjeskogsbruk plats för knappt 250 studenter om året. Till det kommer ett 80-tal programstudenter som läser samma kurs och ett hundratal studenter på fortsättnings- och fördjupningsnivå. Det visade sig vara ett väldigt bra koncept, säger Nina Albrecht. En majoritet av kursdeltagarna är skogsägare. Och många har skog som de ärvt eller planerar att ta över. Många vet inte riktigt hur de ska sköta skogen och vill lära sig att antingen själva förvalta den eller förbättra sin beställarkompetens grundläggande kunskaper som man behöver när man ska beställa skogsskötseltjänster. UNDERVISNINGEN SKER på distans. Studenterna loggar in på en lärplattform på webben där de hittar kursmaterial, filmade föreläsningar och dokumentation från exkursionerna. Dessutom anordnas ett antal träffar då föreläsningar varvas med övningar i fält och studiebesök. Hållbart familjeskogsbruk är egentligen tre kurser: 1. Grundkurs: uppdelad i tio delkurser bland annat skogsuppskattning, skogsskötsel, skogsproduktion, skogsförsälj- FAKTA Hållbart familjeskogsbruk Drygt 200 kursplatser Studieform: distans Studietakt: halv- eller kvartsfart Kursens omfattning (inkl. fortsättnings- och fördjupningsdelen): 90 p Allmän behörighet: (inga tidigare kunskaper i skogsbruk krävs). 16 VI SKOGSÄGARE 6/10

17 vått och torrt FAKTA Skogsutbildningar Asa försökspark norr om Växjö. ning, skogsnäringens marknader och logistik, skogsekologi och naturhänsyn. 2. Fortsättningskurs: fördjupningar i skogsskötsel, planering, marknad och ekonomi. 3. Fördjupningskurs: inriktad på lövskog. Går igenom de vanligaste skötselprinciperna för de svenska lövträden med avseende på virkesproduktion, naturvård och rekreation. I examensarbetet analyseras en skogsfastighet utifrån dess möjligheter till lövvirkesproduktion. Kursen kan också fungera som inkörsport till fortsatta studier i skog och trä på Linnéuniversitetet. Man kan tillgodoräkna sig poängen från Hållbart familjeskogsbruk på Skog- och träprogrammet, som är en två- alternativt treårig högskoleutbildning. Några av Hållbart familjeskogsbruks kurser går också att ta med sig i det treåriga ingenjörsprogrammet Skog- och träteknik. Lantbruksuniversitetet Jägmästarutbildningen: 300 p, särskild behörighet i 4 ämnen. Skogsmästarutbildningen: 180 p, särskild behörighet i 3 ämnen. Läs mer på: /sv/utbildning/grundniva. Skogligt basår: 1-årig grundutbildning på Jälla naturbruksgymnasium i Uppsala, där godkänt på hela utbildningen ger behörighet och garanterad plats på skogsmästarutbildningen. Linnéuniversitetet, Växjö Skog och träteknik; högskoleingenjör, 180 p, särskild be hörighet i 3 ämnen. Skogs- och träprogrammet: 180 p, (ges bara på halvfart distans), grundläggande behörighet. Övriga utbildningar Produktionsledare inom snickeri, möbel och inredning; 1-årig KY-utbildning, Jönköpings tekniska högskola (ges i Nässjö) Avancerad processoperatör i skogsindustrin; 120 p, särskild behörighet i 3 ämnen, Mittuniversitetet, Sundsvall. Gymnasieutbildningar i skogsbruk Skogsbruksutbildningar ges på totalt 21 av landets naturbruksgymnasier från Kalix i norr till Klippan i söder, varav tre har riksintag: Helgesbogymnasiet, Ålem utanför Oskarshamn; Ingelstadgymnasiet, Växjö; Ryssbygymnasiet, Ljungby. Nästa sida: Cecilia var med från början VI SKOGSÄGARE 6/10 17

18 UTBILDNING Hon öppnade dörren till universitetsvärlden Det som började med en halvfartskurs för självverksamma, har i dag blivit ett helt kurspaket. Som med vidare studier kan ge en kandidatexamen. Cecilia Malmqvist var med och drog igång kursen Hållbart familjeskogsbruk för tio år sedan. Text & foto: Pierre Kjellin Starten av hållbart familjeskogsbruk var egentligen en spegling av den satsning på trä och träförädling från träd till färdig produkt som Växjö universitet inledde då, förklarar Cecilia, som är utbildad jägmästare och en av de ansvariga för kurspaketet Hållbart familjeskogsbruk. MAN SÅG ATT det behövdes en annan typ av utbildning för dem som man inte fångade in genom andra aktiviteter som anordnas. Och SLU har aldrig riktat sig till privatskogsägarna. Hur kan det komma sig? De jobbar med professionsutbildningarna, de jobbar ett Det finns ju så mycket i gruppen att hämta. I processen som föregick kursen har LRF hela tiden funnits med genom den referensgrupp som man sitter med i. steg högre upp på utbildningsstegen. Sedan är det väl inte riktigt lika fint att hålla på med privatskogsbruket. Men när man befinner sig i Växjötrakten är det ju så påtagligt att skogsbruket i hög grad bedrivs genom familjeskogsbruk. KURSDELTA- GARNA i Hållbart familjeskogsbruk speglar i dag skogsägarkollektivet ganska bra, tycker Cecilia: Vi har pendlat mellan 40 och 50 procent kvinnor på våra kurser, och det motsvarar ganska bra hur verkligheten ser ut: ungefär 40 procent av landets skogsägare är kvinnor. Det är väldigt stor spännvidd i ålder och erfarenhet. Många är också helt nyblivna skogsägare där varenda begrepp är helt nytt för dem, och en del har hållit på med skog i år. Är det inte svårt att hålla ihop en sådan studiegrupp? Jo, men det är samtidigt det som är så otroligt bra. Det finns ju så mycket i gruppen att hämta. Om man får till den här dynamiken i gruppen kan vi lärare i princip stå bredvid och stötta och pusha, medan de utbyter erfarenheter, lär varandra och tillför varandra nya perspektiv. Och de får nya kontakter, breddar sitt nätverk. Jag tror att man kan se saker på ett nytt sätt, och allt kan man ju sällan. Och i vissa fall tror jag det kan handla om att man kan kalibrera in sina kunskaper mot nya fakta och forskningsrön som tillkommit sedan man själv satt i skolbänken. Lovisa: Jag vill vara med och ta alla beslut 25-åriga Lovisa Ronnfors och hennes sambo blev skogsägare för två år sedan. Nu går hon kursen i Hållbart familjeskogsbruk för att lära sig sköta skogen. Vi Skogsägare träffade henne under en skogsskötselövning i Asa försökspark. Text & foto: Pierre Kjellin 2008 köpte Lovisa Ronnfors och hennes sambo en mindre släktgård med ca 23 hektar skog i hennes hemtrakter utanför Eksjö i Småland. Gården dela- des mellan flera släktingar. Men när en av ägarna, en faster till Lovisa, dog häromåret bestämde sig Lovisa och hennes sambo för att köpa ut gården eftersom inga av de andra var intresserade av att ta över. 18 LOVISA, som går grundkursen i Hållbart familjeskogsbruk, valde att läsa den på kvartsfart. Hon har egentligen inte så mycket tid över för egna studier: Hon läser veterinärutbildningen på lantbruksuniversitetet i Uppsala på helfart, en utbildning med mycket schemalagd undervisning och praktik. Men med kursen i Hållbart familjeskogsbruk är det nästan tvärtom, säger Lovisa: Man har inga tentor nästan, I somras lärde han mig att köra röjsåg. Skogens bästa kunskapskälla utan det är enbart inlämningsuppgifter på alla modulerna, och de kan du göra när du vill. Och träffarna är frivilliga. LOVISAS SAMBO sökte också till kursen, men kom inte in: Men hans pappa har tidigare haft ett skogsföretag och min sambo har jobbat en hel del i skogen. Så han har redan en hel del kunskaper. Så det är lite därför som jag går den här kursen. Jag vill också kunna vara med och vara delaktig och ta alla beslut som rör skogen, och inte bara sitta bredvid och inte begripa någonting. Lovisa och hennes sambo vill så småningom flytta tillbaka till Småland och ut på gården: Det finns ett hus att bo i på gården, men det är uthyrt i nuläget. Men tanken är att vi ska flytta dit när jag har pluggat klart i Uppsala. Lovisa och hennes sambo är redan i dag aktiva skogsägare. Min sambo är väldigt aktiv i skogen, så vi gör mycket själva på fastigheten. I somras lärde han mig att köra röjsåg. VI SKOGSÄGARE 6/10

19

20 UTBILDNING Hos bröderna Bergström är skogen skolan Sex studenter från arkitekt - utbildningen bygger för första gången i trä, och i full skala. Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog och trä bättre. Text & foto: Pierre Kjellin När Vi Skogsägare är på besök är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms universitet i full färd med att snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det virke de varit med och hämtat från Johans och Magnus skog dagen innan. Det är en blåsig och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus två skogsmaskiner. SYFTET MED det här momentet är att de ska få bygga i full skala. Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om det är extremt komprimerat. Från trädet som växer i skogen, behandlingen och sönderdelningen. Sedan till idéarbetet, det som pågår nu; vad ska vi göra med materialet det som är arkitektens vanligaste arbetsuppgift till att sedan gå till att bygga också det som i vanliga fall andra än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen. DAGEN INNAN har studenterna varit med Johan ute i skogen för att hämta hem ett träd, kapa upp det och såga det 20 Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt. Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök till sin skogsgård. till brädor i Johans och Magnus sågverk. När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp står två utbytesstudenter på tur: Nästa vecka kommer det två killar som går på en motsvarande skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos oss i en vecka, berättar Johan. Han ska också ta emot ett gäng ungdomar som inte klarat av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna några timmar och kommer för att hämta lite inspiration och få inblick i skogsbruk. BRÖDERNA MAGNUS och Johan Bergström driver gården Ormestorp med 400 hektar, varav cirka 300 hektar skog, tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning bedriver de entreprenadverksamhet med en gallringsskördare och en skotare. Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och studenter. DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som lärare, tog hem en skolklass till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan och Magnus ägnar sig åt för pengarnas skull. Den ger inget netto utan tar egentligen bara tid från de övriga verksamheterna på gården. Vi gör det här för vi tycker det är så roligt. Sedan är det väl på sätt och vis en investering för framtiden. Det gagnar ju oss, och hela skogsbranschen, om ungdomarna får intresse för skogen och kan få lite inblick i branschen, säger Johan. VI SKOGSÄGARE 6/2010

21 Elin en arkitekt med känsla för trä Den västmanländska skogen var hennes vardagsrum under barndomen. I sitt framtida yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del i utbildningen eller rättare sagt ett kursmoment (workshop) ut till skogen. För Elin Persson, som går fjärde året på utbildningen känns det både naturligt och självklart. Jag tycker det är en väldigt bra workshop. Det är kul att få vara med ute i skogen, se när de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det. Men varför måste arkitekter kunna så mycket om trä det mesta byggs ju ändå i betong och stål? Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. Sedan tror jag också att det är viktigt att komma ut och träffa människor som jobbar med de praktiska delarna i byggprocessen hantverkarna och de som tar fram råvaran. Elin tror inte att byggbranschen någonsin kommer att överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som gör det till ett minst lika bra Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. eller bättre materialval i många fall: Trä är så mycket mera flexibelt om det går sönder. Man kan byta ut eller jobba om en liten del, utan att behöva riva hela konstruktionen och bygga nytt. Och vad kan ni arkitekter lära dem? Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt husen som byggs. Elin växte upp i Fagersta i nordvästra Västmanland. Hon har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten fungerade den lite som hennes vardagsrum. När jag växte upp hade jag alltid nära till skogen, och det var alltid i skogen jag var när jag lekte. Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli ett lusthus i trä. VI SKOGSÄGARE 6/

22 UTBILDNING Hos bröderna Bergström är skogen skolan Sex studenter från arkitekt - utbildningen bygger för första gången i trä, och i full skala. Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog och trä bättre. Text & foto: Pierre Kjellin När Vi Skogsägare är på besök är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms universitet i full färd med att snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det virke de varit med och hämtat från Johans och Magnus skog dagen innan. Det är en blåsig och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus två skogsmaskiner. SYFTET MED det här momentet är att de ska få bygga i full skala. Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om det är extremt komprimerat. Från trädet som växer i skogen, behandlingen och sönderdelningen. Sedan till idéarbetet, det som pågår nu; vad ska vi göra med materialet det som är arkitektens vanligaste arbetsuppgift till att sedan gå till att bygga också det som i vanliga fall andra än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen. DAGEN INNAN har studenterna varit med Johan ute i skogen för att hämta hem ett träd, kapa upp det och såga det 20 Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt. Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök till sin skogsgård. till brädor i Johans och Magnus sågverk. När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp står två utbytesstudenter på tur: Nästa vecka kommer det två killar som går på en motsvarande skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos oss i en vecka, berättar Johan. Han ska också ta emot ett gäng ungdomar som inte klarat av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna några timmar och kommer för att hämta lite inspiration och få inblick i skogsbruk. BRÖDERNA MAGNUS och Johan Bergström driver gården Ormestorp med 400 hektar, varav cirka 300 hektar skog, tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning bedriver de entreprenadverksamhet med en gallringsskördare och en skotare. Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och studenter. DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som lärare, tog hem en skolklass till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan och Magnus ägnar sig åt för pengarnas skull. Den ger inget netto utan tar egentligen bara tid från de övriga verksamheterna på gården. Vi gör det här för vi tycker det är så roligt. Sedan är det väl på sätt och vis en investering för framtiden. Det gagnar ju oss, och hela skogsbranschen, om ungdomarna får intresse för skogen och kan få lite inblick i branschen, säger Johan. VI SKOGSÄGARE 6/2010

23 Elin en arkitekt med känsla för trä Den västmanländska skogen var hennes vardagsrum under barndomen. I sitt framtida yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del i utbildningen eller rättare sagt ett kursmoment (workshop) ut till skogen. För Elin Persson, som går fjärde året på utbildningen känns det både naturligt och självklart. Jag tycker det är en väldigt bra workshop. Det är kul att få vara med ute i skogen, se när de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det. Men varför måste arkitekter kunna så mycket om trä det mesta byggs ju ändå i betong och stål? Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. Sedan tror jag också att det är viktigt att komma ut och träffa människor som jobbar med de praktiska delarna i byggprocessen hantverkarna och de som tar fram råvaran. Elin tror inte att byggbranschen någonsin kommer att överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som gör det till ett minst lika bra Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. eller bättre materialval i många fall: Trä är så mycket mera flexibelt om det går sönder. Man kan byta ut eller jobba om en liten del, utan att behöva riva hela konstruktionen och bygga nytt. Och vad kan ni arkitekter lära dem? Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt husen som byggs. Elin växte upp i Fagersta i nordvästra Västmanland. Hon har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten fungerade den lite som hennes vardagsrum. När jag växte upp hade jag alltid nära till skogen, och det var alltid i skogen jag var när jag lekte. Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli ett lusthus i trä. VI SKOGSÄGARE 6/

24 MF 1200 bär Då var den ett muskedunder avsett för jordbruket. Nu, tre årtionden senare, tjänar den midjestyrda Massey Fergusontraktorn i Långshyttan fortfarande troget sina herrar i både skogen och på åkern. Text & Foto: Pierre Kjellin Träd fram ge oss din idé! Du som har skog har ett stycke framtid i dina händer. Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av små och stora skogar för att tydliggöra skogens potential för hela vårt land. Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället. För att lyckas ännu bättre behöver vi nya krafter. Vi behöver dig som har tankar och idéer om framtiden. Vi behöver dig som vill skapa en levande och dynamisk landsbygd och ett skogsbruk i framkant. Vi behöver dig som vill förändra och göra skillnad. Och vi behöver dig nu! Skicka dina idéer till: [email protected] Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , Då, en stordragare som var före sin tid. Nu, en veteranmaskin still going strong. Efter snart 30 år på gården i Långshyttan knotar Sunes midjestyrda Massey Ferguson 1200 fortfarande troget på med skogskärran i skogen med Sune, eller med harven på åkern med dottern Helena bakom ratten. MF 1200:an i Långshyttan i Dalarna är en av tiotalet exemplar i landet. När den introducerades i slutet på 1970-talet var den en udda fågel i Sverige. Den var egentligen lite för modern för jordbruket när den kom. Det var inte många här som ville ha en sådan trak- Det är en tor eller som alls riktig dragare. förstod vad man skulle med en sådan maskin till på gården, säger pensionerade lantbrukaren Sune Sundell. HAN KÖPTE sin MF 1200 begagnad. Då bedrev han han jordbruk med djur och växtodling på gården och ville ha en fyrhjulsdriven traktor. Sune bytte in sin tvåhjulsdrivna MF 595 mot MF 1200:an som hade gått ungefär timmar. Han minns inte exakt vad det stod på prislappen: Den kostade någonstans mellan och , om jag inte minns fel. NU HAR Sunes MF gått runt timmar och används mest till att skota fram virke ur skogen eller harva i dottern Helenas jordbruk. Sune är fortfarande mycket nöjd med MF:en: Det är en riktig dragare. Den har bra viktfördelning; 3,5 ton över framhjulen och 1,5 ton på bakhjulen, så den slirar aldrig. Men i dag skulle man vilja ha lite mera kraft. Det är bara 100 hästar under huven, så det är ingen kraftfull motor. Sedan är det väl ingen landsvägsmaskin direkt. Midjestyrningen gör att man inte gärna kör så fort med den på landsväg. Så här i efterhand hade Sune 22 VI SKOGSÄGARE 6/10

25 sina 30 år med stolthet Slirar aldrig Lättöverskådligt, men reglaget för luftkonditioneringen får man leta förgäves efter. MASKINER Ny förarstol är en av de få saker Sune Sundell har bytt på traktorn en investering han inte ångrar. 105 hästkrafter var mycket 1979, men några fler kusar hade inte suttit fel, tycker Sune. Massey Ferguson 1200 Tillverkades Under och 80-talet tillverkade MF en rad midjestyrda modeller för både den europeiska och nordamerikanska marknaden i versioner med motorer på upp till 400 hästkrafters effekt och med samma växellåda, bakaxel samt hydraulik som hos modellerna MF 185 och MF 188. Motor: 6-cylindrig Perkins, 77 kw (105 hk). Transmission: Mekanisk växellåda med hydraulisk snabbväxel som ger 12 växlar framåt och 4 bakåt. Fördelningsväxellåda till fram- och bakaxel. Hydraulmanövrerad diffspärr. Kraftuttag: (1 000 rpm) med hydraulisk manövrering. Trepunktskoppling (lyftkraft 33,32 kn). Nypris: kr (1980). hellre valt en motorstorlek större. Snäppet över hans MF fanns MF 1250 med samma motor fast med turboöverladdning. Den hade gett runt 20 hästar till. ÄVEN OM MF 1200:an kanske inte hade skogsbrukare som målgrupp så är den väl lämpad för skogen, tycker Sune. Den pendlande midjan, som ger alla hjulen markkontakt även i ojämn terräng, tillsammans med fyrhjulsdriften och viktfördelningen ger en maskin med bra framkomlighet. Helena, som tagit över jordbruket och MF 1200:an, är inte lika förtjust i maskinen. En sak som hon däremot uppskattar är den hydrauliska snabbväxeln, som gör att man kan stanna med maskinen i uppförsbacke och sedan köra iväg utan att behöva frikoppla för att lägga i växeln: Det är väldigt smidigt när man står i uppförsbacke och ska ut på stora vägen. HÄROM ÅRET lossnade kranen från sina infästningar under lastning, men annars har MF 1200:an jobbat på utan att kräva några större reparationer, berättar Sune. Jag bytte till en bättre förarstol för några år sedan. Sedan har jag bytt koppling på den. Familjen Sundells MF 1200 är avskriven för länge sedan och körs så länge den håller ihop, säger Helena. Detsamma gäller för den gula Fiat-lastmaskinen anno 1979, som bortsett från ett motorbyte (som gick på garantin) fungerat i alla år. VI SKOGSÄGARE 6/10 23

26 HOLLY-WOOD Han har ofta skogen som arbetsplats. Och alltid filmkameran som arbetsredskap. Möt Johan Heurgren, Sveriges främste filmare i skogsbranschens tjänst. Text & Foto: Pierre Kjellin Film och skog i skön förening Det finns inga skogar, som inte trampats av mänskliga fötter eller som inte bär spår av mänsklig aktivitet. Spår som fortfarande finns kvar. Den engelska berättarröstens lugna tonläge ackompanjeras av långsamma klipp mellan bilder på strida forsar, granstammar och stenrösen. Johan Heurgren vet hur man skapar stämning i skogen på vita duken. Han har producerat filmer åt skogsbranschen i över 20 års tid. Men Johans skogliga bana började egentligen långt tidigare. Det var kul, men det kändes som om det saknades något GICK han ut naturbruksgymnasiets tvååriga skogsutbildning. Johan praktiserade i skogen som bland annat skogvaktarpraktikant i Kanada och som skogsförman på fång- vårdsanstalten Hall. På talet startade han eget tillsammans med en kompis. Vi gjorde en hel del motormanuella jobb, hade anställda som planterade och vi tog på oss förvaltningsuppdrag. Men Johan hade inte hittat sitt drömjobb. Det var kul, men det kändes som om det saknades något. Jag tyckte jag fick för lite näring till mina konstnärliga intressen. Skogsbruk är ju ganska förutbestämda arbetsuppgifter. JOHAN hoppade på en kortare filmutbildning i Sverige och gick sedan en kurs i USA dök en tjänst som filmproducent upp hos föregångaren till Skogforsk i Uppsala. Johan fick jobbet. Nu fick jag det bästa av två världar, både skog och film. På den tiden hade han kollegor i branschen. Skogsstyrelsen hade en anställd filmproducent och SLU hade två; en i Garpenberg och så en i Uppsala. Så mig inräknad var vi fyra anställda filmare och producenter som jobbade samtidigt. SLU höll på mycket med småskogsbruk och centralt i Uppsala gjordes det mycket både från veterinärutbildningen och på lantbrukssidan, men det gjordes även mycket film kring skog. Och han på Skogsstyrelsen gjorde mycket anslags tavlefilmer. Johan blev en av de sista filmare som skogsbranschen anställde. Han stannade på sin tjänst i sju år, tills han sade upp sig på egen begäran. Här spelas kortfilmen Pärlan in. Huvudpersonen Conrad Olmos är i skogen och letar efter sin bortsprungna hund. Där upplever han något som kommer att förändra hans liv. 24 VI SKOGSÄGARE 6/10

27 Prisad Johan Heurgren plockade nyligen hem en silvermedalj i världens största filmfestival för beställningsfilm i Hollywood, med filmen För säkerhets skull. Totalt deltog filmer i tävlingen International Film and Video Festival som arrangerades i Los Angeles. Filmen För säkerhets skull som finansierats av LRF tog silver i tävlingsklassen yrkesutveckling och fortbildning. Dokumentärfilmen berättar om lantbrukare som råkat ut för svåra olyckor under sin yrkesutövning. Jag ville själv bli frilans. En stor del av anledningen var att få möjlighet att jobba med andra uppdragsgivare och egna projekt. I HÖST har Johan jobbat med en informationsfilm om skogsgödsling samt en film om virkestransporter. Han filmar också naturbilder till långfil- men Simon och ekarna som kommer på bio våren Utöver det söker han finansiering till den egna tv-filmen Pärlan. Det ska bli en film för barn och ungdomar som handlar om rädslan och ointresset för skogen i en tid när ungdomar hellre sitter inne framför datorer och låtsas vara i skogar och andra världar. Men i Pärlan får huvudpersonen uppleva något i den riktiga skogen som förändrar honom för alltid. Johan har också jobbat med flera stora projekt åt LRF. Det har bland annat blivit två filmer om säkerhetsfrågor i lantbruket, filmer som han vunnit priser för i USA. Nu fick jag det bästa av två världar, både skog och film. Under årens lopp har Johan även hunnit sticka emellan med en hel del filmande för tv, reklamfilmer och musikvideos och lite industrifilm åt andra branscher. I de sammanhangen har jag bara varit en anonym filmare. Men som filmare i skogsbranschen så har jag så mycket kunskaper utöver filmandet som är värdefulla. Att veta vad bonitet är och att kunna skilja en gran från en tall och en skördare från en skotare gör att både manusarbete och filmning blir både roligare och bättre. SOM FILMARE kommer nog Johan aldrig att överge skogsbranschen: Jag tycker nog att jag har hittat den perfekta kombinationen i mitt jobb dels få känna den här veddoften som jag älskar, och dels att få träffa alla människor. Det är ju inte bara myror och älgar i skogen utan även massor med intressanta människor som jobbar där. VI SKOGSÄGARE 6/10 25

28 MARKNAD Skogsindustrin både och i Kronisk överkapacitet, men också nischtillverkare och företag som lyckats omstrukturera. Jan Rennels historieskildring av svensk skogsindustri i modern tid går både i dur och i moll, där Södra Cell lyfts fram som ett framgångsrikt exempel. Text & foto: Pierre Kjellin I sin bok kommer Jan Rennel skogsindustrin in på bara skinnet med hjälp av ett digert statistikunderlag. Nyutgivna boken Långsiktigt värdeskapande och värdeförstöring framgångsrika och misslyckade investeringar i skogsindustrin bjuder på 400 sidor fulla med både intressant och ny statistik över skogsindustrins hälsotillstånd. Författaren Jan Rennel är utbildad tekn.lic. och har i nästan 50 år arbetat i skogsindustrin som forskare, marknadsanalytiker och ledarskapskonsult. BOKEN BLICKAR bland annat tillbaka på de riktigt goda åren på 1970-talet. Eller vad sägs om Modo Paper som 1974 hade en avkastning på nästan 40 procent på sin nya finpappersmaskin i Husum. Eller det då Wallenbergägda tidningspappersbruket i Hylte som efter starten 1972 snabbt blev extremt lönsamt bland annat tack vare bristen på tidningspapper som uppstod i oljekrisens spår. MED DEN djupa lågkonjunkturen 1975 med sänkta värdsmarknadspriser, ofördelaktiga växelkurser och höga löneökningar så vände lyckan för skogsindustrin. Statliga stimulanser till fortsatt överproduk- Rennel: Pappersbruken förlorar Värdeskapande är en term som Jan Rennel återkommer till i sin analys av skogsindustrins hälsotillstånd. Text: Pierre Kjellin Med värdeskapande menas avkastningen på sysselsatt kapital minus kostnaden för sysselsatt kapital. Blir summan positiv, då är verksamheten värdeskapande. Är den negativ, ja då är den värdeförstörande, förklarar Jan. Det låter ju enkelt. Ändå lyckas inte skogsindustrin så bra med att följa denna grundregel? En förutsättning för all affärsverksamhet är att man har intäkter som är större än vad kapitalet kostar. Har man inte det på längre sikt är det dömt att misslyckas. ETT PROBLEM ÄR att lönsamheten i branschen är och länge har varit svag, menar Jan. Vad beror det på, och hur ser marknaden ut i dagsläget? I de regioner som står för ungefär 50 procent av papperskonsumtionen Europa, Nordamerika och Japan så är det i princip ingen tillväxt av konsumtionen, i vissa fall är det till och med negativ tillväxt. Däremot i regioner som Kina, övriga Asien, Ryssland och Östeuropa ökar konsumtionen mycket kraftigt. En stor del av pappersindustrin ligger ju i Europa och Nordamerika; borde den inte flytta till Sydostasien i stället, där marknaden växer? Jo, man skulle vilja kunna exportera till exempelvis Kina. Problemet är att merparten av det som konsumeras i Kina numera även produceras där. MEN DET FINNS pappersprodukter där konsumtionen växer. Wellpapp, kartong och hygienprodukter är några exempel, menar Jan. Kan man säga att de producenter som nischat sig klarat sig bäst? Ja. Förpackningssidan är klart intressant, medan tidningspapper har det dystert. Men detta är väl skogsindustrin väl medveten om? Jo, men det kostar pengar och tar tid att lägga ned kapacitet. Och det är stort motstånd, internt och även i samhället, mot en sådan här utveckling. Men på lång sikt håller Avverkningarnas rotnetto i Sverige Rotnettovärde, fast pris, SEK/m3f pb, priset justerat enligt KPI till 2008 års prisnivå. 600 kr 1952: 580 kr/m3f pb 300 kr Källa: SKOGSSTYRELSEN 1968: 141 kr/m3f pb 0 kr VI SKOGSÄGARE 6/10

29 får bok Vedproducenten Mikael Lindström och hans kollega möter en efterfrågan som tycks vara närmast omättlig. xxxxxxxxxxx tion förvärrade läget genom att öka pressen på världsmarknadspriserna. VISSA AV skogsindustrikoncernerna försatte sig i en svår ekonomisk sits genom stora lånefinansierade företagsköp och dåliga affärer. Även Södra hade problem på 1970-talet, med många nyförvärvade dyra och olönsamma fabriker. Men till skillnad från konkurrenterna hade man en kärna av moderna industrier som man satsade på massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö. Södra fokuserar än i dag med stor framgång på avsalumassa. Men framgångarna stavas inte bulk utan snarare skräddarsydd massaproduktion där man tar fram ett 50-tal olika massakvaliteter efter kundernas behov. pengar det naturligtvis inte. Pappersbruken förlorar pengar. Men även marknaden för vanligt tryck- och skrivpapper minskar, bedömer Jan. I takt med att till exempel fler använder sig av internetbaserade banktjänster skickar bankerna allt mindre pappersbrev till kunderna. Den papperskvalitet som för tiotalet år sedan ökade snabbast var A4-papper, som användes framför allt till alla kopieringsmaskiner. Allt skulle kopieras och man arkiverade det gärna i pärmar. Men nu lagrar vi ju nästan allting i digital form. Vedmarknaden ökar varje år En marknad som ökar för varje år och där producenterna säljer slut på sina lager varje säsong. Hos huvudstadsområdets största vedproducent, Stockholms Vedlager, ser man ljust på framtiden. Text: & foto: Pierre Kjellin I år hanterar Mikael och hans kollega Niklas runt fastkubikmeter virke till sin vedproduktion. Det är en ökning med bortåt 70 procent sedan förra året. Och vilken nivå vi landar på nästa år vet vi inte. Det enda Stockholms Vedlager AB Verksamhet: tillverkning och utkörning av huggen ved, försäljning av vedsäckar (40 liter resp. 2 m 3 ) Utrustning: två stycken Kisa-vedmaskiner som kapar och klyver veden, två lastbilsekipage (bil + släp), en liten hjullastare Personal: två heltidsanställda chaufförer, en anställd som sköter bl a lager och till nästa vedsäsong även två inhyrda som ska sköta vedmaskinerna. vi vet är att vi behöver mer mark och skulle behöva köpa två nya vedmaskiner. Vedmarknaden tycks vara långt ifrån mättad. Det är ungefär likadant för alla större vedtillverkare i landet, alla säljer slut på sitt lager varje år. Men förra året, med en ovanligt kall och lång vinter, torde var väl ändå ha varit ett exceptionellt bra år för Sveriges vedtillverkare? Vi tycker varje år hittills har varit ett väldigt bra år. Efterfrågan ökar för varje år som går. MEN TROTS ATT både efterfrågan och försäljningen Omsättning 2009: ca 9,9 milj. kr Ber. omsättning i år: ca 15 milj. kr Virkesleverantör: Mellanskog (samt några få mindre leverantörer) Leveransområde: från Uppsala i norr till Nyköping i söder Se prislistan på: Fler vedleverantörer hittar du på Svensk Veds hemsida: stadigt ökar har det inte hänt så mycket med priset, tycker Mikael: Priserna har nog varit ganska konstanta sedan vi började. Råvarupriserna har nog ökat mer än konsumentpriset. Varför går det inte att höja priserna, när efterfrågan hela tiden ökar? Dels tror jag det handlar om att öka priset stegvis, lite varje år. Vi skulle nog kunna höja priserna med trettio procent och ändå sälja slut på vårt lager. Men vi prioriterar att behålla en så stabil kundkrets som möjligt, och se till att ha nöjda kunder. ÄVEN OM de har sina kunder i Storstockholmsområdet är marknaden för färdighuggen ved god även utanför storstadsområdena, menar Mikael: Vi säljer även förpackningsmaterial, vedsäckar, både i Sverige och Finland och vi ser en stadigt växande efterfrågan i hela landet. Vissa vedproducenter börjar få svårt att få tag i vedråvara, säger Mikael och berättar att de köper färdigpackad ved i småsäck ända från Skellefteå. Trots avståndet är prisskillnaden bara marginell. Produktionen av papper och papp i världen 2008 Kina (22%) USA (21%) Japan (7%) Tyskland (6%) Sverige (3%) Övriga (40%) Produktionen av pappersmassa i världen 2008 USA (27%) Kina (10%) Kanada (10%) Brasilien (7%) Sverige (6%) Övriga (39%) Produktionen av sågade och hyvlade trävaror i världen USA (17%) Kanada (14%) Tyskland (8%) Ryssland (7%) Sverige (6%) Övriga (48%) VI SKOGSÄGARE C / YY 6/ : 266 kr/m3f pb : 140 kr/m3f pb : 222 kr/m3f pb 27

30 NATURVÅRD Skogsägare nappar på Komet-programmet Myndigheterna behandlar nu de första ansökningarna från skogsägare till försöksballongen Komet den nya ersättningsmodellen som ska ge mark ägarna större möjlighet att ta egna initiativ till skydd av egen skog. Text: Pierre Kjellin Det så kallade Komet-programmet ska under en försöksperiod på fem år prövas i fem områden runt om i landet. Hittills hade Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i september fått in runt 60 ansökningar omfattande totalt cirka 400 hektar skogsmark från skogsägare om att få skydda skog enligt Komet-programmet. FÖR naturvårdsavtal väntas Skogsstyrelsen vara generös när det gäller storleken på området, enligt Magnus Westerlund som jobbar med Komet-programmet på Skogsstyrelsens kontor i Bjurholm i Västerbotten: Jag kan tänka mig att man utanför Komet-områdena inte Magnus Westerlund, Skogstyrelsen i Bjurholm. gärna tecknar naturvårdsavtal för områden som är mindre än 2-3 hektar. MEN fortfarande måste vi väga kostnaden mot nyttan. Det är väldigt mycket administration kring tecknandet av naturvårdsavtal. För den skogsägare som till exempel tecknar ett naturvårdsavtal betalas ersättningen ut som en engångssumma, eller årsvis under maximalt 5 år. Försöksområdena i Komet-programmet: 1. Västerbottens kustland: Robertsfors, Umeå, Vindelns, Vännäs, Bjurholms, och Nordmalings kommuner 2. Södra Hälsingland: Bollnäs, Söderhamns och Ovanåkers kommuner 3. Dalsland: Dals-Eds, Bengtsfors, Åmåls, Melleruds och Färgelanda kommuner samt församlingarna Frändefors, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr i Vänersborgs kommun 4. Kronobergs län: Samtliga kommuner 5. Östra Skåne: Hässleholms, Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Simrishamns och Tomelilla kommuner Ersättningsregler för naturvårdsavtal Tecknas mellan markägaren och Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Markägaren bestämmer hur lång avtalstid han vill ha, men avtalstiden är maximalt 50 år. Ersättningen beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). För till exempel ett 50-årigt avtal får man ca 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på kronor som man får vid tecknandet av avtalet. Man har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet. Ersättningsregler för biotopskyddsområden Används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. På skogsmark är det vanligen Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden och de är normalt inte större än 20 hektar. Biotopskyddsområdet inrättas för all framtid, men markägaren fortsätter att äga området. Full ersättning, plus ytterligare 25 % av värdet för de begränsningar i brukandet som biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis att man inte får avverka. Markägaren har också möjlighet att ingå skötsel avtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet. Fortsättning sid 30: I Finland köar man för att Gårdar, skog och generationsskiften Att köpa eller sälja en gård är en sak, att äga och driva den en annan. Vi hjälper dig hela vägen - före, under och efter affären. 28 VI SKOGSÄGARE 6/10

31

32 I Finland köar man för NATURVÅRD Komet-programmet, modellen för frivilligt skogsskydd med finska Metsoprogrammet som förebild, testas nu på försök i fem olika områden i Sverige. Här berättar den finska tidningen Skogsbruket hur det fungerar i Finland. Här intill finns också ett räkneexempel på vad avtalet ger en finsk skogsägare i plånboken. Text: MARIANNE PALMGREN och GERD MATTSSON-TURKU Foto: MARIANNE PALMGREN Det här området kring rännilen har tidigare varit betesmark för djur. Med hjälp av växtligheten kan man ännu skönja dragen av skogsbete, förklarar naturvårdsrådgivare Mona Bäckman från Kustens skogscentral medan hon visar upp rännilen. En rännil är ett av de vanligaste miljöstödsobjekten på finska sydkusten. Vattnet i rännilen strömmar med olika hastighet genom ett kärr och vidare genom ett lundområde innan den förgrenar sig och rinner ut i ett åkerdike. Frodiga fräken- och bräkenväxter, mossor, klibbal och sälg kantar rännilen. Det kryllar av småkryp i en rännil. Även större djur söker upp rännilen för skydd och vatten. Det är ganska vanligt att miljöstödsobjektet har ett känslomässigt värde för skogsägaren. SKOGSÄGARNA BRUKAR ofta känna till om de har ett speciellt område i sin skog, säger Mona Bäckman: Redan deras far- eller morföräldrar kan tidigare ha lämnat objektet utanför skogsbruket. Det är ganska vanligt att miljöstödsobjektet har ett känslomässigt värde för skogsägaren. Men just nu är väntetiden lång, säger Mona Bäckman. Jag har många skogsägare i kö som vill ha ett anbud på miljöstödsobjekt. Innan Mona Bäckman tittar på objektet går hon igenom kartor och flygbilder över skogsfastigheten. MILJÖSTÖDSOBJEKTET i sig behöver inte räcka till för att ingå ett miljöstödsavtal, så Mona tittar om det finns andra lämpliga objekt på skogsfastigheten att lägga till avtalet. Till exempel kärr och stup är intressanta. Dessutom inverkar det hur mycket avverkningsbart virke skogsägaren har i sin skog. Som tumregel kan man hålla i minnet, att om det finns mycket att Byt till Log Max och få marknadens mest driftsäkra och tillförlitliga skördar aggregat. Fråga bara våra konkurrenter... Ring så berättar vi mer: Lars Strömsund Besök oss på nätet: 30 VI SKOGSÄGARE 6/10

33 att få delta Sälgen är är viktig viktig för skogens mångfald, säger Mona Bäckman. avverka på skogsfastigheten och miljöstödsobjektet är trädfattigt så når skogsägaren inte upp till självrisknivån. DEN HÄR RÄNNILEN är trädfattig, här finns max 150 kubikmeter virke per hektar. Den behöver kompletteras med ett annat miljöstödsobjekt för att nå upp till självrisknivån. När Mona Bäckman är ute och granskar ett miljöstödsobjekt undersöker hon först områdets naturvärden. Därefter diskuterar hon med skogsägaren hur han eller hon vill utveckla objektet, och jämför olika ekonomiska alternativ. DET FINNS EN hel del aspekter att tänka på. Den här rännilen går tvärs genom skogsfastigheten. Då borde man i miljöstödsavtalet rita in ett separat körstråk över rännilen för En skogsägare äger 30 hektar skog, där det enligt skogsbruksplanen står m 3 avverkningsmogen Fortsättning skog. I skogen sid 8 finns ett skyddsvärt område, en bäck med omgivande skogsridå. Bäcken med intilliggande skog omfattar 1,2 ha och rymmer 250 m 3 avverkningsbart virke. Genomsnittspriset för virket på rot är 28,98 /m 3. Miljöstödsavtal gäller alltid en period på 30 år. 10 gånger genomsnittspriset per påbörjad hektar priset på rot minus självrisken. Om priset på rot understiger självrisken utgår ingen ersättning. till exempel utgift för skogsbruksplan, avgränsning och utmärkning av det skyddsvärda området i terrängen m3 x 28,98 = 28, m 3 x 28,98 = 7, x 0,04 = 1,159 7, = x 10 x 28,98 = ,666 /3 = 2,222 Genomsnittspriset för virket på rot justeras var 10:e år. Annan ersättning, som t.ex. utgift för skogsbruksplan, utbetalas i samband med första delbetalningen. Miljöstödsavtalet gäller även om skogen byter ägare. Priserna är inte dagsaktuella utan bara ett fingerat exempel. att komma åt att avverka skogen bakom den. Miljöstödsobjektet ska inte hindra skogsägaren från att bedriva skogsbruk på den övriga delen av fastigheten. SKOGSÄGARNA HAR haft möjlighet att söka om miljöstöd sedan I miljöstödet är oftast kärnan, i exempelfallet rännilen, skyddad enligt skogslagen men genom att ingå ett miljöstödsavtal väljer skogsägaren att skydda ett lite större område runt rännilen. ENLIGT SKOGSLAGEN får man vid avverkningen inte ändra på mikroklimatet vid rännilen. Om rännilen är i nord-sydlig riktning lämnas på västra stranden en lite bredare kant. Och om rännilen är i väst-östlig riktning lämnas på sydsidan en trädlängd och nordsidan kan vara smal. Mikroklimatet runt rännilen blir stabilare ju bredare område man lämnar runt den, förklarar Mona Bäckman. I LUNDEN som kantar rännilen växer björkar och under dem har granarna fått en god start. Med tiden blir det att ta ställning till om man ska framhäva de karakteristiska dragen för rännilen eller lunden. Rännilen behöver skuggan som granarna ger. Om man däremot vill framhäva lundens karakteristiska drag borde man plockhugga granarna på bekostnad av rännilen. Få miljöstödsobjekt behöver en skötselplan, men vid behov skrivs skötselåtgärderna i miljöstödsavtalet. Skogsägaren kan söka om ersättning för de arbetskostnader som miljöstödsavtalet förbinder honom till. Stubbehandling kan bli lönsamt ATT rötskyddsbehandla stubb arna kan vara lönsamt, även vid slutavverkning. Men för att bli riktigt lönsamt bör dagens stubbehandlingssystem designas om. Det är Södra som i slutet av september i år har testat stubbehandling vid slutavverkningar i fält. En slutavverkningsskördare i en av Södras egna maskinenheter har kört utrustad med stubbehandlingsutrustning. Viktiga faktorer för att få ekonomi i stubbehandling vid slutavverkning visade sig bland annat vara kalibrering av utrustningen för att minska spillet och att se till att hela stubbytan behandlas. Amerikaresor i repris I VÅR drar Norrskog västerut igen. Det är Torp- Stöde & Borgsjö-Havre Skogsbruksområden i Medelpad som gör en repris på den studieresa som genomfördes Resan startar i Seattle i delstaten Washington och går sedan med buss genom Oregon och ner i Kalifornien och avslutas i San Francisco. På besöksschemat står förutom skogsbruk bland annat världens högsta träd, en ångsåg i kommersiell drift och en titt på världens största julträdsfarm. SKYLTEN TILL Södra Skogs kontor? Nej, hundratalet meter höger om skylten döljer sig i stället den lilla byn med samma namn. Belägen alldeles vid sjön Örkens västra strand mittemellan Braås i söder och Ramkvilla i norr ligger byn mitt i Småland. VI SKOGSÄGARE 6/10 31

34 Rusta dig för framtiden! Medlem Vilka förmåner har du egentligen som medlem i en skogsägarförening? Virkespremien vid avverkning och rabatt när du köper ny motorsåg är två medlemsförmåner som syns direkt i plånboken. Men medlemskapet rymmer betydligt fler förmåner än så. Vi Skogsägare reder ut de viktigaste begreppen. Av Pierre Kjellin Du som har investeringar i skog vinner på ett medlemskap i LRF. Vi bevakar och driver dina intressen så att du kan förvalta skogen på bästa sätt till kommande generationer. Vi arbetar bl a för stärkt äganderätt och bättre villkor i samband med expropriation. Som medlem i LRF erbjuds du också utbildningar och expertrådgivning inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling. Johan och Magnus Bergström, Södramedlemmar. MED I SÖDRA Man känner sig privilegierad Med medlemstidningarna Land, Skogsland och Land Lantbruk samt LRF Konsults omvärldsanalyser håller du dig enkelt uppdaterad om senaste nytt inom skogsbruket. Rusta dig för framtiden. Bli medlem i LRF! Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , Medlemskapet ger ordentligt med valuta för pengarna bokstavligen. Det tycker Södramedlemmarna Johan och Magnus Bergström på Ormestorps gård i Östergötland. Text & Foto: Pierre Kjellin Johan och Magnus äger sedan 1989 tillsammans gården Ormestorp utanför Söderköping. De sköter en stor del av röjnings- och gallringsarbetet på gårdens 300 hektar skog själva, men brukar ge avverkningsuppdragen till Södra. Som Södraansluten är man inte bara medlem, påpekar Johan: Man är ju även delägare i Södra och deras industrier. Och det går bra för företaget så vi får bra avkastning på insatta medel. Och vi får ju kanonbra ränta, tycker jag. Johans och Magnus mor köpte för tiotalet år sedan till andelar i Södra, pengar som har växt rejält, säger Magnus. De utnyttjar långt ifrån alla medlemsförmåner, utom en: Vi har köpt virke i paket från Södras såg i Kisa några gånger, och då får vi ju rabatt som Södra-medlemmar, säger Magnus: Som medlem känner man sig privilegierad. Det tycker jag verkligen Södra har lyckats bra med. 32 VI SKOGSÄGARE 6/2010

35 så här funkar det EKONOMI En viktig grundprincip med medlemskapet i en skogsägarförening är att det ska löna sig att göra alla sina affärer med sin förening när man exempelvis säljer virke. EN ANNAN grundprincip är att man får del av föreningens avkastning. En tredje är att det ska löna sig om man är ambitiös. En särskild virkespremie för medlemmar som certifierat sin skog är ett exempel på detta. En garanterad avsättning för virket och hjälp att få ut det ur skogen är ett annat. Skogsägarföreningarnas näringspolitiska arbete, till exempel opinionsbildning kring intrångsfrågor, kommer dessutom alla skogsägare till del, påpekar Per Bengtsson, informationschef på Mellanskog. ÄVEN OM skogsägarföreningarna inte regelmässigt toppar virkesprislistorna så är medlemskapet i en skogsägarförening ur prissynpunkt lönsamt, säger Per Bengtsson: Det är min absoluta övertygelse att genom en stark skogsägarförening kan man få upp virkespriserna till bra nivåer. Att sedan en och annan betalar några tior till då och då är en annan sak. Den grundläggande nivån tror jag avgörs av marknadsandelar och leveranssäkerhet. Detta är en viktig medlemsförmån som ju även kommer andra skogsägare till del. Förmånerna varierar mellan föreningarna De fyra olika föreningarna har lite olika premier och förmåner och lite olika utformning av dessa. Vi reder ut de viktigaste begreppen här. Insats Insatsen hör till de få plikter man har som medlem. Insatskapitalet motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag. Varje medlem bidrar till föreningen ekonomiskt genom sitt insatskapital utifrån storleken på den egna fastigheten. Både minimiinsatsen och maximalt tillåten insats skiljer sig åt något mellan föreningarna. Flera av föreningarna har ingen övre gräns för hur stor insats medlemmar får erlägga. Hos Norrskog ska minimiinsatsen också vara erlagd inom en viss tid tre år. Som medlem bygger du sucessivt upp ditt insatskapital (ägarkapital). Utdelning Utdelningen får du som medlem i flera olika former: Efterlikvid: Efterlikviden baseras på virkesvärdet, det samlade bruttovärdet på det virke som du har sålt till föreningen under året oavsett vilken form du sålt virket i, förklarar Södras medlemschef Magnus Berg. Av Pierre Kjellin Utdelning och avkastning på insatskapital: Den andra delen av utdelningen baseras på det insatskapitalet, vilket är ett riskkapital som man betalar in i samband med virkesleverans. När du säljer virke till föreningen så avsätter du en procentandel fyra eller åtta procent av virkesvärdet. Men man kan begränsa andelen som avsätts årligen, så att insatsavdraget i praktiken blir lägre om man vill, förklarar Magnus Berg. Avkastningen på insatskapital kommer i två former; Det ena är utdelningen, och den fungerar på samma sätt som efterlikviden. Den utgår som enprocentandel av insatt kapital och betalas ut samtidigt som efterlikviden direkt efter stämman. Det andra är det som vi kallar insatsemission. Det är ingen kontantutdelning utan det innebär att fritt eget kapital överförs till medlemmarnas insatskonto. Kapitalet tillhör sedan medlemmarna och är underlag för framtida utdelningar. Leveranspremier Alla föreningar ger en särskild leveranspremie för virket för medlemmar som certifierat sin skog enligt FSC och PEFC. De flesta föreningar ger också virkespremier. Flera av föreningarna gör detta i form av en paketlösning. Norrskogs paketlösning Skogsbruksavtalet löper på 5 år, där premier och rabatter baseras på hur mycket virke som levererats under avtalsperioden. När de fem åren gått redovisar vi skogsbruksavtalet och betalar ut depengar som intjänats med premier och rabatter. Skogsägaren får ränta på pengarna under avtalets löptid, förklarar Olof Falkeström, marknadsutvecklarepå Norrskog. Norrskog ger även en bärighetspremie för bra skogsbilvägar vid avverkningar. Den utgår utifrån när avverkningen kan utföras och bygger på både bärighet i skog och vägarnas beskaffenhet. Det finns alltså pengar att tjäna på att rusta upp vägar så att det t.ex. går att köra virke vid ofruset tillstånd. Då slipper man ju även plogningskostnader, säger Olof Falkeström. Rådgivning Rådgivning med en inspektor på skogsägarföreningen är en tjänst som många medlemmar använder. Förra året lanserade skogsägarföreningarna tillsammans med LRF Konsult också den nya rådgivningstjänsten Kraftsamtal Skog (läs mer om den på sid 6). Fortsättning sid 34 VI SKOGSÄGARE 6/

36 EKONOMI Olof tog chansen Skogsägaren Olof Johansson har bokat ett kraftsamtal. Tillsammans med Mellanskogs inspektor Fredrik Lindberg och Tage Vedung från LRF Konsult ska han gå igenom möjligheter och problem med fastigheten. Bland annat har han skog som skogsstyrelsen vill skydda. Olof Johansson bor sedan 1981 på släktgården utanför Älvkarleby, där han sköter de 50 hektaren skog: Jag har skyddsvärda områden på skogen som legat som en belastning väldigt länge. Och jag vill ha reda på hur vi ska hantera den marken, nu och framöver. VILKEN STATUS de skyddsvärda områdena kommer att få utreds just nu av Skogsstyrelsen, och det vilar en död hand över några områden på Olofs skog. Men Olof är ute i god tid, tycker hans inspektor Fredrik Lindberg när de en oktobereftermiddag träffas för ett första kraftsamtal på Mellanskogs För mig har det här varit ett värdefullt möte. Text & foto: Pierre Kjellin kontor i Uppsala. Olof vill dels få hjälp med en bra lösning för sitt skogsbruk på lång sikt och dels lösa de akuta problemen till följd av Skogsstyrelsens utredning: Jag vill i alla fall kunna ta mig fram till de brukningsbara delarna av skogen som ligger bortom det skyddsvärda området. Men i nuläget har jag inte ens tillstånd att åka igenom den skyddsvärda delen, så jag kan inte ta mig dit. Vi tittar på alternativ för Olof när det gäller brukandet av skogen i framtiden. Ett exempel är att köpa en fastighet någon annanstans i landet, eller att avyttra sitt ägande, förklarar Olof Johansson (till höger) har just avslutat ett första Kraftsamtal med på Mellanskogs distriktskontor i Uppsala. Fredrik. Och tillägger att det i det här skedet gäller för skogsägaren att själv ta initiativet: SKOGSSTYRELSEN har gått och dragit på det här ärendet väldigt lång tid, av den enkla anledningen att de inte har tillräckligt med pengar och resurser till den här typen av ärenden. Och är det så att skogsägaren inte stöter på så händer det väldigt sällan någonting. För Tage Vedung från LRF Konsult Skogsbyrån är uppdraget från Olof glasklart: Jag ska hjälpa Olof att få bästa tänkbara ekonomiska utfall oavsett vad Skogsstyrelsens beslut landar i och oavsett vilken väg han väljer att gå. Jag tittar bland annat på konsekvenerna för Olof i det fall han tvingas avyttra mark eller om han erbjuds ersättningsmark. Nu lägger kraftsamtalen i en högre Skogsägarföreningarnas försök med Kraftsamtal Skog har blivit en succé. Men nu ska man lägga i en högre växel för att få fler medlemmar att nappa på den nya rådgivningstjänsten. Av Pierre Kjellin I februari 2009 lanserade LRF Konsult och skogsägarföreningarna den nya gemensamma rådgivningstjänsten Kraftsamtal Skog, men då under namnet Trepartssamtal. 34 Succé Tanken med den nya rådgivningstjänsten är att hjälpa medlemmen med en handlingsplan för sitt skogsägande. Utöver förvaltningen av medlemmarnas skogsbruk, erbjuds en paketlösning där även bokslut, deklaration och rådgivning ingår. DRYGT ETT OCH ett halvt år senare tycker man på LRF Konsult att satsningen på Kraftsamtal Skog hittills fallit väl ut. Den nya rådgivningstjänsten drivs än så länge som ett pilotprojekt, varför föreningarna hittills marknadsfört tjänsten i blygsam omfattning. Men den utvärdering som gjorts visar att de medlemmar som nyttjat Kraftsamtal Skog är mycket nöjda: Skogsägarna visade i den utvärdering som har gjorts att de verkligen efterfrågat den här typen av tjänst och att behovet att en samsyn av produktion och ekonomi är nödvändig för att driva verksamheten åt rätt håll och få pengar kvar i sitt företag, säger Johan Roos, affärschef för norra Sverige på LRF Konsult. Sättet att jobba på i Kraftsamtal Skog rådgivning i VI SKOGSÄGARE 6/2010

37 Äger du några träd eller en hel skog? Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna. inspektorn Fredrik Lindberg (till vänster) och Tage Vedung från LRF Konsult Jag tror det är värdefullt med det här allmänna samtalet, där man inte är alldeles bestämd från början var man ska landa. Det kanske visar sig under samtalets gång. Två timmar har gått och det är dags att runda av mötet. Men man bokar inte in något nytt möte. Än: Vi har fortsatt kontakt. Men nu gäller det att låta allting sjunka in först, säger Fredrik Lindberg. Nu har det handlat om att vi diskuterat olika möjligheter. Sedan kan det vara så att vissa bitar faller på plats. Nya möjligheter som vi inte tidigare sett kanske utkristalliserar sig, inflikar Tage Vedung. FÖR MIG har det här varit ett värdefullt möte. Jag har fått mina problem belysta från olika håll, summerar Olof Johansson kraftsamtalet. Tillsammans med andra som äger skog kan vi skapa bättre förutsättningar för skogsbruket och för landsbygden. Tillsammans kan vi stärka äganderätten och se till att naturen får det skydd den behöver för att överleva på lång sikt. Med många medlemmar blir LRF en stark röst i debatten. Vi blir också ett stort nätverk som kan utbyta idéer och erfarenheter med varandra. växel form av trepartssamtal är en arbetsmetod som ligger rätt i tiden, menar Johan Roos. Och det är definitivt en tjänst som LRF Konsult och föreningarna kommer fortsätta att utveckla i framtiden, tillägger han: KRAFTSAMTAL SKOG är något unikt på marknaden och rådet till alla skogsägare är att verkligen ta vara på chansen att genomföra ett Kraftsamtal under hösten då priset är starkt rabatterat. Kraftsamtal Skog Kraftsamtal Skog innebär att medlemmen går igenom sin skogsfastighet tillsammans med en skogsinspektor från skogsägarföreningen och en ekonomisk rådgivare från LRF Konsult. Antalet genomförda samtal är sammanlagt drygt 200, men antalet kommer att växa markant till årsskiftet. Målet är att genomföra 1000 samtal över hela landet till och med årsskiftet. Lokalavdelningen är hjärtat i LRF. Där kan du delta i aktiviteter och utbildningar och vara med och påverka det som händer i bygden. Du är viktig. Varmt välkommen till LRF! Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , VI SKOGSÄGARE 6/

38 SKOGSSKÖTSEL Älgen gick hårt åt Foto: HANS JERNELID En av de studerade ytorna i Furudals Bruk som inte hade hägnats in. Bilden är tagen 1979 när studien inleddes. Älgen har redan hunnit gå hårt åt tallbeståndet och flertalet träd har redan dött. Bilden är ett montage. Stor tillväxtnedsättning, relativt stor avgång och förmodat rejäl kvalitetsnedsättning. Så såg det ut i de hårdast drabbade delarna av ett dussin tallföryngringar i Dalarna som forskare studerat under 28 år. Forskningen ännu bara i sin linda Folke Pettersson, jägmästare och forskare med skogsproduktion och gödsling som specialområden på Skogforsk, är medförfattare till rapporten från den 28-åriga studien i Furudals Bruk. Text: Pierre Kjellin I studien, som bedrivits av lantbruksuniversitetet och Skogforsk, avgränsade man 1979 tolv stycken 25 gånger 25 meter stora ytor i ett tallskogsområde vid Furudals Bruk strax norr om Orsa. Tallskogen i de 12 ytorna var mellan 16 och 25 år gammal när försöket startade. Ytorna anlades i ett område med mycket tallungskog som när försöket anlades hade varit utsatt för älgbetning i flera års tid. Över hälften av stammarna i de tolv ytorna hade färska eller gamla skador från älgbetning. Skogens bästa kunskapskälla SEX AV de tolv ytorna hägnades in, för att man i studien skulle kunna iaktta hur de skadade träden återhämtar sig. De hägnade ytorna hade avsevärt bättre volymtillväxt och knappt någon dödlighet bland träden. I de ohägnade ytor som drabbats hårdast av betningen dog bortåt hälften av stammarna under den 28-åriga försöksperioden. Sammantaget var volymtillväxten i de hårt skadedrabbade och ohägnade ytorna en knapp tredjedel så stor som volymtillväxten i de minst skadedrabbade hägnade ytorna. ATT ÖKAD barrutglesning ger högre dödlighet bland träden och lägre tillväxt är knappast ny vetenskap. Men något Han tycker att studien tydligt visar på de skador som älgbetningen befaras ge: Älgarna gör tre olika typer av skador på ungträden; toppskottsbetning, barkskador och stambrott. Och vi har omfattande skador av alla tre typer hos tallarna i Furudalsförsöket. förvånande var kanske att de studerade tallarna i Furudals Bruk visade sig klara barkgnag bättre än väntat. Där påverkade barkgnaget tillväxten först om den översteg 50 procent av stammens omkrets. Totalt sett var dock dödligheten hög under studien; en tredjedel av de stambrutna och 41 procent av de toppskottsbetade träden dog under den 28-åriga perioden. Registrerade älgtätheter och skogsskadorna på tall var mycket höga i Furudalstrakten under de åren som tallarna i Furudalsstudien drabbades av NÅGRA SAMBAND mellan skadefrekvens och markbeskaffenheten har man hittills inte kunnat se, säger Folke Pettersson. Och hur virkeskvaliteten och tillväxten hos dagens älgskadade tallar ser ut om ytterligare mer än 30 år, då träden närmar sig slutavverkning, är ännu en obesvarad fråga eftersom det inte finns studier som går längre tillbaka i tiden än Furudalsstudien. MEN DEN stora konsekvensen för tallsågverken blir nog att mängden tallsågtimmer kommer minska i framtiden, när det blir slutavverkningar av de älgskadade bestånden, säger Folke. Men kunskapsluckan kring 36 VI SKOGSÄGARE 6/10

39 Dalaskog Södra Odlarna Plantor med kvalitet i Götaland God ad Jul & Gott Nytt År älgbetning. Som mest registrerades 70 älgar per hektar under försöksperioden, och i den centrala delen av området var älgtätheten ännu högre. Det var med andra ord tre till fyra gånger fler älgar per hektar ungskog i Furudal än för hela landet i genomsnitt. Samtidigt bör påpekas att andelen ungskog var förhållandevis hög i området. MEN VILKEN relevans har egentligen Furudalsstudien för dagens skogsbruk? Å ena sidan finns det många hårt älgbetesdrabbade områden i landet, inte minst de norrländska dalgångarna där betestrycket torde ha varit minst lika högt som i Furudal, menar forskarna. Å andra sidan har få liknande studier gjorts i Sverige, så det finns inte mycket att jämföra med. EN SAK som dock tycks skilja ut Furudal från andra områden med högt älgbetestryck var att andelen stambrott var mycket hög i förhållande till andelen toppskottsbete i ytorna. Detta är enligt forskarna ett förväntat mönster i områden med hårt betestryck. Folke Pettersson. mängden tallsågtimmer kommer minska i framtiden, när det blir slutavverkningar av de älgskadade bestånden. ad de långsiktiga konsekvenserna av älgbetning på tall är fortfarande stor, medger Folke Pettersson. Någon omfattande studie under längre tid likt den i Furudal har ännu inte gjort i södra Sverige. Nästa uppslag: Eriks skräpvirke guld värt VI SKOGSÄGARE 6/10 37

40 Roliga och lärorika böcker för motorintresserade barn Härliga barnböcker 99: Vad är det som snurrar i vind och vatten Färgglada, verklighetstrogna bilder och korta, lättförståeliga texter om hur man utvinner energi ur naturen. Pris 99 kr Sigurds traktor Sigurd önskar att han hade en egen traktor. Han bestämmer sig för att spara pengar så att han kan köpa en alldeles egen. Bok med härligt illustrerade bilder. Pris 99 kr Alfred & den blå traktorn Alfred älskar verkligen traktorer. Framförallt den gamla blå traktorn på gammelmormors gård. Bok med fi na närbildsfoton på traktordelar för alla motorintresserade barn. Pris 99 kr Tuffa racerbilar En interaktiv bok, fylld med luckor, fl ikar och spakar att dra i och en tuff knapp med riktiga racerbilsljudet! Pris 99 kr SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.) st Vad är det som snurrar i vind och vatten à 99 kr Art.nr: st Alfred & den blå traktorn à 99 kr Art.nr: st Sigurds traktor à 99 kr Art.nr: st Tuffa racerbilar à 99 kr Art.nr: TIPS! Beställ snabbt & enkelt Webbshoppen för dina intressen! Frankeras ej Mediahyllan betalar portot Namn Adress Postadress Telefon Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden. E-post Mobil Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december 2010 eller så långt lagret räcker, endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, Box 78, Torsby, tel [email protected] tel: fax: Svarspost Torsby

41 Den här tallen ska bli ett bonsaiträd, och en del av jobbet har älgen redan gjort! Erik har gjort älgskadan till försäljningsargument. Flera tyskar har redan köpt sådana här brädor till fönsterfoder. Eriks älgskadade virke blir bonsaiträd eller fönsterfoder Skräpvirket guld värt Där andra ser sand känner Erik Hjärtfors vittring på guld. Han har sålt älgskadat virke som fönsterfoder och hoppas kunna förvandla uppätna plantor till bonsaiträd. Text & foto: Pierre Kjellin Varför lägga allt älgskadat gallringsvirke i massavedstraven när man kan vidareförädla det? Det tycker Erik Hjärtfors, som sågat upp fönsterfoder och experimenterar med bonsaiträd. När Erik Hjärtfors för några år sedan var ute och förstagallrade en hårt drabbad tallföryngring på sin och hans brors gemensamma skogsfastighet föddes tanken på att använda det älgskadade virket. Det en hektar stora tallbeståndet som planterades i tvåmetersförband var på 1980-talet till åtminstone 85 procent helt sönderbetat. I dag står de allra flesta av stammarna kvar, och många av dem bär spår av typiska älgskador som toppbrott och stamgnag. Erik tog med sig några av de fällda tallstammarna från första gallringen och sågade upp dem. De höll mellan 15 och 20 centimeter i diameter, och det räcker för att göra fönsterfoder av. Att några av brädorna hade vankant såg Erik inte heller som något problem: Man sätter dem bara så att vankanten kommer utåt på fodren. ERIKS TANKE med att använda älgskadat virke är att just framhäva skadan: Skadan som oftast hamnar i mitten på brädan antingen barkgnag eller ett toppbrott kommer att sitta helt synligt på dörr- eller fönsterfodret så att man ser att, här har älgen varit. Och jag tror att det kan vara som en liten kul grej, speciellt för tyska köpare. OCH ERIK HAR redan sålt några paket med älgskadat dörr- och fönsterfoder. Till tyska köpare förstås. Och fler paket med älgskadat fodervirke lär det bli, tror Erik som då och då även producerar lite möbler med naturnära känsla och former: Om man vill ha något unikt hemma eller i sitt fritidshus, inredning eller möbler med naturnära känsla, då tror jag det här är något som kan sälja. Erik har även grävt upp några skadade tallplantor och planterat om dem i en kruka. Med intensiv, och framför allt rätt, skötsel tror han de skulle kunna utvecklas till en för Sverige helt ny produkt: bonsaiträd. Jag håller fortfarande på att lära mig hur man gör. Det här med bonsaiträd är ju oerhört exklusivt och dyrt i Japan, och vad är det egentligen som säger att det inte skulle kunna bli det även här i Sverige? ERIK VILL INTE förringa problemen med älgbetning, försäkrar han. Men med tanke på problemen, både med älgbetning och odling av kvalitetstall i södra Sverige i allmänhet, tycker han det är angeläget att försöka se en utkomstmöjlighet i allt det som den egna skogen har att ge även skräpvirket. Skogens bästa kunskapskälla VI SKOGSÄGARE 6/10 39

42 Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel , Mårten Bäck tel eller Birgit Emilsson tel Annonsmaterial: VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på Tolé Verktyg AB Tel För öppna landskap nu även för uthyrning! Plan- och släntklippare - en av marknadens kraftigaste! Testa oss! (slagor 1,9 kg) Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda nätsäck 3 200:- även storsäckar Tel Info och video på Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t are. Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Tel. +46 (0) EN INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Ett Sverige vart tredje år! Tropikskogarna försvinner Visa ditt stöd. Pg Världsnaturfonden WWF God Jul & Gott Nytt År Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Direkt från importören Pris 8 796:- exkl moms Fraktfritt Plan- och rikthyvel PT310 Motor 400 V 2,2 kw/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter rpm Matningshastighet 7 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1 040x312 mm Planhyvlingsbredd 305 mm Planhyvlingshöjd 200 mm Vikt 175 kg Artikelnummer Södra vägen 3, Box 102, Mönsterås Ordertel , Fax Öppettider: Vardagar , Lördagar Besök Besök oss oss på på internet: internet: Kombinerad, kraftig och professionell för såväl stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Plan & rikthyvel DUAB ML394Q med långhålsborrsbord Motor 400 V 3 kw/4 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4000 rpm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Rikthyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 1600x440 mm Planhyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyvelhöjd 220 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 750x410 mm Vikt 440 kg Artikelnummer Pris :- exkl moms Fraktfritt Beställ vår nya produktkatalog 2010 eller se vår hemsida Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), matarvalsar tillverkade i stål. Plan- & rikthyvel DUAB ML392B Riktbord 1050x250 mm Max hyvelbredd 250 mm Planbord 600x250 mm Varvtal kutter 4000 rpm Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Matningshastighet 8 m/min Max planhöjd 180 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Vikt 148 kg Artikelnummer Pris 5 196:- exkl moms Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! Industrispånsugar av högsta kvalitet till specialpriser DUAB FM230-L1 kap m 3 /h Artikelnummer: Pris 1 116:- exkl moms Bandsåg DUAB BAS 470 Max såghöjd 285 mm Motor 400 V 1,5 kw/2 hk Artikelnummer Pris 7 196:- exkl moms Med reservation för tryckfel och valutaförändringar. Pris 3 196:- exkl moms DUAB 300S kap m 3 /h Artikelnummer: Pris 1 596:- exkl moms DUAB FM300 kap m 3 /h Artikelnummer: Yt-& kantbandputs DUAB MM-2315 Kraftig,oscillerande bandputsmaskin försedd med ett kraftigt och långt arbetsbord i gjutjärn som är höj- och sänkbart. Motor 400 V 1,5 kw/2 hk Bandstorlek 152x2515 mm Artikelnummer Pris 4 600:- exkl moms 40 VI SKOGSÄGARE 6/10 Fraktfritt

43 SKOGSFASTIGHETER SÖKES V söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. SPARA PENGAR Genom att välja rätt bränsle. Att värma upp en villa som förbrukar El kw timmar/år kostar: Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Mikael Sjöberg Skogsmästare Lantmästare [email protected] [email protected] Olja Fjärrvärme Pellets Bergvärme Flis Huvudkontor: Lund : : : : : :- Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kw som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. Mer info Ett urval av våra objekt: Sundsvall Skogsgård 100 ha i Liden vid Indalsälven Vi visar vägen... till en lyckad försäljning! VETO liter Brännaren med större bränsleförråd. Effekter kw med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30 kw 8 MW Bo Pettersson Uppsala Tor Sigfridsson Falköping Björn Målsäter Uppsala Örjan Hansson Jönköping Anders Nyhlén Borås/Varberg Gunnar Grenholm Hudiksvall Anders Nilsson Hässleholm Johan von Arnold Nyköping Specialisterna på jord och skog! Anders Jonsson Lidköping Bengt Folkesson Ronneby PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! ÅTERFÖRSÄLJARE: DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö , FALKENBERG Glommens Rör & Mek , GOTLAND Mathssons Svets & Smide HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce KALMAR FS Effektvärme KARLSTAD Solbergs Gård KUNGÄLV Johnssons El , LINGHED Andersjons Gård , LINKÖPING Energi & Miljöteknik , RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB , SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage , ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst , VINGÅKER Ving Bioenergi , VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB , ÅRE Temab Mekan AB ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg GENERALAGENT I SVERIGE VI SKOGSÄGARE 6/10 41

44 SNÖKEDJOR SLIRSKYDD DÄCKSKYDD Griper M 467 olika dimensioner och mönster i lager. Griper M Kraftig piggkedja som även är lämplig för vägkörning Älmhult, Tel E-post: [email protected] Behåll greppet och hamna inte på glid Broddbult sats 70 st Std brodd 30 par Bandlåsbult M 14x40 10/9 inkl mutter 1558:- inkl frakt Renovering, Bandlås, Brodd Årets ring! investe Nya boggiband mm Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen, nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan! t E-post: [email protected] s WWW BAMSEPRODUKTER SE messmide.se Skydda gårdens mindre fordon och maskiner med säkra dörrar från EAB. Tillverkas av varmförzinkat stål efter dina önskemål och mått. Hydraulvinsch Ring oss gärna eller gör din förfrågan via Dragkraft 1400/1700/2200 kp. Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar SMÅLANDSSTENAR T E L w w w. e a b. s e TIMMERMATARE Växellåda Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till t ex såverk fläktar, vattenpumpar, generatorer m m upp till 100 kw. Från små timmermatare till stora anläggningar Andra produkter: Större matarbord Längdtransportörer Sorteringslinjer Sågintag Stockvändare Hydraulaggregat Automation Nyhet! Stegmatare med enkel pålastning Kan även fås med tippande pålastning eller ställas efter ett stort matarbord Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel Högkapacitetsanläggningar Mottagningstransportör med enkel och effektiv accdeleration utan drivrullar Mönster nr: SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED [email protected] Hydraulsystem Pump med växellåda. Slangsatser och tankar. Kugghjuls- och kolvpumpar. Flöde upp till 240 l/min. Hydraulik Hydraulik Ergo el prop spak med inbyggd Kranventiler manuella förstärkare, kan ersätta andra spakar. servohydrauliska eller El prop kranventil elproportional. max flöde Kylare och80l filter. Slang och kopplingar. med ställbara chocker Tel VI SKOGSÄGARE 6/10

45 Vad sa dom på Rapport i går kväll? Det blir svårare att hänga med när man börjar höra lite dåligt. Ring Hörsellinjen BEG FYRHJULINGAR! FRI FRAKT INOM SVERIGE Även nya fyrhjulingar samt ett stort urval av tillbehör till bra priser. Hörselskadades Hörselskadades Riksförbund Riksförbund III Helautomatisk Vedhantering! NYHET! Stöd vårt Östersjöarbete! Hjälp oss arbeta mot övergödning, utsläpp och överfiskning så att vi får behålla livet i havet. Bli medlem eller skänk en gåva! Läs mer på: Flexibelt maskinkoncept för skonsamt skogsbruk Tel [email protected] Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 1m 3 /min För broschyr o information Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Ny effektiv utmatningstransportör Lågt effektbehov Passar alla traktorer Även lämplig för sågytor Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved Dahlberg Maskin AB Tel VEDHANTERING 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. Stegmatare - gör jobbet lättare Tel Fax [email protected] VI SKOGSÄGARE 6/10 43

46 Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! 8x8 Mapro Systems AB Tel Tel: Hemsida: [email protected] Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Anders Bil & Maskin AB Tel , Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant Ecosågen Twin 400 Mobilt eller stationärt enmanssågverk Inbyggt kantverk Quattro 4 sågklingor Se Video på vår hemsida Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4-8 blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel Väggrindar och skyltar TEMA 2011 Nr 1 10 febr Föryngring & Förädling Nr 2 7 april Energi & Skogsvård Nr 3 3 juni Renovera & Bygg DÖDLIG SJUKDOm: ont i halsen Läkare Utan Gränser verkar på platser där vanliga sjukdomar får ovanligt stora konsekvenser, för att krig och våld trasat sönder vården. Två miljoner människor dör i sviterna av luftvägsinfektioner varje år människor som kunde ha räddats med rätt vård. Sms:a LIV till för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på eller plusgiro så kan vi ge den vården. RING ELLER BESÖK SKOGMA.SE Skördaraggregat Skördaraggregat BJM 350 bygger på stegmatarprincipen. Detta tillsammans med uppbyggnad på enkla och driftsäkra komponenter, gör att aggregatet lämpar sig att monteras på flera olika typer av basmaskiner, som t e x jordbrukstraktorer, skotare, grävmaskiner och traktorgrävare. Röjklinga Till vårt sortiment hör också BJM Röj -aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat för ledningsgator och vägkanter, men som även kan användas för skogsröjning. Kontakta oss för mer information! Tel , kvällar Nr 4 8 sept Jakt & Fiske Nr 5 20 okt Förädling & Fordon NR 6 15 dec Utbildning & Ekonomi 44 VI SKOGSÄGARE 6/10

47 Hydraulcylindrar Snökedjor För traktorer, lastbilar, truckar och ATV. Ring Stor kapacitet Köttkvarnar 1-fas 230V MR9 1hk 250kg/h 3380: MR10 1,5hk 400kg/h 4320: Varmluftspannor Mobila. Dieseldrift. Modell effekt tank Panna Slang 7,5m Antares 25 25kW 36lit 9800: 2380: Antares 30 32kW 70lit 10800: 2496: Antares 50 48,5kW 70lit 11980: 2496: Antares 70 71,0kW 120lit 13300: 3660: Antares 80 80,6kW 120lit 13980: 3660: Storsäck för ved cm stroppar Erbjudande 30st 108: ord. pris 120: Batteriladdare Telwin /24V. Maxstart 300A. Laddström max 45A : Telwin /24V. Maxstart 400A. Laddström max 75A : Telwin /24V. Maxstart 570A. Laddström max 90A : Vakuumpackar Alice Automatic 2240: Maxima 3780: Påsar, 50st 20 29cm 148: 2st rullar,6m 20cm 124: 2st rullar,6m 30cm 148: Bradleyrökar Lämplig för kall och varmrökning. Sköter sig själv utan tillsyn upp till 8 timmar. Original 3740: Digital 4 galler 4760: Digital 6 galler 5596: Snökäppar 2m Förpackning om 25st. Katalogbeställning dygnet runt: Vid köp av Bradleyrök erhålls 1st digitaltermometer samt ett 60-pack blandade bricketter. Snökäpp med reflex 16: 250st med reflex 14:40 Dick knivset Maxi Grip Dubb för arbetsfordon. Traktorer, entreprenadmaskiner m.m. Monteras med vanlig skruvdragare. Härdat specialstål XM 436: 460: Hårdmetalldubb HM 1036: 1180: Styckkniv 15cm Styckkniv Flexblad 15cm Allroundkniv 15cm 292: Nyhet! Knivslip Rapid Steel Rökbriketter Välj mellan al, ek, körsbär, hickory, lönn, mesquit, pecan och äpple. 48-pack 184: 3 48-pack -15% 120-pack 428: pack -15% 5 280: Värmematta 3 1m Effekt 1000W. 230V. 2,5m anslutningskabel. S-märkt. Skogspaket Hjälm med FMradio och anslutning för MP3- spelare Försett med etsat visir. 1060: Gratis katalog! 260 sidor John Deere skördare Skala 1:32 NYHET! 780: Slipar som ett skärpstål fast snabbare och enklare. De fjäderbelastade slipytorna är gjorda av rostfritt stål med extremt hård skärpyta. Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts industriområde Exkl. moms Fraktfritt över 2 400: 860: Kallrökningsenhet Kolla in vår hemsida: Joski boggiekärra Tippbar bakåt 672: Fortuna vagn Fendt 930 Tippbar sidan 672: Med IR-kit 1140: John Deere med IR-kit 1 140: Claas Axion 850 med IR-kit 1 340: Eka slaktset Flå, ben och köttkniv plus buköppnare. Levereras i fodral. 556: Frostskyddskabel Kabel 2m 304: Kabel 3m 340: Kabel 4m 380: Kabel 5m 416: Kabel 6m 456: Kabel 8m 536: Kabel 10m 608: Kabel 12m 688: Kabelförskr. 128: Timber Skogsstövel sågskydd klass 2, stövel-pådrag. Storlek : Skala 1:32 532: Saltlakespruta 1140: Order Växel

48 Samverkan gör skillnad KRÖNIKAN För sisådär en månad sedan gjorde Mellanskogs styrelse en resa till Ryssland för att studera landets skogsbruk och den industri som baseras på skogens råvaror. Vi såg bland mycket annat hur Ikea har byggt upp världens största limträfabrik och lokaliserat den i ett område rikt på den råvara fabriken vill ha. Man blir lätt imponerad av de enorma områden med skogsmark som finns där borta och vilken enorm potential för ett lönsamt skogsbruk man har. Men som vi också kunde konstatera så var mycket eftersatt och ineffektivt. Man gör ju gärna jämförelser med hur det ser ut i sin egen omgivning och sitt eget land. Och när äganderätten och förfoganderätten brister som i Ryssland så finns heller inte motivationen för ett välskött skogsbruk. Om vi ser på utvecklingen i Sverige så har vi sedan mer än hundra år haft en ökande skogstillväxt och jag tror det finns flera förklaringar till det. För det första handlar det just om ägande- och förfoganderätten över sin egen fastighet. Det är säkert den viktigaste drivkraften. Det måste också finnas en konkurrenskraftig industri som kan förädla råvaran, och det har svensk industri genom åren bevisat både genom omstrukturering och modernisering. Och jag är säker på att svenskt familjeskogsbruk inte hade varit en så stark faktor om vi inte organiserat oss i föreningar där det skett stora förändringar genom åren till följd av teknikutvecklingen, omstruktureringen av hela samhället samt globaliseringen. Dagens fyra stora skogsägarföreningar har viktiga uppgifter förutom att ta hand om skogsägarnas virke. De ska tillsammans vara ledande i rådgivning, utbildning och näringspolitiskt arbete både på svenska och Tuffa förutsättningar för ryskt skogsbruk. internationella arenor. Och då är det viktigt att visa upp en sammanhållen skogsägarrörelse och vad den betyder för den enskilde skogsägaren! Det finns många historiska exempel på vad som åstadkommits, men jag vill i stället peka på vad vi har omedelbart framför oss. Genom LRF och LRF Skogsägarna ska vi vara aktiva i det nya älgförvaltningssystemet. För närvarande ligger en proposition till riksdagen, som fattar beslut i början av december om det går som planerat. Här har hela skogsägarrörelsen en mycket viktig uppgift att vara med och utse folk i älgförvaltnings- och älgskötselområden och därtill utbilda sina representanter. Det är personer med mycket lokal förankring, och de ska ha förmåga att se både till skogens och viltstammens bästa. Skogen är Sveriges viktigaste exportinkomstkälla och samtidigt föremål för olika intressen i samhället. Mycket handlar om att skydda skog. Förutom den frivilliga avsättningen så har vi miljömålen, men även andra grupper kommer in och gör anspråk på att bevara vissa områden. En viktig uppgift för hela skogsägarrörelsen är därför att upprätthålla goda kontakter med politiker både lokalt och på riksplanet så att vi fortsättningsvis kan bedriva ett hållbart skogsbruk som blir lönsamt för den enskilde skogsägaren och samtidigt ge inkomster till landet. Jag vill också nämna två av våra mycket framgångsrika projekt: Säker Skog och Kraftsamling Skog. Säker Skog riktar sig till hela skogsnäringen med syfte att minimera personskadorna i skogsbruket. Denna satsning gå nu in i en ny och bestående fas med vidgad verksamhet mot röjning och fyrhjulskörning. Kraftsamling Skog för ökad tillväxt och lönsamhet i familjeskogsbruket har med besked visat vad man kan åstadkomma med förenade krafter och jag är mycket glad att på nära håll ha fått följa utvecklingen. Nu går vi vidare och tar med oss allt det positiva in i den ordinarie verksamheten som kommer att vara till nytta för våra medlemmar. Börje Lagerquist Ordförande Mellanskog Foto: Per Österman 46 VI SKOGSÄGARE 6/10

49 En effektiv partner i skogsbruket NIAB-ägare älskar sin skog! Börje Nyström, Hälserud, Sunne Det är en av de första verkligt underbara vårdagarna vi besöker Börje på hans gård som ligger strax väster om Sunne. Gården har ca 50 ha skog som Börje sköter både avverkning och skotning på med hjälp av sin NIAB traktorprocessor och FARMA skogsvagn. NIAB:en hämtades en morgon och när Staffan Kvarnstöm på Sunne Bil & Maskin såg honom komma tillbaka med traktorn på kvällen tänkte han vad har nu hänt? Inget hade dock hänt. Börje ville bara berätta hur nöjd han var och hur bra arbetet flöt från första stund. Börje vill gärna påpeka hur viktig fällningen är för att systemet skall fungera. Själv använder han fällriktare som han även rekommenderar andra. Ulf Pettersson, Björkefors Gård, Sunne Ulf äger och verkar på en sägenomspunnen gård som ligger strax norr om Sunne på den östra sidan av Övre Fryken på en gård vid namn Björkefors Gård. Gården finns omnämnd av Selma Lagerlöf i Gösta Berlings saga under namnet Fors. Det är dock för att Ulf kört NIAB i över 20 år som vi är här och besöker honom samt hans kära vän, hunden Sigge. Gården har ca 200 ha produktiv skogsmark och ca 40 ha åker som tillhör gården plus lika mycket arrende. I skogen sköter Ulf all gallring med sin NIAB men skotningen lejer han bort. När vi frågar om han är nöjd blir svaret att han annars inte skulle kört NIAB i över 20 år. Det säger ju det mesta. För ca 4 år sedan bytte han sin svarta NIAB, på Sunne Bil & Maskin, mot den senaste modellen, 5-15B. Lars Stålhandske, Edsbjörke, Sunne Till Lars kommer vi precis när vårbruket är i full gång i Fryksdalen. Gården har verkligen ett andäktigt läge och vi njuter av utsikten över Frykensjön. Läget är det allra bästa, få förunnat att leva och verka i. Lars som kör timmerbil i skift åt ett lokalt åkeri sköter också sin skog på ca 50 ha plus ca 16 hektar åker där Lars har vall för försäljning. Han sköter både avverkning och skotning. Något som gjordes även innan dess NIAB införskaffades för snart tre år sedan. Nu finns dock orken kvar efter en dags arbete i skogen. Att ha ork kvar till annat gör ju det mesta roligare säger Lars. Först hade Lars tankar på en begagnad maskin men insåg snart NIAB:s höga andrahandsvärde. Då slog han till på en ny hos Sunne Bil & Maskin. För mer om dessa tre herrar och deras fantastiska historier se vår hemsida/nyheter Fabrik: [email protected] FARMA NORDEN AB Information försäljning: Carl-Erik Åkesson Göran Carlsson Teknisk support och reservdelar: Alla priser exkl. moms och frakt. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.

50 POSTTIDNING B VI SKOGSÄGARE Box Torsby NYHET! BigX uppgraderad modell i ny design. Kapdiameter 50 cm, 4-30 t klyvkraft. Ytterligare ökad kapacitet Med woodmax Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning. TREJON Ved-1009 Vi har maskinerna för hela energikedjan. Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! [email protected], Tel: , Fax: