Älgskadat virke guld för Erik. Marianne samlar nya krafter. Skogens skola i ur och skur. Johan tog priset i Hollywood. Nr

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Marianne samlar nya krafter Skogens skola i ur och skur Älgskadat virke guld för Erik Johan tog priset i Hollywood

2

3 Nr och skur ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer den 10 februari TEMA: Föryngring & Förädling Älgskadat virke guld för Erik Marianne samlar nya krafter Skogens skola i ur Johan tog priset i Hollywood På omslaget: Erik Hjärtfors Foto: Pierre Kjellin Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Tf redaktör: Pierre Kjellin Telefon: E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling (tjänstledig) Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö KAMERAN GÅR: Filmbolagsdirektör Johan Heurgren sätter skogen på vita duken. 5. LEDARE: Naturvård; det går åt rätt håll. 6. KAMPANJ: Kraftsamling Skog även succéer har ett slut. 8. PROFILEN: Marianne skogsägarrörelsens egen coach. 12. MARKFÖRVALTNING: Erstavik ett välbesökt skogsbruk. 16. UTBILDNING: Skogsbrukskursen går till skogs. 20. UTBILDNING: Bergströms öppnar skogen för ungdomen. 22. MASKINER: Udda fågel som vägrar gå i pension. 30 år, och still going strong. Lovisa snart hållbar skogsbrukare. Skogsindustrins egen Janne Josefsson. 24. HOLLYWOOD: Han driver skogsbranschens enda fi lmbolag. 26. MARKNAD: Brasved en marknad som gapar efter mer. 28. NATURVÅRD: KOMET-programmet igång. 30. NATURVÅRD: KOMET så funkar det i Finland. 32. EKONOMI: Medlemskapet rymmer många förmåner. 34. EKONOMI: Kraftsamtalet hjälper Olof ta nästa steg. 36. SKOGSSKÖTSEL: 28 år med tallföryngring: älgen vann. 46. KRÖNIKAN: Organiserade står vi starka. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 6/10 3

4 Elektrisk servostyrning, EPS Hög & lågväxel Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift Vätskekyld 558cc motor Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul Individuell hjulupphängning Flera förvaringsfack Digital instrumentpanel Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt. Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsle - insprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför. Rek. ca-pris: :- exkl moms (99.900:- inkl. moms) Grizzly 550

5 Det som också kan komma att fördröja förändringen är människorna. Det är samma människor som förut. LEDAREN Vi har vunnit mark Frågan om att permanent avsätta mark för naturvård har alltid varit brännande för familjeskogsbruket. Även de skogsägare som tycker att stora skogsarealer ska lämnas för fri utveckling tycker inte alltid att det är just deras mark ska avsättas. Det handlar om att själv få bestämma över den mark man äger, och som man kanske har ärvt och som varit i släkten i generationer. Eller som man köpt, delvis för känslan att få vårda sin egen plätt på jorden. FRÅGORNA OM MARKAVSÄTTNING har vi levt med länge, men det politiska landskapet har förändrats rejält det sista året. Och det som hänt är positivt. Vi har fått Komet, ett program för ökad frivillighet i avsättningarna. Och vi har fått kraftigt höjda ersättningar vid permanenta intrång. Komet provas i fem områden. Det är för tidigt att säga hur det kommer att gå, men redan nu är det klart att intresset och engagemanget från markägarna är stort, och det var något som myndigheterna ifrågasatte inför starten. Höjda ersättningar får alla som får intrångsersättning. Det får ett antal följdverkningar. Naturvårdarna tycker bland annat att reservat blir dyrt. Man vill bara lösa in den mest värdefulla marken. Det som inte har riktigt lika höga naturvärden vill man hellre hitta andra lösningar för. Lösningar som kräver en dialog med markägaren, dvs någon form av frivillighet. Det tycker vi också är ett framsteg. I vissa län har man redan nått målen för hur mycket mark som ska avsättas. Trots det jobbas det vidare med naturvårdsavsättningar. När jag frågar företrädare för Naturvårdsverket får jag till svar att det är rimligt att om familjeskogsmark trots uppfyllt mål är aktuellt för mer skydd så ska det vara frivilligt. Ungefär som Komet alltså. JAG TYCKER man kan säga att vi vunnit mark! Det tråkiga, om man ska se saken mera ideologiskt, är att naturvårdsavtalen inte hängde med. Vi har fått bra former för avtal, med årliga utbetalningar och varierande löptid, och även för avtalen höjdes ersättningsnivån. Men den höjning av ersättningen för reservat på i praktiken närmare 35 procent som kom i augusti gör att avtalen trots den tidigare höjningen inte hängt med. Det medför att många väljer reservat i alla fall. Det är skogsägarens eget val, och pengar betyder rätt mycket för de flesta av oss. Det som också kan komma att fördröja förändringen är människorna. Det är samma människor som förut. Som har inarbetade vanor och rutiner. Och relationer. Sånt ändrar man inte över en natt. Men med lite tålamod och rätt inställning så går det! Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna VI SKOGSÄGARE 6/10 5

6 Med samlad kraft KAMPANJ Kampanjen Kraftsamling Skog inleddes i Sunne år I oktober var det dags att packa ihop kappsäcken. Det har varit en fantastisk tid, summerar projektledaren Marianne Eriksson. Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt Tillsammans med bortåt 200 eldsjälar från LRF och skogsägarföreningarna summerade hon fyra års kraftsamlande på konferensgården Aronsborg i Bålsta, väster om Stockholm. En rad mål har satts upp för kraftsamlingsåren, både för deltagarantal och åtgärder i skogen. Nu har vi har under hösten packat kappsäcken för framtiden med alla goda erfarenheter från Kraftsamling Skog. Vi vill nu integrera det här aktiva sättet att jobba i den rådgivning och det arbete som skogsägareföreningarnas personal utför till vardags, säger Marianne Eriksson. NÄR DET GÄLLER antalet studiecirklar har man dock en bit kvar, säger Marianne Eriksson och tillägger att det blir fler studiecirklar under våren. När det gäller tillväxten i medlemmarnas skog ser det också ljust ut. Efterfrågan på förädlade plantor har ökat rejält under projekttiden. Och det var just skogens tillväxtpotential som var fröet till det som senare skulle bli Kraftsamling Skog, påminner Mellanskogs informationschef Per Bengtsson: DET BÖRJADE MED att skogsägardelegationen 2004 beställde en undersökning om tillväxtmöjligheterna i privatskogsbruket. Sedan började man fundera på hur man skulle få ut resultaten och slutsatserna till medlemmarna. Ur detta föddes Kraftsamling Kraftsamling Skog Gemensam utbildningskampanj mellan LRF och de fyra skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra. Projekttid: Finansiering: LRF har satsat 18 miljoner kronor, 13 miljoner kommer från landsbygdsprogrammet. Dessutom uppskattas skogsägarföreningarnas insats till miljoner per år. Totalt har cirka 100 miljoner kronor satsats på kampanjen. Deltagare: Målet var minst av landets enskilda skogsägare. Resultatet blev deltagare. Av de har varit med på en endagarsaktivitet, har fått personlig rådgivning, har deltagit i studiecirklar och på andra kurser. Drygt var tionde deltagare var under 35 år, tre av tio var över 65 år och 18 procent var kvinnor. 25 % av deltagarna har mer än 100 ha skog 18 % har mindre än 25 ha skog 26 % av deltagarna är inte registrerade skogsägare 58 % av deltagarna är LRF-medlemmar Källa: LRF Skogsägarna Nöjd deltagare fick bekräftelse och ny Nya kunskaper och bekräftelser på att det man gjort i skogen är rätt. Så summerar skogsägaren och demonstrationsgårdsinnehavaren Svarte Swartling sina erfarenheter som deltagare i Kraftsamling Skog. Svarte Swartling äger och driver sedan många år de 620 hektaren produktiv skogsmark på gården Västra Norrfors väster om Umeå blev Swartes fastighet utvald som en av 140 demonstrationsgårdar i Kraftsamling Skog-projektet. Varför ville du medverka? Jag har alltid varit väldigt intresserad av skogsvård och skogsskötsel, sedan har jag Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt gjort en del skogsskötselåtgärder på min fastighet som andra har tyckt varit intressant; hyggesbränningar till exempel, och jag har provat lite olika utländska trädslag, något som fått skogsägarföreningen intresserad av vad jag håller på med. Hur har du hunnit med allting, har projektet tagit mycket tid? Jo, det har gått åt fantastiskt mycket tid. Man har blivit insyltad i så många olika projekt. Min medverkan i Kraftsamling Skog har gett smittoeffekter, säger Svarte, som utöver uppdraget som gårdsvärd bland annat även lett studiecirklar, varit handledare i sitt eget SBOområde och gått med i ett annat projekt som heter Bioenergigårdar i norr. Vad har Kraftsamling Skog inneburit för ditt skogsbruk? Det har dels inneburit att jag har fått bekräftelse på att det jag tidigare gjort i min skog har varit rätt att bruka skogen aktivt och höja tillväxten. Och det är inget hokuspokus, det handlar egentligen om att följa reglerna i grundboken, skogsbrukets ABC. Det handlar inte om någon ny strategi utan om att man behöver röja i skogen att man behöver göra, helt enkelt. Har du varit med om någon aha-upplevelse under Kraftsamlingstiden? En sak som påverkat min uppfattning radikalt är inställningen till främmande trädslag. Jag har tidigare avfärdat contortan som ett fult och dåligt trädslag. Jag har kategoriskt 6 VI SKOGSÄGARE 6/2010

7 i bagaget Nu går hon från samling till handling En ännu tajtare samverkan mellan LRF och skogsägarföreningarna och ett starkare fokus på företagande. Så vill Kraftsamling Skogs projektledare Marianne Eriksson att skogsägarrörelsen går från kraftsamling till krafthandling. Text: & foto: Pierre Kjellin kunskap sagt nej till contortan. Men om jag är med i en kampanj där man säger att det är viktigt med produktion, att vi producerar mer virke på vissa ytor för att kunna avsätta andra för naturvårdsändamål, då måste vi bruka skogen ännu effektivare på de produktionsytor som finns kvar. Och då kan man inte bortse från ett trädslag som contortan, säger Svarte och berättar att han själv föryngrat i skogen med sådd contorta. Jag har fått väldigt bra tillslag på groningen på de hyggena, men det är förstås långt kvar innan jag kan se resultatet. VI SKOGSÄGARE 6/2010 Gänget som rott Kraftsamling Skog i land packar ihop. Från vänster Kristin Gustavsson, Mats Lundberg, Maria Boström, Mårten Karlow och Yngve Norgren som jobbat tillsammans med Marianne Eriksson de fyra åren. Skogsägaren Svarte Swartling har både lärt sig och lärt ut under Kraftsamlingsåren. Jag ser det som viktigt nu att jobba vidare för att få den praktiska samverkan mellan LRF och skogsägarföreningarna att fungera. Jag känner båda världarna, och jag ser stora fördelar om vi kunde kugga i tajtare i varandra, nyttja varandras kompetenser. Ett plus ett kan verkligen bli tre. Krafthandling med företagande i fokus Kampanjen Kraftsamling Skog har nått ut till många skogsägare, men i första hand till de mest aktiva och intresserade. Men nu är man redan i gång med kampanjen Krafthandling Skog som riktar sig till bl a framtidens skogsägare, det vill säga nya och blivande skogsägare. Krafthandlingen har ett företagarperspektiv. Några av målen som satts upp för kampanjen är: deltagare i olika utbildningsaktiviteter, av deltagarna ska ha upprättat en handlingsplan för sitt skogsföretag. Läs mer om Marianne Eriksson sid 8 TÄNK BARA på LRF:s företagarcoacher, som har permanentats nu i den nya organisationen. De utgör ju en viktig funktion som kan vara till stor hjälp även för skogsägarna. Ett starkare fokus på företagande är redan något man börjat jobba med, berättar Marianne: När vi skissar på framtiden, utifrån erfarenheterna från Kraftsamling Skog, då har vi mer av företagandeperspektiv på de kommande utbildningarna. Vi lägger mycket fokus på att lära sig använda skogsbruksplanen. Den personliga rådgivningen till skogsägarmedlemmarna ska också bli mera avancerad, och även kunna leda till att skogsägaren kan jobba fram en handlingsplan för sitt företagande, menar Marianne: TROTS ATT projektet Kraftsamling Skog är slut så har Marianne fullt upp med skogsägarfrågor även framöver: Till en början har jag jobb med eftervård av Kraftsamling Skog-projektet, att följa upp en rad olika saker som projektet jobbat med. Sedan har vi ett nytt landsbygdsprogram-projekt som jag ska se till att vi får fart på. P

8 PROFILENSkogens kraftfulla betonar det mänskliga Jag jobbar inte med skog, jag jobbar med människor! Så sammanfattar Marianne Eriksson sitt arbete på LRF Skogsägarna. Vi Skogsägare träffade Kraftsamling Skogs general hemma i Ås utanför Östersund precis hemkommen från en hejdundrade avslutning av projektet. Text & foto: Pierre Kjellin Marianne Eriksson är utbildad jägmästare och är numera en del av skogsägarrörelsens utvecklingsavdelning. De senaste fyra åren har Marianne lett vad hon själv kallar millenniets största skogliga studiekampanj Kraftsamling Skog: Jag har varit med om millenniets hittills största skogliga studiekampanj och engagemanget hos förtrondevalda hos både LRF och skogsägareföreningarna har varit fantasiskt. Det har varit en fröjd att uppleva detta, säger Marianne. NÄR VI SKOGSÄGARE träffar Marianne har hon knappt hunnit pusta ut efter Kraftsamling Skogs avslutningsfestligheter dagen innan: Jag har fortfarande huvudet fullt av Kraftsamling Skog. Den här känslan, när de människor som gjort jobbet, de människor som har riggat och raggat och fixat och donat att de får samlas och fira att de gjort något bra, få inspiration, träffa varandra och känna feststämning. Det är en mäktig känsla. Att få träffa alla dessa eldsjälar, det ger energi. Lugna stunder hemma är guld värt för Marianne, som reser en hel del och träffar mycket folk i jobbet. MED MÅNGA ÅR inom LRF och nu LRF Skogsägarna är Marianne en föreningsmänniska, men man torde lika gär- Jag har varit med om millenniets hittills största skogliga studiekampanj. na kunna sätta epitetet coach eller inspiratör på hennes visitkort. Marianne har tidigare jobbat på Skogsstyrelsen och på skogsbruksskola. Åren som lärare på naturbruksgymnasiet Skedom utanför Sollefteå gav henne nyttiga erfarenheter när det gäller tillämpad pedagogik, något hon sedan haft nytta av i alla lägen. NÄR MAN SKA lära andra det som man själv behärskar, då tvingas man sortera, och prioritera, och strukturera, och motivera. Det är nyttigt. Under mina år som lärare grundlades min pedagogiska grundsyn. Det spelar ingen roll hur mycket fakta som lämnar sändarens mun, det enda som räknas är hur mycket som blir kvar i mottagarens huvud och händer. Och skogen är den bästa lärosal som finns. MARIANNES TIO kommande år på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen handlade också mycket om lärande, dels i jobbet som ambulerande kursledare, men även för henne själv: Det var oerhört lärorika år. Det är ju så många skogsmänniskor jag har träffat på alla LÄRAKTIG LÄRARE. I sitt arbete har Marianne hållit i åtskilliga kurser. Men jag har också lärt mig oerhört mycket från alla kursdeltagare, påpekar hon. kurser och andra aktiviteter. Även om jag formellt var kursledare så lärde jag mig mycket av alla kursdeltagare. Det lokala skogskunnandet och erfarenheterna kan man aldrig läsa sig till, det måste förvärvas. Det är nog de år som har format mig som yrkesmänniska mest. De åren var som en enda lång utbildning för mig också, skulle man kunna säga. En annan positiv grej från den här tiden var att få uppleva all den kraft och engagemang som fanns ute i byarna. I byg- 8 VI SKOGSÄGARE 6/2010

9 general degården luktade det nykokt kaffe och vid bysågen fanns alltid någon frivillig sågare som gjorde apteringskursen till ett spännande äventyr. MED DETTA I bagaget var valet lätt när Marianne på 90-talet erbjöds tjänsten som regionchef på LRF Jämtland. Jag valde att få jobba nära landsbygdens entreprenörer, dom som fixar det mesta och inte ger upp i första taget. Åren på LRF var intensiva och lärorika. Ja vilken diversehandel det var. Jag lärde mig om kooperation, om medias makt, om lobbying, om företagande och en massa annat som inte fanns på jägmästarschemat. Förut bestod mitt yrkesliv av skogsbruk och en däromkring kretsande omvärld. Nu blev skogen istället en bland alla pusselbitar som tillvaron är uppbyggd av. Marianne har sina rötter i byn Bingsta utanför Svenstavik i södra Jämtland men är uppvuxen i Östersund: Mina föräldrar tillhörde den generation som tömde landsbygden och flyttade till stan. Deras hjärtan fanns dock kvar i Bingsta och det smittade. DET BLEV SKOGEN när Marianne skulle välja utbildning efter gymnasiet. Som tjej i Jämtland på 70-talet började man antingen på strumpfabriken Vinetta, eller så läste man vidare. Och strumpor var jag inte så intresserad av. Jag ville läsa någonting som Fortsättning sid 10 Som tjej började man antingen på strumpfabriken, som hette Vinetta på den tiden, eller så läste man vidare. Och jobba på strumpfabriken var inte jag så intresserad av. VI SKOGSÄGARE 6/2010 9

10 Nordea Bank AB (publ) Välj en specialist med fötterna på jorden! nordea.se/jord&skog Gör det möjligt Fortsättning: Den kraftfulla generalen... ledde till något konkret och jordnära och då var det jord, skog och trädgård som var alternativen. Trädgård känns för oss jämtar lite främmande och jordbruk hade jag inte i blodet. Men både pappa och andra släktingar jobbade i skogen så det kändes hemtamt. OCH PÅ den vägen är det. Men ett tag sneglade Marianne på en helt annan yrkesbana: Journalist funderade jag allvarligt på att utbilda mig till. Jag tycker om det här att nå ut med ett budskap, påverka attityder och sprida kunskap. Det är också något Marianne får utlopp för i sitt arbete i LRF och skogsägarrörelsen: Att jobba i en medlemsorganisation innebär att man får vara partisk, ta ställning. Det passar mig väldigt bra. Marianne Eriksson Bor: hus i byn Ås, 1 mil norr om Östersund. Familj: maken Alf som jobbar på Skogsstyrelsen, två döttrar och en son 20, 25 och 28 år gamla. Jobbar: varit projektledare för Kraftsamling Skog, ska nu förankra projektet i skogsägarföreningarnas löpande arbete. Jobbade dessförinnan som regionchef i tio år för LRF Jämtland. Tidigare jobbat på bland annat Skogsstyrelsen i Sollefteå och Jämtland med rådgivning, som lärare på skogsutbildningen på Skedoms naturbruksgymnasium utanför Sollefteå. -En ny kollektion av komfortabla & slitstarka skogskläder från OREGON Timmerklingor Kampanj! Svensktillverkade Nässjöklingor Kolstål, hårdmetall, stellite. Steg- eller Frosttand Centrumhål 50, pinnhål 17 mm, k/k 16,5 mm SVENSKA BLOUNT AB Tel Fax E-post: info@svenskablount.se Rekomenderade försäljningspriser inklusive moms* Jacka 890 Kr Midjebyxa 1490 Kr Hängslebyxa 1590 Kr * Varje återförsäljare bestämmer själv det exakta försäljningspriset. BLOUNT EUROPE SA/NV - ALL RIGHTS RESERVED PRINTED IN EU /10 Prisexempel Kolstål 1000 mm, 60 tänder, färdigbehandlad 2990:- exkl. moms. Stellite 1000 mm, 52 tänder, stegtand 4500:- exkl. moms. Pris för övriga typer/dimensioner Kampanjen gäller t.o.m. jan Falun Samuelsdalsvägen 4. tel fax (Bredvid Falu Djursjukhus) Butiken öppen mån-fre VI SKOGSÄGARE 6/2010

11 PRISKAMPANJ! :- KAMPANJ FLISHUGG :-

12 MARKFÖRVALTNING Erstaviks gård är granne med city Motorvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden skär genom Erstaviks skogar. Två av de viktigaste arrendeinkomsterna utgörs av radio- och telekommunikationsmasterna i bakgrunden. Markupplåtelser är största inkomstkällan Hur förvaltar man en skogsfastighet som ligger omringad av storstan och har två miljoner besökare om året? Text & foto: PIERRE KJELLIN Med en fastighet som utgör ett av huvudstadens närmaste friluftsområden kan det vara på sin plats med skyltar som informerar om markägaren och om allemansrätten. Se kontinuerligt över dina arrendeavtal och samverka med friluftslivet, lyder receptet på fideikommisset Erstaviks gård i Stockholm. MED SINA hektar produktiv skog och 150 hektar brukad mark och beten ligger fastigheten Erstavik i dag inringad av vägar, järnvägar och bostadsområden en dryg mil öster om Stockholms city. På Erstaviks marker bedrivs ett rationellt skogsbruk, frekvent jakt och odling av hösilage på de öppna markerna. Och detta utan uppslitande protester från allmänheten. 12 Hur är det möjligt? Vi tar lite mer hänsyn än Det är väldigt lite protester mot vårt skogsbruk, berättar Carl af Petersens som basar över förvaltningen av Erstavik. vad lagen kräver i vårt skogsbruk, därför att vi har valt att göra så. Sedan är vi lite hjälpta av att det oftast är små skiften på våra marker. Hyggena är sällan större än 1-1,5 hektar, säger Carl af Peterens som är ansvarig för förvaltningen av Erstavik. SKOGEN PÅ Erstaviks marker är delvis av skärgårdsnära karaktär med en hel del impedimentmark insprängd. Andelen äldre skog är hög. Men ändå är det inte skogsbruket som är den största och viktigaste: I dag är det olika former av markupplåtelser som är den största nettobidragsgivaren. Vi har i dag runt 70-talet sådana. Det är också det ben i vår verksamhet som har potential att växa, och då handlar det dels om att omförhandla gamla avtal och även teckna nya markupplåtelser, upplåta ny mark. Vi får förfrågningar hela tiden. DEN HUVUDSAKLIGA inriktningen för markförvaltningen på Erstavik är att fortsätta att bruka skogen som i dag, och att inte sälja av någon mark från egendomen: Samtidigt finns det ett antal områden som ligger utmed vägar, där vi ser att man till exempel kan upplåta mark för etablering av lättare industrier. Skogsbruket är det näst största inkomstbenet. Uthyrningen av bostäder och jordbruket ger bara ett netto på marginalen Fortsättning sid 14 VI SKOGSÄGARE 6/10

13 SYNK KOMMUNIKATION Lättare att köpa skog med Landshypotek Världen har skådat en del mindre säkra placeringar på senare tid. Skogsinvesteringar tillhör dock inte dessa. Värdet på skogsmark ökar stadigt och inget pekar på att denna utveckling skulle rubbas. Finansierar du med Landshypotek kan du känna dig extra trygg. Då får du en partner som specialiserat sig på skogsfinansiering i 175 år. Du får tillgång till Sveriges kanske bästa värderare och till kreditgivare som kan den lokala skogsmarknaden som sin egen ficka. Och apropå egen Landshypotek är ditt låneinstitut, bokstavligt. Du och våra övriga ca låntagare/ägare delar på överskottet. Läs mer på eller ring om du vill ha en personlig kontakt. Jordnära finansieringar

14 MARKFÖRVALTNING Fortsättning: Erstavik är granne men har ändå en viktig funktion genom att bibehålla hela fastighetens karaktär; hålla markerna öppna och ge inkomster för underhåll av alla byggnaderna. Carl af Petersens. Erstaviks gård Inkomster: skogsbruk, hösilageproduktion, arrenden och nyttjanderättsavtal, uthyrning av ett 25-tal bostäder samt en extern hyresfastighet i Stockholm. Anställda: Två anställda i jordbruket och en anställd i skogsbruket per år. TROTS DET intensiva friluftslivet möter de väldigt sällan protester mot skogsbruket. Senast vi gjorde en avverkning intill ett bostadsområde så var det flera grannar som blev arg, men vi löste faktiskt det väldigt smidigt. Efter att ha varit där och tittat och förklarat hur vi skulle hugga, vilka träd vi skulle lämna och det ekonomiska värdet på träden vi tänkte avverka, så kom vi överens. De ersatte oss för virkesvärdet på den trädridå som vi lämnade framför deras hus. MAN HAR också ett lite speciellt nyttjanderättsavtal med kommunen (Nacka): Avtalet ger kommunen rätt att lägga stigar, cykelvägar, friluftsbad, sätta upp skyltar och liknande saker. Ett av få kvarvarande fideikommiss Erstavik är sedan 1763 ett fideikommiss inom familjen Petersens, där Carl af Petersens far är nuvarande innehavare. Egendomsformen är en sorts begränsad äganderätt där innehavaren har rätten till eventuell avkastning men inte får sälja fideikommissegendom. Lagen om avveckling av fideikommiss ger regeringen rätt att besluta att ett fieikommiss inte ska avvecklas om det ligger i det allmännas intresse. I avtalet ingår också en ersättning från kommunen för de merkostnader som det höga besökstrycket väntas medföra; det är allt från slitage och nedskräpning till merarbete: Det kan handla om till exempel att åka och stänga grindar som folk lämnat öppna eller planeringsmöten med arrangörer av friluftsaktiviteter. Om exempelvis orienteringsklubben ska ha aktiviteter vill vi alltid i förväg granska kartorna, se så att kontrollerna är bra lagda, inte ligger för nära hus eller så att deltagarna blir frestade att gena över tomtert. De som vistas i Erstaviks skogar är oftast friluftsintresserade och kunniga. Men det finns även de som inte har så stor vana vid naturen, till exempel mountain bike-åkare, menar Carl. Han skulle gärna se att fanns möjligheter att i vissa fall inskränka allemansrätten: I VISSA OMRÅDEN, som exempelvis Erstavik, som är väldigt välbesökta skulle det kanske behövas en modell för att kunna inskränka allemansrätten utan att använda reservatsredskapet. Inte bara ur ett markägarperspektiv utan minst lika mycket ur brukarens perspektiv. Det kan vara cyklister som kör fort och skrämmer de gående, hundägare som inte kopplar sina hundar och skrämmer slag på andra besökare. Då skulle möjligheten att till exempel förbjuda cykling på vissa vägar eller ha permanent kopplingstvång för hundar i vissa områden vara användbara redskap, tror Carl. Skogslikvidkonto en bra början Alla är vi små i början. Människor och företag. Träd. Små men med en vilja och kraft att nå högre. Du vet nog säkert vad vi pratar om. Med skogens växtkraft skapas dina intäkter. Med ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, får de en bra plats att växa sig ännu större på. Du kan dessutom använda Skogslikvidkontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Så ge dina pengar möjlighet att expandera på ett effektivt sätt. Ge dem en bra början. Läs mer på 14 VI SKOGSÄGARE 6/10

15 Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET

16 Kunskapstörst i UTBILDNING Med nästan dubbelt så många sökande som platser är den en av Linnéuniversitetet i Växjös tio mest sökta utbildningar. Kursen Hållbart familjeskogsbruk är privatskogsbrukets egen universitetsutbildning. Text & foto: Pierre Kjellin Regnet strilar och kvicksilvret är nära nollan när studenterna från Hållbart familjeskogsbruks grundkurs står i en av gallringsytorna på När Hållbart familjeskogsbruk startade för snart tio år sedan fanns det ingen riktigt bred kurs i skogsbruk för nybörjare. Och man är fortfarande ensamma om konceptet, säger Nina Albrecht på Linnéuniversitetet. Många har skog som de ärvt eller planerar att ta över. Många vet inte riktigt hur de ska sköta skogen och vill lära sig. MAN BÖRJADE 2001 med 130-talet kursplatser. I dag har Hållbart familjeskogsbruk plats för knappt 250 studenter om året. Till det kommer ett 80-tal programstudenter som läser samma kurs och ett hundratal studenter på fortsättnings- och fördjupningsnivå. Det visade sig vara ett väldigt bra koncept, säger Nina Albrecht. En majoritet av kursdeltagarna är skogsägare. Och många har skog som de ärvt eller planerar att ta över. Många vet inte riktigt hur de ska sköta skogen och vill lära sig att antingen själva förvalta den eller förbättra sin beställarkompetens grundläggande kunskaper som man behöver när man ska beställa skogsskötseltjänster. UNDERVISNINGEN SKER på distans. Studenterna loggar in på en lärplattform på webben där de hittar kursmaterial, filmade föreläsningar och dokumentation från exkursionerna. Dessutom anordnas ett antal träffar då föreläsningar varvas med övningar i fält och studiebesök. Hållbart familjeskogsbruk är egentligen tre kurser: 1. Grundkurs: uppdelad i tio delkurser bland annat skogsuppskattning, skogsskötsel, skogsproduktion, skogsförsälj- FAKTA Hållbart familjeskogsbruk Drygt 200 kursplatser Studieform: distans Studietakt: halv- eller kvartsfart Kursens omfattning (inkl. fortsättnings- och fördjupningsdelen): 90 p Allmän behörighet: (inga tidigare kunskaper i skogsbruk krävs). 16 VI SKOGSÄGARE 6/10

17 vått och torrt FAKTA Skogsutbildningar Asa försökspark norr om Växjö. ning, skogsnäringens marknader och logistik, skogsekologi och naturhänsyn. 2. Fortsättningskurs: fördjupningar i skogsskötsel, planering, marknad och ekonomi. 3. Fördjupningskurs: inriktad på lövskog. Går igenom de vanligaste skötselprinciperna för de svenska lövträden med avseende på virkesproduktion, naturvård och rekreation. I examensarbetet analyseras en skogsfastighet utifrån dess möjligheter till lövvirkesproduktion. Kursen kan också fungera som inkörsport till fortsatta studier i skog och trä på Linnéuniversitetet. Man kan tillgodoräkna sig poängen från Hållbart familjeskogsbruk på Skog- och träprogrammet, som är en två- alternativt treårig högskoleutbildning. Några av Hållbart familjeskogsbruks kurser går också att ta med sig i det treåriga ingenjörsprogrammet Skog- och träteknik. Lantbruksuniversitetet Jägmästarutbildningen: 300 p, särskild behörighet i 4 ämnen. Skogsmästarutbildningen: 180 p, särskild behörighet i 3 ämnen. Läs mer på: /sv/utbildning/grundniva. Skogligt basår: 1-årig grundutbildning på Jälla naturbruksgymnasium i Uppsala, där godkänt på hela utbildningen ger behörighet och garanterad plats på skogsmästarutbildningen. Linnéuniversitetet, Växjö Skog och träteknik; högskoleingenjör, 180 p, särskild be hörighet i 3 ämnen. Skogs- och träprogrammet: 180 p, (ges bara på halvfart distans), grundläggande behörighet. Övriga utbildningar Produktionsledare inom snickeri, möbel och inredning; 1-årig KY-utbildning, Jönköpings tekniska högskola (ges i Nässjö) Avancerad processoperatör i skogsindustrin; 120 p, särskild behörighet i 3 ämnen, Mittuniversitetet, Sundsvall. Gymnasieutbildningar i skogsbruk Skogsbruksutbildningar ges på totalt 21 av landets naturbruksgymnasier från Kalix i norr till Klippan i söder, varav tre har riksintag: Helgesbogymnasiet, Ålem utanför Oskarshamn; Ingelstadgymnasiet, Växjö; Ryssbygymnasiet, Ljungby. Nästa sida: Cecilia var med från början VI SKOGSÄGARE 6/10 17

18 UTBILDNING Hon öppnade dörren till universitetsvärlden Det som började med en halvfartskurs för självverksamma, har i dag blivit ett helt kurspaket. Som med vidare studier kan ge en kandidatexamen. Cecilia Malmqvist var med och drog igång kursen Hållbart familjeskogsbruk för tio år sedan. Text & foto: Pierre Kjellin Starten av hållbart familjeskogsbruk var egentligen en spegling av den satsning på trä och träförädling från träd till färdig produkt som Växjö universitet inledde då, förklarar Cecilia, som är utbildad jägmästare och en av de ansvariga för kurspaketet Hållbart familjeskogsbruk. MAN SÅG ATT det behövdes en annan typ av utbildning för dem som man inte fångade in genom andra aktiviteter som anordnas. Och SLU har aldrig riktat sig till privatskogsägarna. Hur kan det komma sig? De jobbar med professionsutbildningarna, de jobbar ett Det finns ju så mycket i gruppen att hämta. I processen som föregick kursen har LRF hela tiden funnits med genom den referensgrupp som man sitter med i. steg högre upp på utbildningsstegen. Sedan är det väl inte riktigt lika fint att hålla på med privatskogsbruket. Men när man befinner sig i Växjötrakten är det ju så påtagligt att skogsbruket i hög grad bedrivs genom familjeskogsbruk. KURSDELTA- GARNA i Hållbart familjeskogsbruk speglar i dag skogsägarkollektivet ganska bra, tycker Cecilia: Vi har pendlat mellan 40 och 50 procent kvinnor på våra kurser, och det motsvarar ganska bra hur verkligheten ser ut: ungefär 40 procent av landets skogsägare är kvinnor. Det är väldigt stor spännvidd i ålder och erfarenhet. Många är också helt nyblivna skogsägare där varenda begrepp är helt nytt för dem, och en del har hållit på med skog i år. Är det inte svårt att hålla ihop en sådan studiegrupp? Jo, men det är samtidigt det som är så otroligt bra. Det finns ju så mycket i gruppen att hämta. Om man får till den här dynamiken i gruppen kan vi lärare i princip stå bredvid och stötta och pusha, medan de utbyter erfarenheter, lär varandra och tillför varandra nya perspektiv. Och de får nya kontakter, breddar sitt nätverk. Jag tror att man kan se saker på ett nytt sätt, och allt kan man ju sällan. Och i vissa fall tror jag det kan handla om att man kan kalibrera in sina kunskaper mot nya fakta och forskningsrön som tillkommit sedan man själv satt i skolbänken. Lovisa: Jag vill vara med och ta alla beslut 25-åriga Lovisa Ronnfors och hennes sambo blev skogsägare för två år sedan. Nu går hon kursen i Hållbart familjeskogsbruk för att lära sig sköta skogen. Vi Skogsägare träffade henne under en skogsskötselövning i Asa försökspark. Text & foto: Pierre Kjellin 2008 köpte Lovisa Ronnfors och hennes sambo en mindre släktgård med ca 23 hektar skog i hennes hemtrakter utanför Eksjö i Småland. Gården dela- des mellan flera släktingar. Men när en av ägarna, en faster till Lovisa, dog häromåret bestämde sig Lovisa och hennes sambo för att köpa ut gården eftersom inga av de andra var intresserade av att ta över. 18 LOVISA, som går grundkursen i Hållbart familjeskogsbruk, valde att läsa den på kvartsfart. Hon har egentligen inte så mycket tid över för egna studier: Hon läser veterinärutbildningen på lantbruksuniversitetet i Uppsala på helfart, en utbildning med mycket schemalagd undervisning och praktik. Men med kursen i Hållbart familjeskogsbruk är det nästan tvärtom, säger Lovisa: Man har inga tentor nästan, I somras lärde han mig att köra röjsåg. Skogens bästa kunskapskälla utan det är enbart inlämningsuppgifter på alla modulerna, och de kan du göra när du vill. Och träffarna är frivilliga. LOVISAS SAMBO sökte också till kursen, men kom inte in: Men hans pappa har tidigare haft ett skogsföretag och min sambo har jobbat en hel del i skogen. Så han har redan en hel del kunskaper. Så det är lite därför som jag går den här kursen. Jag vill också kunna vara med och vara delaktig och ta alla beslut som rör skogen, och inte bara sitta bredvid och inte begripa någonting. Lovisa och hennes sambo vill så småningom flytta tillbaka till Småland och ut på gården: Det finns ett hus att bo i på gården, men det är uthyrt i nuläget. Men tanken är att vi ska flytta dit när jag har pluggat klart i Uppsala. Lovisa och hennes sambo är redan i dag aktiva skogsägare. Min sambo är väldigt aktiv i skogen, så vi gör mycket själva på fastigheten. I somras lärde han mig att köra röjsåg. VI SKOGSÄGARE 6/10

19

20 UTBILDNING Hos bröderna Bergström är skogen skolan Sex studenter från arkitekt - utbildningen bygger för första gången i trä, och i full skala. Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog och trä bättre. Text & foto: Pierre Kjellin När Vi Skogsägare är på besök är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms universitet i full färd med att snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det virke de varit med och hämtat från Johans och Magnus skog dagen innan. Det är en blåsig och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus två skogsmaskiner. SYFTET MED det här momentet är att de ska få bygga i full skala. Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om det är extremt komprimerat. Från trädet som växer i skogen, behandlingen och sönderdelningen. Sedan till idéarbetet, det som pågår nu; vad ska vi göra med materialet det som är arkitektens vanligaste arbetsuppgift till att sedan gå till att bygga också det som i vanliga fall andra än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen. DAGEN INNAN har studenterna varit med Johan ute i skogen för att hämta hem ett träd, kapa upp det och såga det 20 Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt. Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök till sin skogsgård. till brädor i Johans och Magnus sågverk. När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp står två utbytesstudenter på tur: Nästa vecka kommer det två killar som går på en motsvarande skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos oss i en vecka, berättar Johan. Han ska också ta emot ett gäng ungdomar som inte klarat av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna några timmar och kommer för att hämta lite inspiration och få inblick i skogsbruk. BRÖDERNA MAGNUS och Johan Bergström driver gården Ormestorp med 400 hektar, varav cirka 300 hektar skog, tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning bedriver de entreprenadverksamhet med en gallringsskördare och en skotare. Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och studenter. DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som lärare, tog hem en skolklass till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan och Magnus ägnar sig åt för pengarnas skull. Den ger inget netto utan tar egentligen bara tid från de övriga verksamheterna på gården. Vi gör det här för vi tycker det är så roligt. Sedan är det väl på sätt och vis en investering för framtiden. Det gagnar ju oss, och hela skogsbranschen, om ungdomarna får intresse för skogen och kan få lite inblick i branschen, säger Johan. VI SKOGSÄGARE 6/2010

21 Elin en arkitekt med känsla för trä Den västmanländska skogen var hennes vardagsrum under barndomen. I sitt framtida yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del i utbildningen eller rättare sagt ett kursmoment (workshop) ut till skogen. För Elin Persson, som går fjärde året på utbildningen känns det både naturligt och självklart. Jag tycker det är en väldigt bra workshop. Det är kul att få vara med ute i skogen, se när de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det. Men varför måste arkitekter kunna så mycket om trä det mesta byggs ju ändå i betong och stål? Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. Sedan tror jag också att det är viktigt att komma ut och träffa människor som jobbar med de praktiska delarna i byggprocessen hantverkarna och de som tar fram råvaran. Elin tror inte att byggbranschen någonsin kommer att överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som gör det till ett minst lika bra Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. eller bättre materialval i många fall: Trä är så mycket mera flexibelt om det går sönder. Man kan byta ut eller jobba om en liten del, utan att behöva riva hela konstruktionen och bygga nytt. Och vad kan ni arkitekter lära dem? Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt husen som byggs. Elin växte upp i Fagersta i nordvästra Västmanland. Hon har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten fungerade den lite som hennes vardagsrum. När jag växte upp hade jag alltid nära till skogen, och det var alltid i skogen jag var när jag lekte. Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli ett lusthus i trä. VI SKOGSÄGARE 6/

22 UTBILDNING Hos bröderna Bergström är skogen skolan Sex studenter från arkitekt - utbildningen bygger för första gången i trä, och i full skala. Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog och trä bättre. Text & foto: Pierre Kjellin När Vi Skogsägare är på besök är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms universitet i full färd med att snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det virke de varit med och hämtat från Johans och Magnus skog dagen innan. Det är en blåsig och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus två skogsmaskiner. SYFTET MED det här momentet är att de ska få bygga i full skala. Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om det är extremt komprimerat. Från trädet som växer i skogen, behandlingen och sönderdelningen. Sedan till idéarbetet, det som pågår nu; vad ska vi göra med materialet det som är arkitektens vanligaste arbetsuppgift till att sedan gå till att bygga också det som i vanliga fall andra än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen. DAGEN INNAN har studenterna varit med Johan ute i skogen för att hämta hem ett träd, kapa upp det och såga det 20 Det de gör här blir en slags miniatyr av ett byggprojekt. Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök till sin skogsgård. till brädor i Johans och Magnus sågverk. När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp står två utbytesstudenter på tur: Nästa vecka kommer det två killar som går på en motsvarande skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos oss i en vecka, berättar Johan. Han ska också ta emot ett gäng ungdomar som inte klarat av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna några timmar och kommer för att hämta lite inspiration och få inblick i skogsbruk. BRÖDERNA MAGNUS och Johan Bergström driver gården Ormestorp med 400 hektar, varav cirka 300 hektar skog, tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning bedriver de entreprenadverksamhet med en gallringsskördare och en skotare. Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och studenter. DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som lärare, tog hem en skolklass till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan och Magnus ägnar sig åt för pengarnas skull. Den ger inget netto utan tar egentligen bara tid från de övriga verksamheterna på gården. Vi gör det här för vi tycker det är så roligt. Sedan är det väl på sätt och vis en investering för framtiden. Det gagnar ju oss, och hela skogsbranschen, om ungdomarna får intresse för skogen och kan få lite inblick i branschen, säger Johan. VI SKOGSÄGARE 6/2010

23 Elin en arkitekt med känsla för trä Den västmanländska skogen var hennes vardagsrum under barndomen. I sitt framtida yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del i utbildningen eller rättare sagt ett kursmoment (workshop) ut till skogen. För Elin Persson, som går fjärde året på utbildningen känns det både naturligt och självklart. Jag tycker det är en väldigt bra workshop. Det är kul att få vara med ute i skogen, se när de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det. Men varför måste arkitekter kunna så mycket om trä det mesta byggs ju ändå i betong och stål? Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. Sedan tror jag också att det är viktigt att komma ut och träffa människor som jobbar med de praktiska delarna i byggprocessen hantverkarna och de som tar fram råvaran. Elin tror inte att byggbranschen någonsin kommer att överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som gör det till ett minst lika bra Jag tycker det är viktigt att känna till egenskaperna hos ett material som man jobbar med. eller bättre materialval i många fall: Trä är så mycket mera flexibelt om det går sönder. Man kan byta ut eller jobba om en liten del, utan att behöva riva hela konstruktionen och bygga nytt. Och vad kan ni arkitekter lära dem? Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt husen som byggs. Elin växte upp i Fagersta i nordvästra Västmanland. Hon har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten fungerade den lite som hennes vardagsrum. När jag växte upp hade jag alltid nära till skogen, och det var alltid i skogen jag var när jag lekte. Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli ett lusthus i trä. VI SKOGSÄGARE 6/

24 MF 1200 bär Då var den ett muskedunder avsett för jordbruket. Nu, tre årtionden senare, tjänar den midjestyrda Massey Fergusontraktorn i Långshyttan fortfarande troget sina herrar i både skogen och på åkern. Text & Foto: Pierre Kjellin Träd fram ge oss din idé! Du som har skog har ett stycke framtid i dina händer. Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av små och stora skogar för att tydliggöra skogens potential för hela vårt land. Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället. För att lyckas ännu bättre behöver vi nya krafter. Vi behöver dig som har tankar och idéer om framtiden. Vi behöver dig som vill skapa en levande och dynamisk landsbygd och ett skogsbruk i framkant. Vi behöver dig som vill förändra och göra skillnad. Och vi behöver dig nu! Skicka dina idéer till: skogsuppropet@lrf.se Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , Då, en stordragare som var före sin tid. Nu, en veteranmaskin still going strong. Efter snart 30 år på gården i Långshyttan knotar Sunes midjestyrda Massey Ferguson 1200 fortfarande troget på med skogskärran i skogen med Sune, eller med harven på åkern med dottern Helena bakom ratten. MF 1200:an i Långshyttan i Dalarna är en av tiotalet exemplar i landet. När den introducerades i slutet på 1970-talet var den en udda fågel i Sverige. Den var egentligen lite för modern för jordbruket när den kom. Det var inte många här som ville ha en sådan trak- Det är en tor eller som alls riktig dragare. förstod vad man skulle med en sådan maskin till på gården, säger pensionerade lantbrukaren Sune Sundell. HAN KÖPTE sin MF 1200 begagnad. Då bedrev han han jordbruk med djur och växtodling på gården och ville ha en fyrhjulsdriven traktor. Sune bytte in sin tvåhjulsdrivna MF 595 mot MF 1200:an som hade gått ungefär timmar. Han minns inte exakt vad det stod på prislappen: Den kostade någonstans mellan och , om jag inte minns fel. NU HAR Sunes MF gått runt timmar och används mest till att skota fram virke ur skogen eller harva i dottern Helenas jordbruk. Sune är fortfarande mycket nöjd med MF:en: Det är en riktig dragare. Den har bra viktfördelning; 3,5 ton över framhjulen och 1,5 ton på bakhjulen, så den slirar aldrig. Men i dag skulle man vilja ha lite mera kraft. Det är bara 100 hästar under huven, så det är ingen kraftfull motor. Sedan är det väl ingen landsvägsmaskin direkt. Midjestyrningen gör att man inte gärna kör så fort med den på landsväg. Så här i efterhand hade Sune 22 VI SKOGSÄGARE 6/10

25 sina 30 år med stolthet Slirar aldrig Lättöverskådligt, men reglaget för luftkonditioneringen får man leta förgäves efter. MASKINER Ny förarstol är en av de få saker Sune Sundell har bytt på traktorn en investering han inte ångrar. 105 hästkrafter var mycket 1979, men några fler kusar hade inte suttit fel, tycker Sune. Massey Ferguson 1200 Tillverkades Under och 80-talet tillverkade MF en rad midjestyrda modeller för både den europeiska och nordamerikanska marknaden i versioner med motorer på upp till 400 hästkrafters effekt och med samma växellåda, bakaxel samt hydraulik som hos modellerna MF 185 och MF 188. Motor: 6-cylindrig Perkins, 77 kw (105 hk). Transmission: Mekanisk växellåda med hydraulisk snabbväxel som ger 12 växlar framåt och 4 bakåt. Fördelningsväxellåda till fram- och bakaxel. Hydraulmanövrerad diffspärr. Kraftuttag: (1 000 rpm) med hydraulisk manövrering. Trepunktskoppling (lyftkraft 33,32 kn). Nypris: kr (1980). hellre valt en motorstorlek större. Snäppet över hans MF fanns MF 1250 med samma motor fast med turboöverladdning. Den hade gett runt 20 hästar till. ÄVEN OM MF 1200:an kanske inte hade skogsbrukare som målgrupp så är den väl lämpad för skogen, tycker Sune. Den pendlande midjan, som ger alla hjulen markkontakt även i ojämn terräng, tillsammans med fyrhjulsdriften och viktfördelningen ger en maskin med bra framkomlighet. Helena, som tagit över jordbruket och MF 1200:an, är inte lika förtjust i maskinen. En sak som hon däremot uppskattar är den hydrauliska snabbväxeln, som gör att man kan stanna med maskinen i uppförsbacke och sedan köra iväg utan att behöva frikoppla för att lägga i växeln: Det är väldigt smidigt när man står i uppförsbacke och ska ut på stora vägen. HÄROM ÅRET lossnade kranen från sina infästningar under lastning, men annars har MF 1200:an jobbat på utan att kräva några större reparationer, berättar Sune. Jag bytte till en bättre förarstol för några år sedan. Sedan har jag bytt koppling på den. Familjen Sundells MF 1200 är avskriven för länge sedan och körs så länge den håller ihop, säger Helena. Detsamma gäller för den gula Fiat-lastmaskinen anno 1979, som bortsett från ett motorbyte (som gick på garantin) fungerat i alla år. VI SKOGSÄGARE 6/10 23