BILAGA TILL SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Transkript

1 BILAGA TILL SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för inledande samråd avseende Översiktsplan för Vansbro kommun. (Stycken nedan med kursiv text är förslag på åtgärder med anledning av de framförda synpunkterna) Inledande dialogmöten om översiktsplanen har anordnats i Vansbro, Nås, Järna, Äppelbo och i Finnmarken. Dessutom har ett möte anordnats med företagarna. Vid mötena deltog kommunalråd och/eller kommunchef, folk från kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, stadsarkitekten samt personal från Miljö- och byggförvaltningen. På mötena deltog sammanlagt över hundra personer. På mötena gjordes en genomgång av översiktsplanen och dess olika delar och tillfälle gavs till synpunkter och förslag. En preliminär version av kommunens översiktsplan har under tiden 20 oktober till 31 december varit utställd på biblioteken i Vansbro och Järna samt varit tillgänglig på kommunens hemsida. Möjligheter har getts att inkomma med synpunkter fram till 31 december. Sammanlagt har 15 skrivelser med synpunkter inlämnats. Dessutom har muntliga synpunkter framförts vid dialogmötena. Framförda muntliga synpunkter. På mötena framfördes en mängd synpunkter. De flesta är medtagna i skrivelserna nedan. Bland övriga synpunkter kan nämnas: I finnmarken ville man att Laxtjärn, Burtjärn och Gräddsjön skall tas med som landbygdsutvecklingsområden. Det framfördes också negativa synpunkter mot ytterligare vindkraftsutbyggnad. Man tyckte också att skrivningen om att ny bebyggelse främst ska lokaliseras till kollektivtrafiknära lägen var för hård. Kommunen skall inte lägga sig i var folk ska bo. Man tyckte också att gatlysen kunde släckas där det inte bor någon. Man tyckte också att Mora sjukhus inte passade för Vansbro eftersom det är lättare att ta sig till Falun. Man frågade om all service måste läggas i Vansbro och tyckte att det borde räcka om det finns service på något ställe i kommunen, och då inte nödvändigtvis i Vansbro. Landsutvecklingsområdena Gräddsjön och Laxtärnen tas med. Burtjärnen är obebyggd och tas inte med. Skrivningen om vindkraft skärps så att man vill vara negativ till ytterligare vindkraftsutbyggnad i kommunen utom i redan utbyggda områden.. Skrivningen om att ny bebyggelse i första hand skall lokaliseras till kollektivnära lägen skall stå kvar. Gatlysen tas inte upp i översiktsplanen. Serviceplanen tas upp som en bilaga till ÖP. Från företagarmötet tyckte man att skrivning i utvecklingsområdet Näringsliv borde ses över och att man borde nämna att kommunen är bra på att ta hand om galna idéer. Vansbro borde marknadsföras bättre som energikommun. Genomförs. Inkomna skrivelser A. Vansbro kommunbygderåd 1. Man påpekar att kommunens serviceplan inte är medtagen och önskar att den skall ingå och att lokal service skall ingå som ett utvecklingsområde. Man föreslår en text som skall föras in och man vill att serviceplanen i sin helhet skall ingå som en bilaga. Serviceplanen tas med som en bilaga. 2. Man föreslår att Höga natur- och kulturvärden och Starkt engagemang och samarbetsvilja införs som styrkor i kapitlet. 1

2 Under Styrkor och svagher kan man göra hur långa listor som helst. Den aktuella skrivningen är ett försök att ta med de allra viktigaste punkterna. Friluftsliv och attraktiva boenden respektive rikt föreningsliv finns redan med. Ingen ändring 3. Styrkor och svagheter. Man vill också att Rivalitet mellan byar, socknar tas bort under Svagheter. Skrivingen ersätt med Svag kommunidentitet. Tas bort. 4. Bypolitik tas bort under Hot. 5. Angående utvecklingsområdet oende så vill man näst sista punkten under kommunens inriktningsmål tas bort och ersätts med: Aktivt medverka till en boendeplanering som stödjer de olika byarnas/orternas utveckling och särart. Man anser att det är mycket viktigt att människors olika valfrihetsbehov när det gäller boende stöds. Näst sista punkten skall vara kvar. Sjätte punkter formuleras om enligt förslag. 6. I avsnittet om kultur, fritid och föreningsliv vill man tillföra: Kulturarv att tas tillvara och stödjas: levande fäbodar, hembygdsgårdar, traditioner, sedvänjor, hantverk. Tillägg enligt förslag 7. Under Landsbygdsutveckling vill man att sista stycket stryks och ersätts med: Flera bygdegrupper har lokala utvecklingsplaner och arbetar för bevarande och utveckling av sin bygd. Kommunen skall här arbeta sektorsövergripande för att stödja och ge förutsättningar för lokalt framarbetande otraditionella, sunda idéer och lösningar inom alla områden. Ändring enligt förslag. 8. I kapitlet Hållbarhet och tillväxt under Ekologisk hållbarhet vill man att sista stycket tas bort och ett stycke Tidigare upprättad och antagen energiplan bör uppdateras och ligga till grund för den nya planen tillförs. Den gamla energiplanen saknar många av de aspekter som en ny energiplan skall innehålla. Naturligtvis kommer mycket att bli likartat i den. Dessutom är den gamla energiplanen och dess innehåll nog ganska okänd, varför en beskrivning av vad en energiplan skall innehålla tas med. Ingen ändring. 9. Under avsnittet Social hållbarhet bör tillföras: Kommunens medborgare ska ha makt och inflytande över egen livssituation, det ska finnas Demokrati/möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. En självklarhet. Behöver inte tas med. 10. I kapitlet Bebyggelse under Principer för lokalisering så vill man ta bort andra stycket. Stycket bör vara kvar. 11. I statistikbilagan saknas det uppgift om källor för statistiken. Man vill att aktuell statistik för de olika kommundelarna läggs in. Läggs till att uppgifterna kommer ifrån Region Dalarna. Befolkningsutveckling för de olika socknarna tas med. 12. I Miljökonsekvensbeskrivningen vill man ta bort punkt 1 både under syfte och nollalternativ. Att översiktsplanen skall redovisa principer för lokalisering i de fyra tätorterna är grundläggande och bör vara kvar. Att ett nollalternativ innebär att man bara bygger ut i planlagda områden bör väl också vara kvar. 13. Under Begränsad miljöpåverkan vill man ta bort skrivningen dock främst i kollektivtrafiknära lägen. 2

3 Bör stå kvar. 14. Man hävdar att tillkommande och mindre landsbygdsbebyggelse utifrån människors valfrihet inte är något som innebär sådan ökad klimatpåverkan som kräver särskild skrivning. Ökad landsbygdsbebyggelse i perifera lägen ökar klimatpåverkan, vilket inte blir marginellt om det får större omfattning. 15. Man menar också att det är orealistiskt att ställa krav på exploatörer att ansluta ny bebyggelse till utbyggda fjärrvärmeverk. Man anser att det bör räcka med att ställa krav på största möjliga miljöhänsyn i en framtid när nya miljölösningar är på gång. Det är inte orealistiskt att kräva att ny bebyggelse ansluts till utbyggd fjärrvärme. B. Äppelbo gemenskap 1. Man anser att planen betonar restriktioner och begränsningar i alltför stor omfattning i förhållande till landsbygdens möjligheter till utveckling. En översiktsplan skall redovisa markens användning och alla de begränsningar som finns, 2. Kartor bör uppdateras tillsammans med representanter från bygden som har lokalkännedom. Kartor uppdateras tillsammans med representanter från bygden. 3. Serviceplanen, vars syfte är att skapa hållbara servicelösningar i de olika kommundelarna som skall utgå från lokalt varierande förutsättningar, skall vara en del av översiktsplanen. Serviceplanen tas med som bilaga. 4. I kapitlet Styrkor och svagheter önskar man att som styrkor tillföres byarnas intresse för närmiljön, framgångsrika företag och höga natur- och kulturvärden. 5. Under möjligheter vill man tillföra medborgarinflytande. 6. Under svagheter vill man ta bort rivalitet mellan byar. 7. Under hot till man tillföra arbetslöshet och centraliseringstrenden samt ta bort bypolitik. Se ovan. Se ovan. 8. Under utvecklingsområdet Boende vill man ta bort näst sista stycket. Man vill att folk ska få bygga även där det inte finns kollektivtrafik. Man vill att det måste tillåtas att människor har olika värderingar och val. Många vill bosätta sig även i glest bebyggda områden och att få bo och bygga på landsbygd med dess natur är en god marknadsföring för kommunen. Även ny bebyggelse av såväl permanent boende som fritidsboende bör få ske strandnära vid älven, åar och sjöar där det inte föreligger risk för översvämningar 9. Under Landsbygdsutveckling; kommunens inriktningsmål, läggs till under punkt 2: Detta skall ske genom att kommunens samtliga verksamheter vid planering följer den lokala strategi som beslutats och finns angiven i den lokala serviceplanen. Tillägg görs. 10. Under Miljö; kommunens inriktningsmål, ta bort: 3:e punkten. Ersätt den med: Marknadsför vår orörda natur och vår rena luft. Ingen miljöfråga. Tas upp under Turism. 11. Under ekologisk hållbarhet, ta bort andra stycket. 3

4 Kollektivtrafikplaneringen är viktig. Se ovan. Se ovan. 12. Under bebyggelse, principer för lokalisering, ta bort andra stycket. 13. Statistikbilagan: Nyare, mer verklighetsbaserad statistik, även geografiskt uppdelad på hela Äppelbo, hela Vansbro, hela Dala-Järna och hela Nås bör tas fram och biläggas. Sockenföreningarna och församlingarna bör kunna hjälpa till med detta. 14. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden: Under utvalda sjöar vill vi ha tillägg med Gransjön samt vattendragen Granån, Noret och Västerdalälven. Tillägg görs med Gransjön.Granån och Noret tas inte med.. För Västerdalälven tas endast begränsade områden med. 15. Betr. principer för utpekande av strandnära landsbygdsutvecklingsområden: Ta bort Hela denna skrivning. Den ger ett negativt intryck och kommunens beslutande organ och övriga remissinstanser kan subjektivt avslå ansökningar om bygglov godtyckligt. Skrivningen motverkar den lättnad som avsågs i Riksdagens beslut. Endast om vi har klara principer så kan man undvika godtycklighet. Behålles 16. Betr. principer för urval av utbyggnadsområden: Först konstateras att det finns två punkt 5 och 6! Därefter konstateras att flera punkter motverkar riksdagens huvudinriktning för nya strandskyddsbestämmelser. Huvudinriktningen skulle ge enklare regler och mindre byråkrati samt ökat lokalt inflytande med beslut som skall fattas närmare dem som berörs. Det finns angivet att de nya reglerna skall öppna för landsbygdsutveckling och öka dess attraktionskraft och även säkra en viss servicenivå på en bygd. Följande punkter bör därför tas bort: Punkterna 2, 3, 4, 5(första femman), 10, 11, och 12 tas bort helt. De ger restriktioner som går emot riksdagens syften och ger möjlighet till subjektiva och godtyckliga bedömningar av kommunens enskilda handläggare framför sunt förnuft och folklig förankring. Klaganden måste ha missförstått den nya strandskyddslagstiftningen. Fortfarande skall allmän miljötillsyn tas. Endast i utpekade landsbygdsutvecklingsområden där naturvårdsintressenas fortfarande kan tillgodoses, kan ny bebyggelse tillåtas. Skrivningen behålles. Eventuellt kan punkt 11 utgå. 17. När det gäller fördjupade områdesstudier för Äppelbo vill man ersätta den föreslagna skrivningen med följande: Beskrivning: Äppelbo är det samlade namnet för ett flertal byar inom ett stort jordbruksområde på bägge sidor Västerdalälven, drygt en mil väster om Vansbro. I Äppelbo ingår byarna Nordibyn, Lappheden, Ovanheden, Nyåkern, Storbyn, Viforsnäset, Born, Näset och Rågsveden norr om älven samt Forsbäcksheden, Risheden, Opsaheden, Tuvheden, Sörombäcken, Sälen, Torvallen, Roddarheden, Grossheden och Brunnsdalen på älvens södra sida. Bebyggelsen ligger längs byvägarna och Västerdalälven. Riksväg 71 har sin förbifart utanför bebyggelsen, parallellt med järnvägslinjen Malung-Borlänge. Äppelbos största företag är Rågsvedens Såg ett av Europas modernaste sågverk som ligger i direkt anslutning till järnväg och riksväg. Områdesbestämmelser för utbyggnad av ytterligare industri finns i området. Hyresbostäder i flerfamiljshus, parhus och radhus finns på Ovanheden. På Berghedenområdet finns hyresbostäder i parhus. Berghedenområdet får anses unikt för landsbygden och Äppelbo. Området består av all kommunal service innehållande skola 1-6, tillredningskök och matsal, simhall, gymnastikhall, bibliotek, förskola, fritids, dagis, särskilt boende för äldre- och funktionshindrade i 3 huskroppar med 22 boendemöjligheter/platser, hemtjänstlokal, lägenheter i 6 parhus med 12 lägenheter. F.n. utreds nya alternativa driftformer betr. bibliotek och simhall. Ett pilotprojekt har startats av Äppelbo Gemenskap för att undersöka nya modeller för övertagande/och eller medinflytande gällande hela 4

5 Berghedenområdet för att detsamma skall kunna bevaras och utvecklas i stället för att nedrustas eller nedläggas. 15 st byggklara tomter i direkt anslutning till befintlig bebyggelse på Bergheden finns för omedelbar byggnation. Bör bli föremål för kommunens marknadsföring. Den kommersiella servicen består av livsmedelsbutiker, bensinstation, caféer, postservice, gårdsbutiker, massage- och friskvårdscenter, vandrarhem, stuguthyrning, lägenhetsuthyrning, secondhandförsäljning, hantverksförsäljning. Äppelbo kyrka finns i direkt anslutning till rv. 71 med församlingsarbete och kyrkogård. Kyrkogård finns även sydost om Bergheden. För fritids- och friluftsliv finns Lämåsens naturreservat, allmän badplats, elljus- och motionsspår finns vid Bergheden och Hunflen, skolskog, natur- och sagostig vid Bergheden, fotbollsplaner, isbana, slalombacke, mountainbakebana, flottfärder, kanotleder, vandringsleder, goda fiskevatten. I bystugorna vid Rågsveden, Born och Säla samt vid Äppelbo Gemenskap ordnas olika aktiviteter året om. Äppelbo har ett rikt kultur- och föreningsliv som värnar om vårt kulturarv, framförallt genom Hembygdsföreningen. Det finns förhistoriska platser, intressanta byggnader, hantverkare, gammaldags kunskap, spelmanstraditioner, sedvänjor, fäbodar m.fl. Skrivningen kompletteras med delar av synpunkterna. Det finns inte 15 byggklara tomter i Berghedenområdet, utan bara planlagd mark. 18. Problem och markanvändningskonflikter: Vi känner inte till de problem som angivits under denna rubrik. Det anges att det stora problematiken i Äppelbo är befolkningsminskningen. Så är inte verkligheten, Äppelbos befolkning ökar, mest ökar inflyttningen. Inte heller anser de boende att det finns problem med lantbruk/djurhållning, snarare ser man nyttan med öppet landskap. Inga problem med buller längs nya genomfarten av rv 71. Sedan 1997 har Äppelbos befolkning minskat med 78 personer. Sedan 2000 med 60 personer ökade befolkningen med 8 personer. Skrivningen om att befolkningsminskningen är det största problemet kan utgå. Erfarenheter från andra kommuner gör att nya bostäder inte skall byggas i omedelbar närhet till lantbruk med djurhållning. Regler för bullernormer skall följas vid ny bebyggelse. Skrivning om att det är ett problem idag tas bort. 19. Mål: Andra punkten tas bort och ersätts med: De byggklara tomterna vid Bergheden marknadsförs, tas i bruk och bebyggs. Nybyggnation tillåts även i andra attraktiva lägen i Äppelbo. Tredje punkten tas bort. Sjätte punkten tas bort och ersättes med: De kulturhistoriska byggnaderna i byarna skyddas och bevaras. Sjunde punkten, lägg till: och andra lämpliga områden i Äppelbo. Åttonde punkten, skriv istället: Etablerad service och övriga verksamheter ska ges möjlighet till expansion. Nionde punkten tas bort. Näst sista punkten, skriv: lokalt fjärrvärmeverk i stället för fjärrvärme. Lägg till en punkt: Turism kan utvecklas och fritidsbebyggelse tillåtas i attraktiva lägen. Lägg till en punkt: Mark för industriändamål avsättes även på Näset/Born. Området har tidigare utpekats för ifrågavarande ändamål. Andra punkten ändras till: Nya bostäder ska i första hand placeras inom planlagt område vid Bergheden. Tredje punkten står kvar. Sjätte punkten tar upp de utpekade byarna i kulturmiljöinventeringen. Annan kulturhistorisk bebyggelse skyddas genom Plan- och bygglagen. Ingen ändring. Sjunde punkten ändras till: Nya arbetsplatser lokaliseras i första hand till området runt Rågsvedens såg. Mark för industriändamål avsättes även på Näset/Born. Åttonde punkten ändras enligt förslag. Nionde punkten ändras till: Ny bebyggelse på brukningsvärd jordbruksmark ska i regel undvikas. Näst sista punkten står kvar. Tillägg med punkt om turism. 20. Rekommendationer: Ta bort punkt 4 helt. Punkt 8: Skriv endast Risk för översvämning ska beaktas. Ta bort övrig skrivning. Lägg till en punkt: Löpande, riktad marknadsföring av de 15 byggklara tomterna vid Bergheden som samtliga har framdraget kommunalt va inkl. servisavsättningar. Lägg till en punkt: Bevara alla verksamheter/service vid Berghedenområdet med olika lösningar i enlighet med pilotprojekt. Området är unikt och kan behållas och utvecklas i helhetslösningar. Erfarenheter från andra kommuner visar att det är viktigt att inte tillåta nya bostäder i omedelbar närhet till aktiva jordbruk med djurhållning, Enligt plan- och bygglagen för bygglov inte ges där det finns översvämningsrisk. Kommunen kan bli ansvarsskyldig om man tillåter bebyggelse som kan översvämmas. Kommunens målsättning är att utgå från 100-årsgränsen. Punkt 8 skall stå kvar. Ang byggklara tomter vid 5

6 Bergheden se ovan. Vilka verksamheter som skall bevaras i Bergheden är en kommunalekonomisk fråga. Under mål står att Äppelbo skall utvecklas som serviceort. Ingen ändring. C. Synpunkter från möten i Dala Järna den 27 oktober och 26 november. 1. Man påpekar att uppräkningen av byar i Järna inte är komplett. Skrivningen förtydligas så att det framgår vilka byar som ingår i fördjupningsområdet. 2. Man vill ha en konkretisering av hur kommunen önskar utveckla Järna som arbets-, service- och bostadsort.. Den kommunala ekonomin måste bestämma vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. 3. Man vill att området öster om Korsnäsgården i första hand byggs ut Ändring enligt förslag. 4. Man undrar hur de kulturhistoriska värdena i Skålö och Uppsälje skall behandlas. De uppräknade byarna är de som är utpekade i kommunens kulturmiljöinventering och som ligger inom fördjupningsområdet. Skålö skyddas enligt inventeringen och Uppsälje är ej medtaget i inventeringen utan skyddas genom de generella regler som finns i Plan- och bygglagen. 5. Man påpekar att det planlagda området för industrier ligger i Kvarnåker. Man anser att detta område bör prioriteras vid intresserade nyetableringar i Vansbro kommun. Namnet ändras. Att planlagd mark finns här omnämns av Näringslivssamverkan vid kontakter med intresserade. Prioritering får göras av eventuell exploatör. Ingen ändring. 6. Man önskar ett klargörande av vad som menas med att etablerade serviceområden och övriga verksamheter. Förstår inte vad som är oklart. Ingen ändring. 7. Man önskar att undantag för bebyggelse på jordbruksmark i särskilda fall skall kunna tillåtas. Ändring till: Brukningsvärd jordbruksmark ska som regel inte bebyggas. 8. Man vill ha ett klargörande av hur Järna skall ges ett tilltalande utseende från riksväg 71. Målet är att ge Järna ett tilltalande utseende från riksvägen. Eventuella åtgärder måste planeras in i det kommunala budgetarbetet. Ingen ändring. 9. Man har synpunkter på hur centrumområde skall förskönas och hur gång- och cykeltrafiken skall prioriteras. Åtgärder måste planeras in i det kommunala budgetarbetet. Ingen ändring av målsättning. 10. Man undrar hur beredskapen mot översvämningar ser ut. Kommunens räddningstjänst sköter beredskapsarbetet. Ingen ändring av målsättning. 11. Man anser att trafiksäkra passager vid Noret och i centrala Järna är en högprioriterad fråga samt att även avfarten vid Nimatopaal behöver avfartsfil. Kommunen håller med om att dessa frågor är högprioriterade. Avfarten vid Nimatopaal tas med. 12. Man vill att trafiksäkerheten vid avlämning och hämtning av skolbarn via buss utanför Myrbacka prioriteras. Dessutom vill man att parkeringsplatser för personalen ses över. 6

7 Åtgärder får tas med i det kommunala budgetarbetet. Ingen ändring, 13. Man vill att campingområde utvecklas vid flygfältet. Med tanke på eventuella bullerstörningar är det olämpligt att förlägga ett campingområde vid flygfältet Man efterlyser större engagemang från kommunen för att utveckla Snöåområdet. Man vill att en projektansökan för att genomföra marknadsföringsinsatser borde inlämnas och att en campingplats upprättas som ett komplement till vandrarhemmet. Utmärkta förslag. Ingen ändring av målsättning. 15. Man inser att all service inte kan finnas överallt men anser att skola, förskola, bibliotek, räddningstjänst, hemtjänst och ungdomsgård bör prioriteras, även i Järnaområdet. Enligt målsättningen ovan skall Järna utvecklas som service- och bostadsort. Inget tillägg. 16. Angående landsbygdsutvecklingsområden i strandnära områden så anser man att förslaget är okay även om man sätter frågetecken för utbyggnad kring Skamsen. Man påpekar också att översiktsplanen inte behandlar strandskyddet vid mindre åar och vattendrag, tex. Snöån och Hulån. Skamsen tas med som landsbygdsutvecklingsområde för att man överhuvudtaget skall kunna tillåta eventuell strandskyddsdispens. Hänsyn till de biologiska värdena skall tas. Snöån vid Snöbyn tas med som lansbygdsutvecklingsområden. 17. Angående vägbelysning så hänvisar man till den skrivelse som inlämnats från kommunens vägsamfälligheter. Absolut viktigast anser man att trafikfarliga passager blir väl belysta och att slocknad belysning snabbt åtgärdas. Gatubelysning är ingen översiktsplanefråga Återvinningsstation bör inhägnas och kompletteras. Miljöstationer önskas även i tex. Uppsälje och Skålö. Man efterlyser även bättre hämtningsrutiner. Får tas med i kommunens budgetarbete. Ingen ändring. 19. Man anser att Solgärdet måste behållas som alternativt boende för de som i stort sätt klarar sig själva. Man frågar också om kommunen kunde stå för den större delen av hyran de gemensamma utrymmena. Kommunalekonomiska frågor. Ingen ändring. 20. Man anser att Västerdalsbanan bör bevaras och att miljön runt spårområdet bör hållas i bättre och trevligt skick. Man anser också att en bättre samordning med busstrafiken borde kunna upprättas. Man påpekar att flera busshållplatser är trafikfarliga och av avfartsytor och busskurer saknas. Man anser också att möjligheter att nå lasarettet i Mora med buss borde erbjudas. Se avsnitt om kommunikationer. 21. Man anser att kvaliteten på de mindre kommunala vägarna är nära smärtgränsen och man frågar hur dessa frågor behandlas och prioriteras. Kommunalekonomiska frågor. Ingen ändring 22. Angående badplatserna så anser man att kommunens ansvar klarläggs och att ideella krafter eventuellt kan ta över Arfsnisstjärn om badplatsen färdigställs. Se avsnitt om fritid. Ansvarsfrågorna bör klaras ut. Hänger också ihop med budgetarbetet. Ingen ändring. 7

8 23. Man frågar och det är ett problem eller en tillgång att bara tre personer i kommunens ledningsgrupp som är bosatta i kommunen. Ingen kommentar. 24. Man lovordar kommunens initiativ till servicedeklaration och efterlyser bättre upplysning till gemene man om denna möjlighet. Information om servicedeklarationer finns på kommunens hemsida. 25. Som slutord säger man: Många har tyckt till och också välkomnat kommunens intentioner att jobba i samråd med berörda runt om i kommunen för att tillsammans utveckla vår kommun. I ett för närvarande svårt ekonomiskt läge så är det ändå nödvändigt att se framåt och vägen till framgång torde vara stor öppenhet, lyhördhet och framtidstro, inte minst initierade från beslutande politiker i vår kommun. Ordet bypolitik bör inte användas i negativ betydelse när synpunkter från kommuninnevånare från olika kommundelar framför sina synpunkter, frågor eller önskningar. Detta befrämjar inte det samarbete som är nödvändigt för att gemensamt utveckla livssituationen för oss alla som bor i Vansbro kommun. Bypolitik används ju också som ett hot i SWOT-analysen. Det lokala engagemang som finns i byarna borde istället ses som en styrka och möjlighet. Bypolitik tas bort i SWOT-analysen. D. Nås Sockenförening 1. Den kommunala vattentäkten är slopad i Borgheden. 2. Man föreslår att Asphagen tas med som lokalt strövområde. Ändring enligt förslag. 3. Man påpekar att den största arbetsplatsen i Nås är Rehabhem (Carema AB) 4. Man påpekar att biblioteket försvinner. 5. Det finns inget församlingshem. 6. Hållplatsen vid järnvägen bör kanske flyttas närmare centrum, ex vid eller söder om överfarten med Ljud och Ljus Att flytta järnvägshållplatsen torde vara för dyrt för att motivera kostnaden. 7. Man menar att fjärrvärme inte är aktuellt. En utredning av fjärrvärme är fortfarande inte gjord. 8. Man ställer sig frågande till att inga byggnader skall byggas inom områden som riskerar att översvämmas inom en 100-årsperiod. Se ovan under Äppelbo. 9. Som utpekade sjöar för landsbygdsutveckling vill man ta med även Axen och Bysjön. 8

9 Kompletteras. I en tidigare inlämnad skrivelse vill man: 1. Den nya sträckningen på kraftledningen bör läggas in. 2. Vid vandringsleder bör nämnas att några har övernattningsskjul. Nämt under friluftsliv.. 3. Man påpekar att det heter Äskan och Håvberget. 4. Man tänker att avslutade grustäkter med backsvalor inte behöver återställas. Hänsyn får tas i varje enskilt fall.. Ändring 5. Man tycker att Rindi bör bytas ut mot områdesnamnet. 6. Bygdespel bör bytas ut mot sommarteater. 7. I miljökonsekvensbeskrivningen bör man ta med att verka för att kemikalianvändningen minimeras inom jord- och skogsbruk. Bör även gälla trädgårdsodling, golfbanan. Redan medtaget.. E. Sågens bystugeförening 1. Gatubelysning bör behållas där fast boende finns samt efter riksväg 26 söder om Vansbro. Ingen översiktsplanefråga. 2. Brindsjön, Laxtjärn, Kottjärn och Burtjärn bör tas med som landsbygdsutvecklingsområden. Ändring 3. Finnmarken är ett attraktivt turistområde varför bra service bör behållas. Kommunalekonomisk fråga. Ingen ändring. F. Styrelsen för Vansbrobygdens Naturskyddsförening Man beskriver de värden som finns i det ovan omnämnda naturskogsområdet och kräver att Vansbro kommun i arbetet med översiktsplanen skyddar och räddar området med höjdlägesskogar i norra Skålö. För kännedom har man skickat en kopia av en skrivelse till länsstyrelsen där man kräver att länsstyrelsen så fort som möjligt försöker få fram pengar för att rädda detta unika område. Se nedan. G. Maud Granberg 9

10 Granberg vill att kommunen försöker gammelskogarna i norra Skålö. Se nedan. H. Lars Nordanbro Nordanbro har i en lång skrivelse med foton och kartbilaga motiverat varför han tycker att ett skogsområde ca 1 mil norr om Skålö skall bevaras. Området omfattar följande platser med tillhörande omgivningar: Kringelrisåsen, Högrisåsen, Snöttuberget, Knösen, Vålberget, Väderbackarna och Smörhatten. Området är ett unikt oexploaterat naturskogsområde med stora naturvärden. Genom området går också en uppmärkt och välbesökt vandringsled. Skrivelserna F, G och H har samma syfte. Området tas med som större orört område. Kommunen verkar för att något slags skydd läggs ut. I. Consil fastigheter ab Firman äger fastigheterna Vansbro 14:1 och Fabriken 1 i Vansbro. Man tillstyrker förslaget till Översikktsplan. J. Gunilla Munters, ordförande i Dala Järna LRF-avdelning Hon påpekar att ett antal vattendomar finns för vattenavlednings- och dikningsföretag i Järna socken. Nordanåker-Myrbacka-Västgårdd Vattenavledningsföretag berör planlagt område och hon önskar att detta tas med i planen och att det omtalas vad som gäller tex. vid dikesrensning. Ingen översiktsplanefråga. K. Sven-Olof Israelsson L. Erik Munters M.Jörgen Larsson De bor mellan gamla och nya riksvägarna i Dala Järna och önskar att kommunen vid planer på att sälja mark inom området skall samråda med angränsande markägare, att dessa skall ha rätt till tillköp till sin tomt och att kommunen skall stå för avstyckningskostnaderna. Ingen översiktsplanefråga. N. Leif Steffansson Han vill att även Finnjällsen utpekas som sjö för landsbygdsutveckling. Kompletteras O. Ulla_Britt Larsson Frelin Hon vill att en vandringsled eller cykelväg anordnas längs Anderforsvägen, gamla Uppsäljevägen från Grånäs vägskäl till Hargårdarna, eventuellt vidare till Glatjärn, Hästängsåsen. Andersforsvägen finns medtagen i kommunens kulturmiljöinventering. Där rekommenderas att vägen bevaras i hela sin sträckning och att ingen bebyggelse skall tillåtas på vägen samt att vegetationen bör hållas efter. Vägen är också medtagen som på kommunens karta över vandringsleder. Ingen åtgärd. 10