Utomhuspedagogiskt projekt

Transkript

1 Utomhuspedagogiskt projekt Linn Heiel Ekeborg Utomhuspedagogik Högskolan Väst 2014

2 Innehållsförteckning Qvarnstensgruvan Varför utomhuspedagogik Projektet Ämnen Mål Upplägg och schema Aktiviteter - Myggmedel - Dojan - Gruvtur - Frakta kvarnstenar - Kolbulle - Hitta historian - Tidssnöre - Vad är det för sten Avslut Litteraturförteckning s. 3 s. 3 s. 3 s. 4 s. 5 s. 5 s. 5 s. 5 s. 6 s. 6 s. 6 s. 7 s. 8 s. 8 s. 9 s. 10 s. 11 2

3 Qvarnstensgruvan Qvarnstensgruvan ligger i Lugnås utanför Mariestad och är Europas enda kvarnstensgruva som är öppen för besökare. Här har kvarnstenar tillverkats under 800 år. 1 Idag har en ideell förening hand om gruvan och den är öppen dagligen på sommaren men tar emot grupper, varav flera skolklasser, året om. Förutom gruvan finns även smedja, vagnslider, museum, café och oratorium på området. 2 Varför utomhuspedagogik Det är viktigt för barn att lämna klassrummet ibland och hämta kunskap från levande landskap eftersom det gynnar deras kreativa lärprocesser. 3 Att barnen ser sammanhang och får utgå från verkliga fenomen (till exempel när de ser hur en kvarnsten gjordes) gör det lättare för dem att förstå och inlärningsprocessen blir bättre. 4 Idag är många barn stressade av olika anledningar och undersökningar har visat att dagens barn stressar så de börjar utveckla åderförkalkning, diabetes och depression redan i förskoleåldern. 5 Att vara ute i naturen hämmar stress och det är hälsosamt för barnen på både lång och kort sikt, enligt flera olika forskningsrapporter. 6 Det innebär att utomhuspedagogik inte enbart är till för att barnen ska få komma ut och ha lite kul utan det är också viktigt för barnens hälsa. Därför bör man flytta ut klassrummet till naturen mer permanent och inte bara vid enstaka tillfällen. Projektet Qvarnstensgruvan är en bra plats att bedriva utomhuspedagogik på eftersom det finns varierad terräng samt olika byggnader att undersöka och vistas i. 7 Man kan koppla flera skolämnen till Qvarnstensgruvan. Direkta kopplingar går att göra till historia, geografi, teknik, slöjd, biologi, religion, samhällskunskap, hem- och 1 Qvarnstensgruvans hemsida Lugnås kvarnstenar 2 Qvarnstensgruvans hemsida Besöksinformation 3 Dahlgren, L, Sjölander S, Strid JP, Szczepanski A. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur 2007, s Ibid, s Mårtensson F, Lisberg Jensen E, Söderström M, Öhman J. Den nyttiga utevistelsen. Naturvårdsverket 2007, s Ibid, s Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan, s

4 konsumentkunskap och bild, men även svenska, matte och mer teoretiska ämnen går att praktisera på plats med hjälp av olika utomhuspedagogiska övningar. 8 Mitt projekt kommer rikta sig till skolklasser i årskurs 4-6 och vara ett heldagsprojekt (kl. 9-15). Jag har valt att dela upp dagen i olika sekvenser och ämnen. Störst fokus kommer att läggas på teknik då gruvbrytning är en teknisk verksamhet och Qvarnstensgruvan ett bra sätt att praktiskt visa hur tekniken fungerar. Tanken är även att stor del av projektets aktiviteter går att göra vid flera tillfällen och kräver inte personal från gruvan på plats. Syftet är att visa att naturen alltid finns tillgänglig och något som man kontinuerligt kan använda sig av i sin undervisning. För att känna sig hemma i naturen måste vi tillbringa mycket tid där. Naturen skulle egentligen bara kunna ses som en lokal, jämförbar med ett klassrum 9, och i det här projektet har jag också valt att dra nytta av och anpassa aktiviteterna efter naturen på just den här platsen. Ämnen Jag kommer att fokusera på historia, geografi och teknik i mitt projekt. Historia spelar en viktig roll på platsen som en del av Sveriges industrihistoria. Geografin tar upp fakta om bergarter, geologi och bosättning. Teknikämnet har jag valt eftersom gruvan är en teknisk verksamhet. Man kan koppla läroplanen till Qvarnstensgruvan på flera sätt. I geografin läser barn i årskurs 4-6 bland annat om, och ska göra fältstudier av, de svenska natur- och kulturlandskapen 10. Det passar bra i Qvarnstensgruvan. När det gäller historia kan gruvan och platsen kopplas till vad historiska källor, till exempel brev, dagböcker och arkivmaterial kan berätta om Sveriges historia 11 Hela Qvarnstensgruvans verksamhet bygger på tekniska innovationer och i läroplanen finns mål om att eleverna ska veta hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar 12 samt kunna göra egna konstruktioner med tillämpningar för hållfasta och stabila strukturer, 8 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan, s Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket 2011, s Ibid, s Ibid, s

5 mekanismer och elektriska kopplingar Kunskaper om teknikhistoria poängteras också i kunskapskraven. 13 Mål Målet med projektet är att andelen skolklasser som kommer på besök i gruvan ska öka, samt att involvera lärarna i verksamheten och ge dem verktyg för att kunna undervisa eleverna vid Qvarnstensgruvan, men också i klassrummet. Gruvan och dess omgivningar skulle då kunna bli något mer än bara ett utflyktsmål och man kan använda platsen som undervisningssal. Upplägg och schema Kl Myggmedel Dojan naturstig med frågor Kl Gruvtur och frakta kvarnstenar (krafta, block och talja, bygg en vagn) Kl Lunch laga kolbulle över elden Kl Hitta historien Tidssnöre Vad är det för sten Aktiviteter Här kommer en förklaring till hur alla aktiviteter ska genomföras. Dagen startar på parkeringen som ligger en bit från gruvan. Myggmedel Något som kan vara besvärligt vid Qvarnstensgruvan är mygg. Då kan det vara bra att plocka lite pors och skvattram och gnida in i huden. Om du ändå blir biten 13 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket 2011, s

6 kan groblad linda kliandet. 14 Att plocka pors, skvattram och groblad är en rolig och nyttig aktivitet för barnen istället för att använda vanligt myggmedel. Dojan För att ta sig till Qvarnstensgruvan från parkeringen behöver man gå igenom ca 700 meter på en naturstig. På vägen ner till gruvan kan man köra en alternativ tipspromenad som kallas Dojan. Det är en naturstig med frågor som inte kräver några exakta svar. 15 Syftet med det är att få barnen att stanna upp och iaktta omgivningen samt att känna att vägen ner till gruvan är mer än bara en transportsträcka. Om gruppen är stor kan det vara bra om de delar in sig i mindre grupper. Här kommer exempel frågor: Matte Uppskatta omkretsen på det här trädet Historia Hitta något tecken som visar att det gått/bott människor här Biologi Hur många fåglar hör du? Känner du igen något läte? Biologi Hitta tre olika blommor/löv och försök artbestämma dem Livskunskap Hitta på så många användningsområden du kan för den här pinnen Gruvtur Framme vid gruvan. Här väntar en guide som tar med gruppen på en guidad rundtur på området. Turen startar i smedjan där alla får hjälmar. Qvarnstensgruvan har guidningar för vuxna, men också barnguidningar med teaterinslag, vilket kan passa barn i 10- års åldern. På guidningen får eleverna lära sig om arbetet i gruvan och hur man högg ut kvarnstenar ur berget. Frakta kvarnstenar Kvarnstenarna från Qvarnstensgruvan fraktades med båt från Vänern och via Göta kanal till flera olika ställen i Sverige. Från år 1889 när järnvägen kom till 14 Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan, s Ericsson Gunilla. Lära ute upplevelse och lärande i naturen. Friluftsfrämjandet 2002, s. 46 6

7 Lugnås gick transporterna ofta via tåg. 16 Men hur kom stenarna från gruvan till tågen och båtarna flera kilometer bort? Stenarna väger 2-3 ton. För att dra ut stenarna från gruvan kan en krafta användas. En sådan finns intill Qvarnstensgruvan (se framsida för bild) och eleverna får testa att dra stenen med hjälp av hjul och hävstångsteknik. När gruvarbetarna nu fått ut stenen från gruvan ska den lyftas upp på en vagn. Men hur lyfter man en kvarnsten? Eleverna får testa på att använda block och talja som hänger i en kraftig trädgren. 17 De får testa att lyfta sig själva och sin lärare och diskuterar varför de kan lyfta så mycket med block och talja men inte annars. De pratar även om hur kvarnstenshuggarna använde hästar för att lyfta kvarnstenarna upp på vagnarna. Eleverna delas nu in i grupper om 3-4 personer i varje. Varje grupp får en liten kvarnsten som väger ca 40 gram. De ska nu tillverka en transport som orkar den lilla kvarnstenen och som kan rulla ca 2 meter över ett bord. Detta för att illustrera hur man fraktade kvarnstenarna ner till Vänern och Lugnås station. Material som eleverna får använda sig av är naturmaterial från skogen i närheten, snöre, sekatör, sax och kniv. Kolbulle Dags för lunch. Skogsarbetare och andra kroppsarbetare åt förr ofta något som heter kolbulle som de lagade över öppen eld. 18 Det är en enkel rätt med få ingredienser som påminner om pannkakor. Det passar bra att göra med barngrupper vid Qvarnstensgruvan, och barnen kan föreställa sig hur kvarnstenshuggare förr satt vid gruvan och åt kolbulle. För att laga kolbulle steker man tärnat fläsk i en stekpanna över elden. Gör en smet av vetemjöl, salt och vatten och blanda i stekpannan. Stek på båda sidor och servera med lingonsylt Mellquist Danielson Bente, C- uppsats Om stenar kunde tala, Högskolan Gotland 2011, s Brage Carina. Lära teknik ute. OutdoorTeaching Förlag AB 2011, andra upplagan, s Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan, s Ibid, s

8 Hitta historian Efter lunchen får eleverna själva utforska området med hjälp av leken Hitta historian 20 Eleverna jobbar i små grupper om två till tre personer. De får två bilder var och ska försöka hitta var bilderna kan vara tagna. Landskapet förändras och föremål kan ha flyttats men övningen får eleverna att reflektera över VAD som förändrats och hur det såg ut förr. Efteråt samlas alla i helgrupp och diskuterar hur området kring Qvarnstensgruvan såg ut för 150 år sedan, men även flera hundra år bak i tiden. Man kan också fundera över om området kommer se ut om 100 år. Tidssnöre 21 För att eleverna ska förstå hur gammal jorden och våra stenar och berg är kommer vi göra en övning som heter tidssnöre. Ett 46 meter långt snöre knyts i ett träd. Gruppen samlas i andra änden där jorden bildades. Sedan går vi långsamt framåt mot nutiden. Vid 40 meter kvar till nutid bildas de första bergarterna, vid 35 meter uppstår liv i havet i form av bakterier, vid 27 meter bildas Sverige första bergarter, vid 5,4 meter uppstår de flesta av dagens djurarter. Det är även så gammalt som sandstenen kring Qvarnstensgruvan är. Vid den här tiden låg Lugnåsberget under vatten och i gruvan kan man hitta fossiler i taket. Vid 4,20 meter bildas Sveriges första fjäll, vid 65 centimeter dör dinosaurierna ut och Himalaya, världens största bergskedja, bildas. Nu är vi 20 Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan, s Geologins dag hemsida, Övning Tidssnöre 8

9 nästan framme i vår tid, men när det är 2 millimeter kvar av snöret uppstår människan homo sapiens. 22 Vad är det för sten 23 Detta är en övning som kan göras både ute och i klassrummet, men det är roligare att göra den vid Qvarnstensgruvan. Här kan man prata om geologi och olika stenar. Sedan får alla elever varsin sten. De ska själva sitta och studera stenen, se vilken färg den har, om den är porös eller hård, randig eller prickig osv. Sedan ska de lista ut vilken bergart (sedimentära, metamorfa och magmatiska bergarter) stenen kommer från. De får ett papper med frågor som de ska svara på, och de får gärna hjälpa varandra. a. Hur stora är mineralkornen i stenen? Bergarter består av mineral. Mineralkornen (prickarna) kan ha olika färg eller form och vara glänsande eller matta. Ibland är mineralkornen så små att de kan vara svåra att känna igen. Är kornen i din bergart lätta att se? [ ] Ja, de syns tydligt. Gå vidare till fråga B. [ ] Nej, de är svåra att se tydligt. Gå vidare till fråga D. b. Har stenen rundade mineralkorn? En sedimentär bergart består av mineralkorn som nötts ned av vatten och vind. Då har kornen blivit rundade. Ofta har bergarten bildats på en havsbotten för länge sedan. Är mineralkornen runda? [ ] Ja! Då är min sten en sedimentär bergart. [ ] Nej! Gå vidare till fråga C. c. Är stenen randig (bandad, skivig, skiffrig)? En bergart som utsatts för högt tryck eller har veckats nere i jordskorpan blir bandad, vilket syns som ränder. Då vet du att stenen en gång har varit på många kilometers djup nere i jordskorpan. Är stenen randig? [ ] Ja! Då är min sten en metamorf bergart. [ ] Nej! Gå vidare till fråga D. d. Smular eller färgar stenen av sig när du gnuggar fingret mot den? Blir det en tydlig repa när du repar den med en spik eller nyckel? En sedimentär bergart består av enskilda korn som avlagrats i en sjö, eller flod, eller på 22 Geologins dag hemsida, Övning Tidssnöre 23 Geologins dag hemsida, Övning Ta med en sten år 1-6 9

10 havsbotten. Kornen hålls ihop av lera, rost eller något annat. Det betyder att bergarten blir ganska mjuk. Stämmer det att stenen repas lätt och smular? [ ] Ja! Då är min sten en sedimentär bergart. [ ] Nej! Gå vidare till fråga E! e. Är stenen mycket finkornig, lätt och smulig eller har bubblor och hålrum? Magmatiska bergarter bildas antingen när lava och aska sprutar ut ur en vulkan eller när magma stelnar långsamt i jordskorpan. Om stenen bildats vid ett vulkanutbrott blir det en vulkanisk bergart som ofta har hål eller bubblor. Om den däremot stelnat långsamt i jordskorpan blir den hård och tät, med stora mineralkorn. Då är det en magmatisk djupbergart. Hur är det med din sten är den finkorning, och kanske har hålrum och bubblor? [ ] Ja! Då är min sten en vulkanisk bergart. [ ] Nej! Då är min sten en magmatisk djupbergart. Mitt svar: Stenen är en [ ] sedimentär bergart [ ] metamorf bergart [ ] vulkanisk bergart [ ] magmatisk djupbergart När de listat ut vilken bergart deras sten är går de vidare till nästa station. På tre olika bord (ett för varje bergart) ligger vita små dukar och under varje duk finns en sten. Ovanpå dukarna finns en beskrivning av den stenen som ligger under. Eleverna läser beskrivningarna och ställer sig framför den beskrivning som passar bäst in på hens sten. När alla är klara lyfter man på dukarna och ser om det var några som gissade rätt. Avslut Efter en lång dag är det dags att bege sig hemåt. Aktiviteterna under denna dag kan man självklart dela upp vid flera tillfällen. Det kan bara vara bra för eleverna att få återvända till Qvarnstensgruvan efter ett par övningar så de hinner reflektera och fundera över det de lärt sig. 10

11 Litteraturförteckning Litteratur Brügge B, Glantz M, Sandell, K. Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber 2011, fjärde upplagan Dahlgren, L, Sjölander S, Strid JP, Szczepanski A. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur 2007 Mårtensson F, Lisberg Jensen E, Söderström M, Öhman J. Den nyttiga utevistelsen. Naturvårdsverket 2007 Ericsson Gunilla. Lära ute upplevelse och lärande i naturen. Friluftsfrämjandet 2002 Brage Carina. Lära teknik ute. OutdoorTeaching Förlag AB 2011, andra upplagan Webbsidor Qvarnstensgruvans hemsida Lugnås kvarnstenar mer/ (Hämtad ) Qvarnstensgruvans hemsida Besöksinformation mer/ (Hämtad ) Geologins dag hemsida, Övning Ta med en sten år (Hämtad ) Geologins dag hemsida, Övning Tidssnöre (Hämtad ) Övriga källor Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket 2011 Mellquist Danielson Bente, C- uppsats Om stenar kunde tala, Högskolan Gotland portal.org/smash/get/diva2:436979/fulltext01.pdf 11