Presentation. Vad lite man vet om vad som kommer att hända i livet. Inte trodde jag att när vi satt i TV-soffan och tittade på Professor Drövel och

Transkript

1 Presentation. Vad lite man vet om vad som kommer att hända i livet. Inte trodde jag att när vi satt i TV-soffan och tittade på Professor Drövel och Spektralsteinerne, att jag en dag skulle stå i Brönnöysund och prata om Qvarnsteinerne. Presentation Ingemar Beiron - ex. byggnadsingenjör inom stålkonstruktion, egen företagare. Numera pensionär. Verksam med Qvarnstensgruvan i Lugnås sedan 1994/95, d.v.s. även innan pensioneringen. 1

2 Här ligger Lugnås. Gruvan med sitt museum och café är beläget i Lugnås, som hör till Mariestads kommun på södra sidan om sjön Vänern. Byn är delad i två delar, med Övre Lugnås (ca. 130 hushåll) och det något större Björsäter (Lugnås Stationssamhälle). Närheten till E20, mellan Göteborg och Stockholm, ger bra kontaktvägar för turister i södra och mellersta Sverige. 2

3 Omgivningarna är verkligen tilltalande. Lugnåsberget är det minsta av Sveriges 15 platåberg, vilket gör att man inte uppfattar det som ett berg när man kör på E20. Toppen ligger på ca. 130 meter över havet och basen på ca meter. 3

4 Toppen av Lugnåsberget med utsikt mot Vänern och Kållandsö. Läget är dock vackert med en fin utsikt över Skaraborg. Gammal jordbruksbygd och nästan trädfri högplatå. 4

5 Gnejs i botten med ca. 35 meter sandsten och sedan lite alunskiffer. På toppen finns ett lager av alunskiffer, där man ser spår av gammal kalkbränning från orsten och har god chans att hitta mycket fina fossilspår av trilobit Orusia och Pisiformis. 5

6 Från Lugnåsberget mot vår närmaste granne Kinnekulle. Utsikten mot det mer klassiska Kinnekulle är vacker. Kinnekulle brukar anges som "mall" för platåbergen, eftersom det har en komplett lagerserie upp till diabasen. Det finns dock omstridda teorier om att det har funnits fler lager ovanpå diabasen, men som har vittrat bort. 6

7 Enligt muntlig tradition startades verksamheten av Cisterciens-munkar någon gång på slutet av 1140-talet. Arbetet pågick i lite olika former fram till ca Under tidig medeltid kom munkar från Cisterciensorden (Clairvaux och Danmark) till Lugnås och dessa anses ha förmedlat kunskapen om den vittrade gnejsen (ca. 1,5-3,0 meter tjockt lager på toppen av det Västgötska Peneplanet) som finns under just vårt berg. Detta blev början till den produktion av kvarnstenar som sedan pågick under nästan 800 meter, tills Metoder och verktyg var i princip de samma under hela tiden, varför detta fotografi från ca nästan lika gärna kunde ha varit taget på 1500, 1600 eller 1700-talet. 7

8 Produktionen var som störst alldeles i slutet av 1800-talet. Det pratas om stenar om året. Cirka 100 huggare och därmed kanske 500 personer som var involverade. Tillverkning och transporter av stenar på från 1 ton upp till 3,5 ton per styck. Bilden visar fina stenar färdiga för transport till någon kund inom Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, etc. Exporten var sannolikt resultatet av smarta skeppare som sålde kvarnsten i form av säljbar ballast. 8

9 En bild vid Lugnås kyrka, där några transporter är på väg till... Ja säg det?... Laffe som var lanthandlare står och tittar på. Bild från toppen av berget med Lugnås kyrka och ett par vagnar på väg mot Skövde eller Mariestad. 9

10 Åkeriverksamheten måste ha varit omfattande. 10

11 Med järnvägen ökade försäljningen. När järnvägen kom till Lugnås i slutet av 1800-talet ökade försäljningen och en kran byggdes på stationsplan, för att bättre kunna hantera stenarna. Kranen på bilden finns idag bygd som en modell i skala 1:3 och står vid museet som stöd för vår berättelse. Den visades första gången på Kulturarvets dag Vid järnvägsstationen finns en något enklare variant i full skala. 11

12 Så här ser Lugnåsberget ut om man använder SGU:s höjddatabas. På västra (vänstra) sidan finns ett stort antal dagbrott (totalt ca. 600 st) och från ca har det tillkommit ca. 55 gruvor. Allt ligger på nästan samma höjdkurva runt berget. På bilden är all vegetation och alla byggnader borttaget, så att man bara ser den "geologiska kartan. 12

13 Mannen som med hjälp av andra gjorde att vi fick ett friluftsmuseum Museet startades av bl.a. f.d. Stationsinspektorn J.A Ekelöf i september Han ville bevara historiken kring kvarnstenstillverkningen och samlade in pengar för att kunna köpa och iordningställa den visningsgruva som vi har idag. 13

14 Nuvarande förmedlare av upplevelserna är en ideell förening med namnet Qvarnstensgruvan Minnesfjället. Vi övertog en ganska sliten verksamhet som var i stort behov av nytänkande och utveckling. "Bilen" var i stort behov av renovering. 14

15 En mängd som hjälp till under kortare eller längre perioder. Små eller stora arbetsinsatser... Alla har betydelse. Genom många olika personers medverkan i mindre eller större uppdrag och under kortare eller längre tid, så har vi byggt en hel del. Vi har också upprättat ett gediget guidematerial och rutiner för drift och förmedling. 15

16 Man kan nästan säga att vi har nått till en riktigt snygg och välrenoverad "bil". 16

17 Gruvan har fått en mycket bättre belysning med dold spotlight och genomtänkt placering. Miljön har blivit mycket mer spännande, eftersom vi nu kan "berätta" med ljuset, genom en fjärrkontroll som styr 13 olika sektorer och har plats för några till. En ny trappa har gjort reservutgången betydligt bättre än förut. 17

18 Vi har byggt ett museum med en utställning och ett café. 18

19 Folk i bakgrunden som är med och jobbar. Här är det Fjällalaget som gjort ett krypskydd under altanen. Byggnaden har också utökats på baksidan med en handikapptoalett och ett pentry. 19

20 Ett vagnslider (i form av en liten grindstuga) tar hand om vår vagn och en del andra saker. 20

21 Lokala arbetsinsatser som vi betalar per timme. Vagnslidret används också som "uteservering" när vi har besök av större grupper. 21

22 En fungerande smedja. En smedja i samma stil som de som fanns på 1800-talet ger ett bra tillskott till miljön. 22

23 Invändigt har vi en fungerande härd som används lite då och då av besökande smeder. 23

24 Ett oratorium eller conventum som fungerar som start för guidningarna. Som startpunkt för våra guidade turer har vi gjort ett litet kloster, med sittplats för ca. 40 personer. 24

25 Byggnaden används även av Svenska Kyrkan till mindre gudstjänster och av grupper som använder den pilgrimsled som invigdes för några år sedan. Under öppettid spelar en ljudanläggning gregoriansk sång, för att ge stämning åt platsen. Under guidens berättelse stängs ljudet tillfälligt av. 25

26 Det viktigaste för oss: Nätverk, nätverk, nätverk och samarbete!!! 26

27 Samarbete med Geologins Dag och Kulturarvets Dag. 2:a lördagen och 2:a söndagen i september. 27

28 Skolklasser som besöker. Skolprojekt för framtiden Naturligtvis. Skolor, förskolor och universitet. 28

29 Här kan jag prata hur mycket som helst! 29

30 Samarbete med Geoarena Skaraborg där vi lobbar för att bli en Geopark med temat Bästergötlands Platåberg Det finns 15 i Sverige och alla inom Västergötland. Se mer på och på Facebook Geoarena Skaraborg 30

31 De flesta med samma profil även skiljer i lagren. 31

32 Tjockt diabastäcke ca. 60 meter 32

33 Känt för segelflyg 33

34 Bild om det stor kulturarv vi har inom området, med bl.a. Megalitgravar 34

35 Bild om det geologiska arvet 35

36 Och snart har vi åstadkommit den där perfekta "bilen" som alla vill titta på. Vi har resan en del förtjänstmärken i fronten, som: Årets Arbetslivsmuseum 2012 (av 1480 styck att välja på) Sveriges första Geologiska Arv 2012 utvald av SGU. Biosfärområdets stipendiat 2012 NAV:s förtjänstmärke 2012 Mariestads miljöstipendiat 2016 SNF:s diplom 2016 m.m. 36

37 Frågor på det? 37