Fältstudie Fotbollsmatch IFK Göteborg - AIK Göteborg 1 november, 2009

Transkript

1 Fältstudie Fotbollsmatch IFK Göteborg - AIK Göteborg 1 november, 2009 Rikspolisstyrelsen SPT-projektet

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Mål 5 Metod 6 Bakgrund 7 Matchen Supportergrupperna Specifika risker Polisens kommendering och organisation Översikt över händelseförloppet 11 Väderlek Händelseförloppet Ingripanden enligt polisens förteckning Beslut av särskild relevans Observationer och intervjuer 18 Planeringsarbetet före insatsen Under insatsen Ledning Tillämpning av de konfliktreducerande principerna Supportrar och allmänhet Efter insatsen Slutsatser och goda exempel 27 Slutsatser Planeringsarbetet Genomförandet Uppföljning Frågor att uppmärksamma Goda exempel Bilaga 31 Brev till AIK-supportrarna Marschvägarna sida 3

4 4

5 Inledning Rikspolisstyrelsen bedriver under åren projektet Kunskapsutveckling inom den särskilda polistaktiken (SPT-projektet). Projektet syftar till att ta fram en långsiktig strategi för kunskapsutveckling, som integrerar forskning, praktik och utbildning. Tillämpning av den särskilda polistaktiken är i fokus liksom kopplingen till internationell utveckling inom området. Under 2007 tog projektet fram kompetensprofiler för funktioner inom den nationella förstärkningsorganisationen (kommenderings-, stabs- polisinsats-, avdelnings- och gruppchef samt gruppmedlem). Profilerna är fastställda av Rikspolisstyrelsen ( ) och avsedda att ligga till grund för rekrytering och utbildningsplanering. Under 2009 har kompetensprofiler för dialogpolis och för de civila griparna tagits fram. Under 2007 genomförde projektgruppen tre fältstudier med fokus på kommunikation hos den uniformerade polisen. Analysen av fältstudierna finns beskriven i en forskningsrapport Det kommunikativa samspelet mellan demonstranter och polis RPS, SPT-projektet Under 2008 genomfördes nio fältstudier med hjälp av peer-review metoden för att studera ett antal frågeställningar om tillämpningen av den särskilda polistaktiken. Peer-review är en form av användarinriktad utvärdering. För varje fältstudie skrevs en rapport. Efter återkoppling till berörd kommenderingsledning används rapporterna vid seminarier och utbildningar. Av den sammantagna analysen (rapport Fältstudier 2008) framgår att utvecklingen av den särskilda polistaktiken märks, att det mobila insatskonceptet fungerar väl, att tillämpningen av de konfliktreducerande principerna behöver utvecklas vidare samt att ledningsprocessen är det område där behovet av utveckling är störst. Under slutet av 2008 och början av 2009 har nationella SPT-ledningsutbildningar genomförts för kommenderings-, stabs-, polisinsats-, avdelnings- och gruppchefer. Under fältstudierna hösten 2009 kommer därför huvudfokus i studierna att ligga på ledningsaspekter. Den här fältstudien undersöker några aspekter av förberedelsearbetet för och ledningen av polisens insatser samt tillämpningen av de konfliktreducerande principerna i samband med kommenderingen under fotbollsmatchen mellan IFK Göteborg och AIK i Göteborg den 1 november Mål Målet med fältstudien är att belysa några ledningsaspekter som är kopplade till de SPTledningsutbildningar som har genomförts samt att undersöka tillämpningen av de konfliktreducerande principerna. Före kommenderingen - Hur genomfördes planeringsarbetet? 5

6 Under kommenderingen Ledning - Hur nådde Beslutet i stort ut i insatsorganisationen? - Hur förbereddes insatspersonalen? - Vilka förutsättningar fanns för uppdragstaktiken? - Vilka effekter har SPT-ledningsutbildningarna haft? Tillämpning av de konfliktreducerande principerna - Hur kommunicerade och interagerade poliserna med allmänheten och supportrar? - Hur arbetade dialogpolisen? - Hur tillämpades principerna underlättande och differentiering? Supportrar och allmänhet - Hur uppfattade supportrar och allmänhet polisens roll och agerande utifrån den aktuella situationen respektive tidigare erfarenheter från liknande sammanhang? Efter kommenderingen - Hur skedde uppföljningen och vad framkom? Vid denna kommendering var det första gången som dialogpoliser användes vid en fotbollsmatch. Från kommenderingschefen inkom följande frågor till fältstudiegruppen: Hur fungerar dialogpolisen under insatsen? Hur uppfattade allmänheten polisen? Syftet med fältstudien var också att identifiera frågor som behöver uppmärksammas och att beskriva exempel på god praktik. Metod Fältstudiegruppen bestod av sju observatörer: Marianne Hilton (processledare), Lars Dolmén, Johannes Modéer och Magnus Johansson från SPT projektet, Marco Pettersson från polismyndigheten Skåne, Christian Wessman från polismyndigheten Stockholm samt Karin Nordell, IGO-R. Fältstudiegruppen arbetade tillsammans under tre dagar: - planering och förberedelser under eftermiddagen den 31 oktober, - observationer och intervjuer genomfördes den 1 november, - en första sammanställning av genomförda intervjuer och observationer gjordes den 2 november. Därefter har utkastet bearbetats av fältstudiegruppen och faktakontrollerats av kommenderingschefen och polisinsatschefen. Resultatet av 2009 års fältstudier kommer att analyseras och sammanställas i en rapport. Metoder för datainsamling: inläsning av polismyndighetens styr- och planeringsdokument för kommenderingen, deltagande vid tre utsättningar i anslutning till kommenderingen, observationer, 6

7 intervjuer. Fältstudiegruppen förfogade över följande underlag: Kommenderingschefens beslut i stort Polisinsatsorder ( ) Information nr. 1 ang. matchen IFK Göteborg AIK ( ) Information nr. 2 ang. matchen IFK Göteborg AIK ( ) Omfall nr 1: Avbruten match ( ) Omfall nr 2: Bombhot mot Gamla Ullevi ( ) Omfall nr 4: ordningsstörning på läktare ( ) Planering Gamla Ullevi Evenemang och trafiksamordning på Göteborgs kommun ( ) Välkomna till Göteborg AIK:are! (flygblad) Organisationsscheman och kartor Observationer genomfördes enligt följande: Staben Gamle Port Avenyn Centralen och Drottningtorget Gamla Ullevi (inne på och utanför arenan) Sträckan från Ullevi till Centralstation Under fältstudien gjordes också sammanlagt 28 intervjuer fördelade på 11 poliser, två AIKsupportrar och 15 personer ur allmänheten. Tabell Förteckning över intervjuade poliser 1 KC PIC AC GC GM Kommenderingsledning 1 1 Uniformerad polis Dialogpolis 1 4 Bakgrund Matchen Söndagen den 1 november möttes IFK Göteborg och AIK i en allsvensk seriefinal på Gamla Ullevi i Göteborg. Arenan rymde åskådare och var utsåld. Eftersom matchen hade en avgörande betydelse för utgången av allsvenskan fanns det risk för sammanstötningar mellan lagens supportergrupper. I Borås pågick samtidigt en fotbollsmatch mellan Elfsborg och Helsingborg, som också tog polisresurser i anspråk. 1 KC= kommenderingschef, SC= stabschef, PIC= polisinsatschef, AC= avdelningschef, GC= gruppchef, GM= gruppmedlem 7

8 Supportergrupperna IFK:s supportrar brukar samlas på Rose & Crown (Kungsportsavenyn 6), Parken (Vasagatan 43) och Biljardpalatset (Ekelundsgatan) före match. Ett tusental AIK-supportrar förväntades anlända till Göteborg med ett chartrat tåg från Stockholm. Cirka 200 kategoriserades som risksupportrar. Därtill skulle ett stort antal supportrar anlända via buss och bil. En gemensam AIK uppmarsch skulle genomföras från Drottningtorget För att förebygga konfrontationer skulle de båda supportergruppernas uppmarscher genomföras på olika sidor av Vallgraven. Efter matchens slut förväntades AIK:s supportrar lämna arenan direkt till det chartrade tåget som skulle avgå En eventuell seger skulle firas i Stockholm. En eventuell IFK-vinst förmodades firas på Biljardpalatset samt på krogarna runt och på Avenyn. Vid förlust befarades det att en del IFK-supportrar skulle kunna agera destruktivt. Specifika risker Enligt supporterpolisen fanns det ett antal risker att beakta: - Risken för sammanstötningar mellan supportergrupper före och efter match - Risk för konfrontationer mellan supportrar på sektionerna inne på arenan. - Risk för planinvasion av det segrande laget efter matchslut Hotbildsnivån bedömdes som 3, dvs. en förhöjd risk för allvarlig ordningsstörning Polisens kommendering och organisation Beslut i stort Mål Målet med poliskommenderingen var att inga allvarliga ordningsstörningar eller brott skulle begås under fotbollsmatchen. Vår insats är lyckad om arrangörerna och nätverket runt fotbollen, supportar, andra samverkansparter och sist men inte minst allmänheten, har upplevt att fotbollsmatchen var ett trevligt evenemang och att vår insats har uppfattats som underlättande. Genomförande Polisinsatsen och säkerhetsarrangemanget skulle vara på en sådan nivå att polisen klarade av att ta, bevara och utnyttja initiativet samt att styra och bestämma händelseutvecklingen (anpassad offensiv strategi), utan att insatserna upplevdes som påträngande. Dialogverksamhet skulle genomföras. Dialogpoliserna skulle i första hand inrikta sig mot s.k. A- och B-supportrar samt allmänheten medan supporterpolisens i första hand skulle arbeta mot s.k. C-supportrar (risksupportrar). Spanings- och utredningsverksamheten skulle genomföras för att lagföra brott. I det fall det av taktiska skäl inte var lämpligt att göra ett ingripande skulle spanings- och utredningsverksamheten ha som målsättning att dokumentera pågående brottslighet på ett sådant sätt att det gick att lagföra i efterhand. 8

9 Varje polis i kommenderingen skulle försöka använda det kommunikativa förhållningssättet så att supportrar och allmänhet upplevde att polisen sökte samverkan och samarbete för att undvika konflikter. En metod i detta arbete skulle vara att hela tiden lämna information till supportarna. Informationen var särskilt viktigt att ge till de närvarande när ett ingripande mot en individ genomfördes. Det var viktigt att varje person behandlades som en individ, dvs. på samma sätt som deltagare i en allmän sammankomst. Ett nyckelord var differentiering, dvs. att ingripa mot rätt individ. Om behov av flera olika polisinsatser uppkom samtidigt skulle insatser till skydd för tredje person prioriteras. Uppdragstaktik skulle eftersträvas. Riktlinjer och begränsningar Det framhölls att en framgångsrik polisinsats är beroende av hur polisen uppfattas och det förtroende som skapas i relation till andra. Poliserna skulle därför sträva efter att uppfattas som tydliga och professionella i sin yrkesroll och ha ett trevligt och öppet bemötande. Arrangören hade huvudansvaret för ordningen och säkerheten i anslutning till och inne på arenan. Att t.ex. förhindra en planinvasion efter matchslut var ett uppdrag för arrangören. Först om allvarliga ordningsstörningar bröt ut inne på planen skulle polisen stödja arrangören med att återställa ordningen. IFK Göteborg skulle svara för att en s.k. yttre ring uppfördes utanför Gamla Ullevi i Göteborg. När det gäller ingripande mot brott framhölls att lagföring skulle eftersträvas i varje enskilt fall samtidigt som det påpekades att det var bättre att ingripa mot ett mindre antal personer där bevisläget var klart än att låsa stora polisresurser för ingripande mot många personer där bevisläget var oklart. Vid ingripanden i samband med ordningsstörningar skulle ingripanden mot enskilda individer prioriteras framför kollektiva ingripanden. Polisinsatsorder Enligt polisinsatsordern skulle den minutoperativa polisinsatsen genomföras med stöd av kommenderingschefens Beslut i stort enligt följande. Inledningsvis skulle kända risksupportrar lokaliseras och bevakas, såväl AIK som IFK supportrar. Förmåga skulle finna att följa enskilda personer med spaningsresurs. Timmarna före matchstart skulle de olika supportergrupperna bevakas och hållas åtskilda. I förväg beslutade PL 24 vägar skulle användas för att leda supportrarna till arenan och respektive insläpp. Under match skulle förekomsten av ordningsstörningar förhindras. Hög beredskap skulle finnas för att kunna göra en riktad insats inne på arenan vid allvarlig störning av evenemanget i syfte att stödja ordningsvakterna samt övrig arenapersonal. Fortsatt tillsyn av näringsställena skulle ske under match. 9

10 Efter match skulle bevakning ske utanför arenan samt fortsatt bevakning av Göteborgs centrum samt Centralstationen för att säkerställa AIK supportrarnas avresor med buss och tåg. Kommenderingen skulle präglas av ett professionellt, vänligt och korrekt agerande. Uppdragstaktik skulle tillämpas till dess polisinsatschefen meddelade något annat. Rörlighet och beslutsamhet samt förmåga till tempoväxling skulle prägla polisinsatsen. Toleransnivån mot ordningsstörningar skulle vara låg men ingripande skulle ske med omdöme. Tillämpning av differentiering och underlättande samt information och kommunikation angavs som åtgärder som skulle genomföras av poliser i kommenderingen. Vidare angavs bland annat att selektering skulle genomföras omedelbart om det blev aktuellt att omhänderta ett större antal människor samt att sektorspatrullering skulle genomföras i dubbelpatrull i läge grönt. Nedanstående omfall togs upp: - Avbruten match på grund av ordningsstörning eller bombhot. - Större ordningsstörning i city eller i närområdet. - Ordningsstörning på läktare med risk för tredje person. - Sammandrabbning inne på plan vid s.k. planinvasion. För respektive avdelning angavs uppgifterna före, under och efter match. Två platschefer var utsedda: en på Avenyn med omnejd (fokus på IFK supportrarna) och den andra norr om Vallgraven (fokus på AIK-supportrarna). Det innebar att de båda supportergrupperna skulle följas för att se till att de inte möttes, varken före, under eller efter match. Organisation Kommenderingen bestod av 535 poliser fördelade på: En kommenderingschef och en biträdande kommenderingschef Ledningsstab med en stabschef och funktionerna P1, P2, P3, P4, P5, P6 och P7 2. En polisinsatschef, en biträdande polisinsatschef, två platschefer, åtta och en halv avdelningar uniformerad polis, två grupper civila gripare och fyra grupper spanare, två förundersökningsledare med 10 utredare, 8 supporterpoliser, en grupp dialogpolis, en avdelning ordningspoliser, sex transportgrupper, en logistikgrupp, två grupper ridande polis och en avdelning hundförare. I kommenderingen ingick poliser från både Stockholm och Skåne ur den nationella förstärkningsorganisationen. Arrangören var ålagd att ha 100 ordningsvakter, 8 brandvakter och 200 publikvärdar. 2 P1 (personal), P2 (underrättelser), P3= (insatsledning), P3K (kriminalpolis), P4 (utrustning), P5 (planering), P6 (insatsanalys) och P7 (information). 10

11 Översikt över händelseförloppet Väderlek Det var molnigt och kallt väder. Händelseförloppet Före match AIK:s tåg hade under natten utsatts för skadegörelse vid två tillfällen, varför ett nytt tåg fick sättas in. Tåget avgick från Stockholm som planerat med cirka 1000 supportrar och 20 ordningsvakter ombord. Det var god stämning på tåget. Tåget anlände till Göteborg, där ett 50-tal AIK-supportrar mötte upp. För att undvika ytterligare skadegörelse på tåget kördes det till Varberg tills det var dags för avgång till Stockholm. AIK-tåget anländer till Göteborgs centralstation marscherade merparten av AIK-supportrarna som planerat från Drottningtorget längs norra Vallgraven. Ett antal risksupportrar stannade kvar på centralen. Supporterpolis gick med i tåget. Ett polisfordon körde längst fram med en högtalare på, som användes för att ge information om vägen Välkomna till Göteborg. Vi ska visa er vägen. Supportrarna skanderade samtidigt bl.a. Hata, hata Göteborg. Marschvägen gick längs Vallgraven vilket innebar att vattnet utgjorde en naturlig avgränsning på tågets högra sida. På den andra sidan Vallgraven (Arenasidan) följde en grupp ryttare samt en avdelning uniformerad polis med parallellt. Broarna över Vallgraven var avspärrade med polisfordon och uniformerade poliser. Det tändes många bengaler i tåget, vilket ledde till kraftig rökutveckling. 11

12 AIK-supporters från Drottningtorget i riktning mot Gamla Ullevi samlades IFK:s risksupportrar som förväntat på pubarna Rose and Crown och på Bryggeriet vid Avenyn. Det var många poliser på plats. De patrullerade parvis i området. Cirka 250 risksupportrar gjorde en samlad uppmarsch från Rose and Crown. De följdes av polis. Polisen använde högtalare för att anvisa väg och supportrarna följde instruktionerna. De olika supportergrupperna fick gå in genom olika entréer till arenan. Vid AIK:s entré forcerade ett 80-tal AIK-supportrar den yttre ringen (13.23) och kastade två bengaler mot biljettkontrollplatsen, trängde förbi visitationsfållorna och biljettviseringen och in på ståläktarna. Det fanns inga poliser på plats. Inga omdelbara åtgärder vidtogs. 12

13 Vid insläpp till AIK s sektion på arenan Några IFK supportrar välte skyddsstaketet mellan Parkvägen och nya Allén. Uniformerad polis satte upp staketet igen. En andra uppmarsch gjordes av ett par hundra AIK-supportrar. De gick utspridda. Polisfordon följde med. Via en högtalare på ett av polisfordonen gavs information fortlöpande. Inne på arenan var stämningen hög. Strax före matchstart eldade IFK-supportrar upp en stor banderoll med texten "Kör så det ryker". 13

14 IFK:s sektion på Gamla Ullevi Under match Matchen startade på utsatt tid Från läktarna hördes växelvisa skanderanden. Efter en dryg halvtimme gjorde IFK mål och många bengaler tändes på deras läktare. AIK gjorde ett mål trekvart senare. En kvart därefter när en AIK-spelare skulle lägga en hörna slängde några IFK-supportrar ner 2-3 mynt mot AIK spelaren, som föll ihop på marken, men som kunde fortsätta spela. Några ordningsvakter ställde sig framför den sektion som det kastades från. När AIK gjorde sitt andra mål (16.46) började IFK supportrar lämna arenan. Ordningsvakter kom in och ställde sig framför den kortsida där AIK-supportrarna satt. Strax efter gick polis med hjälm på och ställde sig bredvid ordningsvakterna. Fler poliser gick sedan in från hörnorna och stod mer eller mindre längs hela planen. Arrangören visade på storbildsskärmar hur besökarna skulle lämna arenan när matchen var slut. AIK vann med 2-1. Cirka 100 AIK supportrar tog sig ner från läktaren till utrymmet mellan läktaren och planen. De hölls tillbaka av polis och ordningsvakter. Fler och fler hoppade ner. Efter match När matchen var slut strax före fem började AIK-supportrar springa in på planen. Varken polis eller ordningsvakt ingrep. 14

15 Mindre än en minut efter matchslut Fler och fler från AIK:s läktare tog sin in på planen. De sprang mot mitten och jublade. Ett tiotal rusade mot mittlinjen och bort mot kortsidan där IFK-supportrarna satt kvar. Två grupper uniformerade SPT poliser rörde sig snabbt in från ena hörnan och gensköt supportrarna så att de inte kom längre än halvvägs från mittlinjen. Därefter spred poliserna ut sig på kedja och gick mot mittlinjen. Speakern gick ut i arenans högtalarsystem och vädjade till AIK-supportrarna: Snälla AIK, backa ett par meter, annars kan vi inte genomföra en värdig prisceremoni och det vill ni väl ha? Supportrarna backade. 15

16 AIK supporters efter match Det var feststämning inne på planen med uppskattningsvis 800 AIK supportrar och några avdelningar uniformerad polis. IFK spelarna drog sig tillbaka till omklädningsrummet. Det uppstod bråk mellan IFK och AIK supportrar på den nedre läktaren längs med Parkvägen. Det kastades bland annat en bengal mellan grupperingarna. Prisutdelningen blev försenad till utan att IFK-spelarna var närvarande. IFK-publiken strömmade samtidigt ut genom den anvisade utgången. Där stod dialogpoliser och uniformerad polis och visade vägen. Högtalare används för att förklara vilken väg som gällde. IFK:arna var tvungna att gå en omväg för att undvika eventuella konfrontationer med AIK:arna. Många personer uttryckte missnöje över att inte kunna gå vart de ville. Vid Stampgatan uppfattades situationen som hotfull av de poliser som stod där bland arga personer som vill nå spårvagnshållplatsen. Polisen öppnade därför upp avspärrningen. IFKsupportrar började gå mot AIK:arna, som var på väg mot stationen. Polisfordon körde framför AIK:arna och splittrade upp grupper av IFK:are hela vägen fram till Centralen. Det stod många polisfordon längs med broarna med uniformerade poliser i grupper utanför fordonen. På Drottningtorget bröt det ut slagsmål mellan IFK: och AIK supportrar. Som mest var det cirka 1000 personer där. Polisfordon åkte runt på torget och försökte splittra grupperna. 16

17 Avdelningar med uniformerade SPT-poliser och fordon vid Drottningtorget Det fanns många poliser och personer ur allmänheten på stationen. Personer ur allmänheten hindrades att komma in i biljetthallen. AIK-tåget mot Stockholm avgick något försenat efter två tryckningar på nödbromsen och en del stenkastning mot tåget. Ingripanden enligt polisens förteckning Gripna: 9 personer, varav sex för misshandel, två för våldsamt upplopp och en för våld mot tjänsteman LOB: 21 personer Omhändertagna PL13 : 13 personer Avvisade PL13 : 1 person Visiterade PL19 : 36 personer Sex supportrar fördes till sjukhus. Beslut av särskild relevans - Förmöte i Stockholm med kommenderings- och insatschef och supporterpolis och AIK:s klubb och supportrar. - Att använda dialogpoliser för att informera allmänhet och supportrar. - Skilda uppmarscher för AIK- och IFK-supportrarna. - Att inte avlägsna de AIK:are som bröt sig in på arenan före match. - Avspärrningen vid IFK:arnas utgång efter match. 17

18 Observationer och intervjuer Planeringsarbetet före insatsen Kommenderingschefen (KC) berättade att det första mötet om insatsen genomfördes den 26 augusti. Därefter hade tretton formella möten ägt rum. KC ville att polisinsatschefen skulle utses i god tid före matchdagen och vara den som bäst kunde klara av den svåra polisinsats, som alla räknade med att det skulle bli. Polisinsatschefen kunde börja planera för insatsen cirka dagar före kommenderingens start. Ett flertal informella möten ägde också rum. Kommenderingschefen och polisinsatschefen tog gemensamt fram målbilden och beslutet i stort. Kommenderingschefen berättade att planeringsprocessen denna gång varit en positiv erfarenhet. Polisinsatschefen bekräftade att det som varit mycket givande i denna insats var just samarbetet. De hade haft ett eget insatsplaneringsrum vilket underlättade. För kommenderingschefen innebar planeringen av denna finalmatch ett ställningstagande, nämligen att se på fotbollsuppdrag på samma sätt som på en allmän sammankomst. Det var viktigt att polisen kunde bidra till att upprätthålla en feststämning. Att arbeta mot målet att det skulle vara ett fint sportevenemang betydde ett positivt anslag från alla inom polisen. Insatschefen framhöll vikten av att tillämpa de kommunikativa metoderna, som det mest angelägna för att fotbollsfinalen skulle kunna bli ett festarrangemang. Polisinsatschefen tog upp att en svårighet i förberedelserna var storleken på insatsen och att han själv blivit involverad i så mycket av förberedelsearbetet: i möten med olika organisationer som skulle delta, som räddningstjänsten, Västtrafik och inte minst med AIK Black Army. Den biträdande polisinsatschefen (från Stockholms polismyndighet) arbetade i Stockholm tills dagen innan matchen, där han tog hand om bland annat möten med SJ och annan planering i Stockholm. Alla dokument, t.ex. omfall, som skulle tas fram tog också mycket tid i anspråk. Det utsedda arenabefälet befann sig ända till matchstart i Stockholm på andra uppdrag, vilket ledde till att ett annat arenabefäl utsågs för att ta vid och slutföra planeringen. I efterhand menade polisinsatschefen att det skulle ha behövts fler personer i planeringen av den operativa insatsen av en så stor kommendering. Den 23 oktober hade KC, PIC, AIK:s supporterpolis ett möte på Råsunda med AIK:s VD, representanter för Black Army, supporterklubben och Tifo ansvarig på Råsunda och informerade om polisens planerade insats i samband med fotbollsmatchen den 1 november och diskuterade bemötande, förhållningsregler och samarbete. Cirka 10 dagar före matchen skickade polisinsatschefen ut en förberedande insatsorder till avdelningscheferna för att dessa skulle kunna förbereda sig för sina arbetsuppgifter. Detta var något som avdelningscheferna uppskattade. Den 28 oktober hade KC och PIC ett befälsmöte med platschefer, avdelningschefer och fristående gruppchefer, där BIS och polisinsatsordern presenterades och diskuterades. För följande scenarios gjordes en noggrann bearbetning där handlingsalternativ togs fram och planspel genomfördes och diskuterades. 18

19 Scenario: Matchen på Gamla Ullevi avbryts av funktionär (domare) på grund av oroligheter på läktare, inkastade föremål på plan m.m. Betänk att även Polismyndigheten, KC, kan avbryta den offentliga tillställningen med stöd i ordningslagen. Scenario: Bombhot som kommit till polisens eller annans kännedom riktat mot arenan eller i dess omedelbara närhet. Bedömning görs att det föreligger risk för verkställighet. Scenario: Ordningsstörning under matchen med risk för tredje man på grund av att fel supporters har skaffat biljett på motståndarläktare. Sannolikt över ståplats på södra läktaren. Under insatsen Ledning Hur förbereddes insatspersonalen? Utsättningen den 31/10 kl 1800 vände sig till poliserna från Stockholm och Skåne, SPT kompetens från den nationella förstärkningsrörelsen. Kommenderingschefen inledde med att säga att de i denna kommendering var en del i ett större sammanhang och att för första gången fanns SPT-kompetens från den nationella förstärkningsrörelsen på plats i Göteborg. Han underströk att han hoppades att det skulle bli en fotbollsfest både före, under och efter matchen. Han tillade att det inte var SM i polisarbete utan att ledordet var att underlätta för alla. Han berättade att han kom från ett styrgruppsmöte i SPT-projektet och att svensk polis hade anledning att vara stolta över att de kommit långt när det gällde utvecklingen av det kommunikativa förhållningssättet. Kommenderingschefen påpekade också vikten av att arbeta selektivt med gripande av personer som begick brott så att lagföring skulle bli möjlig, och att dokumentation under insatsen också kunde möjliggöra gripanden senare. Det fanns särskilt utpekade utredare i insatsen. Han underströk också att information till supportrar och allmänhet vid gripanden var viktig, att ange skälen hade en lugnande effekt, som vi tog honom för skadegörelse. Kommenderingschefen nämnde också att strategin var anpassat offensiv, vilket inte innebar att alltid styra och ställa utan att ha ett trevligt och öppet bemötande. Kommenderingschefen nämnde också att han bett medlemmarna i SPT-projektet att titta särskilt på dialogpolisen samt hur polisen uppfattas av allmänheten. Kommenderingschefen sade att det är inte polisens uppdrag att se till att det inte blir planinvasion. Han påpekade också att polisen fått ett nytt instrument med tillägget i polislagen med 13C (tillträdesförbud). Information gavs om den skadegörelse som förekommit på AIK-tåget i Stockholm under natten. Det togs upp att det fanns två FU-ledare (en inne på arenan och en utanför), fem supporterpoliser runt arenan, omfattande trafikplanering och fem transportenheter. 19

20 Skylt på insidan av staketet mellan IFK-sektionen och planen Den ansvarige AIK supporterpolisen beskrev att tonen från supportrarna hade förändrats från att vara aggressiv till mer samarbetsinriktad. Det skulle komma sex bussar och ett tåg med AIK supportrar Marschvägarna var klarlagda. Problemsupportrarna skulle komma att gå som de ville och beslutade. Det framkom också från en supporterpolis som var specialist på AIK-supportrar att att alla vill se matchen, onda som goda, men att efter matchen kan det bli bekymmer. Det fanns AIK risksupportrar och 80 Ultra. Ett hundratal saknade biljetter och skulle försöka ta sig in på arenan. Supportrarna hade uttryckt farhågor kring hur de skulle bli bemötta. Ett gemensamt informationsblad, undertecknat av AIK och polisen, skulle delas ut på tåget. Polismyndighetens information hade en mjuk ton men gav också tydlig information om vad som gällde (se bilaga). Ett befälsmöte genomfördes på matchdagens morgon (den 1 november) , med avdelnings- och fristående gruppchefer. Den inleddes av kommenderingschefen och därefter tog polisinsatschefen över. Insatschefens tilltal var personligt. Han nämnde samtliga vid förnamn och förtydligade deras uppgifter. Han uppmanade till flexibilitet och beredskap för tempoväxling. Uppdragstaktiken innebär att ni agerar, jag kommer att stötta era beslut, men håll er inom BIS:et. Håll sambandet, använd högtalarna för information, ge förslag till egna lösningar. Hur nådde BIS ut insatsorganisationen? Vid intervjun med kommenderingschefen menade han att beslutet i stort fått allt större betydelse för honom som ledningsdokument och att han hade en from förhoppning att alla 20

21 visste vad det innehöll. Han deltog i samtliga befälsmöten, på planspelen, han hade också talat med avdelningscheferna och förklarat vad han avsett och hur han tänkte. De intervjuade avdelningscheferna upplevde i stort att uppdraget klargjordes och var väl avgränsat. De uppfattade målbilden som mycket tydlig enligt de konfliktreducerande principerna och var nöjda med planeringen och utsättningarna. De menade att kommenderingschefen var tydlig och inte kunde misstolkas. "Polisinsatschefen är duktig och har koll, reflekterade en av avdelningscheferna. Tydliga besked som gavs var att AIK:arna inte fick komma över Vallgraven samt att polisen inte skulle in på planen undantaget allvarlig ordningsstörning. Vilka förutsättningar fanns för uppdragstaktiken? Kommenderingschefen framhöll att det är svårare att leda med uppdragstaktik än med kommandostyrning. Personalen måste vara välutbildad, olika tänkbara scenarios måste ha gåtts igenom, som kommenderingschef måste du vara en trygg person, klara av alternativa lösningar, kunna backa upp lösningar som polisinsatschef och avdelningschefer väljer. Krav måste tydliggöras innan och måste utgå från styrdokumentet. På befälsmötet (29 oktober) genomfördes som tidigare beskrivits planspel på några omfall. Polisinsatschefen gav avdelningscheferna i uppdrag att göra en egen planering inom ramen för sina uppdrag. Under matchen begärde polisinsatschefen vid två tillfällen att kommenderingschefen skulle fatta beslut om förändringar som föreslogs av ordningspolisen. Det gällde bland annat en begäran från arenabefälet att plocka ut de supportrar som lyckats smita in utan biljett, men kommenderingschefen sade nej till förslaget. KC såg till att han och staben var uppdaterad på händelseutvecklingen genom helikopterövervakning samt genom att ge uppdrag till staben att arbeta med omfall. Lägesbild användes vid rapportering via radion till polisinsatschefen. Omfall Under matchen gav kommenderingschefen staben (P3, P6 och P2 funktionerna 3 ) i uppdrag att göra en anmälan för ohörsamhet mot ordningsmakten, som underlag för att kunna lagföra de som tagit sig in olovandes på arenan samt att arbeta med följande omfall. - Det finns indikationer att några av dem, som tagit sig in på arenan utan biljett är narkotikapåverkade. Vilket lagstöd finns för att utrymma dem, vad är möjligt? - Hur ska poliserna agera om det blir planinvasion och AIK supportrarna stannar och inte far hem. Läget beskrivs som gult. En plan behöver göras snabbt för att bistå polisinsatschefen, som inte får störas utan ska servas, eftersom han har fullt upp. 3 P2=Underrättelse, P3=Insatsledning, P6= Insatsanalys 21

22 Vilka effekter har SPT-ledningsutbildningarna haft? Kommenderingschefen kunde se tydliga effekter av utbildningarna. Hans egen utveckling hade fått stöd, även indirekt via andras erfarenheter. Han hade fått en tydligare roll och därmed blivit en tydligare chef. Han hade gått ifrån att arbeta mer ensam till att bli en samarbetande chef. Kommenderingschefen reflekterade över sin egen utveckling av att utöva ledning. Han nämnde två aspekter som särskilt viktiga, vikten av planering, genomförande och uppföljning och att dessa storheter hänger ihop. Han hade lärt sig tänka igenom olika möjliga händelseutvecklingar samt att se till att det fanns åtgärdsplaner som skulle underlätta att agera med uppdragstaktik. Han menade också att det var viktigt att utöva ledning genom samverkan. Samverkan är det som ger bäst resultat och utvecklar förtroendefulla relationer. Han gav ett exempel på samverkan inför och under denna kommendering det gemensamma bladet Välkommen till Göteborg AIK:are - Välkomna ombord på Sveriges största supportertåg genom tiderna!. Dialogen med polisinsatschefen och den gemensamma planeringen hade varit betydelsefull. Som kommenderingschef tror han på ett personligt ansvar, dvs. att han var ytterst ansvarig för resultatet av kommenderingen. Han tog det ansvaret och hade därför också rätt att lägga sig i om det krävdes. Han påpekade särskilt att han hade stort förtroende för insatschefen och att denne har stor frihet att agera inom ramen för Beslutet i stort. De intervjuade avdelningscheferna ansåg att de högre cheferna i kommenderingen blivit tydligare i sin inriktning. Samarbetet mellan polisinsatschefer, avdelningschefer och gruppchef hade utvecklats. Gruppcheferna uppfattade sig stå närmare avdelningscheferna än tidigare. Tillämpning av de konfliktreducerande principerna Hur kommunicerade och interagerade poliserna med allmänheten och supportrar (verbalt och icke- verbalt)? Före match observerade vi många exempel på hur poliserna informerade och kommunicerade. Samtliga poliser uppträdde lugnt och vänligt. Många fotpatrullerade två och två. De bar båtmössa. AIK-supportrar som anlände med tåg hälsades välkomna och fick instruktioner om hur de skulle gå via högtalare. Supporterpolis tipsade dem som kom med bil var de kunde parkera. Det var avspända och lugna samtal med och mellan supportrar och allmänhet. Vi såg mer av svar på frågor från polisernas sida än att de själva tog kontakt. Supporterpoliserna gick med i uppmarscherna och höll kontakt med risksupportrarna. Under matchen hade polisen en tillbakadragen roll på arenan och var tämligen osynliga under matchen fram tills AIK-supportrar hoppade ner i gången mot planen. Vid IFK-utgången anvisade dialogpolis väg på ett vänligt sätt efter matchen. Vi hörde dem tålmodigt förklara vägen ut, trots en del arga tillmälen. Ett stycke bakom avspärrningarna stod uniformerad polis med hjälm på. När lägesbilden blev gul/röd genom planinvasion på arenan och slagsmål inträffade mellan supportgrupperna på Drottningtorget förändrades polisernas beteende. Poliserna formerade sig 22

23 i grupp och en del hade hjälm på. Fordon körde med sirener på. Situationen upplevdes mer hotfull och farlig. Polisernas språk förändrades också till mer av maktspråk och aggressivitet hördes från en högtalare på ett polisfordon vid Drottningtorget: "Jag fattar inte vad det här skall leda till. Det finns inga stockholmare kvar. Ingen sockerbit." Uttalandet riktade sig till dem, som var kvar på torget. Rösten lät både arg och frustrerad. Några minuter senare såg vi ser tre tonårstjejer som sade: "Vi går ju bara efter" och fnissade. Något senare kom det från samma fordon: "Ni som inte är här för att slåss. Gå härifrån. Skall det vara så svårt att förstå." En kvinna ur allmänheten kommenterar: Oj, slåss de här någonstans. Allmänheten bemöttes på olika sätt. Vid Franks grillkiosk vid stationen anpassade poliserna sin kommunikation till vem de talade med. De var vänliga mot en del och bryskare mot andra. Poliserna kommunicerade också genom sin utrustning. Flertalet hade hjälm på efter match vid arenan. Bortom arenan var det olika en del hade hjälm på, andra inte. Några var barhuvade. De som stod längst ut vid Franks korvgrill hade hjälm på. De som stod längre in på stationsområdet hade hjälmen i bältet. På Drottningtorget såg vi en buss där ingen hade hjälm på. Men intill i ett annat fordon, som hörde till samma avdelning, hade alla hjälm på. Variationer i klädsel och utrustning vid centralstationen efter match Supporterpolisernas utrustning skiljde sig också åt. De två som var från Stockholm var civila, två Göteborgare hade uniform och hjälm på och en bar båtmössa. 23

24 Hur arbetade dialogpolisen? Två av SPT-projektets medlemmar intervjuade dialogpoliser, en avdelningschef och fyra gruppmedlemmar. Vår uppgift är att stå vid utsläppet och anvisa väg en ren informationsuppgift. Jag tror att många upplever det som lättare att komma fram och tala med oss än med uniformerad polis vi uppfattas som tillgängligare. Vi har även tagit egna initiativ till kontakt. Viktigt att vara aktiv och tillgodose behov eftersom en del personer är blyga. Vi riktar oss i första hand till allmänheten och vanliga supportrar. Upplever att vi fyller en viktig funktion i kommenderingen genom att hjälpa folk och lotsa dem rätt. Vi tog kontakt med supporterpolisen före kommenderingen för att klargöra våra olika roller. Viktigt att vi inte trampar varandra på tårna. Dialogpolisen i arbete utanför Gamla Ullevi efter match Hur tillämpades principerna underlättande och differentiering? Underlättande Före match observerade vi många aktiviteter från polisens sida som var underlättande. Kommenderingsledningens möte med AIK:arna i Stockholm var ett exempel på inbjudan till samarbete liksom det gemensamma brevet från polisen och AIK:s klubb (se bilaga). AIK:arna fick i förväg tips från polisen om lämplig parkering. AIK hörde av sig efteråt och tackade polisen för ett mycket trevligt bemötande. Polisens fordon som spärrade av vid broarna underlättade AIK:arnas marsch i samlad grupp. Alla bortasupportrar skulle in genom samma ingång. Fordon sektorpatrullerade för att säkra 24

25 uppmarscherna. Dialogpolis gick med kartor i handen för att bjuda in folk till frågor. Polisens högtalare användes flitigt för information och anvisande av väg före match. Vid AIK:s entré observerade vi 17 polisfordon uppställda på vägen utanför insläppet. Uniformerade poliser var uppställda i kedja vid ingången till arenan. Det fanns också ett 50- tal ordningsvakter och publikvärdar där. Poliserna var uppmärksamma på situationer som lätt skulle kunna eskalera. T.ex. vid Parkgatan när tre något onyktra AIK:are gick mot IFK:arnas entré. De mötte hela tiden IFKsupportrar. Efter cirka 50 meter fälldes en av dem omkull av en IFK-supporter. Två grupper uniformerade poliser ingrep lugnt och snabbt genom att skilja de tre männen och de sex - sju IFK-supportrarna åt. AIK-supportrarna hänvisades in i den fålla som byggts upp i grönområdet i korsningen vid Parkvägen. En annan situation som uppstod var när några AIK supportrar försökte trycka sig igenom en avspärrning vid en av broarna. De gav upp och fortsatte gå. Samtidigt anlände två grupper med hundförare som lastade ur sina hundar. De stod en stund på gatan men lastade sedan in sina hundar igen. Mot slutet av matchen gavs information via storbildsskärm om utrymning. I högtalare uppmanades åskådarna att hjälpa till så det skulle bli en värdig prisceremoni. Informationen om utrymningsvägen på storbildskärmen inne på arenan För att undvika risk för upplopp vid Stampgatan öppnade polisen upp avspärrningen där när många ur publiken visar synbar irritation över att de skulle tvingas gå en omväg för att komma hem och en del behövde nå spårvagnshållplatsen. 25

26 Differentiering Vi observerade inte differentiering i någon högre grad. Ett exempel på selektering såg vi vid centralen efter match då de från allmänheten som skulle resa släpptes in i hallen. Supportrar och allmänhet Hur uppfattade supportrar och allmänheten polisens roll och agerande utifrån den aktuella situationen respektive tidigare erfarenheter från liknande sammanhang? Våra intervjuer med supportrar och personer ur allmänheten skedde före match. Genomgående uppgav de intervjuade att de uppfattade polisens närvaro som trygghetsskapande. Att poliserna arbetade två och två uppskattades, liksom att de såg vänliga och avslappnade ut. Det var lätt att ta kontakt med dem och få information. Några äldre damer som vi pratade och som varit med under EU-mötet 2001 berömde polisen för den utveckling som märktes i hur polisen nu hanterade situationen. Några hade lagt märke till dialogpoliserna och frågade om deras funktion. Här redovisas två intervjuer. Intervju i pausen under matchen Bland dem, som vi intervjuade var ett medelålders par. Mannen var IFK-supporter. Kvinnan var med för att det kunde vara roligt. De var inte från Göteborg utan bodde hos en bekant. De hade gått tidigt till arenan eftersom de hade hört att det kunde bli mycket folk. Det blev en bonus eftersom de då kunde gå runt inne på arenan som de aldrig tidigare besökt. De uppfattade polisens närvaro som omfattande utanför arenan men frånvarande inne på arenan. De tyckte inte att det verkade finnas ett behov av polis inne på arenan men väl utanför. De kände sig trygga på väg till arenan tack vara polisnärvaron. De tänkte lämna arenan snabbt vid matchslut eftersom de via media fått bilden av att det kunde bli mycket bråk. De hade även sett en hel del berusade supportrar så de trodde själva på att det skulle bli stökigt efter match. Mannen hade varit på fyra IFK-matcher tidigare under säsongen. Han ansåg att polisen hade en tuff uppgift i att hantera supportrar men att han hade stort förtroende för deras arbete. Intervju med tre unga, kvinnliga IFK-supportrar som saknade biljetter Poliserna uppfattades som trygghetsskapande och att de hade kontroll på läget. De hade sett hur supportrar rykte ihop men polisen hade rett ut det. Bra att polisen stod två och två och inte i klunga. Efter insatsen Hur skedde uppföljningen och vad framkom? Den 25 november genomfördes uppföljning av insatsen i Göteborg med kommenderingsledning, polisinsats-, avdelnings- och fristående gruppchefer. Avdelningscheferna var ombedda att samla in sina gruppchefers erfarenheter och synpunkter. Syftet var att klargöra helhetsbilden av händelseförloppet. 26

27 Insatsen gicks igenom via planspel och bildsekvenser från det filmmaterial som fanns. Från kommenderingschefens tackbrev och planspelet framkom följande. Kommenderingschefen var imponerad av hur lugnt och samlat polisingripandet gjordes inne på planen. Insatsen inne på arenan gjorde att bevakningen av den yttre ringen inte fungerade efter match. AIK:are som inte haft biljett till matchen försökte tränga sig in på arenan. Det blev rörigt med aggressiva supportrar på olika sidor av polisleden. Både kommenderingschefen och polisinsatschefen tog upp den konfrontation mellan IFK- och AIK-supportrar som uppstod under en dryg halvtimme på Drottningtorget. Polisinsatschefen menade att han borde ha utsett en ny platschef till Drottningtorget direkt då han förstod att flera avdelningar befann sig där utan ledning eftersom platschefen inte hade hunnit dit. Gruppcheferna hade blivit stående stilla på den plats de anvisats trots att slagsmål pågick intill. De agerade inte flexibelt inom uppdragstaktikens ram. Polisinsatschefen menade att han hade en mental förberedelse för det tumult som uppstod på Drottningtorget, men att det hade behövts mera av konkret förberedelse för gruppcheferna så att de hade agerat i ett tidigare skede på torget. Slutsatser och goda exempel Nedan redovisas fältstudiegruppens slutsatser och frågor som vi anser behöver uppmärksammas samt exempel på god praktik. Det som gjorde starkast intryck på fältstudiegruppen var det konstruktiva och öppna samarbetet mellan kommenderingschefen och polisinsatschefen. Slutsatser Planeringsarbetet Det fanns en gedigen förberedelse fram till matchslut av insatsen med gott underrättelsearbete. Kommenderingschef och polisinsatschef (och andra viktiga funktioner) samarbetade under hela planeringsprocessen. Initiativet till samarbete med AIK och deras supporterklubb Black Army genom ett möte i Stockholm och ett gemensamt brev till supportrarna bidrog till att skapa förutsättningar för att uppnå målet med att matchen skulle bli en fotbollsfest. Avdelningscheferna fick möjlighet att ha tänkt igenom sina uppgifter inför befälsmötet genom den förberedande insatsordern. Beslutet i stort var tydligt och konkret utformat och kommunicerades från såväl kommenderingschefen som polisinsatschefen samt följdes upp att dem som garanti att det nått ut i hela organisationen. De konfliktreducerande principerna betonades. Det förberedande planspelet och val av lösningar för tänkbara scenarier gav tillsammans med beslutet i stort goda förutsättningar för uppdragstaktik före match. Polisinsatschefen visade förtroende för lägre chefers förmåga att ta fram lösningar och för deras förmåga till flexibilitet inom ramen för beslutet i stort. Det fanns oproportionerligt lite i styrdokumenten om planeringen efter match. Vi menar att det hade varit en fördel om olika scenarion beroende på matchens utgång hade tagits fram och bearbetats under befälsmötet. Omfallsplaneringen utgjordes främst av scenarion fram till matchslut förutom en övning med en bombattrapp på Centralen, så att en sådan händelse inte 27

28 skulle hindra AIK-tåget från att lämna Göteborg efter match. Arbetet med att trycka upp folk från Ullevigatan övades (också ett efter match scenario). Genomförandet Kommenderingschef och insatschef visade ett förtroendefullt samarbete med en enad bild om det som skulle åstadkommas under såväl utsättningarna som hela insatsen. Kommunikationen i ledningskedjan fungerade under större delen av insatsen både uppåt, neråt och i sidled. Kommenderingschefen använde staben på ett bra sätt som ett ledningsstöd för att ligga i framkant med planeringen av olika möjliga händelser och gav stöd till insatschefen båda under lugn, oklara och allvarliga lägen. Målet med att det skulle bli en fotbollsfest uppnåddes fram till planinvasionen vid matchens slut. De kommunikativa och underlättande principerna tillämpades av poliserna före matchen och fram till matchslutet. Målet med att få med AIK-supportrarnas tåg till Stockholm efter matchen utan några större förseningar uppnåddes också vilket var viktigt för att förhindra konfrontationer mellan supportergrupperna. Smitningen av biljettlösa in på arenan och planinvasionen visade att kommenderingsledningen varit väl optimistiska när det gäller arrangörens förmåga att hantera en sådan händelse (trots att det var arrangörens ansvar och att denne sagt att de skulle klara det). Att polisinsatschefen överlät till kommenderingschefen att besluta om åtgärder vid smitningen in på arenan samt vid arenabefälets framställan om förstärkning vid planinvasionen var exempel på effektivitet och förtroende mellan nivåerna i ledningskedjan. Planinvasionen innebar en vändning i kommenderingen. Den kom inte oväntat men ändå uppfattade vi att polisen inte mentalt var förberedd på vad planinvasionen skulle innebära för fortsättningen av insatsen. Polisen blev tvungen att så gott som genast bistå arrangören på planen när invasionen var ett faktum. Vi uppfattade att polisen inte längre styrde utvecklingen utan fick arbeta med att ta om hand det som därefter inträffade. Det gula läget var svårt att hantera taktiskt och innebar det kommunikativa förhållningssättet förändrades till att bli mer fysiskt än verbalt. Genom att polisinsatschefen inte hade någon platschef på Drottningtorget när tumultet började och gruppcheferna inte agerade tillräckligt snabbt blev det inte möjligt för polisen att behålla initiativet. Även runt stationen rådde en kaotisk situation där vi såg ett mera aggressivt beteende från polisens sida och oklar selektering kring vilka som fick komma in i stationsbyggnaden. Uppföljning Vi ser mycket positivt på att uppföljningsmöten genomförs, särskilt efter en stor och komplex kommendering. På så sätt blir det möjligt att lära av varandra också över myndighetsgränserna och att skapa förutsättningar för utveckling av insatserna samt ta till vara det som har varit framgångsrikt. Det var en fördel att planspelsledaren inte varit med under kommenderingen- det gav möjligheter till förutsättningslösa frågor. 28

29 Det hade varit en ytterligare fördel om de avdelningscheferna från Stockholm och Skåne samt den biträdande polisinsatschefen från Stockholm hade kunnat närvara. Frågor att uppmärksamma Vilket planeringsstöd behöver polisinsatschefen under förberedelsearbetet för en stor och komplex kommendering? Är det tillräckligt med endast en polisinsatschef vid en så stor och komplex kommenderingblir inte span of control för stort oberoende av hur duktig insatschefen är? Vad hade fler polisinsatschefer kunnat betyda för händelseutvecklingen efter match? Hade den avslutande händelseutvecklingen kunnat förebyggas? I så fall hur? Håller uppdragstaktiken även när kaos uppstår? Vad krävs i så fall? Vad krävs för att poliserna ska kunna bibehålla det kommunikativa förhållningssättet i gult läge? Var förväntningarna från polisens sida på arrangören för höga, var går ansvarsgränserna- vad innebär det för förtroendet för polisen när arrangören brister (smitning in på läktaren och planinvasionen)? Hur kan grupp- och avdelningschefer uppnå en högre grad av flexibilitet och tempoväxling, dvs. att ha förmåga att tillämpa uppdragstaktik också när sambandet är brutet? Hur påverkade massmedia allmänhetens förväntningar före match och stämningen? Goda exempel Kommenderingschefens tydlighet beträffande inriktningen mot att det skulle bli en fotbollsfest både före, under och efter matchen och att ledordet var att underlätta för alla. Förtroendegivande samarbete mellan kommenderingschef, polisinsatschef och biträdande polisinsatschef. Arbetsfördelningen mellan polisinsatschef och bitr. polisinsatschef. Förberedande polisinsatsorder som underlättade avdelningschefernas planering. Tydlig kommunikation med ett gemensamt budskap om vad som skulle uppnås utåt samt uppåt, nedåt och i sidled i insatsorganisationen. Polisens samverkan med AIK och deras supportrar mötet samt brevet med gemensam information från polisen och klubben. Planspel som metod för förberedelse och uppföljning. Förstärkning av den yttre ringen med polisfordon. 29