Att leva med kronisk sjukdom en litteraturstudie
|
|
- Birgit Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:42 Att leva med kronisk sjukdom en litteraturstudie Gunilla Bun Camilla Olsson
2 Uppsatsens titel: Författare: Ämne: Nivå och poäng: Kurs: Handledare: Examinator: Att leva med kronisk sjukdom en litteraturstudie Gunilla Bun, Camilla Olsson Vårdvetenskap Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Fristående kurs Lise-Lott Berg Inga-Lill Nilsson Sammanfattning Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap. I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. Nyckelord: kronisk sjukdom, patientperspektiv, patientens upplevelser, kronisk sorg
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Kronisk sjukdom... 1 Sjuksköterskans etiska och vårdande ansvar... 1 Hälsa och hälsoprocesser... 2 Tidigare forskning... 4 PROBLEMFORMULERING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 Datainsamling... 5 Datamaterial... 5 Data analys... 5 RESULTAT... 6 Kontinuerligt förändrad identitet... 6 Ett liv präglat av begränsningar... 7 Sociala förändringar... 8 DISKUSSION... 9 Metoddiskussion... 9 Resultatdiskussion... 9 Praktiska implikationer REFERENSER Bilaga 1 Översikt av analyserad litteratur
4 INLEDNING I vårt arbete som sjuksköterskor med erfarenhet från neurologi, reumatologi och stroke vård, möter vi ofta vuxna patienter med kroniska sjukdomar. Ibland möter vi dem när de söker för sin grundsjukdom och ibland är det när de söker för andra sjukdomar. Enligt Folkhälsorapport 2005 är kroniska sjukdomar ett ökande problem och kräver därför en ökad kunskap bland sjuksköterskor. Den medicinska kunskapen om kroniska sjukdomar är ofta hög, däremot upplever vi att förståelsen över patienternas livssituation är begränsad. Vi anser att förståelse över vad det innebär att leva med en kronisk sjukdom är en viktig kunskap för sjuksköterskan för att kunna ge patienterna en god omvårdnad. För att erhålla kunskap om vad det innebär att leva med en kronisk sjukdom gör vi denna litteraturstudie. BAKGRUND Kronisk sjukdom En kronisk sjukdom betecknas av att den är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig (Nationalencyklopedin, 2008). Enligt Folkhälsorapport 2005 anger 48 procent av svenskarna att de lider av en långvarig sjukdom och av dessa anger ca 12 procent att sjukdomen i hög grad påverkar deras arbetsförmåga (Alfredsson, 2005). Världshälsoorganisationen (WHO) menar att kroniska sjukdomar orsakar 60 procent av alla dödsfall i världen 1. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005 och av dessa var hälften under 70 år. WHO (2008) kallar kroniska sjukdomar en osynlig epidemi som hindrar ekonomisk utveckling och leder till fattigdom, speciellt som 80 procent av alla dödsfall i kronisk sjukdom inträffar i låg och medelinkomst länder. Sjuksköterskans etiska och vårdande ansvar Etik kommer av det grekiska ordet ethos och betyder vana eller skick och kan sägas ha med vårt val av handling att göra i en situation där flera möjliga handlingar finns. International Council of Nurses (ICN) antog för första gången 1953 etiska regler för sjuksköterskor. Dessa har reviderats ett flertal gånger, senast 2005, och idag finns yrkesetiska riktlinjer, som det råder enighet om inom sjuksköterskekåren, som är kvalitets-krav/standarder för omvårdnad. Dessa är dock endast av generell karaktär och kan endast tjäna som vägledning för varje sjuksköterska om vad som ska göras i konkreta situationer (Jahren Kristoffersen, 2005). Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Yrkeskunskap innefattar mer än bara tekniska kunskaper om hur en patient bör behandlas rent praktiskt. En sjuksköterska måste också ha goda mellanmänskliga färdigheter, omvårdnaden ska byggas på förståelse för patientens 1 Som exempel på kroniska sjukdomar ges; hjärtsjukdomar, stroke, cancer, kroniska lungsjukdomar och diabetes. Kroniska sjukdomar orsakar dubbelt så många dödsfall som alla infektionssjukdomar som till exempel HIV/AIDS, tuberkulos och malaria (WHO, 2009). 1
5 situation. Detta kräver patientkunskap som bland annat innefattar kunskap om vanliga reaktioner för en patient med kronisk sjukdom (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Jahren Kristoffersen (2005) är de viktigaste lagarna som reglerar sjuksköterskans arbete Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården ska utföras på ett sätt att patientens självständighet respekteras och att behovet av säkerhet och integritet blir tillgodosett. Grundläggande är att patienten blir bemött på ett respektfullt sätt. Dessa råd vänder sig till all personal inom hälso- och sjukvården och inte bara till sjuksköterskan. För att uppmärksamma patientens perspektiv är det nödvändigt att bejaka dennes livsvärld. Livsvärlden är den verklighet som varje människa upplever själv, baserat på sina upplevelser, erfarenheter och förutsättningar. Samtidigt som varje människa är unik är vi också lika, som exempel finns det många som är mörkrädda, men på vilket sätt det yttrar sig eller den upplevda känslan kan skilja sig. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande. Detta gör att sjuksköterskan också får perspektiv på vad som kan erbjuda välbefinnande för patienter med kronisk sjukdom (jmfr Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Hälsa och hälsoprocesser Det finns ingen definition av hälsa som alla accepterar och som kan användas i alla sammanhang. Den definition som är mest känd är den från World Health Organisation (WHO) och är en del av dess konstitution (Pellmer & Wramner, 2007). Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp. (Engelska: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity) (Pellmer & Wramner, 2007, s. 10). Eriksson (1996) resonerar på samma sätt och menar att hälsa är något mer än frånvaro av sjukdom, det är en upplevelse av välbefinnande. Antonovsky (1991) har försökt förklara hälsans ursprung (Antonovsky använder begreppet saluttogenes från latinets salus = hälsa, välgång och från grekiskans genes = ursprung) genom sin forskning. Antonovsky menar att vi utsätts för stressorer, påfrestningar som inte kan påverkas av oss själva. Hur individen hanterar dessa beror på i vilken grad denna upplever sin tillvaro som meningsfull, hanterbar och begriplig. Antonovsky slår samman dessa komponenter i begreppet Känsla Av SAMmanhang, KASAM. Personer med ett högt KASAM har lättare att möta de krav som ställs och upplever sig inte som offer för tillvaron. Det är genom kroppen människan har tillgång till livet, vilket betyder att varje kroppslig förändring medför en förändring i tillgången till livet. För en person med en kronisk sjukdom blir detta extra tydligt. Detta gäller inte bara den faktiska fysiska kroppen utan inte minst den upplevda, subjektiva kroppen. När människan inte kan lita på sin kropp förloras kontrollen och personen erfar att denne kastas mellan hopp och förtvivlan. Detta innebär ett stort lidande (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2
6 2003). Vi lider alla genom livet på olika sätt och i olika faser. För en person med en kronisk sjukdom är det tydligast ett sjukdomslidande men även ett livslidande som står i fokus. Sjukdomslidande är ett lidande som kommer genom dels kroppslig smärta och dels genom själsligt och andligt lidande. Det själsliga och andliga lidandet kommer genom negativa upplevelser i samband med sjukdom och behandling (Eriksson, 1994). Lidandet, kampen har en motsats i hoppet och lusten och detta blir tydligare i samband med sjukdom (Eriksson, 1994). Enligt Eriksson (2000) är människan beroende av andra, andra kan vara både konkreta och abstrakta. Den andra behövs särskilt då jag själv inte är tillräcklig för att kunna ansa, leka och lära. Eriksson beskriver vänskap som möten i lust som kan växla till olust, det är av vikt att hålla efter vänskapen med ansning, lek och lärande. Vänskapen är en verksam hälsogivande faktor, en del av den naturliga vården men även den professionella. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) skall hälso- och sjukvårdspersonalen i samverkan med patienten och när det är lämpligt också patientens familj (närstående), formulera mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Vår identitet, självbild, ger oss en medvetenhet om vilka vi är och vilket värde vi har som människor (Nationalencyklopedin, 2009). Lubkin (1998) beskriver att den sociala identiteten kan innefatta fysiska aktiviteter, yrkesroller och självbilden. Samhället bestämmer vad som kännetecknar en normal person och när en person har dessa kännetecken uppfattas personen som bra eller värdefull. Ibland uppstår en skillnad mellan den virtuella sociala identiteten (den förväntade identiteten) och den faktiska identiteten, detta är vad man brukar kalla stigma. Stigma kan alltså beskrivas som den skillnad som finns mellan vad som förväntas i det sociala livet och hur verkligheten ser ut. Patienter med en kronisk sjukdom vill lika lite som andra människor komma i den här situationen och försöker på olika sätt att anpassa sig till normen (ibid). Paterson (2001) har utvecklat en modell för att hjälpa sjuksköterskan att förstå de reaktioner som en person med kronisk sjukdom kan visa. Modellen visar hur hälsa (wellness) och ohälsa (illness) är varsin cirkel som överlappar varandra (se figur 1). Under vissa perioder i livet är ohälsocirkeln i förgrunden och är den som påverkar personens reaktioner på vad som händer i livet. Under andra perioder är hälsocirkeln i förgrunden vilket leder till annorlunda reaktioner mot tidigare. Vilken cirkel som är i förgrunden beror på den sjukes egen upplevelse av sin situation och inte på någon objektiv bedömning utefter vilket stadie sjukdomen befinner sig i. När ohälsocirkeln är i förgrunden fokuserar den sjuke på själva sjukdomen, de förluster och lidanden som den för med sig. När istället hälsocirkeln är i förgrunden är fokus ställt på de möjligheter som ändå finns trots sjukdomen och inte den begränsning den ger. Enligt Paterson kan dessa cirklar skifta plats gradvis eller snabbt och vad som orsakar skiftningen är mycket individuellt. Illness Wellness Figur 1. När ohälsa är i förgrunden (Paterson, 2001, s. 23). 3
7 Tidigare forskning Undersökningar visar att personer som lider av kroniska sjukdomar har mycket gemensamt trots att det finns många olika kroniska sjukdomar med mycket varierande symtom. Några av de problem som kan vara gemensamma är stress, social isolering, ökad belastning inom familjen och ekonomiska problem (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Studier visar även att det finns både positiva och negativa utlösande faktorer som blir vändpunkter för de kroniskt sjuka. Dessa utlösande faktorer är individuella och kan inte generaliseras (King et al., 2003). PROBLEMFORMULERING Patienter som diagnostiserats med en kronisk sjukdom har kontinuerlig kontakt med vården under lång tid i olika former. Många kroniska sjukdomar går i skov och/eller har perioder då den kräver mer av patienten, under andra perioder är sjukdomen mer stabil men är ändå alltid närvarande. Studier visar att patienter med kronisk sjukdom kan uppleva olika former av problem såsom stress och en ökad belastning på familjen. Sjuksköterskan behöver god kunskap om patienter med kronisk sjukdoms livssituation för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Patienternas komplexa livssituation ger ett ökat behov för sjuksköterskan att få förståelse för hur det är att leva med kronisk sjukdom, detta för att kunna ge en god omvårdnad. SYFTE Att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. METOD Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ forskningsansats. Den bygger på en modell av Evans (2002) där vetenskaplig litteratur analyseras och granskas. Enligt Friberg (2006) har kvalitativa studier en ökad förståelse som yttersta mål. Den ökade förståelsen kan för en sjuksköterska vara en vägledning till att skapa en god vård för patienten. Modellens första steg innebär att bestämma vilket område som ska analyseras, därefter görs en litteratursökning inom det valda området. Från resultatet av litteratursökningen väljs artiklar för analys utifrån de kriterier som ställts upp. Den valda litteraturen läses ett flertal gånger för att få en helhet av innehållet men också för att se detaljerna. Dessa detaljer, meningsbärande enheter, används för att identifiera teman i studierna. Dessa teman kan delas upp i huvudteman och subteman. Alla teman ses över igen för att tolka innehållet för varje tema, kontrollera sambanden och upptäcka eventuella motsättningar. Slutligen sammanställs resultatet för varje tema med citat från de olika studierna (Evans, 2002). 4
8 Datainsamling Insamlingen av datamaterial påbörjades i Cinahl och fortsatte i Medline och Academic Search Elite. Sökresultaten blev liknande i de olika databaserna men med ett högre antal artiklar funna i Cinahl. Sökord som vi använt var; chronic disease*, chronic illness, patient, patient perspective, psychosocial factors. Genom dessa sökord fann vi 44 artiklar. Våra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga (peer reviewed), publicerade inom de senaste tio åren samt svara på syftet och att de har ett patientperspektiv från vuxna i arbetsför ålder. Urvalet gjordes genom en genomgång av abstrakten och resulterade i att åtta av de 44 funna artiklarna valdes. De övriga 36 exkluderades då dessa inte stämde in med studiens syfte. Ytterligare artiklar söktes via de funna artiklarnas referenslistor, detta resulterade i en artikel som ingår i analysen. Datamaterial Av de totalt nio valda artiklarna är fyra från Sverige, två från USA, två från Australien och en från England (se bilaga 1). Data analys I det här examensarbetet har en analysmodell använts som är inspirerad av Evans modell (2002). Evans modell innehåller fyra steg: Samla material Identifiera de viktigaste delarna (key-findings) Identifiera genomgående teman i studierna Skriv ner och beskriv fenomenen Datamaterialet lästes ett flertal gånger för att få en helhet av innehållet samt för att identifiera meningsbärande enheter i varje studie. Därefter försökte vi se likheter och skillnader i materialet. Detta gjordes genom att skriva varje meningsbärande enhet på en pappersbit vilket underlättade vårt sökande efter likheter och skillnader att finna teman. Denna sökning efter teman upprepades ett par gånger under arbetets gång för att säkerställa lämpliga teman utifrån studiens syfte. Den upprepade sökningen efter teman ledde till att de ursprungliga subteman som hittats plockades bort. Analysen presenteras i resultatet. Under varje tema presenteras valda citat, detta för att förstärka innebörden i temana. 5
9 RESULTAT Följande tre teman framkom ur analysarbetet: Kontinuerligt förändrad identitet Ett liv präglat av begränsningar Sociala förändringar Kontinuerligt förändrad identitet Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär en förändrad livssituation för resten av livet. Uttrycket att lära sig leva med sjukdomen, formulerat på lite olika sätt, är ett återkommande fenomen i studierna. Den här processen är ett sökande efter att vara normal och att låta sjukdomen vara en del av livet (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004, Kralik, 2002). I studierna uttrycks på olika sätt en kamp för att bevara sin identitet trots sjukdomen. Försöken att bevara sin identitet sker antingen genom att förneka sjukdomen och vad den innebär eller genom att trotsa sjukdomen (Hansson Scherman, Dahlgren & Löwhagen, 2002). Allteftersom sjukdomen framskrider känner de mer och mer av att de är annorlunda och de upplever att en förändrad identitet framtvingas. When we have an illness that continues, we have no choice but to change. I do not like change so this makes it difficult for me. I like to continue to grow and change at MY pace. When you have an illness, I think it forces you to change and grow in different ways than what we would choose normally (Kralik, 2002, s. 152). Trots denna påtvingade förändring av identiteten uttrycker de att de upplevde utveckling i sina liv, inte på grund av förbättringar i sin sjukdom utan för att de kände att den nya identiteten passade för deras nuvarande situation (Kralik, 2002). Alla upplever inte förändringen som ett tvång utan som ett beslut de tagit. I see my journey through [Multiple Sclerosis] as a series of changes. [This] because at certain points throughout the journey I consciously decided I needed to think differently... So it felt like I was actively making a change and it wasn t just happening to me as part of a process (Kralik, 2002, s. 151). Det är inte alla som beskriver förändringen som negativ utan uttrycker att de utvecklats som personer på ett sätt som de troligtvis inte gjort om de inte varit sjuka (Nätterlund & Ahlström, 2001). someone once said If we dont change, we dont grow. If we don t grow we are not really living (Kralik, 2002, s. 151) Vad som orsakar en förändrad identitet beskrivs i ett par studier som förluster; förlust av roller t ex inom familjen, förlust av aktiviteter som att inte kunna fortsätta arbeta eller förlust av ett självständigt liv (Ahlström, 2007; Kralik, 2002). En deltagare uttryckte det 6
10 som en insikt om att släppa taget vilket inte var tecken på uppgivenhet utan ett sätt att skapa ny mening med sitt liv och inkludera den kroniska sjukdomen (Ironside et al, 2003). I m losing my independence, and the whole thing is changing me as a person. I m getting an identity that s different from the one I had before and changing your identity and becoming someone else, that s tough (Isaksson, Gunnarsson & Ahlström, 2006 s. 321). Att tvingas ändra sin identitet var inte en engångshändelse utan var ständigt återkommande och inte alltid associerad till fysiologisk förändring (Kralik, 2002). Personliga normer som inte längre kunde uppfyllas var en källa till kronisk sorg (Burke, Eakes & Hainsworth, 1999). Ett liv präglat av begränsningar I alla studier uttrycks upplevelser av begränsningar (Nätterlund & Ahlström, 2001; King et al, 2003; Kralik, 2002; Hansson Scherman, Dahlgren & Löwhagen, 2002; Ironside et al, 2003, Kralik, Koch, Price & Howard, 2004; Burke, Eakes & Hainsworth, 1999; Öhman, Söderberg & Lundman, 2003; Ahlström, 2007). Förmågan att övervinna sina begränsningar som sjukdomen orsakade berodde inte på graden av fysiskt handikapp eller hur länge de levt med sin sjukdom. Istället var det förmågan att medvetet spränga gränserna med hjälp av stöd, hopp och optimism som styrde (Kralik, 2002). Begränsningarna bestod till största delen av fysiska hinder, att på grund av sitt handikapp eller smärta inte kunna göra det man skulle vilja. En man med artrit beskrev smärtan som en ständig kompanjon som påverkade hela hans liv. pain is a constant companion. I have to consider it before everything I do. (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004, s. 262) Förlusten av de kroppsliga funktionerna skedde steg för steg och i flera studier beskrivs hur de kom ihåg precis när de inte längre fick köra bil, kunde gå med kryckor utan var tvungna att använda rullstol eller att kunna äta själva. Vissa förluster upplevdes som förödmjukande som att inte kunna skriva sitt namn själv, inte gå på toaletten eller sköta sin personliga hygien (Ahlström, 2007). Den trötthet som sjukdomen gav gjorde att de behövde vila mer än tidigare och det var inte alltid lätt att hitta en balans mellan aktiviteter och vila. Att få den vila som behövdes försvårades också av att de upplevde en skuld i att vila när det fanns så mycket att göra (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004) Många beskrev hur de var tvungna att prioritera bland de saker som de ville göra under en dag för de orkade helt enkelt inte med flera olika aktiviteter (Nätterlund & Ahlström, 2001). Vissa begränsningar gjorde dem beroende av andra vilket många upplevde som att livet förlorade i värde, att livet skulle ha varit rikare om de inte varit sjuka (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003; Nätterlund & Ahlström, 2001). En kvinna med en hjärnskada beskriver sin längtan efter att kunna göra vissa saker som tidigare som att krypa ner på golvet och leka med barnen eller ta med dem till parken. Att inte kunna göra dessa, för henne, meningsfulla aktiviteter var mera betydelsefulla än att hon 7
11 numera kunde gå med käpp och inte längre behövde sin rullstol (Ironside et al, 2003). Vissa saker kan kännas som ett nederlag till en början, som att inte längre orka gå utan att vara beroende av hjälpmedel men efter ett tag överväger fördelarna; Getting my scooter was bad at the time, but eventually it was good (King, et al. 2003, s. 196). Sociala förändringar Många upplevde att deras sociala nätverk minskat och att de blivit socialt isolerade. Detta ledde till en känsla av ensamhet, en minskad förmåga att vara med i olika aktiviteter samt en känsla av att ligga till last. Allt detta kan leda till en ökad ohälsa (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Att höra till en familj, en grupp, uttrycktes som viktigt i flera studier. Den uppmuntran och stöd omgivningen kan ge är betydelsefull (King et al, 2003; Kralik, 2002). Flera hade genomgått en skilsmässa vilket de upplevde att sjukdomen varit en bidragande faktor till. Skilsmässan innebar inte bara en förlust av partnern utan i flera fall också till sina barn och vänner. En ytterligare förlust för många var att förlora sitt jobb och därigenom inte längre vara del av en arbetsgemenskap. Vissa hade upplevt en gradvis förlust av sitt sociala nätverk ibland till följd av att de aktiviteter man tidigare gjort tillsammans inte längre var möjliga och ibland upplevde de att vännerna kände en osäkerhet inför deras sjukdom som gjorde att de drog sig undan. Känslan av att vara annorlunda ledde till en känsla av utanförskap vilket i sin tur kan leda till en kronisk sorg (Ahlström, 2007, Burke, Eakes & Hainsworth, 1999). Känslan av utanförskap kom dels av hur andra människor såg på dem eller behandlade dem, dels av de fysiska begränsningar som sjukdomen medförde; I used to love to dance. My friends and I would go out to a club and we d have fun. Now I m not able to dance my body wants to move but I can t (Burke, Eakes & Hainsworth, 1999, s. 379). De fysiska begränsningar som sjukdomen orsakar leder till att de måste planera sina dagliga aktiviteter. Det finns ingen plats för spontanitet som t ex ta en promenad med en vän utan att planera det innan och den sociala gemenskapen blir lidande (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004). Ibland drog de sig undan av rädsla för att omgivningen inte skulle förstå dem, andra gånger undvek de att prata om sin sjukdom av rädsla för att skrämma bort vännerna (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004). I en studie upplevde kvinnorna kulturella förväntningar som innebar att de skulle sätta andras behov först och att fortsätta bidra ekonomiskt till familjen. Detta utgjorde en stress för dem och alla hade inte lyckats bearbeta denna konflikt (Kralik, 2002). Många upplevde att de var en börda för omgivningen, anhöriga, vänner och även samhället i stort (Ahlström, 2005). The town s got no use for you at all. You re just a burden (ibid, s. 81). 8
12 Sjukdomen orsakade en känsla av ensamhet som spädde på känslan av utanförskap. Känslan av att vara annorlunda förstärktes när grannar och vänner slutade hälsa på och man drog sig undan för att slippa känna sig annorlunda (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). But nobody comes here. Yes, no doubt I would like that [that someone came], I have asked them to come several times (ibid, s. 534). DISKUSSION Metoddiskussion Den litteratursökning vi gjort har inneburit vissa svårigheter. Eftersom vårt syfte var att skriva om vuxna patienters upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom var vår avsikt att artiklarna skulle reflektera ett flertal olika sjukdomar. Av de nio artiklar som analyserats har fem en blandning av kroniska sjukdomar hos dem de intervjuat, de övriga fyra handlar om en enskild patientgrupp. På grund av möjliga kulturella skillnader mellan länder ville vi gärna att minst hälften av artiklarna hade ett svenskt ursprung. Detta för att öka studiens applicerbarhet för sjuksköterskor i Sverige. Svårigheten med detta var att det var en grupp forskare som skrivit många av de funna artiklarna antingen gemensamt eller individuellt. På grund av den stora dominansen av dessa forskare återstod fyra artiklar med svenskt ursprung. Intressant var att se att det inte fanns något större antal artiklar i ämnet skrivet före år 2000 vilket kan tyda på att det är ett relativt nytt område för forskningen. Den kvalitativa metod vi använde oss av passade vårt syfte väl då vi ämnade undersöka patienters upplevelse. Arbetet med att förstå helheten och sen gå vidare i detaljer för att hitta en ny helhet var komplex och diskussionerna kring teman var flera. Under arbetets gång beslutade vi oss för att avvika från Evans analysmodell genom att utesluta subteman då vi ansåg att dessa inte tillförde något för resultatet. Delar av materialet var svårt att placera under ett tema, de passar in under både två och i vissa fall alla tre teman. Vi har i dessa fall placerat materialet under det tema vi funnit det bäst passade. Resultatet kan vara färgat av vår förförståelse och skulle kanske se annorlunda ut om andra analyserar samma texter. När det gäller sökorden skulle möjligtvis andra ord kunnat väljas men vi anser att vi funnit artiklar som besvarade vårt syfte med de sökord som använts. Resultatdiskussion Utifrån tillgängligt material känner vi att syftet för studien besvarats. Resultatet har till viss del bekräftat den förförståelse vi haft om att till exempel fysiska begränsningar för en patient med kronisk sjukdom upplevs som ett stort problem. I andra delar av resultatet har vi blivit förvånade och fått en helt ny insikt i hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Framförallt när det gäller personens identitet, att de går igenom konstanta förändringar är genomgående i alla artiklar. Liksom i tidigare forskning kan vi se i resultatet att social isolering är ett vanligt problem för patienter som lever med 9
13 kronisk sjukdom (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). De sociala förändringar som patienterna upplever leder i många fall till isolering. Att ständigt vara tvungen att ändra sin identitet är en enorm påfrestning både för patienten och för dennes omgivning. Att som sjuksköterska ha kännedom och förståelse för denna ständiga förändring av patientens livsvärld kan förbättra relationen mellan sjuksköterska och patient. Essensen av Patersons modell (2001) som beskrivs i bakgrunden kan ses i resultatet. De intervjuade beskriver hur livet går fram och tillbaka, ibland tar sjukdomen överhanden medan de under andra perioder har en mer positiv syn på livet. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor att förstå att en patient kan reagera på olika sätt på samma bemötande eller upplevelse beroende på vilket perspektiv som är i förgrunden. Ett viktigt begrepp som vi stött på under arbetets gång är kronisk sorg. Enligt Isaksson, Gunnarsson & Ahlström (2007) beskrevs kronisk sorg först av Olshansky 1962 som en naturlig reaktion istället för en neurotisk reaktion för föräldrar som hade barn med inlärningssvårigheter. Sedan 1990-talet har kronisk sorg diagnostiserats hos vuxna med en kronisk sjukdom men också hos deras närstående. Kronisk sorg definieras som en nedstämdhet eller sorg som är cyklisk eller återkommande och inte har något slut. Sorgen är en levande sorg som inte kan tas bort och kräver återkommande anpassning. Kronisk sorg är inte det samma som depression utan är en naturlig reaktion över en pågående förlust. Den kan vara periodisk eller permanent men stör inte den dagliga funktionen. Depression är däremot ett patologiskt tillstånd som kan leda till minskad initiativförmåga, minskad koncentrationsförmåga eller förändringar av sömnen. Kronisk sorg är också annorlunda mot långdragen sorg som är en reaktion på en specifik händelse (Isaksson, 2007). Genomgående för alla artiklar har varit en känsla av sorgsenhet, även om inte begreppet som sådant har brukats. Baserat på Eakes, Burke s och Hainsworth s (1998) kriterier för kronisk sorg har Isaksson (2007) gjort en studie bland kroniskt sjuka som beskriver att 62 procent av de intervjuade patienterna uppfyllde kriterierna för kronisk sorg. Utav dessa hade endast sex procent tecken på mild depression. Vi anser att det är viktigt att sjuksköterskor känner till att det är skillnad på depression och kronisk sorg, dels för att patienten ska få adekvat behandling och dels för att de ska bli bemötta på rätt sätt. Att ha kunskap om att reaktionen är normal kan hjälpa till att lindra sjukdomslidandet för patienten. I resultatet framkom att fysiska begränsningar som inskränker på områden vilka upplevs som viktiga för patienten, som ger mening till dennas liv, kan medföra att personen inte ser andra funktioner som är kvar. Denna längtan efter att kunna göra dessa meningsfulla aktiviteter uttrycktes starkt på flera sätt men flera uttryckte också att de försökt hitta andra sätt att göra dessa meningsfulla aktiviteter på. Ett exempel är mormodern med reumatoid artrit som inte klarar att lyfta sina barnbarn när de sträcker ut armarna mot henne. Istället för att visa sin kärlek till sina barnbarn genom att lyfta upp dem i famnen tog hon sig tid att sitta och t ex läsa tillsammans med dem (Kralik, Koch, Price & Howard, 2004). Med vetskap om detta bör sjuksköterskan uppmuntra patienten att finna alternativa aktiviteter som är meningsfulla och som stärker kvarvarande funktioner. 10
14 Något som bekräftat vår förförståelse är betydelsen av familjen. Resultatet visar att det är oerhört viktigt att ha ett socialt nätverk. En familj är ett system som består av flera subsystem och ett supersystem. Ett sätt att förklara familjesystem är jämförelsen med en mobil. När en del i en mobil rör på sig rör sig också de andra delarna i mobilen mer eller mindre och intar nya lägen. Samma sak händer i en familj då en person exempelvis blir sjuk, avlider eller flyttar hemifrån, vilket innebär att de andra familjemedlemmarna också rör på sig och intar nya positioner (Wright & Leahey, 1998). Det viktiga i systemet är inte att hitta en orsak i systemet utan fokus ligger på att ta reda på sammanhang och samverkan. Exempel på detta är återkopplingskedjor som länkar i varandra där ett beteende är ett svar på personens förväntade respons (Runfors & Wrangsjö, 2000). Detta sätt att se på det sociala nätverket menar vi skulle kunna vara till hjälp för sjuksköterskor att få en ökad förståelse för patienter med kronisk sjukdom och deras familj. Oavsett vad grundsjukdomen är anser vi att patienter med en kronisk sjukdom har ett ökat behov av förståelse från sjuksköterskan över deras komplexa situation. Desto mer komplex en patients situation är och ju fler områden sjukdomen berör desto mer kunskap och lyhördhet krävs av sjuksköterskan. En förutsättning för att få en ökad förståelse för sjuksköterskor är kontinuitet och tid för att möta patienten. En fortsatt fördjupning i ämnet genom fortsatt forskning skulle ge ytterligare förståelse för patientgruppen. Det kan vara intressant att till exempel studera eventuella skillnader i upplevelsen beroende på i vilken ålder den kroniska sjukdomen debuterar. Det vore också intressant att se mer på hälsobefrämjande faktorer för dem som diagnostiserats med en kronisk sjukdom, det vill säga vad det är som gör att vissa hanterar sin situation bättre än andra. Praktiska implikationer Ur studiens resultat kan följande implikationer utläsas: Vara medveten om att patientens identitet ständigt förändras och försöka dela det lidande som detta medför. Vara lyhörd för hur patienten upplever de fysiska förändringar/begränsningar som drabbat dem. Vara ett stöd för både patient och närstående för att förebygga isolering och utanförskap. Lyfta upp begreppet kronisk sorg för patienter, närstående och personal för att medvetandegöra och hjälpa dem se att det är en normal reaktion. Uppmuntra patienten att finna sina egna hälsofrämjande resurser som hjälp för att hitta en individuellt anpassad behandling. 11
15 Modellen av Patterson kan brukas i teoretiska sammanhang men även i praktiska, är man öppen för att patienten kan ha ohälsa eller hälsa i förgrunden kan det öka förutsättningarna för ett bra bemötande genom att patienten känner sig förstådd. Genom kännedom om kronisk sorg och vetskap i att det är en väsentlig skillnad på kronisk sorg och depression ökar förutsättningarna för ett korrekt bemötande samt adekvat behandling. Att dela med sig om kunskapen till patienten kan hjälpa till att minska sjukdomslidandet för patienten. 12
16 REFERENSER Artiklar som är markerade med * ingår i resultatet. Alfredsson J. (2005). Folkhälsorapport Hämtad från D9CABCB727A9/6169/ pdf *Ahlström, G. (2007). Experiences of loss and chronic sorrow in persons with severe chronic illness. Journal of Clinical Nursing 16 (3a), Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. *Burke, M.L., Eakes, G.G., & Hainsworth M.A. (1999). Milestones of chronic sorrow: Perspective of chronically ill and bereaved persons and family caregivers. Journal of Family Nursing 5(4), Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud B-O. & Fagerberg, I. ( 2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Eakes, G. G., Burke M. L., Hainsworth M. A. (1998). Middle range theory of chronic sorrow. Journal of Nursing Scholarship. 30(2), Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Stockholm: Liber- Eriksson, K. (2000). Vårdandets ide. Stockholm: Liber. Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative research: interpretative data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing 20, (2) Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur. Lund. *Hansson Scherman, M., Dahlgren, L.O., & Löwhagen, O. (2002). Refusing to be ill: a longitudinal study of patients experiences of asthma/allergy. Disability and Rehabilitation 24 (6), Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763). Hämtad från Rättsnätet *Ironside, P.M., Scheckel, M., Wessels, C., Bailey, M.E, Powers, S., Seeley, D.K. (2003). Experiencing chronic illness: cocreating new understandings. Qualitative Health Research 13 (2),
17 Isaksson, A-K. (2007). Chronic sorrow and quality of life in patients with multiple sclerosis. Örebro universitet. Örebro. Isaksson, A-K., Gunnarsson, L-G. & Ahlström, G. (2007). The presence and meaning of chronic sorrow in patients with multiple sclerosis. Journal of Clinical Nursing 16 (11c), s Jahren Kristoffersen, N. (2005). Grundläggande omvårdnad del 1. Stockholm: Liber. *King, G., Cathers, T., Brown, E., Specht, J.A., Willoughby, C., Miller Polgar, J., et al. (2003). Turning points and protective processes in the lives of people with chronic disabilities. Qualitative Health Research, 13,(2) *Kralik D. (2002). The quest for ordinariness: transition experienced by midlife women living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing 39 (2), *Kralik, D., Koch, T., Price, K. & Howard, N. (2004). Chronic illness self-management: taking action to create order. Journal of Clinical Nursing, 13, Lubkin, IM. (1998). Chronic Illness: Impact and Interventions. Canada: Jones and Bartlett Publishers, Inc. Nationalencyklopedin (2008). Hämtad från Nationalencyklopedin (2009). Hämtad från *Nätterlund, B. & Ahlström, G. (2001). Activities of daily living and quality of life n persons with muscular dystrophy. Journal of Rehabilitation Medicine, 33; Paterson, B. (2001). The shifting perspectives model of chronic illness. Journal of Nursing Scholarship, 33 (1) s Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber. Runfors, M. & Wrangsjö, B. (2000). Familjemönster att förstå och beskriva familjer ur ett systemperspektiv. Stockholm: Natur och kultur. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm, Socialstyrelsen. Hämtad från Världshälsoorganisationen WHO, (2008). Hämtad från Världshälsoorganisationen WHO, (2009). Hämtad från 14
18 Wright, L., M & Leahey, M. (1998). Familjevård. Studentlitteratur: Lund. *Öhman, M. Söderberg, S. Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring: the meaning of living with serious chronic illness. Qualitative Health Research, 13 (4),
19 Bilaga 1 Översikt av analyserad litteratur 1. Titel: Activities of daily living and quality of life in persons with muscular dystrophy Författare: Nätterlund, B., Ahlström G Tidskrift: J Rehab Med 2001, 33, Perspektiv (vårdvetenskapliga eller andra teoresiska perspektiv Patientperspektiv Problem och syfte Metod Resultat Att undersöka relationen mellan dagliga aktiviteter och livskvalitet. 77 personer med muskeldystrofi i åldern år besvarade strukturerade intervjufrågor antingen på sjukhuset eller I hemmet Mer än hälften av deltagarna var beroende av andra i de dagliga aktiviteterna. Muskeldystrofin medförde mestadels negativa konsekvenser och ungefär hälften tyckte att de hade haft det bättre utan sjukdomen. En låg livskvalité kan endast delvis förklaras med en grav funktionsnedsättning. 2. Titel: Turning points and protective processes in the lives of people with chronic disabilities Författare: King G, CAthers T, Brown E, Specht J, Willoughby C, Polgar J, Mackinnon E, Smith L and Havens L. Patientperspektiv Att undersöka vilka faktorer som hjälpte eller hindrade dem i samband med vändpunkter i livet. 15 individer i åldern år som levde med kroniska funktionsnedsättningar som inte var progredierande. Använde en grounded theory approach De viktigaste faktorerna som hjälpte dem vid stora vändpunkter var socialt stöd, uthållighet och bestämdhet, samt tro Tidskrift: Qualitative Health Research, vol 13, No 2, Feb 2003, Titel: The quest for ordinariness:transition experienced by midlife women living with chronic illness Författare: Kralik D Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, 2002, 39 (2), Patientperspektiv Att försöka klargöra medelålders kvinnors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom Kvinnor inbjöds delta i studien genom en artikel i en populär damtidning. Dessa kvinnor kommunicerade med författaren via brev under ett års tid då de berättade hur de upplevde det att leva med en kronisk sjukdom. Använde ett feministiskt perspective Fyra faser kunde ses. 1. Hur snabbt livet förändras 2. Ej vardaglig-konfrontera livet med sjukdom 3. Sjukdomsupplevelsen medför förändring. 4. Vardagenrekonstruera livet med sjukdom. Kvinnorna skiftade mellan dessa faser lite fram och tillbaka, faserna kan beskrivas mer som cykliska/återkommande än linjära
20 4. Titel: Refusing to be ill: a longitudinal study of patients experiences of asthma/allergy Författare: Hansson Scherman M, Dahlgren L-O, Löwhagen O. Tidskrift: Disability and Rehabilitation, 2002, vol 24 (6), Patientperspektiv Söka efter en djupare förståelse over hur astma/allergi patienter upplever sin sjukdom 30 patienter med astma och allergibesvär intervjuades 2 gånger under 8 år. En fenomenografisk ansats användes. 14 olika sätt att hantera sin situation framkom i intervjuerna. Dessa sätt hjälpte patienterna att bevara sin identitet 5. Titel: Experiencing chronic illness: cocreating new understandings Författare: Ironside P, Scheckel M,Wessels C, Bailey M, Powers S, Seeley D. Tidskrift: Qualitative Health Research, 2003, 13 (2) Patientperspektiv Skapa ny förståelse för hur kronisk sjukdom upplevs 7 deltagare intervjuades. Analysen utgick från Heideggerian hermeneutisk fenomenologi. tre teman framkom 1. fokus på funktionellt status ger ingen adekvat beskrivning av hur det är att leva med kronisk sjukdom. 2. att flytta fokus från behandling av symtom ger tillfälle till att diskutera det som ger mening. 3. det objektifierade sjukvårdsspråket skyler över hur kronisk sjukdom upplevs. 6. Titel: Chronic illness selfmanagement: taking action to create order Författare: Kralik D, Koch T, Price K, Howard N. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing, 2004, 13, Patientperspektiv Försöka förstå hur kroniskt sjuka människor byggde self-management 9 deltagare skrev ner hur om sitt liv och erfarenhet av att leva med en kronisk sjukdom. Med varje deltagare gjordes också två telefonintervjuer. Alla deltagare hade artrit Deltagarna identifierade selfmanagement som en process som startades för att få ordning på sitt liv. Den här processen hade fyra tema. 1. Känna igen gränserna. 2. Mobilisera resurserna. 3. Hantera den förändrade identiteten. 4. Balansera, planera och prioritera 7. Titel: Milestones of chronic sorrow: perspectives of chronically ill and bereaved presons and family caregivers Författare: Burke M, Eakes G, Hainsworth M Patient och anhörigperspektiv Finna milstenar som utlöser kronisk sorg i olika förlustsituationer Patienter med en kronisk sjukdom, anhöriga och personer som förlorat en nära anhörig blev intervjuade minst 2 år efter den ursprungliga förlusten. Den viktigaste faktorn som utlöste sorg jämföra sig med normer. Dessa normer kan delas in sociala, utvecklings- och personliga normer. Tidskrift: Journal of Family Nursing, 1999, 5 (4),
21 8. Titel: Hovering between suffering and enduring: The meaning of living with serious chronic illness Patientperspektiv Klargöra meningen av den levda erfarenheten av människor som lever med en kronisk sjukdom 10 personer med en obotbar sjukdom intervjuades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. De intervjuades erfarenheter delades in i tre tema. 1. Att uppleva kroppen som ett hinder. 2. Att vara ensam i sin sjukdom. 3. Att kämpa för ett normalt liv Författare: Öhman M, Söderberg S, Lundman B. Tidskrift: Qualitative Health Research, Vol 13, No 4, April 2003, Titel: Experiences of loss and chronic sorrow in person with severe chronic illness Författare: Ahlström G Patientperspektiv Beskriva förluster beskrivna av personer med allvarlig kronisk sjukdom och identifiera den åtföljande uppkomsten av kronisk sorg 30 personer i arbetsför ålder som led av en kronisk sjukdom intervjuades 2 gånger. En abductive ansats användes för analysen Resultatet visar att alla hade upplevt upprepade fysiska, emotionella och sociala förluster. 16 av de intervjuade bedömdes ha kronisk sorg. Tidskrift: Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illnesses, 2007, Mar 16 (3A), supplement 76-83
Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. The individual experiences of one persons life living with chronic disease.
Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom The individual experiences of one persons life living with chronic disease. Anna-Karin Harkness Nina Matic Emelie Norgren Sjuksköterskeprogrammet
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Mediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Att leva med hjärtsvikt
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:13 Att leva med hjärtsvikt Anna-Karin Olsson Anita Tellborg Uppsatsens titel: Författare:
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen
HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och
partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.
Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring
När luften inte finns
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:116 När luften inte finns Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare
Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje
Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå
Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Från boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
The Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Salutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén
För evigt påmind. Forever reminded
För evigt påmind - upplevelsen av att leva med kronisk sorg Forever reminded - the experience of living with chronic sorrow Linda Jonsson Sandra Rosendahl Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.
Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla
Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet
Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman
MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa
Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Professor Institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Diabetesforum 2017-04-27 Utbildning eller support Begreppet
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Join the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader!
Join the Quest 3 Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader! PROVLEKTION: A Book Review, Charlie and the Chocolate Factor by Roald Dahl Följande provlektioner är ett utdrag ur Join the Quest åk 3 Textbook
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Att leva med diabetes typ 2
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:54 Att leva med diabetes typ 2 Behnaz Farbod Elham Najafi Examensarbetets titel: Att leva
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
April Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Hälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Att möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Kvinnors upplevelser av att leva med multipel skleros
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Kvinnors upplevelser av att leva med multipel skleros En kvalitativ innehållsanalys av patografier Matilda Petersson Handledare: Magnus Stentagg Sjuksköterskeprogrammet,
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011
Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,
PSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Barn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences
När patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Att stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
När någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara