Förslag om nya vårdcentraler och vårdcentralsfilialer på tio orter och bostadsområden i Skåne

Transkript

1 Förslag om nya vårdcentraler och vårdcentralsfilialer på tio orter och bostadsområden i Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne

2 Inledning Socialdemokraterna vill bygga ut den offentliga primärvården så att alla skåningar har nära till en vårdcentral eller vårdcentralsfilial. Vi vill särskilt prioritera behoven i socialt utsatta bostadsområden och i mindre orter. Därför pekar vi nu ut ett antal orter där nya vårdcentraler eller vårdcentralsfilialer ska etableras för att öka tillgängligheten för de boende. Vi kommer också med förslag på hur de befintliga vårdcentralsfilialerna kan utvecklas och förstärkas. Vårdcentralen ska vara skåningarnas ingång till vården. Hit ska man söka sig för att få basal sjukvård, för att få hjälp när barnen är sjuka, för att ta prover och uppföljningar men också för att slussas vidare in i specialistvården. En viktig princip för oss är att det ska vara möjligt att bo och leva i hela Skåne. Målet måste därför vara att alla invånare i Skåne ska ha en god tillgång till vårdcentraler oberoende av bostadsort. Primärvården har också ett hälsofrämjande och förebyggande arbete att göra som underlättas av att vården finns nära människor. Hälsan ser olika ut beroende på vem man är och var man bor, idag skiljer det exempelvis flera år i levnadslängd i olika stadsdelar i Malmö. Genom att satsa på och bygga ut vårdcentralerna så att fler får hjälp på rätt nivå och i tid avlastas också sjukhusen. Det krävs politiskt agerande som inte bara handlar om besparingar eller privatiseringar. De offentligt drivna vårdcentralerna måste ständigt bli bättre, mer tillgängliga och utgöra grundutbudet för sjukvården. Politiken kan inte bara handla om att vården ska bli billigare och effektivare. Fokus måste istället riktas på hur skåningarna kan få en så bra vård som möjligt. Därför krävs idéer som utvecklar den offentligt drivna vården. Den borgerliga majoriteten i Region Skåne tycks helt sakna viljan att utveckla den offentligt drivna vården. Istället lägger man ner vårdcentraler och förväntar sig att marknaden ska lösa alla tillgänglighetsproblem. Men privata enheter öppnar inte alltid där behoven är störst utan i attraktiva innerstadsområden. Den borgerliga politiken innebär att landsbygden utarmas på välfärd, att stad ställs mot landsbygd och att socialt utsatta områden ställs mot innerstadsområden. Vi socialdemokrater har ett alternativt förslag som vi presenterar i denna rapport. En interaktiv karta med befintliga vårdcentraler och vårdcentralsfilialer samt våra förslag finns på sjukvardsvalet.se Henrik Fritzon (S) regionråd Yvonne Augustin (S), andre vice ordförande närsjukvårdsberedningen 2

3 1. Primärvården i Skåne idag och före Hälsovalet I april 2009, precis innan det så kallade Hälsovalet för vårdcentraler infördes, fanns det 89 offentliga vårdcentraler och 58 privata familjeläkare/gk-enheter i Skåne. I januari 2014 finns det 86 offentliga vårdcentraler och 65 privata vårdcentraler (se bilaga 1). Dessutom finns 13 offentliga filialer och 12 privata filialer 1. Filialernas verksamhet varierar. De offentliga filialerna består ofta av enbart en distriktssköterskemottagning som har öppet några gånger i veckan. På majoriteten av de offentliga filialerna saknas läkarkontakt. Det är inte heller alltid möjligt att boka tid hos läkare på den centrala vårdcentralen direkt via den offentliga filialen. De privata filialerna har oftast mer verksamhet och läkarbemanning. Därutöver finns (januari 2014) 43 allmänpraktiserande läkare på så kallad nationell taxa, dvs enskilda privata läkare som verkar enligt lagen om läkarvårdsersättning. Dessa kan ha enskilda mottagningar eller samarbeta. De senaste åren har den borgerliga majoriteten lagt ned offentligt drivna vårdcentraler i Bjärred, Malmö Hindby och Malmö Lindängen samt i Landskrona Norrestad. I Bromölla och Simrishamns kommuner saknas helt offentliga vårdcentraler, här finns enbart privata alternativ. 2. Vår kartläggning Vår kartläggning av behoven av nya vårdcentraler/filialer har dels riktat in sig på Skånes städer och dels på landsbygden med mindre tätorter. På landsbygden har vi tittat på alla orter med minst 1500 invånare som saknar vårdcentral (offentlig eller privat), vårdcentralsfilial eller allmänpraktiserande läkare på nationell taxa. Därefter har vi gjort en sammanvägning av orternas struktur, vilken välfärdsservice som redan finns och hur väl utbyggd kollektivtrafiken är. I städerna har vi granskat vilka bostadsområden som saknar vårdcentral (offentlig eller privat), hur kollektivtrafiken ser ut till närmaste vårdcentral, befolkningsstrukturen samt vilka områden som är utbyggnadsområden. Dessutom har vi fört dialog med de socialdemokratiska kommunpolitikerna. 1 Vi utesluter inte att det finns fler filialer, förvaltningen centralt saknar uppdaterad sammanställning 3

4 2.1 Tillgång till vård utanför storstäderna För den som bor utanför de större städerna kan det vara långt till närmaste vårdcentral. För att förbättra den geografiska tillgängligheten till vård för människor som bor på landsbygden föreslår vi därför en utbyggnad av antalet vårdcentralsfilialer på ett flertal små orter runt om Skåne. I mindre orter finns ofta inte det befolkningsunderlag som krävs för en fullvärdig vårdcentral. För att en vårdcentral ska bära sig bör det finnas listade. Men behovet av en vårdkontakt nära hemmet kvarstår för gamla människor eller kroniskt sjuka som behöver träffa en sköterska för regelbundna provtagningar, för familjer med små barn och för andra som har svårt att ta sig till en vårdcentral längre bort. Vårdcentralsfilialer innebär en ökad service för invånarna samtidigt som bättre tillgång till basal vård kan förhindra att människor tvingas att i onödan vända sig till akutmottagningar. På en del håll finns redan idag distriktssköterskemottagningar som är filialer till en vårdcentral. Patienten är listad på en vårdcentral men kan få enklare vård på filialen som ligger närmare hemmet. Det systemet vill vi förbättra och utveckla. Idag finns offentliga filialer utanför städerna i Genarp, Löderup, Kivik, Hästveda, Billesholm, Glumslöv, Skånes Fagerhult, Åkarp, Häljarp, Asmundtorp, Ven och Smygehamn. Dessutom finns privata filialer i Skånes Fagerhult, Hammenhög, Köpingebro, Löderup, Svarte, Lönsboda, Näsum, Skanör, Grevie, Förslöv och Flyinge. Vi ser behov av att vårdcentralsfilialer öppnas på flera orter och att både befintliga och nya filialer förses med läkare några timmar i veckan. För att patienten ska slippa flera kontaktvägar in i vården bör det gå att boka tider hos läkare, sjukgymnast och övriga professioner som finns på vårdcentralen direkt via filialen. Det måste också gå att hitta alla filialer via sjukvårdsupplysningen (1177.se). 2.2 Tillgång till vård i städerna I Skånes större städer växer befolkningen och behovet av vård ökar. För att möta den utvecklingen måste Region Skåne starta nya offentliga vårdcentraler där behoven är som störst och inte bara förlita sig på att privata vårdcentraler ska etableras. Vi har kartlagt tillgången till primärvård i Skånes städer. Malmö I Malmö finns i dagsläget nitton offentliga och tolv privata vårdcentraler, samt en nyöppnad filial på sjukhuset i anslutning till akutmottagningen och en privat filial vid Stadion. Malmös befolkning ökar och behovet av att etablera nya vårdcentraler finns därför. Flera av de befintliga vårdcentralerna har många listade patienter. I stadsdelarna söder om centrum (norra Fosie) finns en stor och åldrande befolkning samt flera socialt utsatta bostadsområden. Fosie har drabbats av att två offentliga vårdcentraler, Hindby och Lindängen, lagts ned under de senaste åren. De två offentliga vårdcentraler som finns kvar, Fosietorp och Gullviksborg, har vardera ca listade. Därutöver har det öppnat en privat vårdcentral på Lindängen. För att de offentliga vårdcentralerna ska kunna ge patienterna bästa service och stå sig i konkurrensen gentemot de privata så kan de inte bli allt för stora. Det finns 4

5 därför uppenbara behov av en ny vårdcentral söder om centrum som kan knyta ihop och avlasta flera stora bostadsområden. Stadsdelen Husie är ett annat område som växer utan att antalet vårdcentraler har utvecklats i motsvarande takt. Vårdcentralen Husie har nästan listade patienter. Också Hyllie är ett utbyggnadsområde där det planeras för många nya bostäder. På sikt behöver en ny vårdcentral öppna även här. Helsingborg Tillgången till primärvård är överlag god i Helsingborg kommun. Här finns elva offentliga och åtta privata vårdcentraler. I mars öppnar privata och offentliga vårdcentraler tillsammans en helgoch kvällsöppen vårdcentral i anslutning till akuten på sjukhuset. Samtidigt är Helsingborg en stad som växer vilket gör att behovet av att planera för fler vårdcentraler finns. I Mörarp har det tidigare funnits en filial som stängt. Vårdcentralen i Råå har många listade och behöver avlastning genom exempelvis en filial i orten Bårslöv utanför Helsingborg. På sikt ser vi även behov av en filial i bostadsområdet Ättekulla. Lund Även i Lunds kommun är tillgången till primärvård relativt god. Här finns i nuläget åtta offentliga och fem privata vårdcentraler. En ny offentlig vårdcentral inne på sjukhusområdet är på väg att öppna för att avlasta akutmottagningen. Dessutom finns en filial i Genarp. Filialen i Veberöd stängdes nyligen, men orten har kvar en privat vårdcentral. Det finns flera utbyggnadsområden i Lund som på sikt kommer att behöva vårdcentraler. Brunnshögsområdet är ett område där vårdcentraler måste etableras i framtiden eftersom området växer med både nya arbetsplatser och bostäder. Ett annat område är Stångby dit framförallt många barnfamiljer flyttar. Kristianstad I Kristianstads kommun finns sju offentliga och tre privata vårdcentraler. Senare under våren kommer en kvälls- och helgöppen vårdcentral att öppna i anslutning till akuten på sjukhuset. Det är framförallt i basorterna kring Kristianstad (Åhus, Tollarp, Fjälkinge, Önnestad, Degeberga och Arkelstorp) som behovet av utbyggd primärvård finns. I Arkelstorp och Fjälkinge fanns tidigare distriktssköterskemottagningar. Flera orter behöver filialer på sikt men störst behov har Fjälkinge. Landskrona I Landskrona finns två offentliga och en privat vårdcentral. Dessutom finns fyra filialer runt om Landskrona. Under mandatperioden har den borgerliga regionledningen stängt vårdcentralen i det socialt utsatta bostadsområdet Norrestad. Det har inneburit att vårdcentralen Centrum har blivit mycket stor. Övriga städer I övriga skånska städer är vår bedömning att tillgången till vårdcentraler för närvarande är tillräcklig. 5

6 2.3 Övriga behov Flera vårdcentraler är lokaliserade i undermåliga lokaler. Det mest anmärkningsvärda exemplet är vårdcentralen i Södra Sandby. Vårdcentralen i Södra Sandby behöver nya lokaler och det måste åtgärdas omedelbart. För att säkerställa kvalitet och långsiktighet för invånarna bör det finnas minst en offentlig vårdcentral i varje skånsk kommun. I dagsläget finns i Bromölla och Simrishamns kommun enbart privata alternativ att tillgå. På sikt kommer vi därför att planera för en utbyggnad av offentliga alternativ även i dessa kommuner. För att avlasta akutvården på sjukhusen har vi föreslagit jouröppna vårdcentraler i anslutning till akutmottagningarna i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad samt på sikt även på de mindre sjukhusen. Detta är nu på gång med en filial som öppnat i anslutning till akuten i Malmö, en ny vårdcentral på sjukhuset i Lund som öppnar under våren, samt kvälls- och helgöppna mottagningar på sjukhusen i Helsingborg, Kristianstad och Hässleholm som öppnar under våren. Vi vill också göra en översyn av vårdcentralernas öppettider för att utreda om behoven av vård på kvällar och helger är tillgodosedda. Antalet invånare i Skåne växer och behovet av att etablera nya vårdcentraler finns alltid. På sikt, förutom de förslag vi lägger nu, ser vi behov av att planera för vårdcentraler eller vårdcentralsfilialer i framförallt dessa områden: Brunnshög/Lund, Stångby/Lund, Hyllie/Malmö, Tygelsjö/Malmö, Ättekulla/Helsingborg och Önnestad/Kristianstad. På ännu längre sikt kommer naturligtvis behov uppstå av att planera för utbyggnad i även i andra orter. 3. Kostnader, personal etc Kostnader Enligt vår bedömning består kostnaden för en filial huvudsakligen av hyra av lokal, förbrukningsvaror samt personalkostnader för i snitt en distriktssköterska och två övrig personal (undersköterskeresurs, receptionist, lokalvårdare mm). Läkarresursen räknar vi inte som en kostnad eftersom läkaren får flytta ut från vårdcentralen till filialen några timmar i veckan. Utifrån dessa kriterier uppskattar vi kostnaden för en filial till ca 2-2,5 miljoner kronor årligen. Kostnaden för en vårdcentral uppskattar vi till ca miljoner kronor årligen. Samtidigt innebär vårt förslag inte en ren kostnad eftersom det är samma antal patienter som nu fördelas på fler vårdcentraler. Genom att öppna nya vårdcentraler omfördelas både kostnader och patienter. Tillgång till allmänläkare Det råder brist på allmänläkare i Skåne vilket kan innebära ett problem för möjligheten att bemanna nya vårdcentraler samt för att bemanna befintliga filialer med läkare. På flera håll i Skåne är det redan idag problem med att anställa läkare vilket innebär att man tvingas ta in så kallade hyrläkare. Det får flera negativa effekter såsom att kontinuiteten för patienterna försvinner och möjligheten att handleda läkarstudenter begränsas. Detta är komplexa problem 6

7 som kräver åtgärder på olika nivåer. Dels måste vi aktivt driva på regeringen för att få till fler utbildningsplatser för läkare men Region Skåne måste också skapa fler utbildningsplatser för specialister i allmänmedicin. För att kunna genomföra vårt förslag med läkare på alla filialer måste läkarna på vårdcentraler flyttas ut på filialer några timmar i veckan. Vi vill också frigöra mer tid för läkarna att träffa patienter, både på vårdcentraler och filialer, genom att deras administrativa arbetsuppgifter ses över och minskas. Dessutom måste regionen intensifiera arbetet med att få ned antalet hyrläkare. Men ska det vara möjligt krävs att Region Skåne blir en mycket bättre arbetsgivare än idag. Ständiga nedskärningar, omorganiseringar och ett svagt politiskt ledarskap har gjort att Region Skåne inte är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Den utvecklingen kommer vi vända genom att sätta stopp för nedskärningar och ge personalen arbetsro från ogenomtänkta omorganiseringar. Men det krävs också långsiktiga åtgärder för att unga och välutbildade människor ska välja att jobba just på en vårdcentral: exempelvis möjlighet till fortbildning, att delta i forskningsprojekt och att få bättre inflytande över verksamheten. Lokaler för nya filialer och vårdcentraler Lokaler för de nya filialerna och vårdcentralerna ska tas fram i samråd med kommunerna. Det får gärna ske samlokalisering med annan offentlig service. 4. Socialdemokraternas förslag Vi föreslår en utbyggnad av vårdcentraler och vårdcentralsfilialer i tio orter och bostadsområden och att vårdcentralsfilialerna förbättras. Nya offentliga vårdcentralsfilialer öppnas i dessa orter: (Se bilaga 2, 5 och 6) Marieholm (Eslövs kommun, 1598 invånare) Bårslöv (Helsingborgs kommun, 2682 invånare) Fjälkinge (Kristianstads kommun, 1690 invånare ) Kvidinge (Åstorps kommun, 1854 invånare). I Kvidinge finns idag BVC. Teckomatorp (Svalövs kommun, 1651 invånare) Klågerup (Svedala kommun, 1904 invånare) Furulund (Kävlinge kommun, 4180 invånare). I Furulund har tidigare funnits en privat vårdcentral som lades ned Nya offentliga vårdcentraler öppnas på följande platser: (Se bilaga 3 och 4) Malmö söder om centrum (norra Fosie). Vi föreslår en ny vårdcentral som avlastar stadsdelarna söder om centrum, exempelvis på Mobilia eller dess närhet. Malmö Husie. Landskrona Norrestad. 7

8 Vårdcentralsfilialerna förstärks genom att: Alla offentliga filialer (både nya och befintliga) förses med läkare några timmar i veckan. Det blir möjligt att boka tid hos läkare eller annan vårdpersonal som finns på vårdcentralen via filialen. Alla filialer ska vara sökbara på sjukvårdsupplysningen (1177.se). 8

9 Bilaga 1 Karta över befintliga vårdcentraler och vårdcentralsfilialer. Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer 9

10 Bilaga 2 Socialdemokraternas förslag på nya vårdcentraler och vårdcentralsfilialer. Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer Gröna fyrkanter = s-förslag nya vårdcentraler Gröna cirklar = s-förslag nya filialer 10

11 Bilaga 3 Socialdemokraternas förslag på nya vårdcentraler Malmö (söder om centrum samt Husie). Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer Gröna fyrkanter = s-förslag nya vårdcentraler Gröna cirklar = s-förslag nya filialer 11

12 Bilaga 4 Socialdemokraternas förslag på ny vårdcentral i Landskrona (Norrestad). Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer Gröna fyrkanter = s-förslag nya vårdcentraler Gröna cirklar = s-förslag nya filialer 12

13 Bilaga 5 Socialdemokraternas förslag på ny vårdcentralsfilial i Helsingborgs kommun (Bårslöv). Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer Gröna fyrkanter = s-förslag nya vårdcentraler Gröna cirklar = s-förslag nya filialer 13

14 Bilaga 6 Socialdemokraternas förslag på ny vårdcentralsfilial i Kristianstad kommun (Fjälkinge) Teckenförklaring Röda fyrkanter = offentliga vårdcentraler Röda cirklar = offentliga filialer Blå fyrkanter = privata vårdcentraler Blå cirklar = privata filialer Gröna fyrkanter = s-förslag nya vårdcentraler Gröna cirklar = s-förslag nya filialer 14