Livet efter radikal prostatektomi. Life after radical prostatectomy

Transkript

1 Livet efter radikal prostatektomi En litteraturstudie om mäns upplevelser. 0 Life after radical prostatectomy A literature study about men s experiences. Författare: Matilda Gustafsson och Louice Jönsson 0 0 HT 0 Examensarbete: Kandidatnivå hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Handledare: Karin Jackson, Universitetslektor, Orebro universitet Examinator: Annica Kihlgren

2 0 0 Sammanfattning Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland män. År 0 var det 0 män som fick diagnosen och män avled till följd av den sjukdomen. Ett av behandlings alternativen är radikal prostatektomi vilket innebär att prostatakörteln opereras bort. Kirurgiska ingreppet kan ge omfattande biverkningar. Sjuksköterskan ska arbeta efter ICN`s etiska kod och bedriva en personcentrerad vård, viktigt då att ha kunskap om vilka upplevelser patienter har efter en radikal prostatektomi. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser efter radikal prostatektomi. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och Medline. Tre kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar som svarade på syftet valdes ut med hjälp av de meningsbärande orden. Resultat: Urindysfunktionen upplevdes som mest besvärade för männen och orsakade stress i högre omfattning än sex- och tarmdysfunktion. Männen upplevde en känsla av förlust och förlorad kontroll av sin kropp samt en påverkan på deras sociala liv till följd av urindysfunktionen. Känslan av en svikande kropp ledde till avhållsamhet i sexlivet och hade påföljder i sexuella relationer. Brist på information postoperativt upplevdes som negativt och de män som hade fått information kände högre tillfredställelse. En sämre livskvalité, nedstämdhet och ångest under natten orsakades av destruktiva tankar om sin situation, känslor, misstro och beredskap. Slutsats: Livet försämrades av både urininkontinens och minskad erektil förmåga. Kvalitativa studier behövs för att få en djupare förståelse och på så sätt kunna utveckla ett bättre stöd samt minska lidandet efter en radikal prostatektomi. Nyckelord: Män, Prostatacancer, Radikal prostatektomi och Upplevelse. 0

3 0 0 0 Innehållsförteckning. Inledning.... Bakgrund.... Prostatakörteln.... Prostatacancer... Prostataspecifikt antigen... Behanding.... Personcentrerad vård.... Problematisering.... Syfte.... Metod.... Design.... Sökstrategi... Cinahl... Medline.... Urval.... Kvalitetsvärdering.... Dataanalys... Etik.... Resultat.... Urin och tarm.... Sexuella dysfunktioner Förändrad livssituation... Stöd... Förändrad kropp... Tankar.... Sammanfattning av resultat.... Diskussion.... Metoddiskussion.... Resultatdiskussion.... Slutsats... Kliniska implikationer.... Ytterligare forskning.... Referenslista... 0 Bilaga - Sökmatris Bilaga - Artikelmatris

4 0. Inledning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Under de senaste åren har diagnostiseringen av cancerformen ökat (Nystrand, 0). Antal nya prostatacancerfall i Sverige år 0 var 0 (Socialstyrelsen, u.å.a) och män avled i prostatacancer samma år (Socialstyrelsen, u.å.b). Om prostatacancern inte har metastaserat sig finns större chans för bot, detta genom att operera bort prostatan, dvs ingreppet kan medföra komplikationer så som försämrad erektionsförmåga och inkontinens. En tredjedel av de som genomgått en operation mot prostatacancer riskerar att få tillbaka sin cancersjukdom (Nystrand, 0). Under den verksamhetsförlagda utbildningen väcktes ett intresse kring dessa patienter, då deras bekymmer var uppenbara så som oro om urinkateter och urinläckage. Kunskapen om patienters upplevelser efter att ha genomgått radikal prostatektomi är relevant för sjuksköterskan för att kunna bemöta patienters komplikationer och optimera omvårdnaden. 0. Bakgrund. Prostatakörteln Prostatan är en körtel som anatomiskt finns belägen nedanför mannens urinblåsa och omger första delen av urinröret. På en medelålders man är prostatans normalvikt cirka gram, storleksmässigt kan den jämföras prostatan med en kastanj. Prostatans primära uppgift är att bilda ett sekret vars funktion är att optimera sädens överlevnad och rörlighet i kvinnas vagina. Prostatans sekret blandar sig med säden vid utlösning. Könshormonet testosteron påverkar prostatatillväxten (Haglund, 00).

5 Prostatacancer Uppkomsten av prostatacancer bildas i de differentierade sekretoriska körtelcellerna. När cellen delar sig onormalt bildas cancern i flera steg. Epitelcellerna i prostatan har en ökad tendens att förändras till tumörer (Haglund, 00). Livsstilsfaktorer beskrivs påverka prostatacancerns utveckling. Genom att inte röka, bevara en hälsosam vikt, fysisk aktivitet och äta vegetabiliska fetter minskar risken för att utveckla prostatacancer (Peisch, Ban Blarigan. Chan, Stampfer & Kenfield, 0). Prostataspecifikt antigen Det första testet av prostatacancer kom i slutet av 0-talet. Testet analyserade äggviteämnet Prostataspecifik antigen (PSA) i blodet. Med hjälp av PSA-testet har diagnostiseringen av prostatacancer ökat. Än idag vet forskarna inte med säkerhet om PSA-testet kan medföra en minskad risk för att dö i prostatacancer (Adami et al., 00). Behandling Varje patients behandlingsmetod är individuell, vanligaste behandlingarna förutom radikal prostatektomi är brakyterapi, hormonbehandling och cytostatika. Brakyterapi är en inre radioaktiv strålbehandling. Hormonbehandling används för att bromsa utvecklingen av cancersjukdomen då inte andra behandlingsalternativen är aktuella. Hormonbehandling kan även användas som ett komplement till andra behandlingarna. Cytostatikabehandling kan även användas i vissa fall (Cancerfonden, 0). För år sedan introducerades operationsmetoden öppen radikal prostatektomi. Behandlingen var effektiv mot prostatacancer och gav färre bieffekter. Idag utförs samma operation men med modernare teknik. Utförandet sker med hjälp av robotassisterad laparoskopi. Med metoden har kirurgen förutsättningar att se vävnaden tydligare än tidigare och då minska risk för inkontinens och impotens postoperativt (Rassweiler et al., 0). Radikal prostatektomi innebär att hela prostatakörteln tas bort under operation, utan att skada den omkringliggande kapseln. Nervtrådar som är betydelsefulla

6 för erektionen finns belägna i närheten av prostatan och det är viktigt att undvika att skada nervtrådarna. Skadade nervtrådar kan leda till försämrat sexliv och operationen kan också orsaka framtida problem med urininkontinens (Adami et al., 00) Personcentrerad vård Personcentrerad vård har grundats i det filosofiska tankesättet att varje individ ska behandlas som de själva önskar. Genom att identifiera det som beskrivs som betydelsefullt för patienten kan en bra omvårdnad uppnås. En god för förståelse till personens anamnes redogörs som en förutsättning för att förstå hur individen samverkar med omvärlden. Genom att skapa god relation mellan sjuksköterska och patient bidrar tankesättet till en bra vårdupplevelse för alla parter (Smith-Trudeau, 0). McCance och McCormack (0) beskriver om ett ramverk som består av fyra komponenter förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och förväntade resultat. De fyra komponenterna behöver samverka med varandra för att uppnå en god personcentrerad omvårdnad. Den första komponenten förutsättningar som innebär att fokusera på sjuksköterskans egna färdigheter. Vårdmiljö handlar om att kunna ge ett bra sammanhang i form av goda relationer, makt fördelning, möjlighet och stöttning till ett eget beslutsfattande. Personcentrerade processer syftar till att vården skall utgå ifrån patientens egna värderingar. Förväntade resultat innefattar en känsla av välbefinnande för patienten. I en kunskapsbaserad vård och omsorg behövs kunskap om etik och värdegrund ingå. Värdegrunden för omvårdnad innebär att både omvårdnadsforskning och den omvårdnad som utförs utgår från en humanistisk grundsyn där människan ses som aktiv och skapande samt som del i ett sammanhang. Respekten för personens värdighet, integritet och självbestämmande samt sårbarhet i vårdsituationen är betydelsefullt för att personen ska ges möjlighet att uppleva tillit, hopp och mening och därmed mindre lidande trots ohälsa och sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 0).

7 0 0 0 Sandman och Kejllström (0) beskriver att varje människa har en upplevelse om sitt sammanhang, om någon inkräktar på livsrummet kan det upplevas som obehagligt. Enligt Honoré (0) är livsvärld hur människor upplever och betraktar sin omgivning. Det skapar en ram för hur individen beter sig och tänker kring sin omvärld. Livsvärlden är både en objektiv och subjektiv värld. Människors medvetenhet stärks när en händelse sker och skapar obalans i sammanhanget. Självuppfattningen styrs av omvärlden och är inte absolut. Människan lever i ett socialt sammanhang, nuet påverkas av tidigare erfarenheter, upplevelse och förhoppningar på framtiden. En människa kan aldrig möta en annan individ utan att få med delar av sin egen livsvärld. Viktigt att sjuksköterskan skapar ett band mellan olika livsvärldar för att ge god omvårdnad Baggens & Sandén (00) beskriver lidandet som något unikt, individuellt och den berör människan själv. Lidandet kan delas med andra genom olika sociala samspel ett av dom samspelen kan vara vid mötet med sjuksköterskan. Svensk sjuksköterskeförening (0) menar att minska lidandet för individen är en primär uppgift för god omvårdnad. Det innebär dock inte att allt lidande går att lindra. Som sjuksköterska är det viktigt att aldrig orsaka patienten mer lidande. Mer lidande av sjuksköterskan kan orsakas genom kränkningar, vårdskada eller utebliven vård. Sjuksköterskans uppgift är att bekräfta patientens lidande, vara tillgänglig och närvarande för att underlätta för patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 0). Enligt International Council of Nurses, ICN etiska kod finns fyra ansvarsområden för sjuksköterskan, att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Den etiska koden presenterar fyra huvudområden över det etiskt handlande, sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetarna. ICN etiska kod kan användas som riktlinjer för sjuksköterskan vid etiskt handlande i omvårdnadsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 0). Viktiga aspekter att tillgodose som sjuksköterska hos patienter med cancer är, känslan av självständighet och respekt. Patienterna uppskattade att de fick rätt

8 information samt att bli sedda. De värdesatte även att få vara delaktiga i behandlingen och ha möjlighet att diskutera samt påverka. I slutändan ville patienterna att läkaren skulle ta det slutgiltiga beslutet om behandlingen. Att ha en god relation med sjuksköterskan i omvårdnaden var även av vikt för patienterna (Kvåle & Bondevik, 00). 0. Problematisering Det är vanligt förekommande att patienter drabbas av komplikationer efter radikal prostatektomi. Komplikationerna männen drabbas av kan upplevas genanta att tala om för både vårdpersonal och patienterna. Manliga patienter med prostatacancer och deras upplevelser efter en radikal prostatektomi är av betydelse för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Målet är att främja hälsa hos patienten på bästa sätt. Sjuksköterskans uppgift är att ständigt ha patienten i fokus samt att arbeta personcentrerat. För att kunna möjliggöra en god personcentrerad omvårdnad och bemöta patineringarnas komplikationer samt handla etiskt korrekt krävs kunskap om hur patienten upplever sin tid efter radikal prostatektomi. 0. Syftet Syftet var att beskriva mäns upplevelser efter radikal prostatektomi.. Metod. Design Studien utfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes systematiskt, granskades kritiskt och sammanställdes (Kristensson, 0).

9 0 0. Sökstrategi Kristensson (0) beskriver vikten av att skapa en bra sökstrategi. Syftet bygger på omvårdnad, därför valdes de elektroniska databaserna Cinahl och Medline. Meningsbärande ord i syftet identifierades, prostatacancer, upplevelse och radikal prostatektomi. Begränsningar som gjordes i sökningarna var peer reviewed, publicerade på engelska och årtalen För att identifiera ämnesord söktes MeSH-termer i Medline och Cinahl -Headings i Cinahl. Varje ämnesord söktes därefter var för sig i Cinahl och Medline. Sedan kombinerades ämnesorden ihop med Booleska sökoperanden AND, för att begränsa sökningen till syftet. Översikt av sökningarna presenteras i en sökmatris, (bilaga ). Cinahl De meningsbärande orden, prostatacancer, upplevelser och radikal prostatektomi översattes med hjälp av ett engelskt lexikon. Efter översättning gjordes en sökning på orden i databasen för att identifiera Cinahl-headings. Det svenska ordet upplevelse blev efter översättning med Cinahl-headings life experiences. Resterande av ord är endast översatta med lexikon, prostate cancer och radical prostatectomy. Med dessa ord gjordes också en sökning i Cinahlhedings, den slutgiltiga sökningen så användes orden från det engelska lexikonet. Sökorden kombinerades med AND för att göra sökningen mer specifik. (bilaga, ) Medline De meningsbärande orden, prostatacancer och radikal prostatektomi översattes med hjälp av ett engelskt lexikon. Översättningen blev, prostate cancer och radical prostatectomy. Istället för upplevelse så användes det svenska ordet livskvalité och översättningen blev quality of life. Med dessa ord gjordes också en sökning i MeSH-termer, den slutgiltiga sökningen så användes orden från det engelska lexikonet. Sökorden kombinerades med AND för att göra sökningen mer specifik. (bilaga, ) 0

10 0. Urval Inklusionskriterier var män som diagnostiserats med prostata cancer och hade genomgått en radikal prostatektomi. Exklusionskriterier var artiklar som jämförde andra behandlingsmetoder med radikal prostatektomi. Ytterligare exklusionskriterier var artiklar som endast handlade om operationsmetoden och artiklar som hade ett medicinskt syfte. Efter sökning med kombinerade sökord identifierades artiklar i Cinahl och artiklar i Medline. Fyra urvalssteg genomförds för att identifiera artiklar som svarar mot syftet. I urval ett lästes titlarna på artiklar. Därefter i urval två lästes abstrakt för att möjliggöra ytterligare begränsning för syftet. Alla abstrakt lästes för att göra en korrekt gallring av artiklarna. Slutligen i urval tre lästes artiklar i fulltext, där artiklar valdes för bearbetning av resultat (bilaga). 0. Kvalitetsvärdering Endast artiklar av god kvalité valdes till studiens resultat. För att säkerhetsställa en god kvalité användes frågor enligt Kristensson (0). Kristensson (0) beskriver olika frågor för kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av granskningen räknades ut i procent, för att få en tydlig överblick av artikelns kvalité. Översikt av artikelgranskningen finns presenterad i artikelmatris, (bilaga ). Procentsatsen räknades ut genom att antal godkända frågor delat på antalet frågor som fanns totalt. Ingen artikel exkluderades i granskningen, totalt inkluderades artiklar efter granskningen. Forsberg och Wengström (0) menar att kvalitetsbedömningen bör innehålla studiesyfte, frågeställningar, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Kristensson (0) frågor innehöll kriterier som Forsberg och Wengström beskriver.

11 0. Dataanalys Tre kvalitativa- och åtta kvantitativa artiklar valdes till resultatet som analyserades med en integrerad analys med stöd av Kristensson (0). Artiklarnas innehåll diskuterades och analyserades tillsammans av båda författarna. Genom läsning av artiklarna gjordes, identifiering av likheter och skillnader i resultatet framkom. Markeringar användes för att enkelt kunna urskilja huvudfynden, därefter skapades kategorier från markeringarna. Kategorierna utformades för att strukturera fram ett tydligt resultat, det resultat som inte var lika framträdande som huvudfynden bildade underrubriker. Artiklar Baena de Moraes Lopes et al. (0) Dahl et al. (0) Dubbelman et al. (00) Urin och Tarm Sexuella funktioner Iyigun et al. (0) X X X Köhler et al. (0) X X Namiki et al. X X X (00) Namiki & Ishidoya et al. (0) Namiki & Kaiho et al. (0) Thorsteinsdottir et al. (0) Walsh & Hegarty (00) X X X X X X X X X Weber et al. (00) X X X Tabell. Litteraturmatris. (bilaga) Förändrad livssituation X X X Etik Författarna har tagit hänsyn till etiska aspekter och endast inkluderat artiklar som blivit etiskt granskade eller har etiska resonemang. Författarna har bortsett från sin tidigare kunskap och förutfattade meningar om ämnet. Från artiklarnas resultat har inte fakta förvrängts till fördel för studiens resultat (Forsberg & Wengström, 0).

12 . Resultat Elva artiklar valdes till resultatet varav tre stycken med kvalitativ metod och åtta med kvantitativ metod inkluderades. Vid insamlingen av resultatet bildades tre kategorier, urin och tarm, sexuella dysfunktioner och förändrad livssituation. Under förändrad livssituation bildades tre underrubriker, stöd, förändradkropp och känslor Urin och Tarm Urindysfunktionen upplevdes som mest besvärande jämfört med sexuella eller tarmproblem (Weber, Roberts, Chumbler, Mills & Algood, 00). Den orsakade högre stress hos deltagare i jämförelse med den erektila funktionen (Köhler et al., 0). Resultatet visade att deltagare med urinläckage behövde mer socialt stöd (Weber et al., 00). Deltagare beskrev att urininkontinens påverkade och förändrade livet större utsträckning än de andra bekymren (Walsh & Hegarty, 00). Omfattningen av urininkontinens kom som en förvåning. Deltagare upplevde urininkontinensen som en känsla av förlust och förlorad kontroll. Känslan av att det var det värsta som kunde drabba en människa beskrevs. Deltagare upplevde att urininkontinensen påverkade deras sociala liv. Några ansåg även att det var genant mot familjemedlemmarna. Fysiskt- och känslomässigt stöd upplevdes vara viktigt vid hantering av urininkontinens. Väl informerade deltagare ansåg inte att urininkontinens var ett problem (Iyigun, Ayhan & Tastan, 0). Deltagare upplevde att urinfunktionen minskade tre månader efter operation, men förbättrades efter sex, tolv och tjugofyra månader, och upplevde urinfunktionen som sämre än innan operationen. Deltagare upplevde att deras urinbekymmer var sämre tre och sex månader efter än före operation. Tolv månader efter operation upplevde deltagare att urinbekymren var på samma nivå som innan operationen (Namiki, Ishidoya, Tochigi, Ito & Arai, 0; Namiki et al., 00). Urinläckage upplevdes som värst tre månader efter operationen (Namiki & Kaiho et al., 0), vid en två års kontroll hade

13 0 problemen med urinläckage minskat (Namiki & Ishidoya et al., 0; Namiki & Kaiho et al., 0). I en studie beskrevs att urinläckage ökade igen efter fem år (Namiki & Kaiho et al., 0). I tre studier beskrevs att tarmfunktionen inte var förändrad eller påverkad postoperativt (Namiki et al., 00; Namiki & Ishidoya et al., 0; Namiki & Kaiho et al., 0). Vissa av deltagare beskrev oro vid tanken av att avlägsna katetern, andra associerade avlägsnandet med att kunna återuppta vardagliga aktiviteter. Förvåning över den ökade urininkontinensen efter att katetern tagits bort, var en överraskning för deltagare (Walsh & Hegarty, 00). Många deltagare upplevde att det var obekvämt med långvarig användning av kateter. Acceptansen för kateter var hög hos männen då det var en del av behandlingen. Rädsla för blödning och infektioner orsakat av kateter beskrevs av många deltagare (Iyigun, Ayhan & Tastan, 0) Sexuella dysfunktioner Upplevelsen av att sexlivet förändrats till det sämre efter en radikal prostatektomi framkom, vilket var svårt att hantera och acceptera för vissa deltagare. Deltagare beskrev även att det var en del av behandlingen och accepterade det. Känslan av att deras respektive varit förstående upplevdes bland många. Deltagare beskriv att konflikt uppstått med sin respektive på grund av sämre sexuell funktion och urininkontinens orsakade rädslan vid samlag (Iyigun et al., 0). Deltagare beskrev att kroppen svek vid vaginal penetrering och en kontrollförlust när urinläckage skedde vid samlag. Den bristfälliga kontrollen orsakade avhållsamhet och fick påföljder i sexuella relationer (Baena de Moraes Lopes et al, 0). Den sexuella funktionen påverkade självkänslan och äktenskapet (Weber et al., 00). I en studie var orgasm mindre förekommande tre månader postoperativt, fem år senare hade nästan hälften av deltagarna återfått orgasmfunktion (Dubbelman, Wildhagen & Dohle, 00). Deltagare upplevde att sexualfunktionen var lägre direkt efter operationen och samma gällde för sexuella bekymmer. Deltagare beskrev att sexualfunktionen var sämre under tjugofyra månader (Namiki & 0

14 0 Ishidoya et al., 0) och hade en jämn försämring vid varje mättillfälle (Namiki et al., 00). Deltagare upplevde det som bekymmersamt med försämringen (Namiki & Ishidoya et al., 0). I en studie beskrevs att den sexuella funktionerna inte återgick till sin normalfunktion vid kontroll efter åtta år (Namik & Kaiho et al., 0). Tre månader och fem år efter operation upplevdes ett missnöje bland deltagare vid erektil funktion, funktion för vaginal penetrering, orgasm funktion, sexuell lust, samlags tillfredställelse och sexuell tillfredställelse (Dubbelman et al., 00). Tre månader efter operation kunde en deltagare genomföra en vaginal penetration. Efter fem år var det ytterligare fyra av männen som hade återhämtat sig så pass mycket att det kunde ha vaginalt samlag (Dubbelman et al., 00). Deltagare upplevde nästintill inga spontana erektioner tre och fem månader efter radikal protatektomi (Dubbelman et al., 00). Deltagare upplevde stark oro rörande erektil dysfunktion. En del deltagare beskrev en identitetförlust, andra deltagare i samma studie hade mer acceptans (Walsh & Hegarty, 00). Efter fem år var det en deltagare som hade återfått sin normala erektil funktion. Ingen deltagare upplevde att de hade en normal erektil funktion direkt efter radikal prostatektomi (Dubbelman et al., 00) Förändrad livssituation I en kvalitativ studie beskrev deltagare upplevelsen av maktlöshet över urininkontinens och det ledde till att deltagare hindrades från att gå ut och hamnade i beroende ställning (Baena de Moraes Lopes et al, 0). Deltagare upplevde att deras sociala liv först begränsades helt men blev bättre med tiden. Några beskrev problem med att utföra religiösa ritualer efter att de genomgått radikal prostatektomi (Iyigun et al., 0). Deltagare upplevde att deras sociala liv och mentala hälsa var bättre två år efter operationen än preoperativt. Inga förändringar skedde i fysisk hälsa, livskraft, känslomässiga problem orsakat av rollbegränsningar och generella hälsoperspektiv (Namiki et al., 00). Heltidsarbetet för deltagare och de som var sjukskrivna hade minskat tre år efter radikal prostatektomi. Faktorer som kunde påverkade männens arbete var urinläckage och utmattning. (Dahl, 0).

15 0 0 0 Stöd En hög andel deltagare ansåg att de hade en tro på sig själva och att de hade lågt till måttligt med stöd från sin omgivning. Deltagare uttryckte att söka stöd var ett tecken på svaghet (Weber et al., 00). Deltagare beskrev att de inte hade fått tillräckligt med information postoperativt och upplevde det som negativt, ett fåtal av de som fått information uttryckte tillfredsställelse med sin situation. Att prata om problem med sjuksköterskan upplevdes som genant (Iyigun et al., 0). Förändrad kropp Deltagare uttryckte ett missnöje över att ständigt behöva oroa sig för urinläckage. Rädsla fanns för att göra anhöriga besvikna på grund av urininkontinens och erektil dysfunktion. Beskrivningen av en kropp som blivit begränsad, orsakad av urininkontinens och erektil dysfunktion var vanligt förekommande. Inre konflikt upplevdes, men strategier för att hantera förändringen beskrivs. En deltagare uttryckte att han inte tänkte dölja sin urininkontinens och erektila dysfunktion (Baena de Moraes Lopes et al, 0). Många deltagare upplevde att de kände en osäkerhet i förhållande till sjukdom och behandling (Weber et al., 00). Deltagare funderade kring deras livslängd och dödlighet, berättade om rädslor, återfall och spridning av cancersjukdomen (Walsh & Hegarty, 00). Många uppgav att de sökte fram egna lösningar på bekymren (Iyigun et al., 0). Tankar Negativa tankar medförde ångest nattetid, nedstämdhet och upplevelsen av sämre livskvalité. Negativa tankar deltagare utryckte att de upplevde var existentiella tankar, känslomässig, beredskap och misstro. Positiva tankar var existentiella tankar, lättnad, stöd och kirurgiskvård (Thorsteinsdottir et al, 0). Ångesten upplevdes vara lägre tre, sex och tolv månader efter radikal prostatektomi hos deltagare. Depression upplevdes vara högre vid tre månader till skillnad mot tolv månader. Psykisk stress förbättrades postoperativt trots det upplevde deltagare fortfarande stress. Urinsymtom och stress var signifikant relaterat med varandra tre, sex och tolv månader efter radikal

16 prostatektomi (Köhler et al, 0). Deltagare upplevde att negativa tankar hade minskat tre månader efter radikal prostatektomi och tankarna påverkade livskvalitén negativt (Thorsteinsdottir et al, 0). Deltagare uppgav positivare tankar för sjukdomen vid sex månader efter en radikal protatektomi, tankemässigt vid tolv månader stannade anpassningen till sjukdomen av (Köhler et al, 0) Sammanfattning av resultatet Resultatet visade att urinfunktionen upplevdes som mest besvärande för deltagare efter att de genomgått en radikal prostatektomi. Majoriteten av deltagare hade besvär tre månader efter operationen, problemen innefattade urinfunktionen i form av bekymmer och läckage. Den sexuella funktionen och erektionsförmågan beskrev som sämst efter tre månader. Upplevelsen av att livsfunktionen förändrats och ett ökat behov av socialt stöd fanns bland deltagare. Deltagare som fick bra med information efter radikal prostatektomi upplevde inte komplikationerna som lika omfattande.. Diskussion. Metoddiskussion För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie för en överblick av tidigare forskning. En empirisk studie skulle kunna ha utförts dock valdes det bort för att studiens syfte kan upplevas som känsligt att tala om. Henricson (0) menar att det ökar trovärdigheten om sökningen sker i flera än en databas, därför valdes två databaser ut, Cinahl och Medline. Databaserna innehåller omvårdnadsvetenskap som svarar på studiens syfte. För att bredda sökningen kunde ytterligare en databas inkluderats i studien till exempel PsykINFO. Valet att inte ta med databasen gjordes för att tidigare sökningar gav tillräckligt med träffar. Booleska sökoperanden OR valdes att exkluderas på grund av att sökningen gav bra resultat med endast AND. Sökordet prostaic neoplasm valdes bort för att sökordet prostata cancer gav ett tillräckligt antal artiklar. Det hade varit till stor hjälp att använda sig av synonymer i de olika databaserna

17 0 0 0 om inte orden som översatts gett tillräckligt med artiklar till resultatet. Betydelsen av exklusions- och inklusionskriterier är viktiga för att göra rätt val för att få artiklar som svarar mot syftet (Kristensson, 0). Ingen artikel äldre än tio år användes i studien, för att få den senaste forskningen även Forsberg och Wengström (0) beskriver att det är viktigt att ha ny forskning då forskningsresultat kan bli inaktuella. Artiklarna i resultatet är peer reviewed. För en tydlig beskrivning av sökstrategin (bilaga). Valet av att exkludera studier som jämförde olika behandlingsmetoder gjordes för att syftet inte var att jämföra radikal prostatektomi mot andra behandlingar för prostatacancer. Studiens huvudämne är omvårdnadsvetenskap därför exkluderades även studier med ett medicinskt syfte. Frågeställningar enligt Kristensson (0) användes för att säkerställa kvalitén i studierna. Studierna delades in i medel till hög procentsats efter kvalitetsgranskning, indelningen grundar sig på att Forsberg & Wengström (0) beskriver att studier kan värderas i låg, medel eller hög kvalité. Ett beslut togs att endast inkludera studier med en procentsats över 0 %, valet att inte endast inkluderas artiklar med hög kvalité grundar sig på att de studierna med medelhög kvalité hade relevant innehåll för studien. Studier under 0 % ansågs vara av sämre kvalité och inte önskvärda i studien som genomfördes. Integrerad analys användes för att tydligt kunna presentera och för att enklare kunna sammanställa resultatet, Kristensson (0) styrker denna metod. Innehållet och kvalitén i artiklarna diskuterades mellan författarna. Endast artiklar som svarar mot syftet har valts ut till studien (Kristensson, 0). Det ansågs vara nödvändigt att välja studier som svarade på syftet för att få relevant information. Forsberg och Wengström (0) beskriver att en litteraturstudie som innefattar både artiklar som är av kvantitativ- och kvalitativ metod, anses som en styrka då fenomenet undersöks ur olika synvinklar och stärker resultatet (a.a.). Tre av elva artiklar som är inkluderade i studien är kvalitativ ansats. Syftet i studien riktar in sig på upplevelser som är subjektivt, i kvantitativa studier mäts deltagares upplevelser och utifrån mätningarna gjordes tolkningar som sammanställdes i studiens resultat. Att inkludera kvantitativa metoder kan vara fördel för att få en bredare bild av ämnet,

18 0 Forsberg & Wengström (0) beskriver att kvantitativa studier baseras på objektivitet. Kvalitativa studier är djupgående och innehåller mer individbundna upplevelser och ger enligt Forsberg & Wengström (0) en mer subjektiv tolkning, vilket anses vara nödvändigt för studiens syfte. Fler sökordskombinationer med MeSH-termer och Cinahl-headings kunde ha genomförts för att optimera sökningen ytterligare. Valet att inte göra det grundas på att sökningarna gav tillräckligt med studier som svarar på studiens syfte med nuvarande sökord. I databasen Medline användes sökordet quality of life även då studiens syfte handlar om upplevelser. Valet grundas på att sökning med MeSH-termen life change events tillsammans med de andra sökorden prostate cancer och radical prostatectomy gav för få träffar. Ordet quality of life tolkades som en upplevelse av livskvalité Resultatdiskussion I resultatet framkom fyra huvudfynd urindysfunktionen, sexual dysfunktionen, brist på information och förändrad livssituation. Urindysfunktionen upplevdes som mest besvärande (Weber et al., 00) och orsakade en högre stress hos deltagare (Köhler et al., 0). Resultatet i studien visar att de flesta deltagare lider av urindysfunktion i olika grad. Ett antagande är att deltagare som i större grad lider av urindysfunktion är i mer behov av stöd och motivation från sjuksköterskan. Stöd och motivation kan bidra till att hjälpa patienten att främja hälsa. Deltagare uttryckte att urindysfunktionen var en förlust, förlorad kontroll och att det var de värsta som kunde drabba någon (Iyigun et al., 0). Svensk sjuksköterskeförening (0) beskriver förlorad kontrollen som ett lidande för patienten. Enligt ICN:s etiska kod så är sjuksköterskans ansvarsområde främja hälsa och lindra lidandet (Svensk sjuksköterskeförening, 0). Det kan anses som viktigt att du som sjuksköterska är tillgänglig och närvarande för minska lidandet. Hall och Graubæk (0) beskriver att lidandet kan dominera om individen ser framtiden som begränsande och livshotande (a.a.). Ett antagande kan vara att det är viktigt för sjuksköterskan motiverar patienten att uppleva framtiden som positiv och ha hälsan i fokus för att minska lidandet.

19 0 0 0 Resultatet påvisar även en försämring i deltagares sexuella funktion. Deltagare beskriver en svikande kropp vid vaginal penetrering samt okontrollerade urinläckage vid sexuella aktiviteter. Vilket leder till avhållsamhet och har en negativ inverkan på sexuella relationer (Baena de Moraes Lopes et al, 0). Ett antagande är att sjuksköterskan ska våga ställa frågor och diskutera med patienter om sexualitet, eftersom det framkom i resultatet att deltagare upplevde det som genant att diskutera sina sexuella problem med sjuksköterskan. För att uppnå och upprätthålla sexuell hälsa beskriver World health organization (00) att sexuella rättigheter för alla personer måste respekteras, skyddas och uppfyllas (a.a.). Det kan anses vara av betydelse för sjuksköterskan att ha WHO:s beskrivning av hur sexuell hälsa uppnås för att kunna tillämpa en god personcentrerad omvårdnad av patienter som har komplikationer som påverkar sexuella funktioner efter en radikal prostatektomi. Deltagare upplevde stark oro rörande den erektila dysfunktion och några deltagare beskrev en identitetförlust (Walsh & Hegarty, 00). Hulter (00) beskriver att sexualiteten uppfattas som värdefull för de flesta och förenar människor med varandra. Ett antagande kan vara att sexualiteten är viktig för människan oavsett ålder eller kön. I en av de kvalitativa studierna i resultatet beskrivs det att den minskade sexuella funktionen påverkade självkänslan (Weber et al., 00). Vid förändrad kroppsfunktion kan en känsla av förlust skapa en osäkerhet, ovisshet och självuppfattningen kan påverkas. För sjuksköterskan beskrivs ett bemästringsarbete som går ut på att dämpa patientens osäkerhet om sin sjukdom. Detta är viktigt då sjukdomen påverkar kroppen och kan orsaka en förändrad självuppfattning (Graubæk & Hall, 0). Det framkommer i resultatet att deltagare upplevde ett missnöje med den sexuella lusten vid tre månader och fem år efter radikal prostatektomi (Dubbelman et al., 00). Ett antagande är att inte endast operationen kan vara faktorn som påverkade den sexuella lusten då Hulter (00) beskriver en minskad sexuell lust hos män som är äldre än 0 år. Eftersom deltagare i Dubbelman et al. (00) är - år gamla kan det ha påverkat resultatet gällande minskad sexuell lust. Deltagare beskrev i studien att de inte fick tillräckligt med information postoperativt vilket påverkade deras upplevelser negativt efter operationen.

20 0 Fåtalet av de deltagare som fick information kände sig mer tillfredsställda (Iyigun et al., 0). I litteratur finns beskrivet att patienter uppskattar rätt information samt att bli sedda och att få möjligheten att påverka sin situation (Kvåle & Bondevik, 00). Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna och ge patienten möjlighet till egen reflektion samt tid till att processa informationen. I Weber et al. (00) studie så framkom det att deltagare kände en osäkerhet till sin sjukdom och behandling (a.a.). Urindysfunktionen kom som en överraskning för många (Iyigun et al., 0). Grunderna till osäkerheten och förvåningen kan bero på den bristande informationen som deltagare postoperativt uppgav att det saknade. Resultat påvisade även att Iyigun et al. (0) fått fram att väl informerade deltagare ansåg inte att urininkontinens var ett problem (a.a.). Ett antagande kan vara att information vid flera tillfällen, i olika former och sammanhang kan bidra till ett ökat upptag av informationen för patienten. Att ge rätt och utförlig information stärks av patientlagen då lagen innefattar att patienten ska ha förutsättningar till att kunna påverka sin sjukdom (Patientlag, SFS 0:). Eldh (00) beskriver sjuksköterskans skyldighet att ge patienten förutsättningar till delaktighet. Resonemanget stärks då författaren beskriver att bygga goda relationer mellan sjuksköterska och patient är positivt för att skapa möjligheter för patientdelaktighet. 0 0 Resultatet visar också att negativa tankar medförde ångest nattetid och upplevelse av sämre livskvalité fanns bland deltagare (Thorsteinsdottir et al, 0). I patientsäkerhetslagen definieras vårdskada som ett kroppsligt eller psykiskt lidande (Patientsäkerhetslagen, 00:). För att sjuksköterskan ska upprätthålla patientsäkerhetslagen och minska lidandet hos patienter efter radikal prostatektomi är ett antagande att rätt åtgärder bör sättas in vid ett tidigt skede och då kan förhindra eller minska lidandet hos patienter. En åtgärd skulle kunna vara bättre information till patienter om ångest nattetid till följd av radikal prostatektomi. Skärsäter (00) beskriver att när en människa drabbas av ångest kan det ge negativa effekter på sociala livet och livskvalité (a.a.). Ett antagande kan vara att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på tidiga ångestsymtom för att förebygga ångest. Skärsäter (00) beskriver tidiga ångestsymtom som kan visa sig i huvudvärk, sömnsvårigheter och irritation

21 0 0 (a.a.). Deltagare upplevde att deras sociala liv och religiösa aktiviteter begränsades helt till en början efter radikal prostatektomi (Iyigun et al., 0). Iyigun et al. (0) är den enda studien som tar upp religiösa aspekter, ett antagande är att det kan ha stor påverkan på deltagares sociala liv eftersom studien är ifrån Turkiet och där religionen är central del av livet för många. Att uppleva begränsningar i sociala livet och i utförandet av religiösa aktiviteter är enligt Svensk sjuksköterskeförening (00) ett misslyckande i att upprätthålla en personcentreradvård. Att tillgodose andliga, existentiella sociala och psykiska behov ska vara lika prioriterade som de fysiska behoven. En av sjuksköterskans uppgifter är att underlätta för patienten och hjälpa den att upprätthålla en god levnadsstandard samt att stå upp för patienten ur den enskildes perspektiv (a.a.). Därför är det av vikt för sjuksköterskan att tala med patienten för att ta reda på vad som är av vikt för individen och sedan anpassa omvårdnaden därefter. Henricson (0) beskriver att det är viktigt att se om resultatets tillämpbarhet går att överföra till Sveriges sjukvård. Artiklarna som är inkluderade i studien kommer från nio olika länder, Japan x, Sverige, Tyskland, Norge, Nederländerna, Brasilien, Storbritannien, Turkiet och USA. Ett antagande är att resultaten är liknande i alla undersökningar oavsett land, det kan stärka överförbarheten till svensk sjukvård. 0. Slutsats Resultatet visar att deltagare som genomgått en radikal prostatektomi upplever att urindysfunktionen var mest besvärande samt orsakade stress. Väl informerade deltagare upplevde inte sina komplikationer som lika besvärande. För att optimera omvårdnaden för män efter en radikal prostektomi krävs det att sjuksköterskan förmedlar individ anpassad information för att minska patientens lidande. Deltagare upplevde att komplikationer orsakade av radikal prostatektomi var genant att tala om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan vågar tala om ämnen och komplikationer som kan uppfattas som genanta för att tillgodo se en personcentrerad omvårdnad

22 0 Kliniska implikationer Brist på information om urindysfunktion och sexuella dysfunktioner bidrog till en försämrad upplevelse efter att patienten genomgått en radikal prostatektomi. Forskningen tyder på att information är av stor betydelse för patienten. Ett förbättringsarbete bör ske om hur information förmedlas till patienterna som genomgått en radikal prostatektomi. Genom att tydliggöra männens upplevelse efter radikal prostatektomi kan sjuksköterskan lättare se omvårdnadsbehoven. Sjuksköterskor som bemöter dessa patienter bör ha möjlighet till att få gå en utbildning i hur samtal ska föras om urindysfunktion och sexuella dysfunktioner. Detta för att avdramatisera ämnena och göra det enklare att samtala om för sjuksköterskan och patienten. 0. Ytterligare forskning För att kunna tillämpa en personcentrerad omvårdnad behövs ytterligare forskning om mäns behov av stöd från sjuksköterskan efter genomförd radikal prostatektomi. Kvalitativ metoder är mest lämpad för att få mer djupgående svar på mäns behov av stöttning efter en radikal prostatektomi. Forskning behövs för att öka medvetenheten i sjuksköterskans arbete med personcentrerad vård samt att förebygga hälsa och lindra lidandet hos patienten. Det vore även intressant att undersöka genusperspektivet, är det någon skillnad för männen att bli vårdad av kvinnlig eller manlig personal. Skulle det kunna påverka männens upplevelse och minska känslan av genans om män som har genomgått radikal prostatektomi får tala om sina komplikationer med någon av samma kön?

23 Referenslista * = Vetenskapliga artiklar som är inkluderade i resultatet. Adami, H. O., Grönberg, H., Holmber, L., Johansson, J. E., Widmark, A., & Cederquist, E. (00). Prostatacancer. Stockholm: författarna och karolinska institutet university press. * Baena de Moraes Lopes, M. H., Higa, R., Nogueira Cordeiro, S., Aparecida Rodrigues Estapé, N., Levi D Ancona, C. A., & Ribeiro Turato, E. (0). Life Experiences of Brazilian Men With Urinary Incontinence and Erectile Dysfunction Following Radical Prostatectomy. Journal of Wound,Oostomy and Continence Nursing, (), 0-. Baggens, C., & Sandén, I. (00). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 0-). Lund: Studentlitteratur. * Dahl, S., Håvard-Loge, J., Berge, V., Dahl, A.-A., Cvancarova, M., & Fosså, S.-D. (0). Influence of radical prosatectomy for prostate cancer on work status and working life years after surgery. Journal of Cancer Survivorship, (), -. doi: 0.00/s-0-0- * Dubbelman, Y. D., Wildhagen, M. F., & Dohle, G., R. (00). Penile vascular evaluation and sexual function before and after radical retropubic prostatectomy: -year follow-up. International Journal of Andrology, (), -. doi: 0./j x Eldh, A.-C. (00). Delaktighet och gemenskap. A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. -). Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C., & Wengström, Y. (0). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Graubæk, A.-M., & Hall, E. (0). Teorier om att vara sjuk. A.-M. Graubæk (Red.), Patientologi personcentrerad vård i teori och praktik (s. 0-). Stockholm: Natur & Kultur. Haglund, O. (00). Under bältet en bok om mannens okända underliv. Järvsö: Bauer Bok. Hall, E., & Graubæk, A.-M. (0). Patientologi från berättelse till grundläggande värderingar. I A.-M. Graubæk (Red.), Patientologi personcentrerad vård i teori och praktik (s. -0). Stockholm: Natur & Kultur. 0

24 Henricsson, M. (0). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. -). Lund: Studentlitteratur. Honoré, K. (0). Att vara anhörig. I A.-M. Graubæk (Red.), Patientologi personcentrerad vård i teori och praktik (s. 0-). Stockholm: Natur & Kultur. Hulter, B. (00). Sexualitet. A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. -0). Lund: Studentlitteratur. * Iyigun, E., Ayhan, H., & Tastan, S. (0). Perceptions and experiences after radical prostatectomy in Turkish men: a descriptive qualitative study. Applied Nursing Research, (), 0-0. doi: 0.0/j.apnr Kristensson, J. (0). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. Kvåle, K., & Bondevik, M. (00). What is important for patient centred care? A qualitative study about the perceptions of patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (), -. doi:0./j x * Köhler, N., Friedrich, M., Gansera, L., Holze, S., Thiel, R., Roth, S., Rebmann, U., Stolzenburg, J. U., Trus, M. C., Fahlenkamp, D., Scholz, H. J., & Brähler, E. (0). Psychological distress and adjustment to disease in patients before and after radical prostatectomy. Results of a prospective multicentre study. European Journal of Cancer Care, (), -0. doi: 0./ecc. McCance, T., & McCormack, B. (0). Personcentrerad omvårdnad. J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. -0). Stockholm: Liber. * Namiki, S., Ishidoya, S., Ito, A., Kawamura, S., Tochigi, T., Saito, S., & Arai, Y. (00). Quality of life after radical prostatectomy in Japanese men: A -year follow up study. The Japanese Urological Association, (), -. doi: 0./j x * Namiki, S., Ishidoya, S., Tochigi, T., Ito, A., & Arai, Y. (0). Quality of life after radical prostatectomy in elderly men. The Japanese Urological Association, (0), -. doi: 0./j x * Namiki, S., Kaiho, Y., Mitsuzuka, K., Saito, H., Yamada, S., Nakagawa, H., Ito, A., & Arai, Y. (0). Long-term quality of life after radical prostatectomy: -year longitudinal study in Japan. The Japanese Urological Association, (), 0-. doi: 0./iju. Nystrand, A. (0). Prostatacancer. Hämtad augusti, 0, från Cancerfonden,

25 Peisch,S. F., Ban Blarigan, E. L., Chan, J. N., Stampfer, N. J., & Kenfield, S. A. (0). Prostate cancer progression and mortality: A rebiew of diet and lifestyle factors. World Journal of urology, (), 0-. Rassweilwer, J., Rassweiler, M. C., Kenngott, H., Frede, T., Michel, M. S., Alken, P., & Clayman, R. (0). The past, present and future of minimally invasive therapy in urology: A review and speculative outlook. Informa healthcare, (), doi: 0.0/0.0. Sandman, L., & Kjellström, E. (0). Etikboken etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. SFS 0:. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementen. SFS 00:. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementen. Skärsäter, I. (00). Psykisk ohälsa. A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. -). Lund: Studentlitteratur. Smith-Trudeau, P. (0). Person-Centered Care treating patients the way they want to be treated. Arizona Nurse, (), -. Socialstyrelsen. (u.å.a). Statistikdatabas för cancer. Hämtad augusti, 0, från socialstyrelsen, Socialstyrelsen. (u.å.b). Statistikdatabas för dödsorsaker. Hämtad september, 0, från socialstyrelsen, Svensk Sjuksköterskeförening. (00). Personcentrerad vård [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk Sjuksköterskeförening. (0). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk Sjuksköterskeförening. (0). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk Sjuksköterskeförening. (0). Omvårdnad -forskning och framtid. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. * Thorsteinsdottir, T., Hedelin, M., Stranne, J., Valdimarsdóttir, H., Wilderäng, U., Haglind, E., & Steineck, G. (0). Intrusive thoughts and quality of life among men with prostate cancer before and three months after surgery. Thorsteinsdottir et al. Health and Quality of Life Outcomes, (), -. doi: 0./--- * Walsh, E., & Hegarty, J. (00). Men s experiences of radical prostatectomy as treatment for prostate cancer. European Journal of Oncology nursing, (), -. doi: 0.0/j.ejon

26 * Weber, B, A., Roberts, B, L., Chumbler, N, R., Mills, T, L., & Algood, C, B. (00). Research Urinary, Sexual, and Bowel Dysfunction and Bother after Radical Prostatectomy. Urologic Nursing, (), -. World health organization. (00). Defining sexual health. Hämtad 0 oktober, 0, från World health organization, 0

27 Bilaga - Sökmatris Da tabas Datum och tid Cinahl Cinahl Sökord S. Prostate cancer Begränsningar: Engelska 00-0 Peer Reviewed S. MH Prostate neoplasms Antal träffar,0, Urval Lästa titlar Urval Lästa abstrakt Urval Fulltext Urval Atiklar utvalda till studien Cinahl Cinahl Cinahl Medline Begränsningar: Engelska 00-0 Peer Reviewed S. MH Life experiences Begränsningar: Engelska 00-0 Peer Reviewed S. Radical Prostatectomy Begränsningar: Engelska 00-0 Peer Reviewed S. S and S and S Begränsningar: Engelska 00-0 Peer Reviewed S. Prostate cancer,,,

28 Medline Medline Medline Medline Begränsningar: Engelska 00-0 Linked Full Text S. MH Prostate neoplasms Begränsningar: Engelska 00-0 Linked Full Text S. Radical Prostatectomy Begränsningar: Engelska 00-0 Linked Full Text S. Quality of life Begränsningar: Engelska 00-0 Linked Full Text S. S and S and S Begränsningar: Engelska 00-0 Linked Full Text,, 0

29 Bilaga Artikelmatriser Bilaga - Artikelmatriser Författare Artikelns titel, tidskrift, Land Baena de Moraes Lopes, M. H., Higa, R., Nogueira, Cordeiro, S., Aparecida Rodrigues Estapé, N., Levi D Ancona, C. A., & Ribeiro Turato, E. (0). Life Experiences of Brazilian Men With Urinary Incontinence and Erectile Dysfunction Following Radical Prostatectomy. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing, (), 0-. Brasilein Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Syftet var att utforska den psykosociala betydelsen och återverkningar på livsstil associerad med erektil dysfunktion och urininkontinens hos män efter en radikal prostatektomi Metod- Kvalitativ metod Design- Deskriptiv design Inklusionskriterier- Deltagare i studien hade besökt en urologisk klinik i Campinas, Brasilien för sin urininkontinens. Männen genomgick en radikal prostatektomi, mellan åren Exklusionskriterier- Redovisas inte. Urvalsförfarande- En urologisk klinik valdes ut. Urval- 0 st män deltog i studien. Ålder - år Analysmetod- Transkribering, kvalitets analys teknisk för att identifiera teman Styrkor- Finns ett tydligt formulerat syfte. Relativt tydligt beskrivet urval. Datainsamlingsmetoden var relevant mot syftet. Analysprocessen är tydligt beskriven. Svagheter- Finns inte utskrivet vilken teoretiskt perspektiv forskarna använt. Oklart om studien nådde datamättnad. Oklart vilken relation och profession forskarna hade samt vilken Artikel (av ) Deltagare beskriver en känsla av att kroppen svek och det ledde till avhållsamhet i sexuella relationer. Urininkontinensen gjorde så att deltagare hindrades från att gå ut och hamnade i beroende ställning till anhöriga. Deltagare uttryckte missnöje och rädsla för att göra anhöriga besvikna på grund av deras urindysfunktion Deltagare beskrev en kropp som hade blivit begränsad på grund av urininkontinens och erektil dysfunktion

30 Bilaga - Artikelmatriser Författare, artikelns titel, tidskrift, land Författarna: Dahl, S., Håvard-Loge, J., Berge, V., Dahl, A-A., Cvancarova, M., & Fosså, S-D. (0). Influence of radicalprosate ctomy for prostate cancer on work status and working life years after surgery. Journal of Cancer Survivorship, (), -. doi: 0.00/s Norge Syfte Metod och design Värdering Resultat Syftet var att studera påverkan efter radikal prostatektom i för prostatacanc er patienter och dess påverkan på arbete och arbetslivet hos män tre år efter kirurgi. Metod- Kvantitativ metod, Design-Prospektiv studie Inklusionskriterier- Män som genomgått en radikal prostatektomi åren Heltids arbetande eller deltids arbetande, sjukskrivna eller på rehabiliteringstid eller var jobbsökande. Exklusionskriterier- Står inte tydligt beskrivet. Urvalsförfarande- Deltagarna genom gick radikal prostatektomi på någon av Norges olika sjukhus. Strategisturval. Kohortstudie. Urval-bortfall- personer tillfrågades men endast 0 personer fullföljde studien. Analysmetod- T-test. Chi-squaretest och Fischer s exact-test användes till kategorievariablerna Styrkor- Finns ett tydligt syfte, urvalet är tydligt beskrivet även inklusive inklusionskriterier. Konfunderas och prediktorer finns beskrivet. Datainsamlingen är tydligt beskriven samt eventuell biashantering. Svagheter- Ingen power beräkning är gjord. Stort bortfall Kvalitet granskning- Enligt modellen i Kristensson (0) fick denna artikel ja på av frågor så cirka % detta anser författarna vara en artikel av god kvalité. Artikel (av ) Av män så hade studiedeltagare en oförändrad eller ökad arbetsstatus. För femtiofem av deltagarna så hade det skett en minskning i arbete. Tre år efter radikal prostatektomi hade de som arbetar heltid minskat nio procentenheter. Deltidsarbetarna hade ökat från tjugotre deltagare till femtiotvå deltagare tre år efter operation. En signifikant minskning från trettiosju deltagare till sexton deltagare som var sjukskrivna tre år efter operationen. Faktorer som påverkat dessa deltagare var bekymmer med urinläckage, utmattning och ytterligare behandling för prostata cancer.