1 Kompetenskrav för KFF-handläggning

Transkript

1 Konceptförslag Kompetenskrav och Utbildning för KFFhandläggning Arbetsgrupp föreslår följande koncept avseende Kompetenskrav och Utbildning för kommunens personal som utför KFFhandläggning. 1 Kompetenskrav för KFFhandläggning Kompetenskraven för att få handlägga och ansvara för KFFärenden föreslås vila på två grundstenar: 1. Grundläggande mätningsteknisk färdighet. 2. Specifika KFFkunskaper. 1.1 Grundläggande mätningsteknisk färdighet Utgångspunkten för bedömning av grundläggande mätningsteknisk färdighet är Lantmäteriets rekommendationer (länk) för att självständigt kunna bedriva och ansvara för de flesta typer av mätningsverksamhet. För denna färdighet bör enligt rekommendationerna krävas; Examen från en mätningsteknisk utbildning på minst 2 år. Kompletterad med praktisk erfarenhet i minst 2 år. Så att summan blir minst 5 år. I varje enskilt fall behövs en sammanvägning av ovan tre punkter göras och vidare bedömas i förhållande till KFFförutsättningarna i respektive kommun.

2 1.2 Specifika KFFkunskaper. Med specifika KFFkunskaper avses kunskaper utöver grundläggande mätningsteknisk färdighet, som ansvarig handläggare (mätresursen) på KFFkommunen ska ha. Specifika KFFkunskaper består; dels i teoretiska kunskaper och förståelse, dels i praktisk färdighet och erfarenhet, inom ett antal kunskapsområden. Två nivåer på specifika KFFkunskaper: Nivå1 = Grundläggande kunskaper, förståelse och praktisk färdighet Minimikravet för att självständigt få handlägga KFFförrättningar är att handläggaren har grundläggande kunskaper, förståelse och praktisk färdighet inom kunskapsområdena AH och JK, se nedan. I normalfallet krävs nivå 1 för att handlägga inom områden med fastighetsrättsligt utredd och klarlagd fastighetsindelning samt ett stomnät med god kvalitet. Ett exempel är detaljplanelagt område som grundas på en grundkarta med fastighetsrättsligt klarlagd fastighetsindelning. Nivå 2 = Såväl bredare som djupare kunskaper och praktisk färdighet Beroende på KFFuppdragets svårighetsnivå (t ex uppdraget domineras av ärenden utan detaljplan, inget eller osäkert stomnät, landsbygdsförhållanden, oklar, outredd eller svårutredd fastighetsindelning) kan såväl bredare som djupare kunskaper och praktisk färdighet krävas inom vissa av kunskapsområdena BH och JK. För nivå 2 krävs dessutom i normala fall minst två års praktisk erfarenhet av förrättningsarbete i fält med svårighetsgrad som minst motsvarar nivå 1. I de fall KFFkommunen ska framställa förrättningskarta krävs kunskaper i nivå 2 avseende I och L Teoretiska kunskaper och förståelse krävs inom följande kunskapsområden: X = (X) = Minimikunskapskrav/grundläggande kunskaper krävs Fördjupade och bredare kunskaper och färdigheter krävs Kunskapsområden Nivå 1 Nivå 2 A. Enhetlig KFFarbetsprocess. X B. Allmänt om lantmäteriförrättningar. X (X) C. Fältarbete/mätteknik vid lantmäteriförrättningar. X (X) D. Fastighetsutredning och arkivforskning. X (X)

3 E. Digitala registerkartan, primärkartan och andra samhällsbyggnadskartor. X (X) F. Tolkning av planer och andra handlingar. X (X) G. Samarbete mellan ing och flm samt dialogen med sakägare. X (X) H. Fastighetsrätt i fält X (X) I. Framställning av förrättningskarta X (X) Praktisk färdighet och förståelse krävs inom följande kunskapsområden: X = (X) = Minimikunskapskrav/grundläggande kunskaper krävs Fördjupade och bredare kunskaper och färdigheter krävs Kunskapsområden Nivå 1 Nivå 2 J. Praktisk lokalisering av gränser på marken X (X) K. Praktiskt utförande av fältarbete och mätning X (X) L. Framställning av förrättningskarta (X) Exempel på specificerade kunskaper inom kunskapsområdena Nivå 1: Grundläggande kunskaper inom visst kunskapsområde. Nivå 2: Fördjupade och bredare kunskaper samt praktiska färdigheter inom visst kunskapsområde. Kunskapsområde Exempel på specificerade kunskaper i Nivå 1 Exempel på specificerade kunskaper i Nivå 2 A Enhetlig KFFarbetsprocess. Huvuddragen enhetlig KFFarbetsprocess, viktiga begrepp och vilka handledningar finns till stöd, innehållet i DFU m.m. B Allmänt om lantmäteriförrättningar. Grundläggande om vad är en lantmäteriförrättning? Fastighetsteknik grundläggande kunskaper Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar C Fältarbete/mättekni k vid lantmäteriförrättningar. Huvuddelarna i enhetligt fältarbete och HMKtillämpning När behövs fbst eller särskild gränsutmärkning Befogenheter som ing i fält, om vad/när behöver ing ta kontakt med flm Markeringstyper, tolkning i verkligheten Gränstolkning verkligheten Minimera riskerna för fel i mätningsarbetet Om transformationer vid förrättningar

4 D Fastighetsutredning och arkivforskning. Fastighetsindelningens historia Samfälligheter, gemensamhetsanläggningar Arkivforskning, kommunala och LMs arkiv Mer om användning av arkivsök/arken Användning av Arkivsök/Arken Äldre lantmäterihandlingar, bl a om att kunna förstå redovisningen på äldre förrättningskartor. E Digitala registerkartan, primärkartan och andra samhällsbyggnadska rtor Registerkartans (DRKs) uppbyggnad, historia, tillkomst DRKs kvalitet och användning Fastighetsgränser i primärkartor och grundkartor, kvalitetsaspekter F Tolkning av planer och andra handlingar. Plantolkning allmänt Skillnader mellan äldre analoga planer och nya digitala planer Tolkning av ansökningshandlingar allmänt Avvikelser fr ansökan/ detaljplan vad och hur mycket? Plantolkningssituationer och ansvarsfrågor juridiska aspekter resp mätoch karttekniska aspekter Betydelsen av rätt fastighetsredovisning i grundkartor G Samarbete mellan ing och flm samt dialogen med sakägare. Kommunikation och rollfördelning ing flm, vad skapar bra samarbete? Checklistans användning. Grundläggande formalia, förvaltningsrättsliga frågor. (vad ska antecknas i dagbok m.m.) Sakägarkontakter H Fastighetsrätt i fält Basnivåer vid förrättningsmätning Förståelse för att det fältarbete som utförs har rättslig verkan. Befogenheter som ing i fält, om vad/när behöver ing ta kontakt med flm Olika gränsmärken och gränshävder, gränsers olika rättsliga status Fältjuridik, Etik Lämplighetsprövning, 3e kap FBL Mer om olika gränsmärken och gränshävder Gränser i vatten Gränshävd, 18 JP Biotopskydd Kännedom förrättningshandläggning, yrkanden m.m. Sammanträdeskunskap, förhålla sig till yrkanden mm, yrkanden i fält Jordabalksfrågor Upprätta överenskommelser vid fältarbetstillfället Preliminärbeslut gränsutmärkning som fullföljdåtgärd I Framställning av förrättningskarta? Se L J Praktisk lokalisering av gränser på marken Enligt rekommendationer för praktik i fält Praktiska färdigheter i ämnen enligt C och H ovan.

5 K Praktiskt utförande av fältarbete och mätning Enligt rekommendationer för praktik i fält Praktiska färdigheter i ämnen enligt C och H ovan. L Framställning av förrättningskarta Kunskap om enhetligt arbetssätt för förrättningskartor Hur ska leverans av förrättningskarta se ut med korrekt innehåll 2 Utbildning för KFF Förslag till innehåll och upplägg av KFFutbildning. Utbildningen för specifika KFFkunskaper föreslås utgöras av 3 delar. 1. Obligatorisk grundläggande KFFutbildning för verifiering av kunskaper i nivå Valbar fortsättningsutbildning för kunskaper enligt nivå Regionala utbildningsträffar 2.1 Obligatorisk grundläggande KFFutbildning för kunskaper enligt nivå 1 Teoretisk utbildning nivå 1 avseende kunskapsområdena AI ska samtliga kommunala handläggare av KFFförrättningar genomgå. Denna utbildning föreslås i form av webbutbildning (enligt Trafikverkets modell för Arbete på väg grundkurs). Omfattning i storleksordningen 1 arbetsdag. Praktisk utbildning i nivå 1 avseende J (Praktisk lokalisering av gränser på marken) och K (Praktiskt utförande av fältarbete och mätning). Utbildningen föreslås i form av praktik genom att kommunens handläggare följer med erfaren och kunnig LMingenjör alt. kommunal ingenjör, i fält på ett antal riktiga ärenden. (Anm. Upplägget av denna praktik behöver specificeras närmare senare i projektet angående t ex omfattning, checklista med frågor som ska tas upp i fält, rekommendationer etc.) Utbildning nivå 1 för Lantmäteriets förrättningslantmätare som ska handlägga KFFförrättningar. A. Enhetlig KFFarbetsprocess (kffspecifikt) E. Digitala registerkartan, primärkartan och andra samhällsbyggnadskartor. F. Tolkning av planer och andra handlingar. G. Samarbete mellan ing och flm (samt dialogen med sakägare). Anm. Det är viktigt att flm har rätt kunskaper för handläggning av KFFärenden. Det bör dock övervägas huruvida flm ska gå igenom exakt samma webbutbildning avseende A, E, F och G som KFFkommunernas personal.

6 2.2 Valbar fortsättningsutbildning m.m. för kunskaper och praktik enligt nivå 2 Nivå 2 utbildning (fortsättningsutbildning) för vissa av kunskapsområdena BI samt L, är valbara (ej obligatoriska). Behovet av dessa utbildningar får bedömas utifrån KFFkommunens behov av nivå 2 kunskaper. Dessa utbildningar föreslås utgöras av en traditionell lärarledd utbildning fysisk på kursställe, eller genom videolösning. Anm. Utbudet/frekvensen av dessa utbildningstillfällen beror på Lantmäteriets möjligheter att hålla dessa utbildningar. Förslag: Två valbara nivå 2kurser i Lantmäteriets stående kursutbud föreslås. Fastighetsrätt i fält. Plantolkning. (anm. 1) Eventuellt bör denna valbara plantolkningskurs även eller istället vända sig till nivå 1. 2) Ordet plantolkning känns kanske som ett för gammalmodigt begrepp. Kursens syfte är att belysa såväl fastighetsrättsliga som mät och karttekniska aspekter kring fastighetsbildning inom detaljplan) Utbildning för nivå 2 avseende J (Praktisk lokalisering av gränser på marken) K (Praktiskt utförande av fältarbete och mätning) är valbar. Behovet av dessa utbildningar får bedömas utifrån KFFkommunens behov av nivå 2 kunskaper. Denna utbildning äger till stor del rum i fält. Anm. Utbudet/frekvensen av dessa utbildningstillfällen beror på Lantmäteriets möjligheter att hålla dessa utbildningar. För kompetens enligt nivå 2 krävs normalt minst 2 års praktisk erfarenhet av förrättningsarbete i fält på minst nivå 1 (t ex förrättningsmätning inom detaljplanelagt område). 2.3 Regionala utbildningsträffar En gång per år föreslås gemensamma regionala utbildningsträffar hållas för mätningsingenjörer vid SLM och KFFkommuner. Exempel på syften: Förändringar i lagstiftning Organisationsfrågor på kommun och Lantmäteriet Bekräfta/diskutera det vardagliga samarbetet Konstatera utbildningsbehov Diskutera förrättningsexempel, tillämpning av basnivåer m.m. Kvalitetsfrågor i mätning, redovisa resultatet av kvalitetskontroller. Samordning med kvalitetsarbete i registerkartan. Förbättringsförslag till KFFForum

7 3 KFFDiplom Någon slags diplomering har diskuterats som ett bevis på behörighet för en kommunal mätningsingenjör att få utföra KFFhandläggning. Ett sådant diplom, t ex i form av ett idkort, skulle också kunna användas i fält för att mätningsingenjören ska kunna styrka sin myndighetsroll, det vill säga att fältarbetet är myndighetsutövning på uppdrag av det statliga Lantmäteriet. Förrättningsuppdraget ger mätningsingenjören laglig rätt att beträda annans mark. Det kan också vara en trygghet att kunna visa upp ett idkort, t ex vid frågor eller vid arbete inom känsliga miljöer som skolor och liknande. Förslaget är att diplom utfärdas av Lantmäteriets huvudkontor när handläggaren genomgått Nivå 1 utbildningen (AI) inklusive praktik i fält (jk). (alt. fått erfarenhet av praktiskt förrättningsfältarbete verifierad). I botten förutsätts utbildningsbakgrund i kombinationen med praktisk erfarenhet i enlighet med Lantmäteriets rekommendationer för grundläggande mätningsteknisk färdighet. Se nedanstående figur.