Lönepolitiska vägval

Transkript

1 Lönepolitiska vägval

2

3 Innehåll IF Metalls lönepolitiska vägval förnyelse och omställning ger reallön och jobb Riktlinjer för arbete mot alkohol och droger Ingen alkohol och inga droger p Lönepolitiska vägval 1

4 IF Metalls lönepolitiska vägval förnyelse och omställning ger reallön och jobb 1. Inledning Lönepolitiska mål... 7 Ökad reallön... 7 Jämställda och rättvisa löner... 8 Personlig utveckling av arbete och lön... 8 Solidarisk fördelning... 8 Bra golv i rikstäckande kollektivavtal Grundläggande förutsättningar Stort utlandsberoende Olika förutsättningar i olika sektorer Ökad produktivitet ger ökad reallön En marknad med särdrag Aktuella omständigheter Den ekonomiska politiken Fria kapitalflöden Globaliseringen EU Industriarbetet Fackliga samarbeten Industriavtalet och Medlingsinstitutet Arbetsgivarna Lönepolitiska vägval

5 5. Kritiska faktorer Industrins förnyelseförmåga Omställningsförmågan Kollektivavtalets ställning Politiken Löne- och avtalspolitiska vägval Kräver hög sysselsättning fattigare och otrygga löntagare? Kollektivavtalet ett gemensamt ansvar Mer avtal och mindre lag Ökad förnyelse- och omställningsförmåga Vad är lagom takt? Arbetsmarknadens parter har ansvaret för lönebildningen Internationellt konkurrensutsatt sektor som norm Har industriarbetarna för bra betalt? Jämställda löner dags för ytterligare ett steg LO, tjänstemännen eller Europafacken? Sammanfattning Lönepolitiska vägval 3

6 1. Inledning I mitten av 1990-talet stod lönebildningen inför tuffa utmaningar. Ett antal viktiga förutsättningar hade radikalt förändrats. Den ekonomiska politiken hade inriktats på låg och stabil inflation, kapitalmarknaderna var internationaliserade och Sverige hade blivit medlem av EU. Samtidigt befann sig Sverige i ett ekonomiskt mycket bekymmersamt läge med bland annat hög arbetslöshet och urusla statsfinanser. Förtroendet mellan parterna på svensk arbetsmarknad nådde ett bottenmärke. Utmaningen var att utforma en lönepolitik som stämde överens med de nya samhällsekonomiska förutsättningarna och att återupprätta förtroendet mellan parterna. Två viktiga hörnstenar i den nya lönepolitiken var löneökningar i takt med Europa och Industriavtalet. Den lönepolitiska strategi som Industrifacket och Metall valde har visat sig framgångsrik. Reallönerna har ökat med 25 procent och industriproduktionen med 75 procent. Sysselsättningen har ökat, arbetslösheten minskat och relationerna mellan parterna inom industrin har påtagligt förbättrats. De nya förutsättningarna för lönebildningen gäller alltjämt. Samtidigt innebär den tilltagande internationaliseringen samt arbetsgivares, politikers och andra fackliga organisationers agerande att nya aktuella omständigheter tillförs. Det nya förbundet IF Metall behöver ett samlat lönepolitiskt dokument som svarar mot dagens problem och utmaningar. 4 Lönepolitiska vägval

7 IF Metalls förbundsstyrelse beslutade därför i april 2007 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en lönepolitisk rapport inför förbundets kongress i maj Förbundsstyrelsens avsikt var att centrala delar skulle arbetas in i förslaget till programförklaring. Rapporten skulle också vara ett led i förberedelserna inför nästa avtalsrörelse och utgöra ett underlag för IF Metalls ställningstaganden vid LO-kongressen Av förbundsstyrelsens uppdrag framgick att den lönepolitiska rapporten skulle spegla den omvärld IF Metall har att hantera och agera utifrån samt innehålla förslag till mål och strategier för förbundets lönepolitik. I uppdraget ingick inte att behandla frågor av löneteknisk art och mer detaljerade frågor kring utformningen av lönesystem på arbetsplatserna. Rapporten antogs av förbundsstyrelsen i december Arbetsgruppen har bestått av Leif Ohlsson, ordförande, Max Fagerstedt, Göran Nilsson och Erica Sjölander, samtliga sekreterare, Sven-Olov Dväring, Leena Kyhlros, Ann-Christin Kårestad, Christer Persson, Margareta Pettersson, Veli-Pekka Säikkälä, Tommy Thunberg och Anders Tiderman, samtliga förbundskontoret, samt Cathrine Näsmark, avdelning 5 Höga Kusten, Jan Nilsson, avdelning 15 Stockholm, Lovisa Lyly, avdelning 18 Örebro län, Lena Fornstedt, avdelning 22 Södra Sörmland, Olle Ludvigsson, avdelning 36 Göteborg, och Jan Olsson, avdelning 51 Malmö. Lönepolitiska vägval 5

8 Kapitel 2 sammanfattar IF Metalls lönepolitiska mål i fem punkter. Kapitel 3 innehåller en genomgång av fyra grundläggande förutsättningar för lönebildningen. Kapitel 4 beskriver ett antal aktuella omständigheter och sakförhållanden med stor betydelse för lönebildningen. Kapitel 5 ställer IF Metalls lönepolitiska mål mot de grundläggande förutsättningarna och de aktuella omständigheterna samt identifierar ett antal för lönepolitiken särskilt kritiska faktorer. Kapitel 6 innehåller förslag till inriktning av IF Metalls lönepolitik under de kommande åren. 6 Lönepolitiska vägval

9 2. Lönepolitiska mål IF Metalls lönepolitiska mål är förankrade i förbundets grundläggande ändamål och värderingar och hela den fackliga rörelsens arbete för fackliga och mänskliga rättigheter. Lönepolitiken ska vägledas av värderingar om jämlikhet, solidaritet och frihet och förbundets övergripande mål: ett demokratiskt och jämställt samhälle och arbetsliv allas rätt till arbete rättvisa och goda anställningsvillkor trygghet i anställningen med bra arbetsvillkor, arbetsinnehåll och arbetsmiljö. IF Metalls lönepolitiska mål kan sammanfattas i fem områden. Ökad reallön Reallönen ska öka för alla. De anställda ska ha del av det växande produktionsvärdet i form av ökade reallöner och andra materiella förbättringar. Det ska ske på ett sätt som utgår från de samhällsekonomiska förutsättningarna, är långsiktigt hållbart samt förenligt med bibehållen De anställda ska ha del av det växande produktionsvärdet i form av ökade reallöner och andra materiella förbättringar. internationell konkurrenskraft och hög sysselsättning i hela samhället. Lönepolitiska vägval 7

10 Jämställda och rättvisa löner Likvärdiga arbeten ska ge likvärdig lön. Lönerna ska vara jämställda. Inga löneskillnader ska förekomma till följd av skillnader i kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning eller religion. Om diskriminering eller andra omotiverade löneskillnader förekommer ska de elimineras. Löneskillnaderna ska vara rättvisa. Skillnader i lön ska i första hand utgå från skillnader i arbetets krav. Ett arbete som ställer högre krav på kunskap, ansvar, skicklighet och ansträngning ska ge högre lön. Personliga kvalifikationer och resultat av en arbetsinsats ska också kunna påverka lönen. Personlig utveckling av arbete och lön Alla anställda ska ha frihet att växa och utvecklas i arbetet. Arbetsuppgifterna ska kunna bli fler, nya befogenheter läggas till de gamla och ansvaret utvidgas. Successivt ska alla kunna möta ökade krav i befattningen och öka sina kunskaper. Utveckling i arbete och kompetens ska i sin tur ligga till grund för en personlig löneutveckling. Solidarisk fördelning De risker arbetslivet medför och de vinster som skapas ska fördelas solidariskt. Det ökar tryggheten. Kollektivavtalen ska komplettera samhällets trygghetssystem när det behövs och är effektivt, exempelvis i händelse av sjukdom, arbetsskada, uppsägning på grund av arbetsbrist och pensionering. 8 Lönepolitiska vägval

11 Bra golv i rikstäckande kollektivavtal Kollektivavtalen på riksnivå (riksavtalen) ska fungera som ett golv som garanterar alla en bra miniminivå. En hög kollektivavtalstäckning ska säkerställa att alla anställda har ett bra golv. Kollektivavtalen ska bland annat innehålla bestämmelser om lägsta löner, löneökningar och allmänna anställningsvillkor. Bra golv bidrar till en konkurrenskraftig industri och förhindrar låglönekonkurrens mellan företag. Lönesystemen i företagen ska bygga nya golv och säkra uppnådda lönenivåer. Lönepolitiska vägval 9

12 3. Grundläggande förutsättningar 3.1 Stort utlandsberoende Sverige är ett litet land öppet mot omvärlden. Utvecklingen i Sverige är starkt beroende av utvecklingen i andra länder. Det som händer i omvärlden förändrar Sverige. Sveriges utlandsberoende har en lång historia. Under de senaste åren har utlandsberoendet ökat på ett språngartat sätt. Exporten av alla varor och tjänster från Sverige motsvarar ett värde som är hälften av Sveriges samlade BNP. Importen är nästan lika stor. Industrin i Sverige är i allt högre grad utlandsägd, svenskägda företag expanderar utomlands och kapital rör sig fritt över landets gränser. Kunskap och tekniska förändringar sprider sig över världen. Sveriges öppenhet har varit extremt gynnsam för tillväxt och välfärdsutveckling. Sverige har mycket att vinna på ännu lägre handelshinder och större öppenhet. Det kraftiga utlandsberoendet medför samtidigt att den svenska ekonomin är sårbar. Ett krig i Mellanöstern, finansiell oro i USA eller Asien, epidemier i andra delar av världen, politiska beslut om handelsrestriktioner m.m. kan få stora effekter för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det växande beroendet av utlandet medför att det reala löneutrymmet i Sverige i allt högre grad påverkas av utvecklingen i omvärlden. Om priserna ökar mer på varor och tjänster som Sverige importerar jämfört med varor och tjänster som exporteras, försämras Sveriges 10 Lönepolitiska vägval

13 bytesförhållande och det reala utrymmet minskar. Om det motsatta gäller förbättras bytesförhållandet och utrymmet för reala löneökningar ökar. Lönebildningen måste anpassas till förändringar av bytesförhållandet. Skillnader i prisutveckling kan ha sin orsak i skillnader i produktivitetsutveckling. Även produktivitetsvinster sprider sig över nationsgränserna. En hög produktivitetsutveckling i omvärlden är bra för svenskarna om det leder till sänkta priser på det Sverige importerar. En annan följd är att tillväxten i Sverige blir alltmer beroende av hur efterfrågan i världsekonomin utvecklas. En högre tillväxt i omvärlden skapar större efterfrågan på svenska produkter. Lönebildningens förutsättningar blir mer gynnsamma. En avmattning i världsekonomin innebär att förutsättningarna blir besvärligare. 3.2 Olika förutsättningar i olika sektorer Arbetsdelningen är långt gången i dagens samhälle. Löntagare är beroende av arbete som görs av andra löntagare. Företag är beroende av den verksamhet som bedrivs i andra företag. Anställda i industrin är beroende av att kunna handla mat, ha någonstans att bo, få sjukvård, barn- och äldreomsorg samt kunna gå till frisören med jämna mellanrum. De som arbetar inom handel och offentlig sektor är beroende av att det finns en industri som är konkurrenskraftig gentemot omvärlden. En arbetsinsats är lika mycket värd oavsett om den utförs i offentlig sektor, inom handeln, i byggsektorn eller i industrin. Lönepolitiska vägval 11

14 Samtidigt är förutsättningarna för lönebildningen olika på olika delar av arbetsmarknaden. I kommuner, landsting och stat är det skattenivån som bestämmer utrymmet för löner och sysselsättning. Av det skälet är det ingen som hävdar att parterna inom den offentliga sektorn ska förhandla först och bestämma nivån på löneökningarna för resten av arbetsmarknaden. Förutsättningarna skiljer sig även åt mellan företag inom näringslivet. En avgörande skillnad är om företagen är verksamma på internationellt konkurrensutsatta marknader (k-sektorn) eller om de arbetar på inhemska marknader (s-sektorn). Företagen i k-sektorn konkurrerar med företag som producerar sina varor och tjänster utomlands. K-sektorns företag möter de utländska konkurrenterna antingen på den svenska eller utländska marknaden. Om lönerna ökar mer i Sverige än i omvärlden kan företagen i k-sektorn inte höja priserna i motsvarande grad, utan att konkurrenskraften försämras. Priserna i k-sektorn bestäms till stor del på den internationella marknaden. Även inom s-sektorn är det i många branscher konkurrens mellan företagen. Förändringar av löner och arbetsvillkor inom en bransch i s-sektorn förändrar däremot inte företagens konkurrenssituation. Att ett företag i s-sektorn har en utländsk ägare har ingen betydelse. Det är samma branschavtal som gäller för anställda på Lidl, Bauhaus, Ica och Konsum. Att det blir fler utländska 12 Lönepolitiska vägval

15 ägare av olika handelsföretag innebär inte att handeln tillhör den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Strukturomvandlingens drivkrafter är olika i s-sektorn respektive k-sektorn. I s-sektorn är förändringar av efterfrågan och utbud i Sverige avgörande. För k-sektorn är det efterfrågan i omvärlden och verksamheters relativa internationella konkurrenskraft som är avgörande. Förändringar av en verksamhets relativa konkurrenskraft kan bero på förändringar antingen i Sverige eller i omvärlden. Strukturomvandlingen i k-sektorn drivs till stor del av förändringar i omvärlden. Företagen i k-sektorn är känselspröt vars resultat är ett mått på Sveriges konkurrenskraft. En annan skillnad är att förändringar av växelkursen direkt påverkar förutsättningarna för de företag som är verksamma i k-sektorn. Ett högre värde på kronan gör kostnaderna för produktionen i Sverige dyrare, ett lägre värde gör produktionen i Sverige billigare. Det får konsekvenser för lönebildningen. Parterna på arbetsmarknaden förhandlar på förbundsnivå och tar normalt inte hänsyn till att deras förhandlingar kan påverka växelkursutvecklingen 1. Ändå kan växelkursens utveckling påverka förutsättningarna för lönebildningen och lönebildningen påverka växelkursen. Om exempelvis en avtalsrörelse skulle leda till så höga löneökningar att inflationsmålet är hotat, kommer en an- 1 Konsekvenserna är olika om Sverige har fast eller rörlig växelkurs. I denna beskrivning utgår vi från dagens situation, dvs. att Sverige har en rörlig växelkurs. Lönepolitiska vägval 13

16 passningsprocess att starta som ser annorlunda ut i k-sektorn jämfört med s-sektorn. Riksbanken kommer att höja räntan. Det innebär att företagen i k-sektorn, i det korta perspektivet, drabbas av en dubbel kostnadsmässig konkurrensförsämring, dels stiger lönekostnaderna mer än i omvärlden på grund av de högre löneökningarna, dels stiger de svenska lönekostnaderna relativt omvärlden på grund av den högre växelkursen. Denna effekt kommer snabbt, med dämpad efterfrågan och minskad sysselsättning som följd. En högre ränta dämpar också efterfrågan i s-sektorn samtidigt som högre löneökningar ökar efterfrågan. Med en nationell penningpolitik inriktad på låg och stabil inflation runt 2 procent, kommer Riksbanken att bestämma en ränta som också tvingar fram en anpassning i s-sektorn. Anpassningsprocessen i s-sektorn tar längre tid. På längre sikt efter en period av minskad sysselsättning när inflationshotet är över kommer en anpassning att ske, som innebär att kronan försvagas jämfört med sitt ursprungliga värde. Företagen i k-sektorn har Kvaliteten och omfattningen på vad en avgörande betydelse för Sverige exporterar avgör vad Sverige vad Sverige kan utverka som nation kan importera. i utbytet med omvärlden och därmed hela det svenska samhällets välfärdsnivå. Kvaliteten och omfattningen på vad Sverige exporterar avgör vad Sverige som nation kan importera. En hög produktivitetsnivå i k-sektorn är till nytta för alla. 14 Lönepolitiska vägval

17 K-sektorn består till stor del av industrin. Det finns delar av den svenska industrin som tillhör s-sektorn, men denna har stadigt krympt. I dag tillhör nästan hela industrin k-sektorn. För industriföretagen har de internationella marknaderna blivit större och konkurrenterna fler. Det finns verksamheter inom it-, transport- och tjänstebranscherna som blivit mer utsatta för internationell konkurrens. I dagsläget är det fortfarande industrin i Sverige som utgör kärnan av k-sektorn. 3.3 Ökad produktivitet ger ökad reallön Ökad produktivitet ger förutsättningar för ökad reallön. Tekniska förbättringar, ökad kompetens och skicklighet ökar produktiviteten. Produktivitetsförbättringar kan vinnas tillfälligt genom att de anställda arbetar snabbare och hårdare. Sådana produktivitetsvinster är aldrig uthålliga. Långsiktigt hållbara produktivitetsvinster blir det när maskiner, arbetsorganisation och produktionsprocesser utvecklas så att arbetet bedrivs på ett smartare sätt. Produktiviteten kan också öka genom att använda mer utrustningar, maskiner och andra verktyg. Då ökar kapitalinsatsen per arbetad timme. Produktiviteten ökar när mer produceras per arbetad timme. Produktiviteten påverkas också av förändringar utanför företagens grindar. Investeringar i transport- och kommunikationssystem, innovationssystemens utformning och effektivitet liksom utbildning har stor betydelse. Lönepolitiska vägval 15

18 Olika tillväxtstudier påvisar även betydelsen av faktorer som ett väl fungerande rättsväsende, ett stabilt och väl utvecklat finansiellt system, frånvaro av korruption samt tillit människor emellan. Samhällets totala produktivitet påverkas dessutom av förändringar på grund av att sektorer och branscher med hög respektive låg produktivitet ökar eller minskar. Produktivitetsutveckling är den enskilt viktigaste faktorn av de faktorer som bestämmer det reala löneutrymmet. 3.4 En marknad med särdrag På arbetsmarknaden köps och säljs arbetskraft, men arbetskraft är inte en vara vilken som helst. Vid en anställning upprättas ett anställningskontrakt och en social relation mellan arbetsgivaren och den anställde. Arbetet sker oftast tillsammans med andra. De anställda är beroende av varandra för ett bra arbetsresultat. Arbetsgivaren har den starkaste positionen. Finns inget reglerat i kontraktet är det för det mesta arbetsgivaren som bestämmer. Fackföreningens idé är att de anställda genom att organisera sig blir en starkare motpart till arbetsgivaren. Då kan lön och villkor bli bättre. Efter många och långa strider är i dag rätten att organisera sig fackligt erkänd i Sverige och många andra länder. Kollektivavtalet är det kontrakt som fack och arbetsgivare skriver under. Facket och kollektivavtalet mot- 16 Lönepolitiska vägval

19 verkar arbetsgivarnas maktövertag och minskar risken för att anställda ska bli godtyckligt behandlade. Fortfarande är de fackliga rättigheterna inte oomstridda. Kollektivavtalet har också fördelar för arbetsgivaren. Det bidrar till ordning och reda på arbetsplatsen och medför fredsplikt. Jämfört med lagstiftning ger kollektivavtalet större möjligheter till bransch- och företagsmässiga anpassningar. Med ett kollektivavtal blir ansvaret för reglernas tillsyn och tillämpning på arbetsplatsen tydligt. Det är parterna som träffat avtalet som är ansvariga. Utifrån vunna erfarenheter kan reglerna sedan utvecklas. Ett kollektivavtal bidrar också till kostnadsneutralitet mellan arbetsgivare. Även arbetsgivarna har organiserat sig. Det innebär att den beslutsprocess som leder fram till en lön, priset på arbetskraft, är väsentligt annorlunda än beslutsprocessen för priset på varor och tjänster. Lönen är en kompromiss fastställd efter förhandlingar mellan organiserade intressen. Hur organisationerna är formade och hur beslutsprocesserna ser ut skiljer sig åt. Det ser olika ut mellan olika fack och arbetsgivare i Sverige, i olika länder och från en tid till en annan. Lönepolitiska vägval 17

20 När ett anställningsförhållande upprättas blir vissa förhållanden klarlagda, men det finns också betydande inslag av osäkerhet. För den som anställs är det sällan helt klart vilka arbetsuppgifterna blir och hur arbetet och lönen kommer att utvecklas. Arbetsgivaren vet å sin sida inte säkert vad han/hon har köpt och kan vilja ändra på innehållet i arbetsuppgifterna. Den anställde löper hela tiden en risk att inte behövas och många års kunskapsuppbyggnad hos en arbetsgivare kan plötsligt bli värdelös. Förhållandena på den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning reglerade genom kollektivavtal. Många frågor är också reglerade i lag. Ibland går lag och avtal i varandra. Gränssnittet mellan kollektivavtal och lag varierar mellan olika länder och över tiden. Politiska beslut kan vara till fördel eller nackdel för de anställda. Politiska beslut kan snabbt ändra förutsättningarna för parterna. Sammantaget gör dessa skillnader att arbetsmarknaden uppvisar många särdrag, men den fungerar också på många sätt som andra marknader. Tillgång och efterfrågan har betydelse för priset (lönen). Ibland kan marknadskrafterna vara till fördel, ibland kan de ställa till problem. De är under alla omständigheter en faktor att räkna med. 18 Lönepolitiska vägval

21 4. Aktuella omständigheter I detta kapitel beskrivs ett antal aktuella omständigheter och sakförhållanden som har stor betydelse för lönebildningen. 4.1 Den ekonomiska politiken I samband med den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet ändrades inriktningen på den ekonomiska politiken i Sverige. Penningpolitiken fick en överordnad roll och Riksbankens ställning har successivt stärkts. Även finanspolitiken har försetts med tydligare mål och restriktioner. De förändringar som genomförts har inneburit att de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen har blivit mer stabila och förutsägbara. Samtidigt har de ekonomiska ramarna blivit tuffare och sambandet mellan löneökningar och sysselsättning starkare. Svensk valuta och rörlig växelkurs I november 1992 övergav Sverige den fasta växelkursen. Kronans växelkurs mot omvärldens olika valutor är sedan dess rörlig och bestäms på valutamarknaden. En anslutning av den svenska kronan till euron skulle skapa delvis nya förutsättningar för lönebildningen, men lär inte vara aktuell under de närmaste åren. Låg inflation Riksdagen har givit Riksbanken i uppdrag att ansvara för penningpolitiken. Målet är att upprätthålla stabila Lönepolitiska vägval 19

22 priser, vilket betyder att konsumentpriserna i Sverige ska öka med 2 procent per år. Penningpolitiken utformas utifrån förväntningar om inflationsutvecklingen på ett till två års sikt. Utvecklingen av löner och andra arbetskraftskostnader är centrala faktorer för inflationen. För att uppskatta löneutvecklingen använder Riksbanken information om träffade avtal och prognosmodeller för sambanden mellan sysselsättning, arbetslöshet och löner. Både parternas agerande och marknadskrafterna har betydelse. Sysselsättningen Inflationsmålet har skärpt målkonflikten mellan löner och sysselsättning samt ökat parternas ansvar för sysselsättningen. Men det är inte bara parternas agerande som har betydelse. Riksbankens penningpolitiska beslut har stor inverkan på sysselsättningen, liksom politiska beslut fattade av regering och riksdag. Utgångspunkt för IF Metalls agerande En utgångspunkt i denna rapport är att Sverige under de närmaste åren kommer att ha kvar en nationell penningpolitik med dagens inflationsmål, en självständig Riksbank, en nationell valuta och räntereglering samt en rörlig växelkurs. 4.2 Fria kapitalflöden När det i Sverige togs beslut om att avreglera kapitalmarknaden i slutet av 1980-talet förändrades förut- 20 Lönepolitiska vägval

23 sättningarna för produktion, arbete och ekonomisk politik på ett genomgripande sätt. Liknande beslut fattades också i andra länder. De finansiella flödena över landsgränserna har ökat snabbt. Beloppen som omsätts på valutamarknaden är gigantiska. Under en dag är omsättningen fem gånger Sveriges BNP på ett år. Väljarna utvärderar politiken genom att rösta i allmänna val vart fjärde år. Marknadens aktörer utvärderar ett lands penning- och finanspolitik flera gånger per dag. Även händelser på arbetsmarknaden kan sända signaler till marknadens aktörer som direkt påverkar valutaflöden, räntor och investeringar. Utgångspunkt för IF Metalls agerande De fria kapitalrörelserna medför att avkastning på kapital i Sverige måste vara på ungefär samma nivå som i omvärlden. I annat fall kommer den nödvändiga förnyelsen av svensk industri att stanna av. Ett rimligt mål är att Sverige, trots sin litenhet, inte ska uppfattas som mer riskabelt att investera i än andra större industrialiserade länder. Starka statsfinanser, en valuta med trovärdig växelkurs och en väl fungerande arbetsmarknad kan bidra till att detta mål uppfylls. 4.3 Globaliseringen Så länge det funnits nationer har det också förekommit ekonomiskt utbyte över nationsgränserna. Ett antal politiska beslut och nya tekniska landvinningar har gjort att Lönepolitiska vägval 21

24 detta utbyte tagit ett språng uppåt. Kina, Indien, Sydostasien, Östeuropa och Ryssland har alltmer inlemmats i den marknadsekonomiska sfären. Begreppet globalisering söker fånga upp dessa förändringar. Det kulturella, politiska och ekonomiska utbytet blir i allt högre utsträckning globalt. Globaliseringen innebär att handeln kan utvecklas och svenska produkter kan göra sitt inträde på nya stora marknader. Den internationella specialiseringen och arbetsdelningen tilltar och skapar tillväxt. För ett litet exportberoende land som Sverige innebär det stora fördelar. Importen kan bli billigare. Globaliseringen för med sig att tillverkningsindustrin sprids över världen. Nya länder deltar i den internationella arbetsdelningen. Världshandeln med halvfabrikat och färdiga produkter ökar. I många globalt verksamma företag sker en uppdelning av produktionen i flera led mellan fabriker långt från varandra. Halvfabricerade varor skickas fram och tillbaka över jorden. De transnationella företagens investeringar spelar en viktig roll i globaliseringen. Arbetsfördelningen mellan världens länder styrs till stor del av dessa företag. Ägandet blir också mer internationellt. I de flesta länder blir näringslivet i allt högre grad utlandsägt. Den tillgängliga arbetskraften på världsmarknaden har tredubblats. Löne- och produktivitetsskillnaderna mellan de gamla industriländerna och de nya länderna är väldigt stora. Under de närmaste decennierna kommer svensk 22 Lönepolitiska vägval

25 industri att möta konkurrens från länder med en kraftig industriell tillväxt och arbetskraftskostnader på en väsentligt lägre nivå än den svenska. På sikt kan dessa skillnader förväntas minska, men under överskådlig tid kommer skillnaderna att vara stora. Globaliseringen har framför allt inneburit att kapital flyttar, men inte arbetskraft. Det finns fortfarande restriktioner för migration globalt. En viss ökning av högutbildades rörlighet har skett. Rörelsen är störst från fattiga till rika länder. Utgångspunkt för IF Metalls agerande Det mesta av det som allmänt beskrivs som globalisering har IF Metall små möjligheter att påverka. IF Metall ska utgå från att globaliseringen fortsätter och fördjupas. Globaliseringens påverkan på löne- inför delvis nya förutsättningar. Globaliseringen ställer lönebildningen bildningen är framför allt indirekt en följd av förändringar i handels- och kapitalströmmar. Globaliseringen ställer lönebildningen inför delvis nya förutsättningar. 4.4 EU EU-samarbetet påverkar lönebildning och arbetsmarknad i Sverige mer än globaliseringen. Det beror på att det i princip råder fri rörlighet för arbetskraft inom EU och att politiska beslut och rättsutslag på EU-nivå direkt påverkar förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Lönepolitiska vägval 23

26 Löneskillnaderna inom EU är i dag större än tidigare. Nivån på arbetskraftskostnaderna i de nya medlemsländerna ligger på procent av de svenska. De låga arbetskraftskostnaderna har medfört utflyttning av en del produktion, framför allt produktion av enklare och standardiserade produkter. Samtidigt kan efterfrågan från nya marknader öka sysselsättningen i Sverige. Inom EU råder i princip fri rörlighet för arbetskraften. En arbetstagare som kommer från ett annat EU-land till Sverige för att arbeta behöver varken uppehålls- eller arbetstillstånd. När EU utvidgades österut fanns möjligheter för de gamla medlemsländerna att införa övergångsregler som begränsade den fria rörligheten de första sju åren. Sverige valde att inte införa några övergångsregler. För att förhindra att den fria rörligheten leder till social dumpning krävs att kollektivavtalen har en hög täckningsgrad och att innehållet inte försämras. EU:s sociala dialog ger arbetsmarknadens parter möjlighet att träffa uppgörelser inom vissa områden på europeisk nivå. En uppgörelse omvandlas till ett EU-direktiv som sedan implementeras i medlemsländerna. Dessa uppgörelser har i flera fall stärkt arbetstagarnas position gentemot arbetsgivarna. En annan konsekvens är att den nationella lagstiftningen inom det arbetsrättsliga området har ökat. 24 Lönepolitiska vägval

27 Ibland kan initiativ inom andra områden ha stor betydelse på arbetsmarknaden. Ett exempel är förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden som lades fram av kommissionen i början av Den europeiska fackföreningsrörelsen såg att förslaget skulle leda till social dumpning och utflaggning av företag. Ett omfattande arbete startade för att få en ändring till stånd. EFS 2 fick stort gehör för sina krav. Den omstridda ursprungslandsprincipen togs bort och flera känsliga branscher blev undantagna. Det förändrade direktivet antogs i december Det förekommer att EU-fördragens grundläggande principer om de fyra friheterna (fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbete) liksom principen om fri konkurrens kommer i konflikt med de nationella arbetsrättsliga reglerna. Den 18 december 2007 lämnade EG-domstolen sin dom i målet Laval un Partneri (det så kallade Vaxholmsmålet). Innan denna dom kom kunde konstateras att de förändringar av de svenska regelverken som varit nödvändiga till följd av det svenska EU-medlemskapet, antingen understött kollektivavtalets ställning och/eller arbetstagarparten eller varit neutrala i förhållandet mellan parterna. 2 EFS (Europeiska Fackliga Samorganisationen) består av de fackliga centralorganisationerna i Europas länder och de europeiska branschfederationerna. Lönepolitiska vägval 25

28 Vilka konsekvenserna blir av EG-domstolens beslut i målet Laval un Partneri är ännu för tidigt att ha en klar uppfattning om. Klart är att utslaget är en missräkning utifrån ett fackligt perspektiv. Möjligen kommer det också att få oönskade konsekvenser för de svenska arbetsgivarna. Kraven kan komma att växa på mer detaljerade bestämmelser i kollektivavtalen, exempelvis när det gäller löner och arbetstider. Det är också sannolikt att det behöver göras vissa förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige. Hela rättsprocessen är fram till i dag ett uttryck för att de svenska arbetsmarknadsparterna inte förmått att komma fram till en gemensam uppfattning om vilka regler som bör gälla. EG-domstolens ställningstagande rör ett antal frågor som den svenska Arbetsdomstolen begärt förhandsavgörande om för att kunna döma i målet. Förhandsavgörandet behandlar de vidtagna stridsåtgärdernas förenlighet med förbudet mot inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster, förbudet mot diskriminering samt direktivet om utstationering av arbetstagare. Utgångspunkt för IF Metalls agerande Det svenska medlemskapet i EU ger många fördelar. Hur EU utvecklas beror på de politiska styrkeförhållandena. Beslut inom EU kan få direkta effekter på svensk arbetsmarknad. 26 Lönepolitiska vägval

29 Det är därför viktigt för IF Metall, svensk och övrig europeisk fackföreningsrörelse att påverka utvecklingen inom EU. 4.5 Industriarbetet Industrin ställer nya och ökade krav på de anställda. Företagen behöver kunniga, flexibla och engagerade arbetare när produktionens villkor förändras och konkurrensen ökar. Utbildningskraven ökar på IF Metalls medlemmar och även på övriga anställda. Undersökningar som bland annat Arbetsmarknadsstyrelsen gjort visar att kraven på högre kompetens lär bli ännu större i framtiden. Det gäller såväl ökade krav på breddad kompetens som spetskompetens. Många arbetsgivare är oroade över bristen på utbildad arbetskraft, inte minst från de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Antalet anställda inom industrin har minskat med någon procent per år under den senaste tioårsperioden 3. Ändå är behovet av nyanställningar inom industrin stort. Mellan och personer väntas lämna industrin på grund av pensionering varje år under de närmaste åren. Nya kunskapskrav och förändrade arbetsuppgifter skapar också behov av nyanställningar. Därutöver finns en naturlig rörlighet mellan olika arbeten, företag och branscher som skapar ett nyrekryte- 3 Denna minskning uppvägs till stor del av att antalet anställda i företag som klassificeras som industrinära tjänsteproducenter samtidigt ökat. Lönepolitiska vägval 27

30 ringsbehov. Omkring personer anställs varje år inom industrin som tillsvidareanställda. Därtill kommer ungefär personer som anställs på tidsbegränsade arbeten, varav en del övergår i tillsvidareanställning. Samtidigt kan arbete inom industrin vara mer otryggt än inom andra verksamheter, beroende på att industrin är mer utsatt för internationell konkurrens och en hög omvandlingstakt. Drygt 70 procent av alla privatanställda arbetare som varit föremål för TSL:s omställningsstöd kommer från LO:s industriarbetareförbund. Fler av IF Metalls medlemmar kommer att ha yrkesutbildning i botten när de anställs i industrin. För de anställda blir kompetensutveckling och vidareutbildning allt viktigare för den framtida löneutvecklingen. Kraven på omställning gör det viktigt med breda yrkeskunskaper. Utbildningskraven ökar för både industriarbetare och tjänstemän. Civilingenjörsförbundet (CF) fördubblade i stort sett antalet medlemmar mellan 1992 och Andelen tjänstemän ökar också på arbetsmarknaden i stort. TCO och Saco har i dag tillsammans fler medlemmar än LO. I dag är cirka 40 procent av alla industrianställda tjänstemän. Arbetarnas och tjänstemännens lönesumma är ungefär lika stor. Utgångspunkt för IF Metalls agerande Framtidens industriarbetare behöver både bredare och djupare yrkeskunskaper. Svensk industri måste kon- 28 Lönepolitiska vägval

31 kurrera med hög kompetens, kvalitet och effektivitet och kan inte priskonkurrera med billig arbetskraft. 4.6 Fackliga samarbeten När fackförbunden inom industrin 1996 tog initiativet till de förhandlingar som ledde fram till Industriavtalet startade samarbetet i Facken inom industrin. Detta samarbete föregicks av ett samarbete i Förhandlingsrådet mellan dåvarande Metall, Sif och CF gentemot Verkstadsföreningen. Samarbetet i Förhandlingsrådet, som startade 1992, och i Facken inom industrin var avgörande för att facken kunde vinna kampen för riksavtalen. Industriavtalet har stärkt och fördjupat samarbetet i Facken inom industrin. Inför en avtalsrörelse enas förbunden om en gemensam plattform. Plattformen innehåller avtalskrav och långsiktiga avtalspolitiska mål. Under avtalsrörelsen sker en nära samverkan. Samarbetet sker med beaktande av förbundens suveränitet. Vissa ordningsregler finns för hur förbunden ska uppträda gentemot varandra under en avtalsrörelse. LO-förbunden inom industrin, Unionen 4 och Sveriges Ingenjörer 5 har gemensamma motparter i avtalsförhandlingarna. Samverkan ger de fackliga kraven extra tyngd och förhindrar att arbetsgivarna spelar ut förbunden mot varandra. 4 Det nya fackförbund som bildats av Sif och HTF den 1 januari Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet gick samman 2007 och blev Sveriges Ingenjörer. Lönepolitiska vägval 29

32 IF Metall samarbetar också med övriga LO-förbund i löne- och avtalspolitiska frågor. LO har inte någon operativ roll i förhandlingar om löner och allmänna villkor. Samarbetet går ut på att samordna krav och agerande. Denna form av samordnade förbundsförhandlingar har funnits sedan I de två senaste avtalsrörelserna har LO haft en direkt operativ roll i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om avtalspensioner och om en omställningsförsäkring för privatanställda arbetare. Ett problem med samordningen inom LO är att avtalskraven blivit alltmer detaljerade. Ett annat problem, som uppstod i 2007 års avtalsrörelse, var att LO ville begränsa förbundens suveränitet i konfliktfrågor. Syftet var inte att begränsa möjligheterna till konflikt, utan att en majoritet i LO:s styrelse skulle kunna utkräva sympatiåtgärder från andra förbund utan deras samtycke. Detta förhållande kombinerat med att IF Metall starkt ogillade tekniken att uppnå jämställdhet med hjälp av kvinnopotter/jämställdhetspotter 6 gjorde att IF Metalls ordförande reserverade sig i LO:s styrelse. Efter vissa klargöranden valde IF Metall ändå att ställa sig bakom LO-förslaget. Samarbetet i de europeiska branschfederationerna och EFS har blivit viktigare efter Sveriges medlemskap i EU. 6 Pott som beräknas utifrån andelen kvinnor på ett visst avtalsområde. 30 Lönepolitiska vägval

33 Europeiska Metallarbetarefederationen (EMF) har byggt upp ett system för informationsutbyte i avtalsfrågor mellan medlemsförbunden. Även andra europeiska federationer planerar att göra detsamma. För att nå framgång är samarbete med andra fackliga organisationer viktigt. Förbunden i EMF har enats om principer för beräkning av löneutrymmet och har mål för arbetstidens längd. Förbunden har också enats om att ställa vissa gemensamma avtalspolitiska krav i avtalsrörelserna i alla länder. Utgångspunkt för IF Metalls agerande IF Metalls lönepolitik tar sikte på de lönepolitiska mål som förbundet har bestämt. För att nå framgång är samarbete med andra fackliga organisationer viktigt. 4.7 Industriavtalet och Medlingsinstitutet Industriavtalet och Medlingsinstitutet är två relativt nya institutioner på svensk arbetsmarknad, med stor betydelse för lönebildningen i Sverige. Industriavtalet innehåller ett antal handfasta regler för hur riksavtalsförhandlingar ska bedrivas. Parterna tillsätter opartiska ordförande med uppgift att vid behov bistå parterna och Industrins ekonomiska råd med uppgift att ta fram fakta och ge råd i ekonomiska frågor. Lönepolitiska vägval 31

34 Industriavtalet har förbättrat förhandlingsprocessen. Avtalet innehåller en partsgemensam beskrivning av viktiga förutsättningar för industriell verksamhet i Sverige. Ett antal områden som är särskilt viktiga för svensk industris konkurrenskraft pekas ut. Utifrån dessa beskrivningar har det partsgemensamma arbetet breddats och fördjupats i syfte att utveckla svensk industri. Avtalet föregicks av mycket hårda motsättningar mellan parterna. Industriavtalet är därför också en symbol för ett handslag som återupprättade förtroendet mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Ett skäl till att parterna lyckades var att statsmakterna hotade ingripa i lönebildningen. Industriavtalet höll statsmakterna borta. Outtalat ligger i detta förtroende att parterna visar stor återhållsamhet med att springa till politikerna och be dem ändra lagstiftningen om parterna inte själva kommer fram i en fråga. En styrka med Industriavtalet är att det överbryggar den historiska uppdelningen av anställda i arbetare och tjänstemän. Industriavtalet stärker samarbetet inom industrin. År 2000 inrättades det nya Medlingsinstitutet (MI). MI fick mer resurser och ökade befogenheter jämfört med dess föregångare, Statens förlikningsmannaexpedition. Flera innovationer i Industriavtalet smittade av sig på förändringarna i lagstiftningen och idéerna kring hur MI borde arbeta. 32 Lönepolitiska vägval

35 För industrins parter var det viktigt att den nya lagstiftningen inte ledde till dubbla processer, en process enligt Industriavtalet och en enligt den nya lagstiftningen. Lagstiftningen kom att utformas så att Industriavtalet och andra så kallade förhandlingsordningsavtal gavs en särställning. MI:s verksamhet påverkar inte de avtalsområden som omfattas av Industriavtalet i någon större omfattning, men för IF Metalls medlemmar som tillhör exempelvis Motorbranschavtalet och Samhallavtalet har MI större betydelse. Det har under lång tid funnits en samsyn i Sverige om att avtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn bör vara lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Den traditionen har sina rötter i 1930-talets Saltsjöbadsavtal. Exportindustrin skulle vara löneledande. Denna princip ingick på samma sätt som principen om att staten inte skulle lägga sig i lönepolitiken, i vad som brukar betecknas som ett hemligt tilläggsprotokoll 7 till huvudavtalet. Det var en viktig del i det som brukar betecknas som Saltsjöbadsandan. Under och 1980-talen blev denna princip inget mer än läpparnas bekännelse. I praktiken utvecklades en situation där det blev en kapplöpning mellan offentligt och privat anställda och mellan arbetare och tjänstemän. 7 Det är oklart om det finns något sådant protokoll. Det kanske snarare rör sig om ett antal handlingsprinciper som parterna var överens om och handlade efter, men inte skrev ned. Lönepolitiska vägval 33

36 Avtalen fylldes med kompensationsklausuler. Ingen litade på någon. Med Industriavtalet återupprättades principen om den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. I praktiken har det varit så att parterna inom industrin träffat avtal som varit vägledande för övriga parter på arbetsmarknaden. MI har till uppgift att tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll 8. Dessutom ska MI verka för att förhandlingar inom internationellt konkurrensutsatta avtalsområden avslutas först om det förs i tiden parallella förhandlingar 9. Lönebildningen har fungerat betydligt bättre de senaste tio åren jämfört med decennierna innan. Man får gå tillbaka till och 1960-talen för att hitta en period med motsvarande eller högre reala löneökningar. Då var det LO och SAF som stödda på Saltsjöbadsavtalet var de dominerande aktörerna på svensk arbetsmarknad. De senaste tio åren har också varit en bra period för arbetsgivarna. Industriproduktionen har ökat och svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft. Trots det jämförelsevis goda utfallet finns kritik mot Industriavtalet. En del av kritiken kommer från medlemmarna i de fackförbund som omfattas av avtalet. Inom 8 Medlingsinstitutets instruktion. 9 Proposition 1999/2000: Lönepolitiska vägval

37 IF Metall har det framförts kritik om att Industriavtalet har inneburit att tjänstemännen fått högre löneökningar än arbetarna. Det är riktigt att vissa grupper av tjänstemän hade högre löneökningar under en period, men så var inte fallet under avtalsperioden Det är högst oklart om den högre löneökningstakten för tjänstemän var en effekt av Industriavtalet och om utvecklingen varit bättre för arbetarna om Industriavtalet inte funnits. Att en grupp har något högre löneökning under en period och en annan grupp under en annan period, behöver inte leda till omedelbara kompensationskrav. Däremot kommer inget samarbete att hålla om en grupp systematiskt och under en längre tid gynnas mer. Kritik kommer också från fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer utanför industrin. I samband med avtalsuppgörelserna brukar även företrädare för industrins arbetsgivare stämma in i kritikerkåren. Kritik har funnits ända sedan Industriavtalets tillkomst. Ändå har Industriavtalets roll som nav och norm för lönebildningen i Sverige snarast stärkts. Samtidigt är det inte bra för Industriavtalets legitimitet om kritiken blir för omfattande och biter sig fast hos vissa grupperingar. Industriavtalet omfattar också en mindre andel av de anställda på arbetsmarknaden i dag jämfört med när det kom till för drygt tio år sedan. Lönepolitiska vägval 35

38 Utgångspunkt för IF Metalls agerande Formerna för lönebildningen är inte viktigast, det är resultatet som räknas. Resultatet under Industriavtalets tioåriga historia talar till dess fördel. Industriavtalet är en kompromiss träffad mellan industrins parter och går att utveckla om parterna enas om det. 4.8 Arbetsgivarna Arbetsgivarorganisationernas mål och handlande har stor betydelse för vilka strategier IF Metall och fackföreningsrörelsen i övrigt ska välja. Arbetsgivarna vill helst bestämma själva och ha full handlingsfrihet. När de inte kan bestämma själva vill de ha klara spelregler, stabilitet och förutsägbarhet. I alla lägen söker de kostnadsminimering. Handlingsfrihet, stabilitet och kostnadsminimering är tre mål som kan dra åt olika håll. Arbetsgivarna tvingas därför att balansera målen och göra prioriteringar. Vad arbetsgivarna prioriterar varierar från en tid till en annan och mellan olika branscher beroende på rådande omständigheter. Exempelvis vill Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen att riksavtalen görs helt dispositiva, dvs. att det inte finns några tvingande regler. De vill att fler frågor ska bestämmas direkt mellan arbetsgivaren och den enskilde. De vill inte att riksavtalen ska innehålla löneökningar. Samtidigt vill de ha fredsplikt. Kompromissen de tvingats ställa upp på är att det träffas riks- 36 Lönepolitiska vägval

39 avtal med både löneökningar och tvingande regler samtidigt som det ger fredsplikt. Arbetsgivarna driver, åtminstone för tillfället, inte linjen att alla frågor inklusive konflikträtten ska flyttas ned på lokal nivå. Ett problem för arbetsgivarna är att olika branscher gör olika prioriteringar. Lösningen är i regel att varje arbetsgivare får agera efter branschens egna förutsättningar inom ramen för ett gemensamt agerande. Problemet blir då att fastställa den gemensamma ramen. Dåvarande SAF beslutade 1990 att förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor skulle ske på förbundsnivå. SAF hade inte längre något förhandlingsmandat. Många industriarbetsgivare ville gå ännu längre och föra ned förhandlingarna på företags- eller koncernnivå. Inspirerade av utvecklingen i de anglosaxiska länderna och nyliberala politiska strömningar förespråkade många ekonomer och moderaterna, under 1990-talets första del, att kollektivavtalet borde upphöra alternativt kraftigt försvagas och ersättas av individuella avtal. Så långt ville inte arbetsgivarna gå. De ville behålla kollektivavtalet som fredspliktsinstrument. Avtalsrörelsen 1995 blev ett stort misslyckande för arbetsgivarnas strategi. När Industriavtalet träffades 1997 valde industriarbetsgivarna att prioritera stabiliteten högst. De accepterade riksavtal med löneökningar. I utbyte fick de löneökningar på rimlig nivå och lägre risk för arbetsmarknadskonflikter. Lönepolitiska vägval 37

40 För att strategin skulle vara framgångsrik krävdes att övriga arbetsgivare accepterade industrins lönenormerande roll. Industriarbetsgivarna accepterade också att arbetstiden förkortades, men krävde ökad flexibilitet i utbyte. I dag saknas en klar arbetsgivarstrategi. Flera företrädare för arbetsgivarorganisationer utanför industrin angrep i 2007 års avtalsrörelse Industriavtalet och industrins arbetsgivare. Uppenbarligen vill en inte obetydlig del av arbetsgivarna komma bort från Industriavtalet. Vissa arbetsgivare anser att Industriavtalet är alltför styrande, andra att det styr fel saker. Samtidigt bedriver Svenskt Näringsliv sedan flera år en omfattande kampanj mot de fackliga organisationernas konflikträtt. Målet är att försvaga de fackliga organisationernas ställning. Den borgerliga regeringen har uttalat att de inte avser att ändra i konflikträtten eller göra några större förändringar av arbetsrätten. I stället har de valt en linje där de i ord säger sig värna den svenska modellen och kollektivavtalen. Den borgerliga regeringens politik inriktas på diverse så kallade utbudsstimulerande åtgärder och kraftiga försämringar av arbetslöshetsersättningen och arbetsmarknadspolitiken. 38 Lönepolitiska vägval

41 Ett särskilt problem är svårigheterna att teckna kollektivavtal med de arbetsgivare som väljer att inte gå med i en arbetsgivarorganisation. Utgångspunkt för IF Metalls agerande IF Metall och fackföreningsrörelsen i övrigt måste ha en beredskap för att möta olika arbetsgivarstrategier i framtiden. Lönepolitiska vägval 39

42 5. Kritiska faktorer Om de lönepolitiska målen ställs mot de grundläggande förutsättningar och aktuella omständigheter som råder framkommer ett antal kritiska faktorer. I detta kapitel utvecklas och problematiseras fyra, för en framgångsrik lönebildning, särskilt viktiga kritiska faktorer. 5.1 Industrins förnyelseförmåga Förmågan till industriell förnyelse är central för möjligheterna till fortsatta reala löneökningar. Ska svensk industri hävda sig i den internationella konkurrensen måste förnyelseförmågan vara stor. Det måste vara intressant att investera Parterna kan bidra till industrins förnyelse med ett partsgemensamt arbete för industriell utveckling. och utveckla industriell verksamhet i Sverige. Förnyelseförmågan bestäms av många olika faktorer: investeringar i maskiner, anläggningar, informations- och kommunikationsteknologi, satsningar på utbildning, forskning och utveckling, utveckling av produktion och arbetsorganisation, viljan och förmågan att ta industriella risker, att satsa långsiktigt och uthålligt, möjligheten att frigöra och flytta kapital till mer produktiva områden m.m. Parterna kan bidra till industrins förnyelse med ett partsgemensamt arbete för industriell utveckling. Ett annat sätt är att föra en lönepolitik som främjar lärande, utbildning och utveckling i arbetet. 40 Lönepolitiska vägval

43 Statsmakternas bidrag är också viktigt. Samhällets investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning har en avgörande betydelse för industrins förnyelseförmåga. De fackliga organisationerna kan skapa bättre förutsättningar för industriell förnyelse genom att föra en lönepolitik som gör svensk industri fortsatt konkurrenskraftig. Företagen kan bidra till industrins förnyelse genom att satsa verksamhetens överskott i produktiva investeringar i stället för att bevilja sig själva alltför generösa ersättningar, bonusar och pensioner. För att de anställda ska vara motiverade till höga prestationer och ställa upp på återkommande förändringar, måste det i företagens ledningar finnas ett ledarskap som inspirerar och inger respekt. Samma personer kan inte med bibehållen trovärdighet först bevilja sig själva fantasilöner och höga bonusar och i nästa stund predika återhållsamhet för det stora flertalet. Industrins förnyelseförmåga är en kritisk faktor för en framgångsrik lönebildning. Facken kan undergräva förnyelseförmågan genom att bortse från de restriktioner som finns för lönebildningen. Arbetsgivarna kan skjuta sig själva i foten genom ett dåligt ledarskap, som får tilliten till deras omdöme och motiv att brista. Lönepolitiska vägval 41