1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016: /1 Handläggare Sofie Lagerfelt Fernström Rapporter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna. Beslutsunderlag Ordförandebeslut om IOP med föreningen Drömfabriken, Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap mellan Strängnäs kommun och föreningen Drömfabriken i Stallarholmen, Verksamhetsplan 2017 Samhällsbyggnadsnämnden, Protokollsutdrag, överförmyndarnämnden 111, Protokollsutdrag, överförmyndarnämnden 112, Reservation till överförmyndarnämndens ärende gällande deras verksamhetsplan, Preliminär verksamhetsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommun för 2017 Protokollsutdrag, kultur- och fritidsnämnden 76, Protokollsutdrag, Regionförbundet 39, Protokollsutdrag, Regionförbundet 40, Protokollsutdrag, Regionförbundet 41, Protokollsutdrag, Regionförbundet 48, Protokollsutdrag, Regionförbundet 50, Protokollsutdrag, Regionförbundet 51, Protokollsutdrag, Regionförbundet 52, Protokollsutdrag, socialnämnden 103, Samarbetsavtal mellan Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun angående socialjour, Protokollsutdrag, barn- och utbildningsnämnden 171, Protokollsutdrag, barn- och utbildningsnämnden 172, Verksamhetsplan 2017 Barn- och utbildningsnämnden, Beslutet skickas till - Sofie Lagerfelt Fernström Kommunsekreterare Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

2 STRÄNGNÄSKOMMUN Kulturkontoret DELEGATIONSBESLUT Dnr KFN/2016: /2 Handläggare SofieWidmark Tel. O Beslut enligt delegationsordning för Kultur- och fritidsnämnd 0rdförandebeslut om IOP med föreningen Drömfabriken Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att z. ingå en överenskommelseom Id6buret Offentligt Partnerskap(IOP) med föreningendrömfabrikeni Stallarholmenunder perioden Beslutethar fattats med stöd av punkt i.4 i Kulhir- och fritidsnämndens delegationsordning. Beskrivning av ärendet FöreningenDrömfabriken har sedan2014 drivit mötesplatsstallarholmen i projektform. Kommunen har stått för hyra av lokaler och även gett föreningen ett årligt driftbidrag. I projektplanen formuleras följande uppdrag: "Visionen är att ta fram en struktur eller modell för en mötesplatssom byggerpå nya samverkansformer,där en mångfaldav verksamheterkan ägarum under bådedag-och kvällstid ochdär såvälunga som gamla kan mötas." För att fortsättautvecklamötesplatsstallarholmeningår Strängnäskommunett Idåburet Offentligt Partnerskap(IOP) med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen.Det är ett partnerskap som användsnär varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt. Syftet med partnerskapetär att utveckla Mötesplats Stallarholmen genom att stärkasamverkanmellan kommunenoch Drömfabriken.Parternavill skapaett långsiktigt samarbeteoch en tät dialog mellan den offentligaoch den ideella sektorn. Målet är att Mötesplats Stallarholmen ska fungera som en modell för andra mötesplatseri kommunenoch att Drömfabrikenskastödja dessai form av handledningi deras arbete med att utveckla verksamheterna. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

3 STRÄNGNÄSKOMMUN 2/2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunenbetalar årligen hyran på 4oo ooo kr för mötesplatsstallarholmen. Hyresavtalet sträcker sig fram till och med I detta partnerskapbetalarkommunenårligen 4oo ooo kr till Drömfabriken. Betalningensker den 3i januari. Uppföljning Drömfabrikentar varjeår fram en verksamhetsplanoch en budgetför Mötesplats Stallarholmen. Vid årets slut sammanställs en verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall. Drömfabriken sammanställerocksåstatistik över föreningensolika aktiviteter där både kön och ålder framgår. Man tar även fram statistik över antalet besökare ochbeläggningenpå Mötesplatsen. Det ska redovisasför kommunen en gångom året. Beslutsunderlag Överenskommelse IdåburetOffentligtPartnerskapmellanSträngnäs kommun och föreningen Drömfabriken i Stallarholmen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för kännedom FöreningenDrömfabriken Lars Larsson Ordförande

4 STRÄNGNÄSK0MMUN 0verenskommelse om Id6buret Offentligt Partnerskap mellan Strängnäs kommun och föreningen Drömfabriken i Stallarholmen. Bakgrund Majoriteten i Strängnäskommun, moderaterna och socialdemokraterna,skrev i sin majoritetsförklaring :"Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatseri alla kommundelar." Kultur- och fritidsnämndenbeslutadeom definition av mötesplats2016-o2-23: "En mötesplatsär en plats där människor möts och samverkar,och tillsammans bidrar till en socialsammanhållningsamt kreativitet ochutvecklingi kommundelen." I kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan2017 skriver ordförande Lars Larssoni sitt förord: "Mötesplatserna ska utvecklas.nämnden har tillsatt en gruppsom arbetar specielltmed frågan.mötesplatsernaskaparutryrnmeför ideell verksamhetoch är en viktig bit i arbetet att utveckla kommunal demokrati." FöreningenDrömfabriken har sedan2014 drivit mötesplatsstallarholmen i projektform. Kommunen har stått för hyra av lokaler och ävengett föreningen ett årligt driftbidrag. I projektplanen formuleras följande uppdrag:visionen är att ta fram en struktur eller modell för en mötesplatssom byggerpå nya samverkansformer,där en mångfald av verksarnheterkan äga rum under bådedag- och kvällstid och där såvälunga som gamla kan mötas." För att fortsätta utveckla Mötesplats Stallarholmen ingår Strängnäskommun ett Idöburet Offentligt Partnerskap(IOP) med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen.Det är ett partnerskap som användsnär varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt. Parter Strängnäskommun Genom kultur- och fritidsnämnden Nygatan i Strängnäs Organisationsnummer Drömfabriken i Stallarholmen,ideell förening Brogatan i Stallarholmen Organisationsnummer Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan10 Fax Strängnäs

5 STRÄNGNÄSKOMMUN Knnta ktpersoner För Kornmunen Christer Hermansson,kulturchef, tel i För Drömfabriken StefanSeidel, ordförande i Drömfabriken, tel O IO 25 Värdegrund Partnerskapetskabyggapå respektför parternasolika förutsättningaroch bygga på dialog i olika former. Kommunensvision lyder:"tillsammansoch med invånarnyttani fokus,skaparvi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen." Denförverkligasgenomvärdegrundsorden:utveckling,respekt,öppenhetoch tydlighet. Drömfabriken har bland annat följande formuleringar i sin värdegrund:"vi vill verkaför alla människorslika värde.vi bejakarmångfaldoch tror på att skillnaderberikar vår ort! Vi vill ävenstötta människoratt förverkligasina drömmar och idåer." Detfinns en samklangmellan kommunensfokus på invånarnyltanoch Drömfabrikensambition att stötta människoratt förverkligaden mångfaldav idåer som finns i varje lokalsamhälle.detta utgör en meningsfullgrund för att skapaett partnerskapmellan kommunen och Drömfabriken. Syftet med partnerskapet Syftetmed partnerskapetär att utveckla Mötesplats Stallarholmen genom att stärkasamverkanmellan kommunenoch Drömfabriken.Parternavill skapaett långsiktigt samarbeteoch en tät dialog mellan den offentligaoch den ideella sektorn. Målet är att MötesplatsStallarholmen ska fungera som en modell för andra mötesplatseri kommunenoch att Drömfabrikenskastödja dessai form av handledning i deras arbete med att utveckla verksamheterna. Kultur- och fritidsnämndenhar följandemål i Verksamhetsplan2017:"Strängnäs kommun erbjuder attraktiva och tillgängliga kultur- och fritidsverksamheter." Genomatt ingå detta partnerskapmed Drömfabrikenkan måluppfyllelsenöka. För Drömfabrikeninnebärpartnerskapetatt man kan arbetalångsiktigt med att utvecklaföreningensolika verksamhetsgrenar: att driva Mötesplats Stallarholmenoch göraplatsenalltmer tillgänglig och välbesökt,att bredda utbudet av aktiviteter och evenemangnär det gäller områden som kultur, Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan10 Fax Strängnäs

6 STRÄNGNÄSKOMMUN näringslivoch hälsa,att skapaen bred och långsiktigfrivilligverksarnhetsomtar tillvara civilsamhälletsengagemang,att skapasamarbetenmellan föreningar, företag och andra organisationer. Målgrupp och verksamhet Målgruppenär alla invånarei kommundelenstallarholmenmed särskilt fokuspå barn och unga som är en målgrupp som är prioriterad av kommunen. Verksamhetenskabedrivasutifrån kommunensdefinition av vaden mötesplats är:"en mötesplatsär en plats där människor möts och samverkar,och tillsammansbidrar till en socialsammanhållningsamt kreativitetoch utvecklingi kommundelen." MötesplatsStallarholmenskaävenfungerasom en modellför andramötesplatser i kommunenoch Drömfabrikenskastödjadessai form av handledningi deras arbete med att utveckla verksamheterna. Drömfabrikenhar sedan2014ansvaratt driva MötesplatsStallarholmen,vilket bland annat innebäratt föreningensköterbokningenav mötesplatsen.det ansvaretfortsätter inom ramenför partnerskapetmed kommunen.mötesplatsen är idag en naturlig träffpunkt för bådebarn, unga, vuxna och äldre, men det finns utryrnme för fler aktiviteter på platsen.drömfabriken ansvararför att allt fler föreningar, organisationer och företag i närsarnhälletanvändermötesplatsen. Drömfabriken erbjuder ett brett utbud av aktiviteter i Stallarholmen för både barn, ungdomar, vuxna och äldre. Föreningen ordnar bland annat kurser i dans, teater,capoeira,spanskaoch sommarkurser för barn och ungdomar i samarbete med kommunen, företagarfrukostar i samarbetemed StallarholmensNätverk, evenemangsom sommar- och julmarknader, vintagefestival,hantverkscafåeroch filmstudio. Drömfabriken avseratt fortsättabreddautbudet med särskilt fokuspå barn och ungdomar och med utgångspunkt från de önskemålsom finns i närsamhället. Drömfabrikendriver äventillsammansmed Stallarholmensförsamlingen frivilligbyrå med ett stort antal människorsombidrar med sitt engagemangnär det gäller bland annat läxläsning på Stallarholmsskolan,besök av äldre, anordnandetav olika kulturevenemang och stöttande av ensamkommande flyktingbarn. Drömfabriken kommer fortsättautvecklafrivilligbyrån och skapaen förebild kring hur närsamhälletsengagemangkan tillvaratas. Drömfabriken verkar för att skapa flera kreativa samarbetenpå orten. Föreningenhar idag bland annat ett nära samarbetemed Stallarholmens församling,stallarholmsskolan,lokala föreningaroch företag,och kommunen. Drömfabriken kommer vidare att ytterligare utveckla nätverkandet mellan skola, Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankglro Nygatan 10 Fax Strängnäs

7 STRÄNGNÄSK0MMUN församling, förening, företag och driftiga ortsbor, bland annat genom att skapa samarbetenmellan de aktörer på orten som är inriktade på barn- och ungdomsaktiviteter. Samverkan och kunskapsöverföring En särskild mötesplatsgruppskapassom bestårav representanterfrån kommunen,drömfabriken och tillkommande nya mötesplatser.de träffas fyra ganger per ar. Kommunensarbetsgruppför mötesplatserfungerar som samtalspartneri utvecklingsarbetet. Finansiering av verksamheten Kommunen betalar årligen hyran på 4oo ooo kr för mötesplatsstallarholmen. Hyresavtaletsträcker sig fram till och med I detta partnerskap betalar kommunen årligen 4oo ooo kr till Drömfabriken. Betalningensker den 3i januari. Drömfabriken genomför verksarnheti enlighet med dennaöverenskommelseom idåburet offentligt partnerskap. TTppföljning Drömfabriken tar varje år fram en verksarrföetsplanför MötesplatsStallarholmen och en budget. Vid årets slut sammanställs en verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall. Drömfabriken sammanställerocksåstatistik över föreningensolika aktiviteter där både kön och ålder framgår. Man tar även fram statistik över antalet besökare och beläggningenpå Mötesplatsen. Det ska redovisasför kommunen en gångom året. Period för partnerskapet O Overenskommelsenupphör utan uppsägningdå denna tidsperiod är slut. Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

8 STRÄNGNÄSK0MMUN 0mförhandling av överenskornmelsen Parternakan påkalla omförhandling av bestämmelseri denna överenskommelse. Om betydandeavvikelser från verksarnhetsplanoch budget planerasska parterna innan förändringarna genomförsföra en dialog. Förhandling och uppsägning Om någon av parterna inte uppfyller villkoren för överenskommelseneller brister i sina åtaganden,eller om väsentligt ändradeomständigheter uppstår, kan den andra parten när som helst under perioden påkalla nya förhandlingar alternativt sägaupp överenskommelsen.i sådanafall gäller nio månadersuppsägningstid. Vid händelseav att överenskommelsenbryts kan Drömfabriken bli återbetalningsskyldig för delar av eller hela summan utbetalda medel. Tvist Om tvister uppstår ska dessai första hand lösasgenom dialog mellan överenskommelsensparter. Underskrifter Detta partnerskap har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. Strängnäs Strängnäskommun Föreningen Drömfabriken Lars Larsson Ordförande i kultur- och fritidsnämnden Stefarl Seidel Ordförande i Drömfabriken Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

9 Verksamhetsplan 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN/2016:796. Godkänd av SBN

10 Innehållsförteckning 1 Förord Majoritetsförklaring Nämndens ansvarsområde och organisation Omvärlds- och nulägesanalys Omvärld Nuläge Resultat Analys Mål och indikatorer Samhälle Nämndens mål Utbildning Vård och omsorg Medarbetare Ekonomi Uppföljning Kriterier för uppföljning Budget Driftbudget Investeringsbudget Ramprotokoll Nyckeltalsbilaga

11 1 Förord Behovet av en samlad syn gällande våra stora strategiska miljö- och samhällsbyggnadsfrågor har med tiden blivit allt mer angelägna. Alla invånare och kommunala verksamheter påverkas av dessa frågor. Att kunna tillfredsställa människors behov av bra bostäder och ett målmedvetet arbete med att tillgodose näringslivets utvecklingsmöjligheter är en grundförutsättning för tillväxt och välstånd i samhället. Nyckeln till det goda boendet är att kunna erbjuda bra bostäder och fungerande städer, där frågan om trygghet, standard, service och ett rikt kulturutbud samt läge motsvarar människors önskemål. Frågor om miljö, trafik, hälsa och tillgänglighet spelar en allt större roll i människors vardag. Frågorna blir mer påtagliga ju större kommunen blir i takt med ökat behov av transporter och varuhantering. Hur vi väljer att förflytta oss och hur väl ekosystemtjänster nyttjas och bevaras har även stor betydelse för folkhälsan. Politiska beslut om samhällsbyggnad, miljö och klimat påverkar både privatpersoner och företag. Samhällsbyggnads- och miljöfrågor är ofta komplexa och kräver långsiktiga strategier och målbilder. Behovet av strukturerat arbete med till exempel klimatrelaterade frågor och kompetenshöjning för att kunna möta framtidens utmaningar blir allt viktigare. Strängnäs läge som en kommun vid Mälaren ställer särskilda krav på arbete med klimatanpassning och vattenfrågor. En utmaning inom myndighetstillsynen och tillståndsgivningen är att få de enskilda besluten att samlat leda till en långsiktig hållbar samhällsutveckling och att tillståndet på vår miljö och människors hälsa upprätthålls och att det sker förbättring där så krävs. Med utgångspunkt i kommunens vision ska nämnden verka för att leda och skapa förståelse för framgångsrikt arbete inom den sociala och miljömässiga dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Dessa områden behöver bedrivas integrerat och odelbart i kommunens verksamheter och samhället i övrigt för att balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Lennart Andersson ordförande Samhällsbyggnadsnämnden Strängnäs kommun Magnus Stuart vice ordförande Samhällsbyggnadsnämnden Strängnäs kommun 3

12 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

13 Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

14 Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i 6

15 kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Nämndens ansvarsområde och organisation Samhällsbyggnadsnämnden är den nämnd somfullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten enligt PBL (plan- och bygglagen), mätningskungörelsen och förordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör också kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet, livsmedelsområdet samt smittskyddsområdet. Verksamheten styrs av regler i MB (miljöbalken), livsmedelslagen, tobakslagen, smittskyddslagen, lag om handel med vissa receptfria läkemedel, strålskyddslagen och förordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Nämnden ansvarar för att leda det strategiska arbetet med att sprida, implementera och följa upp miljöstrategin i kommunens verksamheter i linje med de övergripande målen i miljöstrategin. Nämnden skall även biträda kommunstyrelsen i den översiktliga planeringen och leda det strategiska arbetet med att sprida, implementera och följa upp strategierna inom folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsområdet. Inför 2017 kommer nämndens ansvarsområde även att utökas med ansvaret för 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

16 kommunens befolkningsprognoser, tillsyn och tillståndsfrågor runt alkoholservering samt ansvaret för samordning av företagsservice i nämndens myndighetsutövning. 4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Demografins utveckling och den ökade förväntan på tillgång och kvalitet på service ställer ökade krav på nämndens verksamheter och kräver förbättrade arbetssätt och effektivare processer. Behovet av bostäder i Sverige och i synnerhet Stockholm-Mälarregionen är mycket stort. I Strängnäs har antalet påbörjade bostäder ökat på årsbasis, men takten når ändå inte upp till det antal som behövs för att tillgodose behoven. En minskande andel hyreslägenheter skapar problem och hämmar den så kallade flyttkedjan och möjligheten att tillgodose behoven för ungdomar och utsatta grupper. Den nya bosättningslagen, vilken trädde i kraft 1 mars 2016, har medfört ett tillkommande behov av insatser från kommunen att fullgöra sitt ansvar. Arbetet med att få igång bygget av fler hyresrättslägenheter behöver intensifieras. Utvecklingen av den ekonomiska marknaden gör att det fortfarande är ett osäkert läge för att starta större byggnadsprojekt. Idag finns en mängd områden färdigplanerade för bostäder men där byggnation inte kommer igång. För att komma tillrätta med bostadsbristen och delar av den obalans som finns på bostadsmarknaden är det viktigt att kommunen har dialog med olika aktörer och söker finna gemensamma lösningar. Ett viktigt område är att få till stånd fler billigare hyresrätter i Stängnäs kommun. Samtidigt är tillväxten av övriga bostadstyper och upplåtelseformer viktiga för Strängnäs utveckling. För att skapa förståelse för samhällsbyggnadsfrågornas betydelse för en hållbar utveckling behöver nämnden arbeta med information och möjliggöra insyn i processerna. Särskilt viktigt är det att kunna ge unga möjlighet att ta del av de viktiga framtidsfrågorna genom särskilt riktade dialoginsatser. För att säkra återväxten av kompetent personal och skapa ett intresse för dessa frågor är det viktigt att kunna erbjuda praktikplatser inom nämndens ansvarsområde. 4.2 Nuläge Nämnden har behov av att hitta arbetsformer och upprätthålla resurser för översiktlig planering med särskild inriktning på de långsiktiga framtidsfrågorna. Särskilt vad gäller miljöområdet och inom de sociala delarna av hållbarhetsbegreppet finns stora utmaningar. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är inriktat på att lösa utmaningar för att kunna återhämta sig men samtidigt förändringsbenäget. I ett socialt hållbart samhälle kan människor sägas leva ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader och där lika värde, förtroende och delaktighet är viktiga nyckelord. 8

17 Nämnden behöver vidare finna vägar att möjliggöra det allt viktigare regionala samarbetet inom den översiktliga samhällsplaneringen. Resurserna för den övergripande planeringen har under 2016 huvudsakligen inriktats på att fortsätta arbetet med geografiska tillägg, så kallad fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Arbetet med FÖP Stallarholmen har pågått under året. Men en stor del av resurserna har även använts för annan övergripande planering till följd av strategierna i översiktsplanen. Arbetet med att hitta uppföljningsmodell för översiktsplanen har resulterat i ett antal möjliga indikatorer från olika verksamheter. Någon färdig modell har dock inte kunnat tas fram under året. Inom det miljöstrategiska området har planeringen inriktats på bland annat kommunens vattenplanarbete och ny energiplan. Under kommande år kommer resurserna för översiktsplaneringen även fortsättningsvis att behöva användas för översiktlig planering inom de sektorsområden som är följden av beslutade utvecklingsstrategier samt inom nämndens ansvarsområde för den övergripande trafikplaneringen. Under 2017 behöver nämnden även påbörja arbetet med aktualitetsförklaringar för de översiktplanedokument där beslut behöver tas första halvåret Frågan om bostadsförsörjningen har under senaste året blivit högaktuell. Nämnden kommer under kommande år behöva använda stora delar av sina resurser för att påverka och underlätta tillkomsten av nya bostäder. Det regionala samarbetet inte minst inom 4M skapar en rad möjligheter men även utmaningar i form av nödvändiga prioriteringar av nämndens verksamhet. En stor del av de frågor som varit och kommer att vara aktuella för utveckling i samverkan inom 4M ligger under samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde. Det innebär att en stor del av de resurser som nämnden har att tillgå för övergripande planering kommer att användas i det regionala samarbetet. Under de senaste åren har stora förändringar skett i lagstiftningen dels inom bygglagstiftningens område och dels inom de områden som avser tillsyn och kommunens planering inom miljöområdet. Inom miljöenheten löper arbetet på utifrån de tillsyns- och kontrollplaner som finns för de olika sakområdena. Den planerade tillsynen baseras på tillgängliga resurser, dvs antal inspektörer på enheten. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. Under 2015 lades ett förslag till nytt åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt, som Strängnäs kommun tillhör, fram. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommunerna behöver göra för att våra vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsprogrammet kan komma att innebära nya åtaganden från kommunens sida. Nämndens arbete har under de senaste åren även till stor del dominerats av projektet kring kommunens nya resecentrum i Strängnäs stad. Där har nämnden tagit fram ett antal detaljplaner och även aktivt deltagit i utformning och funktion av byggnad och platser runt om resecentrum. Nämnden kommer genom sam- 9

18 hällsbyggnadskontoret fortsätta att bevaka frågorna och följa processen fram till mitten av Nämnden har fortfarande ett bekymmersamt rekryteringsläge för vissa yrkeskategorier. En särskild satsning för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har medräknats i budgetramarna Resultat God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Att få ut så mycket som möjligt av tillgängliga resurser är avgörande för att klara alla uppställda krav som finns på nämndens verksamheter. Nämnden redovisar i sin helhet en positiv avvikelse mot budget med drygt 2,4 miljoner kronor per den 31 augusti 2016, lägre personalkostnader på grund av vakanser samt högre intäkter än de budgeterade är orsaken till den positiva avvikelsen. Helårsprognosen för 2016 visar på ett positivt utfall med ca 0,8 miljoner kronor. Otillräcklig bemanning som följd av rekryteringsläget har inneburit omprioriteringar samt att vissa uppdrag har fått skjutas på framtiden. Det har medfört att några av målen inte kunnat uppfyllas och att arbetsbelastningen för vissa personalgrupper varit mycket hög Analys Nämnden har fortfarande ett bekymmersamt rekryteringsläge för vissa yrkeskategorier. Förutsättningar för att rekrytera och behålla personal över en längre tid behövs. Särskilt viktigt med kontinuitet i större projekt som sträcker sig över längre tid. Den allt snabbare omvärldsförändringen, förändrad lagstiftning samt behovet av ett ökat engagemang i regionala frågor kräver på sikt ökade resurser. Behovet av strukturerat arbete med miljörelaterade frågor och kompetenshöjning för att kunna möta framtidens utmaningar blir allt viktigare. Det är annars lätt hänt att miljöfrågan reduceras till att alltför ensidigt handla om exempelvis klimatfrågan eller den fråga som för tillfället har stort fokus i samhällsdebatten. Nämnden behöver även forsätta att genomlysa processer för ett effektivare arbetssätt och behöver hitta samverkansformer inom organisationen och med andra aktörer. 10

19 5 Mål och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder skall därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till fem områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. Nämndens mål sätts utifrån fem gemensamma områden. Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formulera minst ett mål inom område A till E. Enheternas arbetsplaner ska därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. 5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. 11

20 Kommunfullmäktiges mål: A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet Nämndens mål A 1 Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för ett ökat bostadsbyggande, fördelat mellan kommundelarna enligt riktlinjerna och översiktsplanens utvecklingsstrategi En förutsättning för att människor ska vilja bo och verka i kommunen är att vi kan erbjuda bra möjligheter till bostäder. Eftersom vi alla människor är olika är det viktigt att vi kan erbjuda olika alternativ för bostadsbyggandet. Detta medför att det är viktigt att ha en bra planberedskap för bostäder i alla våra kommundelar. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen antogs av kommunfullmäktige 2014 och anger behoven av bostäder för olika grupper i samhället. Det är särskilt viktigt att tillväxtstrategierna gällande lokalisering i anslutning till våra tågstationer och möjligheten att ordna med kollektivtrafik beaktas för en hållbar utveckling. A 2 Nämnden ska verka för goda förutsättningar för verksamheter, service, handel och infrastuktur. Förutom någonstans att bo är det viktigt att ett komplett samhälle kan erbjuda tillgänglig service, handel och platser för arbete. Att mark ska finnas färdigplanerad när företag vill etablera i kommunen är en förutsättning för att företagandet ska utvecklas och utökas. Det är viktigt att vi har bra planberedskap för olika typer av verksamheter inom lämpliga områden i anslutning till god infrastruktur. Ur sysselsättnings- och hållbarhetssynpunkt är det även viktigt att verksamheter och arbetsplatser finns fördelade mellan kommundelarna. Avgörande för utvecklingen i de olika kommundelarna är hur människors behov av privat och offentlig service samt handel tillgodoses. Nämnden ska aktivt arbeta med dessa frågor i den fysiska planeringen, trafikplanen samt med sina ansvarsområden inom centrumutvecklingen. A 3 En god miljö uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden leder det strategiska arbetet inom miljöstrategin och bedriver målinriktad tillsyn. För att nå framgång i det långsiktiga arbetet med det hållbara samhället, där miljömässig hållbarhet ingår, ska nämnden leda arbetet med att sprida, implementera och följa upp miljöstrategin i kommunens verksamheter. I enlighet med de övergripande målen i miljöstrategin verkar nämnden för att; - miljöarbetet inom kommunen ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås - kommunen uppfyller miljörelaterade lagkrav - miljösamverkan inom kommunen och regionalt med olika aktörer utvecklas - kommunens miljöarbete ska vara ett föredöme för andra 12

21 - kommunens miljöarbete visualiseras så att kommuninvånarna har lätt att få information om hur de kan påverka och hur miljöarbetet i kommunen fortskrider. A 4 Ett socialt hållbart samhälle uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden biträder kommunstyrelsen att leda det strategiska arbetet med folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet. För att nå framgång i det långsiktiga arbetet med det hållbara samhället, där den sociala hållbarheten ingår, ska nämnden leda arbetet med att sprida, implementera och följa upp jämställdhetsstrategin, folkhälsoplanen och tillgänglighetsstrategin i kommunens verksamheter. A 5 Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet För nämndens myndighetsutövning inom plan-, bygg- och miljöärenden är det viktigt att utlovade handläggningstider hålls och att kvalitén är hög dvs. att så få beslut som möjligt ändras av överprövande instans. Mycket av handläggning handlar om bedömningar vilket innebär att en högre instans kan göra annan bedömning om ärendet överklagats. Nämndens ansvarsområde omfattar komplexa frågor och det är viktigt att nämnden kan tillhandahålla enkel och kvalitativ information till invånarna. Mål Indikator Mål A1 Indikator A1.1 Indikator A1.2 Indikator A1.3 Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för ett ökat bostadsbyggande, fördelat mellan kommundelarna enligt riktlinjerna och översiktsplanens utvecklingsstrategi Antal planerade bostäder under året som godkänts/antagits av nämnden. *) Antal färdigställda bostäder Procentuell överensstämmelse % 75% 75% av den geografiska- fördelning av nytillkomna bostäder i förhållande till översiktsplanens tillväxtstrategi. *) *) indikatorn behöver ses under en längre tid, avvikelser mellan åren är normalt 13

22 Mål A2 Indikator A2.1 Indikator A2.2 Mål A3 Indikator A3.1 Indikator A3.2 Indikator A3.3 Indikator A3.4 Nämnden ska verka för goda förutsättningar för verksamheter, service, handel och infrastuktur. Antal hektar färdigplanerad verksamhetsmark Andel detaljplaner där % 95% 95% gc-vägar planeras En god miljö uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden leder det strategiska arbetet inom miljöstrategin och bedriver målinriktad tillsyn. Antal åtgärdade bristfälliga avlopp Indikatorer fr Aktuell hållbarhet Mål inom miljömässig hållbarhet i nämndernas och bolagens verksamhetsplaner och motsvarande för kommande år (återfinns i antal verksamhetsplaner) Genomförd dialog inom miljöstrategin där nämnden medverkat, riktad till kommunorganisationen, näringslivet och invånarna Mål A4 Indikator A4.1 Indikator A4.2 Mål A5 Indikator A5.1 Indikator A5.2 Indikator A5.3 Ett socialt hållbart samhälle uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden biträder kommunstyrelsen att leda det strategiska arbetet med folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet. Social hållbarhet med i nämnders målbeskrivningför kommande års VP Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet NKI (bygg, miljö och alkohol sammanslaget) Handläggningstider i antal veckor för bygglov som beslutas av nämnd Handläggningstid i antal dagar för ansökan om stadigvarande serveringstillstånd (från komplett ansökan) 14

23 5.2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följa upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål: B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. B 1.Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö Genom fysisk planering samt riktade insatser, inom information och tillsyn i samverkan med olika aktörer, har nämnden möjlighet att påverka bland annat den fysiska miljön och förutsättningarna för en god lärmiljö. B 2 Barn och unga ska beredas möjlighet till insyn och inflytande i nämndens arbete Samhällsplanering berör alla åldergrupper av människor. Våra barn och ungdomar är en viktig grupp medborgare. Att de känner att det finns möjlighet att vara med och påverka framtiden är mycket viktigt. Det är även viktigt att det i alla beslut som fattas som berör barn framkommer vad beslutet har för konsekvenser för barnen. För att skapa intresse hos unga i de viktiga framtidsfrågorna och säkra återväxten av kompetent personal är det viktigt att genomföra riktade dialog-insatser samt att kunna erbjuda praktikplatser inom nämndens ansvarsområden. Mål Indikator Mål B1 Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 B 1.Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö Mål 2019 Indikator B1.1 Indikator B1.2 Mål B2 Indikator B2.1 Indikator B2.2 Antal tillsynsbesök (hälsa, livsmedel och tobak) hos skolor och förskolor B 2 Barn och unga ska beredas möjlighet till insyn och inflytande i nämndens arbete Antal praktikanter och prao i verksamheten Antal riktade dialoger med barn och unga. 15

24 5.3 Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Kommunfullmäktiges mål: C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande C 1 Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg Genom riktade insatser och god planering i samverkan med olika aktörer kan nämnden påverka lokalisering, boendemiljö och matkvalitet. Mål Indikator Mål C1 Indikator C1.1 Indikator C1.2 Indikator C1.3 Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg Antal tillsynsbesök livsmedel i särskilda boenden Antal tillsynsbesök hälsoskydd i särskilda boenden Tillsyn avseende enkelt avhjälpta hinder i anslutning till särskilda boenden 5.4 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål: D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. 16

25 D 1 Nämnden ska verka för engagerade medarbetare och sjukfrånvaron ska minska Att känna sig engagerad för arbetsuppgifterna är en viktig fråga för att kunna behålla fokus på nämndens uppgift och dem vi är till för. Engagemang är också en viktig del som bidrar till en god arbetsmiljö och trivsel. Bland kommunens anställda har sjukfrånvaron sedan 2011 årligen ökat. För att bryta trenden vi ska fortsätta utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete och samverkan. Mål Indikator Mål D1 Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Nämnden ska verka för engagerade medarbetare och sjukfrånvaron ska minska Indikator D1.1 Procentuellt antal medarbetare som känner sig engagerade på arbetet Indikator D1.2 Sjukfrånvaron 7,6 6,3 6,3 5,5 5,0 5.5 Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål: E. Kommunen har en god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. E 1 Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Att få ut så mycket som möjligt av tillgängliga resurser är avgörande för att klara alla uppställda krav som finns på våra verksamheter. Nämnden ska verka för ökade samordningsvinster inom förvaltningen och bolagen. Mål Indikator Mål E1 Indikator E1.1 Indikator E1.2 Indikator E1.3 Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt Bygglovhanteringens avgiftsfinansieringsgrad Livsmedelstillsynens avgiftsfinansieringsgrad Miljö- och hälsoskyddtillsynens avgiftsfinansie- ringsgrad 17

26 6 Uppföljning Nämnden ansvarar för uppföljningen av sin verksamhet. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Nämnden ska till kommunstyrelsen avrapportera sin uppföljning av verksamheten och ekonomin. Ekonomisk rapportering om hur verksamheterna går lämnas till nämnder och kommunstyrelsen löpande under året. Vid befarat underskott för helåret ska nämnden besluta om att ta fram en åtgärdsplan. En åtgärdsplan visar vilka åtgärder som ska vidtas och när nämnden uppnår en budget i balans. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti. I samband med årsredovisning per den 31 december skall en djupare resultatanalys av fullmäktiges mål göras och presenteras. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av verksamhetsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. 6.1 Kriterier för uppföljning Nämndens måluppfyllelse utgöra en del av kommunens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Målet bedöms bli delvis uppfyllt Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 18

27 7 Budget Driftbudget Samhällsbyggnadsnämnden, tkr Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget per verksamhetsområde Netto kostnad Netto budget Netto kostnad Netto budget Netto budget Netto budget SBN nämnd Administration Strategienheten Kart och mät Plan Bygg Miljöenheten Summa Not. Inför verksamhetsåret 2017 har föreslagits att nämndens ansvarsområde utökas med tillstånds- och tillsynsverksamhet gällande alkoholhantering samt företagsservice. Dessa verksamheter har tillförts un der miljö- och strategienheten. 7.2 Investeringsbudget Styrelse/Nämnd Budget Budget Budget Investeringar per kategori, tkr Resecentrum 0,4 0,4 0,0 Maskiner och inventarier 0,5 0,3 0,0 IT och digitalisering 1,1 0,8 0,5 Summa preliminär investeringsram 2,0 1,5 0,5 7.3 Ramprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Kategori Beslut Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Mål- och budgetramar KF Justerade budgetramar Förslag till Årsplan 840 Flytt av befolkningsstatistik från KS Beslut KF Flytt av Företagsservice från KS Förslag till beslut KS Flytt av Alkoholhandläggning från Soc Förslag till beslut KS Total budgetram

28 8 Nyckeltalsbilaga Volymer per verksamhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall Delår 2016 Antal beslutade byggärenden Antal beslutade C-detaljplaner (nytt för 2015) Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning tätorter och tågstationer Antal tillkomna hyresrätter under året *Värden förs in när 2014 har kunnat beräknas Nyckeltal Miljöenheten År Delår 2016 Antal anmälningspliktiga verksam FMH (Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Antal försäljningsställen tobak och receptfria läkemedel Antal registrerade livsmedelsverksamheter Antal tillsynsobjekt miljöskydd B och C Antal inkomna ansökningar/anmälningar enskilt avlopp Antal inspekterade lisvsmedelsverksamheter Antal inspekterade hälsoskyddsverksamheter inklusive tobak och läkeme- del Antal inspekterade miljöskyddsverksamheter Antal inspekterade avlopp Registrerade klagomål Antal tillsynsbesök gällande alkoholhantering Antal ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd * Uppgift saknas ** Inför verksamhetsåret 2017 har föreslagits att nämndens ansvarsområde utökas med bland annat tillstånds- och tillsynsverksamhet gällande alkoholhantering. 20

29 Not 1. Nämnden har föreslagit att kommunen ska bli medlem i Sveriges Ekokommuner. Om detta genomförs kommer ett antal nyckeltal som beskriver tillståndet i miljön att kunna tillföras listan. 21

30 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1(1) ÖFNES/2016: Månadsrapportering september 2016 Beslut Rapporten över ekonomiskt utfall till och med september 2016 godkänns och överlämnas till kommunstyrelserna i Eskilstuna och Strängnäs. Ärendebeskrivning Förvaltningen redovisar varje månad det ekonomiska utfallet för överförmyndarnämndens verksamhet. För perioden september redovisar nämnden ett positivt resultat på totalt kronor. En analys av resultatet visar att drift av kontoret redovisar ett överskott på kronor för september. För arvoden till gode män och förvaltare redovisar Strängnäs ett överskott på kronor och Eskilstuna redovisar ett överskott på kronor. Arvoden till gode män för ensamkommande barn visar ett underskott på kronor, vilket beror på eftersläpning av återsökta kostnaderna till Migrationsverket samt utbetalning till Strängnäs av bidrag för Q på kronor. Kostnaden för nämnden visar för perioden ett överskott på kronor. Prognos för överförmyndarnämnden 2016 är en budget i balans. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen i Eskilstuna och Strängnäs Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1(3) ÖFNES/2016: Överförmyndarnämndens preliminära verksamhetsplan och budget 2017 Beslut 1. Preliminär verksamhetsplan och budget för 2017, daterad den 10 oktober 2016, godkänns och översändes till kommunstyrelserna i Eskilstuna respektive Strängnäs kommuner. 2. Överförmyndarnämnden framställer till Eskilstuna kommun att nämnden beviljas 0,48 miljoner kronor i resursförstärkning för Överförmyndarnämnden framställer till Strängnäs kommun att nämnden beviljas 0,12 miljoner kronor i resursförstärkning för Reservation Elias Catano (V) reserverar sig mot 1:a beslutssatsen och lämnar skriftlig reservation (bilaga A) Deltar ej i beslutet Elias Catano (V) deltar ej i beslutet avseende 2:a och 3:e beslutssatsen. Ärendebeskrivning Överförmyndarnämndens preliminära verksamhetsplan och budget är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret i Eskilstuna kommun och ska lämnas till kommunstyrelserna i respektive kommun senast den 13 oktober I den preliminära verksamhetsplanen ska nämnder och bolag visa hur de avser stödja de strategiska förbättringar som fullmäktige vill uppnå samt hur de säkrar utveckling och drift av den löpande verksamheten. Utgångspunkten för detta är den strategiska inriktningen för samt Årsplan 2017 för Eskilstuna kommun och planeringsanvisningar för Strängnäs kommun. Den preliminära verksamhetsplanen utgår också från nämndens verksamhet och utvecklingsarbete samt från de analyser som gjorts i samband med delårsrapport 2. Nämnden beslutade i Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2(3) april 2016 om behov och prioriteringar inför 2017 och även dessa utgör ett underlag för förslaget till preliminär verksamhetsplan och budget. Sedan den första januari 2015 har Eskilstuna och Strängnäs kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. De två kommunerna växer och utvecklas - generationsskiften, ökad levnadsstandard och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Invånarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Omfattningen av och förutsättningarna för överförmyndarnämndens verksamhet styrs till helt avgörande delar av omvärldsfaktorer såsom riksdagsbeslut och andra myndigheters beslut, den demografiska utvecklingen samt av hur många ensamkommande barn som söker sig till Sverige. Utöver det har de värderingar som gäller i samhället stor betydelse för allmänhetens förväntningar på verksamheten. Nämndens främsta uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Utöver det ska nämnden bland annat yttra sig till tingsrätten och i vissa fall genomföra utredningar på anmodan av tingsrätten. Nämnden ska även rekrytera gode män och förvaltare samt erbjuda dem utbildning. Det är därför viktigt att nämndens handläggning är rättssäker och effektiv. I den preliminära verksamhetsplanen för 2017 har överförmyndarnämnden formulerat 16 åtaganden varav tio inom det utåtriktade perspektivet Hållbar utveckling och sex inom det inåtriktade perspektivet Effektiv organisation. Åtagandena har ett fokus på informations- och utbildningsinsatser för olika målgrupper, att verksamheten ska kunna erbjuda fullgod service inom utsatt tid samt att öka nöjdheten och kvaliteten i arbetet. Prognosen för 2016 är att överförmyndarnämnden ska ha en budget i balans och detta är även målet för Begäran om tillfällig resursförstärkning Det stora mottagandet av ensamkommande barn i slutet på 2015 och första månaden 2016 har haft en stor påverkan på nämndens verksamhet under I slutet av september 2016 är det 449 ensamkommande barn i kommunerna som har en god man varav 365 barn är hemmahörande i Eskilstuna och 81 barn i Strängnäs. Vid årsskiftet beräknas cirka 350 ensamkommande barn vistas i Eskilstuna och cirka 75 barn i Strängnäs, totalt cirka 425 barn. Under 2017 kommer sammanlagt 181 av barnen fylla 18 år, flertalet under andra halvåret. Med nuvarande nivå på mottagandet är det realistiskt att räkna med att ungefär 250 ensamkommande barn kommer vistas i våra två kommuner vid ingången av Trots den stora minskningen av antalet ensamkommande barn ser överförmyndarnämnden ett fortsatt behov av resursförstärkning under det kommande året. En gång per kvartal lämnar den gode mannen en redogörelse per barn för vad som gjorts under det föregående kvartalet. Dessa redogörelser utgör grunden för nämndens granskning av de gode männen. Redogörelsen ligger också till grund för det Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

33 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 3(3) arvode som betalas ut till den gode mannen. Kostnaderna för dessa arvoden och kostnader för tolkning ska återsökas hos Migrationsverket, ett administrativt omfattande arbete. Nämnden ser ett behov av vidareutbildning för aktiva gode män för ensamkommande barn, bland annat för att få kunskap inför det att många barn med stor sannolikhet kommer att få avslagsbeslut eller tillfälliga uppehållstillstånd. Överförmyndarnämnden framställer därför om tillfällig resursförstärkning under 2017 på sammanlagt 0,6 miljoner kronor, fördelat på 0,48 miljoner kronor för Eskilstuna kommun och 0,12 miljoner kronor för Strängnäs kommun. Yrkanden Elias Catano (V) yrkar avslag på förvaltningens förslag till preliminär verksamhetsplan 2017 till förmån för V:s förslag till preliminär verksamhetsplan Anita Neuhaus (S), Maj-Britt Magnusson (S), Barbro Lundkvist (M), Bruno Karlsson (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till preliminär verksamhetsplan 2017 samt förslaget i 2:a och 3:e beslutssatsen om resursförstärkning och avslag på V:s förslag till preliminär verksamhetsplan Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: - Yrkande om bifall till förvaltningens förslag i sin helhet - Yrkande om avslag på förvaltningens förslag till preliminär verksamhetsplan Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Propositionsordningen godkänns av nämnden. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att nämnden beslutar att bifalla förvaltningens förslag i sin helhet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen i Eskilstuna och Strängnäs kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34

35 Preliminär verksamhetsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner för 2017

36 1 Sammanfattning Sedan den första januari 2015 har Eskilstuna och Strängnäs kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. Eskilstuna och Strängnäs är två kommuner som växer och utvecklas. Generationsskiften, ökad levnadsstandard och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Invånarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Omfattningen av och förutsättningarna för överförmyndarnämndens verksamhet styrs till helt avgörande delar av omvärldsfaktorer såsom riksdagsbeslut och andra myndigheters beslut, den demografiska utvecklingen samt av hur många ensamkommande barn som söker sig till Sverige. Utöver det har de värderingar som gäller i samhället stor betydelse för allmänhetens förväntningar på verksamheten. Nämndens främsta uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Utöver det ska nämnden bland annat yttra sig till tingsrätten och i vissa fall genomföra utredningar på anmodan av tingsrätten. Nämnden ska även rekrytera gode män och förvaltare samt erbjuda dem utbildning. Det är därför viktigt att nämndens handläggning är rättssäker och effektiv. Överförmyndarnämndens arbete har under 2016, speciellt under det första halvåret, till stor del präglats av arbete med konsekvenserna av det stora mottagandet av ensamkommande barn under Verksamheten har fått resursförstärkningar för att klara av att förordna gode män till alla de ensamkommande barn som anvisats eller placerats i Eskilstuna eller Strängnäs kommuner. I maj 2016 kom verksamheten ifatt och sedan dess har samtliga ensamkommande barn i kommunerna en god man. Under 2016 har det kommit betydligt färre ensamkommande barn både än 2015 och än Migrationsverkets tidigare prognoser, till stor del beroende på de införda ID-kontrollerna och lagförändringarna som gjorts under året. Under 2016 har Migrationsverket ändrat sina rutiner vilket kommer leda till fler avvisningar framöver och under 2017 planerar regeringen ytterligare förändringar i mottagandet med ett nytt ersättningssystem. Eftersom överförmyndarnämnden utövar tillsyn över gode män till ensamkommande barn påverkas verksamheten av dessa förändringar och måste hela tiden hålla sig och ställföreträdarna uppdaterade. Den tillfälliga resursförstärkning nämnden beviljades i juni 2016 behöver förlängas under Antalet sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har ökat kraftigt under de senaste åren. Det blir allt vanligare att vuxna får neuropsykiatriska diagnoser, som till exempel ADHD. För närvarande finns inget som tyder på att denna utveckling kommer att avstanna vilket medför att överförmyndarnämnden måste ta höjd för detta i sin planering inför 2017 och även på längre sikt. Nämnden har i sitt uppdrag att granska årsräkningar från ställföreträdare och målet är att samtliga i tid inlämnade och kompletta redovisningar ska vara granskade den sista augusti samma år. Vid utgången av augusti 2016 har 64 procent av samtliga årsräkningar granskats och förklaringen till detta är att beräkningen inte tar hänsyn till om årsräkningarna är kompletta. Ett flertal av de årsräkningar som lämnats in till nämnden i tid har behövt kompletteras i efterhand. Inför 2017 planeras en e-tjänst införas inom överförmyndarnämndens verksamhet med syftet att förenkla inlämningen av årsräkningar för ställföreträdare och på så vis förkorta granskningstiden för nämndens handläggare.

37 Inför 2017 planeras också en brukarundersökning genomföras både med nämndens vuxna huvudmän och med ställföreträdarna. Syftet med att genomföra dessa brukarundersökningar är att kunna utveckla verksamheten och genomföra förbättringar. Överförmyndarnämnden kommer också att delta i en större undersökning som Mälardalens högskola genomför kring mottagandet av ensamkommande barn. 2 I den preliminära verksamhetsplanen för 2017 har överförmyndarnämnden formulerat 16 åtaganden varav tio inom det utåtriktade perspektivet Hållbar utveckling och sex inom det inåtriktade perspektivet Effektiv organisation. Åtagandena har ett fokus på informations- och utbildningsinsatser för olika målgrupper, att verksamheten ska kunna erbjuda fullgod service inom utsatt tid samt att öka nöjdheten och kvaliteten i arbetet. Prognosen för 2016 är att överförmyndarnämnden ska ha en budget i balans och detta är även målet för Styrkort hållbar utveckling Nyckeltal (rullande 12 mån) Titel Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Handläggningstid för anmälningar, utredningar och 120 dagar yttranden föräldrabalken (dagar) Andel granskade årsräkningar och redovisningar (%) 100 % (31 aug) Tid för granskning av sluträkningar (dagar) 30 dagar Tid för att förordna god man för ensamkommande 7 dagar barn (dagar) Styrkort Effektiv organisation Processkvalitet (rullande 12 mån) Titel Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % Andel enheter som uppfyller krav på serviceinformation på eskilstuna.se Andel gröna inköp, % Antal modiga idéer 1 Självservicegrad på eskilstuna.se, % 94 % Medarbetare (rullande 12 mån) Titel I30. Hållbart medarbetarengagemang (HME), index (enhet) Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Ekonomi (rullande 12 mån)

38 Titel Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Kostnader - Budget uppfyllelse, ack (%) 121,3 % 121,3 % 135,1 % 100 % Resultat - Avvikelse mot budget ack, (tkr) ,0 Avtalstrohet vid inköp (%) 49 % 61 % 73 % 3 Verksamhetens förutsättningar Sedan den första januari 2015 har Eskilstuna och Strängnäs kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. Samverkan mellan kommunerna regleras i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd för Eskilstuna och Strängnäs. Eskilstuna och Strängnäs är två kommuner som växer och utvecklas. Generationsskiften, ökad levnadsstandard och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Invånarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Ständigt uppkopplade människor förväntar sig att viss service alltid ska finnas tillgänglig via e-tjänster och bra infrastruktur. Offentlig sektor blir allt mer ekonomiskt pressad av dessa förväntningar vilket också påverkar förutsättningarna för överförmyndarnämndens verksamhet. Omfattningen av och förutsättningarna för överförmyndarnämndens verksamhet styrs till helt avgörande delar av omvärldsfaktorer såsom riksdagsbeslut och andra myndigheters beslut (framförallt domstolsbeslut), den demografiska utvecklingen samt av hur många ensamkommande barn som söker sig till Sverige. Utöver det har de värderingar som gäller i samhället stor betydelse för allmänhetens förväntningar på verksamheten. Nuläge och omvärld Under hösten 2015 ansökte fler än ensamkommande barn om asyl i Sverige varav 501 stycken vid årsskiftet hade ansökt om god man i Eskilstuna eller Strängnäs kommuner. Överförmyndarnämndens arbete har därför under 2016, och speciellt under det första halvåret, till stor del präglats av arbete med konsekvenserna av det stora mottagandet av ensamkommande barn. Verksamheten har fått resursförstärkningar för att klara av att förordna gode män till alla de ensamkommande barn som anvisats eller placerats i Eskilstuna eller Strängnäs kommuner. I maj 2016 kom verksamheten ifatt och sedan dess har samtliga ensamkommande barn i kommunerna en god man. I september 2016 är det 449 ensamkommande barn i kommunerna som har en god man via nämnden varav 81 procent eller 365 barn är hemmahörande i Eskilstuna och 18 procent eller 81 barn i Strängnäs. Under 2016 har det kommit betydligt färre ensamkommande barn än det kom Det har också varit betydligt färre än Migrationsverkets tidigare prognoser. Det låga antalet beror till stor del på de införda ID-kontrollerna och lagförändringarna som gjorts under året. Under våren 2016 ändrade Migrationsverket också sina rutiner för handläggningen gällande ensamkommande barn. Tidigare har ensamkommande barn utan asylskäl som kommer från länder utan ordnat mottagande fått uppehållstillstånd. Numera fattar Migrationsverket istället beslut om tillfälliga uppehållstillstånd eller avvisningsbeslut med fördröjd verkställighet som omprövas då barnen fyller 18 år. Detta gäller främst barn från Afghanistan varifrån många ensamkommande barn under 2015 kom. Dessa barn kommer under 2017 att få sina beslut och slutsatsen är att det kommer att ske en del avvisningar under nästa år. Överförmyndarnämnden behöver ha en beredskap för detta och kunna stödja gode män i vad lagstiftningen säger och hur de ska kunna agera och ge stöd till de ensamkommande barnen. Exempelvis

39 4 behöver de veta hur beslut från Migrationsverket kan överklagas och vad som behöver ordnas inför en avvisning. Inför 2017 kommer regeringen genomföra ytterligare förändring och då specifikt för mottagande av ensamkommande barn. Ett nytt ersättningssystem med syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsanvisningar, minska den administrativa bördan samt öka kostnadseffektiviteten införs den första juli Dessa förändringar i regelverket kommer få stora konsekvenser för kommunerna och beroende på hur kommunerna väljer att lösa detta kommer även överförmyndarnämnden att påverkas och behöva ta hänsyn till detta i planering av verksamhet och budget. Nämnden ser att ett stort antal ensamkommande barn kommer att finnas kvar inom verksamheten under 2017 men att avtrappning kommer att ske. I takt med att de ensamkommande barnen fyller 18 år eller får beslut i sin asylansökan ska uppdraget som god man avslutas. Under 2017 är det 170 av nämndens 452 ensamkommande barn med god man som fyller 18 år. Nämnden har under 2016 börjat få in ansökningar om god man där den blivande huvudmannen endast talar ett språk från Mellanöstern vilket får konsekvenser för verksamheten. Arabiska har funnits en längre tid inom nämndens verksamhet och detta löses vid behov men flera av de mindre språken är svårare. Nämnden förväntar sig att ansökningar om ställföreträdare där huvudmannen endast talar ett mindre språk kommer att öka framöver varför verksamheten behöver anpassas till detta. Antalet sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har ökat kraftigt under de senaste åren. Det blir allt vanligare att vuxna får neuropsykiatriska diagnoser, som till exempel ADHD. Denna utveckling har bidragit till att antalet invånare i åldern år bosatta i Eskilstuna och Strängnäs kommuner som har god man eller förvaltare ökade med drygt 25 procent mellan 2013 och För närvarande finns inget som tyder på att denna utveckling kommer att avstanna. I augusti 2016 finns det totalt pågående ärenden som rör godmanskap eller förvaltarskap enligt Föräldrabalken i Eskilstuna och Strängnäs kommuner, varav 46 procent rör kvinnor och 54 procent män. Nämnden har i sitt uppdrag att granska årsräkningar från ställföreträdare och målet är att samtliga i tid inlämnade och kompletta årsräkningar ska vara granskade den sista augusti samma år. Vid utgången av augusti 2016 har endast 64 procent av samtliga årsräkningar granskats vilket medför att arbetet fortgår även under hösten En förklaring till att åtagandet inte uppfylls är att beräkningen görs på det totala antalet årsräkningar och tar inte hänsyn till om de är kompletta eller inte. Ett flertal av de årsräkningar som lämnats in till nämnden i tid har behövt kompletteras i efterhand varför många gode män och förvaltare får besked om sitt arvode senare än beräknat. Inför 2017 planeras en e-tjänst införas inom överförmyndarnämndens verksamhet. Syftet med denna är bland annat att göra det lättare för ställföreträdare att göra rätt och på så vis minska behovet av kompletteringar. Regeringen har i september 2016 lämnat en lagrådsremiss angående framtidsfullmakter som föreslås träda i kraft den första juli Framtidsfullmakter ska ge enskilda möjlighet att utse någon som kan ha hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte själva kan det. I lagrådsremissen föreslås också ett nytt legalt ställföreträdarskap för anhöriga som innebär att anhöriga, i sådant som rör den dagliga livsföringen, ska få rätt att företräda enskilda som inte längre själva kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Syftet med framtidsfullmakter och anhöriga ställföreträdare är att öka huvudmannens inflytande och att avlasta systemet med gode män. Införandet av

40 framtidsfullmakter och anhöriga ställföreträdare förväntas minska behovet av gode män på sikt. 5 Kommunernas styrsystem I Eskilstuna kommuns styrsystem är det inom perspektivet Hållbar utveckling som det anges vad som ska åstadkommas för invånare, brukare och kunder. Inom detta perspektiv har kommunfullmäktige i Eskilstuna fastställt fem strategiska mål som ska gälla för mandatperioden vilka är Attraktiv stad och landsbygd; Ekologisk uthållighet; Höjd utbildningsnivå; Fler jobb och Social uthållighet. Kommunfullmäktige i Strängnäs har beslutat om fem gemensamma områden för kommunens arbete. Tre av dessa riktar sig utåt till brukare och medborgare samt andra intressenter och dessa är Samhälle, Utbildning samt Vård och omsorg. Till varje område har respektive kommunfullmäktige fastställt övergripande mål. För att visa hur kommunkoncernen ska genomföra sitt uppdrag innehåller Eskilstuna kommuns styrsystem perspektivet Effektiv organisation med stödprocesserna processkvalitet, medarbetare och ekonomi. Av de fem gemensamma områden som Strängnäs kommunfullmäktige fastställt avser två den interna verksamheten - Medarbetare och Ekonomi. Stora delar av det kommunala uppdraget styrs av lagar och regler. Genom tydligt uppdrag och fokus på resultat skapas en modern organisation där mötet med kunden och brukaren alltid står i centrum. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för demokrati, bra och tillgänglig service och en effektiv styrning. Detta bidrar till en tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå och tillgängliga resurser kan användas effektivt. Genom att skapa en tydlig målkedja kan alla medarbetare se kopplingen mellan arbetet med ständiga förbättringar och organisationens förflyttningar i riktning mot visionen. För arbete med perspektivet Hållbar utveckling har Eskilstuna kommun identifierat sju huvudprocesser inom vilka verksamheten bedrivs. I dessa huvudprocesser skapas sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden för invånarna och tillsammans med en Effektiv organisation och dess stödprocesser kan resultatmålen uppnås. De sju huvudprocesserna är: Huvudprocesserna täcker förvaltningarnas och bolagens uppdrag och lyfter fram kommunkoncernens kärnverksamhet. Genom dem bidrar kommunkoncernen till en hållbar utveckling och till att uppnå de strategiska målen. Överförmyndarnämnden omfattas framför

41 6 allt av huvudprocessen Tillgodose behovet av vård och sociala tjänster men även av processen Värna demokrati. De övergripande processerna har delats in i underliggande verksamhetsprocesser där ett antal berör nämndens verksamhet. Verksamhetsprocesser inom att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster finns för målgrupperna barn och unga, vuxna samt äldre och inom att värna demokrati för insyn, dialog och inflytande, stöd till förtroendevalda, granskning och kontroll samt trygghet. I Strängnäs planeringsanvisningar för finns fokusområden inom vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet samt för förtroende och inflytande. Nämndens uppdrag Om någon (huvudman) på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och/eller sörja för sin person kan tingsrätten besluta att anordna godmanskap eller förvaltarskap. Överförmyndarnämnden lämnar förslag på ställföreträdare, god man eller förvaltare, samt erbjuder dem utbildning för uppdraget. Det är nämnden som sedan granskar att ställföreträdare sköter sina uppdrag på sådant sätt att huvudmannens intressen tas tillvara. Överförmyndarnämndens verksamhet har således stor betydelse för att alla kommuninvånare ska få rätt till den sociala trygghet som beskrivs i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 22). "Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser." Tingsrätten förordnar i vissa fall även förmyndare för barn. Nämnden förordnar själv god man för ensamkommande barn som anvisas till Eskilstuna och Strängnäs samt till barn som andra kommuner placerat i kommunerna. Nämnden bevakar sedan hur förmyndare och i vissa fall gode män förvaltar barnets ekonomiska tillgångar samt hur gode män för ensamkommande barn utför sitt uppdrag som vårdnadshavare och ställföreträdare. Som grund för nämndens handläggning och beslut som rör barn används Barnkonventionen vilken också under 2017 kommer att bli en lag i Sverige. FN-organet UNICEF har sammanfattat Barnkonventionen i fyra grundläggande och vägledande principer. Alla barn har samma rättigheter och lika värde Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Nedan redovisas nämndens åtaganden i de övergripande verksamhetsprocesserna, med fokus på de processer inom vilka nämndens kärnverksamhet bedrivs. I den preliminära verksamhetsplanen för 2017 har överförmyndarnämnden formulerat 16 åtaganden varav tio inom Hållbar utveckling och sex inom Effektiv organisation.

42 7 Hållbar utveckling 1. Attraktiv stad och landsbygd Överförmyndarnämnden arbetar för att stärka folkhälsa och öka den upplevda tryggheten på ett individuellt plan för de huvudmän som finns inom verksamhetsområdet. Nämnden skapar möjligheter för inflytande och planerar under 2017 att genomföra brukarundersökningar bland såväl huvudmännen som ställföreträdarna för att kunna utveckla sitt arbete med god och jämställd service. Övergripande process Demokrati Verksamhetsprocess Insyn dialog och inflytande Syftet med processen är att skapa möjlighet att ha insyn i och vara delaktiga i den demokratiska processen. Invånarna och deras valda representanter ges information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Detta medför bland annat att överförmyndarnämnden alltid strävar efter att ha uppdaterad information på kommunens hemsida. I Eskilstuna kommuns årsplan beskrivs att invånarna i medborgarundersökningar uppgett sig ha små möjligheter att påverka. Kommunen kommer därför, under 2017, att analysera detta resultat och ta fram en handlingsplan för att öka invånarnas upplevelse av delaktighet. Detta arbete bygger även på FN:s Barnkonvention med krav på att säkerställa barn och ungas delaktighet. Nämnden kan antas bli berörd av denna handlingsplan. Under 2017 ska även ärende- och beslutsprocessen samt dokumenthanteringen, både på övergripande nivå och på förvaltningsnivå, ses över för att öka möjligheten till insyn och transparens. I planeringsanvisningarna för Strängnäs kommun anges i majoritetsförklaringen under rubriken Förtroende och inflytande att nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Fyraårigt processmål (2017) P1. Invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Nämnden ska under 2017 uppdatera befintlig servicedeklaration och informera allmänheten om dess innehåll

43 8 Överförmyndarnämnden har idag en servicedeklaration som senast uppdaterades Verksamheten har till viss del förändrats sedan dess varför servicedeklarationen behöver uppdateras under I samband med uppdateringen ska servicedeklarationen bli känd och spridas till berörda för att tydliggöra vad som kan förväntas av verksamheten. Fyraårigt processmål (2017) P ska delaktighetsindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Verksamhetsprocess Stöd till förtroendevalda Syftet med processen är att nämnderna ska kunna ta välgrundade beslut. Sedan den första januari 2015 har Eskilstuna och Strängnäs kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. Nämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Tre ledamöter och tre ersättare utses av kommunfullmäktige i Eskilstuna och två ledamöter samt två ersättare utses av kommunfullmäktige i Strängnäs. Eskilstuna kommun är värdkommun och samverkan mellan kommunerna regleras i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd för Eskilstuna och Strängnäs. Överförmyndarnämnden är Eskilstuna och Strängnäs första gemensamma nämnd. Fokus för nämnden har under 2015 och 2016 varit att utarbeta former för sitt arbete och att skaffa sig kunskap om de lagar och förordningar som reglerar verksamheten. Kunskapsutveckling planeras kontinuerligt även inför 2017 för att nämnden ska kunna följa med i den ständiga utvecklingen inom området. Överförmyndarnämnden strävar efter att vara en modig och aktiv nämnd som vågar testa nya idéer och förslag. Nämnden ska ha en hög delaktighet, ta ansvar för sitt arbete och vara tydlig med sin vilja. Uppdraget som god man och förvaltare är ansvarsfullt och krävande. Eskilstuna god man och förvaltarförening och Strängnäs förening för frivilliga samhällsarbetare gör viktiga insatser till stöd för ställföreträdarna. Nämnden strävar därför efter ett gott samarbete med dessa föreningar. Samarbetet planeras fortsätta och även utvecklas ytterligare under Fyraårigt processmål (2017) P ska Nöjd politikerindex förbättras till 72 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Verksamhetsprocess Granskning och kontroll Syftet med processen är att invånarna visar förtroende för kommunens servicegivning och kommunikation av beslut och åtgärder. Nämnden har i uppdrag att granska ställföreträdarnas

44 arbete och under 2017 kommer brukarundersökningar genomföras både bland de vuxna huvudmännen och bland ställföreträdarna för att få deras synpunkter på nämndens arbete gällande denna granskning. 9 Fyraårigt processmål (2017) P4. Flera av invånarna ska vara nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Verksamhetsprocess Trygghet Nämnden förordnar ställföreträdare till de barn och vuxna som har behov av detta med syftet att personen ska uppleva en ökad trygghet i livet. Det kan handla om kontakt med andra myndigheter, ekonomi samt att få den omsorg och det stöd som behövs. Fyraårigt processmål (2017) P ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Höjd utbildningsnivå Överförmyndarnämnden arbetar inte direkt med någon form av skolverksamhet men kontrollerar att de gode män och förmyndare som har barn som huvudmän sköter sitt uppdrag och på så vis skapar bästa möjliga förutsättningar för utbildning och skolgång. 3. Fler jobb Överförmyndarnämnden kan genom sin granskning kontrollera att gode män och förmyndare sköter sitt uppdrag och på så vis skapar bästa möjliga förutsättningar för utbildning och arbete. Under hösten 2016 har en person anställts inom nämndens verksamhetsområde inom satsningen på 150-jobb. 4. Social uthållighet Överförmyndarnämndens uppdrag ligger till stor del inom arbete med social uthållighet. Arbete sker inom de tre delprocesserna att ge stöd och vård till barn och unga, vuxna samt äldre. Nämndens uppgift är att med stöd av gällande bestämmelser i Föräldrabalken och i Lag om god man för ensamkommande barn utöva tillsyn över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap med syftet att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan tillvarata sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Genom detta arbete bidrar nämnden till att ge uppmärksamhet till invånare med komplexa behov, såsom ensamkommande barn, samt vuxna med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. För att öka

45 10 den sociala uthålligheten i sitt dagliga arbete använder nämnden metoder för insyn, dialog och inflytande och har en god samverkan med frivilligkrafter relaterade till nämndens verksamhetsområden. Nämnden sätter i sitt arbete barn och ungdomars uppväxtvillkor i särskilt fokus. Övergripande process Vård och sociala tjänster Inom de tre delprocesserna att ge vård och stöd till barn och unga, till vuxna och till äldre ligger huvuddelen av överförmyndarnämndens arbete. Processerna ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Eskilstuna kommuns årsplan för 2017 beskriver att det ska vara tryggt för ensamkommande barn och unga att komma till staden genom att säkerställa att de får möjlighet att etablera sig, får ett bra sammanhang och rätt stöd framåt för att fullfölja skolan, komma ut på arbetsmarknaden, få hållbara boendelösningar och stöd från gode män. Överförmyndarnämndens verksamhet är således en del av detta fokus för 2017 och arbetar löpande för att de ensamkommande barn och unga som kommer till någon av kommunerna ska få stöd från en god man inom en vecka. I takt med att befolkningen i såväl Eskilstuna som Strängnäs ökar är det också fler som har behov av god man eller förvaltare. Det visar sig bland annat i ett ökat antal ansökningar och anmälningar om behov av god man och förvaltare samt fler årsräkningar och redogörelser. Behoven av vård och omsorg beskrivs även i Eskilstuna kommuns årsplan för 2017 som fortsatt stora vilket skapar behov av att arbeta långsiktigt på både individ- och gruppnivå, att höja kvaliteten på vården samt att öka samverkan. Nämnden arbetar kontinuerligt med nya idéer och att hitta förbättringsmöjligheter för att öka kvaliteten i arbetet samtidigt som samverkan både internt och externt utvecklas. Nämnden planerar inför 2017 dessutom att öka arbetet med digitalisering och att ha en e-tjänst i bruk för att förenkla administrationen inom verksamheten. Kommunfullmäktige i Strängnäs har för området Vård och omsorg det övergripande målet att vården och omsorgen ska utveckla och stärka individens välbefinnande och självbestämmande. För att gode män och förvaltare ska kunna ge huvudmännen det stöd som den enskilde behöver är det viktigt att de har utbildning för sitt uppdrag. De måste ha såväl grundutbildning som kunskaper inom områden som utgår från den enskilda huvudmannens specifika behov. Det kan exempelvis handla om kunskap om funktionsnedsättningar, HBTQfrågor samt om våld i nära relationer. 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 erbjuda samtliga nya ställföreträdare grundutbildning för uppdraget Målet är att 100 procent av nämndens nya ställföreträdare under 2017 ska ha erbjudits utbildning. Det finns inget krav på att ställföreträdare behöver genomgå utbildning men överförmyndarnämnden ser det som angeläget. Åtagandet följs upp genom att redovisa andelen nya ställföreträdare som erbjudits utbildning vilket noteras av respektive handläggare.

46 11 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 i samverkan med intresseföreningar erbjuda ställföreträdare vidareutbildning för uppdraget Åtagandet följs upp genom antalet utbildningstillfällen som genomförts under året. Målet är att minst två utbildningsinsatser ska genomföras under årigt åtagande Nämnden ska under 2017 genomföra informationsinsatser till allmänheten Nämnden ska under 2017: Vid minst två tillfällen informera om uppdraget som ställföreträdare Vid minst två tillfällen informera om att vara huvudman inom överförmyndarnämnden Verksamhetsprocess Barn och unga Syftet med verksamhetsprocessen är att frigöra och utveckla enskildas och familjers egna resurser på ett sådant sätt att det ökar deras möjlighet att efter sina förutsättningar leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Det ökar möjligheten för enskilda och familjer att själva kunna ta ansvar och styra sina liv. Enlig Lag om god man för ensamkommande barn ska en god man förordnas så snart det är möjligt. Det stora antalet barn som kom till Eskilstuna och Strängnäs i slutet av 2015 och första månaden 2016 innebar att det i vissa fall tog flera månader innan en god man förordnats. Sedan i somras har nämnden dock kunnat förordna god man för ensamkommande barn inom cirka en vecka. Under 2017 blir Barnkonventionen lag vilket kommer medföra ett antal förändringar i överförmyndarverksamhetens arbete. Inför införandet av denna lag ska därför nämnden genomföra en utbildningsinsats för medarbetare inom överförmyndarverksamheten samt för nämndens ledamöter och ersättare. Fyraårigt processmål (2017) P26. Barn, unga och föräldrar som har kontakt med myndighetsutövning ska vara nöjda Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 68 % 69 % 70 % 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 tillse att samtliga ensamkommande barn förordnas en god man inom en vecka (7 dagar) 1-årigt åtagande

47 Nämnden ska under 2017 genomföra en utbildningsinsats angående Barnkonventionen 12 Verksamhetsprocess Vuxna Syftet med verksamhetsprocessen är att frigöra och utveckla enskildas egna resurser på ett sådant sätt att det ökar deras möjlighet att efter sina förutsättningar leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Det ökar möjligheten för enskilda att själva kunna ta ansvar och styra sina liv. Överförmyndarnämnden har tidigare genomfört brukarundersökningar bland ställföreträdare och ska göra så även Dessutom planeras en undersökning bland vuxna huvudmän under året vilken blir den första i sitt slag inom nämnden. Fyraårigt processmål (2017) P95. Brukare inom individ- och familjeomsorgen ska vara nöjda med myndighetsutövningen Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0 80,0 80,0 80,0 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 genomföra brukarundersökningar bland vuxna huvudmän och ställföreträdare 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 genomföra handläggning av anmälningar, utredningar och yttranden inom fyra månader (120 dagar) 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 ha granskat samtliga i tid inlämnade och kompletta årsräkningar och redovisningar senast den 31 augusti 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 ha granskat samtliga sluträkningar inom en månad från att de är inlämnade och kompletta (30 dagar) Verksamhetsprocess Äldre Syftet med verksamhetsprocessen är att frigöra och utveckla äldres egna resurser på ett sådant sätt att det ökar deras möjlighet att efter sina förutsättningar leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt.

48 13 Fyraårigt processmål (2017) P ska 85 % av brukarna vara nöjda med myndighetsutövningen Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 85 % 85 % 85 % 5. Ekologisk uthållighet Överförmyndarnämnden arbetar miljösmart där så är möjligt, exempelvis genom att resa med tåg till och från sammanträden och dylikt. Samtliga medarbetare, med undantag för nyanställda efter den sista mars 2016, har genomgått utbildningen Uppdrag miljösmart. Effektiv organisation 6. Processkvalitet Överförmyndarnämnden bedriver ett långsiktigt arbete med att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten enligt kommunernas riktlinjer. Även i utveckling av den inre processkvaliteten står huvudmannen i fokus. Uppföljning i form av brukarundersökning kommer att genomföras under 2017 för att ge en bas för vidare analys och förbättringsarbete. Ett modernt arbetssätt utvecklas genom att använda idéer och förbättringsförslag inom verksamheten. Utveckling sker också genom införande av en ny e-tjänst med fokus på att förenkla och effektivisera nämndens handläggning och administration. Nämnden samarbetar med Eskilstuna Direkt dit ett antal uppdrag fördes över från start och samverkan löpande utvecklas. Övergripande process Kvalitet Verksamhetsprocess Kvalitetsutveckling I Eskilstuna kommuns årsplan för 2017 beskrivs att planering och uppföljning av både ekonomi och verksamhet ska finnas samlat i det kommungemensamma beslutsstödssystemet Hypergene. Nämnden för i samband med verksamhetsplanen för 2017 in samtliga uppgifter i systemet för att kunna använda det enligt plan gällande ekonomi, styrkort och uppföljning under året. Årsplanen beskriver också att arbete ska ske för förbättrad service och tillgänglighet vilket nämnden planerar genom införande av en e-tjänst samt genom en brukarundersökning bland vuxna huvudmän. Nämndens arbete kommer också att inkluderas i en övergripande uppföljning av mottagandet av ensamkommande barn som Mälardalens högskola planerar till nästa år. Nämnden ingår genom medarbetare i den fokusgrupp som bildats inom ramen för ett forskningsprojekt om samverkan mellan myndigheter vid mottagande av ensamkommande barn som bedrivs av Mälardalens högskola.

49 14 Strängnäs kommun beskriver i sina planeringsanvisningar för att nämndernas styrning ska utvecklas under perioden. Exempelvis ska nämndernas arbetsordningar utvecklas och alla tjänsteutlåtanden ska, för att tydliggöra vikten av att beakta dessa frågor, innehålla ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser. Nämndens arbete med jämställdhet ska också utvecklas i övrigt nu när det akuta läget kring de ensamkommande barnen har lagt sig. Det är dock fortfarande en del administration kring detta som släpar efter. Fyraårigt processmål (2017) P71. Andel (procent) av verksamheter i förvaltningar och bolag som har en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 85 % 95 % 100 % 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 arbeta med jämställdhet, jämlikhet och mäns våld mot kvinnor Under 2017 ska nämnden: Skapa en handlingsplan med åtgärder utifrån en analys av jämställdhet som genomförs inom överförmyndarverksamheten. Samtliga medarbetare inom överförmyndarverksamheten ska vid 2017 års slut ha sett den kommungemensamma filmen "Uppdrag motverka mäns våld mot kvinnor" och diskuterat denna på ett APT. Under 2017 och 2018 ska samtliga medarbetare inom överförmyndarverksamheten ha fått grundläggande kompetensutveckling för HBTQ-frågor. Under 2017 och 2018 ska ställföreträdare erbjudas utbildning i HBTQ-frågor och om mäns våld mot kvinnor. Fyraårigt processmål (2017) P ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till 700 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Nämnden ska under 2017 implementera arbetet med Modiga idéer Enhetschef och medarbetare inom överförmyndarverksamheten ska under 2017 gå utbildningen i Modiga idéer och under året ska: Ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden få en utbildning i Modiga idéer och dess innebörd.

50 15 Verktyg från utbildningen Modiga idéer användas på APT inom överförmyndarverksamheten. Minst en modig idé gällande överförmyndarverksamheten lämnas in. Fyraårigt processmål (2017) P jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 100 % 100 % 100 % Fyraårigt processmål (2017) P uppgår andelen förverkligade idéer/förbättringsförslag till 10 % Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 6 % 8 % 10 % 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 implementera beslutsstödssystemet Hypergene med styrkort Chefen för överförmyndarverksamheten ska under 2017 använda Hypergene med styrkort. Därmed har chefen ett samlat stöd för löpande styrning och kommunikation för sin enhet avseende ekonomi, inköp, personal och verksamhet. Verksamhetsprocess Kommunikation Fyraårigt processmål (2017) P upplever 70 % nytta av internportalen Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 50 % 60 % 70 % Fyraårigt processmål (2017) P får 90 % svar på e-post inom 2 dagar Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 91 % 93 % 95 % Fyraårigt processmål (2017) P får 80 % kontakt med handläggare via telefon Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 70 % 75 % 80 % Fyraårigt processmål (2017)

51 16 P uppfattar 90 % ett gott bemötande vid telefonkontakt Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 85 % 87 % 90 % Fyraårigt processmål (2017) P uppger 90 % att det är lätt att hitta på eskilstuna.se Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 89 % 90 % 90 % Verksamhetsprocess Tillgodose behovet av IT stöd Fyraårigt processmål (2017) P ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 25 % 45 % 60 % 1-årigt åtagande Under 2017 ska nämnden genomföra utbildningsinsatser kring den nya e-tjänsten Överförmyndarnämnden inför under hösten 2016 en e-tjänst för sin verksamhet. E-tjänsten kommer att ha syftet att förenkla för ställföreträdare och öka andelen kompletta årsräkningar. Detta ska ske genom att inlämning av årsräkningar och begäran om arvode kan göras via e- tjänsten. För att tillse att så många som möjligt känner till möjligheten att använda e-tjänsten och väljer att göra så ska nämnden genomföra en informationsinsats i Eskilstuna och en i Strängnäs under det första kvartalet Attraktiv arbetsgivare Överförmyndarnämnden ser att medarbetarna har en nyckelroll då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet med huvudmännen, anhöriga, ställföreträdare samt andra myndigheter. För att verksamheten ska nå resultat och utvecklas måste samtliga medarbetare utifrån sitt uppdrag veta vilka mål som ska uppnås och med sin kompetens och sina idéer bidra till att uppfylla dessa. Nämnden är mån om en god och hälsosam arbetsmiljö, medarbetarnas möjlighet att påverka och att vara delaktiga, modigt ledar- och medarbetarskap, samt mångfald som en framgångsfaktor för att nå uppsatta mål. Även Strängnäs kommun har som mål för 2017 att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Strängnäs kommun har även det övergripande målet att vara en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Övergripande process Medarbetare

52 17 Verksamhetsprocess Tillgodose behovet av kompetensförsörjning Eskilstuna kommuns årsplan för 2017 beskriver att fokus under mandatperioden ligger på att genom det tydliga och goda ledarskapet skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö och en innovativ kultur med engagerade medarbetare. Arbetet med att utveckla systematik och metoder för kompetensförsörjning intensifieras och under året behöver stort fokus läggas på arbetsmiljö och hälsa. Sjukfrånvaron hos överförmyndarnämndens medarbetare har under 2016 sjunkit kraftigt och ligger nu på en mycket låg nivå. Däremot har arbetslivet, som nämns i årsplanen, förändrats och är idag allt mer psykiskt krävande. Ett antal av överförmyndarnämndens medarbetare uppvisar, trots låga sjukskrivningstal och ökade resurser, vissa stressymptom. Ett förändrat arbetsliv ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet och under 2017 ska insatser vidtas för att säkra det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Även Strängnäs kommun beskriver i sina planeringsanvisningar för att kommunen ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. Under hösten 2016 genomför Eskilstuna kommun en medarbetarundersökning och under 2017 kommer resultatet från denna att analyseras på enhetsnivå och en handlingsplan att tas fram för att ytterligare förbättra arbetsmiljö och förutsättningar för medarbetarna inom överförmyndarverksamheten. Fyraårigt processmål (2017) P85. Hållbart medarbetarengagemang ska uppgå till Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0 81,0 82,0 83,0 Fyraårigt processmål (2017) P86. Den totala sjukfrånvaron hos medarbetarna uppgår 2019 till max 5,9 procent Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,3 % 6,8 % 6,3 % 5,9 % 1-årigt åtagande Nämnden ska under 2017 arbeta för att förbättra arbetsmiljön inom verksamheten Överförmyndarverksamheten ska under 2017 ta fram en handlingsplan för att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Handlingsplanen ska bygga på resultat från medarbetarenkäten som genomförs under Fyraårigt processmål (2017) P87. Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,1 % 9,4 % 9,7 % 10,0 % Fyraårigt processmål (2017)

53 P88. Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,1 % 81,5 % 81,7 % 82,0 % Stabil ekonomi Invånarnas skattepengar ska användas på bästa sätt. Båda kommunerna uttrycker tydligt kravet på att nämnderna ska ha en ekonomi i balans. Strängnäs kommunfullmäktige har inom det gemensamma området för Ekonomi formulerat det övergripande målet att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Eskilstuna kommuns årsplan för 2017 beskriver att beslutsstöd och styrkort med samlade rapporter till stöd för styrning ska vidareutvecklas och etableras. Nämnden har framtagna styrkort och i samband med framtagandet av verksamhetsplanen för 2017 tillses att beslutsstödssystemet kan användas för uppföljning. Strängnäs kommuns planeringsanvisningar för beskriver att en ekonomisk medvetenhet ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Detta är något som överförmyndarnämnden kommer att arbeta efter under Övergripande process Ekonomi Verksamhetsprocess Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning Nämnden har under både 2015 och 2016 fått utökade resurser för att anställa fler medarbetare för att möta den kraftigt ökade ärendemängden. Så sent som i juni 2016 beviljades nämnden ett tillfälligt extra anslag för att kunna anställa två medarbetare visstid för handläggning av godmanskap för ensamkommande barn. Resurser för anställning av en medarbetare har tagits i anspråk. Behovet av denna resursförstärkning kvarstår under Med nuvarande nivå på antal ensamkommande barn som söker asyl i Sverige kommer detta behov inte att finnas Nämndens kostnader för arvoden till gode män och förvaltare enligt Föräldrabalken i Eskilstuna har under flera år överskridit budget. Nämnden tillfördes därför under 2016 ytterligare 0,5 miljoner kronor för att täcka denna kostnad. Prognosen för 2016 är att denna budgetpost ska vara i balans. Fyraårigt processmål (2017) P89. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande

54 19 Nämnden ska vid utgången av 2017 uppnå en budget i balans Fyraårigt processmål (2017) P uppgår avtalstroheten till minst 75 % Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0 % 73,0 % 74,0 % 75,0 % Ekonomisk redovisning Resultaträkning Alla belopp i tkr Titel Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Försäljningsintäkter Taxor och avgifter 0 0 Hyror och arrenden Bidrag Kommun-/ nämndersättning SUMMA INTÄKTER Personalkostnader Uppdragstagare och beredskapsarbetare Lokalkostnader Köp av verksamhet Lämnade bidrag Livsmedel -0-0 Material Tjänster Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER SUMMA ÅRETS RESULTAT Över-/underskott RESULTAT inklusive över /underskott Budgetplan 2017

55 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur-och fritidsnämnden Sammanträdesdatum /1 KFN/ KFN/2016: Internkontrollplan 2017 för Kultur- och fritidsnämnden Beslut Kultur- och fritidsnämnd beslutar att 1. godkänna internkontrollplanen för Kultur- och fritidsnämnden Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Internkontrollplanens syfte är att säkra en effektiv förvaltning som ständigt förbättras samt säkerställer att de politiskt beslutade målen uppfylls och verksamhetens processer fungerar tillförlitligt. Inför varje verksamhetsår beslutar nämnden om en särskild plan för uppföljning av internkontrollen. Planen utarbetas och tillämpas med utgångspunkt från gällande tillämpningsanvisningar och reglemente som har beslutats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Uppföljning sker i samband med delårsrapporten och årsredovisningen. Kultur- och fritidsnämndens internkontrollplan består av fem rutiner. 1. Kompetenserna på kulturkontoret 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete 3. Anmälan och kö till Kulturskolan 4. Kulturbidrag 5. Uppföljning av beslut i nämnden Kommunstyrelsen beslutade , 178, att revidera tillämpningsanvisningarna som bland annat innebär att kontrollerna från 2014 ska utföras två gånger om året. Revideringen innebär även förtydligande kring ansvarig för att kontroll utförs samt mottagare av rapporten. Uppföljning Uppföljning sker i samband med delårsrapporten och årsredovisningen i enlighet med frekvensen i internkontrollplanen. Underlag Internkontrollplan 2017 för Kultur- och fritidsnämnden. Tjänsteutlåtande Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56

57

58

59 Datum Dnr Regionförbundets delårsrapport januari augusti 2016 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: Hemsida: Org nr: Sida 1(47)

60 Innehållsförteckning REGIONFÖRBUNDETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 INLEDNING... 3 REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE... 4 HUVUDVERKSAMHET... 5 MÅL 1: I SÖRMLAND FINNS GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNGA OCH VUXNA ATT UTBILDA SIG OCH ARBETA. ARBETSGIVARE HAR GODA MÖJLIGHETER ATT REKRYTERA RÄTT KOMPETENS Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete... 7 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden MÅL 2: SÖRMLAND HAR STARKA SAMBAND MED OMVÄRLDEN Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland MÅL 3: SÖRMLAND HAR ETT KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus MÅL 4: SÖRMLAND HAR HÅLLBARA OCH ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Strategi: Vi skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna REGIONFÖRBUNDETS INSATSER UTÖVER MÅL OCH STRATEGIER I SÖRMLANDSSTRATEGIN POLITISK STYRNING FÖRBUNDSKONTORET REGIONFÖRBUNDETS EKONOMISKA UTFALL OCH PROGNOS HUVUDVERKSAMHETENS EKONOMI Ekonomisk sammanställning per målområde SIDOVERKSAMHETENS EKONOMI POLITISKA STYRNINGENS EKONOMI FÖRBUNDSKONTORETS EKONOMI BUDGETAVSTÄMNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER Sid 2(47)

61 Regionförbundets förvaltningsberättelse Inledning Frågan om en eventuell storregionbildning, där indelningskommitténs förslag är att Sörmland bildar Svealandsregionen med fem andra län år 2019, har präglat regionförbundets arbete under perioden. Ett omfattande samarbete har bedrivits mellan regionförbund, landsting och länets kommuner för att utarbeta underlag som beskriver länets situation, förutsättningar och konsekvenser av förslaget samt även vikten av förberedelser inför en eventuell storregionbildning. Ett första färdigställt material med fakta och konsekvensbeskrivningar har nu distribuerats till berörda huvudmän i länet. Indelningskommitténs delbetänkande är ute på remiss med svarstid senast den 6 oktober. Under året har arbetet med att mobilisera utvecklingsinsatser, med finansiering från EU:s strukturfonder, pågått. Regionalfonden har redan medfinansierat ett flertal insatser inom områdena forskning, innovation och entreprenörskap. Inom regionalfonden finns även ett område som ska finansiera insatser för att minska vår belastning på miljön, bland annat önskas en minskning av CO2-utsläppen. Där finns utrymme för fler insatser. ESF-rådet som ansvarar för socialfonden, som ska undanröja hinder för att personer hamnar utanför arbetsmarknaden, har inte lyckats fatta beslut i den omfattning som det funnits utrymme för. Tillsammans med övriga län i Östra Mellansverige sker nu en kraftsamling att mobilisera utvecklingsprojekt i de delar av fonderna där medel finns kvar. En stor utmaning för hela länet är att förverkliga den bredbandsstrategi som är antagen. Regionförbundets medlemmar har alla stora utmaningar där väl fungerande bredband kan bidra till effektivare arbetssätt. Ett digitaliserat arbetssätt är ett av flera områden som projektet Attraktiva arbetsgivare fördjupat sig i. Detta är också något som föreslås för att skapa attraktivitet hos de offentliga arbetsgivarna. Från staten har Post- och Telestyrelsen också bidragit till möjligheten att bygga ut bredbandsnätet i Sörmland. Sörmland har under hela regionförbundets tid som regionalt utvecklingsansvarig haft ett av landets lägsta statliga anslag (1:1 anslag) för regional utveckling. I år har cirka tre miljoner extra tilldelats länet. De extra medlen kommer i stor utsträckning att användas till att skapa tillväxt och konkurrenskraft i det sörmländska näringslivet. Detta ligger helt i linje med den kraftsamling som Sverige gör kring nyindustrialisering. Insatserna kommer att styras till de styrkeområden som Sörmland har. Dessa håller på att definieras i strategin för smart specialisering. Sid 3(47)

62 Redovisning av måluppfyllelse Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Förbundet verkställer målen och strategierna i Sörmlandsstrategin genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins mål har i verksamhetsplanen för 2016 olika projekt och aktiviteter angivits, som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. För dessa projekt och aktiviteter angavs mål som ska uppnås under året. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Den långsiktiga utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilket ger en bild över hur regionförbundets verksamhet bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projektoch aktivitetsnivå och redovisas i denna delårsrapport. Sörmlandsstrategin 2020 Mål och strategier Regionförbundets Projekt Projektmål 2016 Aktiviteter Aktivitetsmål 2016 Sid 4(47)

63 Huvudverksamhet Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. Projekt Projektmål Regional kompetensplattform Regeringsuppdrag med syfte att verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Fortsatt kartläggning av kompetensbehov och fördjupade studier inom utbildning och arbetsmarknad ingår. I övrigt återfinns här finansiering av ett antal aktiviteter som återfinns i kompetensberedningens handlingsplan. Aktiviteterna omfattar samtliga tre strategier inom mål 1. Aktiviteter är påbörjade enligt plan, däribland 14 av 17 insatser som ingår i kompetensberedningens handlingsplan. En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos fram till 2025 har tagits fram inom Östra Mellansverige. Planeringen av ett samarrangemang mellan årets kompetensforum och slutredovisningen av projektet Attraktiv arbetsgivare pågår. Projektet har sitt ursprung i kompetensplattformen. Kompetensplattformen har under året förstärkts med medel från Tillväxtverket och planeringen av en aktörsanalys har påbörjats kronor kronor Sid 5(47)

64 Projekt Projektmål Politisk kompetensberedning Att utgöra styrgrupp för implementering av handlingsplanen och initiering av nya insatser i linje med det regionala kompetensplattformsuppdraget. De insatser som finns i handlingsplanen återfinns under regional kompetensplattform eller som egna poster. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Beredningen har träffats regelbundet med syfte att höja sin kompetens. Studiebesök har genomförts. I år har beredningen haft fokus på samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet. En studieresa har planerats tillsammans med representanter från dessa kronor kronor Projekt Projektmål Satsning på Mälardalens högskola och samverkan med andra universitet och högskolor Fortsatt stöd till Mälardalens högskola för att säkerställa akademiskt stöd inom framförallt områdena kompetens och innovation. Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Samverkan med universitet och högskolor har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Spridning av forskning till länets kommuner är en viktig del, tillsammans med Mälardalens kompetenscentrum för lärande planeras utbildningar i entreprenöriellt lärande. Ett pilotförsök med videofilmer för digital spridning har påbörjats inom offentlig innovation samt studie- och yrkesvägledning. Dessutom pågår planer för ett forskningsprojekt om vinster med införande av hälsoteknik i offentlig verksamhet kronor 0 kronor Sid 6(47)

65 Projekt Ostlänken kompetens Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Att i samarbeta med relevanta aktörer kartlägga och kommunicera kompetensbehov och dynamiska effekter av Ostlänkenbygget, samt främja samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare utifrån detta. Fortsatt medverkan i det gemensamma klustret East Sweden Infra Cluster där en tredje rapport om tillväxteffekter av Ostlänkenbygget utreds kronor kronor Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projekt #jagmed Projektmål Uppföljning av mål Medverkan i det storregionala socialfondsprojektet #jagmed, som syftar till att fler unga i Östra Mellansverige ska slutföra sina gymnasiestudier alternativt hitta andra vägar till en varaktig etablering på arbetsmarknaden. Vid 2016 års start pågick fortfarande analys- och uppstartsfasen i femlänsprojektet #jagmed- unga till arbete och utbildning. I Sörmland ingår två lokala delprojekt och det är Katrineholms kommun samt Nyköping/Oxelösunds kommuner tillsammans. Projektplaner reviderades utifrån vad analyserna visade om de olika lokala förhållandena för att förtydliga projektens arbete vid nästa steg. Nästa steg togs den 1 april då hela projektet med samtliga trettio lokala delprojekt gick in i genomförandefasen. Budget kronor Utfall kronor Projektslut Under årets första halva har också kommunikationsplaner tagits fram på lokal, regional och övergripande nivå. De första aktiviteterna med deltagare i våra projekt i Sörmland startade under försommaren för att allt eftersom komma igång enligt planerna. Katrineholms kommun planerar att ha 50 deltagare per år i projektet i åldern år och Nyköping/Oxelösunds kommuner deltagare per år i samma åldersspann. Sid 7(47)

66 Projekt Projektmål Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg Med delfinansiering från Tillväxtverket genomförs ett tvåårigt utvecklingsprojekt tillsammans med samtliga regionförbundets medlemmar som syftar till att öka attraktiviteten för yrkena inom vård och omsorg. Det ska göras en inventering av vad som görs i andra delar av landet och hitta goda exempel som kan vägleda och inspirera. Kommunerna och landstinget ska genom projektet öka kunskapen om hur man rekryterar och behåller personal. Projektet leds av en externt rekryterad projektledare. Uppföljning av Delprojekten har formulerat förslag till utvecklingsmöjligheter i mål fyra olika perspektiv; -Nya målgrupper, -Karriärvägar, - Innovationer och Varumärket. Projektet är i sin slutfas (resultat spridning) och delprojekten kommer att redovisa sina resultat på årets kompetensforum i november. Budget kronor (intäkter kronor, kostnader kronor) Utfall kronor Projektslut Sid 8(47)

67 Projekt Projektmål ESF-projekt, arbetsplatsintegrerat lärande Genom detta ESF-projekt implementeras en modell för ett arbetsplatsintegrerat lärande i tre av Sörmlands kommuner. Arbetslösa utomeuropeiskt födda män och kvinnor utbildas till arbete inom vård- och omsorgssektorn. För att stärka deras ställning på arbetsmarknaden byggs stödstrukturer upp runt dem i form av särskilt anpassad undervisning och ökad kompetens på arbetsplatserna om hur man stöttar den som har otillräcklig kunskap. Modellen kommer att stärka och vidareutveckla banden mellan utbildning och arbetsliv och resultera i att: Bestående arbetsplatslärande utvecklas Förändrade attityder på arbetsplatserna Ny utbildningsmodell, bättre samverkan, ny lärarroll Användbara metoder och verktyg. Projektets arbetsmetoder är generaliserbara och därför möjliga att applicera inom andra yrkesområden och andra branscher. Projektet kommer att använda ett arbetsplatsnära lärande inom två områden: ett individuellt arbetsplatsnära lärande kopplat till kurser på omvårdnadsprogrammet och svenska som andraspråk samt stödstrukturer för ett arbetsplatsnära lärande. Uppföljning av mål Projektstart var den 1 augusti 2016, fram till årsskiftet pågår planeringsfasen, därefter övergår projektet i genomförandefasen. Planeringsarbetet fortlöper enligt projektbeskrivning. Budget Finansieras helt av ESF Utfall 0 kronor Projektslut Sid 9(47)

68 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Aktivitet Aktivitetsmål ESF-projekt I regionförbundets ambition att bistå medlemmarna med stöd i EUarbetet har ett behov av förstudiemedel och medfinansiering av projekt identifierats. Målet är att mobilisera aktörer i Sörmland - myndigheter, näringsliv, kommuner, ideella organisationer med flera för att genomföra utvecklingsprojekt som leder till ökad tillväxt och minskat utanförskap på den sörmländska arbetsmarknaden. Uppföljning av mål Budget Utfall Ytterligare insatser för mobilisering av ESF-projekt har påbörjats kronor kronor Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Projekt Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Utvecklingsprocesser och löpande arbete Regionförbundet bedriver, deltar och stödjer olika utvecklingsprocesser inom transport och infrastrukturområdet genom att vara drivande, genomföra strategier och aktivt arbeta med infrastrukturplanering. Målet med att stödja och vara verksam i dessa organisationer och processer är att bevaka Sörmlands och medlemmarnas intressen nationellt, regionalt och lokalt. Förbundet är delägare i Nyköping Östgötalänken AB, medfinansiär till Biogas Öst och aktiviteterna i Räta linjen. Arbetet med våra regionala och storregionala nätverk har fortgått under året. En stor vikt har lagts på en bättre sits processen och framtagandet av en ny systemanalys tillsammans med sex andra län kronor kronor Sid 10(47)

69 Projekt Projektmål Attraktiva bytespunkter Målet är att utifrån en nulägesinventering förstå dagens standard, hur byten mellan olika transportslag fungerar på bytespunkter i länet idag samt framtida investeringsbehov. Projektet skapar underlag för regionala kvalitetsmål och hur vi kan utveckla attraktiviteten hos befintliga bytespunkter. Projektet skapar förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande och utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Våren 2016 genomfördes en workshop med länets aktörer som en del i projektet. Därefter har utredningsarbetet fortsatt. Ett första utkast av slutrapport levererades i juli och projektet kommer att avslutas något försenat i september kronor kronor Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Genomförande av länsplanen för regional transportinfrastruktur Målet är att, utifrån den årliga beslutade processen, genomföra och följa upp den regionala planen i samverkan med Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget. Här ingår också en summering av arbetet med En bättre sits. Uppföljning och genomförande har under året pågått genom löpande kontakter med berörda aktörer såsom kommunerna i länet, landstinget, kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket kronor kronor Sid 11(47)

70 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Genomförande av regional cykelstrategi för Sörmland Målet är att aktivt arbeta med processer och projekt i genomförandet kopplat till strategiområdena i cykelstrategin. Under 2016 fortsätter arbetet med åtgärdsvalsstudier, fysisk planering, cykelmätningar och utveckling av Näckrosleden. I arbetet med cykelstrategin har fokus legat på att driva på den fysiska planeringen av åtgärder. Detta har gjort att flera vägplaner tagits fram och åtgärdsvalsstudie har genomförts för samtliga stråk utpekade i regionala cykelstrategin. Utöver detta har arbetet med utveckling av Näckrosleden fortgått genom avtalsskrivning med enskilda väghållare och analyser av nya föreslagna sträckningar. Arbetet har skett i nära samarbete med kommunerna. Arbete pågår att digitalisera leden. Ett cykelevenemang i Nyköping har också genomförts under året kronor kronor Projekt Projektmål Utredningar och övrig verksamhet Målet är att stödja aktuella infrastruktur- och transportfrågor i länet genom att delta i olika aktiviteter. Det handlar om att ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka noder i transportsystemet samt regionala och storregionala samband. Här ingår utredningar och utvecklingsinsatser kring Skavsta och Ostlänken. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Våren 2016 arbetades en avsiktsförklaring kring samverkan och medfinansiering mellan Stockholm Skavsta flygplats AB, Nyköpings kommun och Regionförbundet Sörmland fram. I avsiktsförklaringen finns medfinansiering för en samordnare kring Skavsta utvecklingsfrågor. Regionförbundet var också behjälplig i skrivandet av EU-ansökan under programmet CEF för projektet Skavsta Access kronor kronor Sid 12(47)

71 Projekt Ny länstransportplan Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Målet är att ta fram en ny länstransportplan enligt statligt uppdrag. Att ta fram planen är ett processarbete framförallt Processen innehåller både kunskapsbyggande, analys, dialog och förankring hos länets aktörer. Året började med projektplanering. Därefter togs två analyser fram (Uppföljning Länstransportplan och analys av Åtgärdsvalsstudier ). Våren 2016 bestod av information och förankring av process och metodik i de regionala nätverken. I april anordnades en infrastruktur- och kollektivtrafikdag som en uppstart på länsplaneprocessen. Därefter följde ett arbete med mål och indikatorer och förankring av arbetet fram till juli. Därefter planerings, metodik- och processutveckling inför hösten kronor kronor Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Bredband/e-förvaltning Aktiviteten har två huvudmål, dels stimulera utbyggnaden av den digitala tillgängligheten i form av både fast och mobilt nät, dels initiera insatser för utveckling av e-förvaltning i kommunerna och landstinget. Samordning av kommunernas arbete med bredbandsstrategier kommer att ske genom regionförbundet. Förbundet kommer även att, tillsammans med länsstyrelsen, fungera som regional bredbandssamordnare. Arbetet med att implementera den regionala strategin fortsätter. En process pågår tillsammans med länets kommuner i syfte att öka utbyggnadstakten av fiberinfrastruktur och mobilt bredband. Enkätundersökning hos företagare och invånare, samt hindersinventering i den kommunala administrationen är genomförd. Även ett samverkansavtal med Telia/Skanova har träffats. Inom ramen för strategin har även en analys och underlag om samverkan för digital utveckling inom vård och omsorg tagits fram. Regionförbundet tillsammans med länsstyrelsen deltar också i nationellt nätverk för fiberutbyggnad kronor (intäkter kronor från Post och telestyrelsen, kostnader kronor) kronor (intäkterna överstiger kostnaderna) Sid 13(47)

72 Mål 3: Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Aktivitet Aktivitetsmål Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Målet är att träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat genom insatser för internationalisering i sörmländska företag samt följa upp genomförda insatser. Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Avstämning har skett med handelskammaren skriftligt och muntligt. Såväl skriftlig rapportering som möten för avstämning har genomförts kvartalsvis. Verksamheten har till stor del bestått av insatser kring företags internationalisering. Utbildningsinsatser och seminarier för företagen kring export till olika länder har genomförts. Ett fortsatt arbete har gällt att samla företag kring det kommande bygget av Ostlänken kronor kronor Samarbete med Nyföretagarcentrum Samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Nyföretagarcentrum driver sin verksamhet till stöd för nya och blivande företagare. Uppföljning har skett genom avstämningar under året kronor kronor Sid 14(47)

73 Aktivitet Aktivitetsmål Ung företagsamhet (UF) Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UFföretagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning har skett genom avstämningar. Ung Företagsamhet har som tidigare drivit en verksamhet för att öka intresset och kunskapen om företagande och entreprenörskap bland ungdomar. Verksamheten har bedrivits på 17 av 20 möjliga gymnasieskolor i länet kronor 0 kronor Almi IFS Via IFS-verksamheten ska ett flertal företagare med utländsk bakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja företagandet för personer med utländsk bakgrund i syfte att hjälpa och stödja dessa att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomi, jämställdhet och kulturell integration. Uppföljning av mål Budget Utfall Inom IFS verksamhet finns tre rådgivare. Arbetet med att få till en pool av timanställda rådgivare har fortsatt. Med den ska det att gå att få rådgivning på fler språk. Bland annat har en rådgivare med bakgrund från Eritrea som talar tigrinja och arabiska knutits till poolen kronor kronor Sid 15(47)

74 Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Projekt Projektmål Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektet har pågått i drygt tio år som en del av Vinnovas Vinnväxprogram. Projektets områden är fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer projektet så att det uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål Robotdalen arbetar fortsatt med en översyn av organisationsform och möjligheter till framtida finansiering, då hittills beviljade projektmedel bara sträcker sig till och med Budget kronor Utfall kronor Projektslut Under året har hittills genomförts företagsstudier för robotisering på fyra sörmländska företag och medel finns för att genomföra ytterligare ett antal. Planen är att koppla dem till de behov som identifieras via företagsanalyser gjorda av Mälardalen Industrial Technology Center (MITC). Sid 16(47)

75 Projekt Projektmål Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att få till en samverkan mellan företag från hela Sörmland, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklingsoch forskningsprojekt tillsammans. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut MITC utgör en plattform för samverkan kring industriell teknik mellan näringsliv, utbildning och samhälle. Under vintern genomförde MITC, på regionförbundets uppdrag, en analys av industriföretag i Katrineholm, Flen och Vingåker, vad gäller kompetensbehov och framtida utvecklingsplaner. Motsvarande arbete har också påbörjats i Nyköping, Trosa och Oxelösund. Baserat på företagens behov planeras sedan insatser med fler aktörer involverade, för ökad kompetens och teknikutveckling kronor 0 kronor Projekt Teknikcollage, Sydöstra Sörmland (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Målet är att följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens. Uppföljning Deltagande i styrgrupp och strategidag under året. Risk för av mål nedläggning till följd av lågt intresse hos arbetsgivare och ordförandebyte. Frågan bevakas. Budget kronor Utfall 0 kronor Projektslut Sid 17(47)

76 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden är ett komplement till traditionell bankfinansiering. Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. Regionförbundet bidrar med en mindre summa för utveckling av verksamheten. Budget kronor Utfall 0 kronor Projektslut Affärsnätverket består av 24 kontrakterade Sörmlandsänglar och tolv andra affärsänglar. Fonden har under 2016 genomfört två Sörmlandsnästen, i samarbete med länets innovationsnoder och kommer att göra ytterligare två under hösten. Två nya investeringar har skett under det första halvåret. Sörmlandsfondens ägare har fattat beslut om ytterligare fem miljoner kronor i kapital att investera. Därmed finns cirka 50 miljoner kronor totalt att investera i sörmländska tillväxtbolag. Sid 18(47)

77 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Genomförande av Sörmlands innovationsstrategi Till den framtagna innovationsstrategin har utarbetats ett handlingsprogram med beskrivning av insatser och aktiviteter för olika insatsområden. Målet är att bygga ett väl fungerande innovationsstödsystem som uppmuntrar människor och företag att arbeta mera innovationsinriktat, för bättre konkurrenskraft och ökad tillväxt samt för att lösa angelägna samhällsutmaningar. Verksamheten, med länets fyra innovationsnoder som motor, ska utvecklas ytterligare och samverka aktivt med varandra, andra stödaktörer och med närliggande innovativa och akademiska miljöer. Särskilt fokus ska vara på innovationsutveckling i befintliga företag och inom den offentliga sektorn. Samverkan utökas med grannregionerna och de olika innovativa miljöerna i Östra Mellansverige. Hos länets fyra innovationsnoder, som finns i Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm, pågår ett utvecklingsarbete. Nodernas verksamhet, som tidigare främst riktades till enskilda idébärare, ska nu även erbjuda inspiration och stöd för innovation i befintliga företag och i offentlig verksamhet. I Nyköping drivs nodarbetet numera internt på näringslivsenheten och i Eskilstuna via inkubatorn Create. Strong, ett tvåårigt projekt har startats med medel från Tillväxtverket. Syftet är att ytterligare utveckla Sörmlands innovationssystem samt nodernas samverkan och skapa ett forum för gemensam hantering idéer och behov från näringslivet. En regional plattform med information om företagsservice finns nu på verksamt.se/sormland. Budget kronor Utfall kronor Projektslut Sid 19(47)

78 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Smart specialisering Det arbete som bedrivits för att identifiera länets styrkeområden ska fortsätta. Insatser för att stärka dessa kommer att påbörjas under året. Arbetet med Smart specialisering för Sörmland har pågått under hela året och en strategi med prioriterade styrkeområden kommer att föreläggas regionstyrelsen för beslut i början av Insatser inom de föreslagna områdena förbereds under hösten. Tillsammans med övriga regioner i Östra Mellansverige drivs samtidigt ett tvåårigt strukturfondsprojekt. Målet är att koordinera ett antal gemensamma styrkeområden över alla fem länen för ökad konkurrenskraft. Fyra styrkeområden har utpekats. Planer för workshops och kartläggningar av kunskapsnoder, innovationsmiljöer, nätverk och andra resurser inom respektive område, som kan bidra till utvecklingsarbetet, pågår kronor kronor Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Projekt Projektmål Handlingsprogram för näringslivsutveckling Målet är att utifrån handlingsprogrammet genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Fokus under det gångna året har legat på att samordna de kommunala näringslivsverksamheterna, främst dess chefer. Det har handlat om att hitta gemensamma mål, möjligheter, behov och problemställningar. Gruppen näringslivschefer har formaliserats och strukturerats. Gruppen hittar nu gemensamma aktuella frågor att arbeta med kronor kronor Sid 20(47)

79 Projekt Projektmål Det regionala turismutvecklingsuppdraget Målet är att följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling. I uppdraget ingår fortsatt arbete med destinationsutvecklingsarbetet. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Utföraren uppfyller målen i avtalet. Resultatet får anses som mycket bra. Avstämningar sker med täta mellanrum. Den största delen av uppdraget handlar om att fortsätta arbetet med destinationsutveckling för en utvecklad export. Arbetet med Sörmlands marknads- och försäljningskanal fortsätter. Detta ansluter direkt till destinationsutvecklingsarbetet. Kontakter med agenter och press i andra länder har gett resultat liksom det nyligen påbörjade arbetet med bloggare. Det är ett av flera steg med att ligga i framkant i digitaliseringsarbetet. Arbetet sker i nära kontakt med kommunerna kronor kronor Projekt Projektmål Utökat arbete med destinationsutveckling Att fullfölja ett flerlänssamarbete för destinationsutveckling inom det geografiska området Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Örebro län och Östergötland. Att under Almedalsveckan presentera och synliggöra Sörmland utifrån det genomförda och pågående destinationsutvecklingsarbetet, med slottstema. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Samtal med övriga län sker regelbundet av utföraren samt regionförbundet. Ett par försök gjordes att skapa ett femlänsprojekt. Skillnaderna visade sig ännu för stora mellan länen. Arbetet har dock fört länen betydligt närmare varandra. Det planerade deltagandet i Almedalen under sommaren avbröts då medverkan från näringslivet inte blev i den omfattning som önskats. Istället fortsatte arbetet med digitaliseringen inom näringen kronor kronor Sid 21(47)

80 Aktivitet Aktivitetsmål Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Att följa upp genomförandet av de politiskt beslutade ägardirektiven. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Här ingår också tillväxtrådgivning och samverkan kring detta i Östra Mellansverige. Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall I basuppdraget i de gemensamma ägardirektiven mellan staten och regionen ingår i år tillväxtrådgivning. Almi har med denna finansiering gått samman med övriga Almiföretag i Östra Mellansverige i en satsning på rådgivning till små och medelstora företag och sökt och beviljats pengar från EU:s regionalfond. Projektet heter Tillväxtlyftet och genomför företagsrådgivning i sörmländska företag. Tre olika program med olika nivåer av rådgivning erbjuds de deltagande företagen. Almis övriga verksamhet består av olika typer av finansiering till små och medelstora företag kronor kronor Almi, regionspecifikt uppdrag Att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring företagsrådgivning för företag i tillverkningsindustrin samt företag som står inför ett generationsskifte. Under våren påbörjades ett program för ägarskiften i företag samt ett fördjupat arbete med tillväxtrådgivning för företag i tillverkningsindustrin kronor kronor Sid 22(47)

81 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Almi Invest Medfinansiering av en gemensam investeringsfond i Östra Mellansverige. Fonden riktar sig till företag med tillväxtplaner och som är villiga att släppa in främmande kapital och externt ägande i verksamheten. Fonden medfinansieras av EU:s regionalfond. Den nya Almi Invest fond nr 2 har startat. Revolverade pengar från fond 1 har nyttjats som medfinansiering i fonden. Fonden är i en uppbyggnadsfas och en organisation med mer lokalt engagemang håller på att byggas upp kronor kronor Insatser för att främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi Medfinansiering av initiativ inom området koldioxidsnål ekonomi. Regionförbundet är sedan tidigare med i två projekt med medfinansiering från EU:s regionalfond. Projekten har handlat om energieffektivisering i företag och energispill och drivits gemensamt i Östra Mellansverige. Ytterligare förstudier har kommit igång kring exempelvis kompetenscentrum, infrastruktur för laddstolpar och effektivisering av spillvärme kronor kronor Sid 23(47)

82 Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Regional fysisk planering Att med utgångspunkt i Sörmlandsstrategin 2020 koppla länets utvecklingsarbete till en regional fysisk planering. Detta ska ske genom en utvecklad inom- och mellanregional samverkan och dialog. Arbetet kommer i hög grad att bygga på en fortsatt utveckling av det gemensamma analysarbetet i länet och regionen. Det avslutande seminariet i lärprojektet kring regional fysisk planering hölls i början av mars, med högt deltagande från såväl politik som tjänstemän från länets aktörer, regionala och kommunala. Det fortsatta arbetet med regional fysisk planering under året sker i samarbete med framtagandet av en ny länstransportplan. Detta genom att slå samman kommunernas översiktsplaner i ett länsgemensamt GIS (visualisering med hjälp av kartor). Arbetet är påbörjat och kommer att slutredovisas sept/okt kronor kronor Sid 24(47)

83 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Storregionalt planeringssamarbete Deltagandet innebär att aktivt medverka i den storregionala samverkansgruppen för Östra Mellansverige (ÖMS). Målet är att verka för och delta i framtagandet av gemensamma storregionala planeringsunderlag, som exempelvis Stockholms arbete med regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS). Stockholms regionala utvecklingsplan, RUFS 2050, med en Östra Mellansverige-bilaga (ÖMS) gick ut på samråd under våren. Samtidigt påbörjades planeringen inför arbetet med utställningshandlingar till RUFS 2050 samt slutgiltigt ÖMSdokument. Arbetet med en ny befolkningsframskrivning och ett strukturbildsarbete är påbörjat kronor 0 kronor Strategi: Vi skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Projekt Projektmål Plan för jämställd regional utveckling Målet är att utarbeta en ny plan för arbetet med jämställdhetsintegrering inom det regionala utvecklingsarbetet. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Skrivandet av planen har projektsatts och en projektgrupp har tillsatts. Planering av möten för hösten har påbörjats. På uppdrag av Tillväxtverket har ett projekt påbörjats. Det är finansierat av Tillväxtverket. Kunskapsinsamling och förankringsarbete har genomförts som kommer att ligga till grund för jämställdhetsplanen. En workshop har genomförts för insamling av åsikter och förankring i länet av nuläge och behov i fråga om jämställdhetsarbete. Möten med nyckelpersoner i regionen har skett, i samma syfte. En utredning har tagits fram där jämställdhetsintegreringen av det företagsfrämjande systemet undersöktes. Baserat på dessa förberedelser har en nuläges- och behovsanalys tagits fram, som kommer att fungera som underlag för planen för jämställd regional tillväxt kronor kronor (intäkterna överstiger kostnaderna) Sid 25(47)

84 Projekt Projektmål Utveckling av landsbygdens näringar, inklusive Stolt mat Målet är att tillsammans med länsstyrelsen koordinera arbetet med EU:s landsbygdsprogram och strukturfonder samt regionförbundets insatser så att effektiva insatser för att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden kan komma till stånd. Särskilt fokus ska riktas på maten som en växande näringsgren. Uppföljning av mål Samarbetet med länsstyrelsen har fungerat bra med flera gemensamma aktiviteter och löpande samtal. Budget 0 kronor Utfall kronor Projektslut Projekt Projektmål Politisk beredning för jämlik hälsa Målet med beredningen är att öka kunskapen om hälsosituationen i Sörmland och driva frågan om ett minskat gap i fråga om hälsa kontra ohälsa. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Beredningen för jämlik hälsa var i början av året på studiebesök i Östergötland för att lyssna till hur arbetet med regionalt tillväxtarbete och folkhälsofrågor förs i regionen. Beredningen har vidare tagit fram rapporten Sörmlandsstrategin - ett folkhälsodokument?. I denna rapport görs en genomgång av hur Sörmlandsstrategin, dess målområden och vissa specifika projekt, relaterar till hälsans bestämningsfaktorer. Rapporten kommer under hösten att förankras i länets olika fullmäktigeförsamlingar kronor kronor Sid 26(47)

85 Projekt Projektmål Stöd till integrationsinsatser i länet Målet är att stimulera till och medverka i insatser som lyfter fram integrationen som en tillväxtfaktor. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Stöd har getts till skrivandet av två projektansökningar för en utlysning av Tillväxtverket. En del av regionförbundets arbete har varit att etablera sig och skapa förtroende hos kommunerna för vårt arbete inom detta område. Medverkan i ett nätverk för integrationsstrateger i Sörmland som hålls av Länsstyrelsen har påbörjats under hösten. Strategiskt samarbete med Länsstyrelsen kring integrationsfrågor har pågått sedan våren. Förutom detta har en stor del av arbetet varit att definiera regionens roll och möjligheter i frågan. Deltagande i ett lärprojekt anordnat av REGLAB inleds under september där regionens roll i integratonsfrågan undersöks. Förberedelser görs även för att skapa mål för regionens integrationsarbete, och en strategi för att uppnå dessa mål kronor kronor Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020 Projekt Projektmål Tematisk utvärdering I uppdraget att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk utvärdering av insatser som gjorts över tid inom något av strategins målområden. Under 2016 är målet att utvärdera den satsning som gjorts inom besöksnäringen i Sörmland under de tre senaste åren, genom det så kallade destinationsutvecklingsprojektet. Uppföljning Planering av upphandling av extern utvärderare har påbörjats. av mål Budget kronor Utfall kronor Projektslut Sid 27(47)

86 Projekt Projektmål Analyssamverkan i Mälardalen Målet är att fortsätta och ytterligare utveckla det etablerade samarbetet med berörda organ i Västmanland, Örebro och Östergötland kring regionala analyser. I arbetet ingår även att samråda med berörda organ i Uppsala och Stockholms län samt relevanta organ på nationell nivå. Inom projektet hanteras även Sörmlandsbasen, en databas som SCB tillhandahåller. Uppföljning av mål Samarbetet i Östra Mellansverige har avbrutits och Sörmland arbetar vidare på egen hand med analyser och utvärderingar. Budget kronor (intäkter kronor, kostnader kronor) Utfall kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Nätverk för EU-samordnare Målet är att driva och utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja medlemmarnas politiker vid internationella kontakter på regional nivå och i strukturfondsarbetet. Nätverket i Sörmland har träffats en gång under året. Nätverket i Östra Mellansverige har också träffats en gång kronor 500 kronor Sid 28(47)

87 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Stödstruktur för ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. En stödstruktur med både personella och ekonomiska resurser under hela programperioden ska fortsätta att byggas upp inom förbundskontoret. Mobilisering av både regionalfondsprojekt och socialfondsprojekt ska genomföras i länet och i Östra Mellansverige. Kunskap om EU:s möjliga finansieringsformer ska finnas på regionförbundet. Under året har regionförbundet varit med och finansierat en koordinator för arbetet med strukturfonderna i Östra Mellansverige. Tillsammans med organisationen RAR har regionförbundet genomfört arbete med mobilisering för att skapa fler socialfondsprojekt. Detta har lett till att tre projekt med koppling till Sörmland beviljats medel. Projekten är: Arbetsplatsintegrerat lärande målgrupp utomeuropeiskt födda för ett arbete i vården. Beviljat stöd kronor. IMA/IPS Utveckling av metoden, Individual Placement Support, mot utvidgade målgrupper. Personer med funktionshinder som står utanför arbetsmarknaden. Beviljat stöd kronor. Smart industri i Östra Mellansverige Satsning för bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov av arbetskraft och utbildningsväsendets utbud. Totalt stöd kronor varav till Sörmland kronor. Mobiliseringsarbete för nya projekt har ägt rum under våren. Ett välbesökt mobiliseringsmöte på Hedenlunda med workshop inledde mobiliseringen. Flera ansökningar är inskickade till ESFrådet från länet, beslut väntas i december kronor kronor Medlemskap i SEF och AER Utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer. Medlemskapet i Stockholms europaförening har fortsatt under året, regionförbundets politiska representanter och ungdomsdelegater har deltagit i AERs summeracademy kronor kronor Sid 29(47)

88 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Reglab Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Som medlem har regionförbundet deltagit i Reglabs lärprojekt och seminarieserier. Regionförbundet har bland annat deltagit i analysarbetet inför ett lärprojekt om integration kronor kronor Projekt Ledningskonferens 2016 Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. Ledningskonferensen kommer att genomföras den 3-5 oktober. Ledningskonferensen, som i år går till Tallinn i Estland, har förberetts sedan före sommaren. Inriktningen för konferensen är att studera digitaliseringen som väsentlig utvecklingsfaktor för samhället i stort men också med särskilt fokus på hur digitaliseringen påverkar utvecklingen i kommunerna, landstinget och andra offentliga organ på regional nivå. Vid augusti månads utgång hade vi 50 personer anmälda kronor (externa intäkter kronor, kostnader kronor) kronor Sid 30(47)

89 Projekt Projektmål Morgonsoffor Målet är att marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFV-regionen (Katrineholm, Flen och Vingåker) och Gnesta. Uppföljning av Under årets åtta första månader har det planerade antalet mål Morgonsoffor genomförts vilket innebär fyra soffor i Nyköping/Oxelösund, två i KFV-regionen (Katrineholm, Flen och Vingåker) och två i Gnesta. Vid Morgonsoffan den 17 maj i Gnesta var regionförbundet värdar och då presenterades vår nye regiondirektör. Budget kronor (intäkter kronor, kostnader kronor) Utfall kronor Projektslut Aktivitet Kommunikationsplan 2016 Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Målet med regionförbundets kommunikation är att den ska bidra till att regionförbundets vision och mål i Sörmlandsstrategin 2020 uppnås. Detta ska bland annat ske genom att hålla hemsidan uppdaterad och aktuell, producera och publicera elva nyhetsbrev, arrangera flera mötesplatser under året och därmed stärka varumärket Regionförbundet Sörmland. Under försommaren gjordes en extra drive för att öka intresset för regionförbundets Facebooksida vilket resulterade i att vi ökade antalet följare rejält. Sju nyhetsbrev har publicerats och två större nätverksträffar har hållits för kommunikatörerna i länet, tillsammans med kommunernas integrationsstrateger. Det första hölls i Eskilstuna i maj på temat Hur kommunicerar vi flyktingfrågan och integrationen i Sörmland. Det andra hölls i Nyköping i mitten av augusti i samband med Forum Nyköping för integration och social sammanhållning kronor kronor Sid 31(47)

90 Politisk styrning Styrelsen har haft tre sammanträden under den aktuella perioden. Dessa har, förutom interna diskussioner och beslut, innehållit information från följande externa aktörer: Almi Företagspartner Stockholm-Sörmland AB (Mål 3, utveckling av strategiskt viktiga branscher), WSP - en presentation av en tematisk utvärdering om regional infrastrukturplanering (övrig insats), samverkanskoordinator Bengt Jansson, om Stolt mat i Sörmland (Mål 4), Stockholms läns landstings tillväxt- och regionplaneförvaltning Hanna Wiik, om regional utveckling och övergripande regional planering i Stockholmsregionen (Mål 4/Regional fysisk planering). Styrelsesammanträdet i april arrangerades som en 24-timmarskonferens med temat Sörmland i en ny regionbildning, där även externa parter inbjöds att delta under en eftermiddag. Arbetsutskottet har under perioden haft tre beredande sammanträden inför styrelsens sammanträden. Styrelsen har tre beredningar: Beredningen för kompetensfrågor, sju ledamöter: Beredningen har under perioden sammanträtt fyra gånger samt gjort ett studiebesök på Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje. Beredningen har arbetat med frågor rörande yrkesutbildningar, ungas gymnasieavhopp samt kopplingar och ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv. Beredningen för infrastruktur och transporter, nio ledamöter: Beredningen har haft tre sammanträden under perioden. Beredningens fokus har varit arbetet med länstransportplanen, dels uppföljning och bevakning av den nuvarande, dels framtagande av den nya. Beredningen för jämlik hälsa, sju ledamöter: Beredningen har under perioden sammanträtt tre gånger samt gjort en studieresa till Region Östergötland. Beredningen har fokuserat på kopplingar mellan Sörmlandsstrategin och hälsans bestämningsfaktorer. Sid 32(47)

91 Förbundskontoret En ny regiondirektör har tillträtt under våren då tidigare chef har gått i pension vid halvårsskiftet. Under våren har utvecklingen av förbundskontorets IT-miljö fortsatt. Syftet är att med IT som verktyg stödja regionförbundets arbetsprocesser utifrån tillgänglighet, mobilitet och säkerhet och därmed medföra effektivitet. Personalen på regionförbundet har med tiden fått ett förändrat arbetssätt. De anställda är allt mer mobila och arbetar även på andra ställen än på kontoret. Samarbete med regionförbundets medlemmar och andra organisationer har ökat och förbundet har projektanställda samt konsulter som arbetar direkt in i den ordinarie verksamheten. Regionförbundets IT-miljö behöver därför stödja det nya arbetssättet bättre. Övriga insatser som pågått under 2016 är bland annat en fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och en medarbetarenkät har genomförts i början av året. Från och med 2015 har förbundskontoret påbörjat ett löpande miljöarbete i syfte att tydliggöra och successivt minska kontorets miljöpåverkan. Miljöarbetet ska löpande följas upp internt i verksamheten och även rapporteras i delårs- och årsbokslut. Inledningsvis kommer uppföljningen att göras genom mätning av nedanstående miljönyckeltal: Under perioden januari-augusti har utfallet för nedanstående miljönyckeltal varit: Elförbrukning på kontoret: kwh 2016, (9 437 kwh 2015). Tjänsteresor med bil, kilometerantal: - Hyrbilar: km 2016, ( km 2015). - Privata bilar, politiker och tjänstemän: km 2016, ( km 2015). Kopiering och pappersförbrukning på kontoret: - Kopiering och utskrift av dokument: stycken 2016, ( stycken 2015, innehåller även skannade dokument). - Pappersförbrukning: stycken 2016 ( stycken 2015). Sid 33(47)

92 Regionförbundets ekonomiska utfall och prognos Delårsrapporten visar förbundets ekonomi under tiden januari augusti innevarande år och ett prognostiserat resultat för hela året. Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundets finansiella mål: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlingsberedskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen (8 kap 4 ) ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Undantag från kommunallagens krav att ha en budget i balans och att intäkterna därmed ska överstiga kostnaderna, får göras restriktivt om synnerliga skäl finns (Kommunallagen 8 kap 5 b ). Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Regionförbundets eget kapital var i årsredovisningen för ,83 miljoner. Från och med 2015 har den verksamhet inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland som tidigare år ingått i regionförbundets verksamhet, övergått till en gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. Regionstyrelsen har beslutat att regionförbundet under 2016 ska lämna ett ekonomiskt stöd på 2,7 miljoner till nämnden. Under 2016 kommer en del av det egna kapitalet att tas i anspråk för att kunna finansiera stödet till den gemensamma nämnden. En grundförutsättning för det var att regionstyrelsen beslutade att frångå det finansiella målet om en budget i balans som tidigare antagits för förbundet. Regionförbundets budget för 2016 är därför underbalanserad med 1,77 miljoner. Utfallet för regionförbundet för perioden januari augusti visar ett underskott på kronor. Sid 34(47)

93 Helårsprognosen är beräknad utifrån de projekt och aktiviteter som fanns med i verksamhetsplanen för året samt de beslut om nya projekt och aktiviteter som tagits hitintills under Bedömningen är att regionförbundets verksamhet kommer att visa ett underskott vid årets slut på -1,4 miljoner kronor. Avvikelsen jämfört med den underbalanserade budgeten är därmed kronor. Både intäkterna och kostnaderna beräknas bli högre än budget. Det egna kapitalet för perioden är 16,42 miljoner och överstiger därmed det fastställda målet på 12 miljoner. Utifrån prognosen i delårsbokslutet, med ett resultat på -1,4 miljoner, beräknas det egna kapitalet sjunka till 15,43 miljoner kronor för Kassalikviditeten för perioden är 292 procent och överstiger därmed regionförbundets finansiella mål på 100 procent. Huvudverksamhetens ekonomi Huvudverksamhetens nettokostnader som ska finansieras med regionförbundets egna medel är budgeterade till 19,36 miljoner kronor för hela året (21,79 miljoner kronor i kostnader och 2,43 miljon kronor i externa intäkter). Till detta kommer statliga, regionala utvecklingsmedel som regionförbundet disponerar för projektverksamhet, det så kallade 1:1-anslaget. Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Sörmland har under hela regionförbundets tid som regionalt utvecklingsansvarig haft ett av landets lägsta statliga anslag (1:1 anslag) för regional utveckling. Detta har framförts av regionförbundet till näringsdepartementet som är budgetansvarig för anslaget. I år har cirka tre miljoner extra tilldelats länet. Näringsdepartementet ämnar permanenta den nya högre nivån. De extra statliga regionala utvecklingsmedel (1:1-anslaget) som regionförbundet fått 2016 kommer att användas till regionala projekt inom huvudverksamheten. Projekten som får stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen för 2016, främst inom målområdena ett och tre i Sörmlandsstrategin. Inrapportering av genomförda och förbrukade projektmedel kommer under hösten att göras till Tillväxtverket för att regionförbundet ska få del av utvecklingsmedlen. Sid 35(47)

94 Ekonomisk sammanställning per målområde Mål Mål 1- I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Mål 2 - Sörmland har starka samband med omvärlden. Mål 3 - Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Mål 4 - Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Budget helår Utfall period Prognos helår Avvikelse budgetprognos Övriga insatser TOTAL NETTOKOSTNAD Kommentar till utfall, prognos och budgetavvikelser Enligt prognosen kommer vissa projekt inom huvudverksamheten inte att uppnå budgeterade kostnader medan andra överskrider budgeten. Mål 1 Inom detta målområde har en mindre budgetavvikelse på kronor prognostiserats, vilket berör projektet Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg. Sid 36(47)

95 Mål 2 Hela målområdet beräknas överskrida budget med kronor. Kostnaderna för att ta fram en ny länstransportplan för har tidigarelagt och belastar årets budget med ett större belopp än budgeterat. Detta kommer troligen att medföra att nästa års kostnader kan bli något lägre än beräknat. Insatserna för aktiviteter inom den regionala cykelstrategin kommer inte att komma upp i budgeterat belopp. Mål 3 Målområdet beräknas överskrida budget med 1,77 miljoner. I början av året tog styrelsen beslut om att en stor del av de extra 1:1-medlen som regeringen tilldelat Sörmland skulle användas till insatser inom mål 3. Arbetet med att ta fram styrkeområden i en smart specialiseringsstrategi både för Sörmland och Östra Mellansverige gemensamt har tagit längre tid än beräknat. Detta har medfört att de insatser som planerats för att utveckla länets och Östra Mellansveriges styrkeområden har försenats ordentligt. En kraftsamling tillsammans med länets företagsfrämjande organisationer ska genomföras under årets sista månader. De extra medel som regeringen tilldelade Sörmland via 1:1-medlen ska till stor del gå till detta då den tillverkande industrin är ett av de styrkeområden som smart specialiseringsarbetet identifierat. En mindre del ska gå till styrkeområdet kring livsmedelsproduktion. Regionalfondens medel för CO2-insatser har generellt inte resulterat i så många projekt. Därför har regionförbundet medfinansierat ett flertal förstudier för att få ut fondens pengar i regionen och kostnaderna överskrider därför budgeterat belopp. Mål 4 Målområdet beräknas överskrida budget med cirka kronor. Arbetet med att hitta regionförbundets roll i länets integrationsarbete har varit svårt, bland annat beroende på att förbundets medlemmarna haft fullt upp att lösa akuta problemsituationer. En kraftsamling tillsammans med medlemmarna har nu planerat att genomföras under årets sista månader. Därefter görs en plan för fortsatt arbete. Sid 37(47)

96 Vissa kostnader från förra årets visionsarbete Sörmland nära Stockholm har redovisats detta år. Regionförbundet har också medfinansierat Sörmlands matdag vilket inte var budgeterat. Insatser utöver Sörmlandsstrategins mål Inom detta område kommer budgeterade kostnader totalt sett inte uppnås enligt prognosen. En avvikelse på cirka kronor beräknas. De insatser som planerats för stödstrukturen för nyttjande av EUs strukturfonder kommer inte att genomföras i den takt som antogs vid budgettillfället. Årets tematiska utvärdering avseende länets arbete med destinationsutveckling har inte påbörjats än. Det fleråriga gemensamma analysarbetet inom Östra Mellansverige har avlutats och analytikerna arbetar nu var och en för sig. Analytikerna fortsätter dock att träffas för utbyte av erfarenheter. Ungdomsdelegater och ledamöter i AER har deltagit i Summer Academy. Detta var inte budgeterat. På kommunikationsområdet är prognosen att budgeterade kostnader inte uppnås. När det gäller de budgeterade medlen för förbundets relativt nya hemsida har inte fortsatta utvecklingskostnader behövts eftersom den har fungerat utomordentligt väl. Beträffande planerade event så har det inte orsakat så mycket kostnader som beräknat då endast en cykeldag i Nyköping och inte någon annanstans i länet har genomförts. Under våren fattades även beslut om att regionförbundet inte skulle delta i Almedalens olika arrangemang. Sid 38(47)

97 Sidoverksamhetens ekonomi Regionförbundet Sörmland har mellan åren varit formell huvudman för olika insatser på vård- och omsorgsområdet. Under 2014 genomfördes en utredning kring strukturen för samverkan inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Utredningens förslag presenterades för regionstyrelsen i juni 2014 och efter godkännande skickades den till samtliga huvudmän för antagande av en förändring inför Från och med 2015 ingår verksamheten i en gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. Regionförbundet har under 2016 lämnat ett ekonomiskt stöd på 2,7 miljoner till nämndens samlade verksamhet. Hela kostnaden ryms inte inom regionförbundets ordinarie finansieringsram och är därmed anledningen till det budgeterade och prognostiserade underskottet. Politiska styrningens ekonomi Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Det inkluderar också arvoden till de tre politiska beredningar som tillsats. Övriga sammanträdeskostnader som till exempel lokalhyra samt regionförbundets revisorer och representation i Assembly of European Regions (AER) ingår också. För hela året är budgeterat en kostnad på 2,2 miljoner kronor för den politiska styrningen och för perioden är utfallet 1,45 miljon kronor. Vid årets slut beräknas kostnaden bli i nivå med budget, det vill säga 2,2 miljoner. Förbundskontorets ekonomi Årsbudgeten för förbundskontorets kostnader uppgår till 17,7 miljoner kronor. Kostnaden för perioden är 12,59 miljoner kronor, det vill säga cirka kronor högre jämfört med budgeten för perioden. Vid årets slut beräknas kostnaden bli 17,95 miljoner, det vill säga kronor mer än budget. De budgeterade personalkostnaderna för perioden uppgår till 9,33 miljoner kronor och utfallet är 10,62 miljoner. Helårsbudgeten för personalkostnader är 14 miljoner och prognosen för helåret beräknas till 14,75 miljoner. Det beror på dubbla lönekostnader vid övergången till ny chef för förbundskontoret samt utebliven extern ersättning för personalkostnader eftersom den gemensamma analyssamverkan inom Östra Mellansverige har avlutats i början av året. Sid 39(47)

98 Antalet tillsvidareanställda vid kontoret uppgår för närvarande till 18 personer, varav tolv kvinnor och sex män. Regionförbundet kompletterar också sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Länsstyrelsen har under perioden överfört statliga medel till regionförbundet på 1,33 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster är budgeterade till 3,7 miljoner. Utfallet för perioden är 1,5 miljoner och beräknas i helårsprognosen bli 3,2 miljoner. Sid 40(47)

99 Budgetavstämning i mkr Utfall period Budget 2016 Prognos helår Avvikelse budgetprognos Utfall helår 2015 Intäkter Medlemsavgifter 25,75 38,62 38,62 0,00 37,22 Ersättning personal Länsstyrelsen 1,33 1,98 2,0 0,02 1,96 Externa intäkter projekt och aktiviteter huvudverksamhet 3,18 2,42 4,20 1,78 3,94 Sidoverksamhet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,10 Övrigt 1 0,47 0,30 0,47 0,17 0,21 Summa 30,73 43,32 45,29 1,97 43,43 Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket 2 5,52 12,78 15,11 2,33 12,48 Summa 5,52 12,78 15,11 2,33 12,48 Summa intäkter 36,25 56,10 60,40 4,30 55,91 Kostnader Huvudverksamhet -19,53-34,57-37,61 3,04-38,15 Sidoverksamhet -2,70-2,70-2,70 0,00-3,08 Politisk styrning -1,45-2,20-2,20 0,00-2,10 Förbundskontoret -12,59-17,70-17,95 0,25-17,07 Övrigt 3-0,39-0,70-1,34 0,64-0,74 Summa kostnader -36,66-57,87-61,80-3,93-61,14 Resultat -0,41-1,77-1,40 0,37-5,23 1 Bland annat ränteintäkter och externa föreläsningar. 2 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 3 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet, kommunchefsträffar, regionfrågan och utredning av FoU. Sid 41(47)

100 Resultaträkning (tkr) Delår Delår Not Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 14 7 Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster 2-4 Resultat efter finansiella poster Periodens resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL Sid 42(47)

101 Balansräkning (tkr) Delår Delår TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Inventarier, datorer och installationer Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 2016/ Tillgångar i pensionsstiftelse Regionförbundets leasingavtal är operationella Sid 43(47)

102 Kassaflödesanalys (tkr) Delår Delår Likvida medel vid periodens början 1 jan Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar 0 0 Investeringar i övriga anläggningstillgångar Erhållen likvid vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Summa nettoinvesteringar Finansiering Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 0 0 Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder 0 0 Summa finansiering 0 0 Förändring av likvida medel Likvida medel vid periodens slut 31 aug Sid 44(47)

103 Noter Not 1 Not 2 Not 3 Delår Delår Nettointäkter Medlemsavgifter Regionala medel länsstyrelsen Uppdragsintäkter och regionala medel Summa nettointäkter Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Övriga intäkter Summa övriga rörelseintäkter Övriga externa kostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Redovisning / revision Övriga konsulttjänster Konferenser och sammanträden som arrangeras Datakommunikation, telefon och porto, kopiering mm Resekostnader Information Konsulter för projekt Utgivna bidrag/medfinansiering Förenings- och övriga avgifter Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader Medlem Avgift för 2016 helår (kr) Medlem Avgift för 2016 helår (kr) Landstinget Sörmland Flens kommun Eskilstuna kommun Trosa kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Katrineholms kommun Gnesta kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Sid 45(47)

104 Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Löner och ersättningar till anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Sociala avgifter och övriga personalkostnader Summa personalkostnader Not 5 Not 6 Avskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivningar 0 0 Summa avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Ingående ack. anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar mm 0 0 Utgående ack. anskaffningsvärden Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar, försäljningar mm 0 0 Utgående ack. avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Nyköping-Östgötalänken AB, org.nr , ägarandel 18,6% Aktier ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland, org. nr , ägarandel 8,5% Övriga fordringar Regionförbundets skatt Skattekonto 0 0 Ersättning för mervärdesskatt Övriga fordringar Sid 46(47)

105 Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter projekt Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonto Handkassa 2 3 Summa Not 11 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega Not 12 Eget Kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Utgående eget kapital Not 13 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Semesterlöneskuld och upplupna löner Pensionsskuld Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter 0 0 Kundfakturor periodiserade i RD Summa Not 14 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner 31 aug Löneskatt 24,26 % Summa Pensionsreserv i SKL s pensionsstiftelse 31 dec Insättning i årsbokslut 2015/ Summa Not 15 Leasingavtal mm Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella Inget av leasingavtalen överstiger 3 år Sid 47(47)

106

107

108

109

110

111

112

113 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet Sörmland (8,5 %) samt Stockholms läns landsting (40,5 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det regionala näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka med privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet. 2 Riktlinjer för verksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas. Bolaget ska erbjuda spetskompetens inom olika områden bl.a. genom att upphandla privata konsulter inom rådgivningsverksamheten. I förekommande fall ska bolaget samverka med Nyföretagarcentrum i enlighet med tecknade avtal. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska arbeta i enlighet med de strategiska hållbarhetsmål som koncernstyrelsen fastställt och som framgår av hållbarhetspolicyn. Almi ägaranvisn 2017 Sid 1(3)

114 Bolaget ska i övrigt aktivt medverka i genomförandet av strategi Almi 2018 efter avstämning mellan ägarna. 3 Verksamhetens mål Bolaget ska eftersträva att uppnå koncernens vid varje tid gällande mål och mätetal. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 1. 4 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om framgångsmått. 5 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2017 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 2 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU. Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i fyra originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2016 Nyköping den 2016 Stockholms läns landsting. Torbjörn Rosdahl Regionförbundet Sörmland Viking Jonsson Stockholm den 2016 Almi Företagspartner AB. Göran Lundwall Almi ägaranvisn 2017 Sid 2(3)

115 BILAGA 1 Mål och framgångsmått Bolaget ska eftersträva att uppnå följande mål. Målstrukturen bygger på en s.k. balanced scorecard-modell enligt nedan. Se bilaga för definitioner. Finansiellt perspektiv Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader. Avkastningen i låneverksamheten ska under en period på rullande 12 kvartal vara 2 %. Kundperspektiv Bolagets kunders förädlingsvärde ska utvecklas bättre än hos jämförbara kunder i regionen Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi. Andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska, avseende antal lån samt andel kunder inom rådgivningsverksamheten, vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper i regionen. Processperspektiv Andelen kundtid ska uppgå till minst 80 procent. Bolagets styrelse ska fastställa mål avseende antal unika kunder och antal leveransmoduler inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. Målen ska tas fram i samråd med ansvariga på moderbolaget. Medarbetarperspektiv Medarbetarnas totalbetyg i den årliga medarbetarundersökningen avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4.0 på en 5-gradig skala. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. Almi ägaranvisn 2017 Sid 3(3)

116 Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB - överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2017 Av ägaranvisningar 2016 för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för 2017 ska överenskommas i särskild ordning. Ägarna har beslutat att verksamheten 2017 ska finansieras enligt nedan. Stockholm Sörmland Moderbolag Regional Summa ägare Driftsanslag varav till/från Stockholm % % varav till/från Sörmland % % Tillväxtrådgivning % % varav till/från Stockholm varav till/från Sörmland Total Förstärkning, Almi Moderbolag IFS satsningar, Almi moderbolag SUMMA varav till/från Stockholm varav till/från Sörmland Denna överenskommelse har upprättats i fyra (4) originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2016 Nyköping den 2016 Stockholms läns landsting. Torbjörn Rosdahl Regionförbundet Sörmland Viking Jonsson Stockholm den 2016 Almi Företagspartner AB. Göran Lundwall Almi anslag 2017

117

118

119 Datum Dnr VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2017 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: Hemsida: Org nr: Sida 1(34)

120 INLEDNING... 3 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG... 4 REGIONFÖRBUNDETS ÄNDAMÅL ENLIGT FÖRBUNDSORDNINGEN... 4 FÖRBUNDETS UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM SAMVERKANSORGAN... 4 SÖRMLANDSSTRATEGIN VISIONEN... 5 SÖRMLANDSSTRATEGINS FYRA MÅL... 5 REGIONFÖRBUNDET OCH SÖRMLANDSSTRATEGIN... 6 SÖRMLANDSSTRATEGIN OCH FOLKHÄLSOARBETET I LÄNET... 7 REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET MÅL 1: I SÖRMLAND FINNS GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNGA OCH VUXNA ATT UTBILDA SIG OCH ARBETA. ARBETSGIVARE HAR GODA MÖJLIGHETER ATT REKRYTERA RÄTT KOMPETENS Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden MÅL 2: SÖRMLAND HAR STARKA SAMBAND MED OMVÄRLDEN Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland MÅL 3: SÖRMLAND HAR ETT KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus MÅL 4: SÖRMLAND HAR HÅLLBARA OCH ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna REGIONFÖRBUNDETS INSATSER UTÖVER MÅL OCH STRATEGIER I SÖRMLANDSSTRATEGIN EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING ÖVER PROJEKT OCH AKTIVITETER INOM HUVUDVERKSAMHETEN POLITISK LEDNING FÖRBUNDSKONTORET OCH DET INTERNA UTVECKLINGSARBETET FÖRBUNDSKONTORET DET INTERNA UTVECKLINGSARBETET EKONOMI OCH FINANSIELLA MÅL EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FINANSIELLT MÅL VERKSAMHETSBUDGET FÖR BALANSBUDGET FÖR NOTER OCH KOMMENTARER TILL BUDGET EKONOMISK PLAN Sid 2(34)

121 Inledning Sveriges befolkning växer och även sörmlänningarna blir fler. Enligt prognoser ökar rikets befolkning från dagens cirka tio miljoner invånare till knappt 10,6 miljoner invånare år 2020 och drygt 12,5 miljoner invånare år Allt fler unga flyttar till storstäder, vilket medför en högre andel äldre i resten av landet som bedöms få svårt att klara arbetskraftsförsörjningen. Enligt regeringens budgetproposition står Sverige starkt. Landet har en mycket hög tillväxt, som fortsätter att vara bland de högsta under Osäkerheten kring effekterna av Brexit är stor och det är svårt att bedöma hur detta kommer att påverka Sverige, som har ett betydande handelsutbyte med Storbritannien. Stockholm är landets största tillväxtmotor och bedöms vara en av de 600 städer i världen som kommer att betyda mest i ett globalt perspektiv. Med den absoluta närheten till Stockholm kommer detta att ha stor betydelse för Sörmland och övriga Stockholmsområdet, som redan idag har en integrerad arbetsmarknad med arbetspendling åt båda håll. I länet och landet råder bostadsbrist och ett stort antal bostäder behöver byggas. Detta beror främst på den stora flyktingströmmen de senaste åren. Svårigheter för flyktingar att ta sig in i Europa via Turkiet och Grekland har dock inneburit att invandringsprognosen har skrivits ned. Länets transportleder med två europavägar, tre järnvägslinjer, en internationell flygplats och en djuphamn har stor betydelse. Beslutet om Ostlänken kommer att innebära stärkta kommunikationer för Sörmland och förväntas öka antalet invånare i länet och stimulera näringslivet. Redan under byggperioden kommer efterfrågan på arbetskraft, bostäder, kommunikationer och serviceutbud att öka. Ett starkt näringsliv är avgörande för länets utveckling. Arbetsgivare inom så väl privat som offentlig sektor har idag svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Många ungdomar slutar skolan i förtid och det är viktigt med insatser för att få ungdomar att utbilda sig. Mälardalens högskola och andra lärosäten har en viktig roll, både att anordna utbildningsplatser och samverka med näringslivet kring innovation som kan stärka konkurrensförmågan och stimulera tillväxten. Digitaliseringen inom alla sektorer förväntas öka och påverka stora delar av samhällslivet. En eventuell länsregionbildning kan komma att påverka den kommande planeringsperioden. Inför en sådan förändring behöver ett omfattande förberedelsearbete göras. Sid 3(34)

122 Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Sid 4(34)

123 Sörmlandsstrategin 2020 Från och med 2013 gäller det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin Detta program utformas på statens uppdrag och är ett viktigt dokument för landstinget, kommunerna, regionförbundet och andra intressenter när det gäller gemensamma regionala målsättningar och prioriteringar av olika satsningar. Sörmlandsstrategin 2020 utgår från en vision för utvecklingen av Sörmland och är uppbyggd på fyra angivna mål samt tolv strategier. Mål och strategier är kopplade till indikatorer för att kunna följas upp både regionalt och lokalt. Visionen Vision antagen av regionstyrelsen i december 2011: Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara Stockholm-Mälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service, här har vi ett gott liv. Sörmlandsstrategins fyra mål I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Sörmland har starka samband med omvärlden. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Sid 5(34)

124 Regionförbundet och Sörmlandsstrategin Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Regionförbundet ska också genomföra delar av Sörmlandsstrategin Därför är verksamhetsplanen utformad efter denna strategis fyra mål med tillhörande strategier, vilka verkställs genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). För dessa anges mål som ska uppnås under året. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilka sammantaget ger en helhetsbild över regionförbundets verksamhet och hur den bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin Det är angeläget att förnya Sörmlandsstrategin, som löper sedan år I en snabbt föränderlig värld är det angeläget att ha aktuella underlag med identifierade behov, uppdaterade mål och planer för att betydelsefulla beslut ska kunna fattas. Sörmlandsstrategin 2020 Mål och strategier Regionförbundets Projekt Projektmål 2017 Aktiviteter Aktivitetsmål 2017 Sid 6(34)

125 Sörmlandsstrategin och folkhälsoarbetet i länet Förbundet har det övergripande ansvaret att samordna Sörmlandsstrategin och om tydliga resultat ska kunna nås behövs samverkan med andra aktörer. Ett exempel är folkhälsoarbetet i länet. Sörmlandsstrategin 2020 relaterar i sina målområden och specifika projekt till hälsans bestämningsfaktorer och är på så sätt ett effektivt och angeläget styrdokument för folkhälsan och folkhälsoarbetet i länet. Sid 7(34)

126 Hälsans koppling till målområdena i Sörmlandsstrategin Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till mål 1: De flesta livsstilsrelaterade hälsoproblem varierar med utbildningsnivån. Högre utbildning, i synnerhet akademisk nivå, minskar sannolikheten för ogynnsamma levnadsvanor. Oavslutade gymnasiestudier är inte sällan ett tidigt led i en social marginaliseringsprocess med ett kommande brett spektra av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor. Tillgång till arbete och ihållande etablering på arbetsmarknaden främjar livsvillkoren gynnsamt i form av social integrering och ekonomisk självständighet. Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till mål 2: Arbete och utbildning är viktiga livsvillkor som tydligt visar samband med både hälsa direkt och via gynnande levnadsvanor som i sin tur främjar hälsan. Förbättrade pendlingsmöjligheter gör det möjligt för fler sörmlänningar att hitta ett arbete och utbilda sig utan att behöva flytta. Systematiskt utvecklande av säkra transportvägar för cykling är en åtgärd för mer jämlik hälsa då det ger förutsättningar även för cykelovana att våga sig på att cykla, för motion och/eller pendling. Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till mål 3: Ett välmående lokalt eller regionalt näringsliv är en betydande faktor för befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och tillhörande hälsa. På senare år har man allt oftare framfört även det omvända orsakssambandet med tillväxtmöjligheterna som direkt avhängiga befolkningens utbildningsmässiga resurser och inte minst hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till mål 4: Tillgång till berikande fritid, natur och kultur utgör bestämningsfaktorer för hälsa, både via funktioner som mental återhämning, intellektuell stimulans och som förutsättningar för fysisk aktivitet. Viktigt är att sträva efter att tillgodose intressen och förutsättningar i olika socioekonomiska segment i befolkningen. Sid 8(34)

127 Regionförbundets verksamhet 2017 Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. Projekt Projektmål Regional kompetensplattform Regeringsuppdrag med syfte att verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Fortsatt kartläggning av kompetensbehov och fördjupade studier inom utbildning och arbetsmarknad ingår. I övrigt finansiering av ett antal aktiviteter som återfinns i kompetensberedningens handlingsplan. Aktiviteterna omfattar samtliga tre strategier inom mål 1. Budget kronor Projektslut Projekt Förstärkt regional kompetensplattform i Sörmland Projektmål Förstärkning av projekt Regional kompetensplattform, via medel från Tillväxtverket, med syfte att fastställa kompetensplattformens arbetssätt och struktur i Sörmland. Aktiviteterna omfattar samtliga tre strategier inom mål 1. Budget kronor (Delvis projektfinansierat: intäkter kronor från Tillväxtverket och kostnader kronor.) Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Politisk kompetensberedning Styrgrupp för implementering av handlingsplanen och initiering av nya insatser i linje med det regionala kompetensplattformsuppdraget. De insatser som finns i handlingsplanen återfinns under regional kompetensplattform eller som egna poster kronor Sid 9(34)

128 Projekt Projektmål Satsning på Mälardalens högskola och samverkan med andra universitet och högskolor Fortsatt stöd till Mälardalens högskola för att säkerställa akademiskt stöd inom framförallt områdena kompetens och innovation. Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Samverkan med universitet och högskolor har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Budget kronor Projektslut Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projekt Projekt #jagmed Projektmål Medverkan i det storregionala socialfondsprojektet #jagmed, som syftar till att fler unga i Östra Mellansverige ska slutföra sina gymnasiestudier alternativt hitta andra vägar till en varaktig etablering på arbetsmarknaden. Budget kronor Projektslut Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekt Projektmål Arbetsplatsintegrerat lärande Pilotprojekt för att utveckla arbetsplatsbaserad vuxenutbildning i länet, med vård och omsorg som bransch och nyanlända kvinnor och män som deltagare. Regionförbundet Sörmland är projektägare och pilotverksamheter genomförs i Eskilstuna, Trosa och Oxelösunds kommuner. Finansieras av Europeiska socialfonden. Budget 0 kronor (Helt projektfinansierat: intäkter kronor från socialfonden och kostnader kronor.) Projektslut Sid 10(34)

129 Aktivitet Aktivitetsmål ESF-projekt I regionförbundets ambition att bistå medlemmarna med stöd i EU-arbetet har ett behov av förstudiemedel och medfinansiering av projekt identifierats. Budget kronor Projektslut Målet är att mobilisera aktörer i Sörmland - myndigheter, näringsliv, kommuner, ideella organisationer med flera, för att genomföra utvecklingsprojekt som leder till ökad tillväxt och minskat utanförskap på den sörmländska arbetsmarknaden. Sid 11(34)

130 Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Projekt Projektmål Utvecklingsprocesser och löpande arbete Regionförbundet driver, deltar och stödjer olika utvecklingsprocesser inom transport- och infrastrukturområdet genom att genomföra strategier och aktivt arbeta med infrastrukturplanering. Målet är att stödja och vara verksam i organisationerna och på så sätt bevaka Sörmlands och medlemmarnas intressen nationellt, regionalt och lokalt. I arbetet ingår genomförandet av nu beslutad länstransportplan. Förbundet är delägare i Nyköping Östgötalänken AB, Biogas Öst och Räta linjen kronor Genomförande av länsplanen för regional transportinfrastruktur Målet är att, utifrån den årliga beslutade processen, genomföra och följa upp den regionala planen i samverkan med Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget. Här ingår också en summering av arbetet med En bättre sits kronor Digitalisering av arbetssättet med länstransportplanen Målet är att skapa överblick, tydlighet och förenklad hantering genom att utveckla ett digitalt verktyg som stöd i kommunernas och regionförbundets löpande arbete i processen. Verktyget omfattar planering och ansökan om statlig medfinansiering till uppföljning av själva genomförandet på objektsnivå. Budget kronor Projektslut Sid 12(34)

131 Projekt Framtagande av ny länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län Projektmål Regionförbundet Sörmland har i egenskap av formell planupprättare det statliga uppdraget att ta fram länsplanen för den regionala transportinfrastrukturen i Sörmland. Målet är att enligt det statliga uppdraget, upprätta och fastställa en ny länsplan med fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder i transportinfrastrukturen till Under 2017 kommer åtgärdsplaneringen att starta och ett förslag på länsplan arbetas fram och gå ut på remiss. Arbetet sker brett i länet med dialog och förankring hos olika intressenter. Budget kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Genomförande av regional cykelstrategi för Sörmland Målet är att aktivt arbeta med processer och projekt i genomförandet kopplat till strategiområdena i cykelstrategin. Under 2017 fortsätter arbetet med vägplaner för regionala cykelstråk samt utveckling och förvaltning av Näckrosleden kronor Utredningar och övrig verksamhet Målet är att inom ramen för deltagandet i EU-projektet Going local 2020 undersöka förutsättningarna och villkoren för Sörmland inom området cirkulär ekonomi. I arbetet ingår att verka för Sörmlands förutsättningar att utnyttja tidigare beviljade bidrag från Naturvårdsverket. Bidraget ska hjälpa till att skapa nödvändiga förutsättningar för produktionen av lokalproducerat förnyelsebart drivmedel vilket kan användas i det sörmländska transportarbetet och på så sätt bidra till de nationella klimatmålen kronor Sid 13(34)

132 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Utveckling av Skavsta som internationell transportnod Målet är att aktivt stödja arbetet med Skavstaområdets tillväxtpotential och hur flygplatsen kan utvecklas till en internationell nod för flyg, tåg och vägtransporter med koppling till Ostlänken. I arbetet ingår medverkan i EU-projektet Skavsta Access 2.0 och att arbeta utifrån avsiktsförklaringen mellan Nyköpings kommun, Skavsta och regionförbundet kronor Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Projekt Digitalisering av informationsöverföring mellan vård- och omsorgsaktörer Projektmål Målet är att stödja kommunerna i deras digitaliseringsarbete genom att i samverkan utveckla digitala verksamhetsnära tjänster. Under verksamhetsåret kommer arbetet att inriktas på informationsöverföring mellan kommuner och landsting. Förbättrad informationsöverföring mellan huvudmännen bidrar till effektivare omhändertagande, sänkta kostnader, förbättrad patientsäkerhet och bättre resursutnyttjande av vårdplatser. Budget kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Bredband/e-förvaltning Aktiviteten har som huvudmål att stimulera utbyggnaden av den digitala tillgängligheten avseende både fast och mobilt nät. Regeringens nationella målsättning om 100 Mbit/s till 90 % av hushållen utgör delmål till Därefter ska Sörmlands regionala strategi om 100 % eftersträvas. Förbundet kommer även att, tillsammans med länsstyrelsen, fungera som regional bredbandssamordnare kronor (Delvis externfinansiering: intäkter kronor från Post och telestyrelsen, kostnader kronor). Politisk beredning för infrastruktur- och bostadsfrågor Målet med beredningen är att knyta ihop infrastrukturfrågor, långsiktiga bostadsstrategiska frågor och regional fysisk planering kronor Sid 14(34)

133 Mål 3: Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Aktivitet Aktivitetsmål Ung företagsamhet (UF) Målet är att medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UFföretagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål kronor Samarbete med Nyföretagarcentrum Samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland kronor Almi Internationella invandrarförening (IFS) Via IFS-verksamhet ska ett flertal företagare med utländsk bakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. IFS ingår i Almis verksamhet och har till uppgift att främja företagandet för personer med utländsk bakgrund. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomi, jämställdhet och kulturell integration. Budget kronor Sid 15(34)

134 Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Projekt Projektmål Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektet har pågått i drygt tio år som en del i Vinnovas Vinnväxt-program. Finansiering erhålls även från EU:s regionalfond. Projektets områden är fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Budget kronor Projektslut Regionförbundet följer projektet så att det uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Projekt Projektmål Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Syftet är att utveckla samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik, produktutveckling och innovation. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen, från olika delar av Sörmland samt Mälardalens högskola. Målet är att MITC, i samarbete med andra regionala och nationella aktörer, ska bidra till att stärka industriföretagens utveckling och konkurrenskraft. Budget kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Utveckling av det regionala innovationssystemet Syftet är att samordna ett väl fungerande innovationsstödsystem, som genom ett kundorienterat arbetssätt bidrar till att människor, organisationer och företag arbetar mera innovationsinriktat, för bättre konkurrenskraft och ökad tillväxt samt för att lösa angelägna samhällsutmaningar. Målet är att systemets aktörer, med länets fyra innovationsnoder som motor, ska samverka aktivt med varandra och med olika innovativa och akademiska miljöer, för att tillsammans ge ett så heltäckande stöd som möjligt. I posten ingår Innovationsnoderna, Almi innovationsrådgivning, Munktell Science Park, Create Business Incubator och Mötesplats Innovation kronor Sid 16(34)

135 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Insatser inom styrkeområden Smart specialisering En strategi för Smart specialisering i Sörmland förväntas antas av regionstyrelsen i början av Därefter påbörjas riktade insatser för utveckling av de styrkeområden som definierats i strategin. Målet är att de utpekade områdena utvecklas och ökar sin konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt kronor Projekt ÖMS (Östra Mellansverige) Smart specialisering 1 och 2 Projektmål Projekt under EU:s regionalfond för att ta fram av gemensamma styrkeområden för fem län i Östra Mellansverige. Mål i projekt 1 är att identifiera och beskriva länsövergripande styrkeområden för ÖMS samt att etablera samverkansformer och processer mellan länens utvecklingsorganisationer, företagsnätverk och olika stödaktörer. Projekt 2 söks under året som ett fortsättningsprojekt kring fortsatt samarbete och insatser för gemensam utveckling inom de definierade styrkeområdena. Budget kronor Projektslut Projekt Projektmål Strong (Sörmland, tillväxtregion på gång) Att skapa en Sörmlandsmodell för länsövergripande innovationsarbete i länets alla delar samt en aktörsplattform för gemensam hantering och stöd till företag som vill växa. Att skapa och vidareutveckla en länsgemensam innovationsdag för Sörmland. Budget 0 kronor (Helt projektfinansierat: intäkter kronor från Tillväxtverket och kostnader kronor.) Projektslut Sid 17(34)

136 Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Aktivitet Aktivitetsmål Budget Projekt Projektmål Handlingsprogram för näringslivsutveckling Målet är att utifrån handlingsprogrammet genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets kommuner och deras näringslivsfunktioner kronor Det regionala turismutvecklingsuppdraget Målet är att följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling. I uppdraget ingår fortsatt arbete med destinationsutveckling, där en viktig del är att professionalisera näringen och att öka lönsamheten i företagen. Budget kronor Projektslut Projekt Utökat arbete med destinationsutveckling Projektmål Att genomföra en studie kring inkommande besökare till Sörmland som kan ligga till grund för kommande insatser. Stärka produktområdet kultur och historia. En kommunikations- och profileringsguide för Sveriges slottsdestination ska utarbetas med enhetligt Sörmlandsbudskap. Budget kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Här ingår också tillväxtrådgivning och samverkan i Östra Mellansverige. I aktiviteten ingår att följa upp genomförandet av de politiskt beslutade ägardirektiven kronor Sid 18(34)

137 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Projekt Projektmål Almi, regionspecifikt uppdrag Utforma ett regionspecifikt uppdrag kring företagsrådgivning för tillväxtföretag samt företag som står inför ett generationsskifte kronor Almi invest Medfinansiering av en gemensam investeringsfond i Östra Mellansverige. Fonden riktar sig till företag med tillväxtplaner och som är villiga att släppa in främmande kapital och externt ägande i verksamheten. Fonden medfinansieras av EU:s regionalfond. Budget kronor Projektslut Projekt Projektmål Insatser för att främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi Medfinansiering av pågående insatser inom området koldioxidsnål ekonomi som också får finansiering från EU:s regionalfond. Budget kronor Projektslut Sid 19(34)

138 Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Projekt Projektmål Regional fysisk planering Med utgångspunkt från bland annat de storregionala planeringsunderlagen fortsätta arbetet med att ge Sörmlandsstrategin 2020 ett rumsligt perspektiv. En regional fysisk planering som kan sammanväga våra regionala planeringar som tillväxtplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafik. Detta ska ske genom en utvecklad inom- och mellanregional samverkan och dialog. Arbetet kommer i hög grad att bygga på en fortsatt utveckling av det gemensamma analysarbetet i länet och regionen kronor Storregionalt planeringssamarbete Deltagandet innebär att aktivt medverka i den storregionala samverkansgruppen för Östra Mellansverige (ÖMS) och dess arbete med att ta fram gemensamma storregionala planeringsunderlag kronor Landsbygdsutveckling, inklusive Stolt mat i Sörmland Att tillsammans med andra regionala parter som exempelvis länsstyrelsen, göra insatser för tillväxt på landsbygden. Ett projekt inom detta är Stolt mat i Sörmland. Budget kronor Projektslut Sid 20(34)

139 Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Projekt Projektmål Stöd till integrationsinsatser i länet Målet är att stimulera till och medverka i insatser som lyfter fram integrationen som en tillväxtfaktor. Fokus ligger på medlemmarnas behov och att hitta möjligheter till samverkan i regionen kring frågan. Budget kronor Projektslut Projekt Projektmål Jämställd regional tillväxt Målet är att inom regeringsuppdraget för jämställd regional tillväxt verka för att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och på likvärdiga villkor få tillgång till de resurser som finns för regionala satsningar på hållbar tillväxt. Budget 0 kronor (Helt projektfinansierat: intäkter kronor från Tillväxtverket, kostnader kronor). Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Politisk beredning för jämlik hälsa Målet med beredningen är att öka kunskapen om hälsosituationen i Sörmland och driva frågan om ett minskat gap i fråga om hälsa kontra ohälsa kronor Sid 21(34)

140 Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020 Projekt Ledningskonferens 2017 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. Ledningskonferensen kommer att genomföras den 3-5 oktober. Tema och plats är ännu inte beslutat. Budget kronor (Delvis externfinansierat: intäkter kronor, kostnader kronor) Projektslut Projekt Projektmål Morgonsoffor Målet är att öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFV-regionen (Katrineholm, Flen och Vingåker) och Gnesta samt stärka vårt varumärke. Budget kronor (Delvis externfinansierat: intäkter kronor och kostnader kronor) Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Kraftsamling Sörmland Målet är att stärka länet genom en översyn av Sörmlands regionala samverkansbehov. Revidering av Sörmlandsstrategin planeras, inkluderande utredningar och fördjupade analyser. Regionförbundet ska även delta i Reglabs framsynsprocess kronor Sid 22(34)

141 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Stödstruktur för ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. En stödstruktur med både personella och ekonomiska resurser under hela programperioden ska fortsätta att byggas upp inom förbundskontoret. Mobilisering av både regionalfondsprojekt och socialfondsprojekt ska genomföras i länet och i Östra Mellansverige. Kunskap om EU:s möjliga finansieringsformer ska finnas på regionförbundet kronor Aktivitet Aktivitetsmål Tematisk utvärdering I uppdraget att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk utvärdering av insatser som gjorts över tid inom något av strategins målområden. Under 2017 är målet att utvärdera bredbandsutbyggnaden i länet. Budget Aktivitet Aktivitetsmål kronor Sörmlandsdatabasen Målet är att tillhandahålla en statistikdatabas för regionens och kommunernas analysbehov samt att ansvara för att den återkommande uppdateras med relevanta data. Härigenom får användarna möjlighet att på ett kostnadseffektivt och mer mångfacetterat sätt analysera utvecklingen. Ett viktigt mål är också att uppfylla de åtaganden som följer av SCB:s krav på sekretess och att stödja övriga användare med kunskap i analysfrågor. Budget kr (Delvis externfinansierad: intäkter kronor och kostnader kronor) Sid 23(34)

142 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Budget Aktivitet Aktivitetsmål Nätverk för EU-samordnare Målet är att driva och utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja medlemmarnas politiker vid internationella kontakter på regional nivå och i strukturfondsarbetet kronor Medlemskap i Stockholmregionens Europaförening (SEF) samt Nordiska skärgårdssamarbetet. Utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer kronor Reglab Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna kronor Övergripande extern kommunikation Målet med förbundets kommunikation är att stärka varumärket Regionförbundet Sörmland samt bidra till att nå regionförbundets mål i Sörmlandsstrategin I samband med en eventuell regionbildning ska berörda målgrupper veta att vi kan regional utveckling; vi kan Sörmland, vi har kompetensen och vi vet hur det går till. Detta sker ur tre perspektiv, för regionförbundet, för Sörmland och för den regionala utvecklingen i länet. Budget Den externa kommunikationen sker bland annat genom våra främsta kanaler såsom nyhetsbrev och hemsida och inte minst genom alla de möten och nätverk som vi aktivt medverkar i kronor Sid 24(34)

143 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Den gemensamma nämnden för samverkan inom socialtjänst och vård Nämnden är gemensam för landstinget och länets nio kommuner, med landstinget som värdkommun. Syftet är att tillvarata samverkanssynergier, öka effektivitet, förbättra kvalitet och skapa en så likvärdig service som möjligt inom regionen. Verksamheten delfinansieras av Regionförbundet Sörmland, vilket regleras i överenskommelse med nämnden kronor Ekonomisk sammanställning över projekt och aktiviteter inom huvudverksamheten Mål Mål 1- I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Nettokostnad kronor Mål 2 - Sörmland har starka samband med omvärlden Mål 3 - Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Mål 4 - Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Övriga insatser Medel till ännu ej definierade projekt/aktiviteter TOTAL NETTOKOSTNAD Sid 25(34)

144 Politisk ledning Regionstyrelsen är länets politiska organ för regional utveckling. Regionstyrelsen ska verka för Sörmlands möjligheter till hållbar tillväxt och utveckling med fokus på Stockholm-Mälarregionen. I rollen som regionpolitiker ska styrelseledamöterna svara för ett regionalt synsätt i ledning och styrning av verksamheten. Nytänkande och långsiktighet kopplat till mervärde för regionförbundets medlemmar är bärande delar i arbetet. Regionstyrelsen har 33 ledamöter med lika många ersättare och sammanträder minst sex gånger per år på olika orter i Sörmland. Mötena är offentliga. För beredning av ärenden finns ett arbetsutskott med fem ledamöter och fem ersättare. Styrelsen har tre beredningar: Beredningen för infrastruktur- och bostadsfrågor, elva ledamöter. Beredningen för jämlik hälsa, sju ledamöter. Beredningen för kompetensfrågor, sju ledamöter. Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet Förbundskontoret Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation som leds av regiondirektören. Kontoret består av två enheter; enheten regional utveckling med strateger och projektledare inom olika kompetensområden samt enheten ledningsstöd, som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Därtill finns funktioner för strategisk kommunikation och regional analys. Regiondirektör Strategisk kommunikation och regional analys Regional utveckling Ledningsstöd Kommunikationsansvarig och regional analytiker Biträdande förbundsdirektör Strateger Administrativ chef Regionsekreterare, administratörer, kommunikatör, sekreterare Strukturfondspartnerskapet Sid 26(34)

145 Förbundskontorets gemensamma värdegrund är: Inom Regionförbundet Sörmland är värden som drivande, professionell och trovärdig ledande i vårt arbete och förhållningssätt. Antalet fast anställda på förbundskontoret är 18 personer. Regionförbundet kompletterar sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Fördelningen nedan visar en uppskattning av hur strategtjänsterna samt projektanställda inom regional utveckling fördelar sig på Sörmlandsstrategins olika målområden (1-4). Mål 1 2,5 tjänster Mål 2 3,0 tjänster Mål 3 2,0 tjänster Mål 4 2,0 tjänster Övrigt 2,0 tjänster (inkl. analytiker 1,0) Summa: 11,5 tjänster Det interna utvecklingsarbetet Förbundskontoret påbörjade under 2015 ett miljöarbete i syfte att tydliggöra och successivt minska kontorets miljöpåverkan. Miljöarbetet ska löpande följas upp internt i verksamheten och även rapporteras i delårs- och årsbokslut. Uppföljningen görs genom mätning av följande miljönyckeltal: - Elförbrukningen på kontoret - Tjänsteresor med bil (både med hyrbilar och privata bilar), kilometerantal - Kopiering och pappersförbrukning på kontoret Avsikten är att fortsätta uppföljningen av dessa nyckeltal även under I samband med delårs- och årsbokslut görs uppföljning av nyckeltalen. Övriga planerade insatser under 2017 är effektivisering och utveckling av kontorets processer och arbetssätt, utveckling av förbundskontorets IT-plattform och ökad digitalisering. Sid 27(34)

146 Ekonomi och finansiella mål Ekonomiska förutsättningar och finansiellt mål Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundet har följande finansiella mål: Budget i balans (kommunallagen 8 kap 4 ). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlingsberedskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. Nivån för soliditet (betalningsförmåga på lång sikt) ska överstiga 40 procent. Sid 28(34)

147 Verksamhetsbudget för 2017 BUDGET (tkr) Not Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter Medlemsavgifter varav kommunal finansiering varav landstingsfinansiering Ersättning från Länsstyrelsen Externa intäkter för projekt och aktiviteter Sidoverksamhet Övriga intäkter Summa Särskild projektfinansiering statliga 1:1 medel SUMMA INTÄKTER Kostnader Huvudverksamhet varav medel till ännu ej definierade projekt/aktiviteter varav projekt finansierade med statliga 1:1-medel Sidoverksamhet Politisk styrning varav styrelse och AU samt övriga politiska uppdrag varav revisorer Förbundskontoret varav personal varav övrigt Övriga kostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT Sid 29(34)

148 Balansbudget för 2017 BUDGET (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, datorer och installationer Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga fodringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav året resultat Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Sid 30(34)

149 Noter och kommentarer till budget Not 1. Medlemsavgifter Enligt förbundsordningen utgör medlemsavgiften 0,58 promille av avgiftsunderlaget som är summan av skatter och avgifter under föregående år för respektive kommun. Avgifterna beräknas utifrån uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Medlemsavgifterna från medlemmarna är i budgeten för 2017 preliminärt beräknade till 40,79 miljoner kronor. Medlemsavgifter för 2017, preliminär beräkning Medlem Avgift tkr Landstinget Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs 998 Flen 497 Trosa 338 Oxelösund 323 Gnesta 306 Vingåker 267 SUMMA Not 2. Ersättning från länsstyrelsen Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen om ersättning för överflyttad personal till regionförbundet, gäller samma förhållande som tidigare, det vill säga beloppet är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Not 3. Externa intäkter för projekt och aktiviteter Avser främst projektintäkter som till exempel EU-finansiering och statliga bidrag, men även projekt och aktiviteter som finansieras av regionförbundets medlemmar utöver medlemsavgiften. Sid 31(34)

150 Not 4. Sidoordnad verksamhet Det innefattar 2015 och 2016 ett ekonomiskt stöd till den verksamhet inom socialtjänst och vård som från och med 2015 övergått till den gemensamma nämnd där landstinget är värdkommun ingick verksamheten i regionförbundets verksamhet och var då helt kostnadsneutralt för regionförbundet. Från och med 2015 har regionförbundet inga intäkter för verksamheten då de övertagits av den gemensamma nämnden. I maj 2015 beslutade regionstyrelsen att regionförbundet ska åta sig en långsiktig finansiering för verksamheten på 2,7 miljoner per år och från och med 2017 ska den ingå i regionförbundets ordinarie budget. I verksamhetsplanen 2017 läggs därför kostnaden in i huvudverksamhetens budgetpost. Not 5. Projektfinansiering statliga regionala medel Enligt villkorsbrev från staten för projektmedel (1:1). De statliga regionala medlen från statsbudgetens anslag 1:1, redovisas i särskild projektbudget. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Den ekonomiska redovisningen av anslaget till Näringsdepartementet hanteras av Tillväxtverket. Projekten som får stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen inom huvudverksamheten. Under 2016 tog staten beslut om att höja nivån för 2016 till 15,5 miljoner. Beslut om 2017 års nivå redovisas först i ett regleringsbrev från staten i december En justering av den särskilda projektbudgeten kan behöva göras när erforderligt underlag finns tillgängligt. Not 6. Huvudverksamhet I regionförbundets budget är 25,97 miljoner kronor avsatta för att finansiera kostnaderna för huvudverksamheten. Till detta kommer projektfinansiering från statens regionala utvecklingsmedel, anslag 1:1 (se not 5) på 15,5 miljoner kronor. Not 7. Medel till ännu inte definierade projekt/aktiviteter Inför 2017 förväntas behov av åtaganden för regionförbundet som inte är definierade vid framskrivandet av verksamhetsplanen. Ett utrymme lämnas i budget för styrelsen att besluta om kring aktiviteter som bedöms viktiga för länets utveckling. Not 8. Politisk styrning Kostnaderna är budgeterade till 2,3 miljoner kronor, vilket är en höjning med kronor jämfört med Den årliga höjningen av de fasta arvodena, som grundas på riksdagsmannaarvodena, är beaktade samt arvodesreglementet. I politisk styrning ingår fasta arvoden och sammanträdesarvoden när det gäller styrelsen och arbetsutskottet samt övriga Sid 32(34)

151 kostnader relaterade till det politiska uppdraget. Övriga sammanträdeskostnader som till exempel lokalhyra, de politiska beredningarna, revisionen och representation i Central Baltic ingår också i kostnaderna. Not 9. Förbundskontoret Antalet fast anställda är beräknat till 18 personer. Regionförbundet kompletterar också sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Kostnaden för personal har utökats jämfört med budgeten för 2016, bland annat på grund av fler tidsbegränsade anställningar än i budget Höjningen beror också på att i budgeten för 2015 beräknades att regionförbundet skulle bedriva ett projekt som skulle finansieras med externa medel och vara bemannad med befintlig personal från kontoret, vilket motsvarade 0,5 tjänst. Eftersom den extra finansieringen för det projektet upphört uppstår högre personalkostnader för förbundskontoret. Lönekostnadsökningar är beräknade till 2,5 procent. Not 10. Övrigt Avser främst kostnader för medlemskap i Mälardalsrådet samt kommunchefsträffar. Ekonomisk plan Enligt förbundsordningen ska regionstyrelsen varje år ha en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Utöver budgeten för 2017 redovisas nedan den ekonomiska planen för 2018 och I redovisad budget för 2018 och 2019 har medlemsavgifter och kostnader räknats upp med två procent per år. Vid uppräkning av huvudverksamhetens kostnader har hänsyn tagits till hur mycket regionförbundet beräknas få i extern projektfinansiering i form av till exempel EU-finansiering. Sid 33(34)

152 Plan tkr Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Medlemsavgifter Ersättning från Länsstyrelsen Externa intäkter för projekt och aktiviteter Övriga intäkter SUMMA Särskild projektfinansiering statliga 1:1 medel SUMMA INTÄKTER Kostnader Huvudverksamhet, inkl. projekt finansierade med statliga 1:1-medel Politisk styrning Förbundskontoret Övriga kostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT Sid 34(34)

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183 Datum Dnr Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Bakgrund Sörmland påverkas alltmer av sin omvärld. Den ökade globaliseringen av arbetsmarknad, näringsliv och politik, samt regionernas ökade betydelse i hela Europa, innebär att Regionförbundet Sörmland som regionalt samverkansorgan har en viktig roll att fylla internationellt, för att företräda Sörmland och medverka till att regionens intressen och internationella samarbetsmöjligheter tillvaratas. Sedan förbundets tillkomst har det internationella arbetet bedrivits i form av bland annat utvecklingsprojekt, sammankallande och deltagande i nätverk samt påverkansarbete för ökad EU-kunskap i länet. Särskilt EU:s strukturfonder har visat sig ha stor betydelse genom att ge välbehövliga tillskott av utvecklingsmedel, sakkunskap och kontakter. För att ge ännu större utväxling och strategisk påverkan behöver dock det internationella arbetet samordnas tydligare internt och externt utifrån strategiska verksamhetsmål. Det finns flera motiv till att tydliggöra inriktningen för regionförbundets internationella engagemang. Under 2016 påbörjas förberedelsearbetet för nästa period av EU:s sammanhållningspolitik, och därmed strukturfonder. Inom det området behöver Sörmland engagera sig för att säkerställa fortsatt regional finansiering efter Utöver de strukturfonder som fördelas i Sverige finns också annan EU-finansiering, där Sörmland kan bli mer aktiva som projektaktörer. Regionförbundet Sörmland behöver också vara väl rustade i de internationella frågorna inför en ny kommande regionbildning. Inriktningsdokumentets syfte Syftet med detta inriktningsdokument är att fastställa gemensamma principer och mål för förbundets internationella engagemang som möjliggör ett enhetligt agerande. Dokumentet ska vara vägledande för politiker och tjänstemän, och omfatta hela organisationen. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(4)

184 Definition Med internationellt engagemang avses regionförbundets samlade arbete med internationella organisationer och nätverk, projekt med finansiering från institutioner som EU, projektparter i internationella sammanhang, internationella besök samt internationell omvärlds- och intressebevakning. Styrdokument Regionförbundets internationella arbete ska utgå från följande styrdokument och strategier. - Regionförbundet Sörmlands verksamhetsplan för gällande år - Den regionala utvecklingsstrategin Sörmlandsstrategin EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 Arbetet kan även beakta EU-kommissionens investeringsplan (den så kallade Junckerplanen), EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen och FN:s universella hållbarhetsmål Agenda 2030, samt nordiska samarbeten när så tillämpligt. Mål för regionförbundets internationella engagemang Det övergripande målet med Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang är att det ska gynna utvecklingen av förbundets och våra medlemmars verksamheter samt utvecklingen i Sörmland, i enlighet med Sörmlandsstrategin. För Regionförbundet Sörmland tillkommer följande organisationsmål: - I EU råder flernivåstyre, där Regionförbundet Sörmland deltar i relevanta demokratiska processerna. - Internationella erfarenheter används för att utveckla Regionförbundet Sörmlands arbete. - Regionförbundet Sörmlands anställda och förtroendevalda har god kännedom om utvecklingen i EU och internationellt inom respektive ansvarsområde. - Regionförbundet Sörmland kan vid behov bistå andra aktörer i Sörmland, främst våra medlemmar, med stöd och kontakter. - I internationella kontakter förmedlas en positiv och tydlig bild av Sörmland och Regionförbundet Sörmland. Fokusområden Regionförbundets internationella arbete inriktas på tre fokusområden. Påverkansarbete EU:s beslutsfattande påverkar regionförbundets och länets utveckling. Vilka beslutsprocesser och frågor som bör prioriteras varierar från år till år. För att Sid 2(4)

185 tillvarata regionförbundets intressen som organisation och regional aktör är det avgörande att bevaka och påverka EU genom: - god framförhållning och proaktiv påverkan på olika nivåer i frågor som är relevanta för regionförbundet - samverkan och samråd med Stockholmsregionens Europaförening, och grannlänen, - samråd med Sveriges kommuner och landsting, regeringen, och andra relevanta aktörer som arbetar med att bevaka och påverka EU, - deltagande i internationella organisationer och nätverk, - kompentensutveckling kring EU inom regionförbundets organisation. Verksamhetsutveckling genom nätverk och projekt EU stödjer utveckling genom i första hand strukturfonder, territoriella program, ramprogram och sektorsprogram. Programmen ger breda möjligheter till utvecklingsarbete för regionförbundets och medlemmarnas verksamheter. Det är samtidigt viktigt att vara aktiv när nya program utarbetas så att dessa får en inriktning som är relevant för länets utmaningar. För att kunna dra nytta av EU ska det strategiska arbetet fokusera på: - förberedelser inför och medverkan under nästa programperiod ( ), - deltagande i nätverk och partnerskap, - kompetensutveckling och stöd för mobilisering och lärande kring fonder och program för tjänstemän och politiker hos regionförbundet, våra medlemmar och övriga relevanta intressenter. Internationell benchmarking, lärande och positionering I en global värld räcker det inte med utbyte och positionering inom Sverige som stimulans för utvecklingen av regionförbundet. För att understödja utveckling genom ökat lärande och positionering ska det strategiska internationella arbetet fokusera på: - jämförelse och benchmarking med organisationer, institutioner och verksamheter som är ledande inom regional utveckling och av intresse för verksamhetens strategiska mål, - att genomföra internationella studiebesök och konferenser som ger möjlighet till ömsesidigt utbyte, - att kommunicera och positionera regionförbundets verksamhet, Sörmland och vårt större geografiska sammanhang med Stockholm, Mälardalen och Östersjöregionen som intressanta. Förutsättningar och ansvar Enligt 5 i förbundsordningen från 2009 är internationalisering ett av tre perspektiv som ska genomsyra regionförbundets verksamhet. Internationaliseringsperspektivet omfattar alla sakområden, vilket innebär att omvärldsbevakning och internationellt arbete är ett delat ansvar för regionstyrelsen och förbundskontoret. Ekonomiska resurser för arbetet fördelas i ordinarie verksamhetsplanering. Särskilda personella Sid 3(4)

186 resurser ska avsättas på regionförbundet för beredning och intern samordning av det internationella arbetet. De internationella aktiviteternas inriktning, form, tidpunkt och samarbetspartner ska prioriteras utifrån mervärdet för verksamhetens behov. Internationella aktiviteter ska initieras inom strategiska områden, främst i samråd med de saknätverk där regionförbundets medlemmar och intressenter ingår. Sakfrågan och nyttan är överordnade valet av geografiskt område. Större aktiviteter och avvägningar inom området internationalisering och EU formuleras i en årsplan, som beslutas av regionstyrelsen (se Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för aktuellt år). Regionstyrelsen beslutar också om regionförbundets medlemskap i internationella nätverk med politisk representation. Endast politiska företrädare i regionstyrelsen, presidiet, AU eller styrelsens beredningar kan väljas till internationella uppdrag. Internationella kontakter, projekt, medlemskap och samarbetsavtal ska återrapporteras till regionstyrelsen och utvärderas kontinuerligt för att följa upp mervärde och resultat. Sid 4(4)

187 Datum Dnr Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2017 Syfte Syftet med årsplanen är att formulera större aktiviteter och avvägningar inom området internationalisering och EU, i enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang (dnr ). Årsplanen beslutas av regionstyrelsen. Ekonomiska resurser för arbetet fördelas i ordinarie verksamhetsplanering. Innehåll Regionförbundets internationella arbete inriktas på tre fokusområden. Utöver dessa insatser genomför tjänstemän och politiker internationella aktiviteter inom respektive ansvarsområde. Påverkansarbete EU:s beslutsfattande påverkar regionförbundets och länets utveckling. För 2017 prioriteras särskilt: - EU:s nya långtidsbudget genom politiskt deltagande i SKL:s 8 grupp, Stockholmsregionens Europaförening, samt deltagande av tjänstemän och politiker i gemensamt påverkansarbete inom Östra Mellansverigesamarbetet. Det är särskilt angeläget att bevaka att strukturfonderna fortsatt omfattar Sverige, - Kompentensutveckling kring EU inom regionförbundets organisation. Verksamhetsutveckling genom nätverk och projekt EU:s fonder och program ger breda möjligheter till utvecklingsarbete för regionförbundets och medlemmarnas verksamheter. För 2017 görs följande prioriteringar och avvägningar: - Fortsatt deltagande av tjänstemän och politiker i Östra Mellansverigesamarbetet kring strukturfonderna, - Regionförbundets medlemskap i nätverket Assembly of European Regions (AER) avslutas, Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(2)

188 - Medlemsavgift för Nordiska skärgårdssamarbetet betalas för 2017, - Utvecklat stödstruktur för mobilisering och lärande inom Europeiska socialfonden två programområden, samt inom Europeiska regionalfondens insatsområde koldioxidsnål ekonomi. - Kompetensutveckling kring möjliga fonder och program för regionförbundets tjänstemän och deras saknätverk. Strateger på förbundskontoret erbjuds stöd i genomlysning av internationaliseringsperspektivet i deras sakområden. Internationell benchmarking, lärande och positionering För att understödja utveckling genom ökat lärande och positionering ska det strategiska internationella arbetet år 2017 fokusera på: - Internationellt lärande och utbyte genom årets ledningskonferens, som går till ännu ej bestämd ort i Europa. - Framtagande av material på engelska för att kommunicera och positionera regionförbundets verksamhet, Sörmland och vårt större geografiska sammanhang med Stockholm, Mälardalen och Östersjöregionen som intressanta. Sid 2(2)

189

190

191

192

193 Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) Sida 1(16) Tillväxtverket

194 Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Nula ges- och behovsanalys OÖ vergripande nula gesanalys av regional utveckling De arbetsintegrerande sociala fo retagen i regionen... 4 Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr Prioritering nr Prioritering nr Genomfo randekapacitet Sida 2(16) Tillväxtverket

195 DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Ha r anger ni region/la n: So rmland Ha r anger ni kontaktperson: Anna Knutsson Datum: Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Region So rmland besta r av 9 kommuner och har en befolkningsma ngd pa drygt inva nare. Regionen har la nge haft en stadig o kning av antalet inva nare, fra mst pa grund av inflyttning, en stor del av befolkningstillva xten sta r invandringen fo r. Ga llande befolkningsstrukturen har la net en sto rre andel a ldre, o ver 50 a r, a n riket i genomsnitt medan andelen av befolkningen i a ldern a r a r la gre a n riket i genomsnitt. Figur 1 visar befolkningsstrukturen i la net. Figur 1. Befolkningsstruktur i Södermanlands län i jämförelse med hela riket. Stora branscher inom la net a r tillverkningsindustrin, livsmedelsproduktion och jordbruk. Branscher pa frammarsch i la net a r bygg, fastigheter, fo retagstja nster samt detaljhandel. Beso ksna ringen fo rva ntas o ka framo ver och enligt Arbetsfo rmedlingen finns ett ra dande personalbehov inom skogssektorn. I och med bygget av Ostla nken kommer ett stort kompetensbehov finnas inom bygg-och anla ggningssektorn men det stora infrastrukturprojektet kommer a ven fa positiva fo ljdeffekter som ett o kat behov pa allt fra n hotell- och restaurangpersonal till friso rer och dagligvaruhandel. Kompetensbrister i offentlig sektor, va rd, omsorg och pedagogik a r ocksa o verha ngande. Traditionellt sett har viljan att starta och driva fo retag i regionen varit la g och So rmland ligger under rikssnittet i nyfo retagande. AÄ ven ra knat pa antalet fo retagsamma personer styrks att So rmland ligger la gt ja mfo rt med riket. Dock har senaste a ret visat en o kning av sa va l fo retagsamma personer totalt som nyfo retagande. Fo retagsamheten skiljer sig mycket a t inom la nets kommuner och fo retagsstrukturen a r starkt beroende av huruvida arbetsmarknaden domineras av fa starka arbetsgivare eller inte. Med anledning av detta finner vi Sveriges minst fo retagsamma kommun i industriorten Oxelo sund som domineras av SSAB. AÅr 2015 var en femtedel av de fo retagsamma i la net a ldre a n 64 a r varfo r nyfo retagande anses vara viktigt framo ver, likasa generationsva xling i befintliga fo retag. Sida 3(16) Tillväxtverket

196 Den regionala sto dstrukturen fo r nyfo retagande och innovation a r va l utvecklad med flera olika akto rer som arbetar med att fra mja fo retagande och innovation. Da remot finns ett hinder i att So rmland som la n inte a r en sammanha llen funktionell region. Regionen a r uppbyggd av flera mellanstora sta der som enskilt innehar en relativt liten befolkningsmassa med begra nsande resmo jligheter dem emellan. Regionen gra nsar till och pa vissa sa tt va xer in i andra sammanhang, som Ma lardalen och Stockholm. Sto dsystem baserade pa verkligt funktionella samband byggs upp utifra n delregionala noder. Arbetslo sheten i la net a r ho gre a n snittet fo r hela landet. Dock finns stora variationer i kommunerna inom la net. Flen och Eskilstuna har drabbats ha rdast, ha r a r den totala arbetslo sheten o ver 10 % medan Trosa, Gnesta och Stra ngna s har en arbetslo shet under snittet fo r riket. Grupper som har sva rt att etablera sig pa arbetsmarknaden a r personer med utla ndsk bakgrund, personer med funktionshinder samt unga utan gymnasieexamen. Att det finns stora variationer inom regionen ga llande sa va l arbetsmarknad och na ringsliv som rent geografiska fo rutsa ttningar go r att ett och samma verktyg inte a r applicerbart pa hela regionen utan fo r att na verkningsfullhet beho ver insatserna riktas och anpassas efter de olika omra denas fo rutsa ttningar. 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. I dagsläget finns inte ASF med i kommunala strategier för tillväxt, näringslivsutveckling, företagande och innovation i Sörmland. Här finns en möjlig potential. Eftersom antalet ASF i Sörmland är få till antalet är det hanterbart att börja arbeta med de som finns och när nya ASF startar finns möjligheten att få med koppling till kommunala strategier från början. Definitionen av ASF från Tillväxtverket är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Vad skiljer då ASF från andra företag? Det övergripande målet att integrera människor i arbetsliv är det särskiljande. I övrigt kan beskrivningen även passa in på andra företag, oavsett om man är arbetsintegrerande eller ej. Att skapa delaktighet för medarbetare är Sida 4(16) Tillväxtverket

197 centralt i många företag, t ex genom medarbetarkontrakt, medarbetarengagemang, förbättringsgrupper och liknande. Företag återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten, i princip alla företag som utvecklar sin verksamhet återinvesterar sina vinster för att växa och utveckla företaget. Vår reflektion under arbetet med förstudien är att i de allmänna diskussionerna om ASF framförallt fokuserar på det övergripande målet att integrera människor. Affärsmässighet, lönsamhet och affärsutveckling är inte frågor som diskuteras. Kunder och marknadens efterfrågan diskuteras inte heller i någon större omfattning. Vid möten om ASF finns inte det privata näringslivet med som målgrupp. Ett konkret exempel; vid anmälan till ASFdagen i Stockholm fick man välja vilken kategori deltagare man var. Där fanns inte entreprenör, potentiell kund eller näringsliv med som förvald kategori, utan endast olika yrken inom stat, kommun och offentlig verksamhet. Privata näringslivet borde vara en intressant målgrupp och en intressant, köpstark kundgrupp. Istället pratar man framförallt om offentliga kunder, vilka ställer krav på att delta i offentlig upphandling, vilket i sig är en utmaning för de flesta små och medelstora företag. ASF pratar om sig själva som en bransch. I näringslivet i allmänhet styrs bransch av det verksamhetsområde man verkar inom, inte vilken företagsform man är, vilka man har anställda, eller vilka som driver företaget. Slutsatsen är att man i första hand inte ser sig som företag utan som verksamheter. Affärsmässigheten i ASF måste stärkas. Verksamheten i ASF består av två huvudgrenar; arbetsträning och näringsverksamheten. Utan en bärig näringsverksamhet faller arbetsträningen. Det är också svårt att få till långsiktighet. En stark näringsverksamhet bygger på att det finns en marknad med efterfrågan där potentiella kunder är beredda att betala för den vara eller tjänst som erbjuds. Befintliga ASF i Sörmland är att betrakta som svaga företag rent ekonomiskt och affärsmässigt. Det hindrar deras möjligheter att vara långsiktiga och trygga platser för arbetsträning. Genom en satsning på affärsutveckling kan även ASF kombineras med mer lönsamma affärsverksamheter. Lösningen är att se på näringsverksamheten i ASF som på en vanlig näringslivsverksamhet, dvs det måste finnas en potentiell marknad och kunder. Det måste finnas en ekonomisk hållbarhet i företaget. Liknande bedömning av en affärsidé som görs i innovationssystemet genom inkubatorer och Almi t ex borde gälla för ASF. Man behöver också stärka verksamheten som handlar om arbetsträning genom bra relationer till dessa kunder för att stärka långsiktighet. Det finns exempel från andra områden i Sverige där man genom policybeslut och avtal fått till en kontinuitet i att använda ASF för arbetsträning t ex. Med stärkt affärsmässighet finns också möjligheten till skalbara affärsmodeller. Kooptjänst i Sörmland är exempel på där man har nyttjat en befintlig fungerande modell för affärsupplägg och drift och sedan driver olika verksamheter i gemensam organisation (hunddagis, café, städ, second hand mm). Folkets hus i Rågsved är att annat exempel där man byggt ut sin verksamhet allt eftersom till nya marknader, men använt befintliga fungerande modeller. T ex genom att öppna second hand butiker i flera förorter, med befintligt upplägg som fungerat på ett ställe. LeMat är ett europeiskt koncept för Bed and Breakfast, vilket fungerar som ett franschisekoncept för ASF. I Sverige finns deras verksamhet i Göteborg, Luleå och Stockholm. Det finns alltså exempel på ASF som lyckats med att skala upp sina affärsmodeller. Sida 5(16) Tillväxtverket

198 Från andra regioner i Sverige, bl a Östergötland finns Grön Arena som arbetar med arbetsträning inom Gröna Näringen. De har tagit fram ett koncept för att certifiera verksamheter inom gröna näringarna (djur och växtodling) så att de kan utöka sina befintliga verksamheter genom att tillhandhålla rehab och arbetsträning för personer som står långt från arbetsmarknaden. De benämner sig själva inte som ASF och deras initiativ utgår från början från deras intresse att skapa mer hållbara företag på landsbygden. Drivkraften har från början inte varit det sociala engagemanget. Forskning har visat att miljön som deras företag kan tillhandhålla är gynnsam för rehabilitering och på så sätt har de utökat sin affärsverksamhet. Grön Arena är ett exempel på där det sociala engagemanget inte är utgångspunkten för affärsidén, men där verksamheten nu fyller funktionen av arbetsträning. I Sörmland finns ett företag registrerat som Grön Arena företag, dock ej som ASF. Vi är övertygade om att ASF kan drivas som företag utan att göra avkall på empowerment, och socialt engagemang med individen i fokus. Att verka för att stödja befintliga ASF och bildande av ASF genom att stärka affärsmässigheten blir en av våra prioriteringar. För att integrera ASF i regionens strategiska arbete kan ett sätt vara att ASFs verksamheter, i möjlig mån, matchar företagarnas/deltagarnas färdigheter med de områden där det finns behov av yrken eller där man ser att det kommer att finnas brist inom en snar framtid. I Sörmland är exempel på sådana områden, kock, vård, bygg, skog, bygg- och anläggning. Vi vet också att Ostlänken kommer att ge nya arbetstillfällen i anläggning och ett stort antal kringtjänster. Kunskapen om dessa kompetensbehov och bristyrken kan informera inom vilka områden man startar ASF. Med ett genomtänkt arbetssätt skapar vi förutsättningar för mer långsiktiga hållbara affärsidéer där både arbetsträningsområdet och affärsverksamheten blir hållbara. Om man utgår från individens behov är inte ASF den enda lösningen. Arbetsförmedlingen betonar vikten av att se till individens behov och var den får bäst utvecklingen. För vissa individer är empowerment och möjligheten att få förebilder som tidigare varit i samma situation och nu lyckats väldigt viktig. För andra är det mindre viktigt vilken företagsform som bedriver varsamheten. Man prioriterar att känna gemenskap till kollegor, och ställer inga krav på delägarskap eller medlemskap. Inkludering av personer som står långt från arbetsmarknaden kan även åstadkommas i befintligt näringsliv eller genom företag som benämner sig som sociala företag. Att involvera befintligt näringsliv och öka deras engagemang för att inkludera personer som står långt från arbetsmarknaden är också ett arbetssätt att utveckla i Sörmland. Allt fler företag ser värdet av CSR (Corporate Social Responsibilty). Viljan att hjälpa till ökar från såväl privatpersoner som företag. Vid flyktingkatastrofen under förra hösten såg vi flera exempel på detta. När företaget Universum frågar högskoleoch universitetsstudenter i Sverige var de tycker är viktigt vid framtida karriär är att vara hängiven god sak eller känna att man tjänar ett högre syfte tredje viktigast. Majoriteten av studenterna benämner sig också som idealister 21%, jämför med karriärist och ledare (12 respektive 10%). Resonemanget ovan visar att det finns fungerande initiativ inom olika branscher och med olika utgångspunkt, där en enskild individ får stöd att arbetsintegreras och komma tillbaka till arbete. För att få fram nya innovativa modeller krävs samarbeten och mötesplatser där entreprenörer från privata sektorn, sociala företag, ASF, kompetensstrateger, innovationssystemet möts och delar idéer och erfarenheter med varandra. Sida 6(16) Tillväxtverket

199 II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. Region So rmland a r ett av de la n i Sverige som har la gst antal arbetsintegrerande sociala fo retag. Denna fo rstudie har innefattat kontakt med 7 st ASF, dvs samtliga idag verksamma fo retag registrerade pa Sofisam samt ytterligare ett. Dessa uppskattas vara en majoritet av la nets alla ASF. De affa rsomra den och branscher som fo retagen a r mest fo rekommande inom a r vanligtvis av arbetsintensiv karakta r. Exempel pa affa rsomra den a r cafe, tra dga rdstja nster, elektronika tervinning, allservice, brukarrevision och hunddagis. Ett av fo retagen bedriver daglig verksamhet och sa ljer sa ledes inga tja nster eller produkter. OÖ vriga fo retag sa ljer tja nster till ba de privat och offentlig sektor men sa ljer ocksa arbetstra ningsplatser till kommun och Arbetsfo rmedling. Fo r ASF:s ekonomiska och da rmed verksamhetsma ssiga stabilitet a r det viktigt att fa inta kter fra n dessa ba da ben och att sa kersta lla att inget av dem dominerar, men fo r fo retagen i studien har det varit sva rt att uppna balans ga llande detta. Av de 7 fo retag som medverkat i fo rstudien a r det flera fo retag som, pa grund av ekonomiska sva righeter, just nu inte bedriver sin verksamhet fullt ut eller a r inne i en omstruktureringsfas. Endast ett av fo retagen har lyckats uppna en bra balans mellan inta kter fra n tja nster samt arbetstra ningsplatser och upplevs da rmed ha ekonomisk stabilitet. Den ekonomiska osa kerheten beror pa en brist pa affa rsma ssighet och att na ringsgrenen kommit i skymundan. Om na ringsgrenen inte a r stark och stabil blir fo retagen va ldigt beroende av att sa lja arbetstra ningsplatser till Arbetsfo rmedlingen och kommunerna, vilket go r dem sa rbara da kontrakten fo r arbetstra ningsplatserna upphandlas individ fo r individ och man la ngsiktigt inte kan sa kra att platserna nyttjas. Nya strukturella fo ra ndringar, sa som utfasning av Fas 3, inneba r ett nytt system fo r fo retagen att fo rha lla sig till vilket kan vara komplicerat da det fo r arbetsintegrerande sociala fo retag finns en stor tro ghet i att sta lla om. Detta har lett till att fo retag fa tt sva rare att rekrytera deltagare till verksamheten och da rmed hamnat i ett krisartat ekonomiskt la ge. Som tidigare na mnt har fo retagen inte lyckats uppna ekonomisk la ngsiktighet och na stintill samtliga ser att framtiden a r oviss. Ma nga sa krar sin inkomst fo r en kort period i taget, t ex genom erha llna bidrag eller medel fra n fonder/stiftelser och de uppger att mycket energi och resurser ga r till att anso ka om ekonomiska medel. Fo retagen vittnar om ho g arbetsbelastning fo r handledare och otillra ckliga resurser. Ekonomisk stabilitet 14% 86% Ja Nej Figur 2. I vår undersökning upplevs 86% av de arbetsintegrerande sociala företagen i dagsläget inte ha ekonomisk stabilitet i bolaget. Sida 7(16) Tillväxtverket

200 Det som fo retagen sja lva uppger att de beho ver sta rka a r fra mst sin ledningskompetens. Det efterfra gas sto d utifra n och en akto r som kan komma in med nya perspektiv och agera bollplank. Det finns a ven kompetensbehov ga llande hur ett fo retag ska sko tas samt ga llande styrelsearbete. Na gonting fo retagen ytterligare beho ver sta rka a r sin marknads-fo ring och det finns ett behov av att sa tta sig pa kartan. Fo retagen sja lva ser att det skulle vara gynnsamt att sta rka samverkan med o vrigt na ringsliv, vilket idag a r va ldigt begra nsat, men det ra der okunskap ga llande vilka presumtiva kunder/partners skulle kunna vara. AÅ andra sidan vet inte o vrigt na ringsliv om att de arbetsintegrerande sociala fo retagen finns, a n mindre pa vilket sa tt de skulle kunna utbyta tja nster med dem. Na r det ga ller samverkan ASF emellan har det skett en del erfarenhetsutbyte och studiebeso k inom la net. Det finns en uttryckt vilja att utveckla samarbetet men i dagsla get a r det ingenting som det la ggs resurser pa. Na gra har dock beso kt exemplet Kooptja nst som i nula get a r stabilt och drivs som en paraplyorganisation o ver ba de So dermanlands- och OÖ stergo tlands la n. Ha r a r framga ngsfaktorerna bland annat kopplade till att det finns en central del i fo retaget som sko ter vissa delar av verksamheten, vilket go r att verksamhetsledarna ista llet kan fokusera pa sja lva ka rnan. Man gynnas a ven av att kunna utbyta erfarenheter inom fo retaget och det finns en stor kompetens och kunskap att ta hja lp utav. Detta a r en affa rsmodell som anses vara skalbar da en paraplyorganisation kan sto dja och ta in fler verksamheter under fo retagets vingar och da rmed expandera utan att ge avfall pa kvalitet och sto ttning/ledning. AÄ ven i Go teborg finns framga ngscaset Va gen ut! med liknande koncept. Genom ett projekt finansierat av Allma nna Arvsfonden gjordes ett fo rso k att starta en paraplyorganisation fo r ASF i So rmland. Tre fo retag i Nyko ping ingick i det sa kallade So rmlandskooperativen da r syftet var att fo retagen genom samverkan skulle kunna hja lpa och sto tta varandra. Efter projekttidens slut var det sva rt att fortsa tta fa aktivitet i paraplyorganisationen och den a r nu vilande. Tva av fo retagen a r dock fortfarande verksamma. Det finns heller ingen regional Skoopi-organisation. Fo retagens utvecklingspotential anses vara begra nsad da flertalet i nula get inte har en ha llbar affa rside. Fo retagen sja lva vill ga rna utvecklas och va xa men ser i fo rsta hand ett behov av att sa kersta lla sin o verlevnad fo r den na rmaste tiden framo ver. III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala förtagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Studien har innefattat kontakt med kommunfo retra dare fra n sa va l arbetsmarknads- som na ringslivssidan. Telefonintervjuer har genomfo rts med arbetsmarknadsrepresentanter medan na ringslivsansvariga har so kts genom en online-enka t. Representanter fra n olika myndigheter sa som Arbetsfo rmedlingen, Landstinget och Fo rsa kringskassan har ho rts. AÄ ven de lokala samverkansgrupperna har, genom respektive processledare, deltagit i studien. Totalt har 19 personer fra n det offentliga medverkat i fo rstudien. Kunskapen om ASF varierar mycket inom de olika kommunerna i la net. I kommuner som Sida 8(16) Tillväxtverket

201 Trosa, Gnesta och Stra ngna s prioriteras inte fra gan och kunskapen om ASF a r la g. Detta beror till stor del pa att dessa kommuner har en la g arbetslo shet och behovet av ASF som arbetsmarknadsverktyg a r sa ledes mindre. Flera andra kommuner a r positiva till ASF och flera kommuner har inlett ett samarbete med Coompanion, dels med syfte att kartla gga offentlig verksamhet som skulle kunna knoppas av till ASF och dels fo r att jobba strategiskt med fra gan och la gga upp en plan fo r hur man ska ta den vidare. Trots intresset valde endast 3 st na ringslivsansvariga att medverka i fo rstudiens enka tunderso kning vilket tyder pa att fra gan inte har na gon ho g prioritet. Det kan a ven tyda pa att det finns ett informationsglapp mellan arbetsmarknads- och na ringslivsavdelning och att fra gan skulle gynnas av o kad samverkan och kommunikation inom kommunernas olika delar. Som tidigare na mnts interagerar kommunen med de arbetsintegrerande sociala fo retagen genom att ko pa tja nster och/eller arbetstra ningsplatser. AÄ ven Arbetsfo rmedlingen ko per arbetstra ningsplatser. Na gon speciell mo tesplats fo r just ASF finns i dagsla get inte a ven om ASF, som alla andra fo retag, a r va lkomna att medverka i fo retagstra ffar anordnade av kommunen, na gonting som nyttjas i liten utstra ckning. Kommunerna och andra offentliga akto rer ser att ASF a r ett bra alternativ fo r de individer som har entrepreno rsanda och inte passar sa bra in i den offentliga verksamheten. Empowerment-aspekten och faktumet att verksamheten drivs av individer som sja lva sta tt la ngt ifra n arbetsmarknaden go r ASF unikt och fyller da rmed ett behov som den kommunala verksamheten i regel inte kan erbjuda. Fra n sa va l kommunernas som Arbetsfo rmedlingens sida ra der det sa ledes enighet om att det skulle vara gynnsamt att uto ka sin palett av arbetsmarknadsa tga rder och kunna erbjuda ASF som ett alternativ. Utga ngspunkten a r dock att ha individen i centrum och ingenting a r applicerbart fo r hela ma lgruppen, somliga skulle utvecklas ba ttre i ett vanligt fo retag a n i ett ASF, men med fler ASF o kar mo jligheten att tillgodose fler individuella behov fo r de som faktiskt passar i ett ASF. Trots att flera offentliga akto rer nu visar intresse fo r fra gan a r det med en avvaktande framtoning och det ra der konsensus om att ASF a r en komplex och sva r fra ga, vilket har gjort den va ldigt tro g att driva. Det understryks a ven att trots att det finns en vilja att driva fra gan sa a r det inte mo jligt inom befintliga resurser. I arbetet med ASF har upp-handlingsregler och annan juridik identifierats som ett hinder och kommunerna vittnar om att det beho vs struktur och riktlinjer kring hur sto ttning till fo retagen ska ga till rent konkret. I och med det kommande bygget av Ostla nken kommer ma nga kringliggande infrastrukturprojekt drivas i kommunal regi. Ha r ges mo jlighet fo r kommunerna att, i upphandlingarna, anva nda sig av sociala klausuler som skulle kunna gynna ASF, na gonting som kan a terses i andra delar av landet. Kommunerna ser sig sja lva i rollen att sto dja befintliga och presumtiva arbetsintegrerande sociala fo retag och vill inte sja lva ha huvudansvar och ta initiativ i fra gan. Kommunerna hoppas ista llet kunna fa nga upp de eldsja lar och entrepreno rer som kommer underifra n och vill driva fra gan, na gonting det i nula get inte finns na gra strategier fo r. Flera vittnar om eldsja lar som, efter att sto tt pa omfattande hinder, tvingats att ge upp. Att entrepreno rer kommer underifra n och vill driva fra gan a r emellertid ett relativt ovanligt scenario och inte hur ett ASF brukar starta. Ista llet startas de genom att kommunen besta mmer sig fo r att knoppa av kommunal verksamhet eller genom externt finansierade projekt. Ma nga parter vittnar om kommunala verksamheter som skulle kunna knoppas av och drivas som ASF. Det a r dock inte helt friktionsfritt att bedriva avknoppning av sin egna kommunala verksamhet. Dels enligt resonemanget att sa ga av den gren man sitter pa och dels upplevs det som en sva righet att fa med personalen vid ett skifte varfo r det fo r den nya verksamheten uppsta r ett va ldigt stort kompetensbehov. Det finns motsa ttningar att satsa Sida 9(16) Tillväxtverket

202 pa ASF i och med det skulle konkurrera med arbetsmarknadsinsatserna som kommunerna driver i egen regi. Det kan ocksa bidra till att fra gan inte prioriteras ho gre. Sammantaget a r det offentliga positiv till ASF som arbetstra ningsplats och ser ga rna att verksamheterna utvecklas men ingen part ka nner att ansvaret ligger pa deras bord. Tonvikt la ggs pa faktumet att fra gan beho ver drivas bredare a n pa enskild kommunniva och genom samverkan mellan det offentliga, det ideella samt det fo retagsfra mjande systemet. Det efterfra gas att utro na en gemensam bild och vision fo r hur man vill och ska arbeta med ASF, ett initiativ man ser bo r komma ifra n Regionfo rbundet. IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Det privata na ringslivet verkar i na gra fall som kunder till ASF och tva av de intervjuade fo rtagen deltar a ven i mo tesplatser sa som morgonsoffa och frukostmo te fo r na ringslivet. I o vrigt sker endast lite utbyte och det upplevs som att ASF och det privata na ringslivet a r va ldigt skilda a t och sa llan sa tts i samma sammanhang. Fo retagen i studien visade dock intresse fo r att uto ka samarbetet med det privata na ringslivet, sa rskilt nu i det sva ra ekonomiska la get. Det finns tankar om partnerskap och sponsorer men det a r ingenting som har omsatts i praktiken. Okunskapen om ASF hos det privata na ringslivet anses vara stor och det har visats att det privata na ringslivet, pa grund av denna okunskap, a r lite skeptiskt insta lld till ASF. Med o kad kunskap skulle tro sklarna fo r att utbyta tja nster kunna minskas. Det finns ma nga etablerade na tverk fo r fo retag baserat pa bransch, geografi, storlek pa fo retag, vem som driver fo retaget mm. Inga av befintliga ASF sa ger sig vara med i dessa na tverk. Na tverken fungerar ba de som relationsskapande, i marknadsfo ringssyfte, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Dessa relationer kan skapa grund fo r nya affa rsmo jligheter fo r ASF. Arbetsintegrerande sociala fo retag har i regel sna va na tverk och skulle gynnas av att ha mer kontakt med det fo retagsfra mjande systemet. Coompanion a r en aktiv akto r redan fra n start och erbjuder fo retagen ra dgivning och ett utomsta ende perspektiv. Det hade a ven varit o nskva rt att fler fo retagsfra mjande akto rer fanns med pa spelplanen. AÄ ven hos delar av det fo retagsfra mjande systemet bo r kunskapen om ASF ho jas da ASF i nula get oftast fo rknippas med kooperativ och anses vara en fra ga fo r Coompanion enbart. Det finns inkubatorer fo r socialt entrepreno rskap da r ett exempel a r CSES. CSES har dock inte varit med i uppstarten av na got ASF vilket tyder pa att ASF inte sja lva va nder sig till det typ av sto d som har en tydlig affa rsfokus. Fo rutsa ttningarna fo r ASF a r att lyckas a r att kombinera affa rsverksamhet med social verksamhet. Det finns ma nga olika satsningar pa att utveckla affa rsverksamhet som visat sig framga ngsrika; Inkubatorer, Venture Arena, Crowd Funding, mentorskap, Styrelsekraft, satsningar pa kvinnors fo retagande. ASF ligger utanfo r dessa satsningar. Genom att integrerar ASF och dra nytta av redan fungerande verksamheter kan fo retagen fa draghja lp na r det ga ller affa rsdelen. I takt med att medvetenheten om ha llbarhet i stort va xer sta lls ocksa ho gre krav pa na ringslivet att ta ha nsyn till den sociala ha llbarhetsaspekten. Likasa som ekologisk Sida 10(16) Tillväxtverket

203 ha llbarhet har blivit en hygienfaktor kommer den sociala ha llbarheten va ga allt tyngre framo ver. Allt fler fo retag arbetar aktivt med CSR, ba de fo r att man vill arbeta med sociala fra gor och fo r att sta rka sitt varuma rke. Ma nga fo retag vill bidra men det a r inte alla som vet hur. Att go ra affa rer med ASF kan vara ett sa tt. Redan idag kan vi se att det skapar en konkurrensfo rdel att arbeta med sociala fra gar och det kan vara sa va l ideologi som affa rsma ssighet som a r den bakomliggande drivkraften, eller en kombination av dem ba da. Att sto tta ASF kan vara ett sa tt fo r fo retag att visa sitt sta llningstagande i sociala fra gor. I och med detta tror vi att fo retag kommer bli mer intresserade av hur de kan utbyta tja nster med ASF och att det uppsta r en, fo r ba da parter, gynnsam situation. Ett framga ngsexempel ga llande detta a r det privata fastighetsbolaget Byggvestas arbete i stadsdelen Rinkeby da r en stor social satsning gjorts som exempelvis innefattar att implementera framga ngscaset Yalla Trappan. Yalla Trappan a r ett ASF fra n Rosenga rd i Malmo med syfte att skapa arbetstillfa llen fo r utlandsfo dda kvinnor som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. Byggvesta har sedan dess vunnit nya uppdrag genom att de uppma rksammats fo r sitt sociala engagemang. Fo r att realisera denna samverkan kra vs, fo rutom att de arbetsintegrerande sociala fo retagen har en ha llbar affa rside, ett na tverkande mellan ASF och o vrigt na ringsliv. Detta kan a terses i va ra prioriterade omra den. V. Övriga aktörers samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Fo retagen i studien samverkar va ldigt lite med o vriga akto rer, varken ideella fo reningar eller folkbildning. Ett exempel a r dock hur privatpersoner visar sitt engagemang genom att agera som sto dsponsorer. Det finns troligtvis potential att samverka med sa va l privatpersoner som andra akto rer men fo r att uppna det beho ver fo retagen tillgodose sitt marknadsfo ringsbehov och o ka sin kommunikation uta t. Detta a terses i prioriteringarna. VI. Andra planerade insatser i regionen för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag Sida 11(16) Tillväxtverket

204 Katrineholms arbetsfo rmedling har visat intresse fo r att genomfo ra en etableringsanalys fo r start av ASF men i o vrigt bedrivs inte mycket verksamhet med syfte att sto dja utvecklingen av ASF i regionen. Tva rtom kommer det avtal som i a r funnits mellan Samordningsfo rbundet RAR och Coompanion So rmland, med just detta syfte, inte att fo rla ngas till na sta a r. Coompanion sja lva uttrycker att om finansieringen dras in sa kan det bli aktuellt att la gga ned verksamheten som fokuserar pa ASF, fo r att ista llet satsa pa andra omra den. De affa rsutvecklingscheckar som finns fo r ASF har inte so kts av na got av So rmlandsfo retagen, inte heller alla ka nner till att dessa finns. Coompanion har pa uppdrag av Samordningsfo rbundet RAR arbetat med fem olika insatsomra den under 2016 med ma lgrupp LSG grupperna, lokala samverkansgrupperna samt politiker och tja nstema n inom kommuner, Landsting, Regionfo rbund, AF, FK och andra offentliga akto rer. Bland annat har man medverkat i att ta fram en ESF-anso kan fo r ett projekt som skulle ge sociala fo retag en mo jlighet att arbeta med kompetensutveckling fo r sina deltagare. Anso kan blev dock inte beviljad. Aktiviteterna har framfo rallt inneburit mo ten och informationsspridning, men det har inte resulterat i konkreta a tga rder eller beslut. Trots att ma nga akto rer i regionen tror pa ASF som metod vill ingen ta pa sig att a ga fra gan. De planerade insatserna i denna rapport kommer da rfo r vara betydelsefulla fo r det fortsatta arbetet med ASF i So rmland. Sida 12(16) Tillväxtverket

205 Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr 1 Prioriterat område: Prioriteringens namn Syfte: Mål 2018: Motivering: Aktiviteter: Samarbetspartners för genomförande: IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Stärkt affärsnätverk för affärsutveckling Att stärka ASF-företagens affärsverksamheter och affärsmodeller genom att dra nytta av redan existerande, framgångsrika nätverk, verktyg och modeller inom Innovationssystemet och att använda dem för ASF, som nya metoder att utveckla sina företag och identifiera affärsmöjligheter, som komplement till Coompanions befintliga process. Nätverken ger också ASF möjligheter till nya kundgrupper Samtliga ASF är medlemmar i lokala affärsnätverk utanför ASF-sfären Två mötestillfällen har näringsliv, ASF och Innovationssystemet har arrangerats Minst tre Sörmländska ASF har fått utvecklingscheckar från TVV Minst 70% av sörmländska ASF har en extern mentor från privata näringslivet Regionförbundet Sörmland har mobiliserat för en ny projektansökan för att stärka prioritering 1, 2, 3:s genomförande ASF-företagen har behov att stärka sin näringsverksamhet för att skapa långsiktiga affärsförutsättningar. I vår förstudie har vi sett att näringsverksamheten i ASF är nedprioriterad för de sociala aspekterna. Affärsdelen behöver därmed stärkas. T ex genom att bättre identifiera marknadens behov, vilken affärsidén ska möta. Det finns många goda idéer och framgångsmetoder inom Sörmland och intilliggande regioner som vi vill nyttja. T ex, Inbubatorn Create, Inkubatorn Lead, Coompanion, Mentorprogram, hur jobba med extern styrelse, vilka affärsnätverk ska man vara med i, Venture Arena i Östergötland och Crowdfunding, som exempel. Startmöte workshop för alla parter för att identifiera framgångsmetoder som kan användas även på ASF Handlingsplan - utifrån workshop forma ett upplägg vilka mötesplatser som kan startas och vilka som ska vara med. Genomför mötesplatser inom projektet. Coompanion, Almi, Create, Lead, NFC, UF, Företagarna lokalt, Handelskammaren Sida 13(16) Tillväxtverket

206 Prioritering nr 2 Prioriterat område: Prioriteringens namn: Syfte: Mål 2018: Motivering: Aktiviteter: Samarbetspartners för genomförande: III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala företagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Fokus Arbetsträningsplatser Stärka affärsområdet Arbetsträningsplatser för ASF genom att öka kunskapen hos och skapa policys och strategier hos ASFs kundgrupp dvs de offentliga aktörer som köper arbetsträningsplatser såsom kommun och AF. 2 kommuner i Sörmland har en policy hur man använder sig av ASF Minst fyra långsiktiga kontrakt upprättade mellan kommun och ASF i Sörmland om arbetsträning Samtliga kommuner ska ha genomgått utbildning för att stärka kunskap om ASF och hur man konkret arbetar med att köpa tjänster från ASF. I andra regioner i Sverige har det visat sig framgångsrikt när kommuner har sociala klausuler och/eller policys gällande hur och när man arbetar med ASF. Kunskapen hos kommuner är generellt låg i Sörmland. Att erbjuda arbetsträningsplatser är en central del av ASFs erbjudande. För att det ska bli sälj-bart krävs kunskap hos kunderna, så att de kan köpa dessa platser. Information/Utbildningspaket för alla inom kommunala verksamheten som kan fatta beslut gällande ASF eller handla upp ASF, dvs näringsliv, arbetsmarknad, ansvarig för upphandling. Information till kommuner om samhällsmässiga vinster och siffror om lönsamhet Utbildning genomförs på varje kommun och anpassas efter deras kompetensnivå. Utbildningspaketet innehåller också en process för att stödja kommunerna att ta fram en konkret policy och upphandlingsplan för ASF. När samtliga kommuner genomgått utbildningspaketen samlas samtliga kommuner till gemensamt seminarium för kunskapsutbyte och dela de arbetssätt man tagit fram. Detta kan ge ytterligare idéer till de olika kommunerna. Samtliga kommuner, extern part för info/utbildningsupplägg, RAR, LSG i Sörmland. Sida 14(16) Tillväxtverket

207 Prioritering nr 3 Prioriterat II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala område: företag Prioriteringens namn: Syfte: Mål 2018 Motivering Aktiviteter Samarbetspartners för genomförande: Arbetsintegrerande Sociala Företag vad är det? Kommunikation och information Öka kunskapen och medvetenhet om ASF och vad de är hos allmänhet, potentiella kunder i privata näringslivet, politiker, medborgare och kommuner. Öka kunskapen hos andra företag att ASF finns för att stärka nätverken mellan företagen Artiklar om ASF i lokala tidningar i Sörmland minst en gång per kvartal. Samtliga ASF i Sörmland är medlem i någon organisation/nätverk för företag utanför ASF-sektorn, t ex Företagarna, lokala handelskammaren Kunskapen om ASF, vad de gör och vad de är, är låg hos såväl allmänhet, offentlig verksamhet och privata näringslivet. Genom att öka medvetenheten om att de finns och vad de gör kommer ASF att på sikt bli en mer given aktör på företagarmarknaden och efterfrågas av privata konsumenter, såväl företag som privatpersoner. Detta leder på sikt till mer affärer för ASF. Säkerställ att representanter från ASF deltar i det lokala näringslivet aktiviteter, t ex nätverk i form av Företagarna, lokala Handelskammaren, lokala nätverk, branschförbund mm genom information till ASF. Pressreleaser en gång per kvartal för att uppmärksamma exempel på företag inom ASF eller resultat som företagen bidragit till. Etablera kontakt med journalist med intresse för frågan Etablera ASF Sörmland på sociala medier, t ex Facebook, Instagram och LinkedIn. Lokala affärsnätverk (vilka identifieras lokalt), näringslivsansvariga kommunerna, extern konsult, lokal dagspress, extern part för sociala medier. Sida 15(16) Tillväxtverket

208 Genomförandekapacitet Utgångsläget i Sörmland gällande ASF är svagt. Det finns få företag (totalt 7, varav 4 inte har någon direkt verksamhet just nu), stödsystemet har brister, intresse och kunskap från kommuner är svagt. Det finns stora förbättringsbehov. Från regionförbundet har vi begränsade resurser i såväl tid som pengar att axla ett storskaligt genomförandeprojekt, likaså begränsat mandat och ägarskap för frågan. I så stor utsträckning som möjligt vill vi nyttja befintlig verksamhet och mötesforum. Under förstudien har vi fått bekräftat att intresse finns hos några av kommunerna (Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna). Det är i två av dessa kommuner, preliminärt Katrineholm och Eskilstuna) som arbete kan startas upp att enligt våra prioriteringar. Vår rekommendation är att börja i liten skala för att kunna göra ett gediget arbete. Förhoppningen är att det arbetet som påbörjas ger ökat intresse från övriga kommuner, som sedan kan överföra de då etablerade arbetssätten till sina områden. Genomförandeprojektet är beroende av huruvida vi under tiden, mellan inlämning av handlingsplan till det att ansökan om genomförandeprojekt ska vara inne, lyckas uppmuntra någon av de intresserade aktörerna att vilja stå som operativt ansvarig till projektet. Till de aktörerna hör Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum och Coompanion. För att arbetet ska bli hållbart över tid och långsiktigt krävs att arbetet drivs av varje kommun, vilket vi påverkar genom de policys vi skapar genom en av våra prioriteringar. Vi vill att utvecklingsarbetet ska bli del av ordinarie verksamhet för att inte riskera att vara projektbundet, vilket innebär risk för att när projektet slutar så avstannar satsningen. Genom att engagera hela innovationssystemet säkerställer vi att stöttning i utvecklingen av ASF kan drivas av flera parter, vilket också säkerställer långsiktighet. Finansiering i tid från RAR kan vara en möjlig medfinansiering för projektet liksom tid eller kontanta medel från regionförbundet i mobiliseringssyfte. Sida 16(16) Tillväxtverket

209

210

211

212 SKRIVELSE Datum Dnr Arbetsutskottet Regionstyrelsen Länets dopgåva till HKH Alexander, hertig av Södermanland Sammanfattning Prins Alexander, son till prins Carl Philip och prinsessan Sofia, har fått Södermanland som sitt hertigdöme. Prins Alexander döptes den 9 september I samband med dopet lämnade landshövdingen för Södermanlands län över en dopgåva från länet; böckerna Fågelbok för barn och Dagfjärilar i Södermanland samt ett gåvobrev för en tillgänglighetsanpassad led/stig (prins Alexanders led) och utsiktsplats vid Gröna udden vid Gisesjön i Nynäs naturreservat. Landshövdingens avsikt var att ge prins Alexander en gåva som är publik och som ska kunna användas av alla. Genom informationsskyltar vid leden och vid dess början kommer det mångkulturella Sörmland att lyftas fram genom information om leden och allemansrätten på lätt svenska och på flera andra språk. Information kommer att finnas om att leden och utsiktsplatsen är länets doppresent till hertigen, namn på alla bidragsgivare samt övrig kontaktinformation bl a om vem som ansvarar för underhåll. Den preliminära budgeten är satt till kr, exklusive förvaltning och tillsyn, med finansiering enligt följande: Medel från Länsstyrelsen: kr Regionförbundet Sörmland: kr Privata företag: kr Landstinget Sörmland: förvaltning och tillsyn Beslutsunderlag PM länsstyrelsen, Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(2)

213 Förslag till beslut Regionstyrelsen delfinansierar dopgåva till HKH Alexander, hertig av Södermanland, med kr. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Viking Jonsson regionstyrelsens ordförande Protokollsutdrag Medlemmarna Länsstyrelsen Akten Sid 2(2)

214 Anna Svedlund PM 1 (4) Datum Dnr PM angående länets dopgåva till hans Kunglig Höghet Alexander, Prins av Sverige, Hertig av Södermanland Prinsens Vapensköld som prins av Sverige, Hertig av Södermanland samt Serafimerriddare Bakgrund Kungaparet har valt Södermanland som hertigdöme för prins Alexander. Det visar på Kungafamiljens uppskattning av vårt län och speglar deras positiva upplevelser från besök här. Utnämningen har väckt stor uppmärksamhet såväl i vårt län som i landet. Alexander Erik Hubertus Bertil, född 19 april 2016 i Danderyd, svensk prins och hertig av Södermanland. Han är son till prins Carl Philip och prinsessan Sofia, och är enligt successionsordningen nummer fem i den svenska tronföljden efter sin far och före sin faster, prinsessan Madeleine. Prinsen döptes i Drottningholms slottskyrka den 9 september I samband med dopet lämnade Landshövdingen för Södermanlands län över en dopgåva från länet. Landshövdingens avsikt var och är att ge Prins Alexander en gåva som är publik och som ska kunna användas av alla. Dopgåva, förutsättningar, utformning och budget 1. Fågelbok för barn och Dagfjärilar i Södermanland som lämnades över tillsammans med en beskrivning/gåvobrev av en 2. Tillgänglighetsanpassad led/stig (prins Alexanders led) och utsiktsplats vid Gröna udden vid Gisesjön i Nynäs naturreservat. 3. Genom informationsskyltar vid leden och vid dess början kommer vi att ta tillfället i akt att lyfta fram det mångkulturella Sörmland och en allemansrätt för alla med information på lätt svenska och på flera olika språk. Vid ledens början och där det redan idag finns information om Nynäs naturreservat ska det finnas information på flera olika språk om att leden och utsiktsplatsen är länets doppresent Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget sodermanland@lansstyrelsen.se Organisationsnr Plusgiro Bankgiro Faktureringsadress Internet FE FRÖSÖN

215 PPM 2 (4) Datum Dnr till hertigen. Där ska det även finnas namn på alla bidragsgivare samt information om vem som ansvarar för underhåll och vem som kan kontaktas vid frågor. Budget Den preliminära budgeten är satt till kr, exklusive förvaltning och tillsyn. Kostnader: Första fågelboken: Den första boken till en blivande fågelskådare (128 kr) Leden finns redan idag i Nynäs reservat och namnges Alexanders led. Ledens ska tillgänglighetsanpassas. En karta över sträckningen tas fram under hösten 2016 Utkiksplats som är tillgänglighetsanpassad namnges Alexanders plats och anläggs i anslutning till leden. Kostnader för skyltar Kostnader för underhåll och förbättringar (Landstinget) Finansiering Medel från Länsstyrelsen (ev friluftslivsmedel eller 1.1 anslag): kr (klart) Landstinget Sörmland står för förvaltning och tillsyn (klart) Regionförbundet Sörmland: (förslag, ej beslutat) Privata företag: kr (klart) Länsstyrelsen diskuterar även möjligheten att eventuellt öppna ett konto där företag, allmänheten, föreningar och andra ges möjlighet att vara med att bidra till finansieringen av gåvan. Nynäs naturreservat, bakrund Naturreservatet kring Nynäs slott bildades 1971 och är ett av Sörmlands största. Till ytan täcker det sammanlagt 3266 hektar, varav 2650 hektar är land och resten sjöar och kustvatten. Idag förvaltas och sköts reservatet av Sörmlands Naturbruk, en del av Landstinget Sörmlands kultur- och utbildningsförvaltning. I reservatet arbetar man fortlöpande med att förbättra tillgängligheten och servicen för naturreservatets besökare. Projektet Life Coast Benefit (Life skärgård) arbetar med restaurering vid kusten inom de tre länen Södermanland, Östergötland och Kalmar. Projektet startade 1:e september 2013 och pågår till 31 augusti Totalt ingår 45 Natura områden. I Södermanlands län ska åtgärder göras i 16 olika skyddade områden (naturreservat eller Natura2000-områden) längs med kusten. Nynäs naturreservat är ett av de områden som omfattas av projektet. Life Coast Benefit arbetar för ett rikt odlingslandskap, levande våtmarker och ljusa skogar. Satsningen på Nynäs är viktig utifrån höga natur- och kulturmiljövärden, publikt, pedagogiskt värde (bland annt med koppling till Öknaskolan) samt långsiktighet. I Nynäs naturreservat kommer följande åtgärder att utföras: Revidering av skötselplan Restaurering av öppna betesmarker Restaurering av skogsbete

216 PPM 3 (4) Datum Dnr Naturvårdsbränning Stängsling och färister Fårstall Uppföljning och utvärdering De miljöer som restaureras på Nynäs är främst igenvuxna hagmarker samt igenvuxna strandängar för att långsiktigt återskapa och förbättravillkoren för hotade naturmiljöer och arter i skärgården.inom Nynäs Naturreservat/Natura 2000-område har det under hösten och vintern utförts flera restaureringar och två nya strandängar har skapats. Den ena ligger strax nedanför slottet och den andra österut längst ner mot Tvären. Dessa marker lockar till sig flera arter av bl.a. vadare, troligen både på sträck och några för häckning. Förslag till nya föreskrifter för Nynäs reservat Enligt föreskrifterna för Nynäs reservat så bör det inte föreligga några hinder att uppföra en ukiksplats eftersom den är till för friluftslivets behov. Utklipp från Länsstyrelsens förslag till föreskrifter: Utöver vad som i övrigt gäller enligt föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. uppföra byggnad eller anläggning annat än som krävs a. för jordbrukets och skogsbrukets behov, b. för att ersätta befintlig byggnad med byggnad av samma storlek och byggnadsstil c. för det rörliga friluftslivets behov, dock att dessa undantag inte gäller inom de på reservatskartan med vertikal streckning markerade områden

217 Genomförandeplan, ansvarsfördelning och tidplan, utkast PPM 4 (4) Datum Dnr Vad? Vem? När? Kontakt med landstinget, tjänstemannanivå för att reda ut möjligheter och hinder kring gåvan. Mikael Palo Jan Grönlund Kontakt med landstingsledningen Kontakt med utvalda med finansiärer Upplägg finansiering och budget klar Gåvans innehåll och utformning klar (Inköpet klart av det som ska överlämnas vid ceremonin) Projektbeskrivning klar när det gäller inköp, iordningsställande, förvaltning och underhåll av leden och utkiksplatsen. Projektplanen bör innehålla följande rubriker: Bakgrund Syfte och Målsättning Utformning och utförande Placering Underhåll Specifikationer och önskemål Organisation (styrgrupp, projektledare och projektgrupp ev ref.grupp) Tidplan (september 2016-maj 2018 (?) Avtal och markägarkontakter Kommunikationsplan (allmänhet och media) Anna Svedlund och Ann-Sofi Blomkvist Liselott Hagberg Liselott Hagberg Anna Svedlund och Ann-Sofi Blomkvist Anna Svedlund, Ann- Sofi Blomkvist, Liselott Hagberg, Landstinget Anna Svedlund, Ann- Sofi Blomkvist samt representanter från länsstyrelsen och landstinget v. 24, 26, 27 och 33 v. 25 och 35 v.25- v33 v , oktnov v. 35 (2 sep) 8 nov

218 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden SN 103 Sammanträdesdatum /2 Dnr SN/2016:4-769 Avtal om socialjour Beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna samarbetsavtal mellan Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun angående socialjour, daterat Yrkanden Mikael Lagergren (M), Madeleine Bilberg (MP) och Ulf Norström (V) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut och att det blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Strängnäs har haft svårigheter att rekrytera personal till verksamheten med social beredskap (socialjour) samtidigt som det har varit relativt få ärenden/uppgifter för att kunna sysselsätta en fullt bemannad socialjour. Avtalet syftar till att möjliggöra samarbete mellan parterna i myndighetsutövningen inom vissa delar av de områden som regleras av Socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt följdförfattningar till dessa. Samarbetet innebär att Eskilstuna ska kunna utföra uppgifter på uppdrag av Strängnäs. Under hösten 2015 initierades frågan om samverkansavtal i frågan från Strängnäs kommun till Eskilstuna kommun. Verksamhetschefer, enhetschefer och jurist har träffats under hösten för att diskutera möjligheter och hinder. Vi har kommit fram till att det skulle vara praktiskt möjligt att genomföra, under förutsättning att Eskilstuna erhåller medel att förstärka sin socialjour med 2,0 tjänster för uppdraget. Kommunerna har inte helt lika sätt att utföra uppdraget socialjour- och beredskap varvid enhetschefer kommer att samarbeta kring de kulturskillnader som finns. Planerat är att enhetscheferna följer upp arbetet var tredje månad. I förslaget på samverkansavtalet finns en paragraf, 10 som reglerar uppsägning eller omförhandling av avtalet. Kommunernas åtagande förtydligas i förslaget till samarbetsavtal. Kort kan sägas att Eskilstuna kommun bereder alla ärenden enligt LVU och LVM. Ordförande i Strängnäs kommun fattar som tidigare beslut enligt delegationsordningen för Strängnäs kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

219 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum /2 Eskilstuna kommun bereder också ärenden enligt SoL men föredrar dessa för Strängnäs kommun, som fattar beslut i frågan i efterhand, dock senast nästkommande förmiddag. Anledningen till den ordningen är att det saknas lagstöd för att en kommun eller en delegat anställd hos en annan kommun att besluta på annan kommuns vägnar. Under arbetets gång har vi tagit del av flera avtal mellan kommuner och hela län som har en gemensam socialjour. Inga av dessa avtal har tagit hänsyn till att det saknas lagstöd för fatta beslut på annan kommuns vägnar. Chefsjuristen i Strängnäs kommun kommer att lyfta frågan till Sveriges kommuner och Landsting i syfte att verka för en lagändring i denna fråga. I avvaktan på det bedömer vi att det är en tillräckligt bra lösning att Strängnäs kommun fattar beslut så snart som möjligt avseende insatser enligt SoL. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Strängnäs kommun kommer att ersätta Eskilstuna med kronor i månaden för perioden För år 2017 och 2018 skall Eskilstuna kommun även erhålla kostnader för löneuppräkning. Övriga kostnader Strängnäs kommun har avtal om samhällsjour/socialjour med SOS Alarm, 76801SOS, kostnad 3 116,00 kr i månaden. Denna kostnad ansvarar Strängnäs kommun för även framledes. Övriga konsekvenser Medborgarna i Strängnäs kommun använder sig även fortsättningsvis av telefonnummer när man behöver kontakta socialjouren Strängnäs kommun. Uppföljning Uppföljning av samverkansavtalet sker av enhetschef på mottagningsenheten, IFO Eskilstuna kommun och enhetschef Utredning Barn- Unga- Vuxna på IFO i Strängnäs kommun var tredje månad. Eskilstuna kommun kommer att föra statistik över antal ärenden som rör Strängnäs kommun. Bland annat kommer statistik föras avseende tidsåtgång i varje enskilt ärende samt tid för utryckningar under jour- respektive beredskapstid. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Samarbetsavtal mellan Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun angående socialjour, Förslag till samarbetsavtal mellan Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun angående socialjour, Beslutet skickas till Socialnämnden i Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

220

221

222

223

224 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 BUN 171 Dnr BUN/2016: Internkontrollplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna internkontrollplanen för barn- och utbildningsnämnden Yrkanden Torbjörn Johansson (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Internkontrollplanens syfte är att säkra en effektiv förvaltning som ständigt förbättras. Den säkerställer även att de politiskt beslutade målen uppfylls och att verksamhetens processer fungerar tillförlitligt. Inför varje verksamhetsår beslutar barn- och utbildningsnämnden om en särskild plan för internkontrollen. Planen utarbetas och tillämpas med utgångspunkt från gällande reglemente för internkontroll beslutat av kommunfullmäktige och tillämpningsanvisningar beslutat av kommunstyrelsen (revidering) och barn- och utbildningsnämnden Uppföljning sker i samband med delårsrapporten och årsredovisningen. Beredning I arbetet med förslag till internkontrollplan för 2017 har utbildningskontoret utvärderat resultaten av helårsuppföljningen 2015 och delårsuppföljningen Dessutom har nämnden kommit med förslag till granskningsområden vid ett utbildningstillfälle om internkontroll den 25 oktober En bruttolista har upprättats, vilken har bedömts i en risk- och väsentlighetsanalys. Utifrån detta arbete föreslås följande granskningsområden 2017: Uppföljning kunskapsmål Ny lagstiftning fr.o.m gör bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik obligatoriskt att använda. Nytt granskningsområde. Diskriminering och kränkande behandling Justerandes sign Utdragsbestyrkande

225 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 Delårsuppföljningen av 2016 års kontrollplan visar att enheterna årligen upprättar sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen visade även att införandet av IT-stöd krävde att rutinerna för att anmäla kränkande behandling behövde omarbetas. Detta har gjorts och huvudmannen har beslutat om ny rutin för anmälan och utredning av diskriminering och kränkande behandling. Granskningsområdet kvarstår från tidigare år med inriktningen att följa upp att rutinen åtföljs. Delegationsbeslut Delårsuppföljningen 2016 visade att rapportering av delegationsärenden görs till varje nämnd men att rapporten inte är komplett. Granskningsområdet kvarstår. Verkställighet av politiska beslut Barn- och utbildningsnämnden vill säkerställa att nämndens beslut verkställs. Nytt granskningsområde. Frånvarohantering grundskolan Delårsuppföljningen 2016 visade att rutiner för elever med hög frånvaro finns men att riktlinjer för arbetet med elever som fortsatt har hög frånvaro saknas. Granskningsområdet kvarstår med inriktningen att ta fram riktlinjer för arbetet för elever med hög skolfrånvaro. Planering (schematider förskola/fritidshem) Delårsuppföljningen 2016 visade att uppdateringarna av scheman till förskolan fungerar bra men att det finns brister i fritidshemmens scheman. Granskningsområdet kvarstår med inriktningen att förbättra uppdateringarna av fritidshemmens scheman. Elevhälsan Delårsuppföljningen 2016 visade att riktlinjer för elevhälsoarbetet finns, men att de behöver färdigställas och förtydligas utifrån kommande elevhälsoorganisation. Granskningsområdet kvarstår med inriktningen att färdigställa barn- och elevhälsoplanen. Statsbidrag för nyanlända En revisionsrapport 2016 visade att det råder osäkerhet om alla ersättningar som kan återsökas från Migrationsverket återsöks. Granskningsområdet är nytt, med fokus på att dokumentera och implementera de rutiner för återsökningar som finns. Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret Utbildningskontoret ansvarar för att identifiera de ungdomar som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och behöver säkerställa att alla ungdomar som omfattas av KAA finns med på den uppföljningslista som delas med socialkontoret/jobbtorg. Nytt granskningsområde. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

226 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser i samband med uppföljningen eller åtgärder för granskningsområdena finansieras inom nämndens ekonomiska ram. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Uppföljning sker i samband med delårsrapporten och årsredovisningen i enlighet med anvisningarna för internkontrollplanen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden 2017, förslag Risk- och väsentlighetsanalys 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

227 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 BUN 172 Dnr BUN/2016: Verksamhetsplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden, revidering Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna revidering av Verksamhetsplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden enligt framlagt förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har den 29 november 2016 fattat beslut om Resursfördelningsmodell 2017 för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den beslutade modellen kommer att utgöra ett underlag för beslut om bidrag till fristående skolor samt utbetalning av barn- och elevpeng till de kommunala skolorna. I arbetet med resursfördelningen för 2017 togs det hänsyn till de förvaltningsrättens domar med anledning av att fristående huvudmän överklagat beslut om grundbelopp för 2014 och Detta har lett till att fördelningsmodellen förtydligades och gjorts mer rättvis. Under beredningen av resursfördelningsmodellen för 2017 har det på utbildningskontoret uppmärksammats att barn- och utbildningsnämndens budgetramar i verksamhetsplanen för 2017 bör justeras enligt vad som följer av tabellerna nedan. Tidigare ram beslutad genom BUN 133, Nämnd, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa totalt Justerandes sign Utdragsbestyrkande

228 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 Förslag på ny ram Nämnd, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa totalt I budgetarbetet inför 2018 kommer utbildningskontoret att bereda ärendet kring resursfördelningen före budgeten fastslås i verksamhetsplanen för att undvika att behov av revidering av verksamhetsplanen ska uppstå. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Beslutet innebär en optimering av barn- och utbildningsnämndens tilldelade medel. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Uppföljning sker i samband med månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Beslutsunderlag - Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

229 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdsdatum /3 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

230 Verksamhetsplan 2017 Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2016: ,

231 Innehållsförteckning 1 Förord Majoritetsförklaring Nämndens ansvarsområde och organisation Omvärlds- och nulägesanalys Omvärld Nuläge Resultat Analys Mål och indikatorer Samhälle Nämndens mål Nämndens mål Utbildning Nämndens mål Vård och omsorg Nämndens mål Medarbetare Nämndens mål Nämndens mål Ekonomi Nämndens mål Uppföljning Kriterier för uppföljning Budget Driftbudget Investeringsbudget Ramprotokoll Nyckeltalsbilaga

232 1 Förord Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är av stor betydelse för att kommunen ska uppnå en hög invånarnytta. Med de resurser som finns till förfogande skapar våra kommunala enheter tillsammans med fristående aktörer en utbildningsverksamhet av hög kvalitet. Vår ambition är att vi ska nå ett förbättrat resultat i våra verksamheter. Meritvärdena i årskurs 9 ska öka och alla barn ska kunna läsa och räkna i klass 3. Vår utbildningskedja ska leda till att eleverna kan gå vidare till högre utbildning eller arbete. Vi ska därför rikta resurser mot tidiga insatser och bedriva ett kraftfullt arbete för att barn i behov av särskilt stöd, ska nå målen. Ett välorganiserat arbete och behovsbaserat arbete inom elevhälsa är avgörande. Tryggheten ska prioriteras i all verksamhet och vi har nolltolerans mot mobbning. Vi har under det gångna året skapat en plattform och genomfört rekryteringar för ett långsiktigt hållbart ledarskap. Det under 2016 igångsatta arbetet med att skapa ett Skolutvecklingsprogram 2023 har förutsättningar att bli den strategiska åtgärd, som ska skapa en stabil kvalitetsutveckling över tiden. Inom Skolutvecklingsprogrammet kommer ett antal handlingsplaner att färdigställas inom områdena Lärmiljö, Organisation och Personal. Resurser som står till nämndens förfogande ska användas på ett klokt sätt. Organisationen är full av vardagshjältar på alla nivåer och vi har fortsatt höga ambitioner för att utveckla personalen. Våra unga invånare möts med respekt och stort engagemang. I förskolan har vi en god samverkan mellan specialpedagoger och övrig personal. Digital utveckling och satsningar inom natur/teknik och miljö prioriteras. För att kunna fortsätta detta arbete krävs en konkurrenskraftig nivå på antal barn per pedagog. I skolan pågår en utvecklande matematik- och språksatsning. Ett förtydligat systematiskt kvalitetsarbete kommer att bidra till en positiv resultatutveckling. Under främst hösten 2015 ökade antalet nyanlända. Grundskolans organisation måste därför ständigt utvecklas. Thomasgymnasiet har fått fler elever. Nya program har tagits fram tillsammans med näringslivet. Tillsammans med Europaskolan har vår kommun ett starkt gymnasieutbud med målet att fler elever ska välja våra lokala gymnasier. Sjukfrånvaron bland våra medarbetare måste tas på största allvar. Åtgärder för att minska såväl korttids- som långtidsfrånvaro ska genomföras. Att kunna rekrytera legitimerad personal är en utmaning för alla kommuner och vår kommun ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska arbeta för ökad likvärdighet för alla barn och ungdomar i vår kommun. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden måste samarbeta kring tidiga insatser för barns och elevers utveckling. Vår nämnd ska bidra till ökad invånarnytta och till att vi tillsammans skapar framtidens kommun i hjärtat av Mälardalen. Patric Johansson Torbjörn Johansson 3

233 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

234 Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

235 Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och 6

236 insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Nämndens ansvarsområde och organisation Barn- och utbildningsnämnden svarar för att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden och att vuxna stöds och stimuleras i sitt lärande. Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidiga personliga utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (inkl. utbildning i svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna. Fritidshemmen kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Pedagogisk omsorg erbjuds som alternativ till förskola. Det finns även öppen förskola för barn och medföljande vuxna. Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (nattbarnomsorg) bedrivs för barn i åldern 1-13 år på förskolan Nattugglan. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

237 I nämndens ansvarsområde ingår också Språkcentrum, som är ingången till kommunens utbildningsverksamhet för alla nyanlända med annan språkbakgrund än svenska. Inom Språkcentrum ges också samhällsinformation till vissa grupper. Inom en central elevhälsa finns olika kompetenser som samverkar med de lokala elevhälsoteamen, med fokus på elevernas rätt till en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö i skolan. Inom ungdomsmottagningen sker även samverkan med landstinget för insatser riktade till unga och unga vuxna. I kommunen finns 22 kommunala förskolor och 8 fristående förskolor med enskilda huvudmän. Det totala antalet placerade barn är (september 2016), varav 82 % i kommunal förskoleverksamhet. Därutöver finns 13 barn i fristående och kommunala förskolor utanför kommunen, 36 barn i familjedaghem och 18 barn i nattisverksamhet. Det finns 11 kommunala grundskolor och 5 fristående grundskolor med enskilda huvudmän i Strängnäs kommun. Det totala antalet inskrivna elever är (september 2016), varav 63 % i kommunal grundskoleverksamhet. Därutöver finns 47 elever i fristående och kommunala skolor utanför kommunen. De kommunala fritidshemmen har elever inskrivna, 600 elever i fristående fritidshem och 6 elever i fritidshem i andra kommuner (september 2016). I Strängnäs finns den kommunala gymnasieskolan Thomasgymnasiet och den fristående Europaskolan. Gymnasieelever väljer i stor utsträckning även gymnasieskolor i andra kommuner. Det totala antalet inskrivna elever är (september 2016), varav 33 % går på Thomasgymnasiet. Det kommunala aktivitetsansvaret ligger idag på socialnämnden men fr.o.m. 1 januari 2017 får socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ett delat ansvar. Utbildningskontoret kommer att ansvara för den administrativa delen medan Jobbtorg kommer att ha utföraransvaret. Vuxenutbildning bedrivs i huvudsak i egen regi men även på entreprenad genom externa utbildningsanordnare. Det totala antalet inskrivna elever är 450 (september 2016), varav 81 % utbildas i Vuxenutbildningens egen regi. Utbildningskontoret har en administrativ enhet som bl.a. handhar barnomsorgsplaceringar, interkommunal ersättning och ersättning till fristående huvudmän, skolskjuts, skolval, skolpliktsbevakning, lokalplanering och statsbidrag. Kontoret ansvarar också för hantering och beredning av ärenden till nämnden och för uppföljning, analys och rapporter i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. 8

238 4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Omvärlden gör sig allt mer påmind i strängnäsbornas vardagliga liv. Den digitala utvecklingen har öppnat möjligheter som tidigare generationer inte ens kunde föreställa sig, en förhöjd levnadsstandard har bidragit till ett ökat resande och EU-medlemsskapet ger tillträde till studier och arbete inom hela unionen. Samtidigt som vi rör oss allt mer ut i världen kommer världen närmare oss. Stadsbilden i tätorterna har under de senaste åren förändrats då Strängnäs kommun blivit en tillflyktsort för människor som lämnat krig och misär i sitt eget hemland. En globaliserad och allt mer datoriserad värld ställer nya krav på utbildningssektorn. De möjligheter som ges kommer inte med automatik alla medborgare till del, vilket kan leda till ökade klyftor i samhället. Förskola och skola får därmed ett ökat ansvar för att stå för en likvärdig och demokratisk utbildning. Dagens arbetsmarknad har höga kompetenskrav och att ha en gymnasieexamen har näst intill blivit en förutsättning för att kunna skaffa sig ett arbete. Skollagens skrivning om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt handlar i detta perspektiv om goda kunskaper men också om att bibehålla lusten att lära, något som kommer att vara avgörande för att kunna anpassa sig i ett föränderligt arbetsliv. De svenska resultaten har i den internationella jämförelsen PISA sjunkit vid de senaste mätningarna, vilket är en oroande trend. Staten har på olika sätt mött detta med statsbidragssatsningar av olika slag, exempelvis matematik- och läslyft, förstelärarreform och lärarlönelyft. Forskning visar dock att det inte enbart är skolans insatser som har betydelse för elevernas resultat. Även elevers socioekonomiska bakgrund, på gruppnivå, slår igenom i studieresultaten. Att växa upp med föräldrar med låg utbildningsnivå ökar risken att själv stanna på en låg utbildningsnivå. Detta kan i sin tur försvåra inträdet på arbetsmarknaden och därmed individens möjlighet till självbestämmande över sitt liv. Skolan kan däremot i sitt kompensatoriska uppdrag bryta mönstret och ge elever andra möjligheter än de annars skulle fått. Antalet riktade statsbidrag för utbildningsverksamhet har ökat avsevärt de senaste åren. Utbildningskontoret har sökt de riktade statsbidrag som erbjudits och som varit möjliga att organisera på ett ändamålsenligt sätt. Exempel på dessa är karriärtjänster, mindre barngrupper i förskolan, läslyftet, lärarlyftet, lärarlönelyftet, lågstadiesatsningen, entreprenöriellt lärande i förskolan, specialpedagogiklyftet, kompetensutveckling för yrkeslärare i gymnasieskolan och utveckling av lärlingsutbildningen. För Utbildningskontoret innebär de riktade statsbidragen mycket administrativt arbete och en svårighet att få långsiktighet i arbetet, då statsbidragen inte alltid sammanfaller med pågående 9

239 eller planerade utvecklingsinsatser. Dessutom går det inte alltid att rekrytera avsedd personal, exempelvis behöriga förskollärare och lärare, eller barnskötare, vilket innebär att statsbidragen inte alltid erhålls. Några nya riktade statsbidrag för 2017 har inte aviserats. Däremot pågår beredning av en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Syftet med garantin ska vara att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Dessutom har en Läsdelegation tillsatts med uppdrag att kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv. Det är oklart hur dessa båda insatser kommer att påverka barn- och utbildningsnämndens verksamheter under Skolverket har lämnat två förslag på nationella strategier för skolans digitalisering till regeringen. Förslagen innehåller förutsättningar och insatser som krävs för att barn och elever ska får mer likvärdiga möjligheter att utveckla digital kompetens. Skolverket har redan inlett kompetensutvecklingsinsatser kring digitalisering och kommer även ordna konferenser för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Däremot kommer finansieringen av infrastruktur och digitala verktyg enligt förslaget att läggas på respektive huvudman. Det pågår även en gymnasieutredning som bl.a. ska föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Ett av utredningsuppdragen är att analysera om det finns anledning att göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar, vilket skulle kunna få konsekvenser för Thomasgymnasiet. Utredningen ska presenteras i slutet av oktober Barnantalet inom förskola och skola ser ut att öka de närmaste åren vilket innebär att behovet av lokaler ökar. Förberedelse för detta pågår i lokalplaneringsgrupper. Ett ökat antal barn och elever kan även komma att få konsekvenser för rekrytering av behörig personal, något som kan tänkas bli svårare framöver då det råder en generell lärarbrist i landet. 4.2 Nuläge Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för ett brett spektrum av verksamheter; från förskola till vuxenutbildning. De olika verksamheterna har sina specifika förutsättningar och behov vilket kan innebära en utmaning då verksamheterna ska arbeta mot gemensamma mål. Kunskapsresultaten och sjukfrånvaron är de stora framtida utmaningarna. För att möta dessa utmaningar krävs ett långsiktigt arbete och strategiskt utvecklingsarbete. Därför har arbetet med att ta fram ett Skolutvecklingsprogram 2023 påbörjats. 10

240 Trots en budget i balans är det ett ansträngt läge för vissa verksamheterna, framför allt vissa enheter inom den kommunala förskolan, grundskolan och särskolan. Gymnasiet fortsätter sin satsning med nya program för att på sikt öka attraktionskraften Resultat I delårsrapport 2 görs bedömningen att tre av sju mål kommer att bli uppfyllda; trygghet och studiero, delaktighet och inflytande samt ekonomi i balans. Två mål bedöms bli delvis uppfyllda; kunskapsutveckling och lärande samt medarbetarskapet. Två mål; övergång, samverkan och omvärld samt utbildningsval och samhällsliv bedöms först i årsredovisningen. Verksamheten har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att stärka kunskapsutvecklingen i de lägre åldrarna i grundskolan. Det handlar om att tillse att det finns en god tillgång till speciallärare, goda rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt kontinuitet bland lärarna. För måluppfyllelsen i hela grundskolan handlar det om att dels öka de generella resultaten, dels öka likvärdigheten mellan de olika skolorna. Sjukfrånvaron är en utmaning inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den totala sjukfrånvaron vid delårsrapport 2 ligger på 8,3 %, en marginell förbättring jämfört med samma period Sjukfrånvaron har dock stadigt ökat från Framför allt är långtidssjukfrånvaron stor Analys Uppföljningar visar att det råder god måluppfyllelse inom områdena trygghet och studiero samt delaktighet och inflytande. Detta är dock områden som ständigt måste arbetas med, och därför behöver ett aktivt arbete fortsätta. Ett främjande och förebyggande trygghetsarbete lägger grunden till en fortsatt god måluppfyllelse. Vad det gäller kunskapsresultaten finns det skillnader mellan kommunala och fristående skolor, men också kommunala skolor emellan. Generellt uppnår också elever i Strängnäs kommunala grundskolor lägre resultat i jämförelse med riket. Uppdraget är att alla barn och elever ska ges en god utbildning, därför behöver kunskapsresultaten förbättras och bli mer likvärdiga. För att klara detta krävs ett genomgripande systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i organisationen. En del i att stärka kunskapsresultaten handlar om att öka andelen examinerade lärare, främst i förskolan. Då det generellt råder brist på utbildade lärare behöver en strategi tas fram för att lyckas med rekrytering. Strategin behöver även innehålla hur kommunen ska kunna behålla sin kompetenta personal men också hur frisknärvaron ska stärkas. Man ska vilja jobba i Strängnäs kommuns utbildningsverksamhet! 11

241 5 Mål och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder skall därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till fem områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. Nämndens mål sätts utifrån fem gemensamma områden. Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formulera minst ett mål inom område A till E. Enheternas arbetsplaner ska därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. 5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. 12