Bilagor Slutrapport för projekt förstärkt familjehemsvård

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2012/94-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Jenny Storm Individ- och familjenämnden Projekt - Genomförande av förstärkt familjehemsvård i Västerås Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning av projekt förstärkt familjehemsvård Arbetssätt som utvecklats under projekttiden och ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att bedrivas inom ramen för befintlig verksamhet. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden beslutade 2012 om att genomföra projekt förstärkt familjehemsvård i syfte att förbättra rekrytering och stöd till familjehem samt minska köp av mer kostsam vård. Projekttiden har därefter förlängts till Sociala nämndernas förvaltning har inkommit med en slutrapportering av projektet. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse lagt fram förslag till beslut. Bilagor Slutrapport för projekt förstärkt familjehemsvård Skickad av: Yvonne Pettersson - snsyp01

2 1(9) Sociala nämndernas förvaltning Dnr 2012/94-IFN- 721d Jenny Storm Direktvalstfn Individ- och familjenämnden Slutrapport för projekt förstärkt familjehemsvård Inledning Individ- och familjenämnden beslutade vid sammanträde 29 mars 2012 om genomförande av egen förstärkt familjehemsvård i projektform under perioden Projektet syftade till att få fler familjehem att ta uppdrag för Västerås stad, att utöka stödet till dem för att undvika sammanbrott i vården samt att minska kostsamma placeringar genom konsulentstödd familjehemsvård och på institution. Projektet avbröts i april 2013 på grund av personalbrist inom enheten för samhällsvård, socialkontor barn och ungdom. Vid individ- och familjenämndens sammanträde i juni 2013 fick förvaltningen i uppdrag att planera för en nystart av projektet. Beslut att förlänga projekttiden till fattades av individ- och familjenämnden vid sammanträde i oktober I juni 2015 träffades styrgruppen som består av myndighetschef och strateg samt projektledaren, enhetschef för samhällsvårdsenheten, för utvärdering av projektet. Under styrgruppsmötet beslutades att inte ansöka om en förlängning eller ansöka om att implementera projektet förstärkt familjehemsvård då projektet inte utvecklats till en verksamhet som kan erbjuda förstärkt familjehemsvård utifrån målet med projektet. Bakgrund Vårdkostnaderna för barn och ungdomar har stadigt ökat under de senaste åren stod en del av kostnadsökningen på ökade kostnader för köp av konsulentstödd familjehemsvård. De konsulentstödda familjehemmen är dyrare än traditionell familjehemsvård där enskilda familjer rekryteras och engageras som uppdragstagare av familjehemsenheten. Den högre kostnaden beror på att den konsulentstödda familjehemsvården erbjuder familjehemmen utökat stöd och avlösning och kompletterande behandlingsinsatser till det barn eller den ungdom som placeras. Den högre kostnaden består under hela placeringstiden. Det är därför viktigt att placeringar i konsulentstödd familjehemsvård endast används då behoven av stöd och kompletterande behandlingsinsatser beräknas vara långvariga och inte kan tillgodoses inom den egna familjehemsvården alternativt när placeringen förväntas vara kortvarig.

3 VÄSTERÅS STAD 2(9) Då det råder stor konkurens om familjehemmen är det viktigt att utveckla rekrytering och stödinsatser så att Västerås blir attraktiv som uppdragstagare för enskilda familjehem och för att familjehemmen ska klara uppdragen och få tillgång till kompletterande insatser vid behov så att antalet placeringar i konsulentstödd vård endast används när detta alternativ är nödvändigt utifrån barnet eller ungdomens behov. För öka kvaliteten på vården är det angeläget att följa upp sammanbrotten som sker i syfte att finna åtgärder för minska nya sammanbrott. Av statistiken över placeringar framgår att antalet vårddygn ökar för både barn och ungdomar i institutionsvård. Detta är ett alternativ endast då familjehemsvård egen eller konsulentstödd är utesluten. Genom ökat stöd till familjehemmen bör även sammanbrotten i familjehemsvården och behovet av institutionsvård minska. Aktuella situationen innan och under projekttiden Vårdkostnaderna har fortsatt att öka. Nämnden vidtar flera åtgärder för att reducera kostnaderna med bibehållen kvalitet. Förstärkt familjehemsvård syftade till att fungera som en åtgärd till att förbättra vården och minska kostnaden för köp av konsulentstödd vård och institutionsvård. Familjehem tot/vv Vårddygn Kostnad tkr konsulentstödd vård Utfall barn 32534/1662 (5,1%)* /3 455 Utfall barn 31871/1287 (4,0%)* /4 333 Utfall barn 37811/4047 (10,7%)* /8 827 Utfall barn 35237/4205 (11,9%)* /9 643 Utfall T2 barn 21423/2379 (11,1%)* /4 561 Utfall ungdom 47442/9044 (19,1%) / Utfall ungdom 40836/6049 (14,8%) / Utfall ungdom /4047 (11,4%)* /8 099 Utfall ungdom 33366/4205 (12,6%)* /9 481 Utfall T2 ungdom 19313/2379 (12,3%)* /7 363 * Andel konsulentstödd vård Av tabellen ovan framgår att för barn har antalet vårddygn i konsulentstödd familjehemsvård minskat 2012 för att sedan åter öka till och med tertial Även andelen dygn i konsulentstödd vård minskade 2012 men har åter ökat 2015 tom tertial 2. För ungdomar har antalet vårddygn totalt minskat. Andelen vårddygn i konsulentstödd vård var var 2011, 19,1%, och 2015 tom tertial 2, 12,3 %. Institutionsvård Vårddygn Kostnad tkr barn/ungdom/år Utfall barn Utfall barn Utfall barn Utfall barn

4 VÄSTERÅS STAD 3(9) Utfall T2 barn Utfall ungdom Utfall ungdom Utfall ungdom Utfall ungdom Utfall 2015; T2 ungdom Tabellen visar att antalet vårddygn i institutionsvård ökat för båda åldersgrupperna. Det är en kraftig ökning för både barn och ungdom. Syftet med projektet Socialtjänsten ska erbjuda familjehemsvård för barn och ungdomar där det efter utredning konstateras att de inte kan bo i föräldrahemmet och beslut fattas om placering i familjehem enligt SoL eller LVU. I första hand ska familjehemsplacering ske inom det egna nätverket men då detta inte är lämpligt rekryteras lämpligt familjehem utanför nätverket. Att öka tillgången och kvaliteten på den egna familjehemsvården för att förbättra vården, minska antalet sammanbrott och sänka vårdkostnaderna för placerade barn och unga. Mål Ökat antal/andel placeringar i egen familjehemsvård Minska antalet/andelen sammanbrott i familjehemsvården Öka föräldrar och barns delaktighet i vården Barnet /den unge i centrum samordnade insatser Nöjda uppdragstagare Delmål i projektet Kontinuerligt rekrytera fler familjehem gör rekryteringsplan och öka tillgänglighten till rekryteringen. Öka kontakten initialt vid placering, minst 1 g/vecka Ge placeringsinformation vid alla nyplaceringar Öka tillgängligheten till familjehemssekretrare Erbjud föräldrautbildning till familjehemmen Gör överlämningsrutiner för omplaceringar från jourhem - familjehem Genomför kartläggning av skolsituationen och samordna utbildning, paired reading för familjehem, skolpersonal och familjehemssekreterare Genomföra utbildning för nya uppdragstagare utifrån uppdraget. Koordinera vården för barnet /den unge Upprätta samordnade individuella planer (SIP) när insatser behövs från landsting och kommun Genomför regelbundna genomgångar av institutionsplacerade barn/ungdomar för planering av övergång till familjehemsvård (skapa vårdkedja) Inför metod för att öka delaktigheten t.ex teiping

5 VÄSTERÅS STAD 4(9) Genomför gruppverksamhet för familjehemmens biologiska barn (ofta orsak till sammanbrott) Gör risk och händelseanalys av alla sammanbrott i familjehemsvården Identifiera målgruppen och kriterier för när vård behöver/ska bedrivas genom köp av konsulentstödd vård Projektets arbetsmodell De ordinarie resurserna inom familjehemsvården, enheten för samhällsvård (rekrytering och familjehemssekreterare ) förstärks för att ge utrymme att genomföra mål och delmål. Kostnaden för förstärkningen är 1650 tkr beräknat på helår. Projektorganisation Styrgrupp myndighetschef och strateg Projektledare - enhetschef Projektgrupp: arbetsledare konsulenter inom enheten för samhällsvård Team familjehemsrekryterare och familjehemssekreterare inom enheten för samhällsvård Tidsperiod Uppföljning Tertial - Konsulentstödd vård antal köp/ vårddygn/ kostnad, kostnad per dygn Tetial - Egen familjehemsvård antal köp/vårddygn/kostnad, kostnad per dygn Tertial- Antal sammanbrott i Konsulentstödd vård och egen familjehemsvård Tertial - Andel sammanbrott i konsulentstödd vård och egen familjehemsvård Bokslut - Uppföljning av familjehemmens nöjdhet Bokslut - Internkontroll genom stickprov på initial kontakt vid nyplacering, information, överlämningrutiner, kartläggning av skolsituation, samordnade individuella planer mm enl delmål ovan Vid uppföljningen ska jämförelser göras från år Slutredovisning Projektet utformades inom ramen för ordinarie verksamhet efter att enheten fått ett förnyat uppdrag från nämnden Det som tidigare prövats i form av en särskilt team visade sig vara sårbart för verksamheten då flera i teamet slutade samtidigt. Mot bakgrund av detta beslutades att öka volymen på befintliga funktioner då erfarenheten på enheten är att våra familjehem önskar få ett tätare stöd av den familjehemssekreterare som de har under sin placering och inte nya stödjare.

6 VÄSTERÅS STAD 5(9) Rekrytering och utbildning Sedan 2013 har familjehemsrekryteringen årligen tagit fram en rekryteringsplan i syfte att rekrytera nya familjehem. Enheten utvecklat nya rekryteringsvägar så som bioreklam och genom ett utökat samarbete med lokala handlare. Enheten finns återkommande representerad med monter på bl a Ica Maxi och Erikslund shoppningcenter. Enheten rekryterar ett 50 -tal nya familjehem (exkl nätverkshem) varje år. Detta har i stor utsträckning täckt de behov som finns. Under 2014 implementerades Socialstyrelsens nya familjehemsutbildning Ett hem att växa i Två medarbetare har även uppdrag att utbilda nya utbildare i länet via VKL. Totalt har tre utbildningsomgångar genomförts och verksmaheten erbjuder utbildningen en omgång per termin. Handledning/föräldrautbildning i grupp till familjehem är under uppbyggnad. På grund av personalomsättning har detta inte genomförts. Beräknas starta En brukarenkät bland våra familjehem genomfördes senast Av den framgick att familjehemmen var nöjda med tillgängligheten hos familjehemssekreterare men att de önskade fördjupade kunskaper inom vissa områden så som neurofunktionshinder och missbruk. Stöd och tillgänglighet I januari 2014 genomfördes förändring kring handläggning och uppföljning av jourplaceringar då verksamhetens bedömning var att under jourplaceringstiden stod många jourhem utan stöd kring sin placering vilket resulterade i sammanbrott och att barn och unga vistades under långa tider i jourhem. Ett team på tre medarbetare skapades för att finnas med i hela processen kring jourhemsplaceringar det vill säga från rekrytering av jourhem till uppföljning och avslut av jourhemsplaceringen. Utifrån detta kunde verksamheten erbjuda alla jourhem; kontrakterade som nätverkshem; ett nära stöd med kontakt en gång per vecka under intitiala fasen ibland under hela jourhemsplaceringen. Verksamhetens uppfattning är att det minskade antalet sammanbrott under jourplaceringarna. Innan 1 januari 2014 fördes ingen statistik för enbart jourplaceringar varför det inte finns statistik att jämföra med. Rutiner/ process Under 2014 har överlämningsrutiner för omplacering från jourhem till familjehem tagits fram och kommer att utgöra en del i introduktionen för nyanatällda för att bli kända och användas i verksamheterna på Socialkontor barn och ungdom. Placerade barn och ungas hälsa och skolgång Enheten arbetar sedan 2012 med Paried readning som är en metod för att utveckla placerade barn och ungas läsförmåga och därmed öka förmågan till god inlärning. Under hösten 2015 genomförs en pilotutbildning i Paried reading för lärare inom Västerås stad med start på

7 VÄSTERÅS STAD 6(9) en skola. Därefter kommer detta utvärderas och planeras för att genomföras på flera skolor i staden. Hösten 2014 genomförde enheten en nationell konferens med 404 deltagare från hela landet. Konferensens inriktning var placerade barn och ungas hälsa och skolgång. Skolsamordnaren föreläste inom ramen för detta kring Paried readning. Enheten följer upp placerade barns skolgång genom nationella provresultatet i årskurs tre och sex samt betygen i årskurs nio. Skolsamordnare har tagit fram checklistor för skola som används inför, under och vid avslut av en placering. Ett arbete med att utveckla motsvarande inom förskola pågår i ett nära samarbete med stateg inom förskoleverksamheten. Arbetet kring skoluppföljningen av placerade barn har fått nationell och internationell uppmärksamhet då det är 83 % av de placerade barn/unga som går ut årskurs med godkända betyg. Det nationella genomsnittet är 41 % för placerade barn och unga. Västerås Stad har sedan 2005 haft särskilt utsedda socialsekreterare för placerade barn och unga. Uppdraget förändras utifrån att lagstiftaren genomfört flera lagändringar. Barn- resp ungdomsföljaren har ett ansvar för att koordinera uppdraget. Under 2015 har fem barn/ unga och deras familjer valts ut i en pilotstudie kring för att öka den interna samverkan där barn/ungdomsföljare, familjehemssekreterare och föräldrarnas handläggare på Socialkontor vuxen och/eller ekonomi arbetar tillsammans under arbetsledning av en konsulent. Detta i syfte att öka delaktigheten och genom det få en stabilare vård för barnet och dennes föräldrar. Detta genomförs inom ramen för ordinarie verksamhet på respektive enhet. Kring de barn och unga som är placerade och som kan vara i behov av insatser från både landstinget och kommunen upprättas Samordnade Individuella planer (SIPar) enligt gällande rutin. Uppföljning av institutionsplaceringar De barn och unga som är placerade på institution /HVB följs upp regelbundet på individnivå genom tätare uppföljningsmöten. Utifrån att enheten utökat antalet arbetsledare samt har en HVB-samordnare sedan drygt ett år tillbaka finns en ökad uppföljning utifrån verksamhet. Vi ser en ökning av placeringar på Institution samt HVB utifrån att andelen barn och unga med komplexa vårdbehov ökar. Det är tyngre missbruk hos unga samt kombinationen av allvarlig psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet samt ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder som utgör ökningen av antalet vårddygn inom Institution/HVB. Delaktighet I januari 2015 utbildades medarbetare på samhällsvårdsenheten i metodiken tejping. Syftet är ge barn och unga en begriplighet kring sin placering och situation och därmed öka deras delaktighet kring sin vård Samma period genomfördes utbildning i Signs of Safety och Motiverande intervju, MI, i syfte att öka delaktigheten för barn och unga, deras familjer och familjehem.

8 VÄSTERÅS STAD 7(9) Signs of safety är ett säkerhetsorienterat, samarbetsstyrt och styrkebaserat arbetssätt. Fokus ligger på att göra barn, föräldrar och andra involverade, delaktiga och engagerade i samtal och dialog runt den oro som finns för barnet eller den unge. Motiverande intervjuer, MI, är en specifik samtalsmetod och förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring. Gruppverksamhet Framtagande och genomförande av barngruppsverksamhet för familjehemmens biologiska barn har inte kunnat genomföras. Sammanbrott Under hösten 2013 genomfördes tre risk- och händelseanalyser av sammanbrott av i familjehemsvård. Av det som analysen av dessa tre sammanbrott påvisade var att det i tidigt skede av en placering och i vissa fall redan innan placering framgick riskfaktorer. Att genomföra risk och händelseanalys av samtliga sammanbrott är önskvärt men bedöms inte som möjligt i nuläget då metoden för detta är tids- och resurskrävande. Målsättningen är att med ökat antal konsulenter ska detta på sikt kunna inrymas inom ramen för deras uppdrag. Konsulentstödd familjehemsvård Vid genomgång av kriterier för köp av konsulentstödda vård genomfördes ett arbete för att se när det varit aktuellt med konsulentstödd vård. De placeringar som genomfördes 2011 i konsulentstödd vård berodde på till största del brist på egna familjehem. Idag placeras barn och unga i konsulentstödd familjehemsvård när det är en komplex problematik som t ex allvarlig psykisk ohälsa, kriminalitet, och neuropsykiatrisk problematik. Detta medför att de placeringar som genomförs i denna vårdform idag är en s k kraftigt förstärkt familjehemsvård och till en dyrare kostnad. Analys och bedömning Projektet förstärkt familjehemsvård startade och syftade till att skapa bättre förutsättningar för att bedriva god familjehemsvård i egen regi där placerade barn och unga ska få en trygg och säker familjehemsvård. För att erbjuda detta krävs att verksamheten har en god försörjning av familjehem samt att de familjehem som tar emot placerade barn och unga ges bra förutsättningar för detta. Vår verkssamhet påverkas av omvärldsfaktorer och familjehemsvård är inget undantag. Det råder stor brist på familjehem runt om i hela Sverige och synnerhet i Mälardalen. Färre familjer blir familjehem. Västerås Stad har utvecklat en proaktiv rekrytering av familjehem i syfte att de familjer som visar intresse att bli familjehem ska välja Västerås Stad framför andra aktörer på marknaden. Rekrytering är en del men det som slutligen avgör är vilken utbildning och vilket stöd familjehemmet

9 VÄSTERÅS STAD 8(9) får när barnet/ den unge placeras hos dem. Här finns det fortfarande stora utvecklingsområden kring utredningsmetodik och hur stödet till familjehemmen ska utformas. Familjehemsvård är ett relativt outforskat område inom det sociala arbetet vilket medför att det inte finns evidens kring exempelvis utredningsmetodik och stöd till familjehem. Västerås Stads modell för uppföljning av placerade barn och ungas skolgång har etablerat sig nationellt och internationellt som framgångsrik och som ett alternativ till SkolFam. Statistik visar att det tvärprofessionella arbetssätt som är framtaget inom verksamheten är effektfullt för placerade barn/ ungas skolgång. Arbetssättet har funnits sedan 2012 och i år vi kan påvisa att arbetssättet är implementerat och fungerar. Den största utmaningen är hur växling av vård från institution till familjehemsvård i egen regi ska utvecklas. Efter en genomlysning av de barn/unga som placerats på institution och i konsulentstödd familjehemsvård det senaste två åren så antas att ingen av dem kunnat placerats i egen familjehemsvård. Detta då det i handlar om barn och unga med svår och komplex problematik i form av kriminalitet, missbruk, självskadebeteende och neuropsykistriska funktionshinder. Vid genomgång/ genomlysning av sammanbrottsstatistik framgår att många HVB inte kan hantera den problematik som den unge har vilket leder till sammanbrott och planerade omplaceringar alternativt kraftigt förhöjda vårdkostnader. Utifrån detta kan vi anta att familjehemsvård vid dessa tillfällen inte är ett alternativ. Den samlade bedömningen är att projektet gett verksamheten förutsättningar att synliggöra Västerås stad som en aktör inom familjehemsvården. Verksamheten har idag en tydlig rekryteringsmetod, implementerat socialstyrelsens utbildning Ett hem att växa i, påbörjat utbildningsinsatser för att förbättra stödet till familjehem. Det förbättringsarbete som projektet syftade till har lett till att en egen enhet bildats i syfte att kunna fokusera enbart på familjehemsprocessen och därefter utveckla relevanta arbetssätt. Med tätare och närmare chefs- och ledarskap bedöms det fortsatta utvecklingsarbetet kunna inrymmas inom ramen för befintlig verksamhet. Västerås den 3 september 2015 Jenny Storm Enhetschef

10 VÄSTERÅS STAD 9(9)