DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE

Transkript

1 VÄSTFASTIGHETER DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. 1 VERSION 5 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD HELENA FROHM GRANSKAD ROGER PERSSON GODKÄND ROGER PERSSON C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

2 2/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Orientering och bakgrund 3 3 Befintliga anläggningar 4 4 Naturgivna förutsättningar 5 5 Anpassning till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering 7 6 Planerade förbättringar av befintliga system 8 7 Dagvattenhantering vid nybyggnation inom sjukhusområdet 9 8 Beräkningar av flöden och volymer 10 9 Avrinning vid extrem nederbörd Underhåll 12 Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Skiss på föreslagna lösningar Bilaga 3 Ritning på befintlig slam- och oljeavskiljningsanläggning C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

3 DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 3/12 1 Sammanfattning Skaraborgs sjukhus i Skövde står inför en omfattande ombyggnad med tillkommande byggnader och parkeringar. I samband med det har krav ställts på att en dagvattenhanteringsplan för sjukhuset som helhet tas fram. Utgångspunkten i dagvattenhanteringsplanen är att dagvattensystemen för tillbyggnader följer Skövde kommuns riktlinjer för dagvattenhantering 1, medan inriktningen för de befintliga systemen är att funktionen ska säkerställas så att ingen försämring sker. Det befintliga dagvattenledningssystemet för avvattning är i dagsläget underdimensionerat, med tillbakaslag i ledningar och risk för översvämning inne i byggnader som följd. I samband med föreliggande detaljplan avser Västfastigheter att utföra ett antal åtgärder för att avlasta det befintliga dagvattenledningssystemet genom att leda delar av takytorna på befintliga och nya byggnader mot nya utloppsledningar. Man frigör på så sätt kapacitet i befintligt nät och skapar bättre möjligheter för en tillfredsställande funktion i befintlig damm med oljeavskiljning. Vid ny- och ombyggnation av parkeringsytor inom sjukhusområdet tillämpas principen att man fördröjer och infiltrerar så mycket som möjligt i parkeringsytans närhet. Därmed uppnår man en tillfredsställande reningsnivå samtidigt som ledningsnäten inte belastas mer än tidigare. 2 Orientering och bakgrund På uppdrag av Västfastigheter har COWI utfört föreliggande dagvattenhanteringsplan för Skaraborgs sjukhus, Skövde. Sjukhuset står inför en omfattande ombyggnad med tillkommande byggnader och parkeringar. I samband med det har krav ställts på att en dagvattenhanteringsplan för sjukhuset som helhet tas fram. Utgångspunkten i dagvattenhanteringsplanen är att dagvattensystemen för tillbyggnader följer Skövde kommuns riktlinjer för dagvattenhantering, medan inriktningen för de befintliga systemen är att funktionen ska säkerställas så att ingen försämring sker. Föreslagna lösningar är förankrade hos berörda parter vid ett gemensamt möte hos Västfastigheter Rapporten i sin första version färdigställdes i mars I samband med färdigställande av ny detaljplan för sjukhusområdet har vissa förändringar skett som har lett till ett behov av att revidera dagvattenhanteringsplanen. Behov av revidering gicks igenom på möte med Skövde kommun, avdelningarna VA och Plan, i april Efter mötet uppdaterades dagvattenhanteringsplanen till föreliggande version. Omfattningen på dagvattenhanteringsplanen begränsas till att hantera dagvatten inom befintligheter och utbyggnad inom aktuell detaljplan. 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen DAGVATTENHANTERINGSPLAN

4 4/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 3 Befintliga anläggningar 3.1 Ledningsnät Sjukhusområdet avvattnas i dagsläget norrut i ledningssystem. Undantaget är befintlig parkering P9 i sjukhusområdets västra del, som inte är anslutet till ledningsnätet utan avvattnas mot omgivande naturmark. Befintlig avrinning redovisas i bilaga 1. Ledningssystemet mynnar i en damm utanför sjukhusområdet och leds därefter vidare mot recipient i form av en dödisgrop, nedan benämnd damm 2. Inget utlopp från den har identifierats, utan det verkar som om vattnet infiltrerar och vid mycket högt flöde bräddar norrut i sluttningen. I befintlig systemlösning leds allt regnvatten som landar på sjukhustaken in i byggnaderna till samlingsledningar som sedan kopplas på dagvattensystemet. Ledningsnätet ligger inom delar av området mycket djupt, ner mot 10 meter under markytan. Det medger att dräneringsvatten från källarplanen på sjukhuset kan ledas till dagvattenledningsnätet med självfall i stället för att pumpas, vilket är en fördel. Dock skulle en ombyggnation för att öka kapacitet och därmed dimensioner på ledningsnätet medföra stora svårigheter med djup schakt och höga kostnader. En ny ledning AD800 med utlopp från hus 19 som leder direkt till damm 2 (se bilaga 2) är nerlagd. Ledningen ska avleda vatten från takytorna 10, 11s, 11n, 12, 17, 18,19,20, 25 och 28 och planeras att tas i drift under våren Reningsanläggning Ledningssystemet (utom nyanlagd avlastande ledning) mynnar idag i en slam- och oljeavskiljningsanläggning i form av en dammanläggning som ligger utanför sjukhusområdet på kommunens mark. Avtal med kommunen finns, men bör uppdateras för att säkerställa att lösningen får vara kvar över tid. Dammen medger sedimentation av partikulära föroreningar och avskiljning av olja. För fördjupning av systemets funktion hänvisas till bilaga 3, Ritning på slam- och oljeavskiljningslösning. C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

5 DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 5/12 Bild 1, Befintlig slam- och oljeavskiljningsanläggning med utloppsbrunn. 4 Naturgivna förutsättningar 4.1 Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet SGU:s jordartskarta visar att hela sjukhusområdet ligger på isälvssediment. Man har utöver det påträffat utfyllnadsmaterial på de områden som omfattas av geoteknisk utredning. Det är troligt att det även finns utfyllnad i andra delar av området. SGU:s jorddjupskarta visar på ett förväntat jorddjup på meter. Geoteknisk utredning är utförd för en liten del av området2. Det är inte säkerställt om samma förutsättningar gäller för hela sjukhusområdet, men enligt utförda sonderingar och provtagningar stämmer jordartskartan för det undersökta området. Man påträffade ingen grundvattenyta vid den geotekniska undersökningen, vare sig vid skruvborrning till 8 meter eller vid slagsondering till ca 12 meter. Rör med filterspets som placerades i hålen gick inte att fylla med vatten, vilket visar att jordlagren är vattengenomsläppliga. 2 COWI, Tekniskt PM Geoteknik; KSS Kärnsjukhuset i Skövde BK Projektet Västra Götalandsregionen, mars DAGVATTENHANTERINGSPLAN

6 6/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE Bild 2, Från SGU:s jordartskarta. Sjukhusområdet markerat med rött. Det är rimligt att anta att området har goda förutsättningar för infiltration. Lösningsförslagen i denna dagvattenhanteringsplan bygger på att det går att infiltrera dagvatten. Om förutsättningarna visar sig stämma dåligt med de förutsatta kan man bli tvungen att revidera planerna efter de undersökningar som föregår de nya utbyggnaderna. 4.2 Beskrivning av avrinning mot recipienter Det vatten som leds till damm i nordost (se bilaga 1) rinner så småningom mot en dödisgrop (damm 2). Där infiltrerar eller avdunstar vattnet utom vid extrema regn då vatten kommer att brädda ner i sluttningen mot nedströms blött område och så småningom mot den naturliga bäckravin som mynnar i Skåningstorpskärret 200 meter nedströms. Vid normala regnevent avrinner inget vatten mot bäck mot Skåningstorpskärret. Även vid extrema dagvattenflöden renas dagvattnet både i damm med oljeavskiljning och genom infiltration eller översilning innan något av vattnet så småningom kan nå nedströms naturreservat. Sjukhusområdet avleder således inte vatten till Skåningstorpskärret, även om delar av vattnet så småningom kan mynna där efter diverse åtgärder som renar vattnet och dämpar höga flöden. Det vatten som avrinner från befintlig parkering P9 rinner mot bäck till Karstorpssjön. Sjukhusområdet ligger enligt uppgift från Skövde kommun inte inom skyddsområde för vattentäkt. Parkeringen P9 avrinner dock mot vattentäkt längre nedströms. Vid byggnation enligt föreliggande detaljplan tas parkering P9 bort. C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

7 DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 7/12 5 Anpassning till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering 5.1 Allmänna riktlinjer Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering är målet att avrinningen i möjligaste mån inte ska öka i samband med byggnation. Riktlinjernas lokala mål anger bland annat att: Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Tillförsel av föroreningar till recipienterna ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Byggnader och anläggningar samt natur- och kulturmiljöer ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. 5.2 Krav på rening De föreslagna utbyggnaderna rör byggnader och parkeringar. Eftersom de har helt olika förväntad föroreningsbelastning kommer de att diskuteras var för sig. De föroreningar som belastar dagvattnet i området härrör i huvudsak från trafik och parkering. Takytorna genererar förutsatt kloka materialval mindre föroreningsbelastning. Syftet med de föreslagna lösningarna är att optimera den totala reningseffekten och nyttja de resurser som avsätts till dagvattenhantering på ett klokt sätt Byggnader (takytor) Enligt matris på sidan 12 i Skövde kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. 3 hamnar sjukhusets takytor på markanvändning Måttliga föroreningshalter. Detta under förutsättning att man följer riktlinjernas princip att Vid all planering och byggnation ska alternativa byggnadsmaterial till koppar och zink samt aluzink användas. Recipienten har inte bedömts som mycket känslig. Dagvatten från takytorna hamnar därmed under Ej behandling och behöver inte renas Parkeringar De planerade parkeringsarealerna är så stora (över 50 p-platser med stor omsättning) att rening av dagvattnet erfordras i form av behandling/oljeavskiljning enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering. DAGVATTENHANTERINGSPLAN

8 8/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE Lämpliga alternativ kan, utöver nedan föreslagna dammlösningar, vara svackdiken, makadamdiken eller rening genom filtermaterial. 6 Planerade förbättringar av befintliga system 6.1 Ledningsnät Västfastigheter planerar att avlasta det befintliga dagvattensystemet genom att successivt koppla bort takvatten från byggnader i centralblocket. Takytorna från byggnaderna 10,11s, 11n, 12, 17, 18, 19, 20, 25 och 28 kommer att avvattnas mot en ny ledning som går ut från centralblocket vid byggnad 19 direkt till damm 2, se bilaga. Takytorna från byggnaderna 3,4,5,6,7,8,9,16, 22, 23 och 24 samt nya byggnader för akut, ortopedi och psykiatri kommer att avvattnas mot en ny damm som placeras sydväst om befintligt centralblock, se bilaga. Övriga takytor, körytor, dränering och en del parkeringar avvattnas fortsatt mot befintligt system och spärrdamm för rening. 6.2 Föroreningsavskiljning Den befintliga slam- och oljeavskiljningsanläggningen föreslås kompletteras med stängbar ventil för att ett utsläpp ska kunna isoleras om det sker en olycka i området. En driftsinstruktion med tydlig ansvarsfördelning för slam- och oljeavskiljningsanläggningen inklusive omgivande anläggningar ska upprättas så att systemets funktion säkerställs över tid. De föreslagna lösningarna har till syfte att bibehålla funktionen på befintliga system. Det innebär att inga ytterligare krav ställs på rening för befintliga parkeringar. Om det i ett senare skede blir en ombyggnation av parkeringarna kan ytterligare reningslösningarna integreras i utförandet. I områdena P4 och P1 har parkeringsytorna fall mot refugdelar. Där kan man nyttja marken mellan parkeringsytorna för fördröjning och rening av dagvatten från ytorna genom att man bryter upp kantsten och gör om mittrefugerna till infiltrationsanläggningar. C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

9 DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 9/ Diskussion om oljeavskiljning visavi oljeavskiljare I processen med framtagande av dagvattenhanteringsplan har diskussion om oljeavskiljning och oljeavskiljare kommit upp. Förväntad koncentration av olja i utgående vatten är upp mot 0,9 mg/l baserat på schablonhalter från beräkningsverktyget StormTac 4. En oljeavskiljare klass 1 är designad för att rena ner till en halt av 5 mg/l. Att koppla allt utgående vatten till en oljeavskiljare skulle därmed göra mycket begränsad miljönytta. Avskiljningskapaciteten i t ex ett svackdike är bedömd likvärdig, men till en avsevärt lägre kostnad. På ytan där oljeavskiljare skulle kunna placeras ligger ledningarna ca 7 m under markytan. Därför är det praktiskt svårt att installera oljeavskiljare inom sjukhusets område. Sammantaget bedöms rening i oljeavskiljare för vatten från parkeringsytorna som en suboptimal miljöinvestering. Den befintliga lösningen fungerar väl och kommer att behållas. 7 Dagvattenhantering vid nybyggnation inom sjukhusområdet Vid nybyggnation ska kommunens riktlinjer för dagvattenhantering följas. Det innebär i praktiken att hänsyn ska tas till reningsbehov och möjligheter till lokalt omhändertagande. Riktlinjernas krav tillämpas inte på det befintliga avvattningssystemet. Utgångspunkten är att systemet kan nyttjas som tidigare och att befintlig funktion inte får försämras. Sjukhusområdet kommer att byggas ut i etapper. I nuläget finns planer i skissform på utbyggnader fram till Aktuella lösningsförslag för utbyggnader gäller föreliggande detaljplan. För utbyggnader längre fram i tiden anges här i stället mer allmänna principer att nyttja vid framtida planering och projektering. De system som anläggs måste ha kapacitet att omhänderta regn med lång statistisk återkomsttid, t ex 10 år Det innebär dock att systemet mycket sällan nyttjas till sin fulla kapacitet. För att uppnå målen ovan har dagvattensystem bestående av multifunktionella ytor en rad fördelar. Med de föreslagna lösningarna integreras dagvattenlösningarna i gestaltningen av utomhusmiljön. Ett tätt samarbete mellan specialistdisciplinerna i planeringsskedet är nödvändigt för ett fungerande resultat. För att möjliggöra en infiltrationslösning måste ytor för detta planeras in i tidigt skede så att tillräckliga ytor avsätts. Öppna dagvattenlösningar kräver en noga genomarbetad markprojektering för att inte riskera att skapa problem genom att vattnet söker sig egna, oönskade vägar på ytan. Fel utfört kan lösningarna förvärra problem med översvämning. 4 StormTac, redovisning av schablonhalter som används i beräkningsverktyget; DAGVATTENHANTERINGSPLAN

10 10/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE Det befintliga dagvattenledningsnätet är dimensionerat för att ta hand om den ursprungliga utbyggnaden. Genom åtgärderna beskrivna i kapitel 6.1 kommer ledningsnätet avlastas. På så sätt räknar man med att få tillräcklig kapacitet i befintligt ledningsnät. Allt vatten som går till befintligt ledningsnät passerar anläggningen för slam- och oljeavskiljning innan det når recipient och anses därmed få en tillräcklig rening. Om man trots det önskar ytterligare reningseffekt för parkeringsytorna är svackdiken en lämplig lösning. Ett svackdike ger både reningseffekt och fördröjning och medger dessutom infiltration i linje med riktlinjerna. Med avlastning i svackdiken blir risken mindre för en överbelastning av befintlig slamoch oljeavskiljningsanläggning. Enligt riktlinjerna för dagvatten ska en geohydrologisk undersökning utföras i planeringsskedet för att säkerställa förutsättningarna för olika lösningar. Någon sådan är inte utförd i skrivande stund. Förutsättningarna är bedömda utifrån jordartskarta och de geotekniska undersökningar som är genomförda. Om det framkommer senare att marken ställvis inte är lämplig för infiltration måste planerna revideras och lösningar som är anpassade till de nya förhållandena tas fram. I samband med att man leder takvattnet från de södra och västra byggnadsdelarna söderut planeras ny damm i de sydvästra delarna av området. Förutsättningarna för dammen är utredda av Naturcentrum och redovisas i en separat rapport 5. Dammens placering visas i bilaga 2. 8 Beräkningar av flöden och volymer Dagvattenflöden som genereras på takytor och parkeringar i området har beräknats med rationella metoden. Nederbördsdata och klimatfaktor har hämtats från Svenskt Vattens publikation P Flöden för regn med 2 respektive 5 och 10 års statistisk återkomsttid har beräknats. Även avrinning vid extrema regn ska översiktligt beaktas i planen. Detta hanteras vidare i kapitel Flödesberäkning Flödesberäkningarna nyttjas i det här sammanhanget för dimensionering av ledningsnäten. De dimensionerande flödena för ledningsnäten från hårdgjorda ytor beräknas på det högsta statistiska flödet då hela takytan samtidigt belastar ledningsnätet. Olika statistiska återkomsttider redovisas. Kapacitet får väljas utifrån riskbedömning och vad som är praktiskt genomförbart med avseende på utrymme och att systemen måste få självfall. Beräknade takytors placering redovisas i bilaga 2 5 Våtmarker för dagvattenhantering och naturvård vid Skaraborgs sjukhus Skövde. 6 Svenskt Vattens publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

11 DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 11/12 Tabell 1, Flöden. För orientering, se bilaga 2 Norrut mot damm 2 Takytor Yta (ha) Reducerad areal Genererat flöde (l/s) 10-årsregn 10 min, klimatfaktor 1,2 Teoretisk avrinning (l/s) från takytor vid 100- årsregn 10 min utan klimatfaktor 10 0,10 0, s 0,14 0, n 0,07 0, ,36 0, ,21 0, ,24 0, ,12 0, ,24 0, ,07 0, (Nytt tandvårdshus, tak) 0,23 0, (Nytt tandvårdshus, gård) 0,04 0, Total yta 1,81 Totalt flöde i ledning mot damm Söderut mot ny våtmark 3 0,36 0, ,18 0, ,11 0, ,13 0, ,18 0, ,14 0, ,28 0, ,12 0, ,06 0, ,06 0, ,12 0, Ny byggnad psykiatri, tak 0,90 0, Ny byggnad psykiatri, gård 0,10 0, Ny byggnad akut och operation, hus 0,90 0, Ny byggnad akut och operation, gård 0,06 0, Total yta 3,72 Totalt flöde i ledning mot ny våtmark Takytor kopplade till befintligt system mot spärrdammen 2 0,78 0, och 15 (Nytt BK) 0,3 0, Total yta 1,08 Totalt flöde till befintlig ledning Magasinsvolymer Om man ska uppnå riktlinjernas krav om att inte öka flödena efter exploatering blir regnvaraktigheterna som nyttjas i beräkningarna långa ( min) eftersom endast en mycket låg avtappning kan ske (ca 13 l/s från hela området). Den befintliga dammen med oljeavskiljning har en angiven volym på ca 950 m³. Övriga dammar dit dagvatten kommer att ledas framgent har båda en tillräcklig fördröjningsvolym även för regn med lång återkomsttid. DAGVATTENHANTERINGSPLAN

12 12/12 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 9 Avrinning vid extrem nederbörd Dagvattenhanteringen dimensioneras efter ett bestämt regn, i det här fallet 10- årsregnet. För att regn med längre återkomsttid än så inte ska riskera att skapa skador på infrastruktur måste säkra översvämningsvägar skapas där inga byggnader placeras. Inom de befintligt exploaterade områdena finns i dagsläget en del lokala lågpunkter där vatten ansamlas vid kraftiga regn. Sådana instängda områden kan leda till problem med översvämning vid ett kraftigt regn. Vid nybyggnation ska översvämningsvägar skapas, så att ett regn som är så intensivt att ledningsnätet inte hinner leda bort vattnet i stället på ett säkert sätt kan rinna på ytan utan att orsaka skador på fastigheter. Avledning mot nedströms liggande infrastruktur som kan skadas ska undvikas så långt möjligt. Arbetet med översvämningsrisker kopplade till mindre lågpunkter pågår. Man har redan i dagsläget identifierat ett låglänt område som kan drabbas av skyfallsproblematik och åtgärder mot risk för el- och gasförsörjning är beslutade. Funktionerna kommer inom kort att flyttas till en annan anläggningsdel där översvämningsrisk inte föreligger. Underhåll De föreslagna lösningarna kräver underhåll för att bibehålla sin funktion över tid. Underhållsplaner ska upprättas i samband med färdigställande. Det är viktigt att det i sammanhanget utses ansvarig för att underhållet blir utfört. Ägarförhållandena för området där befintlig anläggning för slam- och oljeavskiljning ligger ska diskuteras. I dagsläget äger inte Västfastigheter området där anläggningen befinner sig. Ägande är en förutsättning för att kunna ta ansvar för utbyggnad och underhåll. Om kommunen fortsatt ska äga marken ska avtal upprättas så att anläggningen säkert får vara kvar på längre sikt. C:\Users\hakso7\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\0OM81H72\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus_rev docx

13

14

15