Innehållsförteckning Bakgrund och motiv Samråd... 7

Transkript

1

2 2/210

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bakgrund och motiv Samråd Samrådets genomförande Informationsmöten Efter samrådet till ofta framförda synpunkter och önskemål Teknik allmänt Stamnätet Ett starkt stamnät Stamnätets skyddsmekanismer Växelströmsteknik Likströmsteknik Teknikvalet för Ekhyddan Luftburen växelström och markförlagd likström Luftledning eller markkabel för växelström Sambyggnad, parallellbyggnad, parallelläggning och korsning Stolptyper Ledningsgator Markbehov Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsskydd Förundersökningsmedgivande Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Ersättning för sänkta värden på fastigheter Upplåtelse av väg Samhällsekonomiska analyser /210

4 3.9.1 Allmänt Varför inte likström och markkabel? Underlag för en jämförelse Markbehov för luftledning resp. markkabel Kostnader för luftledning resp. markkabel En sammanfattande kostnadsjämförelse Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Konsekvenser Elektriska och magnetiska fält Ljudeffekter Samrådsinbjudan Yttranden Länsstyrelser och kommuner Övriga myndigheter Företag och organisationer Berörda fastighetsägare och allmänhet Appendix Grund för teknikvalet Nollalternativ Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Förstärkning med likström och markförlagda kablar Sammanfattning Bilagor Samrådsinbjudan Annons, information om samråd Samrådsunderlag Sändlista inbjudan markägare Lista över inkomna yttranden Frågor under informationsmöten a Följebrev till bibliotek b Följebrev till kommuner c Följebrev till remissinstanser d Sändlista remissinstanser /210

5 1 Bakgrund och motiv Den planerade ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga i normal- och reservdrift genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. NordBalt ska ansluta till 400 kv-stationen i och kommer att öka effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW. Om någon av de två 400 kv-ledningarna som är anslutna i idag kopplas bort, överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kvregionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan eller utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till via eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Ekhyddan, och nås följande mål. Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter. Överföringsförlusterna i nätet minskar. Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige. Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. 5/210

6 Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan resp. för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsredogörelse avser sträckan (se figur 1). Figur 1. Översikt över aktuella utredningsområden. 6/210

7 2 Samråd 2.1 Samrådets genomförande Samrådsunderlaget har utgjorts av en förstudie för förbindelsen inkl. kartmaterial (bilaga 3). I förstudien har ett antal olika utredningsområden identifierats och presenterats. En inbjudan om samråd distribuerades den 4 juni 2014 till berörda länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag, intresseorganisationer samt berörda fastighetsägare (bilaga 1). Övriga samrådsparter, inklusive allmänheten, informerades den 5 juni om samrådet genom annonser i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran (bilaga 2). Samtliga samrådsunderlag har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och även tiden därefter. Handlingarna har även funnits att tillgå på Olofströms bibliotek, Ronneby bibliotek, Karlshamns stadsbibliotek, Lessebo bibliotek, Emmaboda bibliotek och Tingsryds bibliotek. Samrådstiden pågick fr.o.m. den 4 juni 2014 t.o.m. den 5 september Inkomna yttranden och Svenska kraftnäts svar på dessa redovisas i avsnitt 3. Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samrådsredogörelse. 2.2 Informationsmöten I början av samrådet hölls Öppet hus och informationsmöten på följande platser kl > samlingslokal i, den 16 juni > Folkets Hus i Konga, den 17 juni > Folkets Hus i Emmaboda, den 18 juni Personal från Svenska kraftnät fanns på plats för att svara på frågor. Kartor med föreslagna utredningsområden visades. I anslutning till Öppet hus hölls ett informationsmöte kl där samrådsunderlaget presenterades. Informationsmötet avslutades med en gemensam frågestund (bilaga 6). Därefter fortsatte Öppet hus fram till kl Vid informationsmötena har alla uppmanats att lämna synpunkter skriftligen. Vid mötena fanns även tydlig information om hur de besökande skulle göra för att lämna sina synpunkter. 7/210

8 2.3 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden påbörjades efter samrådstidens utgång. Denna samrådsredogörelse beskriver hur samrådet för förstudien har genomförts samt sammanfattar och kommenterar de inkomna yttrandena. Till samrådsredogörelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden (bilaga 5). Samrådsunderlaget och yttrandena kommer nu att ligga till grund för Svenska kraftnäts fortsatta process för att minska antalet utredningsområden. 8/210

9 3 till ofta framförda synpunkter och önskemål Många yttranden, från såväl myndigheter som fastighetsägare, tar upp likartade frågeställningar. Det gäller bl.a. behovet av ledningen, den tekniska utformningen, magnetfält, ekonomisk ersättning och samhällsekonomisk analys. Även frågor om planering, miljöpåverkan och kreosotanvändning besvaras här. 3.1 Teknik allmänt Stamnätet Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad (figur 2). Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Figur 2. Elens väg från elproducenter till elkonsumenter. 1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens 9/210

10 Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och effekthöjningar har genomförts i kärnkraftverken. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av ev. likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur 3. Figur 3. De nordisk-baltiska stamnäten. 10/210

11 3.1.2 Ett starkt stamnät Alla produktionsanläggningar 2 som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras Stamnätets skyddsmekanismer Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska stamnätet krävs det också nya kraftledningar mellan stationerna i stamnätet. För anslutning av den nya HVDC 3 -förbindelsen NordBalt till har analyser, som har sammanställts i Svenska kraftnäts bakomliggande nätutredning, visat på behovet av att bygga nya växelströmsledningar från till Ekhyddan och. Vid ett fel i stamnätet kommer så mycket effekt att överföras till det regionala nätet att dess 2 Med produktionsanläggning menas här både ett kraftverk eller en likströmsförbindelse till ett annat produktionssystem 3 HVDC High Voltage Direct Current 11/210

12 kapacitet kan överskridas. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd Växelströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100 gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik Likströmsteknik Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande. 1. Elutbyte mellan olika energimarknader. 2. Anslutning av offshore förbrukning/produktion. 3. Utbyggnad av DC-system för överföring av höga effekter genom områden med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande AC-system. Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraftsystemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutbytena måste styras i stället för att kunna flyta fritt. I närtid kommer Svenska kraftnät att ta ytterligare en likströmsförbindelse i drift. Det är länken NordBalt mellan och Klaipeda i Litauen. I slutet av 2015 tas också SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva i drift. Den förbindelsen bygger delvis på likströmsteknik. SydVästlänken innebär ett nytt steg i användandningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC-länken som överlagras på det befintliga växel- 12/210

13 strömsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växelströmspunkter i stamnätet. Den stora fördelen med likströmsteknik är alltså att effektflödet genom en förbindelse kan styras. Det innebär bl.a. att el kan skickas förbi svaga sektioner i växelströmssystemet, utan att dessa sektioner påverkas av ett ökat flöde genom hela nätet. Nackdelen är att överföringen i varje likströmslänk måste styras. Faller en ledning i stamnätet bort reagerar inte en likströmslänk automatiskt, utan förändrar sitt effektflöde först efter ingrepp i kontrollsystemet. Detta är ett avsevärt problem vid fel, eftersom förändringar måste ske inom bråkdelar av en sekund. Det är då inte själva tiden det tar att reglera effekten på en likströmslänk som är problemet, utan att säkerställa en korrekt styrsignal till länken. Om en likströmslänk faller bort är det upp till växelströmsnätet att automatiskt ta över den el som överfördes av länken. Likströmsanläggningar är avsevärt mer komplicerade än växelströmsluftledningar eftersom det kräver styrsystem, strömriktarutrustningar, i varje ände av förbindelsen. De har behov av avställningar för årliga översyner och har relativt långa reparationstider vid fel. 3.2 Teknikvalet för Ekhyddan Luftburen växelström och markförlagd likström Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, och. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växelströmsalternativet. En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför projektet överhuvudtaget genomförs, görs i kapitel 5. Resultatet av jämförelsen i kapitel 5 sammanfattas i korthet nedan. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, och innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta 13/210

14 alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen Luftledning eller markkabel för växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kv växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs på ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustning, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning innebär anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. 14/210

15 Bild 1. Kabelförläggning AC. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert och detta alternativ utreds därmed inte vidare Sambyggnad, parallellbyggnad, parallelläggning och korsning Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad av luftledningar Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella driftsäkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. Om det föreligger synnerliga skäl kan avsteg göras från denna regel. En stamnätsledning kan däremot sambyg- 15/210

16 gas med en regionnätsledning om konsekvensen av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad innebär per definition att en svaghet byggs in i systemet. En enstaka händelse, som t.ex. ett stolphaveri, kan då medföra bortfall av båda ledningarna. Stamnätet utvecklas hela tiden och därmed förändras nätets systemtekniska egenskaper. Även om en analys visat att ett bortfall av två sambyggda stamnätsledningar inte får oacceptabla konsekvenser när de byggs kan detta förhållande ändras över tid. Det är i praktiken omöjligt att i efterhand bevaka förändringar i beroenden och därmed bedöma framtida förändrad driftsäkerhet vid sambyggnad. Sambyggnad medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Det krävs ofta avbrott på den ena ledningen, när den andra ska byggas om eller underhållas. Personal utsätts för större risk vid arbete på den ena ledningen, när den andra är i drift. Parallellbyggnad av luftledningar Parallellbyggnad innebär att ledningar byggs intill varandra men med ett avstånd som gör att driftsäkerheten inte försämras på ett påtagligt sätt. Sannolikheten för att ledningarna samtidigt ska kunna falla mot varandra ska därför vara utomordentligt låg. Parallellbyggnad ska i allmänhet undvikas eftersom en manuell bortkoppling av båda ledningarna samtidigt kan behöva ske vid till extrema tillfällen som vid en brand. Beroende på ledningarnas placering och funktion i stamnätet så gör Svenska kraftnät en risk- och konsekvensbedömning i de fall en parallellbyggnad är ett utbyggnadsalternativ eftersom parallellbyggnad har vissa fördelar, till exempel minskar markintrånget och fragmenteringen av landskapet. Svenska kraftnät avgör därför från fall till fall om det är möjligt ur driftsäkerhetssynpunkt att tillåta parallellbyggnation. En stamnätsledning får parallellbyggas med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser om en händelse skulle leda till att båda ledningarna faller bort samtidigt. Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske i delsträckor, där vägar eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträckning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen p.g.a. olika krav på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar, medför mycket breda ledningsgator. För parallellbyggnad med allmän väg krävs en minst 100 meter bred ledningsgata. Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. 16/210

17 vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och nyckelbiotoper som stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar och alléer. Byggvägar måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd markkabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan. Korsning av luftledningar Korsning av stamnätsledningar ska så långt som möjligt undvikas. Det är dock inte tekniskt och ekonomiskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stamnätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av komponenterna i korsande och angränsande spann. Korsning av stamnätsledningar innebär att en svaghet byggs in i systemet. En enstaka händelse, som t.ex. nedfall av den överliggande ledningen, kan medföra bortfall av båda ledningarna. Stamnätet utvecklas hela tiden och därmed förändras nätets systemtekniska egenskaper. Även om en analys visat att ett bortfall av korsande stamnätsledningar inte får oacceptabla konsekvenser kan detta förhållande ändras över tid. Det är i praktiken omöjligt att i efterhand bevaka förändringar i beroenden och därmed bedöma framtida förändrad driftsäkerhet vid korsning. Korsning av stamnätsledningar medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Personal utsätts för större risk vid arbete på överliggande ledning om den underliggande fortfarande är i drift. Det anses vara en mindre risk vid arbete på den underliggande ledningen Stolptyper Svenska kraftnät planerar att bygga den nu aktuella 400 kv-luftledningen i huvudsak med stålstolpar i konventionellt utförande (figur 4). Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, är ca 25 meter och spannlängden (avståndet mellan stolparna) ca 330 meter. Ledningen har tre faser samt ovanför dessa två topplinor. Portalstolpar är en väl beprövad konstruktion, som har använts i det svenska stamnätet under flera decennier. Den är robust, enkel att montera och medför hög driftsäkerhet. Till vänster i figur 4 ses en portalstolpe 400 kv typ A, stagad, som i huvudsak används i skogsmark. Till höger en portalstolpe 400 kv typ B, ostagad, som i huvudsak används i jordbruksmark. Avståndet mellan ytterfaser är cirka 18 meter. Spannlängden varierar beroende på bland annat topografin, men är i genomsnitt cirka 330 meter. 17/210

18 Figur 4. Aktuella stolptyper för planerad 400 kv-ledning. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina alternativt med punktjordtag vid varje stolpe om en marklina inte är tekniskt lämplig. Vid linjebrytningspunkter dvs. där luftledningen ändrar riktning, byggs vinkelstolpar. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen Ledningsgator Området utmed en ledning kallas ledningsgata.. I skogsmark består den av en skogsgata och sidoområden (figur 5). Utformning av luftledningar och deras ledningsgator regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer. Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luftledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kv luftledning i ny ledningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något mindre. Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vegetation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elektriskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över landet men är vanligen sju till åtta år. 18/210

19

20 Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som före arbetena påbörjades. 3.4 Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3) samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3. Av starkströmsföreskrifterna följer bl.a. att det krävs ett avstånd på minst tio meter mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Den är vidare utrustad med åskskydd, vilket innebär att ev. åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför kommer stolparna att konstrueras med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledning och vindkraftverket. Avståndet motsvarar vindkraftverkets höjd inkl. rotorblad till vilket 10 meter adderas Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. I Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (2005:1) ställs bl.a. krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år och att säkerhetsprövning av personalen ska göras. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar även fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. Samhällsviktig infrastruktur kan enligt skyddslagen (2010:305) av länsstyrelse beslutas vara skyddsobjekt. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Bestämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) samt i föreskrifter och allmänna råd som meddelas av Rikspolisstyrelsen. 20/210

21 Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 3.5 Förundersökningsmedgivande För att kunna utföra nödvändiga undersökningar på fastigheterna inför koncessionsansökan behöver Svenska kraftnät tillstånd från berörda fastighetsägare. Tillstånd behövs även där ledningar kommer att dras fram i befintliga ledningsgator. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt erhålla frivilliga medgivanden till förundersökning från fastighetsägarna. Medgivande till förundersökning innebär att Svenska kraftnät får tillträde till fastigheten för att sätta ut stakkäppar, utföra mätningsarbeten, göra arkeologiska och tekniska undersökningar, samla in underlag för intrångsvärdering, stämpla träd (märka upp och värdera) samt kapa, kvista och fälla träd som skymmer sikten för instrumenten. En schablonersättning för tillfälliga skador och olägenheter som uppkommer i samband med förundersökningen utgår till fastighetsägaren med kronor. Skador som överstiger schablonersättningen ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. Om medgivande inte kan inhämtas på frivillig väg ansöker Svenska kraftnät hos berörd länsstyrelse om förundersökningstillstånd enl. 7 kap. 6 expropriationslagen (s.k. resolution). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen. 3.6 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och vissa andra tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Svenska kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. I den mån det inte finns förutsättningar för att ingå markupplåtelseavtal ansöker Svenska kraftnät om ledningsrätt och förtida tillträde för att säkra markåtkomsten. I sådana fall överlåter Svenska kraftnät även värderingen av markintrånget till Lantmäteriet, att avgöras i förrättningen. Efter det att ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslutande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador. 3.7 Ersättning för sänkta värden på fastigheter För att säkerställa en enhetlig och lagenlig ersättning för markåtkomst tillämpar Svenska kraftnät bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med ett belopp som motsvarar minskningen i fastigheten marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag om 25 procent. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare ska även den ersättas, s.k. annan ersättning. Ersättningen ska medföra att fastighetsägaren kommer i samma ekonomiska läge efter åtgärderna som om dessa aldrig hade vidtagits. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med 21/210

22 expropriationslagen och inte som årliga ersättningar. Tillfälliga skador som uppkommer vid anläggande och underhåll ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekommendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogsnorm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm med hänsyn tagen till senaste uppräkning. 3.8 Upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för ledningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fastighet. 3.9 Samhällsekonomiska analyser Allmänt Vid informationsmöten och i yttranden har fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och lantbruks- och skogsorganisationer frågat efter en tydligare motivering av vald teknik och jämförelse av kostnader och konsekvenser mellan växelström i luftledning och likström i markkabel. Man efterlyser analyser där den planerade ledningen jämförs med bortfall av de värden som bl.a. skogsbruket skulle ha inbringat under den tid som ledningen är i drift. Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldigt att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Samtidigt har Svenska kraftnät i uppdrag från riksdag och regering att utforma och dimensionera stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och kontinenten (prop. 2008/09:163). En förbindelse byggs nu mellan Sverige och Litauen och tas i drift vid nästa årsskifte. Förbindelsen innebär att de baltiska ländernas elmarknad integreras med den nordiska och europeiska elmarknaden. Växelströmsnäten i regionen måste förstärkas med nya ledningar för att på ett driftsäkert sätt klara överföringen av stora nya produkt- 22/210

23 ionsvolymer och för att klara anslutning av likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna (se avsnitten 3.1, 3.2 och kapitel 5). I den koncessionsprövning som görs av Energimarknadsinspektionen bedöms den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställs den mot de intrång och den påverkan som ledningen förorsakar Varför inte likström och markkabel? Ett mycket stort antal remissinstanser har ansett att Svenska kraftnät måste belysa och utreda även ett alternativ där den nya förbindelsen utformas för överföring med likström och grävs ner som markkabel. Det är korrekt att överföring av el kan ske med likström (DC) i stället för med växelström (AC). Det är också korrekt att DC-förbindelser kan byggas med markkabel, medan det på stamnätets spänningsnivåer inte är praktiskt möjligt att kabelförlägga ACförbindelser annat än på korta sträckor. I elektricitetens barndom användes likström men man kom snart att gå över till växelström, som inte är en ny teknik. Växelström är en beprövad men allt annat än gammaldags teknik. I hela världen produceras, överförs och används elektricitet som växelström. Likström används för speciella kraftöverföringstillämpningar. Hit hör att överföra energi på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, att knyta ihop inkompatibla kraftsystem (olika växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt att möjliggöra överföring i sjökablar också på långa avstånd. Likströmstekniken är följaktligen den som används för sjökablar till Finland, Gotland, Polen, Tyskland och Jylland medan man på de kortare avstånden till Åland, Bornholm och Själland kan använda AC-kablar. I det inhemska svenska stamnätet förekommer överhuvudtaget inga likströmsförbindelser på denna nivå än. Det är först i den södra delen av den s.k. SydVästlänken som DC-teknik för första gången kommer att användas i det inhemska stamnätet. Det handlar då om en punkt-till-punkt-förbindelse, som ska möta behovet av att kunna överföra stora energimängder till elområde Malmö. I projektet Ekhyddan fyller en DC-ledning inte förbindelsens syfte. Den kan inte lösa de problem som finns i regionen kring Ekhyddan, och. I avsnittet 3.2 Teknikval och kapitel 5 redovisas de huvudsakliga tekniska skälen till varför ett DC-alternativ aldrig har varit aktuellt att utreda. 23/210

24 3.9.3 Underlag för en jämförelse LRF Sydost och LRF:s kommungrupper har krävt en markförlagd DC-kabel, utifrån de större markintrång som måste göras om man bygger en AC-luftledning i enlighet med Svenska kraftnäts planer. LRF anser det viktigt att minimera intrånget i jord- och skogsbruksproduktionen och vill att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöks näring, natur- och friluftsliv m.m. där ledningen dras fram. I två av yttrandena efterlyser LRF en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlingsvärde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet och landskapsbild. Man anser att en sådan kalkyl ska jämföra alla alternativ såsom sjökabel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Att räkna in produktionskostnaden är enligt LRF inte nog, utan alla slags kostnader måste redovisas över hela livslängden. Som framgått av det föregående existerar det av bl.a. drifttekniska skäl inte något DCalternativ för Svenska kraftnät och följaktligen inte heller någon möjlighet att bygga den nya förbindelsen med markkabel. För att i någon mån söka möta LRF:s önskemål om en bättre ekonomisk belysning redovisar Svenska kraftnät här en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader Markbehov för luftledning resp. markkabel I samrådshandlingarna redovisas ett stort antal olika sträckningsalternativ för luftledningen mellan Ekhyddan och. Som längst kan sträckan uppgå till 204 km och ett genomsnitt för de olika alternativen är 189 km. Markintrången varierar på olika delar av sträckan. Om ny mark måste tas i anspråk behöver ledningsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 40 meter. Vid sambyggnad med en 130 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 30 meter. Med utgångspunkt från förslagen i samrådet beräknas i denna jämförelse att den mark som behöver tas i anspråk motsvarar en ledningsgata för hela sträckan, vars bredd i genomsnitt uppgår till 41 meter. Härav följer att den nya luftledningen kommer att ianspråkta 7,7 kvadratkilometer ny mark. En tänkt markförlagd DC-kabel på sträckan Ekhyddan blir längre än en motsvarande luftledning. Detta beror på att en kabel i görligaste mån dras i närheten av vägar. Det innebär anpassning till vägens kurvighet, hus och tätorter invid vägen samt till markens beskaffenhet. Det totala markintrånget blir dock mindre. 24/210

25 Byggvägar måste anläggas längs hela kabelsträckan och i byggskedet behöver ca 35 meter ledningsgata tas i anspråk. Men när kabeln väl är nedgrävd uppgår kabelgatans bredd bara till ca hälften av detta. En översiktlig bedömning av en tänkt markkabel mellan Ekhyddan och slutar i en uppskattad längd på ca 114 km om E22 följs från Ekhyddan till Ålem och därefter vägen förbi Bäckebo till. Mellan och bedöms kabelns längd bli 108 km. I denna räkneövning används en konservativ bedömning av den totala kabelsträckan om 222 km. Härav följer att en tänkt markkabel, efter byggskedet, skulle ianspråkta ca 3,9 kvadratkilometer mark. I exemplet bortses här helt från det markintrång som de tre omriktarstationerna skulle göra. Varje omriktarstation Ekhyddan, och upptar en markareal om ca 100 x 500 meter. Bild 2. Omriktarstation för NordBalt under byggnad i Kostnader för luftledning resp. markkabel Grundläggande parameterar för en 400 kv AC-ledning och ett hypotetiskt DCalternativ framgår av tabell 1 och tabell 2. Kostnadsangivelserna är baserade på de erfarenheter som vunnit i projekten SydVästlänken och Gotland, som båda innehåller AC-luftledning och DC-markkabel, samt NordBalt. 25/210

26 AC-luftledning 3x910 AL59 Enhet Termisk kapacitet MW Ledningslängd per trumma Kostnad (lednings entreprenad) Kostnad (mark och tillstånd) m 5,5 Mnkr per km 1,1 Mnkr per km Stationsåtgärder 18 Per anslutning och station HVDC omriktare 700 MW Kostnad per 700 MW omriktare 750 Mnkr Stationsyta 100 x 165 m DC-markkabel Termisk kapacitet 700 MW Ledningslängd per trumma m Kostnad 8,5 Mnkr per km Kostnad (mark och tillstånd) 1,0 Mnkr per km Tabell 1. Grundläggande kostnadsparametrar. 26/210

27 AC-luftledning 3x910 AL59 Enhet Termisk kapacitet MW Längd 189 km Kostnad (lednings entreprenad) Kostnad (mark och tillstånd) Mnkr 208 Mnkr Anslutningskostnad 72 Per anslutning Total kostnad Mnkr HVDC omriktare 700 MW Kostnad nio stycken omriktare Mnkr Stationsyta 100 x 165 m DC-markkabel Termisk kapacitet MW Kostnad (kabel entreprenad) Kostnad (mark och tillstånd) Kostnad (stationsåtgärder) Total kostnad, omriktare och DC-markkabel Mnkr 222 Mnkr 62 Mnkr Mnkr Tabell 2. Projektrelaterade kostnader Ekhyddan. 27/210

28 3.9.6 En sammanfattande kostnadsjämförelse Det förtjänar ånyo att understrykas att anledningen till att DC-alternativet inte existerar för Svenska kraftnät är att det inte uppfyller de drifttekniska kraven på att bl.a. kunna hantera de felfall som kan få regionnätet i de berörda områdena att kollapsa. Till bilden hör även att en markkabel skulle ha betydligt sämre driftsäkerhet. Dess tillgänglighet beräknas till 98,0 procent mot AC-luftledningens 99,9 procent. Denna lägre tillgänglighet omfattar omriktarfel och avställning av DC-systemet för årligt underhåll. Några kabelfel ingår heller inte i tillgänglighetstalet 98 procent. Om ett kabelfel uppstår kan avbrottstiden för felsökning och reparation uppgå till en à två veckor, förutsatt att materiel och personal finns tillgänglig. Under avbrottstiden kan utbyte inte ske på NordBalt-förbindelsen. Några kostnader för kabelalternativets sämre tillgänglighet har inte uppskattats och ingår följaktligen inte i jämförelsen. En ytterligare merkostnad för kabelalternativet som inte heller beaktas i denna jämförelse är en betydligt mindre minskning av de beräknade årliga energiförlusterna (82 GWh mot 277 GWh i AC-alternativet). Dessutom minskar möjligheten att på ett effektivt sätt ansluta förnybar kraft, eftersom anslutningar inte kan göras till en likströmsledning. I tabell 3 sammanfattas de olika ledningsalternativen. Tabellen avser hela sträckan från Ekhyddan till och vidare till. Hänsyn har inte tagits till markbehov för säkerhetsavstånd, vägområdens bredd o.d. Däremot har hänsyn tagits till terrängens beskaffenhet. En kabelförläggning har, grundat på erfarenheterna från NordBalt och SydVästlänken antagits medföra en förlängning av ledningssträckan med 15 procent. De kostnader som anges för markkabelalternativen inkluderar de erforderliga omriktarstationerna. 28/210

29 Exempel Genom nomsnittlig längd (km) Del av totallängd (%) Genomsnittlig bredd ny lednings ningsgata (m) Yta ny ledningsgata (m²) Genomsnittlig bredd under byggtid (m) Yta ny ledningsgata under byggtiden (m²) Kostnad (mnkr i 2014 års prisnivå) Luftledning parallell med 400 kvledning Luftledning parallell med 130 kvledning Luftledning ny ledningsgata Summa luftledning Markkabel likström bredvid väg Markkabel bredvid luftledning 88,3 46, ,4 22, ,6 31, ,3 100, , , Tabell 3. Jämförelse mellan luftledning och markkabel Ekhyddan. Sammanfattningsvis visar denna mycket översiktliga jämförelse att man med en markkabel skulle kunna minska markintrånget från 7,7 till 3,9 kvadratkilometer. Det är en minskning med 3,8 kvadratkilometer, vilket motsvarar 380 hektar. Samtidigt uppgår fördyringen med ett DC-alternativ till mer än elva miljarder kronor. Den extra yta som tas i anspråk för en AC-luftledning och som påverkar bl.a. jordoch skogsbruk, besöksnäring samt natur- och friluftsliv måste således värderas till mer än 30 miljoner kronor per hektar (!) för att en DC-lösning om den varit tekniskt möjlig ska kunna försvaras rent ekonomiskt. 29/210

30 3.10 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Stamnätets kraftledningar för 400 kv består av stålstolpar, vanligen tvåbenta så kallade portalstolpar. Stolparnas fundament och stagförankringar utgörs ofta av ett antal nedgrävda träplattor. Dessa består av sliprar av kreosotimpregnerat trä som hålls ihop med hjälp av stålbalkar. Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade sliprar som används idag. Gjorda analyser visa att dessa produkter är sämre ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt, sett i ett livscykelperspektiv. Stål- och betongfundament kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåverkan, totalt sett större utsläpp av hälsoskadliga ämnen samt medför praktiska nackdelar. Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska kraftnät när det gäller val av fundament är fundament med kreosotimpregnerade slipers den bästa möjliga teknik att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och spridningsstudier har visat sig ge lägst total miljöpåverkan. Kreosot används för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för stamnätsfundament. Ämnet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Antracen, fluorenten, pyren och fenantren i kreosot, har så kallade PBT-egenskaper. De är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni Kreosot är klassat som bekämpningsmedel och omfattas därför även av det så kallade biociddirektivet (direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden). Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Användningen omfattar hela kraftledningsbygget och därmed både stolpar och fundament. Svenska kraftnäts användning av kreosotbehandlade slipers i fundament är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Precis som alla verksamheter i Sverige måste Svenska kraftnät följa miljöbalkens hänsynsregler och tillämpa bästa möjliga teknik. I miljöbalken ingår dock att man alltid 30/210

31 ska göra en skälighetsavvägning. Bästa möjliga teknik blir därmed den bästa teknik som idag finns tillgänglig att använda till en skälig kostnad och arbetsinsats Konsekvenser Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träslipers till omgivningen. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar vid fundamenten. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfundament. Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter, eftersom fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongslipers i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera ev. risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat påvisas i våra studier Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. De finns nästan överallt i vår miljö, kring både kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. Kring en luftledning för växelström finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Den magnetiska fältstyrkan mäts i mikrotesla (µt) och beror främst på strömlasten och avståndet till ledningen. Många som bor eller ofta vistas i närheten av kraftledningar är oroliga för det magnetiska fältet. Svenska kraftnät tar den oron på allvar och följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Myndigheterna har inte satt några gränsvärden för magnetfält. Valet av försiktighetsnivå i vår policy utgår därför från de samlade forskningsresultat som finns och de rekommendationer som myndigheterna har tagit fram. Forskning som gjorts har inte påvisat några samband mellan exponering för magnetfält och påverkan på hälsan för nivåer under 0,4 μt (mikrotesla). Svenska kraftnäts tillämpning av försiktighetsprincipen har resulterat i en magnetfältspolicy. Den innebär att Svenska kraftnät vid all nybyggnad av växelströmsledning- 31/210

32 ar utgår från 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid hus där människor vistas varaktigt. Magnetfältsberäkningar har gjorts för ledningen utifrån en prognosticerad årsmedelströmlast 4. För delsträckan Ekhyddan Hammarsbo visar magnetfältsberäkningar att Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt nås 100 meter från ledningens mitt i ny ledningsgata, 90 meter när ledningen parallellbyggs med en 130 kv-ledning och 120 meter när ledningen parallellbyggs med en annan 400 kv-ledning. För delsträckan Hammarsbo visar magnetfältsberäkningen att 0,4 µt nås 100 meter från ledningens mitt i ny ledningsgata, 120 meter när ledningen parallellbyggs med annan 400 kv-ledning och meter när ledningen parallellbyggs med 130 kv -ledningen Mönsterås och meter den parallellbyggs med 130 kv -ledningen Sävsjö Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder t.ex. vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kvledning uppgå till cirka 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnad är triplex vanligast. Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet till kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar Samrådsinbjudan Många yttranden berör frågan om inbjudan till samrådet. Det är frågor om inbjudans utseende som liknas vid en reklambroschyr och att man som berörd inte har blivit inbjuden eller att inbjudan kommit sent. Inbjudan har bestått av Projektnytt nr 1 (bilaga 1) med en beskrivning av behovet, samrådet och inbjudan till möte med tid och plats. Inbjudan är modernt skriven, lättfattlig och överskådlig. Till myndigheter och organisationer har inbjudan bestått av 4 Årsmedelströmlast är ett genomsnittligt värde. Faktisk strömlast kan variet mycket över året och även under ett enskilt dygn. 32/210

33 projektnytt kompletterat med ett missiv. Inbjudan har också kompletterats med annons i samtliga lokala dagstidningar (bilaga 2). Inbjudan har sänts till samtliga fastigheter där ägare har kända adresser enligt Lantmäteriets fastighetsregister, vilket är Sveriges officiella register för lagfarna och taxerade ägare. I något enstaka fall har fastighetsägare inte fått inbjudan, vilket Svenska kraftnät beklagar. Till fastigheter med flera ägare har minst en inbjudan sänts. Däremot har samtliga delägare inte fått inbjudan. Där lagfaren ägare eller ägaradress inte har funnits, har inbjudan sänts till taxerad ägare om denna uppgift har funnits i fastighetsregistret. Inbjudan distribuerades den 22 maj och annonserades den 23 maj Öppet hus med information hölls den 4, 9 och 10 juni dvs. mellan 13 och 19 dagar efter utskick. Svenska kraftnät har tagit till sig synpunkterna och kommer att se över formen och tiden för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är månt om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningen. 33/210

34 4 Yttranden Till denna samrådsredogörelse bifogas en lista över inkomna yttranden (bilaga 5). I avsnitt sammanfattas yttrandena. Siffran framför resp. sammanfattat yttrande avser det handlingsnummer som yttrandet har tillsammans med diarienumret i Svenska kraftnäts register. I de fall yttranden innehåller synpunkter som inte redan har kommenterats i kapitel 3, kommenteras dessa direkt efter respektive yttrande. 4.1 Länsstyrelser och kommuner Nedan följer en sammanfattning av yttrandena från berörda länsstyrelser och kommuner, samt till dessa. Yttrandena från länsstyrelserna presenteras först och därefter yttrandena från kommunerna, i den ordning de berörs av den planerade ledningen från norr till söder. #384 Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen meddelar att digitalt underlagsmaterial kan laddas ned från länsstyrelsens GIS data. I kommande MKB bör intressena finnas markerade på kartor över sträckningen samt strålning och magnetfält bör redovisas för respektive berörd fastighet. Man vill även se en utredning som jämför de långsiktiga skillnaderna mellan att bygga en luftledning och en markkabel ur samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv, påverkan på natur- och kulturvärden, jord- och skogsbruksföretag, kostnader för eldistribution samt andra intressen som berörs av de två olika byggnadssätten. I kommande MKB vill länsstyrelsen se en beskrivning av eventuell påverkan på våtmarker, ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper och skogliga naturvärden, sumpskogar, samt områden utpekade i länets naturvårdsprogram och bevarandeområden för odlingslandskap. I miljökonsekvensbeskrivningen ska även förekomst av och eventuell påverkan på generellt skyddade biotoper redovisas och beskrivas. Även påverkan på fornlämningar, byggnadsminnen, riksintressen och kyrkor bör beskrivas och berörda fornminnen bör redovisas på karta. I kommande arbete bör även kontrolleras förekomsten av förorenade områden, med speciellt fokus på branscherna glasbruk och glasbruksdeponier/nedlagda deponier i anslutning till orterna och Emmaboda. MKB bör kompletteras med uppgift om att även dessa kartskikt har kontrollerats. Om förorenad mark berörs ska dessa förekomster och Svenska kraftnäts angreppssätt för att hantera detta redovisas närmare. Länsstyrelsen upplyser slutligen om övriga prövningar, dispenser mm som kan komma att behövas för den planerade ledningen. 34/210

35 Svenska kraftnät tackar för upplysningarna och har tagit till sig det som länsstyrelsen vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser som kan bli aktuella. Se generell kommentar avsnitt angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. #668 och 671 Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen beskriver att den planerade ledningen är ett stort exploateringsprojekt som berör många markägare, boende, kommuner och intresseorganisationer och betonar att den oro som den planerade ledningen skapar hos boende och markägare måste tas på allvar. Länsstyrelsen betonar att syftet med ledningen och dess roll och funktion i ledningsnätet måste belysas på ett tydligt och trovärdigt sätt av Svenska kraftnät, speciellt i denna inledande och tidiga del av projektet. Utredningsmaterialet måste vara välgrundat och man vill ha fler tekniska alternativ utredda och redovisade. Länsstyrelsen anser att alternativet med markkabel måste belysas och man vill ha en tydligare jämförelse mellan markkabel och luftledning, inte bara i samrådsredogörelsen utan även i MKB. Man anser även att möjligheten med sambyggnad med befintliga kraftledningar behöver utredas och belysas samt var parallellbyggnad är möjligt liksom att begreppen sambyggnad och parallellbyggnad bör förklaras bättre. Vidare tycker länsstyrelsen inte att det framgår tillräckligt tydligt vilka delar som besökts i fält och vilka delar som enbart har granskats genom GIS-analys. Man tycker att materialet är svårt att överskåda eftersom det är presenterat i olika stråk och att det skapar förvirring med olika förgreningar mellan olika stråk. Man saknar en tydligare helhetssyn på landskapet eftersom olika intressen presenteras var för sig och utgår från särskilt utpekade objekt och man har även svårt att få ett tydligt grepp om en sammanvägd bedömning via kartorna. Länsstyrelsen förordar att GIS-analysen kompletteras med en landskapsanalys av de olika stråken som tydligare beskriver påverkan och konsekvens. Landskapsanalysen ska lyfta fram egenskaper som är särskilt framträdande och väsentliga för landskapets helhetskaraktär, landskapets struktur (bebyggelse, vägar etc.), landmärken och karaktärselement (kyrkor, fornlämningsområden, bebyggelsetyper), värden som förknippas med landskapet (upplevelse- och bruksvärde, estetiska värden etc.), om exploateringen dominerar, samverkan eller är underordnad i landskapet. 35/210

36 Länsstyrelsen tycker att underlaget än så länge är bristfälligt för fortsatt arbete med att välja huvudstråk för ledningen och bidrar därför med ytterligare information och synpunkter avseende olika områden som ledningen passerar. Passagen vid sjön Mien i stråk G1 bedömer länsstyrelsen är mycket svår. Här påverkas boendemiljöer i ett småskaligt landskap, här finns både natur- och kulturvärden, närheten till sjön är viktig ur landskapsbildssynpunkt och sjön är dessutom en viktig dricksvattenresurs för Karlshamns kommun. Ledningen berör här även ett riksintresse för Naturvård samt ett riksintresse för turism och friluftsliv och länsstyrelsen tror att ytterligare en kraftledning genom detta område kommer att medföra påtaglig skada på riksintressena. Passagen söder om Korrö i stråk E anser länsstyrelsen vara känslig. Här påverkas ett riksintresse för naturvård och här finns värdefull kulturmiljö med flertalet fornlämningar. Området är även viktigt för friluftsliv och turism med en kanotled i Ronnebyån. Även passagen av vattendragen Bräkneån och Mieån samt vattenskyddsområdena behöver särskilt uppmärksammas. Vidare påpekar länsstyrelsen att skogen som resurs är betydelsefull för skogsnäringen i Kronobergs län och att skogsmarkens värde och betydelse behöver tas upp i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Därefter redovisar länsstyrelsen synpunkter och kommentarer per intresseområde och redovisar även på vilket sätt de olika delsträckorna berörs: Vattenvård De vattenskyddsområden som berörs inom Kronobergs län är Tingsryds vattentäkt vid Stora Hensjön och Långasjöns vattentäkt kring Mien. Underlag för vattenskyddsområden finns på naturvårdsverkets hemsida. Mien, Mieån och Bräkneån är utpekade som Nationellt värdefulla vatten av naturvårdsverket. Åtgärder i vatten kan utgöra vattenverksamhet som kan vara anmälningspliktig eller tillståndspliktig. Kulturmiljövård Underlagsmaterialet bör kompletteras med utdrag ur Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR) som visar all statligt skyddad bebyggelse som kyrkor och byggnadsminnen. Länsstyrelsen har även gjort ett antal kategoriinventeringar som finns tillgängliga via länsstyrelsens webbplats. Därefter redogörs vilka kulturhistoriska lämningar som berörs av de olika delsträckorna. Naturvård Länsstyrelsen uppmärksammar att passagen över Bräkneån kan vara problematisk, var den än sker. T.ex. kan passagen vid Stenfors naturreservat (alternativ G) innebära att avverkning måste ske inom reservatet. Även söder om den befintliga ledningsgatan finns höga naturvärden kring ån och livet i vattendraget är bero- 36/210

37 ende av att strandskogarna hålls intakta. Även den andra passagen av ån, i Blekinge län, omges av höga naturvärden. Alternativ D passerar våtmarken Ärnasjö-Äskebäckasjön vilket kan vara problematisk för fågellivet, bl.a. p.g.a. ökad risk för predation på vadarfåglar och ökad risk för kollisioner. En ledning skulle även vara negativt för landskapsbilden på platsen. Alternativ E1 passerar ett riksintresse för naturvård vilket skulle kunna påverkas väsentligt, framförallt vid passagen av Ronnebyån som beskrivs rinna genom ett lummigt lövvalv. Även vid passagen vid Mien (alternativ G1) berörs ett riksintresse för naturvård, inklusive ett flertal mindre områden uppmärksammade för sina höga naturvärden, och länsstyrelsen ser att en ny ledning längs den föreslagna sträckan skulle kunna innebära en väsentlig påverkan på riksintressets. Man påpekar även att området har höga landskapsbildsvärden som skulle få en icke obetydlig påverkan på landskapsbilden om en ledning byggs enligt alternativ G1. Mieån passeras av tre olika alternativ. I Mieån finns bestånd av öring och i dessa passager är det därför av väsentlig betydelse att strandskogar, viktiga lekbottnar för öring och strömsträckor inte påverkas. Man bör även undvika nyckelbiotoper i form av strandskogar. Länsstyrelsen vill även att beskrivningen av den påverkan som kan uppkomma vid de föreslagna passagerna av Bräkneån och Mieån bör utvecklas och att man bör jämföra de olika alternativen med varandra ur naturvårdssynpunkt eftersom det kan vara viktigt för val av alternativ. Länsstyrelsen upplyser om att kraftledningar utgör det näst vanligaste skälet till att kungsörnar förolyckas och vill att Svenska kraftnät undersöker och redovisar om det finns områden längs utredningsområdet som är extra känsligt ur denna synvinkel, samt om det finns tekniska lösningar för att minska risken. Länsstyrelsen vill även att beskrivningen bör utvecklas till att innefatta även påverkan på landskapsbilden för områden av riksintresse och för områden i länets naturvårdsprogram eftersom landskapsbilden utgör ett av värdena i denna typ av områden och påverkan på rena naturvärden och landskapsbilden kan skilja sig åt. Förorenade områden Länsstyrelsen uppmärksammar att förorenad mark kan finas i närheten av den planerade kraftledningen och att mer information om detta finns att hämta på Länsstyrelsens hemsida och via deras handläggare. När ledningsstråk har valts bör Svenska kraftnät redovisa om förorenad mark berörs av den planerade ledningen och hur dessa områden ska hanteras i det fortsatta arbetet. Boendemiljöer I det fortsatta arbetet vill länsstyrelsen att Svenska kraftnät utvecklar hur boendemiljöer kommer att påverkas och hur man avser att hantera detta. Man påpekar att det är viktigt att analysera påverkan på boendemiljöer och att känsliga passager kan redovisas tydligare. Man konstaterar att i valet av stråk kan boendemil- 37/210

38 jöer komma att ställas mot andra intressen samt att man i dagsläget inte kan förorda något alternativ. Försvarsmakten Länsstyrelsen uppmärksammar att samråd med Försvarsmakten är viktigt eftersom vad gäller objekt högre än 20 meter är hela landet samrådsområde och dessutom finns ett särskilt samrådsområde för Försvarsmakten vid Ronneby flottiljflygplats. Svenska kraftnät är medvetet om att stora infrastrukturprojekt som denna nya 400 kv-ledning skapar oro och frågor för markägare och kringboende. Vår samrådsprocess är utvecklad för att kunna informera om ledningsdragningen och få synpunkter och information av berörda fastighetsägare, organisationer, företag, kommuner och länsstyrelser. Information sker genom utskick av nyhetsbrev, information på Svenska kraftnäts hemsida och möten. Den tillkommande informationen och synpunkterna är viktiga för det fortsatta planeringsarbetet och avgränsningen av utredningsområden som görs, så att det stegvis tydliggörs var ledningen kommer att byggas och vilka fastighetsägare som är berörda. Flera utomstående organisationer har också själva tagit på sig uppgiften att sprida information om ledningarna till markägare och andra berörda. Svenska kraftnät utvärderar och förbättrar sitt informationsarbete kontinuerligt med syfte att minska den oro som uppstår vid stora ledningsdragningsprojekt. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet, i underlaget för samrådet kring den valda sträckningen samt i miljökonsekvensbeskrivningen, att tydligare förklara syftet med ledningen och dess roll och funktion i ledningsnätet. Vi kommer även tydligare att förklara varför ledningen är planerad som en växelströmsluftledning. En utförlig förklaring till den planerade ledningens roll i stamnätet finns även i denna samrådsredogörelse i avsnitt 3.1, 3.2 samt kapitel 5. I avsnitt beskrivs tydligare vad parallellbyggnad respektive sambyggnad innebär. Svenska kraftnät har tagit till sig länsstyrelsens synpunkt om att vi inte redovisar vilka delar som besökts i fält. De fältbesök som gjorts innan samrådet var endast översiktliga, med inriktning om att i fält kort besöka platser där informationen från kartor och annat materialet kändes otillräcklig. Dessa platser var främst där bebyggelse finns nära befintliga ledningar eller inom de föreslagna stråken. Bedömningarna är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, vilka fanns med i samrådsunderlaget som bilaga 20. Bedömningarna är grundade på det material som vi har haft tillgängligt innan detta samråd, främst digitalt underlag. Bedömningarna i samrådsunderlaget är endast översiktliga och kommer att fördjupas i senare skeden av utredningsarbetet. Svenska kraftnät beklagar att länsstyrelsen uppfattat samrådsunderlaget som otydligt och svårt att överskåda. Vi kommer att arbeta för att materialet blir tydligare och lättare att överskåda i nästa steg i arbetsprocessen. 38/210

39 Svenska kraftnät gör en miljökonsekvensbeskrivning där ledningens effekter beskrivs utifrån ett flertal olika intresseområden, bland annat för landskap, människor, klimat och kulturmiljö. Arbetet sker i form av en systematisk kartläggning som följer planeringens olika skeden och successivt ökar i detaljeringsgrad. Vi bedömer att det analysarbete och de beskrivningar som ingår i MKB väl motsvarar en landskapsanalys. Svenska kraftnät tackar för länsstyrelsens upplysningar om vilka passager som är extra känsliga och varför, samt var det finns olika typer av värden och har tagit till sig informationen till arbetet med att bedöma och slutligen välja vilket stråk som vi ska arbeta vidare med. Vi tackar även för upplysningarna om var information om olika ämnesområden kan hämtas, t.ex. skyddad bebyggelse, vattenskyddsområden, nationellt värdefulla vatten och förorenade områden. Skogens värde och betydelse som naturresurs tas med i bedömningen genom att vi bedömer påverkan på naturresurser. I den fortsatta arbetsprocessen kommer den information och synpunkter som tillkommit om de olika alternativen via yttrandena att beaktas. Utifrån detta beslutar Svenska kraftnät vilken kombination av alternativ som ska utgöra huvudalternativ för den nya ledningen och för vilket nätkoncession ska sökas. För det utvalda alternativet kommer förutsedda miljökonsekvenser att sammanställas i ett nytt samrådsunderlag. Detta ligger som grund för en andra samrådsomgång. I det nya samrådsunderlaget samt i den slutgiltiga MKB kommer de bortvalda alternativen motiveras. Länsstyrelsen redovisar att kraftledningar är det näst vanligaste skälet till att kungsörnar förolyckas. Att kungsörnar förolyckas beror framförallt på att örnarna vidrör två faser på ledningen samtidigt och får ström genom kroppen. En mindre del av de förolyckade örnarna dör för att de har krockat med ledningen. På så stora ledningar som den planerade 400 kv-ledningen sitter ledningens faser med ett så långt avstånd (ca 9 meter) att fåglar inte kan komma åt två faser samtidigt. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet att undersöka om det finns några områden som är extra känsliga med avseende på kungsörnar. Detta gäller även andra eventuella områden med förhöjd risk för fågelkollisioner. Om det huvudalternativ som väljs berör förorenade områden kommer Svenska kraftnät att redovisa detta samt hur man planerar att hantera detta. I valet av huvudalternativ väger påverkan på boendemiljöer tungt och de olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i detta arbete. Det är dock oundvikligt att bebyggelse och boendemiljöer kommer att bli berörda. Försvarsmakten har yttrat sig. 39/210

40 #678 Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen redogör för vilka kommuner inom Blekinge län som berörs av utredningsområdet för den planerade ledningen, samt vilka alternativ som berör vilken kommun. Vidare redogör man för om och i så fall vad i de respektive kommunernas översiktsplaner som berör ledningsplanerna och konstaterar slutligen att inget detaljplanelagt område berörs av utredningsområdet. Länsstyrelsen är generellt positiv till att man förbättrar överföringskapaciteten för att trygga en säker energiförsörjning i regionen, men man anser att Svenska kraftnät i samrådsunderlaget inte har motiverat och beskrivit tillräckligt tydligt varför den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. Om det inte finns någon möjlighet att använda nedgrävd likströmskabel måste detta motiveras och förtydligas i det kommande arbetet. Länsstyrelsen anser även att man bör undvika att anlägga nya större kraftledningar (särskilt luftledningar) i anslutning till bostäder eller annan bebyggelse där människor stadigvarande vistas, med hänsyn till hälso- och säkerhetsrisker samt eventuella markanvändningskonflikter. Länsstyrelsen anser generellt att man bör undvika orörda områden och i så stor utsträckning som möjligt anlägga den nya ledningen i anslutning till redan ianspråktagna stråk. Av den anledningen, och av flera andra anledningar, anser länsstyrelsen att alternativ H är olämpligt. Man bedömer istället att av de redovisade alternativen är det sträckningen som följer befintlig 400 kv-ledning som medför minst skada. Länsstyrelsen påpekar att möjligheten till sambyggnad och parallellbyggnad bör utredas och belysas tydligare. Man påpekar även att det i samrådsunderlaget står att parallellbyggnad med befintlig ledning innebär ett reducerat intrång och att man tycker att detta på ett felaktigt sätt ger intrycket av att parallellbyggnad medför att ledningsgatan för den nya ledningsgatan kan bli mindre än 52 meter bred. Länsstyrelsen konstaterar att ledningsdragningen berör ett flertal intressen varav de flesta redogörs för i samrådsunderlaget men att man dock vill komplettera detta. Därefter följer i yttrandet kompletterande information och synpunkter om: Naturmiljö och friluftsliv De olika alternativen berör flera olika Natura områden, varav vissa är vattendrag som inte kan undvikas. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap 28 MB (Natura 2000-prövning). Om påverkan avser de delar av Natura områdena som utgörs av livsmiljöer som ska skyddas, innebär det att tillåtelse kan komma att krävas av regeringen enligt 7 kap 29 MB. Mörrumsåns dalgång är av riksintresse för friluftslivet. 40/210

41 Om projektet innebär att man väsentligt kommer att förändra livsvillkoren för växter och djur krävs strandskyddsdispens. Svenska kraftnät bör redovisa om det finns områden i utredningsområdet som är extra känsliga för kungsörnar och andra fåglar, samt vilka tekniska lösningar som finns för att minska risken för kollisioner och eldöd för fåglar till följd av ledningen. Kulturmiljö Alternativ H tangerar på två ställen ett område av riksintresse för kulturmiljö vid Ire. Länsstyrelsen redogör även för att inom Blekinge finns det 224 registrerade forn- och kulturlämningar i FMIS samt att dessa är relativt jämt fördelade i de olika alternativen. Länsstyrelsen kan komma att ta beslut enligt 2 kap 12 kulturmiljölagen (KML) att en förundersökning ska genomföras. Om projektet medför att fornlämning ska flyttas, ändras eller rubbas krävs tillstånd enligt 2 kap 12 KLM. Delsträckorna H och I berör området Loberget, Hjularemåla och Ire som pekats ut i länets kulturminnesvårdsprogram. Även från delar av alternativen som inte berör området direkt kan påverkan ske genom utblickar. Sträckningsalternativ H tangerar Ringamåla kyrka och kyrkogård vilka är skyddade enligt 4 kap KML. Vattenvård Långasjöns vattenskyddsområde berörs av alla sträckningsalternativ inom den aktuella delsträckan. Karlshamns kommun arbetar med att ta fram ett vattenskyddsområde vid Ringamåla kyrka. Detta område berörs av alternativ H. Påverkan, konsekvenser och eventuella skyddsåtgärder för befintligt och planerat vattenskyddsområde måste redovisas i det fortsatta arbetet. Mörrumsån, Mieån och Bräkneån är utpekade som Nationellt värdefulla vatten. Mer information finns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Mörrumsån och Bräkneån är klassade som särskilt värdefulla vatten och Mieån som värdefullt vatten av Naturvårdsverket. Mörrumsån och Bräkneån har även av Fiskeriverket klassats som värdefullt vatten och Riksantikvarieämbetet har klassat alla tre åar som särskilt värdefulla vatten. Mieån och Bräkneån har fungerat som flottningsled med flera lämningar och även Mörrumsån är av intresse. Mer information om detta finns att hämta på länsstyrelsens hemsida och av handläggarna. Om den planerade ledningen innebär åtgärder i vatten så som grävning och byggande är de vattenverksamheter som kan vara anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt 11 kap MB. I det kommande arbetet bör Svenska kraftnät redovisa hur ovan nämnda intressen berörs, projektets förenlighet med intressena, eventuella konsekvenser och skyddsåtgärder. Länsstyrelsen upplyser även om att projektet berör vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, bl.a. korsande vattendrag. Detta bör framgå i MKB liksom eventuella konsekvenser. 41/210

42 Skogsnäringen Länsstyrelsen upplyser om att skogen är betydelsefull för skogsnäringen i Blekinge län och att skogsmarkens värde och betydelse behöver tas upp i konsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen redogör även för delar av vad som står i Skogsstyrelsen yttrande. Boendemiljöer Länsstyrelsen lyfter fram att det är viktigt att redovisa hur boendemiljöer kommer att påverkas och hur man avser att hantera dessa i anslutning till den planerade ledningen. Totalförsvaret Länsstyrelsen redogör för vilka av totalförsvarets samrådsområden som berörs av de olika alternativen och förutsätter att Svenska kraftnät har kontaktat försvarsmakten. Riksintresse för kommunikationsändamål Länsstyrelsen redogör för vilka befintliga eller planerade vägar av riksintresse som berörs av de olika alternativen och man förutsätter att Svenska kraftnät har kontaktat Trafikverket. Vindkraft Länsstyrelsen upplyser om att inom alternativ M planeras tre vindkraftverk, se vindbrukskollen. Kreosot Länsstyrelsen är mycket tveksam till användandet av kreosotimpregnerade slipers. Svenska kraftnät måste tydligare motivera användandet av kreosot och belysa konsekvenserna. Sammantaget vill länsstyrelsen framhålla att med en markförlagd likströmskabel kan den betydande miljöpåverkan och alla de väsentliga nackdelarna som finns med en växelströmsluftledning undvikas. Länsstyrelsen konstaterar att behovet av en tydligare motivering av vald teknik kvarstår och att mer utförliga jämförelser behövs mellan luftledning och markkabel vad gäller miljöpåverkan, ledningens tekniska utförande samt ekonomiska aspekter. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet, i underlaget för samrådet kring den valda sträckningen samt i miljökonsekvensbeskrivningen, att tydligare förklara varför ledningen är planerad som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En utförlig förklaring till varför den nya ledningen planeras som en växelströmsluftledning finns även i denna samrådsredogörelse avsnitt 3.1 och 3.2 samt i kapitel 5. I framtagandet av alternativ och i val av huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt. I detta arbete väger påverkan på boendemiljöer och bebyggelse tungt och vi försöker i så stor utsträckning som möjligt undvika det. Den region där ledningen planeras är dock relativt tätt bebyggd och det är oundvikligt att vissa boendemiljöer och bebyggelse kommer att bli berörda. 42/210

43 Svenska kraftnät har tagit till sig länsstyrelsens synpunkter om att ledningen bör förläggas i redan ianspråktagna stråk liksom vilka alternativ som länsstyrelsen anser är mer eller mindre lämpliga och kommer beakta detta i det fortsatta valet av huvudalternativ. I avsnitt förtydligas vad parallellbyggnad respektive sambyggnad innebär och i vilken utsträckning detta kan nyttjas och varför. I samrådsunderlaget och MKB kommer vi att beskriva hur mycket bredare skogsgatan kan komma att bli vid parallellgång. Vi kommer även att beskriva på vilket sätt det innebär ett minskat intrång att bygga parallellt jämfört med att bygga i ny skogsgata. Minskningen utgörs t.ex. av minskad mängd kantpåverkad skog, minskad yta inom vilken s.k. kantträd kan behöva fällas samt minskad fragmentering av fastigheter. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om olika natur-, kultur- och vattenvärden som berörs av de respektive alternativen, vilka riksintressanta vägar eller blivande vägar som berörs, att det finns planerade vindkraftverk samt vilka andra tillstånd, dispenser och liknande som kan bli aktuella inom projektet. Att kungsörnar förolyckas beror framförallt på att örnarna vidrör två faser på ledningen samtidigt och får ström genom kroppen. En mindre del av de förolyckade örnarna dör för att de har krockat med ledningen. På så stora ledningar som den planerade 400 kv-ledningen sitter ledningens faser med ett så långt avstånd (ca nio meter) att fåglar inte kan komma åt två faser samtidigt. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet att undersöka om det finns några områden som är extra känsliga med avseende på kungsörnar eller andra fåglar. Påverkan, konsekvenser och eventuella skyddsåtgärder för befintligt och planerat vattenskyddsområde kommer att redovisas i det fortsatta arbetet. I det fortsatta arbetet kommer även påverkan på de värdefulla vattnen Mörrumsån, Mieån och Bräkneån att redovisas i relation till de värden som pekats ut för de respektive vattendragen av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet. Även eventuella konsekvenser och skyddsåtgärder kommer att redovisas. I MKB kommer det även framgå om några vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer berörs liksom eventuella konsekvenser och skyddsåtgärder. Skogens värde och betydelse beskrivs och tas med i bedömningen genom att vi bedömer påverkan på naturresurser. De olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i arbetet med att välja ett huvudalternativ. I det kommande samrådsunderlaget för huvudalternativet liksom i den slutgiltiga MKB kommer framgå om och i så fall hur många boendemiljöer som kommer att påverkas. I dessa dokument kommer det även 43/210

44 att framgå hur Svenska kraftnät hanterar detta. Mer utförligt om hur boende och markägare ersätts kan läsas i avsnitt samt 3.11 i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät har bjudit in Försvarsmakten och Trafikverket till samrådet. De har yttrat sig, se nedan. I avsnitt 3.10 Användandet av kreosotimpregnerade träsliprar ges en utförlig motivering till varför Svenska kraftnät planerar att använda kreosotimpregnerade träsliprar i stolpfundament. #45 och 473 och 650 Lessebo kommun Lessebo kommun har inkommit med ett första yttrande och ett kompletterande yttrande därefter. I det första yttrandet hade kommunen inget att erinra mot den inkomna samrådshandlingen. I det kompletterande yttrandet skriver kommunen att man inte motsätter sig byggandet av kraftledningen men vill att ledningen grävs ner. Man hänvisar till en stor oro bland kommunens invånare för det elektriska och magnetiska fält som uppstår kring ledningen, samt att vid en nedgrävning blir det lättare att planera framtida byggnationer, att produktionsbortfallet av skog och den negativa påverkan på landskapsbilden minskar. Man hänvisar även till att en nedgrävd ledning inte påverkas av framtida naturkatastrofer så som storm, brand eller isstorm. Svenska kraftnät tackar för Lessebo kommuns synpunkter. Vi är medvetna om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande vid planeringen av ledningen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. #79, #451 Karlshamns kommun Karlshamns kommun har lämnat två dokument innehållande yttranden, varav det ena både innehåller kommunens första yttrande samt ett tilläggsyttrande. Det andra dokumentet innehåller ytterligare ett tilläggsyttrande. Nedan sammanfattas alla yttrandena tillsammans. Karlshamns kommun konstaterar att inget av de presenterade alternativa sträckningarna för en ny kraftledning strider mot intressen i översiktsplanen. Svenska kraftnäts fokus vid val av sträckning är att i första hand minimera påverkan på bebyggelse och naturmiljö vilket är i linje med kommande översiktsplans syn på området. Kommunen har inga övriga synpunkter på val av sträckning. I ett tilläggsyttrande anser däremot kommunen att markförlagd likströmskabel bör redovisas och övervägas som ett alternativ. 44/210

45 I ytterligare ett tilläggsyttrande uppmärksammar kommunen även att den planerade ledningen berör Karlshamns kommuns ytvattentäkt som sträcker sig upp till norra sidan av sjön Mien i Tingsryds kommun ner till Långasjön i Karlshamns kommun. Kommunen anser att det är allvarligt att detta inte tagits upp i samrådsunderlaget. Man påpekar även att alternativ H, som passerar Ringamåla samhälle, berör samhällets vattentäkt. Detta område är idag inget fastställt vattenskyddsområde men om detta alternativ skulle väljas som huvudalternativ är det viktigt att detaljprojektering i området sker i samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen/VA-enheten. Oavsett vilket alternativ som väljs är det viktigt att hänsyn tas till gällande skyddsföreskrifter för vattentäkter i kommunen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om kommunens vattenskyddsområde och vattentäkten i Ringamåla. I arbetet med att välja huvudalternativ kommer detta att beaktas och i det fortsatta arbetet kommer även hänsyn att tas till kommunens skyddsföreskrifter för vattentäkter. #197, #260 Olofströms kommun Olofströms kommun har dels inkommit med ett eget yttrande dels yttrat sig genom Miljöförbundet Blekinge Väst. Kommunens yttrande följer praktiskt taget ordagrant Miljöförbundets yttrande varför de båda sammanfattas gemensamt nedan. Olofströms kommun tycker att de inledande texterna i samrådsunderlaget är bra och att den övergripande indelningen av dokumentet gör det ovanligt lättläst. Kommunen anser att man ska försöka nyttja befintliga ledningsgator i så hög grad som möjligt. Kommunen anser även att andra alternativa ledningsdragningar, så som markkabel, bör beskrivas och att det tydligt bör motiveras varför dessa alternativ inte valts. Man frågar sig även om en ledningsdragning i havet utanför Blekingekusten har utretts och man efterlyser en motivering till varför detta alternativ i så fall har valts bort. Detta bör framgå i framtida reviderade handlingar. Därefter har kommunen synpunkter på skalan och klasserna i Svenska kraftnäts bedömningsgrunder och hur dessa har implementerats för olika naturvärdesobjekt i de olika alternativen. Alla dessa synpunkter rör skyddade naturområden för vilka kommunens synpunkt är att Svenska kraftnäts bedömning av påverkan är för låg. Generellt 45/210

46 menar kommunen att det måste framgå tydligare genom bedömningsmatriserna om ledningen genomförs i produktionsskog eller i områden med utpekade eller till och med skyddade naturområden. Kommunen kommenterar att trots att projektet har en omfattande påverkan på både naturmiljö och landskapsbild så nämns inget om kompensationsåtgärder i samrådsunderlaget. Man saknar även bedömningar utifrån landskapsbildskonventionen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät har noterat att Olofströms kommun anser att vi bör nyttja befintliga ledningsgator i så hög grad som möjligt och kommer att beakta detta i arbete med att välja huvudalternativ för ledningen. Svenska kraftnät använder sig av fastställda bedömningsgrunder vid bedömningarna av vilka konsekvenser den planerade ledningen förväntas få. Bedömningsgrunderna redovisas i samband med redovisningen av bedömningarna. Syftet med att använda bedömningsgrunder är att få en så objektiv och transparent bedömning som möjligt. Bedömningarna görs separat för olika intresseområden men sker samlat för en viss redovisad sträcka av ledningen. Varje bedömning inkluderar ofta flera olika värden och vad bedömningen grundar sig på redovisas i text för respektive ledningssträcka och intresseområde. De förväntade konsekvenserna redovisas utifrån en sexgradig skala och i bedömningsgrunderna kan utläsas vad de olika konsekvensnivåerna innebär. Bedömningsgrunderna är utformade för att kunna passa i hela landet och i alla olika situationer och spännvidden mellan konsekvenserna på den högsta nivån och den lägsta nivån är därför mycket stora. Bestämmelser om kompensationsåtgärder enligt miljöbalken är kopplade till tillståndsärenden och beslut av tillståndsgivande myndighet. I det fortsatta arbetet kommer landskapskonventionen att beaktas. #672, #675 kommun kommun har lämnat yttranden från Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och ett kompletterande yttrande från Myndighetsnämnden. För tydlighetens skull sammanfattas de två yttrandena var för sig. I de fall upprepningar förekommer mellan yttrandena utelämnas dessa i de efterföljande sammanfattningarna. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 46/210

47 I detta yttrande börjar kommunen med att redogöra för att man yttrar sig både som allmän remissinstans och som markägare, eftersom flera av de föreslagna alternativen berör kommunägd mark. kommun anser att man i detta stora projekt ska tillämpa miljöbalkens hänsynsregler. Man konstaterar vidare att enbart 400 kv växelström i luftledning finns presenterat som förslag i de olika alternativen och att genom att bygga en sådan ledning genom kommunen skulle den mark som ledningen tar i anspråk tas ur bruk för skogsproduktion för överskådlig framtid. Kommunen anser att detta helt går emot Riksdagens beslutade miljömål om begränsad miljöpåverkan liksom Kalmar läns mål om en fossilbränslefri region till Man anser även att hänsyn bör tas till miljömålet säker strålmiljö och hänvisar till att forskning har visat på skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektriska och magnetiska fält. Man påpekar att många personer kommer att bo eller varaktigt vistas nära kraftledningen med risker och oro som följd. Vidare konstaterar man att Svenska kraftnät avser att använda kreosotimpregnerade slipers i stolparnas fundament. Man påpekar därefter att det kommer att medföra en kostnadskrävande sanering vid en framtida annan markanvändning. Därefter redogör teknik och byggnadsnämnden för sina syn- och ståndpunkter: Man anser att inbjudan till samrådet för sakägare har varit otydlig och sammanföll med sommar- och semesterperioden. Samrådsunderlaget innehöll inte olika tekniska lösningar utan bara växelströmsluftledning med olika sträckningsalternativ. Underlaget visar inte hur olika infrastruktursatsningar kan samverka, t.ex. elnät med annan kabelförläggning, elnät med vägbygge etc. Samförläggning av nya kablar är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samt för att främja utveckling på landsbygden. Det finns uttryckt oro för strålning och elektriska och magnetiska fält i närheten av ledningen, vilket leder till oro för att bostäder kan behöva lösas in. Det finns uttryckt oro för miljöpåverkan vid användandet av kreosotimpregnerade slipers. Landskapsbilden i hela kommunen påverkas negativt. Attraktionskraften försämras. 47/210

48 Markägarnas möjlighet att bruka skog och jord minskar. Även annan företagsamhet på landsbygden försvåras eller omintetgörs. Intäkter från skogsbrukad areal är betydande över en lång tidsperiod. Kommunen påpekar även att det framtida elnätet måste vara stabilt och säkert och man måste ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Med hänvisning till ovanstående anser kommunen att alternativet med likströms markkabel måste utredas. Kommunen upplyser även om att man för närvarande arbetar med en vindbruksplan för kommunen och att delar av de föreslagna alternativen sammanfaller med de föreslagna områdena för vindkraft. Slutligen har teknik och byggnadsnämnden fattat ett antal beslut: Att alternativet med likströms markkabel ska utredas och förordas samt att markkabeln i så stor utsträckning som möjligt ska samförläggas med befintliga ledningsgator eller vägar mm. Att förslaget med växelströmsluftledning inte godtas i kommun Att Svenska kraftnät i samband med markförläggningen av kabel även lägger ner tomrör för framtida användning. Myndighetsnämnden Myndighetsnämndens yttrande är praktiskt taget ordagrant med teknik- och byggnadsnämndens yttrande, bortsett från att myndighetsnämnden inte beslutat att Svenska kraftnät i samband med markförläggningen av kabel även lägger ner tomrör för framtida användning. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att redogöra för hur man följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken liksom hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. Svenska kraftnäts motivering till varför vi använder kreosotimpregnerat trä i våra stolpkonstruktioner finns att läsa i avsnitt 3.10 i denna samrådsredogörelse. En luftledning ger en påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellför- 48/210

49 läggning, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark, då landskapsbilden redan är påverkad av befintlig luftledning. Svenska kraftnät beklagar att inbjudan till samrådet upplevts som otydlig. Ett mer utförligt svar om samrådsinbjudan finns under avsnitt 3.13 i denna samrådsredogörelse. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2, samt kapitel 5. I avsnitt 3.11 ger Svenska kraftnät en närmare beskrivning av hur elektriska och magnetiska fält (EMF) uppstår, förekomst av EMF i vår omgivning, vilka rekommendationer som finns kring detta från Svenska myndigheter och hur Svenska kraftnät förhåller sig till dessa rekommendationer genom sin magnetfältspolicy. I avsnittet beskrivs även hur det prognostiserade magnetfältet för denna ledning ser ut liksom hur Svenska kraftnät avser att handla i de fall magnetfältspolicyn inte kan hållas. Ersättning utgår till de fastighetsägare som blir direkt berörda av ledningen. Mer detaljer om ersättningar finns i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät har regeringens uppdrag att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät initierar och medverkar i forskning och utveckling inom området elkraftteknik. Detta sker bland annat genom det delägda intressebolaget Elforsk, som också ägs av privata företag i elbranschen. Svenska kraftnät tackar för upplysningen om kommunens arbete med en vindkraftsplan. Vi har även noterat att kommunen inte godtar att den planerade ledningen byggs som en växelströmsluftledning genom kommunen. #676 #4 SvK2014/1122Emmaboda kommun Emmaboda kommun har inkommit med tre yttranden, varav det första är ett sammanträdesprotokoll som redogör för synpunkter från Bygg- och miljönämnden och de andra är skrivelser från kommunstyrelsen. Kommunen beskriver att flertalet privatpersoner och fastighetsägare har hört av sig till kommunen med synpunkter om samrådet och den planerade ledningen. Kommentarerna har gällt att man inte uppfattat utskicket som samrådsunderlag utan som ett reklamutskick, oro för elektromagnetisk strålning, ägande och brukande, fastigheters värdeminskning, att landskapsbilden förfulas, attraktionskraften för området minskar, 49/210

50 ökad risk för stormfällda träd, åsikter om att använda kreosotimpregnerat material där man har ekologisk produktion och miljöanpassat skogsbruk mm. Emmaboda kommun deltog på Svenska kraftnäts samrådsmöte i Emmaboda 18 juni. Emmaboda kommun anser att man i detta stora projekt ska tillämpa miljöbalkens hänsynsregler. Man konstaterar vidare att enbart 400 kv växelström i luftledning finns presenterat som förslag i de olika alternativen och att genom att bygga en sådan ledning genom kommunen skulle den mark som ledningen tar i anspråk tas ur bruk för skogsproduktion för överskådlig framtid. Kommunen anser att detta helt går emot Riksdagens beslutade miljömål om begränsad miljöpåverkan liksom Kalmar läns mål om en fossilbränslefri region till Man anser även att hänsyn bör tas till miljömålet säker strålmiljö och hänvisar till att forskning har visat på skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektriska och magnetiska fält. Man påpekar att många personer kommer att bo eller varaktigt vistas nära kraftledningen med risker och oro som följd. Kommunen anser även att statliga verk och myndigheter bör samarbeta och så långt som möjligt arbeta för gemensamma projekt för att få största möjliga nytta av investerat kapital. Man föreslår att en markförlagd kabel skulle kunna inkluderas i planerade vägförbättringsprojekt av länsväg 120 Örsjö Rävemåla och på så sätt kanske kan bidra till att väginvesteringen kan tidigareläggas. Man skickar även med en karta som visar den aktuella vägsträckan. Emmaboda kommun anser att samrådsunderlaget inte tar hänsyn till miljöbalkens hänsynsregler eller till angivna nationella miljömål. Man vill att de tekniska alternativen för kraftöverföring ska utredas med fler alternativ så som markkabel och likström. Man anser att Svenska kraftnät ska vidareutreda detta och därefter hålla ett nytt samrådsförfarande med möjlighet till yttrande. Kommunen anser att inbjudan till samrådet för sakägare har varit otydlig och sammanföll med sommar- och semesterperioden. Samrådsunderlaget innehöll inte olika tekniska lösningar utan bara växelströmsluftledning med olika sträckningsalternativ. Underlaget visar inte hur olika infrastruktursatsningar kan samverka, t.ex. elnät med annan kabelförläggning, elnät med vägbygge etc. vilket man tycker är olyckligt. Det finns uttryckt oro för strålning och elektriska och magnetiska fält i närheten av ledningen. 50/210

51 Man anser att Emmaboda tätorts möjligheter att byggas ut i nordlig riktning tas bort och att även friluftslivet påverkas negativt. Landskapsbilden i hela kommunen påverkas negativt. Attraktionskraften försämras. Markägarnas möjlighet att bruka skog och jord minskar. Intäkter från skogsbrukad areal är betydande över en lång tidsperiod. Kommunen påpekar även att det framtida elnätet måste vara stabilt och säkert och man måste ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Med hänvisning till ovanstående anser kommunen att alternativet med likströms markkabel måste utredas. Man påpekar även att alternativet med nedgrävd kabel gynnar lokal arbetskraft och sannolikt minskar risken för överklaganden. Kommunstyrelsen har sedan beslutat att man vill att alternativet med likströms markkabel ska utredas vidare, samt att markkabeln i så stor utsträckning som möjligt ska samförläggas med befintlig infrastruktur. Kommunen förutsätter att ett nytt samrådsförfarande genomförs efter utredning av ovanstående alternativ och att förslaget med luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun med hänvisning till de samhällsekonomiska och miljömässiga effekterna detta orsakar. Vidare föreslås att ett alternativ med likströmskabel förlagd i havet mellan Oskarshamn och Karlshamn utreds. Svenska kraftnät beklagar att inbjudan till samrådet upplevts som otydlig och att tidpunkten uppfattades som felaktig. Samrådsinbjudan nådde adressater 4 juni och samrådstiden avslutades den 5 september. Tiden för yttrande förlängdes i och med detta från normala 6 veckor till 11 veckor. Ett mer utförligt svar om samrådsinbjudan finns under avsnitt 3.13 i denna samrådsredogörelse. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I avsnitt 3.11 ger Svenska kraftnät en närmare beskrivning av hur elektriska och magnetiska fält (EMF) uppstår, förekomst av EMF i vår omgivning, vilka rekommendationer som finns kring detta från Svenska myndigheter och hur Svenska kraftnät förhåller sig till dessa rekommendationer genom sin magnetfältspolicy. I avsnittet beskrivs även hur det prognostiserade magnetfältet för denna ledning ser ut liksom hur Svenska kraftnät avser att handla i de fall magnetfältspolicyn inte kan hållas. 51/210

52 I det fortsatta arbetet med att välja ut ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät att beakta kommunens synpunkt om att Emmaboda tätorts möjligheter till att expandera norrut försvåras och att friluftslivet påverkas negativt. En luftledning ger en påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellförläggning, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark, då landskapsbilden redan är påverkad av befintlig luftledning. Ersättning utgår till de fastighetsägare som blir direkt berörda av ledningen. Mer detaljer om ersättningar finns i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät har regeringens uppdrag att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät initierar och medverkar i forskning och utveckling inom området elkraftteknik. Detta sker bland annat genom det delägda intressebolaget Elforsk, som också ägs av privata företag i elbranschen. Att istället för att bygga denna planerade ledning lägga en likströmskabel i havet mellan Oskarshamn och Karlshamn uppfyller inte syftet med att bygga den planerade ledningen av samma anledning som det inte uppfyller syftet att gräva ner en likströmskabel på land, se även avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnäts motivering till varför vi använder kreosotimpregnerat trä i våra stolpkonstruktioner finns att läsa i avsnitt 3.10 i denna samrådsredogörelse. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att redogöra för hur man följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken liksom hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. #677 Tingsryds kommun Kommunen börjar sitt yttrande med att redogöra för ärendet och konstaterar då bl.a. att ett stort antal fastigheter och ett flertal bostäder för permanent eller fritidsboende berörs av utredningsområdet för de olika alternativ som löper genom kommunen. Man konstaterar även att för ett av alternativen sammanfaller delar av utredningsområdet med planlagd mark inom Konga tätort samt att i den tidigare översiktsplanen för kommunen som antogs 1990 redovisas ett skyddsavstånd på minst 250 meter från befintlig 400 kv-ledning för tillkomst av nya bostadshus. Kommunen ser fortfarande detta säkerhetsavstånd som aktuellt. 52/210

53 Kommunen redogör för att både Svenska kraftnät och LRF har haft möten där man informerat om ledningen och kommunen har deltagit i båda mötena. Ett stort antal berörda fastighetsägare har framfört till kommunen att man som sakägare inte fått del av Svenska kraftnäts inbjudan till informationsmötena eller på annat sätt fått kännedom om att de var berörda av den planerade ledningsbyggnationen. Vidare konstaterar kommunen att Nordbaltkabeln är en nedgrävd likströmskabel men att Svenska kraftnät trots det utgår från att den planerade ledningen mellan och ska bli en växelströmsluftledning. Man konstaterar även att några andra tekniska alternativ inte har redovisats. Man poängterar att den oro som ledningen skapat hos boende och markägare måste tas på allvar och att Svenska kraftnät måste bemöta varför alternativet med nedgrävd likströmskabel inte har tagits upp i analysen. Tingsryds kommun betonar med kraft att skogsnäringen är en betydande faktor i kommunens näringsliv. Den nya ledningen planeras i huvudsak på skogsmark vilket kommer göra att stora arealer skogsmark tas ur bruk. Många kommuninnevånare har uttryckt oro för ledningen framtida negativa hälsoeffekter, både vad gäller magnetfält och ljud från ledningen. Flera familjer är tveksamma om man vill bo kvar i sina hus i närheten av den planerade ledningen. I sådana fall kan ett antal inlösen av fastigheter bli aktuella. Av den anledningen är det synnerligen viktigt att göra en analys av vilken påverkan som uppstår på berörda boendemiljöer. Kommunen trycker på vikten av att Svenska kraftnät på ett tydligare sätt måste redovisa alternativet med nedgrävd likströmskabel och att detta alternativ måste jämföras med alternativet växelströmsluftledning. Detta är viktigt att föra in i huvudrapporten och inte bara i samrådsredogörelsen. Därefter presenterar kommunen specifika synpunkter för de alternativ och områden som man bedömer som extra känsliga: Passagen vid Mien är mycket känslig. Här finns höga natur- och kulturmiljövärden i ett småskaligt landskap. Här berör utredningsområdet för ledningen flera olika områden av riksintresse (natur respektive turism och friluftsliv) och även ett Natura område. Området har även stora landskapsmässiga värden. Dessutom berörs här ett område som är del i Karlshamns kommuns vattenförsörjning. Passagen söder om Korrö i stråk E anser kommunen också är en synnerligen känslig miljö där ytterligare belastning kan bli direkt skadlig. Även här påverkas ett område av riksintresse för naturvården och här finns generellt höga natur- och kulturvärden. Området är även viktigt för friluftsliv och turism. Kommunen vill även att passagerna av olika vattendrag som Bräkneån och Mieån liksom passagerna av vattenskyddsområden belyses särskilt i förstudien. Man redovi- 53/210

54 sar även vilka vattenskyddsområden som berörs inom kommunen, liksom vilka vattenförekomster som klassats som nationellt värdefulla vatten. Kommunen upplyser om att i princip hela sydöstra fjärdedelen av Tingsryds kommun berörs av flygskyddsområde kring Ronneby flygflottilj och flygplats. Tingsryds kommun vill särskilt betona: Ledningen måste byggas så att den inte kommer i konflikt med bebyggelse och näringsliv. Kommunen konstaterar att detta bäst uppfylls genom att en likströmskabel samförläggs med den befintliga 400 kv-ledningen. Landsbygdsutvecklingen hindras och leds i en negativ riktning om ytterligare mark tas i anspråk för en ny parallell luftledning. Kommunen anser sig inte ha råd med att nuvarande/presumtiva invånare drabbas av oro och tveksamhet till att vilja bo och verka i närheten av den planerade ledningen. I gällande översiktsplan finns ingen mark reserverad för ett ytterligare intrång i form av en ny 400 kv-luftledning. En ny luftledning skulle ge en betydande negativ inverkan på naturmiljö, landskapsbild och värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Likström i markkabel är en teknik som används redan idag. Markkabel går snabbare att genomföra tack vare att markägarna hjälper till och ledningsplanerna slipper bli motarbetade och överklagade. En snabb process blir billigare. Det direkta sambandet mellan den markförlagda likströmskabeln i NordBaltprojektet gör det än mer motiverat att även bygga den planerade ledningen med samma teknik. Sammanfattningsvis bedömer kommunen att alternativet med växelströmsluftledning inte är miljömässigt eller samhällsekonomiskt godtagbart. Tingsryds kommun hävdar med styrka att den planerade ledningen istället ska byggas som nedgrävd likströmskabel och att denna ska placeras i ledningsgatan för befintlig 400 kv-ledning. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växel- 54/210

55 strömsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Skogens bonitet och betydelse beskrivs och tas med i bedömningen genom att vi bedömer påverkan på naturresurser. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält och i avsnitt 3.12 beskrivs de ljudeffekter som ledningen medför. De olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i arbetet med att välja ett huvudalternativ. I det kommande samrådsunderlaget för huvudalternativet liksom i den slutgiltiga MKB kommer att framgå om och i så fall hur många boendemiljöer som kommer att påverkas. I dessa dokument kommer det även att framgå hur Svenska kraftnät hanterar detta. Mer utförligt om hur boende och markägare ersätts kan läsas i avsnitt samt 3.11 i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om vilka områden som kommunen tycker är särskilt känsliga och varför, liksom vilka vattenskyddsområden och vattendrag som kan komma att beröras och som är värdefulla och känsliga. I det kommande samrådsunderlaget och i den slutgiltiga MKB kommer passager över dessa vattenförekomster att belysas. Svenska kraftnät tackar även för uppgiften om flygskyddsområde. Inbjudan till samråd har skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket och Swedavia. De har svarat, se nedan. Svenska kraftnät är medvetet om att planlagd mark vid Konga tätort berörs av utredningsområdet och kommer att beakta detta i arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. Vi har även noterat kommunens åsikt om att ledningen ska byggas som nedgrävd likströmskabel och att denna ska placeras i ledningsgatan för befintlig 400 kv-ledning. #681 och 299 Ronneby kommun Ronneby kommun har lämnat två yttranden men önskar att det först inkomna yttrandet stryks och ersätts med det andra inkomna yttrandet. Nedan sammanfattas därför endast det senast inkomna yttrandet från Ronneby kommun. Kommunen börjar sitt yttrande med att redogöra för ärendet och konstaterar att det alternativ som berör Ronneby kommun (alternativ F) är ett sannolikt alternativ för den planerade ledningen. Man konstaterar även att ledningen längs alternativ F passerar Bräkneån som är klassat både som riksintresse för naturvården och som Natura 2000-område. Man upplyser även om att Bräkneån har föreslagits som nytt riksintresseområde för friluftslivet, vilket förstärker åns värde. 55/210

56 Man konstaterar vidare att en ny ledning innebär ett bortfall av produktiv skogsmark och ett stort ingrepp i landskapsbilden för de närboende. Flera har uttryckt sin oro till kommunen angående att ledningen kommer att påverka boende, turism och näringsliv på landsbygden. Kommunen betonar vikten av att ledningen ska innebära så litet intrång som möjligt och förordar att den planerade ledningen byggs som en markförlagd likströmskabel. Svenska kraftnät tackar för uppgifterna om Bräkneåns natur- och friluftsvärden. Vi har även noterat kommuninvånarnas oro för hur ledningen kommer att påverka boende, turism och näringsliv på landsbygden och att kommunen förordar att den planerade ledningen byggs som markförlagd likströmskabel. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel Övriga myndigheter Nedan följer en sammanfattning av yttrandena från övriga myndigheter, samt Svenska kraftnäts kommentarer. Yttrandena presenteras i bokstavsordning, med Svenska kraftnäts handlingsnummer före. #8 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), #11 Naturvårdsverket, #29 Kemikalieinspektionen Avstår från att yttra sig. #13 Swedavia AB Swedavia AB har inget att erinra mot den planerade 400 kv-ledningen. Man rekommenderar att samråd även sker med Luftfartsverket och Försvarsmakten eftersom de kan ha utrustning som berörs av den planerade ledningen. Luftfartsverket och Försvarsmakten har skriftligen inbjudits till samråd. De har yttrat sig. #14 Bergsstaten Bergsstaten meddelar att inom aktuellt område finns inga mineralrättigheter och bergmästaren har därmed inget att erinra. #21 Post och Telestyrelsen (PTS) PTS anser att även IT-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur ope- 56/210

57 ratörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen och föreslår i yttrandet lämpliga aktörer att kontakta. #31 Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen har ingen erinran med anledning av rubricerat ärende. #37 Riksantikvarieämbetet (RAA) Riksantikvarieämbetet hänvisar till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Man påminner dock om att beskrivning av och påverkan på kulturmiljöer och landskap ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen och att RAA rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen. Svenska kraftnät tackar för informationen. Samtliga berörda länsstyrelser har inbjudits skriftligen till samråd, se ovan. #53 Folkhälsomyndigheten Myndigheten påpekar att från årsskiftet 2014 har frågor gällande elektriska och magnetiska fält och påverkan på hälsan överförts från Socialstyrelsen till Folkhälsomyndigheten. Detta bör därför ändras i aktuell text. Folkhälsomyndigheten har i övrigt inga synpunkter på innehållet i samrådshandlingarna. #78 Strålsäkerhetsmyndigheten Myndigheten trycker på att det är viktigt att Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från 1996 tillämpas för den planerade ledningen och medföljande infrastruktur. Man noterar även att Svenska kraftnät har en policy för begränsning av magnetfält. I övrigt har Strålsäkerhetsmyndigheten inga synpunkter på remissen. Svenska kraftnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. #96 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU konstaterar att samrådshandlingen saknar information om de geologiska förutsättningarna. Man anser att detta bör finnas med i detta sammanhang eftersom flera av alternativen passerar grundvattenförekomster som är känsliga för föroreningar. Risken för föroreningar är störst i byggskedet. Därefter redogör SGU övergripande och med kartor för de geologiska förutsättningarna längs ledningsalternativen och även mer specifikt för ställen med grundvattenförekomster eller med dålig bärighet. SGU anger även för dessa platser vilket alternativ som är att föredra, med tanke på grundvattenförekomsterna. 57/210

58 SGU har inget att erinra mot ledningsbyggnationen men anser att Svenska kraftnät vid planeringen bör bedöma riskerna för grundvattenförekomsterna och om möjligt undvika dessa. Svenska kraftnät tackar för informationen om de geologiska förutsättningarna och kommer att ta grundvattenförekomsterna i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningens sträckning. #128 Luftfartsverket Verket meddelar att man i närheten av Mien har en radarstation av stor vikt för den civila luftfarten. Radarstationen har ett skyddsområde inom vilket inga kraftledningar får dras. Flera av de föreslagna alternativen överlappar med skyddsområdet och Luftfartsverket bifogar en karta där dessa alternativ är markerade. Endast det mest sydliga alternativet (alternativ F) förbi Mien faller utanför skyddsområdet. Detta alternativ ligger dock precis på gränsen av skyddsområdet och det är av största vikt att detta alternativ inte flyttas norrut. En flyttning söderut av detta alternativ är dock möjligt. I övrigt påpekar Luftfartsverket att man inte analyserat konsekvenserna för flygvägar till och från flygplatser och annat som rör flygplatser. Berörda flygplatser ska därför alltid samrådas med. Utöver detta informerar Luftfartsverket om vad som gäller för uppförandet av byggnationer högre än 20 meter och erbjuder sig att hjälpa till med produkten Flyghinderanalys. Svenska kraftnät tackar för upplysningen om det berörda skyddsområdet och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningens sträckning. Berörda flygplatser har inbjudits till samråd. #340 Statens Geotekniska Institut (SGI) SGI har inte detaljstuderat kartunderlaget och kan inte förorda något av alternativen. Man förutsätter att val av fundament, anläggningsarbeten för dessa, framdragning av tillfartsvägar och övriga anläggningar i mark görs i samråd med geotekniker. Man upplyser även om de geotekniska riskerna med borttagning av vegetation i eller ovanför sluttande terräng liksom att förutsättningarna för byggande av fundament i anslutning till vattendrag bör undersökas med avseende på erosionsrisk. Skyddsåtgärder kan i dessa fall bli aktuella och man upplyser om att tillstånd kan krävas för detta. Slutligen uppmanar man att använda kreosotbehandlade stolpar/fundament med omdöme och försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. 58/210

59 Geotekniker kommer att vara med vid projekteringen av ledningen. För användning av kreosot, se kapitel #374 Fortifikationsverket Fortifikationsverket har som fastighetsägare inget att erinra mot det utbyggnadsförslag som redovisas i samrådsunderlaget. Man påpekar dock att förslaget till sträckningsdragningar kräver samråd med Försvarsmakten som är sektorsansvarig avseende försvarsfrågor. Svenska kraftnäts kommentar Försvarsmakten har yttrat sig. #446 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen konstaterar att säker eldistribution väger tungt i jämförelse med t.ex. skogens olika värden. Man poängterar dock att även skogens värden är viktiga. Eftersom en ny 400 kv-ledning genom skogslandskapet kommer ha en påtaglig inverkan är det därför viktigt att tydligt beskriva konsekvenserna på skogens ekonomiska och miljömässiga värden i den kommande MKB. Man tycker att samrådsunderlaget verkar vara väl genomarbetat men har några synpunkter om vad man vill ska beaktas i framställandet av MKB. Främst har man synpunkter på hur stora konsekvenserna för naturresurser respektive naturvärden har bedömts bli. Man tycker att konsekvenserna bedömts bli för små i förhållande till ledningens totala längd och anger ett antal både positiva och negativa aspekter av en ledning. Skogsstyrelsen har inte detaljstuderat alternativen, men gör bedömningen att parallellförläggning med befintliga ledningar generellt ger minst påverkan. Det enda specifika område som Skogsstyrelsen uppmärksammar som särskilt skyddsvärt är längs alternativ G1 längs sjön Mien, där en ny ledning skulle inverka negativt på natur- och kulturmiljö, landskapsbild och rekreation. Därefter ger Skogsstyrelsen förslag på åtgärder för att minska den negativa påverkan av en ny ledning. T.ex. kan man använda alternativa sätt att sköta ledningsgatorna för att utveckla alternativa naturvärden. Genom selektiv gallring i kantzonen kan man skapa mer stormfasta kantzoner. Ledningsgatan kan nyttjas för att öka tillgången på viltfoder vilket ger minskat betestryck i omkringliggande skog. Åtgärderna måste naturligtvis anpassas till de naturliga förutsättningarna och Skogsstyrelsen hjälper gärna till med kunskap inom området. I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät att beakta den påverkan på skogens värden som en ny ledning inne- 59/210

60 bär. I samrådsunderlaget för det valda huvudalternativet och i den slutgiltiga MKB kommer konsekvenserna på dessa värden att beskrivas och bedömas enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, vilka bl.a. tar hänsyn till områdets bonitet. Svenska kraftnät tackar för åtgärdsförslagen. I senare skede av utredningen, när ett huvudalternativ har utsetts och ledningens sträckning är mer klar, kommer frågan om generella och specifika åtgärder för att mildra påverkan att aktualiseras. Svenska kraftnät har även tagit till sig Skogsstyrelsens synpunkt angående att parallellförlägga ledningen och de specifika synpunkterna gällande passagen förbi sjön Mien. #663 Trafikverket Trafikverket har noterat att det norra alternativet korsar vattenskyddet vid Getasjökvarn. Här ska hänsyn tas till vattenskyddet vid val av denna sträcka. I de fall som luftledningen berör sträckor med alléer eller artrika vägkanter ska även hänsyn till sådan tas. I övrig redovisar Trafikverket vilka regler som gäller för byggande av ledning i anslutning till järnväg och väg, vilka tillstånd som behövs och hur man ansöker eller tecknar avtal kring detta. Trafikverket meddelar även att man arbetar med utbyggnaden av ett nytt signal- och trafikledningssystem men man bedömer att den planerade ledningen inte påverkar detta. Utöver detta påpekar man att den planerade ledningen berör intressen för flygtrafiken och man rekommenderar att samråd sker med berörda flygplatser liksom upplyser man om att Luftfartsverket genomför flyghinderanalyser om så önskas. Man påminner även om att samråd bör göras med Försvarsmakten och upplyser om att en flyghinderanmälan ska ske till Försvarsmakten innan byggstart. Slutligen informerar man om att det finns föreskrifter för hindermarkering (TSFS 2010:155) som bör följas. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om vilka regler och föreskrifter som ska följas, liksom informationen om hur man ansöker om tillstånd mm. Vi har tagit till oss Trafikverkets synpunkt om passagen av vattenskyddsområdet och kommer att beakta detta vid det fortsatta arbetet. Vid byggande och skötsel av ledningen kommer naturvårdshänsyn tas, vilket bl.a. säkerställs genom åtgärdsplaner och skötselplaner. #701 Försvarsmakten Försvarsmakten konstaterar att luftledningen berör den hinderfria ytan på Ronneby flygplats, vilket innebär att högsta tillåtna stolphöjd över marknivå är 20 meter. Man hänvisar till en utredning om vilka områden som måste vara fria från vindkraftverk och andra höga objekt runt flygplatserna. Den finns på Försvarsmaktens hemsida un- 60/210

61 der rubriken Samhällsplanering. Försvarsmakten konstatera att det föreligger en uppenbar risk för att en etablering skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. Den planerade luftledningens högsta tillåtna stolphöjd över marknivå är 20 meter. Svenska kraftnät kommer att beakta Försvarsmaktens synpunkter och kommer att kontakta Försvarsmakten i det fortsatta arbetet. 4.3 Företag och organisationer #10 Skanova har ingen erinran gällande den planerade ledningen. #15 Olofströms kraft har inget att erinra mot någon av de föreslagna sträckorna och anser att det är bra om det sker en förstärkning av överförningskapaciteten. #40 Naturskyddsföreningen i Blekinge är positiva till att en ny 400 kv-ledning gör det möjligt att överföra mer vindkraftsenergi inom landet och framför allt till östra Europa som ersättning för dess fossila energianvändning. Man framför följande förutsättningar för att projektet som helhet ska bli positivt: > Fristående insatser anlitas för granskning av val av alternativ mm. > Åtgärder tillämpas för att få låga magnetfält som bör vara lägre än 0,4 mikrotesla. > Den strålningsfria zonen i Ringamåla ska inte påverkas, centrum i zonen är Tranemåla Kvarngård. > Ledningsgatan används aktivt för att skapa en naturens mångfald, som en liten ersättning för de naturvärden som går förlorade. Det kan t.ex. ske genom att röjning genomförs då fauna skadas minst, slåtter genomförs efter frösättning, rödlistade arter sås eller planteras in. Dessa åtgärder föreslår man genomförs i samråd med markägaren som för detta erhåller en premie på den ordinarie ersättningen. > Parallell ledningsdragning med befintliga ledningar är fördelaktigt. > Naturskyddsföreningen i Blekinge önskar få återkomma när mer kunskap i samrådsärendet framkommit. Svenska kraftnät genomför själva, med hjälp av konsulter som tillför olika typer av expertis, utredningen och valet av huvudalternativ. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som biläggs koncessionsansökan för ledningen kommer valet att motiveras, liksom kommer förklaringar ges varför andra alternativ valts bort. I prövningen av koncessionsansökan, vilken görs av Energimarknadsinspektionen, kommer de att bedöma om valet är gjort på rätt sätt, baserat på både den information och de konsekvensbedömningar som sammanställts i MKB samt på den samrådsredogörelse som skrivs efter samrådet om det valda huvudalternativet. 61/210

62 Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Inför byggandet av ledningen kommer vi att upprätta en åtgärdsplan för mark och vatten. Planen kommer bl.a. tydligt att på kartor visa var särskild hänsyn till naturvärden ska tas och på vilket sätt. Planen ska följas av alla entreprenörer som arbetar inom och i anslutning till ledningsgatan. Efter att ledningen har tagits i bruk kommer skötselplaner att upprättas för skötseln av ledningsgatorna. Dessa kan anpassas för att t.ex. gynna biologisk mångfald i ledningsgatan. Vi har noterat Naturskyddsföreningens åsikt gällande den strålningsfria zonen vid Tranemåla liksom att man anser att parallellförläggning är fördelaktigt. #42, #670 Miengruppen är en lokal utvecklingsgrupp som arbetar för landsbygdsutveckling i Mienområdet. Då en stor del av Mienområdet kommer att påverkas av den planerade utbyggnaden angav Miengruppen i ett yttrande att man behöver längre tid för att ta fram relevanta synpunkter och ansökte då om en förlängd remisstid till den 5 oktober. Miengruppen inkom därefter med ett yttrande med synpunkter på den planerade ledningen. Miengruppen ifrågasätter Svenska kraftnäts slutsats att ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät endast kan uppnås om man bygger en luftledning. Man menar att det inte är acceptabelt att innan samrådsprocessen avföra det mest moderna, tekniska alternativet markkabel. Mienområdet berörs av delsträckan Konga - Mien, alternativ F och G. Miengruppen instämmer med den slutsats som dragits i samrådsunderlaget att alternativ G medför högst konsekvenser för boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild och naturmiljön. Man upplyser också om att det här finns riksintresse för naturvården, riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet, ett mindre Natura område samt ett antal biotopskyddade områden. Ön Ramsjö i Mien är naturreservat och förutom sjön Mien och Mieån kan även Norra Svansjön uppvisa stora naturvärden. Sjön Mien och Mieån är vattenskyddsområde, tertiär och sekundär zon, och förser hela Karlshamns kommun med dricksvatten. Utmed hela sjön Mien uppgår strandskyddszonen till 200 meter. Miengruppen upplyser vidare om att det i Mienområdet finns en mycket aktiv befolkning och ett omfattande föreningsliv. Lokala mötesplatser är t.ex. Bygdegård och badplats. Det senaste exemplet på vad som åstadkommits i Mienområdet är att boende i bygden grävt ner optiskt fiber till 90 fastigheter. Boende och fastighetsägare i området har upplevt stormarna Gudrun och Per och har stor erfarenhet av vad som händer när 62/210

63 strömmen försvinner en längre tid. Skogsägare har redan drabbats av produktionsbortfall genom stormarna, riksväg 29 och befintlig 400 kv ledning. Man menar att intrånget från en ny 400 kv luftledning innebär: > Stor negativ påverkan på miljön och landskapsbilden > Stor oro för strålning och magnetfält > Stort produktionsbortfall > Användning av kreosotstolpar > En negativ utveckling som kan leda till minskad befolkning, utflyttning och sänkta fastighetspriser. En framtidsbygd kan snabbt förvandlas till en utflyttningsbygd. Miengruppen yrkar därför att den nya planerade ledningen ska byggas som markförlagd likströmskabel mellan och samt att likströmskabeln ska samförläggas i befintlig kraftledningsgata för 400 kv-ledningen. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät tackar för uppgifterna om de höga värdena och planerna i anslutning till sjön Mien och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ut ett huvudalternativ. Svenska kraftnät tar berördas oro och åsikter kring elektriska och magnetiska fält och kreosot på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Gällande användandet av kreosot kan en utförligare kommentar läsas i avsnitt #65 Ingemundebo Bylagsförening representerar nästan alla fastighetsägare i byn och arbetar för att utveckla och göra byn mer attraktiv. Byn berörs av utredningsförslaget i gränsen mellan alternativ A/B och C/D/E. Man tycker det är märkligt att inte alla byns fastighetsägare blev kallade skriftligen till samrådsmötet. Man upprepar den summa som Svenska kraftnät nämnde på samrådsmötet i Emmaboda kring merkostnaden av att gräva ner ledningen och jämför den med Svenska kraftnäts årliga avkastning under det senaste räkenskapsåret. Man känner sig maktlösa inför Svenska kraftnäts framfart och tycker att ersättningen ska beräknas på markens bonitet och ett årligt bortfall av intäkter. Man frågar sig även om det är rimligt att samma byar och 63/210

64 samma bygd ska drabbas flera gånger av ledningar. Vidare menar man att de som nu bor nära den befintliga ledningen kommer att exponeras för dubbelt så kraftigt magnetfält och man ifrågasätter Svenska kraftnäts gränsvärde av 0,4 mikrotesla. Man menar att producenter och distributörer av el tjänar mycket pengar medan de som bor kring ledningarna som får sin miljö förstörd och utsätts för oöverblickbara hälsorisker. Man motsätter sig att en ny 400 kv-ledning dras genom byn, och om detta krav inte tillgodoses, att ledningen läggs i mark. Om inte heller detta krav hörsammas förordar man en ny ledningsgata längre söderut, mellan Brunamåla och Lindehult (utritat på bifogad karta). Svenska kraftnät tackar för föreningens synpunkter och förslag och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att utse ett huvudalternativ för ledningen. Svenska kraftnät beklagar om föreningen inte tycker att samrådsinbjudan hanterats på rätt sätt. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Berörda markägare ersätts i flera olika steg. Ersättningen för den värdeminskning som ledningen medför på fastigheten utgår från 4 kap. expropriationslagen vilken anger att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen i fastigheten marknadsvärde, plus ett påslag på 25 procent. Mer utförligt om hur markägare ersätts kan läsas i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät följer den forskning som görs kring elektriska och magnetiska fält och hälsa och följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har noterat att föreningen förespråkar att ledningen ska grävas ner. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #86 Älmeboda Centerorganisationer begär förlängd remisstid för samråd till den 5 oktober. Centerorganisationerna menar att samrådstiden under semesterperioden och skördetiden är olämplig eftersom att den ideella sektorn och byar har svårt att samla människor under sommaren. Centerorganisationerna menar även att flera berörda missat samrådsmötet till följd av en för snäv samrådsinbjudan. Centerorganisationerna anser att samrådsinbjudan borde ha skickats till en bredare krets än enbart 64/210

65 till de som har gård eller skog i aktuellt område eftersom att även andra med villa/hus i område bedöms bli starkt berörda och kanske till och med hotade av expropriering. Svenska kraftnät beklagar om organisationerna inte tycker att samrådsinbjudan hanterats på rätt sätt och att tidpunkten uppfattades som felaktig. Samrådsinbjudan nådde adressater 4 juni och samrådstiden avslutades den 5 september. Tiden för yttrande förlängdes i och med detta från normala 6 veckor till 11 veckor. Ett mer utförligt svar om samrådsinbjudan finns under avsnitt 3.13 i denna samrådsredogörelse. #98 LRF Emmaboda motsätter sig en luftledning och förordar en nedgrävd likströmskabel. Man menar att en luftledning kommer att ta mycket mark i anspråk vilket leder till produktionsbortfall och ekonomiskt bortfall. Man är också kritisk till att landskapsbilden radikalt förändras med ytterligare en bred/breddad ledningsgata. För en del av LRFs medlemmar bedöms fastigheterna bli totalt söndertrasade och skogsproduktion mellan ledningarna kan bli omöjlig med tanke på stormar. En nedgrävd likströmskabel bedöms ge ett flertal fördelar: > Betydligt mindre påverkan på landskapsbilden och väldigt mycket mindre intrång på fastigheterna, då denna behöver betydligt mindre yta som inte kan användas till framtida produktion. > Tekniken är ju redan känd och används i t.ex. SydVästlänken > Det ger det en vinst för lokala entreprenörer som kan få sysselsättning och bidrar med skattepengar till Sverige. > Byggtiden kommer med största sannolikhet förkortas genom att det kommer bli färre överklaganden. Tid är pengar, sparad tid ger mer pengar som istället kan användas till ett lite dyrare byggalternativ. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras att bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Efter detta samråd kommer Svenska kraftnät att väga samman de inkomna synpunkterna och övrig information, däribland bortfall av produktiv skogsmark liksom påverkan på landskapsbilden för att ta fram ett huvudalternativ till utredningskorridor för denna ledning. Därefter kommer ett nytt samråd att genomföras där berörda och allmänhet återigen kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter. Efter fortsatt arbete kommer slutligen en ansökan om koncession att lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Om tillstånd ges för ledningen kan detta överklagas. 65/210

66 I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #105 och 110 Idemåla byaförening protesterar mot den planerade kraftledningen. Byaföreningen är orolig för strålning och magnetfält över byn och upplyser om att det i byn finns ett soldattorp som används för samkväm för byns medlemmar. Svenska kraftnät har noterat föreningens protest liksom uppgiften om soldattorpet. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. #112 LRF Kyrkhult är motståndare till en luftburen ledning och kräver att Svenska kraftnät omprövar alternativet med en luftledning. LRF Kyrkhult föreslår istället markkabel liknande den pågående nedgrävningen av NordBalt i Kalmar län. Man framför följande motivering: > Ägande och brukande försvåras, luftledningar är ett stort intrång för markägaren, innebär produktionsbortfall för ägaren och det blir färre arbetstillfällen. > Oron för strålningen för både människor och djur. > Markkabel likström är en ny teknik som finns idag. > Markkabel ger lokal sysselsättning och mindre intrång än luftledning. > Markkabel ger förkortad byggtid, det blir färre överklagande. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #127 Riksförbundet Enskilda Vägar har ingen erinran gällande den planerade ledningen. #130 Emmaboda Verda OK upplyser om att området söder om Ubbemålasjön används i hög grad för rekreation och friluftsliv. Emmaboda Verda OK är därför mycket negativ till en ny kraftledning enligt alternativ B, söder om Ubbemålasjön, och förordar alternativ A som mer realistiskt och bäst lämpat. Klubbens utvecklingsmöjligheter och ekonomi skulle påverkas mycket negativt av en kraftledning enligt alternativ B p.g.a. att det finns planer på ett nytt fritidsområde mellan Emmaboda och Ubbemålasjön och att orienteringskartor över detta område är under framtagande. Klubben ser en möjlig anpassning av alternativ B genom nedgrävning av den nya ledningen längs befintlig kraftledning, men även denna lösning innebär problem eftersom ett planerat elljusspår med markkabel skulle korsas på tre platser. 66/210

67 Svenska kraftnät har noterat föreningens synpunkter och argument och kommer att beakta detta i det kommande arbetet med att välja huvudalternativ. #153 Algutsboda Hembygdsförening Algutsboda Hembygdsförening vill härmed såsom företrädare för en hel bygd lämna följande synpunkter på den planerade 400 kv-ledningen mellan och. Att bygga en luftledning som i förslaget verkar inte nutidsförankrat. Medan flertalet av lokala aktörer gräver ner sina ledningsnät för att undvika problem vid extrema vädersituationer planerar Svenska kraftnät en luftledning av denna storlek. Med sin ledningsgata kan en sådan ledning om det vill sig illa ödelägga en hel fastighet. Allt går inte att värdera i pengar även om fastighetsinnehavaren får ersättning för intrånget. Det går heller inte att bortse från riskerna med strålning av elektriska och magnetiska fält runt en sådan ledning som kan påverka människor och djur långt från ledningen. Varför utsätta boende och natur för sådana risker när det går att anlägga en markkabel i stället. Man bör heller inte ställa ekonomiska aspekter i motsats till människor och naturvärden. En eventuell vinst i dag kan kanske betyda en lika stor eller större förlust för våra barn som då får försöka reda i det som deras föräldrar ställt till. Man är ju förhoppningsvis inte den sista generationen som lever på vårt jordklot och har därmed ett ansvar gentemot våra efterkommande. Ett gammalt talesätt från de nordamerikanska indianerna lyder. "Vi har bara lånat jorden av våra barn". Ett nog så passande talesätt som stämmer väl i dag också. Man hoppas att ledande personer i Svenska kraftnät omprövar beslutet om luftledning och i stället beslutar om att förlägga den aktuella sträckan under jord med en jordkabel. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I avsnitt 3.11 i denna samrådsredogörelse bemöter Svenska kraftnät den uppkomna oron för strålning och i avsnitt beskrivs hur markägare ersätts för det intrång som en ny ledning innebär. #160 och 277 LRF Madesjö Oskar menar att samrådsutskicket varit bristfälligt då många sakägare som kan beröras av en ny kraftledning har inte fått någon information från Svenska kraftnät, vilket innebär en risk att man missar möjligheten att yttra sig i detta skede av samrådsförfarandet. Tiden mellan inbjudan och möten var också väldigt kort, dessutom borde remisstiden varit längre då den löper över semesterperioden, vilket också är en period med mycket arbete för lantbruksföretagare. 67/210

68 Man är kritisk till att samrådsunderlaget inte tar upp någon information kring nedgrävd likströmskabel. Man hänvisar till att NordBalt-kabeln efter påtryckningar gick bra att gräva ner. Nedgrävningen innebar också att berörda markägare blev mindre negativt inställda till arbetet än vid dragningar med luftledning. Även SydVästlänken har gått bra att gräva ner som likströmskabel på en stor del av sträckan. Fördelarna med nedgrävd kabel är stora då jordbruksmark kan användas utan inskränkningar och skogsmark endast tas ur bruk på mindre ytor och man slipper återkommande trädsäkringar i ledningsområdet. LRF Madesjö Oskar förordar därför att kraftledningen - byggs som nedgrävd likströmskabel, som i möjligaste mån ska samförläggas med befintlig infrastruktur för att minimera intrång. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller tycker att samrådsförfarandet har haft brister. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #186 och 187 E.ON Elnät upplyser om att de har ett lokalt elnät och ett regionalt elnät inom de föreslagna sträckningarna. Lokalnätet består bland annat av låg- och högspänningsledningar både i mark och i luft, samt transformatorstationer. E.ON Elnät har rättigheter som kommer att beröras av den planerade kraftledningen. Rättigheterna kan bland annat bestå av inskrivna och oinskrivna servitut, ledningsrätt eller rättigheter som grundar sig på de allmänna avtalsvillkoren (NÄT 2012K) som gäller mellan elnätsföretaget och kunder som är anslutna till elnätet. E.ON Elnät yrkar att bolagets rättigheter beaktas i kommande beslut avseende den planerade kraftledningen. Om den nytillkommande ledningen ska förläggas inom rättighetsområde för E.ON Elnäts ledningar och det sker en påverkan på hur E.ON Elnäts rättighet kan bedrivas i framtiden så ska skriftligt medgivande inhämtas från rättighetsinnehavaren alternativt korsningsavtal tecknas samt anläggningsavtal vid parallellgång tecknas. För arbete under och bredvid kraftledningar gäller särskilda bestämmelser och både Starkströmsföreskrifter, Elsäkerhetsanvisningar och Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar måste iakttas. Innan arbete i ledningsområden påbörjas är det viktigt att kontakt tas med av E.ON Elnät angivna kontaktpersoner för utväxling av Elsäkerhetsföreskrifter (ESA). Detta gäller även vid detaljprojekteringen. 68/210

69 E.ON Elnät förutsätter att Svenska kraftnät tar hänsyn till ovan lämnade synpunkter, att befintliga anläggningar kan vara kvar i sitt nuvarande läge, samt att bolaget inte drabbas av några kostnader till följd av Svenska kraftnäts planerade ledning. Efter att ett huvudalternativ för ledningens sträckning har utsetts kommer ett nytt samråd att genomföras. Svenska kraftnät kommer då att bjuda in samtliga nätägare som berörs av huvudalternativet. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet att verka för en god kontakt och ett smidigt samarbete med E.ON. Svenska kraftnät följer de anvisningar och bestämmelser som gäller vid arbete under och bredvid kraftledningar. #191 och 557 Södra skogsägarna, Kalmarsunds skogsbruksområde anser att 400 kv-ledningen mellan och ska utgöras av markkabel med likström längs med hela den planerade linjesträckningen. Markkabel med likström kan med fördel placeras längs med infrastruktur såsom vägar eller under befintliga luftledningsgator. Man framhåller i sitt yttrande följande argument för detta: > Använd ny teknik som finns tillgänglig för att kunna transportera likström i markkabel. > Värdefull och produktiv skogsmark tas ur produktion för avsevärd tidsperiod framåt. > Den ekonomiska ersättningen för markintrånget motsvarar en bråkdel av vad skogsmarken producerar under aktivt brukande. > Ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogsmarken förhindras, då skogsskiften klyvs av breda luftledningsgator där ledningsgatan kan uppgå till 50 meters bredd med tillägg för sidområden för kantträd ca 30 meter. > Minskat marknadsvärde för de fastigheterna som får eller redan har flera markintrång av exempelvis luftledningsgator. > Skogsmarken i Sverige och det som skogen genererar utgör en av grundpelarna i svensk ekonomi. > Skogen har en framträdande betydelse i bindandet av koldioxid. > Skogen utgör en rekreationsplats för många människor som bor på landsbygden och tätorter. Ett skogligt landskap av luftledningsgator med starkströmsledningar skapar förändrad landskapsbild och skogens naturliga kulturmiljöer försvinner. > Rädsla och oro för strålning och elektriska och magnetiska fält hos boende och människor som vistas i närheten av luftledningar med starkström. 69/210

70 > Användande av fundamentslipers som innehåller kreosot, innebär direkta risker för spridning av miljöfarliga ämnen till grundvatten och skogsmarken. De flesta skogsägare är certifierade och tillåter inte kreosot i naturen. Om Svenska kraftnät väljer att anlägga markkabel ser Södra Kalmarsunds skogsbruksområde det angeläget att i ett tidigt skede hjälpa till med att skapa markägarträffar för att tillsammans kunna hitta stråk i landskapet där markkabel gör minst åverkan. Lokal kännedom om problem och möjligheter gällande markförhållanden i jord och skogsmark bör ge rationella och snabba lösningar. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland skogens olika värden, för att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält och användningen av kreosot på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt I avsnitt 3.10 kan läsas varför och i vilka situationer Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerat trä. #198 Långasjö Sockenråd och Långasjö Föräldrastyrelse skriver i ett gemensamt yttrande att man länge försökt få till stånd en bättre cykelförbindelse mellan Långasjö/Harebo och Emmaboda då nuvarande väg 120 kan inte anses trafiksäker för cyklister. Man förordar en nedgrävd likströmsledning, som man menar innebär en åtta meters bred hårdgjord väg, utmärkt att cykla på, mellan Emmaboda och Långasjö/Harebo. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #208 Göttorps idrotts- och bygdeförening anser att det finns många mindre hus (bostad, fritidshus, torp) längs planerade sträckningar som kommer mycket nära led- 70/210

71 ningarna och att dessa inte blir kallade som sakägare då deras tomt inte berörs. Man menar vidare att en ledning inom såväl alternativ A1-3 respektive alternativ B blir ödesdigert i detta blandade jordbruks- och skogslandskap. Djurinnehavet är mycket stort varför jordbruksmarken är mycket värdefull och utnyttjas fullt ut. Skogen är ett viktigt komplement på intäktssidan. En 52 meter bred skogsgata som nästan blir 80 m bred inklusive sidoområden leder till stora bortfall för de relativt små skogsarealer som är normala i Västerbygden. Man är även orolig för den kraftigt ökade elektriska och magnetiskastrålningen, både för människor och djur, och uppmanar till en tilllämpning av försiktighetsprincipen. Göttorps idrotts- och bygdeförening uppmanar Svenska kraftnät att nyttja alternativa lösningar där en markförläggning av likströmskabel används, dvs. samma teknik som används i delar av SydVästlänken, då man ser följande fördelar med detta: > Mindre förändring av landskapsbilden > Mindre markintrång för den enskilda markägaren > Möjlighet till bibehållen framtida avkastning på fastigheten (skog) > Minskad exponering för strålning och magnetfält. För oss som bor i berörda områden finns en stor oro eftersom det i nuläget inte är klarlagt hur detta påverkar människan på sikt. > Större möjlighet till samförläggning med annan infrastruktur (vägar, järnvägar befintliga ledningar etc.) vilket hushållar med markresurserna på ett effektivare sätt. > Större engagemang och mindre protester. > Möjlighet till mer arbete för lokala entreprenörer som redan är etablerade i området. I avsnitt 3.13 beskrivs hur samrådet hanterats och på vilket sätt de fastighetsägare som inte är direkt berörda av utredningsområdet för ledningen blivit inbjudna till samrådet. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland det bortfall av produktiv skogsmark som de olika alternativen medför. Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Vi har även tagit fram en policy för magnetfältsnivåer kring våra ledningar. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt /210

72 Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #220 Långasjö Sockens Hembygdsförening meddelar att man har fått många oroliga förfrågningar angående den föreslagna luftledningen. Man menar att intrånget för berörda markägare skulle bli stort och att allmänheten är orolig för risken med gifter och strålning. Man förordar ett alternativ med nedgrävd likströmskabel och menar att ett utarbetat förslag med likströms markkabel skulle kunna få ett positivt mottagande till skillnad från det som nu föreligger. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält och miljöpåverkan på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Gällande miljöpåverkan vidtar Svenska kraftnät åtgärder vid arbete inom vattenskyddsområden för att inte riskera att läckage från maskiner förorenar grundvattnet. Svenska kraftnät använder sig även av kreosotimpregnerat trä i stolparnas fundament. I avsnitt 3.10 kan läsas varför och i vilka situationer Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerat trä. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #236 LRF Bäckebo Kråksmåda LRF avdelning har synpunkter på samrådsinbjudan och tidsperiod för samråd. Man förordar nedgrävd likströmskabel och om möjligt samförläggning. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller tycker att samrådsförfarandet har haft brister. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #237 LRF Ronneby kommungrupp anser att det rationella brukandet av marken kommer att försvåras och produktionsbortfall uppstå för markägarna. 72/210

73 Man menar att påfrestningarna för markägarna inte enbart är ekonomiska utan att man måste väga in psykosociala aspekter då bärigheterna minskar på de fastigheter som ägts i flera generationer. Man lyfter även fram oron avseende elektriska och magnetiska fält för dem som lever och verkar i närheten av högspänningsledningar. LRF Ronneby anser att markkabel är det bästa eftersom det ger det minsta intrånget för markägaren. #240 LRF Tingsryd kommungrupp anser att en ny luftburen växelströmsledning tar alldeles för mycket produktiv mark i anspråk, både skogs- och jordbruksmark och bostäder. Förutom markanspråket upplyser man även om den oro som finns för strålning och magnetfält kring en luftburen växelströmsledning. Man förordar istället en nedgrävd likströmskabel längs befintlig infrastruktur eftersom att de anser att sträckan är en transportsträcka som fungerar med likström. till #237 och #240 I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät väga samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland bortfallet av produktiv mark. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #245, #529 Madesjö Örsjö Kristivalla Hembygdsförening yttrar sig angående ledningsdragningen inom kommun. Man menar att det självklara valet för ledningsdragningen bör vara en markkabel eftersom detta ger minsta möjliga omgivningspåverkan för t.ex. boendemiljö, landskapsbild och oro för strålning och magnetfält. Man anser att befintlig infrastruktur i största möjliga mån bör följas för att minska intrånget i naturen. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #246 LRF Älmeboda anser att en ny luftburen växelströmsledning tar alldeles för mycket produktiv mark i anspråk, både skogs- och jordbruksmark. Förutom markan- 73/210

74 språket upplyser man även om den oro som finns för strålning och magnetfält kring en luftburen växelströmsledning. Man förordar istället en nedgrävd likströmskabel mellan och. I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät väga samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland bortfallet av produktiv mark. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #303 Emmaboda samhällsförening är en ideell förening som representerar Emmaboda tätorts innevånare och som verkar för ett trevligare samhälle. Föreningen är mycket negativ till en dragning av den planerade ledningen söder om Ubbemålasjön (alternativ B) eftersom det skulle påverka ett område som används mycket för rekreation och friluftsliv av samhällets innevånare. En ny kraftledning skulle även påverka boendemiljöer och skog och natur negativt. Man ser hellre alternativ A som mer realistiskt och bäst lämpat. Eventuellt kan alternativ B vara tänkbart om ledningen grävs ner. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om friluftsområdet i närheten av Emmaboda och har noterat föreningens synpunkter kring de olika alternativen. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #306 Boda Glasbruk samhällsförening förordar i första hand att ledningen grävs ned, i andra hand att ledningen grävs ner när den passerar samhällen och i tredje hand att ledningen flyttas norrut mot Hermanstorp. En markkabel bedöms av samhällsföreningen tillföra lokala arbetstillfällen och mindre skadegörelse på skog, mark, bostäder och människor. Syftet med en ny starkströmsledning ifrågasätts. Turismen vid Boda Glasbruk befaras påverkas negativt, liksom boendemiljön och naturleder. Boda Glas- 74/210

75 bruk är med sina verksamheter en av Emmaboda kommuns största turistorter. Samhällsföreningen uttrycker även oro för strålning och magnetfält. Svenska kraftnät har noterat det som föreningen förordar och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja huvudalternativ. Den nya ledningen planeras som en växelströmsluftledning. Vi är medvetna om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. En utförlig förklaring till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt i kapitel 5. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland påverkan på boendemiljöer och turism och friluftsliv. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. #312 Öjasjöns fiskevårdsförening Fiskevårdsföreningen och andra berörda föreningar har inte blivit kallade till samråd och man ifrågasätter detta och tycker att samrådet bör tas om. Man är även oerhört förvånade att det finns med alternativ som innebär skapande av helt nya kraftledningsgator eftersom man anser att det redan finns för många kraftledningsgator i Ringamåla, och speciellt över Öjasjön. I alternativ L täcks hela sjön av ledningsgator och magnetfält. Utifrån detta kräver man att den nya ledningen byggs som markkabel. Om detta inte är möjligt vill man att ledningen placeras i redan befintliga ledningsgator och sambyggs. Därefter presenterar man fördelar med markkabel samt negativa konsekvenser av helt nya ledningsgator. Bl.a. nämner man att i Hökaböle-Kullmåla skulle vägen korsas av tre stora ledningar på en kort sträcka (alternativ H/I, reds anm.), naturreservatet i Loberget och Ire naturskola skulle få kraftledningen inpå knutarna (alternativ H, reds anm.) samt att möjligheterna att bruka skogen försämras, värdet på fastigheter minskar och friluftslivet kring Öjasjön och Ringamåla försämras. Svenska kraftnät beklagar om föreningen inte tycker att samrådsinbjudan hanterats på rätt sätt. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Vi har även noterat att ni föredrar att ledningen sambyggs längs befintlig gata, liksom varför man anser att alternativ H inte är lämpligt. 75/210

76 #323 LRF Södra Sandsjö motsätter sig en ny 400kV luftledning genom sockens skogs- och åkermark och förespråkar istället andra alternativ som nedgrävning. Medlemmarna kommer att drabbas hårt av en ny stor ledning då de små fastigheternas värde kommer att påverkas negativt. En framtida levande landsbygd blir svår att förverkliga med ledningar i närområdet och en oviss strålningseffekt från området. En ny ledning ger även en osäker möjlighet till nybyggnad inom ledningsområdet. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Berörda markägare ersätts i flera olika steg. Ersättningen för den värdeminskning som ledningen medför på fastigheten utgår från 4 kap. expropriationslagen vilken säger att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen i fastigheten marknadsvärde, plus ett påslag på 25 procent. Mer utförligt om hur markägare ersätts kan läsas i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt #328 Södra, förtroenderåd Karlshamn och Ronneby Södra förtroenderåd menar att markägarna blivit dåligt informerade, skogsmarken i området är viktig för gårdarnas ekonomi och bör inte belastas av fler ledningar samt att markkabel borde vara enda alternativet. Man bör använda befintliga ledningsgator. Rådet ställer sig även frågande till strålningen från en luftledning och hur den påverkar. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller inte känner sig informerade på ett bra sätt. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Skogens värde och betydelse som naturresurs tas med i bedömningen av ledningens konsekvenser genom att vi bedömer påverkan på naturresurser. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. 76/210

77 I avsnitt 3.11 i denna samrådsredogörelse bemöter Svenska kraftnät den uppkomna oron för strålning. #339 Tranemålastiftelsen Stiftelsen disponerar en gård och ca 230 ha skogsmark i nordvästra Blekinge. Stiftelsen har som ändamål att främja vetenskaplig forskning och fullgör detta genom att ställa mark till förfogande och genom att stödja forskning ekonomiskt. Skogsbruk utgör en viktig del av stiftelsens ekonomi. Stiftelsens inriktningsbeslut säger bl.a. att kulturlandskapet kring gården ska bevaras och vårdas och att skogslandskapets naturvärden är särskilt viktiga. Stiftelsen anser att den planerade ledningen ska grävas ner och att man ska använda befintliga ledningsgator. Argumenten för detta är att det har gjorts i tidigare projekt, det är skonsammare för skogsbruk, landskapsbild, natur- och kulturvärden etc., man minskar risken för stormfällningar i nyupptagna eller breddade ledningsgator samt totalkostnaden och genomförandetiden för projektet bedöms minska, jämfört med att bygga ledningen som en växelströmsluftledning. Stiftelsen finner det anmärkningsvärt att Svenska kraftnät avfärdat nedgrävningsalternativet redan i detta tidiga skede, innan MKB har genomförts. Därefter redogör stiftelsen för hur deras marker berörs av de olika varianterna av alternativ J (man visar även detta på bifogade kartor) och framför att man vill att Svenska kraftnät väljer alternativ I eller H, framför alternativ J. Stiftelsen motsätter sig helt alternativ J2 med argumenten att detta kommer att medföra stort intrång i värdefull skogsbruksmark och att alternativet, beroende på exakt lokalisering, riskerar att skada naturvärden i Brohejans våtmark, vilka stiftelsen har skapat och utforskat. Brohejans våtmark har anlagts med statligt stöd och här finns ett rikt djurliv, bl.a. fåglar. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät har noterat stiftelsens synpunkter och argument för val av alternativ och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. Vi kommer i det fortsatta arbetet att bl.a. undersöka om det finns några områden som är extra känsliga med avseende på fåglar. #344 LRF Kättismåla/Flymen anser att markkabel är att föredra framför luftledning av följande skäl: 77/210

78 > En produktionsyta motsvarande ha skogsmark blir improduktiv, vilket motverkar våra möjligheter att producera grön energi och minska CO2- belastningen. > Markkabel har kortare byggtid (färre överklagningar). > En markkabel ger också jobb lokalt och genererar mindre intrång. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #365 Elöverkänsligas förening i Blekinge län meddelar att det i området för den planerade högspänningsledningen bor tre svårt elöverkänsliga personer som efter långvarigt sökande funnit boende som de tål. Fortsatt utbyggnad av det mobila bredbandsnätet, Rakel, och ytterligare mobilsändare, har försämrat deras livsmiljö. Ytterligare belastning genom nya högspänningsledningar i området skulle troligen göra livet helt outhärdligt för dessa människor och de skulle sannolikt tvingas flytta. I området bor också flera barnfamiljer och unga par, som inom en snar framtid kommer att få barn. Det är känt att barn, som exponeras för starka elektriska och magnetiska fält nära högspänningsledningar eller ställverk, löper förhöjd risk att drabbas av barnleukemi. Elöverkänsligas förening anser därför att ytterligare tillskott av elektromagnetism i området inte kan accepteras. Måste ytterligare en högspänningsledning byggas genom Ringamåla, måste det ske på ett sådant sätt att ingen ytterligare ökning av elektromagnetism tillåts. Svenska kraftnät har noterat att det bor människor med elöverkänslighet i området. En elektrisk högspänningsledning alstrar oundvikligen elektriska och magnetiska fält. Dessa avtar med avståndet från ledningen. Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten och har tagit fram en policy för magnetfältsnivåer kring våra ledningar. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt #367, 547 Södra skogsägarna, Tingsryds/Linneryds skogsbruksområde Ordföranden samt vice ordföranden förmedlar att medlemmarna i föreningen känner oro över den planerade ledningen. Många känner sig inte kallade utan har endast läst om ledningen i tidningen. Det man är orolig för är att man inte kommer att kunna bruka sin skog på ett bra sätt, för strålning, för att fastighetsvärdet sjunker, för landskapsbilden, för att en ledning berör fastigheten under väldigt långt tid och för livsmiljön. 78/210

79 Man förespråkar att ledningen grävs ner i befintlig ledningsgata eftersom det gör mindre påverkan på skogsmarken och gynnar lokal sysselsättning. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller inte känner sig kallade på ett rättmätigt sätt. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt I avsnitt 3.11 i denna samrådsredogörelse bemöter Svenska kraftnät den uppkomna oron för strålning och i avsnitt beskrivs hur markägare ersätts för det intrång som en ny ledning innebär. En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellförläggning, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark, då landskapsbilden redan är påverkad av befintlig luftledning. Svenska kraftnät har noterat att föreningen förespråkar att ledningen ska grävas ner. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #377 LRF Ringamåla är kritiska till samrådsinbjudan i och med att berörda föreningar inte blivit kallade till samråd. Man är även kritisk till en ny kraftledningsgata då man anser att det redan finns för många kraftledningsgator i det aktuella området. LRF Ringamåla kräver därför att Svenska kraftnät i första hand använder sig av markkabel och i andra hand sambygger i befintliga ledningsgator. Man framhåller följande fördelar med markkabel: > Landskapsbild förändras inte > Natur och kulturmiljön påverkas minimalt > Rekreation och friluftsliv påverkas inte > Oron för strålning försvinner. Befintlig livsmiljö bevaras. > Förkortad byggtid (minimerar antal överklaganden) > Minimalt med markintrång > Lokal sysselsättning (schaktentreprenörer) LRF Ringamåla framför följande negativa konsekvenser med en ny ledningsgata: 79/210

80 > Produktionsskog med hög bonitet försvinner. Man är kritiska till att konsekvenserna bedöms små i samrådsunderlaget. > Små skiften. Flera markägare är redan berörda av redan befintliga kraftledningar. Med ytterligare en ny kraftledning styckas tidigare goda skogsskiften sönder totalt. > Enligt rykten lär kreosot förekomma vid byggandet av nya stolpar. En sådan miljöbelastning accepterar vi definitivt inte. > En korrekt intrångsersättning, för nya och breddade linjegator, bör utgöras av ett arrende för linjegatans hela livstid. Då speglas bättre de samhällsekonomiska förlusterna, p.g.a. utebliven skogsproduktion under kanske år. > Boendemiljön för många försämras. I ett område Långeboda, Högaböke och Kullemåla är ett flertal familjer bosatta som skulle få ytterliga en kraftledning som korsar området. > Miljö, natur och kulturvärden påverkas negativt. Naturreservatet i Loberget och Ire Naturskola kommer att få kraftledningen in på knutarna. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät att beakta den påverkan på skogens värden som en ny ledning innebär. I samrådsunderlaget för det valda huvudalternativet och i den slutgiltiga MKB kommer konsekvenserna på dessa värden att beskrivas och bedömas enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, vilka bl.a. tar hänsyn till områdets bonitet. Svenska kraftnät har noterat LRF Ringamålas synpunkter om kreosotimpregnerat trä i stolparna. Ett mer ingående svar kring vår användning av kreosot finns i avsnitt Berörda markägare ersätts i flera olika steg. Ersättningen för den värdeminskning som ledningen medför på fastigheten utgår från 4 kap. expropriationslagen vilken säger att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen i fastighetens marknadsvärde, plus ett påslag på 25 procent. Mer utförligt om hur markägare ersätts kan läsas i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät har noterat de specifika uppgifterna om påverkan längs alternativ H, I och J. 80/210

81 #380 ERISgården yrkar för att alternativ J utesluts och att ledningen förläggs som jordkabel för likspänning i stället för luftledning och att dragningen blir längs den befintliga 400 kv ledningen. ERISgården rehab och konferenscenter är specialbyggt för elöverkänsliga. I den gällande översiktsplanen för Karlshamns kommun tillåts inga nya strålningskällor och magnetfält inom 5 km från ERISgården. ERISgården anser att en ledning enligt alternativ J strider mot FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ERISgården beklagar att de inte blivit informerade om den planerade ledningen trots att de är direkt berörda av alternativ J. ERISgården undrar även vad gränsvärdet 0,4 mikrotesla baseras på. Svenska kraftnät har noterat ERISgårdens synpunkter. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt #396 LRF Backaryd Öljehult anser att brukandet av marken kommer att försvåras och produktionsbortfall uppstå för markägarna. Påfrestningarna för markägarna är inte enbart ekonomiska utan man måste även väga in psykosociala aspekter då bärigheterna minskar på de fastigheter vilka ägts i flera generationer. Det finns också en oro avseende elektriska och magnetiska fält för dem som lever och verkar i närheten av högspänningsledningar av denna kaliber. Man förespråkar därför markkabel som även bedöms ge mindre intrång, mindre skogsröjning mm. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland bortfall av produktiv skogsmark. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #403 LRF Tingsås förordar en nergrävd markkabel med likström som man menar är ny modern teknik. Man uppmanar även Svenska kraftnät att bygga en bra skogs- 81/210

82 bilsväg över kabeln så att detta blir något positivt istället för att göra intrång på äganderätten. Man framhåller följande skäl för detta: > Minskar intrånget! Äganderätten. > Ägande och rationellt brukande försvåras Produktionsbortfall > Oro för strålning och magnetfält, livsmiljön > Landskapsbilden > Växelström luftledningar (gammal teknik) Likström markkabel (ny teknik som finns idag) > Markkabel = lokal sysselsättning, mindre intrång > Förkortad byggtid med markkabel färre överklagningar Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #412,636 LRF Sydost, lokalavdelning Ljuder-Ekeberga-Hovmantorp LRF Sydost meddelar att medlemmar och fastighetsägare som är berörda inte har fått information eller kallelse till samråd och de som har fått det har uppfattat det som ett reklamutskick. Berörda medlemmar motsätter sig inte en säker och effektiv eldistribution men förordar kabelnedgrävning framför luftledning och att befintliga ledningsgator utnyttjas. Det skulle innebära minskat intrång, lägre produktionsförluster, inte hotfull eller förfulad närmiljö. LRF:s lokalavdelning håller med om synpunkter on och insisterar på att 400 kv-ledningen grävs ner som kabel och att information till berörda markägare görs på bättre sätt. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller tycker att samrådsförfarandet har haft brister. Ett mer utförligt svar om samrådsinbjudan finns under avsnitt 3.13 i denna samrådsredogörelse. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #424 Långasjö Sockenråd upplyser om att det genom byarna Brunamåla, N. Harebo, Skallebo och Sibbahult redan idag går en 400 kv-ledning och att ännu en luftledning skulle innebära ytterligare ett stort ingrepp i landskapet. Man menar att värdefull 82/210

83 skogsmark måste avverkas och göras obrukbar för oöverskådlig framtid och att de berörda byarna och fastigheterna utsätts för elektriska och magnetiska fält med okända hälsoeffekter. Sockenrådet anser att luftledning är en föråldrad teknik för kraftöverföring. Långasjö Sockenråd förordar därför en överföring via markkabel, som även om det innebär högre kostnader, anses vara en god investering för framtiden eftersom det medför minskad miljöpåverkan, eliminerad strålning och långsiktiga fördelar för bygdens näringsverksamhet. I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät att väga samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland bortfallet av produktiv mark och för- och nackdelar med att placera ledningen jämte en befintlig ledning eller i ny skogsgata. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #433 LRF kommungrupp förordar att kraftledningen - byggs som nedgrävd likströmskabel, som i möjligaste mån ska samförläggas med befintlig infrastruktur för att minimera intrång. Man menar även att samrådsförfarandet varit bristfälligt då många markägare som kan komma att beröras av de föreslagna ledningarna inte fått någon information av Svenska kraftnät. Man är även kritisk till att samrådstiden förlagts till semesterperioden och en för lantbrukare intensiv period. Samrådsunderlaget anses vara bristfälligt på då det inte alls berör alternativet med nedgrävd likströmskabel istället för växelström, detta trots att man kunnat bygga stora delar av SydVästlänken och hela NordBalt-kabeln som nedgrävd likströmskabel. Fördelarna med nedgrävs likström anses vara: > Acceptansen från markägare blir betydligt större med ett engångsintrång i form av en nedgrävd kabel, vilket sparar tid för Svenska kraftnät och sparar resurser för staten då det blir färre överklaganden och handräckningsfall m.m. > En större del av arbetet kan utföras av lokala entreprenörer, vilket genererar arbetstillfällen och en större del av investeringens värde stannar inom landet. 83/210

84 > Svenska kraftnät får en mindre yta att röja med jämna intervall, man slipper också kostnaden för framtida trädsäkring i ledningsgatans närområde och drabbade markägare får mindre ytor som berörs av intrång. En ny luftburen växelströmsledning skulle ta stora arealer mark i anspråk, vilket innebär att brukande omöjliggörs på berörd skogsmark och försvåras på jordbruksmark. För enskilda näringsidkare kan det t.o.m. i något fall innebära att man tvingas upphöra med sin verksamhet om en bred ledningsgata trasar sönder fastigheten och bara lämnar smala markremsor kvar. Detta uppvägs inte av den intrångsersättning som de drabbade får del av. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller tycker att samrådsförfarandet har haft brister. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnäts upphandlar byggande av ledningar. Upphandlingarna ska göras enligt reglerna i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland bortfall av produktiv skogsmark. #434 LRF Karlshamn anser att byggnation av en 400 kv-ledning är ett mycket kraftigt ingrepp i den privata äganderätten för de markägare som drabbas. Man skriver vidare att många markägare inte känt sig kallade till Svenska kraftnäts samrådsmöten och att genomförandet av dessa samrådsmöten inte var bra. LRF Karlshamn begär att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöksnäring, natur- och friluftsliv mm där ledningen dras fram. Kalkylen ska jämföra alla alternativ såsom sjökabel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Man menar att det inte är tillräckligt att enbart räkna in produktionskostnaden, utan alla slags kostnader måste redovisas över hela livslängden. LRF Karlshamn vill att kraftledningen läggs som sjökabel eller markkabel längs med befintlig infrastruktur i området, vilket gör att ingreppet blir så litet som möjligt för de drabbade markägarna. Om sjö- eller markkabeltekniken inte kan komma på tal i detta fall så förespråkar LRF Karlshamn en sambyggnation med befintliga kraftledningar med s.k. julgransstolpar. 84/210

85 Man vill också att Svenska kraftnät tar stor hänsyn till människors oro för elektriska och magnetiska fält. Även för denna aspekt anses användande av ny teknik med likström vara fördelaktigt. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan eller tycker att samrådsförfarandet har haft brister. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnäts uppdrag är att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet liksom att utforma och dimensionera stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och kontinenten (prop. 2008/09:163). Det ingår med andra ord i Svenska kraftnäts uppdrag att beräkna och bedöma var det behövs nya ledningar och med vilken teknik de ska byggas för att stamnätet även i framtiden ska vara driftsäkert och klara elmarknadens behov. För att få tillstånd att bygga en ny ledning krävs dock koncession, vilken prövas av Energimarknadsinspektionen. Inom koncessionsprövningen kommer man då att bedöma vilken samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. Se även avsnitt 3.9 för kommentar kring efterfrågan på en samhällsekonomisk analys. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Vi har även tagit fram en policy för magnetfältsnivåer kring våra ledningar. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt #443 Friluftsfrämjandet Region Öst förordar följande alternativ: > Emmaboda: alternativ A3 > Emmaboda Konga: alternativ E2 > Konga Mien: alternativ F > Mien Ulvshalen: alternativ I > Ulvshalen : alternativ K Friluftsfrämjandet Region Öst önskar även information om hur biologisk mångfald i ledningsgatorna ska värnas, hur Svenska kraftnät säkerställer att underleverantörer 85/210

86 och entreprenörer har den kompetens som krävs för att undvika skador på naturmiljön och förutsätter att Svenska kraftnät återställer skador från anläggningsarbetet så att naturen kan återhämta sig. Friluftsfrämjandet menar även att påverkan av elektriska och magnetiska fält borde redovisas som en stor påverkansrisk samt att information saknas om var elen som ska transporteras i ledningarna kommer ifrån. Svenska kraftnät tackar för föreningens synpunkter kring förordat alternativ och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med att välja huvudalternativ. Inför byggandet av ledningen kommer vi att upprätta en åtgärdsplan för mark och vatten. Planen kommer bl.a. tydligt att visa på kartor var särskild hänsyn till naturvärden ska tas och på vilket sätt. Planen ska följas av alla entreprenörer som arbetar inom och i anslutning till ledningsgatan. Efter att ledningen har tagits i bruk kommer skötselplaner att upprättas för skötseln av ledningsgatorna. Dessa kan anpassas för att t.ex. gynna biologisk mångfald i ledningsgatan. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. Den planerade ledningen kommer att ingå i det svenska stamnätet för el. I stamnätet transporteras el från samtliga anslutna producenter och elen går inte att särskilja under ledningstransporten. #445 Midingsbygdens Bygdegårdsförening äger fastigheten Gäddeviksås 1:48 som är belägen inom utredningsområdets alternativ G. Bygdegården i Gäddeviksås är en av Mienområdets viktigaste mötesplatser och här arrangeras informationsmöten, kurser, gymnastik, teater och privata fester. Utredningsalternativ G innebär en förläggning av luftburen kraftledning mycket nära Bygdegården, vilket Bygdegårdsföreningen inte anser är acceptabelt. Man menar vidare att utredningsalternativ G medför en stor oro bland lokalbefolkningen för strålning och magnetfält, att livsmiljön i området kommer att påverkas mycket negativt. Man upplyser även om att Mienområdet har höga natur- och kulturvärden och är av riksintresse för naturvård, turism och det rörliga friluftslivet. Istället för en luftledning förordar Midingsbygdens Bygdegårdsförening en markförlagd likströmskabel som förläggs i kraftledningsgatan för den befintliga 400 kv- ledningen. Svenska kraftnät tackar för informationen om bygdegården i Gäddeviksås, liksom om Mienområdets övriga höga värden. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt /210

87 Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #447 Blekinge orienteringsförbund har inga synpunkter på föreslagna ledningsdragningar. #469 Södra skogsägarna ansluter ca skogsägare i södra Sverige. Södra inser vikten av tillräcklig kapacitet i överföringsnät och behovet av ett förstärkt stamnät. Man är med andra ord inte emot utbyggnad av infrastrukturen i området. Man anser dock att samrådsunderlaget har stora brister eftersom det saknas alternativ till luftledning liksom kostnadsjämförelser mellan nedgrävd likströmskabel och växelströmsluftledning. Man anser även att Svenska kraftnät inte har gjort några samhällsekonomiska analyser som inkluderar hur skogs- och jordbruk, fastighetsägare och boende påverkas. Man tycker att framtiden kräver teknik som minimerar markintrånget och man uppmuntrar samförläggning av all infrastruktur i samhället. Södra menar att det finns bra exempel då nedgrävd likströmskabel har skapat en bra dialog med markägare, stimulerat lokal sysselsättning och minskat genomförandetiden av ledningsprojekt. Man anser att förstahandsvalet för utbyggnad av stamnätet alltid ska vara nedgrävd likström eftersom det ger minskat intrång, ingen strålning, minskad störning för jordoch skogsbruk samt snabbare genomförande. Södra har under senaste åren deltagit i samråd för flera ledningar, exempelvis Syd- Västlänken, NordBalt och Ekhyddan Barkeryd och man tycker generellt att Svenska kraftnät har lyckats utveckla bra mötesformer och samråd för att på ett positivt sätt bemöta markägare och berörda. Däremot tycker man inte att samrådet har fungerat för denna ledning. Man tycker att inbjudan till samrådet kom sent och att inbjudan var utformad så att den av många uppfattades som reklam. Man hävdar även att många markägare inte fått inbjudan och att det därför fortfarande kan finnas markägare som är ovetande om att de berörs. Dessa uppgifter har man inhämtat från markägarkontakter vid möten som Södra och LRF anordnat. Södra anser därför att samrådet måste göras om och kompletteras med ett fördjupat underlag och en heltäckande konsekvensanalys. Man anser att Svenska kraftnät underskattar påverkan på skogen och den negativa effekt en ledning har för den enskilda markägarens brukande av sin mark. Vidare belyser man skogens betydelse för omställningen till ett hållbart samhälle vilket gör det angeläget att minska intrånget på skogs- och jordbruksmark. Man hänvisar till den 87/210

88 framtida samhällsutvecklingen som man förutspår kommer att innebära ökat markanspråk för infrastruktur och man tycker att det är orimligt att enskilda markägare ska drabbas för att inte samhället och Svenska kraftnät har tillräcklig framförhållning. Man anser att beskrivningen av effekter för skogs- och jordbruk, boende och landsbygdsföretagare saknas i samrådsunderlaget. Man uppmärksammar även att upprepade och ackumulerade intrång på samma fastighet inte kompenseras genom nuvarande ersättningssystem. Därefter redovisar man hur mycket skogsmark man beräknat kommer att tas i anspråk av den planerade ledningen, hur stort virkesförråd detta motsvarar, hur mycket koldioxid detta i så fall binder. Man hänvisar även till en rapport, Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark, framtagen av Skogsstyrelsen i samarbete med Energimarknadsinspektionen och beräknar utifrån sina egna beräkningar och vad som anges i rapporten hur stort ekonomiskt bortfall den planerade ledningen innebär för skogsnäringen. Utifrån detta, liksom att SydVästlänken och NordBalt byggs som nedgrävda likströmskablar, argumenterar Södra för att det ska användas nedgrävd likströmskabel på längre sträckor när stamnätet byggs ut. Förutom ovan nämnda argument för nergrävd kabel anser man även att nedgrävning skapar lokala arbetstillfällen. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnäts uppdrag är att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet liksom att utforma och dimensionera stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och kontinenten (prop. 2008/09:163). Det ingår med andra ord i Svenska kraftnäts uppdrag att beräkna och bedöma var det behövs nya ledningar och med vilken teknik de ska byggas för att stamnätet även i framtiden ska vara driftsäkert och klara elmarknadens behov. För att få lov att bygga en ny ledning krävs koncession, vilken prövas av Energimarknadsinspektionen. Inom koncessionsprövningen kommer man då att bedöma vilken samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. Se även avsnitt 3.9 för kommentar kring efterfrågan på en samhällsekonomisk analys. Svenska kraftnät har noterat att Södra uppmuntrar samförläggning av infrastruktur. 88/210

89 Svenska kraftnät beklagar att Södra anser att detta samråd har genomförts på ett sämre sätt än de man tidigare deltagit i liksom om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Berörda markägare ersätts i flera olika steg. Ersättningen för den värdeminskning som ledningen medför på fastigheten utgår från 4 kap. expropriationslagen vilken säger att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen i fastighetens marknadsvärde, plus ett påslag på 25 procent. Ersättning kan också ske för annan skada och företagsskada. Mer utförligt om hur markägare ersätts kan läsas i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Någon särskild ersättning för ackumulerat intrång utgår inte enligt expropriationslagens regler och ersätts därför inte. I samrådsunderlaget beskrivs och bedöms påverkan på boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, naturresurser (vilket inkluderar skogen och jordbruksmarken som resurs) samt infrastruktur. Beskrivningen av ledningens påverkan och konsekvenser för dessa intresseområden kommer att fördjupas i det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med ansökan om tillstånd lämnas till Energimarknadsinspektionen. Svenska kraftnät upphandlar entreprenad för byggande av ledningar. Upphandlingarna ska göras enligt reglerna i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). #471 LRF Olofström är kritiska till genomförda samrådsmöten som uppfattats som envägskommunikation snarare än samråd. Man är även kritisk till att protokoll från samrådsmötena inte lämnats ut och menar att det kan utgöra grund för krav på förnyat samråd. Vidare menar LRF Olofström att det är oacceptabelt att Svenska kraftnät inte presenterar något alternativ där ledningen grävs ner, varken med växelström eller likström. En nergrävd ledning har mycket mindre påverkan och intrång och accepteras lättare av markägarna. Tar man också till sig markägarnas synpunkter och kunskap om var det är lämpligt att gräva kan det gå mycket lättare och fortare att komma överens. Man anser att Svenska kraftnät ska utreda och presentera ett nytt samrådsunderlag som visar olika sätt att dra ledningen i marken och i luften och då hur den kan sambyggas med befintliga kraftledningar eller annan infrastruktur. Svenska kraftnät beklagar att LRF Olofström anser att samrådsförfarandet har haft brister. Svenska kraftnäts uppfattning är att den planerade ledningen och samråden uppfyller de krav som följer av gällande lagstiftning. Energimarknadsinspektionen prövar även detta när de handlägger Svenska kraftnäts koncessionsansökan. Svenska kraftnät beklagar att LRF Olofström upplever samrådet som envägskommunikation. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Om man har ytterli- 89/210

90 gare frågor, synpunkter eller funderingar är man självklart välkommen att höra av sig till våra kontaktpersoner under hela projektets gång. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #475 Miljöpartiet i Emmaboda motsätter sig på det bestämdaste en kraftledning ovan jord genom Emmaboda kommun. Partiet ifrågasätter om Svenska kraftnät förstår vad en luftledning innebär. Man upplyser om att Emmaboda är en mycket vacker kommun som har en speciell landsskapskaraktär i den s.k. utvandrarbyggden. Den är skogrik, stenrik och sjörik och erbjuder oerhört mycket naturupplevelser och en väldigt rik kultur till turister. Man menar att vandringslederna som är upprättade blir avhuggna av en luftledning och att en kraftledning med dessa mått innebär väldigt stora strålningsrisker för invånarna. Man upplyser vidare om att Emmaboda är en liten kommun som kämpar hårt för att få fler invånare. En luftledning bedöms försvåra den önskade utvecklingen i kommunen. Skogsbruket och turismen är viktiga delar av näringsverksamheterna i kommunen och bedömer att en ledning genom kommunen innebär att dessa slås i spillror. Man pekar på att en kraftledningsgata på flera mil och med en bredd av 150 meter betyder stora förluster för skogsägarna. Miljöpartiet Emmaboda uppmanar Svenska kraftnät att anlägga en likströmskabel under jord istället för en luftledning. Omvandlingsstation kan sedan byggas ovan jord. En markkabel bedöms ge mindre intrång i landskapsbilden, minska strålningsrisken och kunna bereda en lokal sysselsättning. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland natur- och kulturvärden, värden för friluftslivet och landskapsvärden och bortfall av produktiv skogsmark. #490 STF Kalmar lokalavdelning, där och Emmaboda ingår samt även har hela Kalmar län som upptagnings område, anser att det med dagens teknik är möjligt och det enda alternativet att gräva ner ledningen för att minimera skador på natur och landskapsbild. Turismens betydelse ökar hela tiden och inkomster kommer Kalmar län till del. Man bedömer att ytterligare ett stort antal kraftledningar med tillhörande ga- 90/210

91 tor riskerar att försämra turistnäringen och minska intresset att uppleva områdets natur och kultur. Man menar vidare att påståenden som måttliga konsekvenser och obetydliga konsekvenser måste granskas ytterligare, att naturreservat och Natura 2000 områden ska förbli orörda samt att ersättningen till markägarna behöver ses över. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Konsekvensbedömningarna är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, vilka fanns med i samrådsunderlaget som bilaga 20. Syftet med att använda bedömningsgrunder är att få en så objektiv och transparent bedömning som möjligt. Bedömningarna i samrådsunderlaget är grundade på det material som vi har haft tillgängligt innan detta samråd, främst digitalt underlag. Bedömningarna i samrådsunderlaget är endast översiktliga och kommer att fördjupas i senare skeden av utredningsarbetet. Ersättning utgår till de fastighetsägare som blir direkt berörda av ledningen. Mer detaljer om ersättningar finns i avsnitt i denna samrådsredogörelse. Berörda markägare ersätts i flera olika steg. Ersättningen för den värdeminskning som ledningen medför på fastigheten utgår från 4 kap. expropriationslagen vilken anger att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen i fastighetens marknadsvärde, plus ett påslag på 25 procent. Mer utförligt om hur markägare ersätts kan läsas i avsnitt i denna samrådsredogörelse. #491 Hagbyåns och Halltorpsåns Vattenråd avråder från att använda kreosotimpregnerade stolpar och föreslår användning av giftfria alternativ. I alla fall bör sjöar, vattendrag, svämplan, kärr, mader och mossor undvikas. Vattenrådet ställer sig även bakom förslag från andra aktörer att markkabel med likström längs med befintlig infrastruktur föredras över luftburna ledningar. Svenska kraftnät har noterat Vattenrådets synpunkter om kreosotimpregnerat trä. Ett mer ingående svar kring vår användning av kreosot finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. 91/210

92 #522 Långsjömåla byalag menar att den befintliga 400 kv-ledningen jämte Kraftringens matarledningar är mer än tillräckliga i byn, ur hälso- och miljösynpunkt. Idag finns såväl tekniska som ekonomiska möjligheter till nedgrävning på kraftledningen och byalaget yrkar på detta. #524 och 261 Orienteringsklubb noterar med stor oro den stora påverkan som planerade ledningar får för orienteringsverksamheten. Vissa delar av sträckningen tangerar eller skär genom områden där orienteringsklubben har framställt orienteringskartor och bedriver tävlings- och träningsverksamhet. Orienteringsklubben har upplevt att den pågående samrådsprocessen har fokus på markägarna och att andra berörda intressen har svårt att göra sig hörda. Man vill att Svenska kraftnät fortsättningsvis uppmärksammar att det finns andra betydande intressegrupper inom den aktuella regionen som vill vara med i samrådsprocessen och önskar därför att fortsättningsvis få ta del av utredningsmaterialet samt bli kallade till kommande samrådsmöten. Man menar att landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö samt omgivande boendemiljö, friluftsliv infrastruktur och planförhållanden påverkas mycket negativt av de föreslagna utrymmeskrävande friledningarna. Detta bedöms kunna undvikas genom att ledningarna förläggs som kabel i likhet med vad som skett/sker vid ledningarna SydVästlänken och NordBalt. Orienteringsklubben menar därmed att det finns alternativ som Svenska kraftnät inte har utrett eller redovisat som både är tekniskt genomförbara och kanske ekonomiskt fördelaktiga. Man föreslår anläggandet av två likströmskablar från Ekhyddan till med anslutning till. De två kablarna bildar ett kabelförband och ansluts på samma sätt som planeras vid kabeln till Litauen (NordBalt). Förläggningen sker lämpligen längs med befintlig luftledning för att minska markintrånget. Fördelarna med detta alternativ bedöms vara > Markintrånget minskar med ca 1000 ha. > Lägger man kabel längs med befintlig luftledning så berörs inga nya markägare. > Sannolikt blir antalet överklaganden av projektet betydligt mindre och kan därför genomföras på kortare tid. > Normalt tar överklaganden för liknande projektet 5 till 10 år vilket också kan beräknas i pengar. > Bebyggelse där personer stadigvarande uppehåller sig får med hänsyn till det magnetiska fältet inte ske närmare är 75 meter från luftledningens centrum men vid kabelalternativet rör det sig bara om några meter. 92/210

93 > Vid kabel och likström blir det ingen magnetisk strålning från ledningen vilket är ett orosmoment för de närboende vid luftledningsalternativet. > Fler arbetstillfällen genereras såväl lokalt som i Karlskrona och Västerås. Man ställer sig också tveksam till påståendet att den nya ledningen behövs för underhåll av befintlig ledning eftersom att befintlig 400 kv-ledning har varit frånkopplad från ca en månad under innevarande sommar utan att detta inneburit strömavbrott i. Man menar att man även fortsättningsvis borde kunna föra över den ström som behövs i området på befintliga 130 kv-ledningar vid underhåll av den befintliga 400 kv-ledningen. Svenska kraftnät beklagar att orienteringsklubben upplever att man har haft svårt att göra sig hörd i samrådsprocessen. Alla som känner sig berörda ska ha samma möjlighet att yttra sig. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland boendemiljöer, natur- och kulturvärden, värden för friluftslivet och landskapsvärden. #525 Östra Smålands Ornitologiska Förening samt -Emmaboda Fågelklubb anser att den nya ledningen bör följa redan befintlig 400 kv-ledning i möjligaste mån. Från till Emmaboda förespråkar man alternativ A1. Från Emmaboda till Konga förespråkar man alternativ C, dock inte via den östra varianten förbi Harebosjön eftersom sjön är en mycket fin fågelsjö med flera ovanliga arter. Svenska kraftnät tackar för föreningarnas synpunkter och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #531 Lars Carlsson Trävaru AB anser att endast en lösning är möjlig: nedgrävning av likströmskabel i befintlig 400kv-ledning. En ny luftledning skulle innebära ökade strålningsrisker för företaget samt kunder, värdeminskning av fastigheten vid eventuell försäljning, mindre råvarutillgång samt förfulning av landskapet. #547 Södra, Tingsryd/Linneryd skogsbruksområde framför att nedgrävning av ledningen är bästa alternativet då det bidrar med lokala arbeten, minskat intrång 93/210

94 för markägare, minskad strålning, mindre förfulning av naturen samt förkortad byggtid. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #551 Dackebygdens skogsbruksområde kräver att den planerade ledningen byggs med likström och grävs ner längs befintlig infrastruktur. Man hänvisar i sitt yttrande till den teknik som använts för NordBalt-kabeln. En markförlagd likströmskabel bedöms ge mindre produktionsbortfall, minimerad elektromagnetisk strålning och magnetfält samt lokal sysselsättning under byggtiden. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #593 LRF Sydost anser att samrådsinbjudan varit bristfällig och att samrådsmötena uppfattats som envägskommunikation eftersom Svenska kraftnät inte lyssnade på markägarnas framförda åsikter. Man är även kritisk till att det inte fördes några offentliga mötesanteckningar. LRF Sydost anser vidare att Svenska kraftnät inte i tillräcklig grad försöker hitta lösningar med olika teknikval såsom stolptyper, markkabel eller luftledning, sambyggnation etc. samt att Svenska kraftnäts samverkan med andra kraftbolag är bristfällig. LRF Sydost anser vidare att det inte är förenligt med miljöbalken att ta mark ur produktion och att minsta möjliga intrång måste eftersträvas vid all infrastrukturutbyggnad där det finns expropriativa inslag. Man pekar även på turismen som betydelsefull och att värdet av natur och kultur finns väl samlat och dokumenterat. Man menar här att en markkabel minimerar intrånget och efterfrågar en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlingsvärde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet, landskapsbild och påverkan av elektromagnetisk strålning. Man efterfrågar även en redovisning av kostnadsskillnader mellan luftledning med växelström och markkabel med likström eller växelström på samråden. I yttrandet beskrivs det obehag som många människor upplever vid vistelse intill stora ledningar och man menar att det ur strålningssynpunkt är centralt att även ladugårdar med djur inräknas som områden där "människor varaktigt vistas". LRF Sydost avvisar 94/210

95 alla stråkförslag där ladugårdar med djur hamnar över gränsvärdet 0,4 mikrotesla. Även i detta avseende anses likströmsmarkkabel vara det mest lämpliga. LRF Sydost saknar sträckningsförslag för alternativa teknikval, t.ex. likströms markkabel längs med befintlig infrastruktur, och vill att detta presenteras i ett nytt samrådsunderlag. Svenska kraftnät beklagar att LRF Sydost anser att samrådsförfarandet haft brister. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Se även Svenska kraftnäts kommentar till LRF Olofströms synpunkter, ovan. I det kommande arbetet med att ta fram ett huvudalternativ för ledningen kommer Svenska kraftnät att beakta och väga samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland natur-, kultur- och friluftsvärden liksom bortfallet av produktiv mark. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Angående förbundets önskan om en samhällsekonomisk analys hänvisar vi till avsnitt 3.9 samt våra kommentarer till LRF Karlshamns yttrande, se ovan. Svenska kraftnät tar berördas oro för elektriska och magnetiska fält på allvar och följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Vi har noterat förbundets synpunkt att även ladugårdar med djur i ska inkluderas som en plats där människor stadigvarande vistas. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt #594 SUSAB Skogsutveckling Syd AB, förvaltare av Örmo skogar AB, uttrycker förvåning över att Svenska kraftnät föreslår att bygga den nya 400 kv-ledningen med gammal teknik i form av en luftledning för växelström. Örmo skogar AB är en av de större skogsägarna utmed den tänkta ledningen och drabbas i värsta fall av ca tio km ledningsgata rakt igenom fastighetsinnehavet. Man bedömer att konsekvenserna av detta blir: > Produktions- och intäktsbortfall på ca 50 ha ianspråktagen mark > Upprepade stormfällningar i den kvarstående skogen p.g.a. ökad vindexponering > Sänkt marknadsvärde på hela fastigheten p.g.a. förfulad lanskapsbild 95/210

96 Man menar att dessa konsekvenser går att undvika genom att istället etablera ledningen med modern teknik som markkabel för likström. Ytterliga fördelar med markkabel som förs fram är mindre intrång, förkortad byggtid, ingen strålning och troligen färre överklaganden. Man kräver därför att 400 kv ledningen anläggs som markkabel. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland boendemiljöer, bortfall av produktiv skogsmark och landskapsvärden. #610 Miens fiskevårdsområdesförening arbetar aktivt med att utveckla fisket vid sjön Mien och i Mieån i samklang med de stora naturvärden som finns där. För sjön Mien har man t.ex. tagit fram en djupkarta samt placerat ut tio anslagstavlor i Mienområdet. För att kunna fortsätta utveckla Mienområdet med sina höga natur- och kulturvärden behövs både fler permanentboende och aktiva fritidsboende. Många fastighetsägare, som ännu inte är permanentboende, kommer från Danmark, Tyskland och Holland. Ett exempel på en åtgärd som skapar framtidstro står den ekonomiska föreningen Mienet för. Mienet har grävt ner optisk fiber till 90 fastigheter på en sträcka av ca 38 kilometer. Detta är en mycket stor investering i framtiden då varje medlem har satsat kr. Tillsammans med Karlshamns kommun, Tingsryds kommun samt ett antal andra föreningar pågår nu ett arbete med att initiera ett Vattenråd för Mieån. I Mienområdet finns idag redan två befintliga större kraftledningar, 130 kv samt 400 kv vilket man menar är mer än tillräckligt då främst befintlig ledningsgata (130 kv) nära Mien utgör hinder för landsbygdsutveckling och utveckling av fisketurismen. Ytterligare anledningar till Miens fiskevårdsområdesförenings ställningstaganden är användningen av kreosotstolpar vid luftburna ledningar, stor oro i bygden för livsmiljön och ännu fler magnetfält att förhålla sig till. Miens fiskevårdsområdesförening yrkar därför att den nya planerade ledningen ska byggas som markförlagd likströmskabel mellan och samt att likströmskabeln ska samförläggas i befintlig kraftledningsgata för 400 kv-ledningen. Svenska kraftnät tackar för uppgifterna om de höga värdena och planerna i anslutning till sjön Mien och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. 96/210

97 Svenska kraftnät tar berördas oro och åsikter kring elektriska och magnetiska fält och kreosot på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Gällande användandet av kreosot kan en utförligare kommentar läsas i avsnitt Den nya ledningen planeras att bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #616 Älmeboda-Eringsboda Fiskevårdsområde förvaltar fisket i 28 sjöar, av vilka flera har sitt upprinningsområde inom utredningsområdet för den planerade ledningen. Man har noterat att Svenska kraftnät planerar att bygga ledningen som en luftledning, vilket innebär att kreosotimpregnerat trä kommer att användas i marken. Man kräver att ny teknik används, att minsta möjliga miljöpåverkan görs och att markanvändningen minimeras genom samförläggning i nuvarande ledningsgata genom nedgrävning av markkabel. I avsnitt 3.10 framgår varför och i vilka situationer Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerat trä i sina stolpar och fundament. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Södra Sandsjö Sockenråd begärde anstånd till 30 september om att lämna in yttrande i ärendet eftersom man inte blivit kallat till informationsmöte och inte hade möjlighet att ta de diskussioner man ansåg var nödvändiga inom den ordinarie yttrandetiden. Skriftlig inbjudan till samråd skickades till berörda länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag, intresseorganisationer samt berörda fastighetsägare. Inbjudan har också kompletterats med annons i samtliga lokala dagstidningar. Inbjudan distribuerades den 4 juni och annonserades den 5 juni Samrådstiden avslutades den 5 september. Tiden för yttrande förlängdes i och med detta från normala 6 veckor till 11 veckor. Ett mer utförligt svar om samrådsinbjudan finns under avsnitt 3.13 i denna samrådsredogörelse. #659, #669, #685 Älmeboda sockenkommitté lämnade först ett yttrande där man önskade få förlängd remisstid. Därefter inkom de med ett yttrande där de framför att en del markägare blev kallade till informationsmötens innan midsommar medan 97/210

98 andra som berördes av de föreslagna alternativen inte blev det. Inte heller blev intresseorganisationer och intresserade i övrigt det. Eftersom detta är en fråga som berör alla i bygden tycker man att detta borde ha annonserats ut. Kommittén vill att det ska hållas nya möten, dit alla som vill är välkomna. Man har hört att luftledning presenterades som det enda alternativet på mötena med argumentet att detta skulle vara billigast och driftsäkrast. Detta tänker man endast gäller för Svenska kraftnät, men inte samhällsekonomiskt. Man hänvisar till att markägare får sin skog sönderdelad och man är emot att ersättningen för ledningens intrång betalas ut som ett engångsbelopp. Istället vill man ha en årlig utbetalning. Vidare anger man att många får hälsoproblem i form av cancer, fibromyalgi och barnlöshet i närheten av en högspänningskabel och att bredare ledningsgator ökar ohälsotalet. Man vill värna om sin landsbygd och anger att det är viktigt att folk ska vilja bo på landsbygden och skogen är viktig för skogsbruket, rekreation och turism. En stor ledningsgata förfular landskapsbilden. Man tycker det dock är viktigt med driftsäker el på landsbygden. Man vill att den nya ledningen grävs ner, och hänvisar till att det görs på andra ställen. Om man inte kan gå i samma ledningsgata som förut ska en utredning göras om vilka fastigheter som berörs och man ska även ta hänsyn till natur- och kulturvärden. Svenska kraftnät beklagar om sakägare inte tagit del av samrådsinbjudan. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Svenska kraftnät följer den forskning som görs kring elektriska och magnetiska fält och hälsa och följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. I avsnitt 3.11 ges en fördjupad förklaring till frågor som rör elektriska och magnetiska fält. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland natur- och kulturvärden. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB 98/210

99 kommer en fördjupad beskrivning och bedömning att göras av konsekvenserna för bland annat naturresurser (inkl. skogsbruket), rekreation och friluftsliv liksom landskapsbild. #662 Svenska kyrkan, Växjö stift börjar sitt yttrande med att redogöra för ett antal av sina fastigheter som berörs av utredningsområdet för den planerade ledningen längs befintlig ledning. Man konstaterar även att en så pass stor ledning som den planerade tar mycket skogsmark i anspråk vilket är negativt och innebär förluster för markägaren. Även en fastighet med ung skog berörs av ett alternativ i ny ledningsgata, vilket skulle göra att skogen skulle behöva avverkas i förtid. Även vid Älmeboda berörs en av kyrkans fastigheter längs befintlig ledning och i närheten av Älmeboda kyrkoruin, en ännu använd begravningsplats och en iordningsställd badplats och utflyktsplats. Denna sträckning (dvs. alternativ E) är inte acceptabel för kyrkan. Växjö stift yrkar på en nedgrävd likströmskabel. Svenska kraftnät har noterat Växjö stifts åsikt om att man inte accepterar alternativ E och de argument man hänvisar till. Vi kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen Den nya ledningen planeras att bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #680 Ringamåla Hembygdsförening upplyser om att berörda föreningar inte har blivit inbjudna till samråd och uttrycker förvåning angående detta. Hembygdsförningen lämnar även synpunkter på projektet, främst inom delsträckan Mien - Ulvshalen och Ulvshalen. Man menar att det redan finns för många kraftledningar i det aktuella området i Ringamåla och blir bestörta över att byggandet av en helt ny kraftledningsgata finns med som alternativ i samrådsunderlaget och menar att detta skulle innebära en katastrof för bygden i Ringamåla. Man pekar på följande negativa konsekvenser av en helt ny ledningsgata: > Boendemiljö för många försämras. På en kort sträcka i Högaböke-Kullemåla kommer vägen att korsas av tre stora kraftledningar (alternativ H/I, reds anm.). > Miljö, natur- och kulturvärden påverkas negativt. Naturreservatet i Loberget och Ire Naturskola kommer att få kraftledningen inpå knutarna (alternativ H, reds anm.). > Ringamåla har många små markägare. Ytterligare en ny kraftledningsgata förstör skiftena och försämrar möjligheterna att bruka skog och jord. Dessutom sjunker 99/210

100 värdet på fastigheterna. Detta i sin tur försämrar intresset att bo och verka i Ringmåla. Hembygdsföreningen kräver därför att Svenska kraftnät anlägger en markkabel såsom man gjort i andra fall (SydVästlänken och NordBalt). Om detta inte är möjligt förordar man sambyggnation i befintliga ledningsgator. Man ser följande fördelar med markkabel: > Landskapsbilden förändras inte > Natur- och kulturmiljön påverkas minimalt > Rekreation och friluftsliv påverkas inte > Oron för strålning försvinner. Befintlig livsmiljö bevaras. > Förkortad byggtid (minimerar antal överklaganden) > Minimalt markintrång > Lokal sysselsättning (schaktentreprenörer) Svenska kraftnät beklagar om föreningen inte tycker att samrådsinbjudan hanterats på rätt sätt. Ett mer ingående svar kring samrådsinbjudan finns i avsnitt Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. Vi har även noterat att ni föredrar att ledningen sambyggs längs befintlig gata, liksom varför man anser att alternativ H inte är lämpligt. 4.4 Berörda fastighetsägare och allmänhet Svenska kraftnät har läst och tackar för yttrandena från berörda fastighetsägare och allmänhet. Vi har noterat era synpunkter och kommer att beakta dessa i det kommande valet av huvudalternativ. Nedan sammanfattas de inkomna yttrandena i nummerordning. Numren hänvisar till det nummer yttrandet har i Svenska kraftnäts diariesystem, se bilaga 7.5. Yttranden kommenteras endast specifikt om de innehåller synpunkter som inte bemötts under kapitel 3. De synpunkter som bemötts i kapitel 3 kommenteras inte vidare under respektive yttrande nedan. 100/210

101 #4 och 19 känner sig bekymrad över att en ny, större ledning ska byggas närmare fritidsbostaden (som inom en framtid planeras att bli året runt bostad). Bekymren rör elektricitetens hälsomässiga påverkan på människor och att forskning visar att det kan finnas en koppling mellan elektricitet och folksjukdomar som diabetes och cancer. För mer information om forskning kring detta finns att läsa i yttrandet. Dessutom anser fastighetsägaren att priset på bostaden kommer att sjunka markant med en kraftledning än närmare tomten samt att en anledning till köpet av huset var att komma närmare naturen, vilket förstörs i och med bygget av kraftledningen. #5 och 71 anser att man för lättvindigt och utan att presentera markkabel som ett alternativ därmed inte uppfyller de krav på ett komplett underlag. Markledning skulle ha flera positiva effekter t.ex. obefintlig strålning och magnetfält, landskapsbilden påverkas inte, produktionsbortfall på produktiv skogsmark minimeras, mindre intrång för berörda. Markägaren kräver förläggning av markkabel. #6, #438 påpekar att enligt kartorna (30 och 32) ser det ut som att det södra alternativet ska dras över myrarna på fastigheten. Där finns det områden avsatta som naturområden av fastighetsägaren. Skulle ledningen hamna i den sydöstra delen skulle den dras över Flottgylen, ett område högintressant ur ett antal forskningsperspektiv. Fastighetsägaren anser att alternativet att lägga den nya ledningen parallellt med den befintliga sannolikt blir mest lättsmält, norr och väster därom. Fastighetsägaren känner oro inför bygget på grund av den skog som skulle försvinna, svamp- och jaktställen som kommer att utraderas samt sprakande från elledningar nära inpå. Fastighetsägaren menar på att alternativet att gräva ned kabeln är det enda riktiga, vilket landsbygdens organisationer pekar på. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om markförhållandena och naturvärdena. Vi kommer att beakta detta i det kommande arbetet med att välja ett huvudalternativ. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland natur- och kulturvärden, värden för friluftslivet och landskapsvärden och bortfall av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel /210

102 #7 säger att hon tillsammans med flera andra markägare vill lägga in en protest angående hur inbjudningen till öppet hus hanterats. De har upplevt att inbjudan varit reklam och därför missat den. Svenska kraftnät har i e-post den 18 juni 2014 (# 9) svarat att vi har bjudit in till öppet hus genom annonser i lokalpress och direktutskick till fastighetsägare. I övrigt hänvisas till kapitel 3 Samråd och avsnitt #12, #20, #73 påpekar att en av de alternativa dragningarna av ledningen går över ägarens mark, över bostaden, och klargör att en förlust av gården skulle medföra en oerhört stor sorg för familjen. Fastighetsägaren vädjar till Svenska kraftnät om att välja något av alternativen söderut eller att frångå 130 kvledningen och gå i en båge söderut förbi Elserås. Det enda godtagbara är att gräva ned ledningen. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna om ledningens placering, framförallt gällande alternativ G, och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. I valet av huvudalternativ väger påverkan på boendemiljöer tungt och de olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i detta arbete. Målet med detta arbete är att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt. Det är dock oundvikligt att boendemiljöer och bebyggelse kommer att bli berörda. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #16, vars fastighet berörs av alternativ B, framför önskan om att kraftledningen byggs där det mestadels är skogsmark så att inte hon går miste om betesmark och åkermark samt uttrycker oro för strålning när ledningen är för nära. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. I övrig hänvisas till kommentarer i kapitel 3. #18 motsätter sig en luftburen ledning nära intill fastigheten (alternativ G) och yrkar på att den byggs längre söderut. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. #22 berörs av befintlig kraftledningsgata och alternativ A och man påtalar flera olika natur- och kulturvärden inom den del av fastigheten som berörs av utredningsområdet. Man kommer att bestrida om ledningen byggs söder om den befintliga. 102/210

103 Svenska kraftnät tackar för informationen och kommer att ta den i beaktande vid valet av huvudalternativ. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland natur- och kulturvärden. #23 förespråkar alternativ D och förkastar alternativ C. Svenska kraftnät har noterat s synpunkter. #24 påpekar att hans fastighet och verksamhet inte finns med i miljökonsekvensbeskrivningen och menar att den borde det. Fastighetsägaren kan endast acceptera det Svenska kraftnät kallar linje C och med stor tvekan linje D efter mera detaljinformation och en komplett miljökonsekvensutredning. Fastighetsägaren undrar om Svenska kraftnät kommer att ta fram en separat hemsida för projektet där alla berörda kan följa de diskussioner som förs. Svenska kraftnät har noterat informationen och synpunkter kring vilket alternativ man kan acceptera. Det material som hittills presenterats har varit underlag för samrådet, inom vilket vi samlar in information och synpunkter för att därefter kunna välja ett huvudalternativ. Efter att huvudalternativ har valts, kommer mer djupgående analyser av ledningens påverkan och konsekvenser att göras och ett nytt samråd kommer att hållas. Efter det andra samrådet kommer i enlighet med miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning att färdigställas, vilken bifogas koncessionsansökan. I övrigt hänvisas till kommentarerna i kapitel 3. #25 protesterar mot en ny luftburen ledning över sina fastigheter eftersom - redan har en ledning. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. #27 och 26 motsätter sig en luftburen ledning genom byn Mundekulla. Det råder viss förvirring angående dragning av högspänningsledningen mellan och anser fastighetsägaren som har två olika ritningar. Den ena visar att alternativ D går genom Mundekulla, den andra visar att alternativ D inte går genom Mundekulla. Vad gäller undrar fastighetsägaren. Fastighetsägaren har fått svar på sin undran via telefon. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. 103/210

104 #28 ifrågasätter varför inte Svenska kraftnät planerar att dra den nya ledningen i den befintliga kraftledningsgatan då detta minskar markintrånget avsevärt. Svenska kraftnät arbetar för att de nya ledningarna ska medföra så liten påverkan som möjligt. Ett sätt, som vi också föreslagit i flera av alternativen, är att minska påverkan genom att förlägga nya ledningar jämte befintliga ledningar. Om något av dessa alternativ i slutänden är det alternativ som vi bedömer ger minst påverkan kommer att visa sig efter fortsatta utredningar och sammanställning och analys av de synpunkter och information som inkommit under samrådet. #30 förslag är att Svenska kraftnät gräver ned ledningen i befintlig ledningsgata då en luftburen ledning innebär ökad risk för stormskador på Fastighetsägarens skog samt förlust av produktiv skogsmark. Fastighetsägaren påpekar även att Svenska kraftnät kan använda sig av E.ONs ledningsgata som ett alternativ. Svenska kraftnät tackar för förslagen och kommer beakta dem i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #32 påpekar att ett bygge av en luftledning kan medföra värdeminskning på Fastighetsägarens fastighet. Fastighetsägaren förordar därmed inte alternativ B mellan -Emmaboda. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter gällande alternativval. I övrigt hänvisas till kommentarer i kapitel 3. #33 protesterar mot bygget av en ny luftledning och förordar att Svenska kraftnät använder sig av befintlig ledningsgata eller anlägger jordkabel. Om inte dessa förslag godtas förordar fastighetsägarna att alternativ G2 väljs. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter gällande alternativval. I övrigt hänvisas till kommentarer i kapitel 3. #34, som berörs av alternativ A2 och A3 menar att en ny luftledning skulle medföra produktionsbortfall och högre risk för stormskador på skogen och yrkar därmed på att befintlig ledningsgata används. 104/210

105 Svenska kraftnät har noterat att fastighetsägaren föredrar att befintlig ledningsgata följs framför att dra ledningen i ny ledningsgata. #41 beskriver den känslomässiga anknytningen till sitt fritidshus och att man hoppas att huset inte kommer att behöva lösas in på grund av ledningen. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. I valet av huvudalternativ väger påverkan på boendemiljöer tungt och de olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i detta arbete. Målet med detta arbete är att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt, för både bostäder och andra värden. Det är dock oundvikligt att bebyggelse och boendemiljöer kommer att bli berörda. #43 och 373 påpekar brister inför och under samrådsmötet. Fastighetsägarna menar att markkabel är det bästa alternativet som medför minst negativa effekter för fastighetsägare samt boende i närheten. Fastighetsägarna skulle vid ett bygge av en luftledning drabbas av bland annat stora produktionsbortfall och en förändrad landskapsbild. Svenska kraftnät beklagar att fasighetsägarna anser att samrådsförfarandet har haft brister. Ägaruppgifter fås från Lantmäteriets fastighetsregister vilket är Sveriges officiella register över fastighetsägare. Ett mer ingående svar kring samråd och samrådsinbjudan finns i avsnitt 3 Samråd och Om man har ytterligare frågor, synpunkter eller funderingar är man självklart välkommen att höra av sig till våra kontaktpersoner under hela projektets gång. Svenska kraftnät är medvetet om vilka fördelar och nackdelar olika tekniker har och har tagit detta i beaktande i planeringen av ledningen. Den nya ledningen planeras bli en växelströmsluftledning och inte en nedgrävd likströmskabel. En fördjupad förklaring och motivering till detta finns i avsnitten om teknik 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. #44 påpekar många negativa effekter av bygge av en luftledning såsom strålning och markförstörelse och ber Svenska kraftnät att dra ledningen där det gör allra minst skada. 105/210

106 #46 berörs av alternativ D och både byggnader och mark berörs. Om detta alternativ förordas föredrar man att ledningen ankommer mot befintlig ledning i Trällebo och att ledningen inte dras över Gammalsmåla och Äskebäckasjön. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter kring alternativ D och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #48 påtalar vikten av rättvisa och att alla berörda borde få förlängd svarstid och undrar hur han ska gå tillväga för att få det. Brevsvar har lämnats till fastighetsägaren Svenska kraftnät är medveten om att utbyggnadsplanerna skapar oro bland berörda. Miljöbalken ställer krav på att flera olika alternativ utreds varför vi i det inledande skedet tvingas uppröra många fler än dem som i slutändan blir berörda. Samrådsprocessen pågår under flera år och Svenska kraftnät är angelägen om en bra och konstruktiv dialog för att hitta den bästa sträckningen. Ett uttryck för detta är att generaldirektör Odenberg och landshövding Stefan Carlsson kom överens om att arrangera ett särskilt dialogmöte i. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #51 tycker att samrådet och samrådsunderlaget är under all kritik, det pratas bara om ett alternativ, luftledning med portalstolpar, allt annat var uteslutet. Men nu har Fastighetsägaren fått reda på att det har grävts ner likströmskabel i SydVästlänken på en lika lång sträcka som detta gäller. Fastighetsägaren känner sig lurad och vilseledd. Fastighetsägarens åsikt är att nedgrävd likströmskabel, samförlagd med befintlig kraftledning eller varför inte med vägar är det enda försvarbara alternativet med tanke på strålning från luftledning, förstörd landskapsbild och mindre intrång. #52 ser helst att ledningen över huvud taget inte dras eller att den grävs ner utmed befintliga ledningar eller riksvägar. Det har uppenbarligen varit möjligt på andra håll i Sverige. Fastighetsägaren påpekar att för hans del är de värden som skulle gå förlorade vid dragning av en kraftledning i området så stora, att de inte kan ersättas med pengar. Det skulle dessutom totalt slå sönder fastigheten. Därför kommer inga undersökningar och intrång att beviljas på fastighetsägarens mark. 106/210

107 #55 yrkar på att Svenska kraftnät tar fram kompletterande alternativ för markkabel och företrädesvis likström, som tar ett minimum av mark i anspråk, samt som påverkar miljön minimalt och minskar hälsovådligheten (strålning). I gengäld kommer överklagandena att minska om ett sådant alternativ blir verklighet, vilket gör att färdigställandet av ledningen kan hålla tiden. #56 anser att likström och markkabel är att föredra, framför luftledning, av följande skäl: Minskning av strålning och magnetfält som kan ge bättre livsmiljö för berörd omgivning, mindre störningar i landskapsbilden, mindre produktionsbortfall i jord och skogsbruk, förmodligen förkortad handläggningstid då överenskommelser med markägare kommuner och andra berörda blir underlättad. Den merkostnad som uppstår av att den nya tekniken utnyttjas kommer att bli marginell, när den slås ut på totala konsumtionsvolymen. #57 hyser stor oro inför strålningen som en luftledning medför, anser att det förfular landskapet och framför att Svenska kraftnät ska lägga en markkabel då detta är ny teknik som därmed borde nyttjas. #58 och 59 är starkt emot att ytterligare en kraftledning planeras att beträda Fastighetsägarens produktiva skogsmark. Fastighetsägaren är inte emot infrastruktur, men vill ha den senaste tekniken och få kablarna nedgrävda. Fastighetsägaren tillbringar mycket tid ute i skogen och är därför orolig för att bli påverkad av strålningen som den luftburna tekniken har påvisats avge. Nedgrävda kablar har visats medföra flera positiva följder gällande flera perspektiv (säkerhet, livsmiljö, landskapsbild, skogsbruk, lokal sysselsättning samt lokalbefolkningen och så vidare). Ett tidigare exempel som är värt att nämna är SydVästlänken som fick ett mycket positivt utfall efter att markkablar anlades istället för stor ledningsgata. #60 och 49 fastighet kan bli berörd av de utbyggnadsplaner som upprättats. Fastighetsägaren motsätter sig sträckning som berör fastigheten och bostaden. Skälen är oro för de hälsorisker som ledningsdragningen kan medföra och att marknadsvärdet på fastigheten skulle komma att avsevärt påverkas negativt. 107/210

108 Arbetet med att ta fram ett huvudalternativ pågår fortfarande. I detta arbete väger påverkan på boendemiljöer tungt och de olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i detta arbete. Målet med detta arbete är att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt, för bådebostäder och andra värden. Det är dock oundvikligt att bebyggelse och boendemiljöer kommer att bli berörda. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. # 61 anser att kabelnedgrävning är bättre alternativ än luftledning och bör därför utredas. Fastighetsägaren ser positiva följder med markkabel som mindre markintrång, mer bevarad produktiv skogsmark, kan anpassas till vägar, järnvägar, och kraftledningsgator, markförhållanden, liten miljöpåverkan, inga byggnader behöver inlösas, ingen strålning, få överklagande, snabbare tillstånd, kort byggtid. #62 anser att information som hon fått saknade fakta om bra teknik för framtiden. Hon vill inte ha en luftledning över ägd mark med tanke på strålning och magnetfält. Fastighetsägaren anser att Svenska kraftnät ska gräva ned kabeln och därmed nyttja lokal arbetskraft. #63 anser att Svenska kraftnät borde lägga en markkabel, en så kallad HVDC länk som ger en betydligt mindre störning i landskapsbilden, kan läggas i befintligt stråk där det redan idag finns en luftledning. Mindre areal av produktiv skogsmark behöver tas i anspråk för ny ledningsdragning. Detta alternativ minskar överföringsförlusterna i ledningen. Minskade störningar från elektriska fält minskar också jämfört med en luftledning. Samtliga dessa fördelar menar Fastighetsägaren väger upp en något högre kostnad för en HVDC länk jämfört med en konventionell luftledning. #64 hyser stor oro inför strålningen som en luftledning medför, anser att det förfular landskapet och framför att Svenska kraftnät ska lägga en markkabel då detta är ny teknik som därmed borde nyttjas. 108/210

109 #66 anser att Svenska kraftnät borde gräva ned en likströmskabel och kommer inte acceptera en luftledning på fastigheten. #67 protesterar bestämt emot en luftledning över ägda marker. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter. #68 protesterar mot bygget av en luftledning på deras marker. De undrar varför inte Svenska kraftnät vill använda sig av ny teknik och lägga en markledning och påpekar att De inte fick någon information om detta alternativ på samrådsmötet. De uttrycker oro för strålningen som en luftledning medför och undrar om det finns forskning som visar på dess effekter på människor och djur. Fastighetsägarna undrar vad som händer med en luftledning vid brand, sabotage eller krig. De ser många fördelar med markkabel, bland annat kortare byggtid och mindre markintrång. #69 motsätter sig Svenska kraftnäts förslag för planerad 400 kv-ledning, delområde Emmaboda Konga, alternativen D och E, med en kraftledningsgata med luftburen kraftledning över Fastighetsägarens fastighet Emmaboda. Det finns redan en kraftledningsgata på obestämd tid med luftburen 130 kv-ledning över fastigheten. Ytterligare en kraftledningsgata på obestämd tid med luftburen kraftledning över fastigheten medför 100 procent större intrång i äganderätten. Det självklara alternativet är markkabel eller samläggning av ny kraftledning i samma kraftledningsgata som befintlig kraftledning anser fastighetsägarna. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter kring alternativ D och E och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #70 Markägare ställer sig frågande till varför Svenska kraftnät ska förstöra landskapsbilden med en luftledning och varför man inte ska lägga en markledning som är ny teknik istället. 109/210

110 #72 anser att likströmsalternativet bör undersökas bättre. #74 framför att det vore en katastrof med en luftledning nära fastigheten då det skulle innebära en stor värdeminskning och oro för strålning. De yrkar på att Svenska kraftnät gör som andra bolag och gräver ned ledningen, antingen längs alternativ A eller B längs sträckan Emmaboda-. #75 uppmanar Svenska kraftnät att använda bästa möjliga teknik för människor och miljö vilket betyder likströmskabel vilket minimerar markintrång eftersom den kan samförläggas, minimerar produktionsbortfall, förkortar byggtid och ger mindre påverkan på landskapsbilden. #76 förordar att det byggs en markledning då luftledning medför stora förluster av produktiv mark, rationellt brukande av skogen försvåras och landskapsbilden förändras. Markledningen fungerade vid bygget av SydVästlänken påpekar fastighetsägaren. #77 känner stor oro inför strålning som luftledning medför och därför förespråkar Fastighetsägaren att markledning byggs. #80 yrkar på markledning istället för luftledning då det innebär lättnader för markägare och inte medför besvärande strålning. #81 yrkar på markledning i befintlig ledningsgata dels för att luftledning medför produktionsbortfall och dels för att den medför oro för strålning. 110/210

111 #82 anser att rent generellt vore det rimligt att försöka dra nya ledningar i direkt anslutning till befintliga för att så lite som möjligt inkräkta på och ta ny mark i anspråk. Men det måste då göras på ett sätt som inte påverkar Fastighetsägaren alltför negativt. Fastighetsägaren ger ett förslag på utförande som innebär att ledningen förläggs i mark vilket medför mindre oro för strålning, mindre mark i anspråk och medför mindre påverkan på landskapsbilden. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter kring ledningens dragning längs alternativ I. I övrigt hänvisar vi till kommentarerna i kapitel 3. #83 motsätter sig planer på en ny luftledning med anledning av bortfall av produktiv skogsmark och förespråkar markledning. #84 är orolig över strålningen som luftledning medför och påpekar att markledning leder till mindre intrång och till lokala arbeten. #85 uppmanar Svenska kraftnät att gräva ned kabeln då mark och skog behövs för produktion samt för att bevara landskapet såsom det ser ut nu. #87 protesterar mot byggande av luftledning på fastigheten. Svenska kraftnät har noterat Fastighetsägarens synpunkt. #88 anser att samrådsunderlaget inte är komplett då alla alternativ inte utreds, även markledning. Fastighetsägaren saknar underlag till hur en luftledning påverkas av skogsbrand och påpekar att en markledning torde klara det bättre. Vid beräkningar av kostnader menar fastighetsägaren att livstidsanalyser måste användas. Fastighetsägaren uppmanar Svenska kraftnät att använda sig av ny teknik, markledning. 111/210

112 #89 kräver att Svenska kraftnät tänker om angående luftledningen och istället planerar för byggande av markledning. Fastighetsägaren anser att detta alternativ är bättre då fastighetsvärden inte minskar, oro för strålning minskar samt landskapsbilden inte förstörs. #90 anser att en luftledning medför stora produktionsbortfall av skog, negativ påverkan på landskapsbilden samt strålningspåverkan på människor och djur (Svenska kraftnät nämner inte strålning kontra djur i underlaget). Fastighetsägaren anser att ny teknik ska nyttjas och att Svenska kraftnät ska gräva ned likströmskabel. #91 påpekar alla negativa följder med en luftledning såsom värdeminskning på fastigheter och påverkan på miljö. Fastighetsägaren yrkar på nedgrävd kabel. Fastighetsägaren pekar också på att Svenska kraftnät inte kallat alla berörda till samrådsmöte. Fastighetsägaren har inte fått någon inbjudan eftersom fastigheten ligger utanför utredningskorridorerna. Däremot har informationsmötena annonserats genom annons den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #92 ställer sig kritisk till planerna på en luftledning med anledning av att en markledning medför mindre strålningsrisker, mindre intrång och istället har fördelar. #93 yrkar på nedgrävning av ledningen. #94 uppmanar Svenska kraftnät att använda sig av ny teknik och gräva ned ledningen vilket medför att negativa konsekvenser för berörda markägare blir minimala, bland annat mindre strålning och mindre produktionsbortfall. 112/210

113 #95 uttrycker oro inför strålning som medföljer en luftledning och undrar varför inte Svenska kraftnät planerar att nyttja ny teknik och gräva ned ledningen. #97 anser att anlägga en luftledning av detta slag nära bebyggelse inte kan vara vettigt med tanke på strålningsrisken och intrång på berörda fastigheters marker. Landsbygden har stora problem med avfolkning och luftledningar av detta slag nära bebyggelse hjälper knappast till att vända denna negative trend anser fastighetsägaren. Fastighetsägaren motsätter sig bestämt en ny luftledning i omedelbar närhet av bostaden (den tänkta dragningen ligger inom m från boningshuset). Infrastrukturutbyggnad är många gånger bra och absolut nödvändig men ny teknik måste användas för att minimera strålningsrisk och intrång på berörda markägares fastigheter. Luftledningar är gammal teknik och inget Fastighetsägaren trodde att Svenska kraftnät överhuvudtaget överväger i ett modernt samhälle. Varför inte använda markkabel som Fastighetsägaren vet att Svenska kraftnät använt på andra ställen undrar fastighetsägaren. #99 ser det som ett otroligt nationalekonomiskt slöseri med mark om ännu en jätteledning ska byggas. Stora markområde kommer inte längre att kunna användas som skogsmark och gynna Sveriges ekonomi. Detta kommer naturligtvis också att drabba Fastighetsägaren som skogsägare påpekar fastighetsägaren. Fastighetsägaren kräver en nedgrävning av likströmskabel i nuvarande ledningsgata. Det borde vara ett självklart val och bäst för Sverige på både kort och lång sikt anser fastighetsägaren. #100 saknar en samhällsekonomisk jämförelse mellan luftledning växelström och markledning likström. I sådan jämförelse bör värdering av effekter på landskapsmiljön för boende och friluftsliv samt effekter på skogsbruk ingå, för ledningens beräknade livslängd. Markledning innebär att konflikter med markägare och boende minimeras, vilket sannolikt innebär enklare och kortare tid för projektering anser fastighetsägaren. 113/210

114 #101, 325 protesterar till bygget av en luftledning. Om Svenska kraftnät går med kabel och likström kan man gå i befintlig ledningsgata och behöver inte göra en krök på ledningen på deras fastighet. Det medför mindre oro för strålning och magnetfält, mindre intrång, förkortad byggtid eftersom det troligen blir färre överklaganden och mindre förfulat landskap. Beträffande motargumentet att det blir dyrt, kräver fastighetsägarna att Svenska kraftnät visar kalkylerna. #102 protesterar mot planerat bygge av luftledning då det kommer att ta mycket skogsmark i anspråk för Fastighetsägaren. Man vill att ledningen istället grävs ner. #103 accepterar inte under några omständigheter att Svenska kraftnät bygger en ny 400 kv-luftledning på Fastighetsägarens mark. Fastighetsägarens argument är att denne inte vill utsättas för strålningen som en luftledning medför, bortfall av produktiv mark samt att landskapsbilden förändras. #104 anser att Svenska kraftnät ska skicka ut tydligare inbjudningar till samråd samt gräva ned kabeln och använda sig av modern teknik vilket då inte medför stora produktionsbortfall för Fastighetsägaren. #105 protesterar mot planerad luftledning med anledning av oro för strålning och magnetfält. #106 anser att Svenska kraftnät bör tänka om angående det planerade bygget av en luftledning och se till ny teknik och nyttja denna, bygga en markledning. 114/210

115 #107 med familj yrkar i första hand på att den planerade kraftledningsbyggnationen läggs i havet som kabel, vilket borde vara fullt möjligt för större delen av sträckan. Detta skulle innebära ett väsentligt minskat produktionsbortfall, ett snabbare byggnadsförlopp, ett mindre intrång i naturen och minskat inkräktande i människors boendemiljö, eftersom färre människor skulle beröras. Kunskapen och byggtekniken finns idag vilket innebär att detta borde vara ett rimligt alternativ att genomföra. I andra hand yrkar fastighetsägarna på att kabeln sammanläggs med befintlig infrastruktur. I tredje hand yrkar fastighetsägarna att kabeln grävs ner i anslutning till redan befintliga ledningar. Allt sammantaget ska påverkan från kraftledningar på människor och djurs boendemiljö och leverne vara så litet som möjligt. Resursslöseri av vår natur genom att göra produktiva jord- och skogsbruksmarker obrukbara är något som helt borde undvikas anser fastighetsägarna. #108 accepterar inte under några omständigheter att Svenska kraftnät bygger en ny 400 kv-luftledning på Fastighetsägarens mark. Fastighetsägarens argument är att denne inte vill utsättas för strålningen som en luftledning medför, bortfall av produktiv mark samt att landskapsbilden förändras. #111 anser att det finns ny teknik idag, likström med markkabel, som medför fördelar för alla berörda. Detta har Svenska kraftnät inte tagit upp och Fastighetsägaren har inte ens fått se någon kostnad på markkabel. Fastighetsägaren är orolig för strålningen och magnetfält som medföljer en luftledning och undrar hur den mäts? Landskapsbilden ska inte förstöras mer utan om det ska byggas så använd den befintliga ledningsgatan och använd ny teknik anser fastighetsägarna, det fungerar tydligen på andra ställen i Sverige. Ägandet och brukandet försvåras och ett väldigt stort produktionsbortfall för Fastighetsägaren som redan har en ledningsgata på fastigheten! Fördelar med markkabel enligt Fastighetsägaren är: inga nya stora ledningsgator, inga strålningsrisker, det går inte åt så mycket produktiv skogsmark, kortare byggtider, mindre sårbart för sabotage och skogsbränder, positiva markägare och mindre överklagande samt skapar jobb för lokala entreprenörer. 115/210

116 #113 ställer sig kritiska till Svenska kraftnäts planer om att bygga en luftledning och hänvisar till att det finns ny modern teknik att nyttja som infriar många nackdelar som luftledning medför (nackdelar som strålning och markintrång bland annat). #114 vill ha den eventuella ledningen nedgrävd som markkabel. Positivt för markägaren är då att Fastighetsägaren kan bruka skogen, inget produktionsbortfall. Fastighetsägaren anser att likström, är ny teknik som förkortar byggtiden och skapar färre överklaganden. #115 anser att anlägga en luftledning av detta slag nära bebyggelse inte kan vara vettigt med tanke på strålningsrisken och intrång på berörda fastigheters marker. Landsbygden har stora problem med avfolkning och luftledningar av detta slag nära bebyggelse hjälper knappast till att vända denna negativa trend anser fastighetsägaren. Fastighetsägaren motsätter sig bestämt en ny luftledning i omedelbar närhet av bostaden (den tänkta dragningen ligger inom m från boningshuset). Infrastrukturutbyggnad är många gånger bra och absolut nödvändig men ny teknik måste användas för att minimera strålningsrisk och intrång på berörda markägares fastigheter. Luftledningar är gammal teknik och inget Fastighetsägaren trodde att Svenska kraftnät överhuvudtaget överväger i ett modernt samhälle. Varför inte använda markkabel som Fastighetsägaren vet att Svenska kraftnät använt på andra ställen undrar fastighetsägaren. #116 och med familj anser att luftledning medför många negativa följder såsom strålning och markintrång. Fastighetsägaren anser att markledning medför positiva följder såsom färre inlösta fastigheter och lokala arbeten. Fastighetsägaren önskar att Svenska kraftnät skulle ta det för en självklarhet att välja markledning med alla de positiva fördelar som kommer med detta förslag. #117 begär ett nytt samråd med tanke på de brister som de anser medföljde det första. Fastighetsägarna protesterar mot alla förslag som kräver nya ledningsgator. Sådana lösningar borde tillhöra historien med tanke på effekten av upplevda stormar och inte minst kommande terrorhot. Det är dags att bygga bort allt 116/210

117 som en inre fiende enkelt kan sabotera och istället gräva ner där det redan finns ledningsgator eller vägar anser fastighetsägarna. Fastighetsägarna begär att Svenska kraftnät gör om kallelsen och kallar varje boende och varje skogs-/jordbrukare enligt demokratiska principer. Fastighetsägarna begär att tänkt ledning grävs ner i befintlig ledningsgata, i detta fall norr om Boda. Svensk kraftnät har noterat synpunktenar kring ledningens dragning förbi Boda. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #118 accepterar inte under några omständigheter att Svenska kraftnät bygger en ny 400 kv-luftledning på fastighetsägarens mark. Fastighetsägarens argument är att denne inte vill utsättas för strålningen som en luftledning medför, bortfall av produktiv mark samt att landskapsbilden förändras. #119 är emot bygget av en luftledning som medför produktionsbortfall och menar att markledning är ny teknik som ska nyttjas. #120 har skickat ett e-post meddelande där han meddelar att han översänder synpunkter. Inga synpunkter finns dock bifogade i brevet. Svenska kraftnät har sänt förfrågan 28 oktober om komplettering av yttrandet. #121 och 35 yrkar på att Svenska kraftnät gräver ner ledningen i redan befintlig 400 kv-ledningsgata då ny teknik bör nyttjas samt att det skapar färre överklaganden och mindre markintrång. #122 slutsats är att Svenska kraftnät bör göra en fördjupad utredning kring förutsättningarna för markförläggning samt ta hänsyn till de argument som inkommer från Fastighetsägaren och åtskilliga andra berörda. Fastighetsägaren undrar hur Svenska kraftnät kan avstå från att nyttja ny teknik när fördelarna är så många som drastiskt reducerar markintrång, minimerar skador på miljö och människor, förkortar byggtiden (färre eller inga överklaganden) och bevarar landskapsbilden intakt. 117/210

118 #123 påpekar att de inte är emot att infrastrukturen måste byggas ut och förstärkas. Tvärtom - detta har alla nytta av anser de. Men när detta görs kräver fastighetsägarna att senaste och ny teknik används (markkabel) och att samförläggning med tidigare utbyggd infrastruktur nyttjas där detta är möjligt. Vid val av alternativ måste samhällsekonomiska och livsmiljöaspekter under linjegatans hela livscykel beaktas. Fastighetsägarna uppfattar att detta inte gjorts alls hittills. Fastighetsägarna tror att alternativet med markkabel skulle medföra att Svenska kraftnät får med sig de flesta markägarna på planerna. Detta i sin tur medför en betydligt kortare genomförandetid innan ledningen kan tas i bruk vilket måste vara väldigt positivt för alla parter anser fastighetsägarna. #124 undrar varför inte alla berörda blivit kallade till samrådsmötet. Skulle nu ytterligare en 400 kv-ledning bli till stånd och dessutom gå igenom byn Långasjömåla och ännu närmare boningshus vore detta förödande för byns boende. Landskapsbilden skulle också förstöras, vilket medför ett intrång för både människor och djur. Fastighetsägaren vill att ledningen grävs ner i marken då det idag finns teknik för detta, som finns på flera platser i Sverige och övriga Europa, och som fungerar på ett bra sätt. Dessutom, påpekar fastighetsägaren, har Svenska kraftnät en fin och instruktiv PR-film om hur den nya tekniken används så varför inte använda denna i detta fall. Kallelse har inte sänts till fastighetsägaren eftersom fastigheten ligger utanför utredningskorridorerna. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Svenska kraftnät har noterat Fastighetsägarens synpunkter kring alternativ F och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #125 anser att samrådsmötet var under all kritik och påpekar negativa följder av luftledning såsom strålning, bortfall av produktiv skogsmark och förändrad landskapsbild. Fastighetsägarna yrkar på att markledning läggs med hänvisning till ny teknik. 118/210

119 #126 motsätter sig en luftledning över fastighetsägarens skogsmark. Vill Svenska kraftnät dra en kraftledning över ägd mark får det bli med nedgrävd kabel. Enligt samrådsunderlaget kan det bli aktuellt med en sträcka av ca 500 meter med fin produktionsskog. Mot skälig ersättning kan fastighetsägaren tänka sig en nedgrävd kabel så djupt att skador inte uppstår vid skogstransporter över densamma. #129 rekommenderar att ledningarna ska vara markkabel för likström och att ledningsdragningen förläggs i redan befintliga ledningsgator och övrig infrastruktur, detta för att begränsa intrång. #131 påpekar att denne inte fått någon kallelse till samrådsmötet. Fastighetsägaren anser att luftledning inte är något alternativ överhuvudtaget på grund av strålning, magnetfält, landskapsbilden ändras, produktionsbortfallet och livsmiljön. Fastighetsägaren undrar varför Svenska kraftnät idag gör reklam om att nedgrävd likspänningskabel är framtiden, så varför över huvud taget föreslå luftledning med växelspänning i detta fall. Fastighetsägaren anser att markkabel har många fördelar såsom förkortad byggtid och mindre markintrång. Inbjudan har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #132 påpekar att ännu en luftledning över ägd mark skulle medföra produktionsbortfall och värdeminskning av fastigheten. Fastighetsägaren känner oro inför strålningen och magnetfältet från redan befintlig ledning och anser att endast markledning är acceptabelt att lägga på fastigheten. #134 anser att ny teknik borde användas vid bygget och hänvisar till läggning av markledning som det enda riktiga alternativet med många fördelar, såsom förkortad förhandlingstid och mindre störningar i landskapsbilden och mindre produktionsbortfall. 119/210

120 #135 påpekar att en luftledning skulle försvåra rationellt brukande av verksamheten samt eventuellt medföra ekonomiska problem i och med bortfall av produktiv mark. Gården är en släktgård. Fastighetsägaren anser även att markledning inte är något alternativ på grund av nivåskillnader och motsätter sig ledningsdragningen. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om de naturgeografiska förutsättningarna. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #136 anser att markledning är det bästa alternativet för boende och markägare, alla berörda. Fastighetsägarna vädjar om att inte bygga den nya ledningen i så nära anslutning till den befintliga då detta skulle påverka Fastighetsägaren. #137 yrkar på att Svenska kraftnät gräver ned likströmskablar då denna teknik finns och är beprövad med gott resultat. Fastighetsägaren påpekar att luftledning medför minskat värde på intilliggande fastigheter samt strålning och magnetfält som människor utsätts för. #138 anser att en luftledning medför många negativa aspekter såsom förstörd landskapsbild, strålning och magnetfält samt bortfall av produktiv mark. Fastighetsägaren yrkar på att markledning läggs och undrar varför Svenska kraftnät satsat på detta i ett annat fall, 20 mil långt, men inte kan tänka sig att göra detta nu. #139 påpekar att denne inte fått någon kallelse till samrådsmötet. Fastighetsägaren anser att luftledning inte är något alternativ överhuvudtaget på grund av strålning, magnetfält, landskapsbilden ändras, produktionsbortfallet och livsmiljön. Fastighetsägaren undrar varför Svenska kraftnät idag gör reklam om att nedgrävd likspänningskabel är framtiden, så varför över huvud taget föreslå luftledning med växelspänning i detta fall. Fastighetsägaren anser att markkabel har många fördelar såsom förkortad byggtid och mindre markintrång. 120/210

121 Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till annan delägare till fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #140 påpekar att markledning skulle medföra mindre intrång för markägare och ge lokal sysselsättning. Fastighetsägaren påpekar att denne inte sett några kostnadsförslag för de olika alternativen. Fastighetsägaren undrar om Svenska kraftnät inte kan dra ledningen längs befintliga vägar och eller kraftledningsgator. #141 undrar varför Svenska kraftnät helt bortvisat alternativet markledning då det finns alternativ med likström som kan grävas ned till en rimlig kostnad. Fastighetsägaren anser att detta är mycket bättre så slipper fastighetsägare och boende strålning samt markintrång, dessutom skulle alternativet generera lokala arbeten. #142 protesterar mot bygget av luftledning och att fastighetsägarna inte blivit kallade till samrådsmötet. Fastighetsägarna pekar på fördelarna med att förlägga markledning, såsom att det är mest lönsamt ur samhällsperspektiv i det långa loppet och mindre intrång i natur och för markägare. Fastighetsägarna undrar hur mycket ljud som alstras av en luftledning och i hur stor utsträckning djurlivet påverkas? Svenska kraftnät beklagar att en av fastighetsägarna inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till en av delägarna till fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Djur kan påverkas olika av en kraftledning. För vissa innebär en kraftledning en negativ påverkan medan en kraftledningsgata kan vara positivt för andra arter. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #143 anser att kallelsen till samrådsmötet var undermålig. Fastighetsägaren kan tänka sig att upplåta mark till en markledning. Fastighetsägaren 121/210

122 känner stor oro inför strålningen som en luftledning medför och anser att markledning genererar lokala arbeten. #144 är mot bygge av luftledning på Fastighetsägarens mark med hänsyn till oro för strålning och magnetfält samt av estetiska skäl. Fastighetsägaren har inget emot markledning. #145 vill inte släppa till mark för bygget av en luftledning med argumenten gammal teknik, medför strålning, medför bortfall av produktiv mark för all framtid och hänvisar Svenska kraftnät att använda sig av modern teknik och lägga en markledning som skapar lokal sysselsättning. #146 accepterar inte en luftledning över Fastighetsägarens mark med hänsyn till produktionsbortfall och ställer sig undrande till varför inte Svenska kraftnät vill anlägga en markledning som medför positiva saker och minskar markintrånget för berörda. Fastighetsägaren uttrycker även oro för strålningen som en luftledning medför samt anser att kallelsen till samrådsmötet var undermålig. #147 accepterar inte en luftledning över sin mark med hänsyn till produktionsbortfall och ställer sig undrande till varför inte Svenska kraftnät vill anlägga en markledning som medför positiva saker och minskar markintrånget för berörda. Fastighetsägaren uttrycker även oro för strålningen som en luftledning medför samt anser att kallelsen till samrådsmötet var undermålig. #148 protesterar mot bygget av en luftledning. Fastighetsägarna förespråkar den moderna tekniken med nedgrävd markkabel eller sjöledning mellan Oskarshamn och Kalmar. Den blir snabbare att bygga och med mindre överklagande anser Fastighetsägaren. Fastighetsägarna kommer inte att underteckna något avtal med Svenska kraftnät. 122/210

123 #149 yrkar i 1:a hand på att dragning av ledning inte sker över själva Sillamåla. Han yrkar i andra hand på att dragning av ledning sker i en dragning i nordvästlig riktning mot Ö Hällasjö som tangerar Sillamåla och som inte sker i en sydlig dragning över Sillamåla i närhet av flera fastigheter. Han yrkar i tredje hand på att ledning blir markkabel och inte luftburen ledning oavsett dragning. Han yrkar i fjärde hand på att eventuell dragning inom Sillamåla sker som markkabel. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter angående placering och byggnadssätt för den planerade ledningen förbi Sillamåla. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #150 protesterar mot byggandet av en luftledning då Fastighetsägaren känner oro inför strålningen som den medför samt stort bortfall av produktiv mark. Fastighetsägaren yrkar på nedgrävning av ledningen. #151 protesterar mot planeringen av en luftledning och uttrycker oro inför strålning samt försvårande av verksamheter. Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnät ska satsa på nedgrävning av kablar i stället för luftburna ledningar vilket betyder mindre markintrång i och med färre enorma ledningsgator vilket också främjar natur och vilda djur och ger mindre påverkan på människor och kreatur. Kostnaden blir större nu men i det långa loppet mindre påverkan på natur, människor och djur vilket ju måste vara en vinst för alla anser fastighetsägarna. #152, 155 protesterar mot bygget av en luftledning och påpekar att alternativet markledning är bättre då mindre produktiv skogsmark tas i anspråk samt ingen nämnvärd förstörelse av landskapet skapas. #154 protesterar mot planerna på uppförandet av en luftledning, dels då det skapar oro för strålning samt för att det förstör produktiv mark. Fastighetsägaren yrkar på markledning. 123/210

124 #156 påpekar att en luftledning skapar oro hos Fastighetsägaren då den genererar hälsofarlig strålning och ändrar landskapet, gör intrång i naturen. Om en ny kraftledning måste byggas är en nedgrävd likströmskabel enda alternativet som Fastighetsägaren ser det. Förslagsvis i en befintlig ledningsgata. Det känns omodernt att bygga luftledning som gör så stort intrång på mark för så många. (NordBalt-ledningen grävs ner i samma ledning som en befintlig 130 kv.) #157 ställer sig undrande till varför Svenska kraftnät planerar att använda gammal teknik när markledningsteknik finns och denna process dessutom visat sig gå snabbare. Fastighetsägaren påpekar att dennes ekonomiska situation kommer att påverkas av en luftledning och uttrycker oro för strålning och magnetfält. #158 känner stor oro inför ytterligare en luftledning över Fastighetsägarens mark och yrkar på att Svenska kraftnät bygger en markledning. #159 anser att mer studier kring anläggande av en HVDC-kabel som alternativ borde göras då detta avfärdats för lättvindigt i utredningen. ABB har idag HVDC kablar (tillverkas i Karlskrona) som klarar 525 kv som skulle kunna grävas ner på befintlig ledningsgata och samtidigt förbereda för ersättning av befintlig 400 kv luftledning när dess livslängd har uppnåtts. HVDC i markkabel är idag en mer framtidssäker teknik än HVAC i luftledningar eftersom de innebär både lägre förluster och frånvaro av det magnetiska växelfält som påverkar levande organismer negativt. Dessutom innebär markkabel mindre ingrepp i både naturen och landskapsbilden. #161 påpekar negativa effekter med luftledning såsom förfulning av landskapet och oro för strålning samt magnetfält. Fastighetsägarna menar att Svenska kraftnät planerar att använda sig av gammal teknik och uppmanar dem att använda sig av modern teknik och förlägga en markledning som också kommer att medföra kortare process. 124/210

125 #162 Fastighetsägarna tycker dels att samrådsinbjudan och genomförandet av samrådet varit dåligt, dels protesterar man mot en 400 kv luftledning på delsträcka F, Konga-Mien. Man kräver att en markkabel läggs ner under befintlig 400 kv ledning vilket kommer att ge mindre påverkan på både människor och natur med färre överklagande med förkortad byggtid som resultat. #174 Fastighetsägaren undrar varför inte Svenska kraftnät planerar att använda sig av modern teknik och lägga en markkabel. En markkabel kommer att bespara boende strålning samt förfulning av naturen anser fastighetsägaren samtidigt som markkabelläggning ger lokala arbeten. #175 Fastighetsägaren är orolig på grund av strålningen som tillkommer med en luftledning och yrkar på nedgrävning av kabeln. #177 Fastighetsägaren tycker att en byggnation av en luftburen växelstömsledning tar alldeles för mycket produktiv mark i anspråk, både skogsmark och jordbruksmark. Fastighetsägaren anser att en luftburen byggnation är en föråldrad byggteknik, ska man bygga ny ledning då måste Svenska kraftnät bygga med senaste tekniken eller framtidens teknik. Grävs det ner en likströmskabel, så kan det säkert göras längs befintlig infrastruktur. Därför anser Fastighetsägaren att det ska grävas ner en likströmskabel mellan. #178 Fastighetsägarna påpekar negativa effekter av en luftledning såsom stora markintrång, oro för strålning och magnetfält, landskapsbilden förändras med mera. Fastighetsägarna räknar även upp positiva följder av markledning, alla de negativa tidigare nämnda effekterna undviks, färre överklaganden samt lokal sysselsättning. 125/210

126 Påverkan och konsekvenser för flera olika intressen, däribland landskapsbild, kommer att redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #179 Fastighetsägarna påpekar de höga nivåer av strålning som kommer att drabba Fastighetsägaren om Svenska kraftnät bygger en luftledning nära fastigheten och hänvisar till att bästa möjliga teknik ska användas. Fastighetsägarna yrkar på att markkabel anläggs. #180 Fastighetsägaren yrkar på att modern teknik används vid bygget av kraftledningen, liksom det gjorde för projektet SydVästlänken, förlägg markkabel. Fastighetsägaren påpekar att luftledning medför strålning och bortfall av produktiv skogsmark. #181, #173 Fastighetsägaren påpekar att för dem som brukar marken och lever på landet finns det bara ett alternativ och det är att gräva ner ledningen. Det borde inte vara någon omöjlighet när utvecklingen kommit så långt år 2014, ingen ska behöva bo vid en så stor ledning som medför stora strålningsrisker och farliga magnetfält anser fastighetsägaren. Hela landskapet försämras av dessa ledningar och det medför även stort produktionsfall för fastighetsägaren. Om nedgrävning inte är ett alternativ måste den förläggas i den gamla ledningen, det finns nya så kallade julgransstolpar som går mer på höjden än bredden påpekar fastighetsägaren. Svenska kraftnät har noterat att Fastighetsägaren föredrar att ledningen anläggs i anslutning till befintliga ledningar liksom synpunkten kring julgransstolpar. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #182 Fastighetsägaren påpekar att denne inte släpper iväg mark för byggande av en luftburen kraftledning utan yrkar på nedgrävning av ledningen. 126/210

127 #183 Fastighetsägaren protesterar mot byggplanerna på en luftledning. Fastighetsägaren anser att den tar för mycket mark i anspråk, och dessutom är en hälsorisk. Fastighetsägarna kan acceptera markkabel. #184 Fastighetsägaren påpekar att de beräkningar Svenska kraftnät gjort angående ekonomiska fördelar med luftledning för sträcka - endast har en kortsiktig fördel, enbart för Svenska kraftnät själva. Fastighetsägarna undrar vad Svenska kraftnät menar med att marknadsföra en metod och sedan inte använda denna (markledning/likström), trots att den skulle underlätta så mycket för alla berörda markägare och för att nämna ett positivt exempel, energiförlusterna skulle bli mindre. #185 Fastighetsägaren yrkar på läggning av markkabel då en luftledning skapar strålning samt förstör miljön. #189 Fastighetsägaren har inget emot att Svenska kraftnät underhåller och bygger ut det svenska elnätet, under förutsättningar att Svenska kraftnät gräver ner kablarna. Fastighetsägaren accepterar inte under några omständigheter bygget av en ny 400 kv-luftledning, på sin mark eller i närheten av hemmet. Fastighetsägaren anser att djur och natur inte ska behöva lida för Svenska kraftnäts ledning som de kommer att göra när den går i luften. #164 Fastighetsägaren påpekar att ännu en luftledning skulle ta mer mark i anspråk och generera strålning så Fastighetsägaren yrkar på markkabel. 127/210

128 #165 Fastighetsägarna är helt emot en ny luftburen kraftledning genom ägda fastigheten. Fastighetsägaren har skog för att bruka den nu och för kommande generationer, inte för att bygga ledningar på. Däremot är Fastighetsägaren öppen för en dialog om markkabel över ägd mark, om den följer befintliga ledningsgator. #166 Fastighetsägaren påpekar att markkabel betyder lokal sysselsättning, mindre intrång, och luftledning innebär oro för strålning och magnetfält. Fastighetsägaren anser att arbetsmiljön blir bättre med markkabel. #167 Fastighetsägarna motsätter sig bygget av en luftledning då bland annat det medför produktionsbortfall och värdeminskning på fastigheten som består i generationer framöver, oro över strålning samt landskapsbilden förfulas. Fastighetsägarna förespråkar markkabel och lyfter fram positiva sidor med det såsom lokal sysselsättning och inte lika stort markintrång. #168 Fastighetsägaren uttrycker oro inför en luftburen ledning och förespråkar markledning och undrar om en markförlagd kabel bidrar med mindre strålning. #169 Fastighetsägaren anser att om Svenska kraftnät anser att det finns behov av en utbyggnad till 400 kv-ledning borde det vara helt självklart att ledningen ska grävas ner. En luftburen ledning har så stora negativa effekter att det inte borde vara ett alternativ anser Fastighetsägaren men i underlaget som Svenska kraftnät presenterat saknas alternativet nedgrävd ledning helt. Negativa effekter såsom förstörd landskapsbild och försvårande av rationellt brukande påpekar Fastighetsägaren. 128/210

129 #170 påpekar att en luftledning medför stora produktionsbortfall samt medför att skogen blir mer stormkänslig. Han påpekar att luftledningar är gammal teknik, och menar att Svenska kraftnät borde gräva ner ledningen och använda lokal arbetskraft istället för utländsk, kortare byggtid och mindre intrång och färre överklagningar. Fastighetsägaren är mycket orolig över strålning och magnetfält. Svenska kraftnät upphandlar byggande av ledningar. Upphandlingarna ska göras enligt reglerna i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #171 påpekar att produktionsbortfallet som en kraftledningsgata skulle ge inte bara kommer att påverka dem utan även efterföljande generationer. Skulle det vara så att de av någon anledning skulle behöva sälja i framtiden är de oroliga för förlorat marknadsvärde på grund av den planerade kraftledningsgatan. Fastighetsägarna önskar att det grävs ner en likströmskabel istället för fler luftburna kraftledningar då dessa är ett otroligt slöseri med Sveriges naturresurser. #172 anser att man för lättvindigt och utan att presentera markkabel som ett alternativ därmed inte uppfyller de krav på ett komplett underlag. Markledning skulle ha flera positiva effekter såsom: obefintlig strålning och magnetfält, landskapsbilden påverkas inte, produktionsbortfall på produktiv skogsmark minimeras, mindre intrång för berörda med fler. Markägaren kräver förläggning av markkabel. #190, 518, 582 yrkar på att nya samråd ska ske innan processen går vidare på grund av bristfällig information om samråd samt brist på justerade mötesprotokoll ifrån samrådsmötena. Fastighetsägarna yrkar på att beslutet om nybygge av ledning omprövas då De anser att det inte behövs en ny ledning utan hänvisar till att förstärka den befintliga. Om ledningen ska byggas anser fastighetsägarna att den ska förläggas i marken men om den ändå ska byggas i luften anser fas- 129/210

130 tighetsägarna att alternativ C/A1 eller E1/B väljas mellan Emmaboda och och i möjligaste mån så nära redan existerande kraftledningsgator som möjligt. Fastighetsägarna yrkar på att ingen kreosot ska användas vid eventuellt bygge av luftledning. Svenska kraftnät har noterat de berördas synpunkter gällande alternativval. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #192 yrkar på att markledning byggs med hänvisning till människors välbefinnande samt minst förstörelse av miljön. #193 påpekar alla nackdelar med luftledning, stora intrång, strålning samt alla fördelar med markkabel, färre överklaganden, färre kostnader för inlösen av byggnader. Fastighetsägarna accepterar inget annat alternativ än markkabel. #194 kräver att Svenska kraftnät gräver ned ledningen i marken. Hon menar att en luftledning förstör landskapsbilden, genererar strålning vilket många oroas över och fastighetsvärdena minskar. #196 protesterar mot bygget av en luftledning och förespråkar markledning då detta alternativ inte medför strålning, förstörelse av naturen och markintrång. #199 undrar vilken livscykelkostnad det är på de olika alternativen mellan likström nergrävd och växelström. Fastighetsägaren påpekar vilka fördelar som finns med markkabel som inte finns med luftledning som till exempel mindre intrång på fastigheter och lokala arbeten. Han yrkar på att markkabel läggs. 130/210

131 #200 överklagar byggnation av ny elledning -Emmaboda då den planeras så nära intill bostaden. Fastighetsägarna yrkar på att ledningen förläggs längre ifrån huset. Efter detta samråd kommer Svenska kraftnät att väga samman de inkomna synpunkterna och övrig information för att ta fram ett huvudalternativ till utredningskorridor för denna ledning. Därefter kommer ett nytt samråd att genomföras där berörda och allmänhet återigen kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter. Efter fortsatt arbete kommer slutligen en ansökan om koncession att lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Om tillstånd ges för ledningen kan detta överklagas. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #201 protesterar emot byggplanerna av en ny luftledning. #203 påpekar att Svenska kraftnät i sin redovisning helt har bortsett från alternativet markförlagd kabel. Ett sådant alternativ har i sammanfattningen viftats bort med motiveringen "luftledning är enda alternativet för förbindelsen". Att Svenska kraftnät tidigare i stor omfattning använt tekniken markförlagd kabel synes anmärkningsvärt när det i detta fall är uteslutet. En förstudie av alternativen ska inte bara innehålla alternativ för sträckningen av en luftledning utan även andra alternativa tekniska lösningar. En luftledning innebär mycket omfattande intrång på marker som ägs av mindre skogs- och lantbrukare. För många kan detta innebära att de inte längre kan driva och förvalta sina gårdar som de investerat i, med avsikt att drivas vidare i kommande generationer. Konsekvenserna för individernas och kommande generationer bör belysas vid utvärdering av ledningsdragning och teknik. #204 undrar vilken livscykelkostnad det är på de olika alternativen mellan likström nergrävd och växelström. Fastighetsägaren påpekar vilka fördelar som finns med markkabel som inte finns med luftledning som till exempel mindre intrång på fastigheter och lokala arbeten. Fastighetsägaren yrkar på att markkabel läggs. 131/210

132 #205 anser att alltför mycket talar mot en luftburen kraftledning: negativ påverkan av landskapsbilden, inskränkning av markägares tillgång till sin egen mark, begränsning av möjligheten att använda skog och mark för rekreation och friluftsliv, hämmar utvecklingsmöjligheter i kommunen, risk för skador av strålning. Fastighetsägaren anser att Svenska kraftnät måste ta större hänsyn till miljöbalkens regler, samt beakta de tankar om ett hållbart samhälle med så lite negativ miljöpåverkan som möjligt, tankar vilka i allt större utsträckning vinner gehör bland så många människor och inom allt fler områden anser Fastighetsägaren. Svenska kraftnät följer miljöbalken. I nästa samrådsunderlag om det valda huvudalternativet, liksom i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen, kommer Svenska kraftnät att redogöra för hur verket följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #206 undrar varför Svenska kraftnät ska sätta en luftledning, när de istället kan gräva ned en markkabel. Luftledning är gammalt och förlegat och en markkabel ger mer lokal sysselsättning, mindre intrång, förkortad byggtid påpekar fastighetsägarna. Värdet på hus kommer att sjunka om en luftledning sätts upp på grund av att många är rädda för strålning och magnetfält. Landskapsbilden kommer att förändras på ett negativt sätt. Ett rationellt brukande av marken kommer att försvåras, alla dessa negativa effekter borde medföra att Svenska kraftnät väljer alternativet markledning anser fastighetsägarna. #207 ser många fördelar med alternativet markledning såsom mindre produktionsbortfall, bättre landskapsbild, mindre strålning samt även större möjligheter till lokal sysselsättning vilket bidrar till en levande landsbygd. Färre kommer att överklaga beslut om markkabel, vilket förenklar processen och förkortar byggtiden. Fastighetsägarna undrar varför Svenska kraftnät tar bort alternativet markkabel då de själva hänvisar till detta alternativ när det gäller att förflytta stora mängder el från en punkt till en annan. En luftledning har flera negativa effekter för markägarna såsom bortfall av produktiv mark, strålning och förändring av landskapsbilden vilka alla infrias med markkabel som alternativ. #210 framför önskemål om att ledningen läggs under mark. 132/210

133 #213 kräver nedgrävd markkabel av flera anledningar, bland annat att det är det moderna tekniken, markintrång minimeras, gynnar lokal sysselsättning samt landskapsbilden inte förstörs. Fastighetsägaren yrkar på markkabelläggning. #214 anser att om Svenska kraftnät anser att det finns behov av en utbyggnad till 400 kv-ledning borde det vara helt självklart att ledningen ska grävas ner. En luftburen ledning har så stora negativa effekter att det inte borde vara ett alternativ anser Fastighetsägaren men i underlaget som Svenska kraftnät presenterat saknas alternativet nedgrävd ledning helt. Negativa effekter såsom förstörd landskapsbild och försvårande av rationellt brukande påpekar Fastighetsägaren. #215 påpekar att denne inte fått någon information om ledningsbygget trots att fastigheten kommer beröras. Fastighetsägaren menar att en luftledning förstör landskapsbilden, skapar oro för strålning samt inkräktar på produktiv mark. Fastighetsägaren förespråkar en markledning som infriar tidigare nämnda negativa aspekter och dessutom genererar lokala arbeten. Fastigheten ligger utanför de aktuella utredningskorridorerna och därför har inte inbjudan sänts till fastighetsägaren. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #216 påpekar att luftledningar står för gammal teknik. Idag finns andra möjligheter som gör processen skonsammare för berörda. Samhället måste ta större ansvar för såväl landskapsbilden som livsmiljön anser fastighetsägaren. Det är inte heller rimligt att vissa delar av landsbygden upprepade gånger får stå för intrång och produktionsbortfall menar fastighetsägaren. #217 anser att om Svenska kraftnät anser att det finns behov av en utbyggnad till 400 kv-ledning borde det vara helt självklart att ledningen ska grävas ner. En luftburen ledning har så stora negativa effekter att det inte borde vara ett al- 133/210

134 ternativ anser Fastighetsägaren men i underlaget som Svenska kraftnät presenterat saknas alternativet nedgrävd ledning helt. Negativa effekter såsom förstörd landskapsbild och försvårande av rationellt brukande påpekar Fastighetsägaren. #218 anser att det är orimligt att förstöra så mycket skogsmark för all framtid när det bevisligen går att gräva ner kabel istället. Ifall luftledning byggs måste markägare få en årlig marknadshyra så att marken kan behålla sitt värde även för kommande generationer. #219 protesterar mot att det byggs en stor luftledning på sträckan -, dels för en befarad risk för strålning samt att landskapsbilden blir förstörd. Det finns alternativ då det går att lägga markkabel menar Fastighetsägaren. Andra effekter av luftledning är att fastighetspriserna sänks då ingen vill bo i närheten av stora elledningar. #221 är starkt emot ännu en luftledning genom Harebo som redan har flera ledningar genom byn och menar att det inte är försvarbart att ännu mer mark tas i anspråk. Han hänvisar till att markkabel fungerat i andra fall och förespråkar detta. #222 har inte informerats om byggplaner av en luftledning som berör dennes fastighet och kräver att Svenska kraftnät bygger en markkabel. Fastighetsägaren har inte fått någon inbjudan eftersom fastigheten ligger utanför utredningskorridorerna. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #223 anser att om Svenska kraftnät anser att det finns behov av en utbyggnad till 400 kv-ledning borde det vara helt självklart att ledningen ska grävas ner. En luftburen ledning har stora negativa effekter, som förstörd landskapsbild 134/210

135 och försvårande av rationellt brukande, att det inte borde vara ett alternativ. I underlaget som Svenska kraftnät presenterat saknas alternativet nedgrävd ledning helt. #226 accepterar inte bygget av en luftledning och uttrycker oro för strålning samt oro för att verksamheten kommer att drabbas negativt. Han yrkar på att Svenska kraftnät drar ledningen söder om Ubbemålasjön eller gräver ner ledningen bredvid befintlig ledning. Svenska kraftnät har noterat att fastighetsägaren vill att ledningen dras söder om Ubbemålasjön. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #227 menar att det bara finns ett acceptabelt alternativ och det är att gräva ned ledningen då det alternativet skapar minst intrång på marker samt ger lokala arbeten och inte heller ger någon strålning. #228 känner stor oro inför strålningen som kommer från en luftledning. #229 anser att om det finns behov av en utbyggnad till 400 kvledning borde det vara helt självklart att ledningen ska grävas ner. En luftburen ledning har så stora negativa effekter, som förstörd landskapsbild och försvårande av rationellt brukande, att det inte borde vara ett alternativ. I underlaget som Svenska kraftnät har presenterat saknas alternativet nedgrävd ledning helt. #230 tror att de flesta av markägarna blir nöjda med en nergrävd ledning, då blir det färre som överklagar som förkortar byggtiden betydligt. Dessutom blir det lokal sysselsättning och mycket mindre intrång i skog och mark anser Fastighetsägaren. Fastighetsägaren vill också påpeka att inbjudan till markägarna vid informationsträffen var under all kritik och så får det inte gå till. 135/210

136 #231 Fastighetsägaren yrkar på att Svenska kraftnät gräver ned kabeln då luftledning medför många negativa effekter, bland annat splittrad mark vilket försvårar rationellt brukande, att landskapet förändras och att värdet på fastigheterna minskar. #232 konstaterar att Svenska kraftnät i sin redovisning helt har bortsett från alternativet markförlagd kabel. Ett sådant alternativ har i sammanfattningen viftats bort med motiveringen att luftledning är enda alternativet för förbindelsen. Svenska kraftnät har tidigare i stor omfattning använt tekniken markförlagd kabel vilket är anmärkningsvärt när det i detta fall är uteslutet. En förstudie av alternativen ska inte bara innehålla alternativ för sträckningen av en luftledning utan även andra alternativa tekniska lösningar samt även utvärdera möjligheten att använda nuvarande vägnäts avåkningszoner (diken). En luftledning innebär mycket omfattande intrång på marker som ägs av mindre skogs- och lantbrukare. För många kan detta innebära att de inte längre kan driva och förvalta sina gårdar som de investerat i, med avsikt att drivas vidare i kommande generationer. Konsekvenserna för individernas och kommande generationer bör belysas vid utvärdering av ledningsdragning och teknik påpekar fastighetsägaren. #233 anser det märkligt att Svenska kraftnät planerar att dra en kraftledning nära ett bostadshus då det medför olägenheter samt påverkar värdet på fastigheten. Ett alternativ borde vara en markkabel vilket är nyare teknik och gör mindre intrång på omgivning och miljö anser fastighetsägaren, då vore mest logiskt att välja den rakaste sträckningen. #234 har inte fått kallelse till samråd och påpekar bristen med detta. Fastighetsägarna protesterar bestämt mot en till kraftledningsgata över sin mark eftersom bland annat rationellt brukande avsevärt försvåras av detta. Fastighetsägarna förespråkar markkabel då det minimerar de negativa effekterna som luftledning medför desto mer. Svenska kraftnät beklagar att en fastighetsägare inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till en av fastighetsägarna. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån 136/210

137 om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #238 är bekymrade över vad luftledningen kan få för konsekvenser för boendet, mest beroende på det vidlyftiga magnetfältet kring ledningen. De har tittat igenom samrådshandlingen som gäller och som de ser det så berör ledningen samtliga riksintressen negativt. Fastighetsägaren vill kraftigt protestera mot att en luftledning byggs och därför föreslå att den planerade ledningen grävs ner istället. #239 protesterar mot denna utbyggnad och anser att den är förödande för direkt berörda och för allas framtid som vill kunna använda skogen som människor gjort i alla tider. De påverkas av framtida stormar som innebär en stor ekonomisk förlust för berörda skogsägare. #241 anser att en luftledning skulle förstöra kulturlandskapet på fastigheten. Hon anser att det är under all kritik att Svenska kraftnät planerar den här typen av gammaldags kraftledningar som får så stora konsekvenser för skogsbruket och småskaliga markägare när det finns mycket modernare alternativ såsom att till exempel gräva ned ledningar vilket skulle kunna skapa arbetstillfällen i en landsbygdskommun som kämpar hårt för näringslivet. #242 vill framföra önskemål om en nedgrävd likströmskabel istället för luftburen växelström. Fastighetsägarna förstår att även en nedgrävd kabel tar mark i anspråk, men ytan blir betydligt mindre och dessutom skulle det medföra att användbara skogsvägar anläggs. Deras uppfattning är att markkabel är en modernare teknik än luftburen växelström och att markkabel även medför en kortare byggtid. #243 motsätter sig luftledning och kräver nedgrävning av likströmskabel. 137/210

138 #244 vädjar till Svenska kraftnät om att istället för att bygga en luftledning bygga en markkabel på grund av livsmiljön, magnetfält, landskapsbild med mera. #247 påpekar att kallelsen till samrådet var undermålig. En luftledning genom Långasjömåla kommer radikalt att ändra förutsättningarna för ett gott liv med tanke på miljö, hälsa, välbefinnande och möjlighet att bruka fastigheten. Fastighetsägaren kräver, tillsammans med familjen, att kraftledningen grävs ned som en likströmskabel och att det görs i den befintliga ledningsgatan. #248 vädjar om att Svenska kraftnät inte ska förstöra det gamla prästbostället Kuppramåla genom att bygga en luftledning. Svenska kraftnät har uppmärksammat det kulturella värdet av prästbostället i Kuppramåla och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #249 hänvisar till strålningsrisken med luftledning och yrkar på nedgrävd kabel. #250 protesterar mot planerna på byggandet av en luftledning och anser att mer tid och information behövs för en viktig fråga som denna. #251 påpekar att bygget av en luftledning skulle för denne medföra både ekonomiska kulturella förluster. Fastighetsägaren påpekar att det måste vara en bättre lösning om Svenska kraftnät bygger en markledning samt motsätter sig helt bygge av en luftledning. 138/210

139

140 #259 menar att om ytterligare en luftledning ska korsa fastigheten är inte rationellt brukande av skogen möjligt och att då kan Svenska kraftnät lösa in hela fastigheten, vilken berörs av både alternativ C Norra varianten och alternativ D/E. Fastighetsägaren förespråkar att Svenska kraftnät väljer en annan sträckning eller gräver ner kabeln och använder modern teknik. Han påpekar brister vid kallelse till samrådsmötet och att han inte närvarade på grund av detta. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter angående inlösen av fastigheten. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #260 påpekar att denne inte fått någon kallelse till samrådsmötet. Han känner oro inför redan befintlig strålning och oron kommer att öka med ytterligare strålning nära. Fastighetsägaren ställer sig kritisk till användandet av kreosot. Han hänvisar till projektet SydVästlänken och förespråkar markkabel som alternativ vilket även ger lokala arbeten. Inbjudan har inte sänts eftersom fastigheten ligger utanför de aktuella utredningskorridorerna. Annonsering har skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #262 känner oro inför strålning, miljöpåverkan och förändring av landskapsbilden inför byggandet av en luftledning. Fastighetsägaren anser att det enda vettiga förslaget är att gräva ned den nya ledningen. #263 konstaterar att alternativet A3 i dess båda varianter är förödande för såväl boendet som skogsbruket. En 400 meter bred gata genom fastigheterna lämnar inte mycket kvar att bruka och bo på. Om det bevisligen måste vara fråga om en luftledning torde en sträckning och ett samnyttjande med redan befintlig 400 kv-ledning vara ett bättre alternativ. Samtliga förslag är skadliga för jord- och skogsbruket samt boendemiljön och förordar därför att Svenska kraftnät konsekvensanalyserar en nedgrävd ledning istället. Svenska kraftnät har noterat att fastighetsägaren föredrar att ledningen placeras parallellt med befintlig ledning framför att placera den i en ny ledningsgata. Både vid byggnation parallellt med en befintlig ledning och i ny ledningsgata kommer en ca 50 meter 140/210

141 bred korridor att behöva avverkas och hållas trädfri, inte en 400 meter bred gata. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #264 är mycket orolig över den strålning och det magnetfält som kommer med en luftledning och hoppas att Svenska kraftnät bygger en markledning. #265 påpekar att om förslag A2 eller A3 skulle gå igenom skulle de och deras närmiljö påverkas mycket negativt. Bostaden ligger redan idag mindre än 100 meter från den befintliga luftledningen och ännu en stor luftledning i närområdet skulle innebära ytterligare påverkan i form av strålning, magnetfält och förstörd landskapsbild. Om alternativ A3 genomförs skulle bostaden och grannarnas bostad skärmas av i en smal kil mellan två luftledningar, vilket kraftigt skulle försämra livsmiljön för alla berörda familjer i området. De ifrågasätter därför planerna på att bygga denna ledning över ett område som redan har en stor luftledning i sin direkta närhet. De ifrågasätter också varför man inte använder markkabel för att minimera ingrepp i landskapsbilden och människors välbefinnande. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna kring de olika alternativen och kommer att beakta detta i det kommande arbetet med att välja ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #266 anser att Svenska kraftnät ska gräva ned likström för en snabb och smidig byggnation av ledningen. #267 protesterar emot byggandet av en luftledning och anser att den kommer att få förödande konsekvenser för allt biologiskt liv samt förespråkar att ledningen grävs ned. #269 anser att en luftledning skulle innebära stora produktionsbortfall samt förfulning av naturen. Det är önskvärt att gräva ner ledningen då det inte skulle kräva lika mycket mark av markägarna samt ge lokala arbeten. 141/210

142 #270. protesterar mot nybyggnad av luftledning inom deras markområde i Korpahult, Örsjö. Barn växer upp inom strålningsområdet i en nybyggd villa 2012 samt förstörda markområden som inte kan brukas. Fastighetsägaren yrkar på att kabeln ska grävas ner. #271 påpekar att de inte är emot att infrastrukturen måste byggas ut och förstärkas. Tvärtom detta har alla nytta av. Men, när detta görs kräver fastighetsägarna att senaste och ny teknik används (markkabel) och att samförläggning med tidigare utbyggd infrastruktur utnyttjas där detta är möjligt. Vid val av alternativ måste samhällsekonomiska och livsmiljöaspekter under linjegatans hela livscykel beaktas. Fastighetsägarna uppfattar att detta inte gjorts hittills. Fastighetsägarna tror att alternativet med markkabel skulle medföra att Svenska kraftnät får med sig de flesta markägarna på planerna. Detta i sin tur medför en betydligt kortare genomförandetid innan ledningen kan tas i bruk vilket måste vara väldigt positivt för alla parter anser fastighetsägarna. #272 kräver av flera skäl att Svenska kraftnät bygger ledningen med likströmsteknik och därmed gräver ner ledningen. Argument är bland annat oro inför strålning, stora produktionsbortfall av mark, förfulning av landskapsbilden och förkortad byggtid. #274 förespråkar en nedgrävd ledning då påverkan på skog och mark blir betydligt mindre, invånare behöver inte lämna sina släktgårdar, hem och fritidshus som faktiskt valt som sin plats på jorden. Fastighetsägaren ser ingen anledning att inte gräva ner ledningen, när möjlighet och teknik finns. 142/210

143 #275 anser att markkabel är bästa alternativet då strålning och magnetfält följer med en luftledning. Mindre mängd mark tas i anspråk och blir oanvändbar för all framtid vid markkabel. #276 är orolig över att det kanske ska byggas en ny ledning genom byn Sillamåla. Det hade blivit förödande konsekvenser. Att bo så nära en stor kraftledning medför stora strålningsrisker för människor samt stor miljöpåverkan. Fastighetsägaren tycker istället att Svenska kraftnät ska gräva ned ledningen eftersom det inte alls medför så stora strålningsrisker och miljöpåverkan blir inte lika stor. Om inte nedgrävning är ett alternativ borde det andra självklara valet vara att dra ledningen i den gamla befintliga kraftledningen. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #279 påpekar att denne aldrig blev kallad till samrådsmötet. Fastighetsägaren anser att dragningen av en ny luftledning enligt förslag G1 längs med sjön Mien är helt oacceptabel. Miljöpåverkan för boende kommer att bli mycket stor, landskapsbilden kommer också att förändras på ett mycket negativt sätt, bara på hans fastighet kommer han att tvingas att hugga ner ett flera hundraårigt ekskogsområde i ett hagmarksområde med särskilda värden, på grannfastigheten drabbas ett känsligt alkärrsområde. Fastighetsägaren känner stor oro för strålning, oljud, fertilitetspåverkan på betesdjur med mera. Fastighetsägaren kan endast tänka sig nedgrävd ledning som SydVästlänken som alternativ. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till annan delägare av fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna och argumenten gällande alternativ G1 och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #280 och 283 kräver att Svenska kraftnät bygger en markkabel då detta gör minst skada på miljön och orsakar mindre produktionsbortfall. 143/210

144 #281 är helt emot ett bygge av en luftledning nära Boda glasbruk och menar att människor inte ska behöva oroa sig över strålningsrisker i framtiden. #282 och 278 kräver nedläggning av markkabel då detta alternativ ger minst påverkan på miljön och minsta möjliga produktionsbortfall. #284 är inte emot att infrastrukturen byggs ut, men det ska inte ske till priset av att livsmiljön och försörjningsmöjligheter försämras för de boende i Högaböke. Svenska kraftnät har enligt miljöbalken skyldighet att använda skonsammast möjliga teknik, i det här fallet säkra överföringskapaciteten genom en markkabel anser fastighetsägaren. Svenska kraftnät följer miljöbalken. I det kommande samrådsunderlaget kring det valda huvudalternativet liksom den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer Svenska kraftnät att redogöra för hur verket följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, liksom hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #285 anser att Svenska kraftnät kommer att få många fördelar med att lägga markkabel såsom att de slipper mer underhåll och avbrott än med en luftburen ledning plus att luftledning kan förstöra livsmiljön mer. Man förstör dessutom mindre av landskapet med en markkabel och Svenska kraftnät kommer att få färre överklagningar med markkabel. #286 påtalar risken för strålning som kommer i och med bygge av luftledning och anser att Svenska kraftnät ska tänka om angående planerna. #287 motsätter sig att den av Svenska kraftnät planerade 400 kvledningen blir luftburen. Möjligheten att gräva ner kabeln bör undersökas vidare och med tanke på den tekniska utvecklingen bör man inte förhasta sig med luftledningen. 144/210

145 #288 påtalar risken med strålning för djur och människor från en luftledning och förespråkar markkabel. #291 motsätter sig starkt en luftledning mellan och då en sådan kommer att ta mycket mark i anspråk samt, i detta fall, skogsmark som för all överskådlig framtid kommer att tas ur produktion. Fastighetsägarna får ett sämre brukningsförhållande och det innebär ett stort intrång i äganderätten av deras mark. Fastighetsägarna förordar en nergrävd likströmskabel istället för en luftburen växelströmsledning. Denna ger en betydligt mindre påverkan på landskapsbilden och mycket mindre intrång på fastigheterna, då denna behöver betydligt mindre yta, en yta som inte kan användas till framtida produktion. Tekniken är ju redan känd och används redan av er i SydVästlänken. #294 påpekar att en luftledning skulle innebära att konceptet orörd ådal längs Mieån (Loberget Ihre Hjularemåla) förstörs, något de bidragit med tillsammans med Skogsstyrelsen. De uttrycker en oro över den strålning som människor och djur kommer att utsättas för i och med en luftledning, över vandringsleder samt betesmarker. 200 meter söder om den tänkta ledningen har fastighetsägarna redan en högspänningsledning och runt hela området kring Mien finns ett antal stora ledningar. Här måste Svenska kraftnät på allvar undersöka möjligheten att gräva ner kablarna anser fastighetsägarna. Samtidigt borde detta göra handläggningstiden kortare om man ser till färre överklagande påpekar fastighetsägarna. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter och argument gällande alternativ H och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #295 anser att underlaget för samrådsförhandlingen ska göras om och kompletteras kring de tekniska aspekterna av mark- respektive luftförläggning ledningen. Fastighetsägaren kräver att Svenska kraftnät klargör, utslaget på en avtalslängd på 100 år till oändlig tid, hur en eventuell fördyrning genom 145/210

146 markförläggning kontra luftförläggning, skulle kunna motiveras gentemot egna policyn såväl som miljöbalken. Fastighetsägaren kräver att Svenska kraftnät klargör hur man tänker långsiktigt kring fritidsboende och turism från andra länder. Vad innebär det för Sverige i helhet likväl som just för denna geografiska del, om denna köpkraft försvinner som trots allt hjälper till att hålla landsbygden levande. De kräver att Svenska kraftnät klargör hur många hektar skogsmark som det läggs en död hand på i oändlig tid, Komplettering med en ekonomisk uträkning vad den uteblivna tillväxten blir. De kräver att Svenska kraftnät tar fram forskning som klargör riskerna med stadigvarande vistelse i närheten av luftledningar för människor och djur. I det kommande samrådsunderlaget kring det valda huvudalternativet liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att redogöra för hur verket följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, liksom hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att göras för den planerade ledningen, och som biläggs ansökan om koncession, beskriver vi påverkan och bedömer konsekvenserna på bl.a. rekreation och friluftsliv av den planerade ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #296 anser att Svenska kraftnät bör omvärdera dragningen av ledningen med tanke på det gamla prästbostället Kuppramåla som är kulturhistoriskt värdefullt. Svenska kraftnät har uppmärksammat det kulturella värdet av prästbostället i Kuppramåla och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #298 i Dockemåla anser att förslaget som löper i ny ledningsgata på västra sidan om Sandsjön, mellan Högebo och Högebonäs förbi Konga och föreslås ankomma mot befintlig 400 kv-ledning vid Dockemåla är en direkt katastrof för byn då de flesta fastigheterna i byn skulle hamna inom 100 metersgränsen för ledningen och bli obeboeliga. Fastighetsägarna motsätter sig detta alternativ. Om ledningen måste dras i detta område förespråkar fastighetsägarna att befintlig ledningsgata utnyttjas till nedgrävd likströmskabel av både hälsomässiga och etiska själ. Men fastighetsägarna undrar hur Svenska kraftnät gör med Natura 2000-området i Bräkneåns dalgång. Nedgrävd kabel 146/210

147 måste vara att föredra med tanke på skogsbränder, inget omöjligt scenario i dessa trakter som ofta får lite nederbörd på sommaren anser fastighetsägarna. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarna i Dockemålas synpunkter kring alternativ F och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ för ledningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #300 anser att ett bättre alternativ jämfört med luftledningsbygge är att Svenska kraftnät lägger en markkabel. Markledningen kommer inte att medföra bortfall av produktiv mark, förstörning av landskapsbilden eller stormskador på skogen. #301 Fastighetsägaren anser att om ledningen inte grävs ned så blir det folket på landsbygden och främst markägare som får stå för mellanskillnaden i form av förlorad mark och störd landskapsbild. Husvärden riskerar också att sjunka. Fastighetsägaren förespråkar markkabel. #302, #606 bor i Långasjömåla och kräver att ledningen blir en markkabel. Fastighetsägaren menar att Svenska kraftnäts föreslagna idé om luftburen ledning är omodern och att den kommer att göra Fastighetsägarens värdering av området obrukbar. #304 undrar varför Svenska kraftnät planerar att använda sig av gammal teknik såsom luftledningsbygge istället för läggning av markkabel. #305 påpekar brister i kallelsen till samrådsmötet samt till själva mötet. Fördelar med att markkabel läggs är ett minimalt markintrång, oförändrad landskapsbild, natur och miljö påverkas minimalt, oro för strålning minimeras, minimalt produktionsbortfall i skogs- och jordbruk, lokal sysselsättning under byggtid för schaktentreprenörer och liknande, förkortad byggtid genom mindre mängd överklaganden, påverkas inte av stormar och bränder. För övrigt stödjer fastighetsägarna 147/210

148 helt inlaga beträffande att utnyttja redan befintliga ledningsgator och helst markförlägga kabel i någon av dessa gator. #307 och 176 anser att en till luftledning över fastigheterna skulle innebära katastrof för dem i och med att mer produktiv skogsmark försvinner. Fastighetsägarna undrar vem som vill ha en fastighet med en bred kraftlednings gata som förstör naturen, skapar strålning och magnetfält så att ingen vill bo i närheten. Det finns bara ett godkänt alternativ, markkabel, såsom Svenska kraftnät gjort i projektet SydVästlänken. #308 ställer sig undrande till varför inte Svenska kraftnät planerar att lägga en markledning i befintlig ledningsgata som gör mindre intrång på fastigheter jämfört med en luftledning. Fastighetsägaren accepterar inte att mark tas i anspråk för ledningsbygge. #310 önskar att Svenska kraftnät gräver ned ledningen i redan befintlig kraftledningsgata. #315 är inte emot att infrastrukturen byggs ut, men det ska inte ske till priset av att livsmiljön och försörjningsmöjligheter försämras för de boende i Högaböke. Svenska kraftnät har enligt miljöbalken skyldighet att använda skonsammast möjliga teknik. I det här fallet säkra överföringskapaciteten genom en markkabel. I det kommande samrådsunderlaget kring det valda huvudalternativet liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska att redogöra för hur verket följer de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, liksom hur de planerade åtgärderna uppfyller eller motverkar de olika miljömålen på både nationell och regional nivå. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #317 ställer sig undrande till varför inte Svenska kraftnät planerar att lägga en markledning i befintlig ledningsgata som gör mindre intrång på fastig- 148/210

149 heter jämfört med en luftledning. Fastighetsägaren accepterar inte att mark tas i anspråk för ledningsbygge. #318 framför att ett bygge av en luftledning över fastigheterna skulle medföra enorma svårigheter för deras verksamhet samt påverka fågellivet negativt. Fastighetsägarnas förslag är att Svenska kraftnät bygger en markkabel i redan befintlig kraftledningsgata som minimerar risker som strålning och skapar sysselsättning. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna och hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #319 anser att trots att markkabelalternativet är dyrare är fördelarna med detta så pass stora att Svenska kraftnät borde välja det. Fastighetsägarna undrar om Svenska kraftnät reflekterat över vad det kommer att kosta markägarna att för all framtid mista sin mark. #320 vill ogärna släppa till mark för byggandet av en luftledning med argumenten: gammal teknik, livsfarlig strålning, markintrång som för all framtid påverkar naturen och de som bor i närheten. Fastighetsägaren uppmanar att Svenska kraftnät ska använda sig av ny teknik och därmed gräva ned kabeln i befintlig ledningsgata vilken även kommer att skapa lokala arbeten. #322 Oläslig namnteckning, fastighet Fastighetsägaren motsätter sig ledningsbygge på Fastighetsägarens mark och accepterar istället ersättningsmark. #324 Oläslig namnteckning, fastighet Fastighetsägaren motsätter sig bygget av en luftledning och vill inte bli av med produktiv skogsmark för en ledningsgata. Fastighetsägaren ställer sig undrande till varför Svenska kraftnät håller fast vid gammal teknik. Fastighetsägaren anser att kabeln ska grävas ned för allas bästa. 149/210

150 #326 i Kullamåla är bestämt emot att upplåta mer mark för ledningsbygge eftersom man redan har både 130 och 400 kv-ledningar på sina ägor. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. #327 är bestämt emot byggande av en luftledning på deras mark i och med alla negativa följder, bland annat bortfall av produktiv mark, strålning samt för dålig ersättning vid inlösande av mark. Fastighetsägarna är inte emot att markkabel läggs på ägd mark då detta medför lokala arbeten, mindre intrång och krångel. #329 är orolig inför byggandet av en luftledning och anser att detta gör ett oåterkalleligt ingrepp i naturen och förstör landskapsbilden. Fastighetsägaren menar bestämt att det endast finns alternativet gräva ned kabeln. #330 påpekar att ett bygge av en luftledning skulle försvåra verksamhet och produktion för dem samt att kompensation för intrång är mycket lågt, värdet minskar. Fastighetsägarna yrkar på att Svenska kraftnät använder sig av modern teknik och gräver en markledning. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna och hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #331 Fastighetsägaren påpekar att luftledning är gammal teknik och anser att markledning är det enda riktiga alternativet. Engångssummor för markintrång är inte realistiskt. #332 är emot luftkabel då han kommer att drabbas av markintrång och produktionsbortfall. Fastighetsägaren är positivt inställd till förläggning av markkabel i befintlig ledningsgata. 150/210

151 #333 är orolig inför bygget av en luftledning då gården kommer att minska och förlora produktiv mark. Fastighetsägaren är även orolig över strålningen och anser att landskapsbilden kommer att förstöras av en luftledning. Med dagens teknik borde markkabel läggas då flera positiva effekter kommer med denna. #334 yrkar på att Svenska kraftnät förlägger kabeln under jord så att inga människor och djur riskerar att utsättas för strålning. #335 påpekar att denne inte har fått någon information om byggandet av ledningen trots att hans mark berörs. Han menar att en luftledning kommer att förstöra hela byn, arbeten kommer att försvinna och privatpersoner måste flytta. Värdet på fastigheter kommer att minska och djur och människor kan påverkas negativt av strålningen. Fastighetsägaren menar att det självklara alternativet är att gräva ned kabeln då detta dessutom skapar lokala arbeten. Inbjudan har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät hänvisar till kommentarer i kapitel 3. #336 kräver nedgrävning av markkabel då det ger minsta möjliga intrång i miljön samt minsta möjliga produktionsbortfall. #337 anser att ett bygge av en luftledning skulle medföra stora svårigheter för henne att fortsätta bedriva sin verksamhet. Ersättningen för markintrång och byggnader skulle inte täcka de förluster som kommer att uppstå. Fastighetsägaren föreslår att Svenska kraftnät gräver ned ledningen och samtidigt förbereder för bredbandsfiber. Fastighetsägaren är kritisk till att Fastighetsägaren inte fått information om bygget eller samrådet. Information har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna och hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #338 undrar hur det kan vara möjligt att Svenska kraftnät år 2014 fortfarande anser att luftburna elledningar är att föredra framför nedgrävd markkabel med likström. Fastighetsägarna accepterar en nedgrävd 151/210

152 markkabel i befintlig ledningsgata. På detta sätt påverkas deras närmiljö minimalt och de behöver inte oroa sig för ovan nämnda risker och olägenheter som en luftburen ledning precis utanför husknuten ofrånkomligt skulle innebära. #341 och 342 ber Svenska kraftnät att tänka om och lägga en markkabel istället så att de slipper oro för strålning/magnetfält och oväsen ifrån luftledningar. #343 anser att samrådsunderlaget inte är komplett då alternativet markkabel inte föreslås. Han ställer sig undrande till hur stormar, bränder och översvämningar påverkar en luftledning. Han påpekar att teknik för markkabel finns så varför inte utnyttja detta när fördelarna för berörda är så många. #346 protesterar mot luftledning som kommer att förstöra landskapet och skapa strålning och förespråkar markledning. #349 anser att denne kallades alldeles för sent till samrådsmötet och kräver därmed ett nytt som han kan göra sig förberedd inför. Fastighetsägaren kräver att förstudien angående luftledning görs om och studien inriktar sig på det säkraste alternativet till ledning, enligt fastighetsägarens argument en markkabel. Fastighetsägaren kräver att om ledning kommer att förläggas på hans mark ska ersättningsnivån totalt ändras annars kommer inte fastighetsägaren att ge möjlighet eller tillstånd till att upplåta mark till denna ledningsdragning. Dessutom finns information om att ledningen har fått EU-bidrag för att byggas. Dessa pengar ska gå till markägarna. Denna ledning finansieras inte med EU-bidrag. Information är skickad till fastighetsägaren den 4 juni I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel /210

153 #350 anser att luftledningar med växelström är gammal teknik, varför ett krav istället är framdragande av en markkabel med likström, vilket genomförts på annat håll. Fastighetsägarna motsätter sig absolut en luftledning med hänvisning till stora produktionsbortfall och försvårande av utbyggnad. Fastighetsägarna anser att samrådsförfarandet inte gjorts på korrekt sätt. #351 vädjar till Svenska kraftnät om att stoppa beslutet att dra en luftburen kraftledning på sträckan då ett värdefullt kulturarv hotas, Kuppramåla prästgård. Han påpekar att remisstiden är väl kort och undrar varför. Svenska kraftnät har uppmärksammat det kulturella värdet av prästbostället i Kuppramåla och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #352 påpekar brister i kallelsen till samrådsmötet. Fastighetsägaren är bestämt emot en luftledning och menar att effekterna av den blir värdeminskning av fastigheter och strålning och undrar om Svenska kraftnät vet hur farlig strålningen är. Fastighetsägaren påpekar att vid markkabel skulle lokala arbeten skapas. #353 menar att markkabel är det enda rätta och att luftledning medför strålning vilket det uttrycks oro inför. #354 påpekar att markkabel gör alla berörda positivt inställda och att Svenska kraftnät borde satsa på detta alternativ. Luftburen ledning skulle medföra negativa effekter såsom minskat marknadsvärde av fastigheter till exempel. #355 Fastighetsägaren påpekar många nackdelar med luftledning såsom ökad strålning, större markintrång samt lägre fastighetsvärde. Samtliga nackdelar infrias med bygge av en markkabel och han yrkar på att modern teknik tillämpas vid bygget av ledningen. Fastighetsägaren efterlyser en konsekvensanalys av både markkabel och luftledning och undrar vilken livscykelkostnad det är mellan de båda förslagen. 153/210

154 #356 yrkar på att kraftledningen grävs ned då de känner oro inför att ha så mycket strålning alltför nära fastigheten. #358 protesterar mot planerad luftledning över ägd mark och förespråkar nedgrävd kabel. #360 påpekar brister inför och under samrådet. Fastighetsägaren uttrycker oro inför strålning som en luftledning kommer att innebära samt att en sådan innebär försvårande av näringar som jakt och turism. Fastighetsägaren vill se en utredning på alternativet nedgrävd likströmskabel, det vill säga modern teknik som klarar landskapsbild, minskat markintrång, lägre LCC-kostnader (Livstidskostnader). #363 skulle drabbas mycket negativt av en ny luftledning på ägda fastigheter och undrar om alla sträckningsalternativ är utredda. Fastighetsägaren anser att markkabel vore att föredra i alla fall då det medför mindre negativa effekter jämfört med en luftledning. Efter detta samråd kommer Svenska kraftnät att väga samman de inkomna synpunkterna och övrig information för att ta fram ett huvudalternativ till utredningskorridor för denna ledning. Därefter kommer ett nytt samråd att genomföras där berörda och allmänhet återigen kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter. Efter fortsatt arbete kommer slutligen en ansökan om koncession att lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Om tillstånd ges för ledningen kan detta överklagas. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #364 Fastighetsägaren anser att en markkabel skulle vara bästa alternativet och att den skulle kunna läggas i redan befintlig ledningsgata vilket skulle skapa lokala arbeten. 154/210

155 #366 är mycket negativa till att en luftledning dras intill Emmaboda samhälle. En luftledning enligt alternativ B skulle påverka värdefull natur negativt samt försvåra planerna om ett friluftsområde. En luftledning skulle förändra landskapsbilden och de uttrycker oro inför strålning. Det bästa alternativet anses vara markförlagd kabel i befintlig ledningsgata. Svenska kraftnät har noterat informationen om nyttjandet och planerna för ett friluftsområde liksom synpunkterna kring alternativ B. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #368 påtalar det kulturhistoriska värdet av fastigheten Kuppramåla och vädjar om att Svenska kraftnät ska hitta en annan lösning för luftledningen än intill denna fastighet. Svenska kraftnät har uppmärksammat det kulturella värdet av prästbostället i Kuppramåla och kommer att ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #369 och 370 påpekar att ett bygge av en luftledning skulle innebära många negativa följder för fastighetsägaren och dennes familj såsom bortfall av produktionsmark och strålning nära inpå. Fastighetsägaren påtalar alla fördelarna med markkabel jämfört med luftledning och är för detta alternativ. #371 Markägaren kräver att alternativet med luftledning rivs upp och ersätts med markkabel. Man är redan idag oroliga för strålningen från befintlig ledning och undrar vad som kommer att hända med fastigheterna som varit i familjens ägo i generationer. #372 yrkar på att Svenska kraftnät gräver ned kabeln och använder befintlig infrastruktur till detta. En luftledning skulle innebära många negativa effekter för fastighetsägaren såsom produktionsbortfall av skogsmark, strålning, och negativ förändring av landskapsbilden. 155/210

156 #375 ifrågasätter Svenska kraftnäts hantering av kallelsen till samrådsmötet, alla berörda fastighetsägare borde ha varit inbjudna menar fastighetsägarna. Fastighetsägarna menar att markkabel borde vara det enda alternativet då det är mest skonsamt för alla berörda såsom minskat markintrång och mindre strålning. En luftledning skulle få förödande konsekvenser för boende. #376 anser att Svenska kraftnäts beräkningar som visar att luftledning är mer fördelaktigt ekonomiskt enbart grundar sig på kortsiktiga perspektiv. En luftledning medför produktionsbortfall för markägare samt oro för strålning och fastighetsägaren hänvisar till Svenska kraftnäts lyckade projekt SydVästlänken och undrar om inte detta skulle fungera lika bra i detta fall. #378 motsätter sig alternativet luftledning när det finns ny teknik som möjliggör läggandet av markkabel. Ledningen bör läggas intill redan befintliga vägar eller ledningsgator. Fastighetsägarna känner stor oro inför den strålning som en luftledning medför och stora arealer mark kommer tas ur produktion vid bygge av en luftledning. Fastighetens natur- och kulturvärden kommer att förstöras i och med bygget av en luftledning. #379 skulle med bygge av en luftledning drabbas av förlorad mark samt utsättas för strålning. Fastighetsägaren påtalar många positiva fördelar med förläggning av markkabel och hänvisar till projektet SydVästlänken. Fastighetsägaren yrkar på att Svenska kraftnät tar fram underlag för alternativet markkabel och kallar till nytt samrådsmöte. #381 har inte fått någon inbjudan till samråd. Fastighetsägarna påpekar att de redan har en luftledning över markerna och att ytterligare en skulle utsätta dem för ännu mer strålning, bortfall av dyrbar produktionsmark samt minska värdet på fastigheterna. De undrar varför inte Svenska kraftnät planerar att använda sig av ny teknik och förlägga en markkabel. 156/210

157 Svenska kraftnät beklagar att en av fastighetsägarna inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till annan delägare till fastigheten. De andra fastigheterna är belägna utanför utredningsområdet. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen och hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #385 och 211 Fastighetsägaren yrkar på att Svenska kraftnät gräver en markkabel då en luftledning skulle medföra betydande påverkan på hans fastigheter såsom värdeminskning. Fastighetsägaren förespråkar att man lägger markkabeln i redan befintlig kraftledningsgata. #386 kräver markkabel på grund av att luftledning medför försvårande av att bedriva skogsbruk samt hälsorisker. #387 förespråkar markkabel då luftledning medför många negativa aspekter. #388 undrar vilka argument Svenska kraftnät har för att dra kraftledningen över det gamla prästbostället Kuppramåla och undrar om det finns andra alternativ. Svenska kraftnät samråder om flera alternativ. Efter detta samråd kommer Svenska kraftnät att väga samman de inkomna synpunkterna och övrig information för att ta fram ett huvudalternativ till utredningskorridor för denna ledning. Därefter kommer ett nytt samråd att genomföras där berörda och allmänhet återigen kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter. Efter fortsatt arbete kommer slutligen en ansökan om koncession att lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Om tillstånd ges för ledningen kan detta överklagas. #389 ställer sig frågande till varför inte Svenska kraftnät utrett alternativet markkabel, enligt fastighetsägaren den enda rätta att göra i detta fall. Enligt 157/210

158 fastighetsägaren tar markkabel mindre mark i anspråk, skulle kunna samläggas med befintliga vägar, ingen kreosot kommer att användas samt mindre strålning. #390 ställer sig undrande till varför inte Svenska kraftnät utrett alternativet markkabelläggning. De ser många positiva fördelar med markkabel såsom mindre strålning, mindre mark som tas i anspråk samt ingen nämnvärd förfulning av landskapet. #391 anser att Svenska kraftnät ska utnyttja nyaste tekniken och därmed gräva en markkabel vilket skulle generera lokala arbeten. Markkabel medför mindre markintrång, mindre miljöpåverkan och mindre bortfall av produktiv jord- och skogsmark. #392 menar bestämt att om Svenska kraftnät ska dra en ledning över ägda fastigheten ska det ske i form av markkabel. En luftledning skulle innebära produktionsbortfall samt avsevärt försvårande av rationellt brukande av skogen och fastighetsägaren uttrycker oro för strålningen från en luftledning. #393 anser att ett bygge av en markledning borde vara ett självklart alternativ för Svenska kraftnät. En luftledning förändrar landskapsbilden avsevärt samt ökar risken för strålning. Som skogsägare anser de att en luftledning även skulle innebära stora produktionsbortfall samt försvåra rationellt brukande. #395 anser att Svenska kraftnät skulle kunna reducera de negativa effekterna avsevärt genom att gräva ned kabeln, då skulle till exempel störande ljud ifrån ledningen vara ett minne blott och naturen kunde åter stå för det lugn som människor vill hitta där. Många markägare drabbas av stora markbortfall vid bygge av en luftledning och dessa skulle reduceras med markkabel. 158/210

159 #397 menar att Svenska kraftnät måste tänka om angående bygget av luftledningen och ta hänsyn till den kulturbygd som kommer att beröras, bland annat där gården Kuppramåla är belägen. Svenska kraftnät har uppmärksammat det kulturella värdet av prästbostället i Kuppramåla och kommer ta detta i beaktande i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #398 anser att vid eventuell dragning av ledningen över sträcka G1 eller G2 kommer landskapet i deras by ändras till oigenkännlighet. Detta på grund av att enligt Svenska kraftnäts beräkningar kommer ledningsgatan bli mellan meter bred vilket medför att den skog och mark som idag täcker ledningsgatan för 130 kv-ledningen, som redan står där, kommer att försvinna och kvar blir en stor ledningsgata och inte den natur som de flyttade dit för. De yrkar på markkabel men om luftledning måste väljas anser de att sträcka F är minst dålig. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter kring alternativen G och F. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #399 påpekar brister vid samrådsmötet såsom inga kartor över det planerade bygget. Fastighetsägarna hänvisar Svenska kraftnät att de ska använda sig av modern teknik och bygga en markkabel då detta medför mindre strålning, mindre mark tas i anspråk, ingen större förändring av landskapsbilden samt ger lokala arbeten. #400 protesterar mot ett bygge av en luftledning på grund av strålningsriskerna och anser att markkabel är ett mycket bättre alternativ. #401 är emot ett bygge av en luftledning då den skulle hamna mycket nära fastigheten. Om Svenska kraftnät måste bygga denna ledning ser fastighetsägarna att den helst byggs under jord. 159/210

160 #402 yrkar på att markkabel och menar att det alternativet minskar riskerna för strålningens negativa effekter väsentligt. Om luftledning trots allt väljs, anser fastighetsägarna att alternativet Kornalycke är bäst då det inte drabbar bebyggelse. Svenska kraftnät har noterat att fastighetsägarna föredrar en sträckning via den västra varianten av alternativ G2, om ledningen skulle byggas längs detta alternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. # 404 motsätter sig starkt Svenska kraftnäts alternativ B för luftledning norr om Emmaboda. En luftledning kommer att påverka mycket negativt och uttrycker oro för strålning samt påpekar att flora och fauna kommer drabbas av detta alternativ. Markkabel är det bästa alternativet. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna om valet av sträckning via alternativ B. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #405 argumenterar emot luftledningsbygget i Sillamåla med hänvisning till forskning som visar att elektromagnetisk strålning nära inpå ger ökad risk för cancer samt att luftledningar påverkar landskapsbilden samt sänker värdet på fastigheter intill. Hon yrkar på att markkabel byggs då byggtiden förkortas samt intrången minskar betydligt. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna om valet av sträckning via alternativ A3. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #407 yrkar på att kraftledningen grävs ned och hänvisar till att det är dagens modernaste teknik samt att det medför mindre risk för strålning och att mindre fastighetsägare inte påverkas i så stor utsträckning som vid luftledningsbygge. #408 påpekar bristerna inför kallandet till samrådsmötet och att det vore en hälsorisk för människor att leva nära en 400 kv-ledning samt yrkar på att kabeln grävs ned. #409 framför att de känner stor oro för den planerade luftledningen i närheten av fastigheten då elektromagnetisk strålning bevi- 160/210

161 sats vara farlig för människor och djur. En luftledning innebär även stora produktionsbortfall för fastighetsägarna. Fastighetsägarna yrkar på att markkabel läggs var än Svenska kraftnät planerar att bygga ledningen. #410 uttrycker oro för ytterligare strålning som kommer från en 400 kv-ledning. Fastighetsägaren pekar på att intrånget kommer att innebära stora produktionsbortfall och skogsmark kommer att ödeläggas. Fastighetsägaren anser att det vore en självklarhet för Svenska kraftnät att göra som man gjorde med projektet SydVästlänken och använda sig av den nya tekniken. #415 protesterar mot att en luftledning dras nära fastigheten. Fastighetsägarna yrkar på markkabel eller att fastigheten löses in. #416 och 345 påpekar att kallelse till samråd inte kommit till alla berörda och i och med bristerna bör samrådsmötena ske på nytt. I samrådsunderlaget står det inget om alternativet markkabel trots att det finns uppenbara fördelar med detta alternativ anser fastighetsägarna såsom minskat intrång och att det är ett bättre alternativ rent samhällsekonomiskt, dessutom även ny modern teknik som fungerat i fallet SydVästlänken. Dessutom anser fastighetsägarna att om Svenska kraftnät antog alternativet markkabel skulle de flesta fastighetsägare vara med på banan och processen skulle bli betydligt kortare. Svenska kraftnät beklagar att samtliga fastighetsägare inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till tre av delägarna. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägarna anser att samrådsförfarandet har haft brister. Svenska kraftnäts uppfattning är att den planerade ledningen och samråden uppfyller de krav som följer av gällande lagstiftning. Energimarknadsinspektionen prövar även detta när de handlägger Svenska kraftnäts koncessionsansökan. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel /210

162 #417 yrkar på markkabel då luftledning skulle innebära strålning som de känner oro inför samt stora markintrång för markägare. #418 yrkar på markkabel då luftledning är bland annat mer utsatt för stormar samt att marken behövs för skogsproduktion. Markkabeln skulle kunna läggas intill befintliga vägar eller kraftledningsgator och detta kan ge lokala arbeten. #419 påpekar att denne inte fått någon inbjudan till samrådsmöte trots boende i närheten av det planerade bygget. Hon känner stor oro inför strålningen som kommer ifrån en luftledning och påpekar att det redan finns en stor kraftledning intill byn. Nedläggning av markkabel vore det mest skonsamma sättet för bygget. Fastigheten ligger utanför utredningskorridorerna som redovisas i samrådsunderlaget, vilket är anledningen till att hon inte har kallats skriftligen. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. #420 med familj kräver att Svenska kraftnät planerar en markkabel över deras fastighet då en luftledning innebär stora markintrång och mer strålning. Fastighetsägaren hänvisar till projektet SydVästlänken och menar att även detta projekt borde lyckas så. #421 yrkar på utökad tid att svara på remiss då de inte har fått information om byggandet av kraftledningen, enbart av organisationerna LRF samt Södra Skogsägarna. De äger den gamla prästgården Kuppramåla och anser det mycket märkligt att platsens historia med sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte ens finns omnämnda i någon av Svenska kraftnäts förundersökningar. De pekar på att det vore en katastrof för den ålderdomliga kulturminnesmarken om den föreslagna sträckningen E:1 eller E:2 blir av då marken blir omringad av stora kraftledningar. Enligt Detaljkarta 15 kommer den nya kraftledningsgatan att ligga närmare ladugård och boningshus än vad som är lämpligt för att kunna uppnå lägsta gränsvärde för elektromagnetisk strålning på en plats där människor vistas och bor. Eftersom det redan finns en kraftledning öster om fastigheten hamnar fastigheten 162/210

163 mitt emellan två stora kraftledningar som båda avger elektromagnetisk strålning. Fastighetsägarna ställer sig mycket tveksamma till att gränsvärdena kommer att kunna hållas nere på en ofarlig nivå och avkräver därför noggranna undersökningar om detta. De förespråkar markkabel. Svenska kraftnät har uppmärksammat prästbostället och dess kulturhistoriska värden liksom noterat fastighetsägarens synpunkter om alternativ E1 och E2. Svenska kraftnät beklagar att en fastighetsägare inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till en av delägarna av fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #423 ställer sig undrande till att Svenska kraftnät ska uppföra ännu en luftledning som genererar strålning. Han yrkar på att markledning läggs då detta inte innebär lika stora markintrång som luftledning. Markkabel skapar inte en förändring av landskapsbilden samt är inte lika känslig för stormar. #426 anser att bästa möjliga teknik används inför ledningsbygget, både ur människo- och miljöaspekter. Han ställer sig undrande till användningen av kreosot och frågar Svenska kraftnät om effekterna av detta är utrett, om det till exempel kan tänkas hamna i grundvatten. Ur ett långsiktigt perspektiv kommer det förmodligen att vara mer samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ner elledningarna då man får mer skog för produktion. Han vill se samhällsekonomiska beräkningar på detta. #427 kräver att planen om luftledning rivs upp och att Svenska kraftnät tittar på alternativet markledning. Fastighetsägaren uttrycker oro för strålningen som kommer ifrån en luftledning. #428 anser att Svenska kraftnät ska tänka om angående den aktuella planen om ledning över kulturbyggnader som är värdefulla, exempelvis Kuppramåla i anslutning till alternativ E. 163/210

164 Svenska kraftnät har noterat synpunkterna om alternativ E1 och E2. #429 Fastighetsägaren anser att det vore bättre att gräva ner kabeln, jämfört med luftledning. #430 anser att underlaget för samrådet var undermåligt samt att informationen var ensidig då alternativet markkabel inte togs upp. Fastighetsägarna anser att den ekonomiska ersättningen för mark är förlegad och borde ersättas av en årlig summa då intrånget medför stora konsekvenser som produktionsbortfall. Den enda riktiga lösningen är att lägga markkabel. #431 yrkar på markledning då luftledning medför negativa konsekvenser för miljö och människor. #435 anser att markkabel är det enda alternativet då luftledning medför skadlig strålning och stora ingrepp i miljön. #436 anser att Svenska kraftnät ska tänka om angående ledningsprojektet och tänka mer långsiktigt och ta hänsyn till den kulturbygd, vilken borde få bli orörd, som ledningen planeras igenom. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland kulturvärden. #437 förespråkar att Svenska kraftnät ser över alternativet med markkabel då en luftledning medför många negativ effekter. Bland annat stora markintrång som för små markägare medför betydande förluster i produktion, strålning samt användningen av kreosot. 164/210

165 #440 yrkar på att kabeln grävs ned då detta är den nya tekniken och medför säkrare ledningar och motsäger sig helt markintrång på ägda fastigheter. Fastighetsägarna uttrycker oro för vad en luftledning kan ha för effekter i det långa loppet. #441 anser att en utökning av den redan befintliga 130 kv-ledningen vid sjön Mien skulle få förödande konsekvenser för natur- och kulturvärden samt minska möjligheten att utöva turismverksamhet. Fastighetsägaren anser att det är självklart att den senaste tekniken ska användas, såsom Svenska kraftnät själva hänvisar till är så bra, och hon syftar då till att ledningen ska grävas ned. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om alternativ G. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #442 undrar varför inget nedgrävningsalternativ presenterades på samrådsmötet. Han undrar även vilken effekt den planerade ledningsgatan kommer att ha på kollagringen i marken då väsentliga mängder skog kommer att huggas ned. Fastighetsägaren ställer sig även undrande till fler saker, bland annat om det är rimligt att utnyttja ledningsrätt och skapa detta enorma ingrepp i den svenska naturen för att ett företag som i huvudsak ägs av utländska ska kunna sälja el producerad i Sverige via baltkabeln till kontinenten och sedan lyfta ut vinsterna ur Sverige. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland den förlust av skogliga värden som de olika sträckningarna medför. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #444 anser att den ersättning som utgår till fastighetsägare inte fullt ut kommer att kompensera det produktionsbortfall som uppstår. Ännu en kraftledning i bygden skulle förstöra landskapsbilden än mer samt vara farlig för hälsan hos människor och djur. Fastighetsägarna frågar Svenska kraftnät om varför de inte utrett alternativet likström då Svenska kraftnät själva säger att det är en metod för att transportera stora mängder el från en punkt till en annan. Är inte syftet med den planerade ledningen just att transportera stora mängder el över långa avstånd, från en punkt till en annan? I så fall, varför är det inte aktuellt att använda likströmsteknik? En markkabel skulle innebära mindre produktionsbortfall, bättre landskapsbild, mindre strålning samt större möjligheter till lokal sysselsättning vilket bidrar till en levande landsbygd. 165/210

166 #448 anser att det enda rimliga är att bygga markkabel då detta jämfört med luftledning är mer ekonomiskt samt mer miljövänligt. #449 förespråkar markledning jämfört med luftledning som medför många negativa effekter för natur, miljö, boende samt markägare. #450 påpekar att denne aldrig fick någon kallelse av Svenska kraftnät till samrådsmötet. Fastighetsägaren förordar att ny teknik används vid byggandet av ledningen, det vill säga markförlagd kabel istället för luftledning. Vid eventuell luftledning kommer fastighetsägaren att drabbas av stora markintrång med stort produktionsbortfall samt drabbas av strålning vilken det uttrycks oro för. Markkabel kan samläggas i befintlig ledningsgata samt ger kortare byggtid på grund av färre överklaganden. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till andra delägare av fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. # 452 anser att bästa alternativet är markförlagd likströmskabel och är mycket negativa till en luftledning. En luftledning i närheten av Emmaboda tätort skulle påverka vacker natur- och rekreationsområden med höga natur- och kulturvärden. #453 anser att om bygget av ledningen sker ska den förläggas under marken. Fördelarna med detta anses vara minskad strålning, kan förläggas i redan befintlig kraftledningsgata, säkrare ledning för stormar och bränder samt att det skapar lokala arbeten. Om ledningen trots detta ska förläggas i luften ska 166/210

167 det ske i redan befintliga kraftledningsgator. Fastighetsägarna yrkar på att om det blir en luftledning ska inget kreosot användas vid bygget. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter på att förlägga ledningen längs befintliga ledningsgator. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #454 motsäger sig luftledning med strålning och ifrågasätter varför inte Svenska kraftnät planerar att bygga en markledning. #456 motsäger sig en luftburen ledning genom byn Långasjömåla och som även korsar ägd fastighet. Fastighetsägarna kräver att ny teknik utnyttjas och att ledningen grävs ned då detta alternativ medför mindre markintrång, mindre strålning samt inte påverkar landskapsbilden nämnvärt. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om valet av sträckning via alternativ G. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #457 motsäger sig ett bygge av en luftledning och yrkar på att kabeln grävs ned med anledning av strålningsrisker och övriga negativa effekter på djur och natur. Fastighetsägaren anser att EU ska betala en del av kostnaden för markkabel samt att intrångsersättningen är för låg. #458 vill framföra sitt missnöje angående bristfällig information kring samrådsmötet. De är emot en luftburen ledning då denna förstör landskapsbilden och medför många negativa konsekvenser för markägare och anser att markförlagd kabel borde ses som ett alternativ. #459 anser att en luftburen växelströmledning påverkar närmiljön mycket negativt i form av strålning, magnetfält och den ändrade landskapsbilden. En luftledning genom nu utpekade korridorer ger oacceptabelt stor skada på natur-, kultur- och rekreationsvärden men också på landskapsbilden. Dragningen av en luftledning i dessa korridorer skulle också innebära att höga skyddsvärden i angränsande kommuner omintetgörs eller skadas allvarligt. Hon motsätter sig därför en sådan 167/210

168 kraftledning. Om man inte kan undvika att bygga kraftledningen så skulle den negativa effekten åtminstone minskas genom att gräva ner ledningen som är den enda hållbara lösningen. #460 protesterar mot kraftledning mellan och. Svenska kraftnät har noterat protesten. #461 yrkar på förläggning av markkabel vilket medför lokala arbeten och en snabbare process. #462 Fastighetsägaren motsäger bestämt ett bygge av en luftledning intill fastigheten. Nedgrävd kabel anser fastighetsägaren är det bästa alternativet då det är mest skonsamt för miljön, boende i närheten samt ger lokala arbeten. #464 vill bestämt protestera mot bygge av en luftledning när alternativ som markkabel finns, vilket inte förfular naturen, bibehåller produktiva skogsmarker samt minskar strålningsrisken. #465 påpekar att alla berörda parter inte varit inbjudna till samrådsmötet vilket är en stor brist. Fastighetsägaren anser även att alternativet markkabel inte begrundats av Svenska kraftnät och påpekar att detta alternativ är mest skonsamt för natur, miljö samt markägare, boende i närheten och borde därmed utredas. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till andra delägare av fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel /210

169 #466 Fastighetsägaren kräver att planen om luftburen ledning rivs upp och ersätts av planer för markförlagd kabel. Fastighetsägaren undrar vad som kommer att hända med fastigheterna om ledningen byggs i luften samt varför Svenska kraftnät planerar att använda sig av gammal teknik. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om valet av sträckning via alternativ E1 och E2. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #467 anser att ledningen ska markförläggas som likströmskabel vilket inte är några problem med dagens teknik vilket också SydVästlänken är ett tydligt exempel på med 19 mil markkabel. Fastighetsägaren anser även att samrådsmötet ska göras om och att underlaget ska kompletteras med markkabelalternativ. #468 ifrågasätter varför inte Svenska kraftnät kallat fler än enbart berörda fastighetsägare till samrådsmötet. Boende i närheten kommer att påverkas av en ny luftledning i vardagen. Luftledningen kan även komma att förstöra fina frilufts- och rekreationsområden om ett av de alternativa dragningarna sker. De yrkar på markkabel om ledningen ska gå igenom Bro. #470 Fastighetsägaren motsäger bestämt ett bygge av en luftledning intill fastigheten. Nedgrävd kabel anser fastighetsägaren är det bästa alternativet då det är mest skonsamt för miljön, boende i närheten samt ger lokala arbeten. #472 motsätter sig bygget av en luftledning samt att befintlig kraftledningsgata breddas. Fastighetsägaren kan inte acceptera större markintrång på fastigheterna och uttrycker oro för strålning. # 476, 477 kräver att markkabel grävs ned istället för byggandet av en luftledning. Fastighetsägaren känner oro inför en luftledning i och med strålningen och undrar hur strålningen kommer att påverka människor och djur. Fastighetsägaren 169/210

170 undrar även hur mycket värdet på fastigheten kommer att minska och om framtida försäljning ens är möjlig. #478 anser det som en självklarhet att kabeln ska grävas ned om Svenska kraftnät är seriösa med att ta hänsyn till den biologiska mångfalden och små markägare. En luftledning kan ha både negativa och positiva konsekvenser för biologisk mångfald, beroende på vilken typ av naturmiljö den passerar. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland naturvärden och områden som har stor betydelse för biologisk mångfald. När ledningen är i drift kommer skötselplaner att finnas för ledningens olika sträckor och längs vissa sträckor, där så är lämpligt, kommer skötseln att anpassas för att gynna biologisk mångfald. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #479 motsätter sig starkt en luftburen ledning vid fastigheten. Antingen ändrar Svenska kraftnät planeringen eller så lägger de en markförlagd kabel anser fastighetsägaren då en markkabel är bäst ur miljö-, boende- samt natursynpunkt och skapar dessutom arbeten för lokala entreprenörer. #480 Fastighetsägaren är starkt emot en ny luftledning eftersom detta medför stora produktionsbortfall och markintrång på fastigheten. Fastighetsägaren förespråkar istället att markkabel läggs då det gynnar den lokala arbetskraften samt antagligen kommer att bidra till en snabbare process. #481 anser att markkabel är den rätta vägen att gå i och med minskat markintrång och minskad strålning, helst samförlagt i andra vägar eller ledningsgator. #482 protesterar mot bygget av en luftledning och anser att det bästa alternativet är att bygga en markkabel i redan befintlig kraftledningsgata. 170/210

171 #483 är starkt emot bygget av en luftledning då landskapsbilden förstörs, den ägda marken minskar i värde samt skadlig strålning kommer från en luftledning. Fastighetsägaren förespråkar markkabel i redan befintlig ledningsgata. #485 motsätter sig bygget av en luftledning eftersom det finns ny teknik för att bygga markledningar. Markkabel medför mindre intrång, lokala arbeten samt mindre strålning. #486 förespråkar markkabel och undrar om Svenska kraftnät har vägt in kostnaderna på sikt. Hur långt fram i tiden ligger stämningar mot kraftnätsbolagen på grund av extra höga strålningsvärden vissa tider på dygnet och förändrade framtida gränsvärden till följd av nya folkhälsorapporter? #487 är starkt emot uppförandet av en luftledning på ägd mark då denna kommer att bidra till en värdeminskning av fastigheten, hälsofarlig strålning samt att landskapsbilden förändras. Fastighetsägaren förespråkar markkabel. #488 invänder mot den föreslagna sträckningen, särskilt alternativ G, av den nya planerade 400 kv-ledningen. Befintlig 130 kv-ledning på fastigheten vid Gäddeviken tar inte hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns. Luftledning innebär stora konsekvenser både för miljön och omöjliggör framtida satsningar inom ramen för landsbygdsutveckling. Fastighetsägaren yrkar på att den nya planerade ledningen ska byggas som markförlagd likströmskabel mellan och samt att likströmskabeln ska samförläggas i befintlig kraftledningsgata för 400 kv-ledningen. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om valet av sträckning via alternativ G. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel /210

172 #489 motsätter sig ytterligare intrång på ägd mark och känner stor oro inför strålning. #492 påpekar alla de fördelar han ser med en markförlagd kabel såsom betydligt mindre markintrång samt ingen negativ påverkan av strålning för människor och djur. Han undrar om Svenska kraftnät begrundat vilka kostnader en luftburen ledning för med sig för enskilda markägare. #493 Fastighetsägaren påpekar stora brister inför och under samrådsmötet. Fastighetsägaren undrar hur Svenska kraftnät värderar försämrad livskvalitet samt att behöva leva nära strålning och magnetfält från en luftledning. En luftledning kommer dessutom att splittra mark för markägare och medföra produktionsbortfall. Fastighetsägaren ställer frågan för vem det blir billigast att använda sig av gammal teknik, luftburna ledningar. Fastighetsägaren kräver att ny teknik används och att kabeln därmed grävs ned. #495 och 496 kräver att ny teknik används, minsta möjliga miljöpåverkan görs och att man minimerar markanvändningen genom att förlägga markkabel i redan existerande ledningsgata. #499 motsätter sig bygget av en luftledning över ägda marker och förespråkar en markkabel som samläggs med befintlig ledningsgata. Markkabel medför inte lika stort produktionsbortfall, inte heller oro för elektriska och magnetiska fält och strålning. #500 känner sig oroliga inför den strålning som en luftledning medför och anser att intrånget blir alltför stort med en luftledning. Genom att använda sig av metoden markkabel görs minimalt med intrång om den läggs i redan befintliga kraftledningsgata vilket de förespråkar. 172/210

173 #501 motsätter sig en luftledning på sina marker och påtalar de risker som kommer med en sådan. De ifrågasätter Svenska kraftnät och menar att markkabel är den mest skonsamma metoden och säkert även är mer kostnadseffektivt i längden. #502 ser många fördelar med markkabel och anser att detta borde vara enda alternativet, vinster såsom minskat markintrång, minskat elektromagnetiskt fält och ökad sysselsättning för lokala entreprenörer. En luftledning däremot medför stora intrång och därmed produktionsbortfall, förändring av landskapet samt att man då använder sig av gammal teknik. #504 menar att kabeln självklart borde grävas ned när det nu finns ny och välbeprövad teknik för detta så att boende och markägare drabbas så lite som möjligt. Han pekar på att Svenska kraftnät kan gå ihop med Trafikverket och samarbeta genom att lägga kabeln intill väg 120 samt väg 25. #505 motsätter sig ett bygge av en luftledning på sin mark. Han menar att markkabel visst borde vara ett alternativ då det finns fungerande exempel såsom SydVästlänken. Han kommer genom en luftledning att förlora värdefull produktiv skogsmark och en luftledning innebär strålning som kan äventyra hälsan och han accepterar endast markkabel som alternativ. #506 Anonym förespråkar nedgrävd kabel så att förluster för markägare och natur blir så liten som möjligt. #507 yrkar på att markkabel läggs istället för luftledning då det är den nya tekniken som är betydligt säkrare. Han menar också att fastigheter ska inlösas för 173/210

174 marknadspris eller årlig ersättning. Ett alternativ är att lägga kabeln i havet mellan Karlshamn och Oskarshamn. #508 kommer att påverkas negativt av en luftledning på ägorna då en eventuell försäljning av fastigheten aldrig kommer att ge ett relevant marknadsvärde. Ledningen kommer att skapa en stor oro för strålning och magnetfält när den placeras nära fastigheten. Om byggplanerna flyttas meter norrut finns ingen bebyggelse där, alternativt att kabeln grävs ner. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om valet av sträckning, gällande alternativ J. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #509 menar att Svenska kraftnäts beräkningar som visar att luftledning i förhållande till markledning är att föredra av ekonomiska skäl endast syftar till kortsiktiga vinster. De påpekar att även Svenska kraftnät uttalat sig om att energiförlusterna för likströmsnät blir mindre jämfört med växelströmskonstruktioner vilket även detta borde slå ett slag för markkabel med likström. De hänvisar till projektet SydVästlänken som lyckades bra med markkabel och menar att även detta projekt borde göra det. #511 yrkar på att kabeln grävs ned då en luftledning innebär att deras mark tillsammans med intilliggande blir oanvändbar för bete. Även deras företag kan bli lidande av en luftledning. #512 har samma skrivelse som Ringamåla hembygdsförening #680. Se på #680 Ringamåla hembygdsförening #513 påpekar att en ny luftledning skulle medföra stora markintrång med stora förluster av skog och i värsta fall vara skadlig för boende. Engångsersättning för marken är inte rättvist då ingreppet är för all framtid, arrendeersättning borde vara rimligare. Hon menar att de sydligare alternativen till bygget av ledningen verkar bättre då samhällen inte drabbas och ger mindre effekter på enskilda fastighet- 174/210

175 er. Hon uppmanar Svenska kraftnät att utreda möjligheten att gräva ned kabeln då det är en lösning som skulle undanröja många problem som en luftledning skapar. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarens synpunkter om valet av sträckning, gällande alternativ E. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #514 menar att Svenska kraftnäts beräkningar som visar att luftledning i förhållande till markledning är att föredra av ekonomiska skäl endast syftar till kortsiktiga vinster. Han påpekar att även Svenska kraftnät uttalat sig om att energiförlusterna för likströmsnät blir mindre jämfört med växelströmskonstruktioner vilket även detta borde slå ett slag för markkabel med likström. Han hänvisar till projektet SydVästlänken som lyckades bra med markkabel och menar att även detta projekt borde göra det. #515 och 235 blev inte kallade till samrådsmötet och menar att även människor som inte äger mark i direkt anslutning till planerad ledning borde kallats då alla inom en stor radie berörs. Fastighetsägarna anser att de inte kan bo kvar om byggandet av luftledningen blir av med hänsyn till de risker som strålnings- och magnetfälten bidrar med. Fastighetsägarna menar att man ska använda bästa tillgängliga moderna teknik, som det även står i miljöbalken, och därmed gräva ned ledningen i marken. Detta medför inte en så stor förändring av landskapsbilden och mark i större omfattning kommer inte heller tas i anspråk samt att värdet på fastigheter heller inte kommer minska. Svenska kraftnät beklagar att alla fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till en av delägarna. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #517 undrar om denne kommer att kunna behålla bostaden eller om den ska rivas. Hon undrar om skogsfastigheten kommer att bli kvar eller om ledningsgatan kommer att uppta denna mark. Fastighetsägaren uttrycker oro inför strålning som kommer från en luftburen ledning och anser att markkabel är bästa lösningen, minst intrång för markägare och i miljön samt snabbare byggtid med lokal arbetskraft. 175/210

176 Arbetet med att ta fram ett huvudalternativ pågår fortfarande. I detta arbete väger påverkan på boendemiljöer tungt och de olika alternativens påverkan på boendemiljöer kommer att analyseras ingående i detta arbete. Målet med detta arbete är att ta fram en sträckning som sammantaget medför så liten påverkan som möjligt, för både bostäder och andra värden. Det är dock oundvikligt att bebyggelse och boendemiljöer kommer att bli berörda. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #519 Familjen påpekar att de inte blivit informerade om planerna om byggandet av en ny luftledning. Fastighetsägaren känner sig oroade över strålningsrisker och magnetfält samt att landskapsbilden kommer förändras negativt. Fastighetsägaren yrkar på nedgrävd kabel. Inbjudan har inte sänts eftersom fastigheten ligger utanför utredningskorridorerna. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #520 är bestämt emot att en luftledning dras intill fastigheten med hänvisning till hälsofarlig strålning som kommer att drabba dem. Fastighetsägarna yrkar på att kabeln grävs ned då det finns teknik som möjliggör detta och då en slipper nästan alla negativa konsekvenser som en luftledning för med sig. #521 protesterar emot en ny luftburen ledning på grund av den strålning som många människor kommer att utsättas för, skogsskövling som kommer att ske och anser att det enda riktiga är att gräva ned kabeln. #523 kräver nedgrävd kabel då en luftledning innebär risker som strålning och förfulning av landskapet. #526 anser att endast markledning är godtagbart med hänsyn till intrång i miljö samt stora markintrång i skog och annan mark. 176/210

177 #527 protesterar mot förslagets ensidiga inriktning på luftledning samt på vissa delar av dess föreslagna dragning. Fastighetsägaren ställer följande fråga till Svenska kraftnät: Är luftledning ett mera kostnadseffektivt sätt att transportera elektricitet även ur ett långsiktigt samhällsperspektiv där alla konsekvenser, såväl kortsiktiga som långsiktiga vägs in? Fastighetsägaren vädjar om att Svenska kraftnät drar kabeln så att minsta möjliga intrång i naturen görs, samförläggs med andra befintliga vägar och att dragningen ger optimal samhällsekonomisk vinst samt att samråd görs med markägare inför detaljplaner. #528 yrkar på nedgrävning av kabeln då det finns oro för strålningen som kommer från en luftburen ledning vilken planeras nära ägda fastigheten. En luftledning stör även landskapsbilden och kommer kanske att påverka värdet av fastigheten negativt. #530 motsätter sig bygget av en luftledning över sina marker och ifrågasätter varför Svenska kraftnät inte planerar att använda sig av markkabel som gör minimalt med intrång, minskar strålningen och är dagens nya teknik. #532 anser att endast en lösning är möjlig, nedgrävning av likströmskabel i befintlig 400 kv-gata. En luftledning skulle innebära stora intrång på fastigheten vilket medför produktionsbortfall, förfulning av landskapet, ökad strålningsrisk samt minskat värde på fastigheten. #533 anser att endast markledning är en godtagbar metod med hänsyn till miljön och stora markintrång i skog och övrig mark. #541 anser att en nysträckning kommer att innebära värdefulla bortfall av produktionen samt förfulningen av naturen. Om Svenska kraftnät istället gräver ned kabeln och använder sig av modern teknik så medför det en rad positiva 177/210

178 saker såsom minskat intrång och lokala arbeten. Om Svenska kraftnät väljer att gräva ned kabeln så är de välkomna att göra detta på fastighetsägarens mark. #535, 667, 658 Fastighetsägarna framför att de aldrig fick en inbjudan till samrådet. De påpekar att en luftledning skulle innebära produktionsbortfall av skogsfastigheten och oro över strålning och risker med den. De förespråkar en markledning då den gör minst skada i naturen och inte medför lika stort produktionsbortfall av skog samt går snabbare att bygga och ger lokalbefolkning jobb. I fastighetsregistret finns inte och upptagna som fastighetsägare. Information har sänts till. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #538 och 565, #539 och 561, #540, 564, 575 och 584 yrkar på att Svenska kraftnät tar fram kompletterande alternativ for markkabel och företrädesvis likström, som tar ett minimum av mark i anspråk, samt som påverkar miljön minimalt och minskar hälsovådligheten (strålning). I gengäld kommer överklagandena att minska om ett sådant alternativ blir verklighet, vilket gör att färdigställandet av ledningen kan hålla tiden. #542 och 290 påpekar att det är onödigt att bygga en ny stor ledning som förfular landskapet, och om den ska byggas ska den grävas ned. #543 och 293 Fastighetsägaren påpekar att det är onödigt att bygga en ny stor ledning som förfular landskapet och om den ska byggas ska den grävas ned. #544 och 292 yrkar på att kabeln grävs ned vilket kommer gynna den lokala arbetskraften, minska förfulningen av landskapet, strålningsrisken minskar samt ingen kreosot behöver användas. 178/210

179 #545 och 225 yrkar på att ledningen grävs ned. Hon vill inte upplåta mark till en ledning då det medför bortfall av produktionen. Fastighetsägaren föreslår att ledningen läggs intill väg 120 samt väg 25 och påpekar också brister i kallelsen till samrådet. #546 anser att modern teknik ska användas och att ledningen därmed ska grävas ned, förslagsvis utefter väg 120. Alternativ dragning mellan och Emmaboda är utmed järnvägen. En markkabel medför ingen direkt förfulning av landskapet, mindre produktionsbortfall för skogsägare samt mindre strålning. Svenska kraftnät bör ta fram kostnadsförslag för en nedgrävning av ledningen och denna ska även bedöma den totala samhällsekonomiska kostnaden. #548 Familjen argumenterar för alternativ sträckning söder om Ubbemålasjön - luftburen eller nedgrävd ledning eller nedgrävning av tillkommande ledning underjord bredvid befintlig ledning. En ledning i närheten av fastigheten skulle försvåra det effektiva utnyttjandet av markerna samt förfula omgivningen. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland landskapsvärden och bortfall av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarerna i kapitel 3. #549 yrkar på att om ledningen ska dras över fastigheten ska det ske i form av markkabel. Skäl till detta är att nuvarande brukande av skogen skulle påverkas så att ett fortsatt rationellt brukande kanske inte är möjligt samt att luftledningar hör gårdagen till och att ny modern teknik bör användas. #550 oroar sig över att en luftledning nära fastigheten kommer att sänka värdet på denna. Fastighetsägaren förespråkar att Svenska kraftnät följer det förslag som Emmaboda kommun lagt fram om att lägga ledningen intill väg 120 samt väg /210

180 I utformandet av alternativ och i arbetet med att ta fram ett huvudalternativ försöker Svenska kraftnät hitta en sträckning för ledningen som medför så liten påverkan som möjligt. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #552 påpekar att denne aldrig blev kallas till samrådsmötet. Fastighetsägaren yrkar på nedläggning av markkabel då detta medför förkortad byggtid, lokala entreprenörer kan anlitas, färre överklaganden, ingen större förfulning av landskapet samt att fastighetsägaren känner oro inför strålningen som kommer ifrån en luftledning.. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kom- Information har sänts till mentarer i kapitel 3. #553 ifrågasätter Svenska kraftnäts utskick angående samrådsmötet då det mest liknade reklam och många missade det på grund av det. Fastighetsägaren är positivt inställd till markkabel då detta alternativ inte innebär bortfall av produktion och innebär mindre påverkan på naturen. #554 yrkar på nedläggning av markkabel då detta skapar minsta möjliga intrång för markägare. Alternativt att de markägare som drabbas av markbortfall får reducerade nätavgifter samt att det är rimligt att markägarna tar del av Svenska kraftnäts vinster. Fastighetsägaren undrar hur strålningen från en luftledning kommer påverka hälsa, tv, radio samt telegrafik. Många som bor eller ofta vistas i närheten av kraftledningar är oroliga för det magnetiska fältet. Svenska kraftnät tar den oron på allvar och följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Forskning som gjorts har inte påvisat några samband mellan exponering för magnetfält och påverkan på hälsan för nivåer under 0,4 μt (mikrotesla). Det finns i övrigt ingen dokumenterad inverkan på något av områdena ovan. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kapitel 3. #555 har inte fått kallelse till samrådsmötet och ställer sig undrande till detta. Fastighetsägaren föreslår att markkabel förläggs i redan befintlig kraftledningsgata eller utmed väg 25, E22 då luftledning över Fastighetsägarens mark skulle medföra oerhörda produktionsförluster. Fastighetsägaren undrar om Svenska kraftnät planerar att lösa in gården och marken. 180/210

181 Information har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #556, 583 är helt emot en växelströmsluftledning på ägd mark, och kommer att verka för annat alternativ så långt det överhuvudtaget är möjligt. Fastighetsägarna yrkar därför att Svenska kraftnät ska samråda med andra statliga verksamheter om samförläggning med andra investeringar, och att utreda hur likströms markkabel kan förläggas, samt att därefter inbjuda till nytt samråd. #558 och 425 anser att en ny luftledning skulle göra alldeles för stora intrång och påverka produktionen negativt. Fastighetsägaren yrkar på att andra alternativ utreds och ett föreslaget alternativ är markkabel som samläggs med redan befintliga vägar 25, 120 och 129. #559 anser att lägga markkabel är det enda rätta och motsätter sig bygget av en luftledning. #560 påpekar att de inte fått kallelse till samrådsmötet. Fastighetsägarna känner sig upprörda av ytterligare en luftledning nära bostaden och framför de omtvistade diskussioner kring hälsoeffekter av strålning som kommer ifrån luftburna ledningar. Fastighetsägarna yrkar på att modern teknik används och att kabeln därmed grävs ned. Fastighetsägarna hänvisar även till yttranden från Ingemundebo Bylagsförening. Fastigheten ligger utanför de utredningskorridorer som det samråds om. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #562 påpekar att markkabel är bättre både för miljön och för markägare som slipper ännu mer och större intrång. #563 yrkar på att Svenska kraftnät tar fram kompletterande alternativ for markkabel och företrädesvis likström, som tar ett minimum av mark i anspråk, 181/210

182 samt som påverkar miljön minimalt och minskar hälsovådligheten (strålning). I gengäld kommer överklagandena att minska om ett sådant alternativ blir verklighet, vilket gör att färdigställandet av ledningen kan hålla tiden. #566 anser att dragningen intill byn Skräddaremåla bör ändras alternativt att markkabel grävs ned, främst på grund av strålningsrisken med luftledning, förfulning av landskapet samt intrång för markägare. Svenska kraftnät har noterat de berördas synpunkter kring ledningens sträckning i alternativ D. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #567 anser att dragningen intill byn Skräddaremåla bör ändras alternativt att markkabel grävs ned, främst på grund av strålningsrisken med luftledning, förfulning av landskapet samt intrång för markägare. Svenska kraftnät har noterat de berördas synpunkter kring ledningens sträckning i alternativ D. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #568 är emot ett bygg av en luftledning på grund av strålningsrisken samt stora bortfall av produktion. Fastighetsägaren undrar hur det kan bli dyrare att lägga markkabel, med ny modern teknik. #569 kräver en nedlagd kabel då det medför minsta möjliga intrång på fastigheten, mindre produktionsbortfall. Fastighetsägaren förespråkar att modern teknik används såsom nedläggning av markkabel. #570 kräver nedläggning av markkabel istället för luftledning, då intrånget blir alldeles för stort med den senare metoden. Fastighetsägaren påpekar att de positiva delarna med markkabel borde göra detta alternativ till det enda, såsom minskad strålning och bättre driftsäkerhet. 182/210

183 #571 protesterar kraftigt mot byggande av en luftledning. Fastighetsägaren undrar varför inte Svenska kraftnät presenterar markkabel som ett alternativ. Fastighetsägaren anser att markkabel medför minst skada för människor och miljö och om den dessutom läggs utmed befintliga vägar blir skadan än mindre. #572 känner oro inför byggandet av 400kv-ledningen och menar att ska bygget bli av på allvar ska ledningen såklart grävas ned. Modern teknik bör användas för bästa möjliga resultat. Fastighetsägaren anser att informationen om samrådet var bristfällig. #573 vill uttrycka sin stora oro för strålningen som kommer ifrån en sådan stor luftledning som Svenska kraftnät planerar bygga. De yrkar på att Svenska kraftnät använder sig av modern teknik och lägger ner en markkabel som inte heller förfular landskapsbilden nämnvärt. #574 sätter sig emot planerna om en luftledning då detta skulle medföra produktionsbortfall och markintrång, därmed värdeminskning av fastigheterna samt intilliggande fastigheter med byggnader. En luftledning förfular landskapsbilden anser Fastighetsägaren och det enda riktiga alternativet är att gräva ned kabeln. #576 yrkar på att ledningen blir en markkabel med så lite påverkan på miljön och människor som möjligt. Fastighetsägaren hänvisar till modern teknik som är säkrare och därmed borde användas. #577 hänvisar till skrivelsen från Hagbyåns-Halltorpsåns Vattenråd #491 Svenska kraftnät hänvisar till svar på # /210

184 #578 anser att ledningen inte ska gå genom byn där han bor på grund av strålningsrisker. Om den trots allt måste det ska ledningen grävas ned. Svenska kraftnät har noterat Fastighetsägarens synpunkt gällande alternativval, fastighetsbeteckning eller adress saknas dock i yttrandet, varför vi inte har kunnat notera vilket alternativ som Fastighetsägaren syftar på. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #580 skriver att denne inte blivit kallad till samrådsmötet. Ett eventuellt bygge av en luftledning skulle innebära stora förluster i produktion samt försvårande av hobbyverksamhet för Fastighetsägaren. Strålningen som tillkommer en luftledning är även den ett orosmoment. Fastighetsägaren förespråkar att modern teknik används och att kabeln därmed grävs ner. Inbjudan har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät hänvisar till kommentarer i kapitel 3. #581 anser att en luftledning skulle innebära alltför stora ingrepp i naturen och medföra strålning vars risker ännu inte är klarlagda. #585 och motsätter sig alternativet luftledning av flera anledningar. Markkabel är modern teknik och borde därmed föredras, dessutom ger det inga effektförluster. Fastighetsägaren känner oro inför strålningen som kommer komma ifrån en luftledning samt att en stor areal mark kommer tas ur produktion. Ersättning för intrånget anses vara alldeles för låg och landskapsbilden kommer förfulas av en luftledning. En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellförläggning, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark, då landskapsbilden redan är påverkad av befintlig luftledning. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #586 meddelar att en byggnad på fastigheten är kulturminnesmärkt av Riksantikvarieämbetet och därmed kommer Svenska kraftnät att begå lagbrott om en för intrång på marken. 184/210

185 Svenska kraftnät har noterat att prästbostället i Kuppramåla är kulturminnesmärkt och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet. I det kommande arbetet kommer vi att fördjupa utredningarna och bl.a. inhämta mer information från Riksantikvarieämbetet, däribland var det finns kulturminnesmärkta byggnader. #587 Bo motsätter sig föreslagen sträckning alternativ A1 gällande en ny 400kv-ledning. Argumenten för detta är att det medför risker att bo i närheten av en luftburen ledning och stora produktionsbortfall skulle bli en konsekvens för fastighetsägarna. Fastighetsägarna ställer sig undrande till att det är helt uteslutet att inte samlägga ledningen med befintlig ledningsgata och ställer Svenska kraftnät frågan varför de inte planerar att använda sig av modern teknik såsom markkabelläggning. Fastighetsägarna förespråkar en markkabel såsom alternativen A2, A3 eller B. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland boendemiljöer och påverkan på produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #588 anser att då elektromagnetisk strålning är så skadlig för människor och djur bör ledningen absolut grävas ned. #589 anser att markkabel är ett avsevärt bättre alternativ jämfört med luftledning då det sistnämnda alternativet medför negativ påverkan på människor och miljö. #590 påpekar att en luftledning kommer att innebära enorma kulturhistoriska förluster i och med att ledningen planeras intill ett gammalt prästboställe. De vädjar om andra alternativ. Svenska kraftnät har noterat att prästbostället vid Kuppramåla ligger i anslutning till alternativ E och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. #591 vädjar om att dra ledningen så inte prästbostället Kuppramåla måste rivas, anlägg en markkabel eller hitta andra alternativa dragningar. 185/210

186 Svenska kraftnät har noterat att prästbostället vid Kuppramåla ligger i anslutning till alternativ E och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #592 ställer sig frågande till varför inte Svenska kraftnät använder sig av modern teknik och markkabel samt vill se en konsekvensutredning för olika alternativ med denna metod. #595 förespråkar markkabel främst på grund av att ett vilthägn skulle drabbas mycket negativt av ytterligare en luftburen ledning. Detta med tanke på strålning för djuren, sämre jaktupplevelse och avverkning av betydelsefulla jätteekar. Fastighetsägarna undrar varför Svenska kraftnät inte ens beaktat metoden med markkabel. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna om vilthägnet och naturvärdena och kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att utse ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #596 menar att Svenska kraftnät i första hand borde förlägga en likströmsförbindelse i marken mellan - vilket innebär minimalt med intrång och förstörelse för markägare. Om detta visar sig rent omöjligt förespråkar fastighetsägarna att ledningen förläggs tillsammans med den redan existerande 130kv-ledningen -Emmaboda. Svenska kraftnät har noterat fastighetsägarnas synpunkter angående samförläggning. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #597 yrkar på att modern teknik används för byggandet av ledningen, det vill säga markkabel och förslagsvis utefter väg 25 och E22. Det nuvarande förslaget, B, kommer att medföra förfulning av landskapet, strålningsrisker samt brukningssvårigheter för fastighetsägarna. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland landskapsvärden, boendemiljöer och påverkan på produktiv skogsmark. 186/210

187

188 #604 anser att en luftburen ledning över ägorna vore en katastrof för brukandet av skogen och skulle medföra stora produktionsbortfall. Fastighetsägaren känner oro inför strålningen som redan finns nära och anser att landskapsbilden förfulas av en luftburen ledning. Fastighetsägaren ställer sig frågande till att man inte på samrådsmötet fick se filmen om SydVästlänken i Skåne där likströmskablar grävts ner i marken samt undrar varför Svenska kraftnät inte planerar att använda denna nya teknik även nu. Han anser att årlig hyra som följer fastighetens marknadsvärde vore att föredra jämfört med ett engångsbelopp så att framtida ägare till marken inte går miste om ersättning. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan bedöms konsekvenserna för naturresurser, däribland bortfallet av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #607 och 289 anser att ledningen bör grävas ned på grund av minskad strålning samt mindre markbortfall tillika produktionsbortfall. #608, # 406, #224 anser att EU ska delfinansiera nedgrävning av kabel då EU delfinansierat baltkabeln, och kabeln ska följa den befintliga 400kv-ledningen för minsta möjliga intrång för markägare. Fastighetsägaren framför följande angående sträcka D, dragningen över Bjessebohult: En luftburen ledning skulle förstöra landskapsbilden på flera kilometers håll samt förstöra viktiga tjäder- och orrbiotoper vilket skulle vara katastrofalt för hönsfåglarna. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna angående alternativ D och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med att välja ett huvudalternativ. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #609, #297 anser det som fullständigt oacceptabelt att 15 procent av deras mark, efter utbyggnad av 400 kv luftburen ledning, skulle utgöras av ledningsgator. Det skulle innebära en enorm förfulning och en alldeles för stor uppoffring som markägare. #613 kommer inte att acceptera andra alternativ än markledning med hänvisning till att det är den moderna tekniken (som då borde användas), inte förfular landskapsbilden, mindre markbortfall samt att detta skapar lokala arbetstill- 188/210

189 fällen. Fastighetsägaren påpekar att informationen från Svenska kraftnät varit undermålig. #614 menar att markledning är att avsevärt föredra jämfört med luftburen ledning med hänvisning till att luftburna ledningar hör till gårdagens teknik, medför större produktionsbortfall i skogen och skapar strålning. Fastighetsägaren anser att informationen om samrådet var bristfällig. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan bedöms konsekvenserna för naturresurser, däribland bortfallet av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #615 vill att ledningen byggs som en markledning istället för en luftburen ledning, samt att den läggs intill redan existerande infrastruktur. #617 anser att markkabel självklart är ett bättre alternativ än luftburen ledning. Fastighetsägaren har funderingar kring en konsekvensutredning som inte blivit presenterad för markägare. När kommer konsekvensutredningen gällande landskapsbild och miljö för både markkabel och luftburen ledning? Fastighetsägaren oroar sig över produktionsbortfall av skogen för all framtid och pekar på att ersättningen för denna vanligtvis brukar vara för låg samt att arbetstillfällen i skogen försvinner. Vilken ersättning kommer utgå till markägarna? Hur mycket mark kommer att tas i anspråk för de olika alternativen? I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan bedöms konsekvenserna för naturresurser, däribland bortfallet av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #618 anser att det enda godtagbara alternativet är markledning eftersom luftledning ger stora produktionsbortfall på skogsfastigheter. Fastighetsägaren anser även att ersättningen som bjuds för produktionsbortfallet är alldeles för lågt. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan bedöms konsekvenserna för naturresurser, däribland bortfallet av produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel /210

190 #619 är oroliga för strålningen från en kommande luftburen ledning och undrar varför inte likström används då detta minskar strålningen. Markkabel kan läggas i den redan befintliga ledningsgatan och minska påverkan på naturen. #620 är oroliga för strålningen från en kommande luftburen ledning och undrar varför inte likström används då detta minskar strålningen? Markkabel kan läggas i den redan befintliga ledningsgatan och minska påverkan på naturen. #622, #494 kräver att ny teknik används, minsta möjliga miljöpåverkan görs och att en minimerar markanvändningen genom att förlägga markkabel i redan existerande ledningsgata. #623 yrkar på att Svenska kraftnät tar fram kompletterande alternativ för markkabel och företrädesvis likström, som tar ett minimum av mark i anspråk och som påverkar miljön minimalt samt minskar hälsovådligheten (strålning). I gengäld kommer överklaganden att minska om ett sådant alternativ blir verklighet, vilket gör att färdigställandet av ledningen kan hålla tiden. #624 menar att en markledning gör så pass lite skada jämfört med en luftledning att denna metod borde användas till exempel med avseende på strålning. Kabeln borde grävas ned intill redan befintliga vägar för ännu mindre skada på omgivning. #625 anser att nedgrävning av markledning borde ses som enda alternativet. En luftledning skulle påverka intresset för förvärv av berörd fastighet negativt och en luftledning skulle minska skogsarealen och därmed jobben i skogen. Vid läggning av markkabel skulle många lokala jobb bildas. 190/210

191 #626 anser det självklart att ledningen ska grävas ner istället för att bli luftburen. Detta med hänvisning till att den nya teknik som bör användas, luftburna ledningar medför skadlig strålning och en markkabel förstör inte naturen på samma sätt som en luftburen ledning. #629, 627 kräver nedläggning av markledning istället för luftburen ledning, med hänvisning till minst skada för miljön samt mindre produktionsbortfall. #630 och 268 anser att markledning är bästa alternativet och förkastar alternativet luftledning, med hänvisning till strålningsrisk samt förlust av stora markarealer. #631 och 413 anser att informationen om samrådet var bristfällig och skickades ut för sent. Fastighetsägaren undrar om kreosot kommer att användas vid eventuellt bygge av en luftledning och hur detta i så fall kan vara tillåtet. Han anser att informationen om markkabel var bristfällig och påpekar att detta borde vara det enda alternativet eftersom det har flest positiva sidor såsom minskad strålning och mindre produktionsbortfall. #632 anser att kallelsen till samrådet inte uppfyller kraven och att det enda godtagbara alternativet är en markledning. Luftledning innebär hälsofarlig strålning, oljud samt att stora arealer tas i anspråk. #633 förespråkar markledning som inte medför lika stor skada på omgivningen som luftledning gör. 191/210

192 #635 anser att markkabel har avsevärt fler fördelar jämfört med luftledning bland annat då luftledning tar upp mer mark i anspråk, orsakar mer strålning och förfular landskapsbilden betydligt. #638 yrkar på att den nya ledningen ska byggas som markförlagd likströmskabel mellan och samt att likströmskabeln ska samförläggas i befintlig kraftledningsgata för 400 kv-ledningen. Med hänvisning till att använda modern teknik samt att välja den säkraste metoden inför framtiden. #640 anser att markkabel är att föredra då det bidrar med lokal sysselsättning, minskad skadlig strålning samt förkortat arbete. Fastighetsägaren påpekar även att information angående samrådet var bristfällig. #644 anser att markledning är bäst för människor och natur. #645 motsätter sig breddning av befintlig kraftledningsgata samt nybygge av ledningsgata på ägda fastigheter. Det kommer att medföra stora förluster i produktion och ökad farlig strålning. I arbetet med att välja ett huvudalternativ väger vi samman påverkan och konsekvenser för ett flertal olika värden, däribland boendemiljöer och påverkan på produktiv skogsmark. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #647 förslag till Svenska kraftnät är att bygga en markkabel med likström då detta alternativ medför mindre produktionsbortfall och ett säkrare elnät för framtiden. 192/210

193 #648 anser att markkabel absolut är att föredra jämfört med luftledning. Fastighetsägaren undrar vilken ersättning som kommer gälla för markägare som löser in mark, när en konsekvensutredning kommer gällande miljö och landskapsbilden (för både luftledning och markkabel) samt exakt hur mycket mark som kommer att tas i anspråk vid byggande av luftledning respektive markkabel. Efter att ett huvudalternativ valts kommer ytterligare ett samråd hållas och fördjupade analyser av den planerade ledningens påverkan göras. Påverkan och konsekvenser för flera olika intressen, däribland naturmiljö och landskapsbild, kommer att redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan. #649 ifrågasätter Svenska kraftnäts utskick angående samrådsmötet och undrar om det var planerat att det skulle likna reklam, så färre berörda skulle komma till samrådet. Fastighetsägaren är positivt inställd till markkabel och är, i det fall det blir aktuellt, medhjälplig då detta alternativ inte innebär bortfall av produktion och innebär mindre påverkan på naturen. #652 undrar varför Fastighetsägaren aldrig fick en inbjudan till samrådsmötet. Fastighetsägaren ställer också frågan Varför byggs en ny ledning till Svenska kraftnät. Fastighetsägaren förespråkar markkabel eller samförläggning med befintliga 130kV-ledningen. Fastighetsägaren menar att om villkoren för inlösen är rimliga kan denne överväga inlösen av hela fastigheten. Information har sänts till. Svenska kraftnät har noterat Fastighetsägarens yttrande om inlösen av fastigheten. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. #653 förespråkar markledning då luftledning är gammal teknik som orsakar strömavbrott. #654 riktar kritik mot att det inte skickades ut tillräcklig information inför samrådet och eller ingen information alls till berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren undrar hur berörda ska kompenseras för inlösen av fastigheter, var liknande 193/210

194 fastigheter ska stå att finna. Fastighetsägaren accepterar inte en luftledning och framhåller de positiva delarna som kommer med en markledning såsom mindre åverkan i naturen och mindre produktionsbortfall, ingen strålning och snabbare byggprocess. Information har sänts till fastighetsägaren. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kommentarer i kapitel 3. #655 undrar varför det inte går att gräva ner kabeln istället för att bygga luftledningar. De främsta argumenten är att slippa strålning, mindre mark tas i anspråk och landskapet slipper förfulas av luftledningar. #656 påpekar att de beräkningar Svenska kraftnät gjort angående ekonomiska fördelar med luftledning för sträcka - endast har en kortsiktig fördel och enbart för Svenska kraftnät själva. Fastighetsägarna undrar vad Svenska kraftnät menar med att marknadsföra en metod och sedan inte använda denna (markledning/likström), trots att den skulle underlätta så mycket för alla berörda markägare och för att nämna ett positivt exempel, energiförlusterna skulle bli mindre. #657 förespråkar markkabel istället för luftledning då intrånget för alla boende i området reduceras kraftigt samt att detta är dagens moderna teknik. Fastighetsägaren uttrycker en oro inför all strålning som tillkommer med en luftledning vilket är ännu ett argument för markkabel. #664, 188 och framför att de aldrig fick inbjudan till samrådet. Fastighetsägarna påpekar att en luftledning skulle innebära produktionsbortfall av skogsfastigheten och oro över strålning och risker med den. De förespråkar en markledning då den gör minst skada i naturen och inte medför lika stort produktionsbortfall av skog samt går snabbare att bygga och ger lokalbefolkning jobb. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Kallelse har sänts till annan delägare av fastigheten. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån 194/210

195 om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. #679 motsätter sig bygget av en luftledning med anledningen att modern teknik bör användas som nedläggning av markkabel. Detta alternativ gör minsta möjliga intrång för markägare samt minskar risken för strålning vars hälsoeffekter det råder delade meningar om. # uttrycker oro inför strålningen som kommer från en luftledning samt påpekar att landskapsbilden kommer påverkas negativt. Fastighetsägarna påpekar att en luftledning skulle innebära förluster av produktiv skogsmark och sänka värdet på fastigheten. Fastighetsägarna yrkar på att Svenska kraftnät bygger en markledning i befintlig kraftledningsgata. Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. #687 påtalar att han inte blivit kallad till samrådsmöte. Han vill se markförlagd likströmsledning istället för växelströmsluftledning för att minska oro för magnetfält och strålning, förkorta byggtid, sysselsätta lokala företag och få bättre landskap och livsmiljöer.. Svenska kraftnät hänvisar i övrigt till kom- Information har sänts till mentarer i kapitel 3. #688 har inte fått kallelse till samråd och finner det märkligt. Fastighetsägaren skriver att han därmed inte vet om han kommer beröras men skriver att han inte godtar en 400 kv-ledning på sina marker. Detta skulle riskera att ta produktiv skogsmark ur funktion från fastigheten och att han redan har bortfall från en annan ledning och de senaste årens stormar. Han anser att luftledningar också förfular landskapsbilden och innebär risker genom strålning. Fastighetsägaren både accepterar och tillstyrker ett markgrävt ledningsalternativ, företrädesvis beläget i anslutning till det större vägnätet. Fastigheten ligger just utanför de utredningskorridorer som redovisas i samrådsunderlaget, vilket är anledningen till att Fastighetsägaren inte har kallats skriftligen. Annonsering har dock skett den 5 juni i Kalmar läns tidning, Barometern/Oskars- 195/210

196 hamnstidningen, Östra Småland Nyheterna, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. I övrigt hänvisar Svenska kraftnät till kommentarer i kapitel 3. # 691 kräver att ledningen grävs ned. # 697 har inte fått någon kallelse till informationsmöte. På fastigheten finns en 400 kv-ledning och en ny ledning skulle hamna närmare bostaden. Han är orolig för strålning, magnetfält och livsmiljön. Fastighetsägaren förordar en markkabel i befintlig ledningsgata. Svenska kraftnät beklagar att fastighetsägaren inte har fått kallelse till samrådsmötet. Svenska kraftnät tar till sig synpunkterna och ser över formen för inbjudan till nästa samråd. Svenska kraftnät är mån om att få in så många synpunkter som möjligt från fastighetsägare och andra som berörs av ledningsdragningen. Svenska kraftnät tar berördas oro och åsikter kring elektriska och magnetiska fält och kreosot på allvar. Vi följer de försiktighetsprinciper kring magnetiska fält som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. En mer utförlig beskrivning av detta kan läsas i avsnitt Gällande användandet av kreosot kan en utförligare kommentar läsas i avsnitt I det kommande samrådsunderlaget kring det huvudalternativ som väljs liksom den slutgiltiga MKB kommer Svenska kraftnät att ge en fördjupad motivering till valet av teknik, däribland varför man planerar att bygga den nya ledningen som en växelströmsluftledning. En fördjupad förklaring och motivering finns även i avsnitt 3.1 och 3.2 samt kapitel 5. För synpunkter angående samförläggning med befintlig ledning hänvisas till avsnitt /210

197 197/210

198 5 Appendix Grund för teknikvalet 5.1 Nollalternativ Stamnätsstationen i är idag ansluten till övriga stamnätet med två 400 kvledningar. En 400 kv-ledning löper norrut till stationen FT61 Ekhyddan och en söderut till stationen. De tre stamnätsstationerna har varsin 400/130 kvtransformering till ett regionnät som löper parallellt med 400 kv-nätet. Detta innebär att om en 400 kv-ledning kopplas bort så överförs den el som transporterades på ledningen till andra ledningar i systemet. I fallet Ekhyddan medför detta att en stor mängd el, vid ett fel, överförs från stamnätet till det parallella regionala nätet. I dagsläget kan denna situation hanteras men ledningarna måste kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt. När HVDC 5 -länken NordBalt mellan och Klaipeda i Litauen tas i drift kommer effekttransporten genom området Ekhyddan att öka med upp till 700 MW. Ökningen motsvarar ca 65 procent av ledningarnas termiska kapacitet och överlagras på den effekttransport som sker för den regionala förbrukningen, vilket innebär att de befintliga ledningarna kan belastas mot sina termiska gränser. En normaldriftsituation med 700 MW export på NordBalt framgår nedan (figur 6). Figur 6 visar att 400 kv-ledningen mellan Ekhyddan och belastas till 95 procent av sin termiska kapacitet och att spänningarna i FT61 Ekhyddan, och är låga, ungefär 10 kv under den spänning (410 kv) som används som riktvärde för den operativa driften. Detta trots att alla spänningsregleringsresurser i området är fullt aktiverade. Som en följd av att ledningen mellan FT61 Ekhyddan och är så högt belastad flyter endast en begränsad effekt mellan och. Överföringssystemet orkar inte mata med mer effekt längs denna förbindelse, utan försörjs i stället bakvägen via Alvesta Hurva. 5 HVDC High Voltage Direct Current 198/210

199 Figur 6. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid export till Litauen Kombinationen av en hög ledningsbelastning och de resulterande låga spänningarna motiverar i sig en förstärkning av sektionen Ekhyddan, eftersom systemet inte är stabilt mot bortfall av stora generatorer eller övrig spänningsregleringsutrustning. Om ledningen mellan Ekhyddan och kopplas bort uppstår den reservmatningssituation som visas nedan (figur 7). 199/210

200 Figur 7. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid export till Litauen Figur 7 visar att transformatorn i FT61 Ekhyddan belastas över sin termiska gräns och att både regional förbrukning i området och export på NordBalt matas bakvägen genom Skåne och via transformatorn i. Spänningarna i området är nära 390 kv vilket är oacceptabelt lågt. Spänningar kring 390 kv och fullt utnyttjade spänningsregleringsutrustningar i området innebär en kritisk driftsituation, eftersom vilket följdfel som helst i området skulle kunna medföra en större spänningskollaps. Vad som inte syns på bilden är att det även uppstår betydande överbelastningar i det regionala ledningsnätet. Om någon av de överbelastade regionala ledningarna skulle kopplas bort är risken för spänningslöshet i delar av regionen stor. En normaldriftsituation med 700 MW import på NordBalt utan förstärkning framgår av figur 8. Bilden visar ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. 200/210

201 Figur 8. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid import från Litauen Dimensionerande felfall för driftläget är ett bortfall av 400 kv-ledningen mellan och. Detta driftläge visas på figur 9 nedan. Figur 9. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid import från Litauen 201/210

202 Figur 9 visar ett överföringssystem med godkända spänningar men med en transformator i som är belastad till sin termiska gräns på 850 MW. De 850 MW som passerar transformatorn fördelas ut i det regionala nätet, vilket medför att den termiska gränsen för flera ledningar överskrids. Det är inte acceptabelt. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, och kommer att innebära att spänningslöshet kan uppstå både regionalt och även nationellt vid ett följdfel. Detta är givetvis inte är acceptabelt. Det står helt klart att stamnätet är i behov av förstärkningsåtgärder. 5.2 Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Stamnätet kan förstärkas genom att man bygger en ny 400 kv växelströmsledning mellan FT62 Ekhyddan och. Det löser problemet vid export till Litauen. En ny 400 kv växelströmsledning mellan och löser problemet vid import från Litauen. Dessa förstärkningsåtgärder ger ett driftläge i normaldrift enligt figurerna 10 och 11. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. Figur 10. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid export till Litauen 202/210

203 Figur 11. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid import från Litauen Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid export är fortfarande bortkoppling av ledningen FT61 Ekhyddan. Felfallet visas på figur 12 nedan. Figur12. Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid export till Litauen 203/210

204 Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid import är fortfarande frånkoppling av ledningen. Felfallet visas på figur 13 nedan. Figur 13. Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid import från Litauen Figurerna 12 och 13 illustrerar ett förstärkt överföringssystem i reservdrift. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. Gjorda beräkningar visar att överföringssystemet måste förstärkas mellan Ekhyddan och och att förstärkningarna kan utföras med luftledningar och växelströmsteknik. Resultaten är framtagna med s.k. statiska belastningsfördelningsberäkningar. Beräkningarna är statiska i så måtto att varken tid eller systemfrekvens är parametrar som beaktas. I själva verket är tid en viktig parameter för bl.a. bestämmande av hur dynamiska objekt som generatorer och HVDC-länkar uppför sig. Även den tid som ett fel appliceras i systemet är viktig att beakta. Beräkningarna har hittills förutsatt att ett ledningsfel inträffar, varefter det felbehäftade objektet omedelbart bortkopplas, utan att det synkrona kringliggande kraftsystemet hinner reagera. Den inverkan som tiden i realiteten har kan illustreras med nedanstående resonemang efter nybyggnad av parallella växelströmsledningar mellan Ekhyddan, och. 204/210

205 Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på en av de två ledningarna som är anslutna i i närheten av samlingsskenan. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-länk ska klara utan att kopplas bort för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart finns momentan reservproduktionskapacitet som automatiskt börjar återställa den resulterande frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och. Effektmatningen till återställs momentant och dess regionnätstransformator stöttar regionnätet genom de kvarvarande 400 kvledningarna. NordBalts omriktarstation känner att spänningen i har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Även ur en dynamisk synvinkel klarar ett växelströmsalternativ alltså inom godtagbar tid (250 ms) att återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer. 5.3 Förstärkning med likström och markförlagda kablar Ett alternativ till ovanstående växelströmsalternativ kan vara att förstärka överföringskapaciteten med ett HVDC-system. Många samrådsyttranden kräver också en sådan lösning. Ett HVDC-alternativ illusteras på figur /210

206 Figur 14. HVDC-alternativet. Alternativet innebär att tre HVDC-omriktare med en total kapacitet på MW, vilket motsvarar en 400 kv-luftledning, byggs i närheten av 400 kv-stationen Ekhyddan och förbinds med en ny 400 kv-ledning. Omriktarstationen kan inte placeras i direkt anslutning till det befintliga ställverket i Ekhyddan p.g.a. den yta, ca 500 x 200 meter, som måste tas i anspråk. Motsvarande omriktarstationer byggs i anslutning till stationerna i och. Omriktarstationer i både och krävs för att erhålla kontakt med mottagande växelströmsnät och transformatorer till de regionala ledningssystemen. HVDC-systemet kopplas ihop med markförlagda HVDC-kablar med en total kabellängd om ca 6 x 200 km inklusive återledare. 206/210

207 Det skisserade HVDC-systemet har ur statisk synpunkt samma egenskaper som det växelströmsalternativet dvs. om en av de två existerande växelströmsledningarna kopplas bort kan likströmsförbindelsen närmast momentant styras upp så att den bär den totala effekt som ska överföras. Detta kan relativt enkelt utföras på så sätt att HVDC-länkens styrsystem övervakar effektbrytarna för växelströmsledningarna i Ekhyddan, och och snabbt styr upp HVDC-länken vid oväntade brytarlägesförändringar efter kontroll av riktningen på effektflödet i NordBalt. HVDC-systemet kan dock inte anses som en integrerad del av det svenska stamnätet. För att åstadkomma det krävs ett redundant styrsystem som korrekt och momentant styr länken efter alla viktiga oväntade brytarlägesförändringar i det svenska kraftsystemet. HVDC-systemet måste också reagera korrekt och ögonblickligen på effektflödesförändringar i södra Sverige. Ett HVDC-system innehåller stora mängder komponenter som förutom att ge höga förluster medför sämre tillgänglighet än ett växelströmsalternativ. Det är starkt beroende av kraftsystemets dynamik och i synnerhet tiden. För att bedöma HVDCalternativet måste man därför, på samma sätt som för AC-alternativetovan, föra ett tidsberoende resonemang. Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på AC-ledningen mellan Ekhyddan och i närheten av samlingsskenan i. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-anläggning ska klara utan att kopplas från för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Under feltiden sjunker även spänningen i Ekhyddan mot 275 kv, vilket innebär att omriktarstationen blockeras. Ingen effekt matas in i HVDC-systemet och även omriktarstationen i blockeras. HVDC-systemet är därmed helt blockerat. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller ett överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart 207/210

208 så finns momentan produktionskapacitet som börjar återställa frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och. Den enda stamnätskontakten mellan Ekhyddan och är HVDCsystemet, som inte är aktivt. Efter det att felet kopplats bort återställs effektmatningen till och dess regionnätstransformator ögonblickligen bakvägen från genom den fungerande 400 kv-ledningen. Spänningen är dock initialt låg, ca 377 kv, men stiger snabbt när SVC-anläggningarna i omriktarna känner att spänning finns i. NordBalts och HVDC-systemets omriktarstation känner att spänningen i har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Den ytterligare feltid (300 ms) som HVDC-systemet medför innebär att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att systemet kommer att brytas upp. Beskrivningen ovan visar att det inte är tekniken i sig själv som är problemet, utan var den appliceras i stamnätet. Att överlagra ett svagt regionalt system med ett starkt HVDC-system är mycket olämpligt när DC-systemets tidskonstanter beaktas. 5.4 Sammanfattning Ett luftburet växelströmsalternativ har här jämförts med ett markförlagt likströmsalternativ. Slutsatsen är att HVDC-systemets ytterligare feltid (300 ms) medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kommer att brytas upp. Ett HVDC-system uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. HVDC-alternativet har därför avförts från vidare utredning. De parametrar som bedöms i ett teknikval framgår av tabell /210

209 Växelströmsalternativ Likström Markåtgång (km 2 ) 7,7 3,9 Tillgänglighet (%)*) 99,9 98,0 * Minskning av årliga energiförluster (GWh)**) ** Uppfyller drivkrafter***) Ja Nej Schablonmässig kostnad för HVDC-systemet (mnkr) Tabell4. Parametrar vid teknikval *) Tillgängligheten inkluderar omriktarfel och årligt underhåll för DC-systemet. Likströmskabelfel ingår inte i siffrorna. Uppstår kabelfel kan avbrottstiden uppskattas till 1 2 veckor om material och personal finns tillgängligt. Under denna tid kan inte utbyten ske på NordBalt. **) Omriktarstationer bidrar med höga förluster. Särskilt markant är detta när överföringsavstånden är så korta som i detta fall. ***) Huvudsaklig drivkraft för att säkerställa det regionala nätet efter ett fel i stamnätet. 209/210

210 Bilagor 1 Samrådsinbjudan 2 Annons, information om samråd 3 Samrådsunderlag 4 Sändlista inbjudan markägare 5 Lista över inkomna yttranden 6 Frågor under informationsmöten 7 a Följebrev till bibliotek 7 b Följebrev till kommuner 7 c Följebrev till remissinstanser 7 d Sändlista remissinstanser 210/210

211

212

213

214

215

216

217 PROJEKTORGANISATION Projektledare Tillstånd Markåtkomst, skadereglering Förstudie: Uppdragsledare, Enetjärn Natur AB Bitr. uppdragsledare, Enetjärn Natur AB Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. GIS Enetjärn Natur AB, Enetjärn Natur AB Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriverket / Svk -GDS Kvalitetsgranskare, Enetjärn Natur AB Omslagsbilden är tagen vid befintlig 400 kv-ledning vid Kullemåla, Karlshamns kommun. Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax

218 FÖRORD Just nu byggs en ny elförbindelse, kallad Nord- Balt, mellan i Sverige och Kalipeda i Litauen. Denna kommer att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. När den nya kabeln tas i drift kommer den överförda mängden el öka kraftigt i regionen kring. För att förbättra överförningskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna i Kalmar län och i Blekinge län. Utbyggnaden eliminerar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Detta gör att risken för omfattande strömavbrott i området minimeras. Svenska kraftnät bedriver nu ett utredningsarbete för att finna en lämplig ledningssträckning mellan stationerna och och detta dokument är en del i det arbetet. Det här materialet är framtaget som underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken. I samrådsprocessen ges berörda och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter om de föreslagna sträckningsalternativen. I underlaget presenteras uppgifter om projektets lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt dess förutsedda miljökonsekvens på en översiktlig nivå. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse, berörda kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2012 var omsättningen cirka 9,8 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats

219 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Avgränsning Metod Planförhållanden FÖRUTSEDDA MILJÖKONSEKVENSER Emmaboda Emmaboda-Konga Konga-Mien Mien-Ulvshalen Ulvshalen Byggskede SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Sammanfattande bedömning ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING TILLSTÅNDSPROCESS OCH TIDPLAN Samråd och information Tillstånd Tidplan 16 BILAGOR ALTERNATIV Lokalisering Avförda alternativ TEKNIK Ledningens tekniska utförande Markbehov Elektriska och magnetiska fält Ljud Drift och underhåll GENERELL MILJÖPÅVERKAN Riksintressen samt natura Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Byggskede 34

220 SAMMANFATTNING 5 Om dokumentet Samrådsunderlaget utgör underlag för samråd enligt miljöbalken inför koncessionsansökan (ansökan om tillstånd enligt ellagen) avseende en ny 400 kv-ledning mellan stationerna i Kalmar län och i Blekinge län. Dokumentet beskriver projektets syfte och redovisar verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning av föreslagna alternativ samt dess förutsedda miljökonsekvens. Dokumentet ska ge information i samrådet till berörd länsstyrelse, kommuner och övriga myndigheter, fastighetsägare, intresseorganisationer, berörd allmänhet samt andra intressenter. Alla som vill har sedan möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse som redovisar inkomna synpunkter samt hur Svenska kraftnät beaktar dessa. Samrådsredogörelsen skickas till länsstyrelsen som bedömer om den planerade ledningen medför betydande miljökonsekvens eller ej. Med hjälp av dom synpunkter som inkommit i samrådet, samt ytterligare studier förfinas utredningsområdena till ett förslag på ledningssträckan. Därefter håller vi ytterligare samråd om det utbyggnadsförslaget. Om projektet Den planerade ledningens syfte är att förbättra överförningskapaciteten och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet.i regionen kring. Behovet av ledningen uppstår då den nya elförbindelse, kallad NordBalt, mellan i Sverige och Kalipeda i Litauen tas i drift. Denna kommer att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är en luftledning det enda alternativet för förbindelsen. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera. Svenska kraftnät har genomfört nät- och kartstudier för att finna alternativa sträckningar för den planerade ledningen som ger så liten påverkan som möjligt. Fokus har legat på att undvika eller minimera påverkan på bebyggelse och naturmiljö i första hand, men även påverkan på landskapsbild, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, naturresurser och infrastruktur har tagits i beaktande. Ett flertal olika alternativ presenteras nedan, se figur 1.1 och 3.1. De presenterade alternativen följer i stort antingen en befintlig 400 kv-ledning eller en befintlig 130 kv-ledning, med ett antal olika mellanliggande alternativ och varianter. Den totala sträckan har delats in i delsträckor, inom vilka två till tre jämförbara alternativ har utretts. Ytterligare ett flertal alternativ har övervägts eller utretts men avfärdats i tidigare skeden. Vissa av dessa alternativ har valts bort på grund av tekniska eller driftsäkerhetsmässiga orsaker, andra för att de bedömts ge alltför stor påverkan på andra intressen. Samtliga utredda alternativ beskrivs utifrån de konsekvenser som den planerade ledningen förväntas medföra på boendemiljö och bebyggelse,

221 6 naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, naturresurser och infrastruktur. Längs första sträckan, mellan -Emmaboda, har två alternativ utretts, A och B, varav alternativ A har tre varianter. I alternativ A följer de tre varianterna i olika utsträckning en befintlig 400 kv-ledning, medan alternativ B i huvudsak följer en befintlig 130 kv-ledning. Två av varianterna för alternativ A bedöms ge måttliga konsekvenser för boendemiljö och för övriga bedömda intressen bedöms konsekvenserna bli små till obetydliga. Variant A3 bedöms ge små konsekvenser även för boendemiljö. Alternativ B bedöms i huvudsak ge små eller obetydliga konsekvenser, med undantag för konsekvensen för landskapsbild som bedöms bli liten till måttlig. Längs sträckan mellan Emmaboda och Konga har tre alternativ utretts, C, D och E, varav alternativ E har två olika varianter. Även alternativ C och D har mindre varianter som inte utretts separat, men där de olika varianterna för några av intressena bedömts ge olika konsekvenser. Alternativ C har bedömts ge störst konsekvenser för boendemiljö och landskapsbild, medan konsekvenserna för övriga intressen varierar mellan små och obetydliga. Alternativ D har bedömts ge nästan genomgående små konsekvenser, under förutsättning att den variant väljs som ger minst påverkan. Även för alternativ E bedöms konsekvenserna bli störst för boendemiljö och landskapsbild. För varianten E1 bedöms även konsekvenserna för naturmiljön bli något högre, d.v.s. små till måttliga. Längs delsträckan Konga-Mien har två alternativ utretts, F och G, varav alternativ G har två olika varianter förbi sjön Mien. För båda alternativen är det för boendemiljö och bebyggelse samt landskapsbild som den planerade ledningen har bedömts ge högst konsekvenser, där varianten G1 bedöms ge som störst konsekvenser. Denna variant är även den som bedömts ge som störst konsekvenser för naturmiljön. Längs den näst sista delsträckan, mellan Mien och Ulvshalen, har tre alternativ utretts, H, I och J. Alternativ H, vilken helt går i ny ledningsgata i en båge kring ett område med höga natur- och kulturvärden, har bedömts ge stora konsekvenser för landskapsbild. Även för naturmiljö har detta alternativ bedömts ge den högsta konsekvensen av de tre alternativen. För alternativ I och en av varianterna av alternativ J bedöms påverkan på boendemiljön bli måttlig. Väljs dock den variant av alternativ J som ger minst påverkan bedöms konsekvenserna för boendemiljön bli små för detta alternativ. Längs det sista delstråket in till stationen, från Ulvshalen in mot, har tre alternativ, K, L och M utretts. Alla dessa alternativ korsar Mörrumsån och dess skyddade naturområden och förekommande friluftsområden och har för dessa intresseområden bedömts ge måttliga eller småmåttliga konsekvenser. Konsekvenserna för landskapsbilden har bedömts bli högst för alternativ L medan konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse bedömts bli högst för alternativ M, under förutsättning att den variant som ger minst påverkan för boendemiljön för alternativ K väljs.

222

223 8!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Figur 1.1. Översiktskarta som visar förstudieområdets utbredning.

224

225 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsöjningen, figur 4.1. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > Verka för en robust elförsörjning. Just nu byggs en ny elförbindelse, kallad Nord- Balt, mellan i Sverige och Kalipeda i Litauen. Denna kommer att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. När den nya kabeln tas i drift kommer den överförda mängden elektricitet öka kraftigt i regionen kring. För att förbättra överförningskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning i regionen, med utgångspunkt från. Nätstudier som Svenska kraftnät har genomfört har visat att den mest lämpliga stationen att ansluta ledningen till är i Blekinge län. Den planerade ledningen beräknas bli ca 9 mil lång och den kommer att beröra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Inom dessa berörs, Emmaboda, Lessebo, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner.

226 AVGRÄNSNING Samrådsunderlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Den korridor som utretts för vart och ett av alternativen är vanligtvis 400 meter bred. Detta är nästan 10 gånger bredare än den bredd som den slutgiltiga ledningsgatan kommer att uppta. I vissa fall har utredningskorridoren smalnats av där det endast finns utrymme för den bredd som ledningen i verkligheten kräver. Utmed några sträckor i nya skogsgator, där det enligt kartstudier inte funnits några hinder och planeringsförutsättningarna i övrigt gett utrymme för flera alternativa sträckningar, har korridoren gjorts bredare för att öka flexibiliteten i framtida planering. Samrådsunderlaget betonar kraftledningens övergripande konsekvenser och går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter, växtsamhällen eller fornlämningar. Enskilda inventeringar, kommunala planer och annat lokalt underlag kommer att detaljstuderas i det fortsatta utredningarbetet då antalet alternativ kommer att vara färre. 1.3 METOD För att identifiera möjliga förslag för ledningens placering har olika alternativ studerats från aspekterna omgivningspåverkan, teknik och säkerhet. Arbetsprocessen för att ta fram alternativen i samrådsunderlaget görs enligt följande: > Kartstudier (GIS-analys) > Fältbesök > Beskrivning av förutsättningar för de olika alternativen > Bedömning av den övergripande miljökonsekvens de olika alternativen medför I arbetet med att hitta tänkbara lokaliseringar för den planerade ledningen utgår man i detta skede främst utifrån att så få boendemiljöer som möjligt ska påverkas, samt att i största möjliga mån försöka undvika skyddade områden t.ex. natur- eller kulturreservat. Med detta som utgångspunkt tar man även i beaktande ett stort antal andra intressen, se nedan, samt att ledningen bör bli så kort som möjligt. Som riktlinje för att undvika påverkan på boendemiljöer används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Oftast går det dock inte att undvika bebyggelse helt, speciellt i tätbefolkade områden. Utöver positioner för byggnader, vilket tillhandahålls från lantmäteriet, har kartstudierna baserats på digital information (GIS-lager) från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Boverket och de stora skogsbolagen. Då de olika länsstyrelserna tillhandahåller olika GIS-lager kan underlaget skilja sig något mellan länen. T.ex. har GIS-information för vattenskyddsområden funnits tillgängligt från länsstyrelsen i Kalmar, men saknats för de andra två länen, medan GIS-information om länsvist utpekade naturvårdsområden funnits tillgängligt för Kronobergs och Blekinge län, men inte för Kalmar län. NATUR OCH FRILUFTSLIV Biotopskydd Convention of Wetlands (ramsar) Djur- och växtskyddsområden HELCOM BSPA-områden Important Bird Areas (IBA-områden) Myrskyddsplanen Nationalparker Natura 2000 Naturminne Naturreservat Naturvårdsavtal Naturvärde Nyckelbiotop Planerat naturskydd Rikkärr Riksintresse för Friluftsliv

227 12 Figur 1.2. Befintlig 400 kv-ledning vid Vackamo Riksintresse för Naturvård Riksintresse för Turismen och det rörliga friluftslivet Skoglig värdetrakt Våtmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen KULTUR Fornminnen Kulturreservat Nationalstadspark Riksintresse för Kultur Skog och historia Världsarv INFRASTRUKTUR Planområden och stoppområden för vindkraft Riksintresse för Energiproduktion Riksintresse för Flyg Riksintresse för Hamn Riksintresse för Järnväg Riksintresse för Sjöfart Riksintresse för Slutförvaring Riksintresse för Totalförsvaret Riksintresse för Vattendrag Riksintresse för Vindbruk Riksintresse för Väg Riksintresse för Värdefulla ämnen Riksintresse för Yrkesfiske Ovan nämnda GIS-lager innehåller information som har samlats in för hela Sverige. Åtkomsten till lagren kan dock skilja mellan län. Utöver dessa nationella GIS-lager har även de länsspecifika GIS-lager som funnits tillgängliga för olika intresseområden använts vid GIS-anslysen. Där så är möjligt har parallellbyggnad med befintliga ledningar eftersträvats. Därigenom kan delar av befintlig ledningsgata nyttjas för den nya ledningen och intrånget reduceras. Parallellbyggnad med mer än en 400 kv ledning kan dock av driftssäkerhetsskäl endast bli aktuellt på mycket korta sträckor, ofta i anslutning till stamnätsstationer. Förutsättningarna har varit att korsningar av stamnätsledningar ska undvikas i största möjliga mån, av driftsäkerhetsskäl. Sambyggnad med befintliga 130 kv ledningar kan endast bli aktuellt i undantagsfall och på korta sträckor då det medför risker ur driftsäkerhetssynpunkt för såväl

228 13 stamnätsledningen som regionsnätsledningen Utifrån kartstudierna och fältbesöken har ett antal tänkbara stråk identifierats och utretts, vilka presenteras i detta samrådsunderlag. 1.4 PLANFÖRHÅLLANDEN Förstudieområdet berör, Emmaboda, Lessebo, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Området kring stamnätsstationen i, kommun, omfattas av en detaljplan. Den planerade ledningen strider dock inte mot bestämmelserna i denna. Inom Emmaboda kommun berör förstudieområdet det detaljplanelagda området kring Boda Glasbruk. Längs denna sträcka planeras ledningen dock dras parallellt med den befintliga ledningen och skulle då inte anläggas inom detaljplanelagt område. Däremot löper den befintliga ledningen genom Boda vattenskyddsområde just norr om Boda Glasbruk. Även mellan Emmaboda och Johansfors samhälle korsas vattenskyddsområdet Getasjökvarn av ett av sträckningsalternativen. I Tingsryds kommun berörs detaljplanlagt område väster om Konga samhälle av ett av alternativen i förstudieområdet. Det berörda området är planlagt för industriell verksamhet och här ligger flera verksamheter. Just väster om det detaljplanelagda området finns inga boende eller andra direkt motstående intressen vilket gör att det skulle vara möjligt att anlägga ledningen utanför de planlagda områdena, utan att öka påverkan. Vid Hensmåla har ledningen föreslagits dras runt den samlade bebyggelsen, åt nordväst. Ytterkanten på detta alternativ av förstudieområdet berör här detaljplanelagt område, men det bör gå att undvika det planlagda området genom detaljjustering av ledningens placering. Vid denna plats berörs även ett ytvattenskyddsområde som dock inte kan undvikas genom justeringar av ledningens placering. I övriga kommuner berörs inga detaljplanlagda områden. Flera av de berörda kommunerna har restriktioner eller ger rekommendationer om hur nära bostadshus kraftledningar får ligga. Då förstudieområdet i detta skede utgörs av breda stråk, inom vilka en ledning kan placeras, går det inte i dagsläget att säga om något bostadshus kommer hamna inom respektive kommuns rekommenderade avstånd. I den gällande översiktsplanen för Karlshamns kommun finns ett område utpekat som skyddszon kring en planerad anläggning för elöverkänsliga. Flera av alternativen berör denna zon. I den kommande översiktsplanen, som i dagsläget är på remiss har däremot detta område strukits. Utöver detta bedöms inte något av alternativen stå i direkt konflikt med gällande översiktsplaner.

229 TILLSTÅNDSPROCESS OCH TIDPLAN 2.1 SAMRÅD OCH INFORMATION Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera sträckningsalternativ, en förstudie. Förstudien beskriver syftet med projektet, redovisar verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik). I förstudien görs även en övergripande bedömning av de olika alternativens förutsedda miljökonsekvens, för att underlätta jämförelser mellan alternativen. En viktig del i det första steget utgörs av en samrådsprocess enligt miljöbalkens regler med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Underlagsmaterial skickas då till berörda fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer. Även annonsering sker. Alla som vill har då möjlighet att lämna synpunkter på de olika förslagna alternativen. Efter den del av samrådet som omfattar de olika sträckningsalternativen, med förstudien som underlag, upprättas en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. Med stöd av sam- Figur 2.1. Processen för tillståndsprövning. Detta dokument är en del i steget Samråd om förstudie och MKB.

230 15 rådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beslutet om eventuell betydande miljöpåverkan fattas enligt 6 kap. 5 andra stycket miljöbalken. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Det andra steget i tillståndsprocessen utgörs av vidare utredningar och bearbetning av den information och synpunkter som framkommit i det första samrådet. Utifrån detta beslutar Svenska kraftnät därefter vilken kombination av alternativ som ska utgöra huvudalternativ för den nya ledningen och för vilket nätkoncession ska sökas. För det utvalda huvudalternativet görs därefter en mer grundlig utredning och bedömning av dess förutsedda miljökonsekvenser som sammanställs i ett nytt samrådsunderlag. Detta ligger som grund för en andra samrådsomgång. Även för detta samråd skickas underlaget ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Även annonsering sker. Alla som vill har då återigen möjlighet att lämna synpunkter, denna gång på det valda huvudalternativet. Utifrån de inkomna synpunkterna görs eventuellt justeringar av lednigens dragning. Även de bedömda miljökonsekvenserna justeras och samrådsunderlaget utvecklas till en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De inkomna synpunkter sammanställs även tillsammans med i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen, se nedan). 2.2 TILLSTÅND Anläggning av en ny överföringsförbindelse för starkström berör flera olika lagar och förordningar och flera olika tillstånd krävs. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker genom en ansökan om nätkoncession för linje KONCESSION För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte MARKUPPLÅTELSE OCH LEDNINGSRÄTT För att få börja byggnationen av ledningen krävs förutom regeringens tillstånd, koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal med fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Ledningsrätten gäller oavsett om berörd fastighet byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid ÖVRIGA TILLSTÅND Utöver koncession och ledningsrätt kan även andra tillstånd och dispenser behöva sökas för ledningen. Exempel på tillstånd som kan bli aktuella är tillstånd som rör påverkan på kulturminnen, påverkan på skyddade naturområden, utövande av miljöfarlig verksamhet (t.ex. vid uppläggning av massor), dispens från strandskydd eller tillstånd att avverka skog.

231

232

233 18 Tabell 1. Beräknad längd samt ungefärlig procentuell fördelning av markanvänding i de utredda alternativen (uppskattad utifrån GIS-lagret mark i lantmäteriets skiktindelade topografiska webbkarta). Delområde Alternativ Längd (km) Varav ny ledningsgata (km) Marktyp (% av totallängd) Öppen mark Skog Vatten - Emmaboda Emmaboda - Konga Konga - Mien A1 29 4,5 13,4 85,7 0,9 A2 28,5 10,5 10,2 88,9 0,9 A ,6-10,6 89,3-89,1 1,1-0,3 B 28, ,9 87,9 1,2 C ,5 19,7 78,5 1,8 D ,6 89 3,4 E ,3 83,4 3,3 E ,5 9,3 87,8 2,9 F 9+(13-15) alt 12,5+(9,5-11) (9-12,5)+(0-5) ca 6-12 ca ca 1-2 G1 23,5 2 15,3 82,3 2,4 G ,5 86,1 4,4 H ,3 91,9 1,8 Mien - Ulvshalen Ulvshalen - I ,5 4,5 95,1 0,4 J 2+(6,5-7,5) 2+(0-2,5) ca 5-6,5 ca ca 1-3,5 K ,5 6,3 84,2 9,5 L 4,5 3,5 6 80,7 13,3 M 4,5 0 9,6 78,2 12,2 Den utredda lokaliseringen av en ny ledning mellan och presenteras här uppdelad i fem olika delområden från norr till söder: > - Emmaboda > Emmaboda - Konga > Konga - Mien > Mien - Ulvshalen > Ulvshalen Inom varje delområde finns flera jämförbara alternativ och varje alternativ kan ha en eller flera varianter, figur 3. Alternativen har generellt en bredd av ca 400 m både i de fall det rör sig om en ny ledningsgata och i de fall där ledningen skulle kunna parallellbyg- gas med en befintlig ledning. Vid några passager har dock utredningsområdet breddats då det finns förutsättningar för det och planeringsförutsättningarna i övrigt gett utrymme för flera alternativa sträckningar. I tabell 1 visas översiktlig fördelning av markanvändning i de olika alternativen, fördelat på öppen mark, skog och vatten. Ett flertal av alternativen innebär att den planerade ledningen behöver korsa befintliga ledningar. Korsningar av ledningar innebär en försämrad driftsäkerhet, i synnerhet korsningar av stamnätsledningar. Detta gör att endast ett fåtal korsningar kommer kunna accepteras längs den nya ledningen, vilket i sin tur innebär en begränsning av kombinationsmöjligheterna.

234

235

236

237

238

239

240

241 26 tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Samtliga nordiska stamnät är utformade som växelströmsnät (figur 4.1). Den utformningen är en förutsättning för att ländernas elnät ska kunna hållas sammankopplade och utgöra en bas för den integrerade nordiska balanshållningen och en gemensam nordisk elmarknad. Figur 4.2. Exempel på tre olika stolptyper som kan komma att användas längs den planerade ledningen. Överst: En stagad protalstolpe som används i skogsmark, i mitten: en ostagad protalstolpe som används i jordbruksmark, nederst: exempel på vinkelstolpe som används när ledningen byter riktning LUFTLEDNING Den planerade 400 kv luftledningen avses i huvudsak att uppföras med portalstolpar i stål. Ledningen har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 4.2, översta bilden. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna blir ca 35 meter upp till topplinan. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen 330 m. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina, eller med punktjordtag vid varje stolpe. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. I skogsmark används stagade portalstolpar eftersom dessa medför mindre markintrång än de bredare ostagade portalstolparna. De ostagade portalstolparna används i jordbruksmark. I trånga passager kan någon typ av kompaktstolpe bli aktuell. Med kompaktstolpe menas en stolpe med endast ett stolpben, där faserna placeras i en triangelform och där samtliga avstånd mellan de olika faserna minimeras. Vinkelstolpe används i punkter där ledningen byter riktning. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. Stolpar kan anläggas med olika typer av fundament som väljs utifrån markförhållanden och andra platsspecifika förutsättningar. Ibland kan pålning krävas. En typ av fundament är en betongkonstruktion som gjuts på plats i vilken stolparna fästs. En annan lösning är att en stockmatta med t.ex. slipers grävs ner under mark. Stolparna fästs i stockmattan. Jordtrycket håller sedan stolparna på plats. Istället för slipers kan stål- eller betongbalkar grävas ner. Den impregnering som används till slipers

242

243 ELEKTRISKA FÄLT Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Exempel på ledningsgata i skogsmark.. drift kommer ytterligare mark att tillfälligt behöva tas i anspråk då ledningen ska byggas. Under byggfasen kommer mark tillfälligt tas i anspråk för uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolparna gjuts. T.ex. blir ca meter av marken kring varje stolpe helt omgrävd och kraftigt påverkad i anläggningsskedet. Den exakta projekteringen av byggvägar sker i ett senare skede och i samråd med markägarna. 4.4 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen MAGNETISKA FÄLT Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet HÄLSOASPEKTER OCH REKOMMENDATIO- NER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärde-

244 29 rar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på www. stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTSPO- LICY FÖR VÄXELSTRÖMSLEDNINGAR Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försik- tighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden, se grå ruta ovan. För befintliga ledningar gäller att åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. I samband med att tillstånd förnyas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING Årsmedelströmmen har beräknats till A. Utifrån detta värde har magnetfältsnivåerna beräknats. Nivåerna är beroende av om ledningen står intill en annan ledning eller ej. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas (gäller planering för nya ledningar, se ovan). I aktuellt fall kommer gränsen för 0,4 mikrotesla ligga ca 90 meter från ledningens mitt, där ledningen löper ensam. Där lednignen löper parallellt med annan 400 kv-ledning är avståndet 90 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras. Åt andra hållet går 0,4 mikrotesla-gränsen 80 m från den befintliga ledningens mitt. Motsvarande avstånd då den nya ledningen placeras parallellt med en 130 kv-ledning är 90 respektive 70 meter. Dessa avstånd är konservativt beräknade vilket innebär att det finns en viss marginal. Längre fram i processen, då förutsättningar som sträckning och höjd över mark för linorna m.m. är kända, får nya beräkningar göras. 4.5 LJUD Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på

245 30 ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3 4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. 4.6 DRIFT OCH UNDERHÅLL Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett ca 52 m brett område vid ledningen kommer att hållas fritt från höga träd. Lågvuxna träd och buskar tillåts.

246 05. GENERELL MILJÖPÅVERKAN RIKSINTRESSEN SAMT NATURA 2000 Områden av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som riksintresseområden. Bestämmelserna om riksintressena finns i miljöbalken, kap 3 och 4, och dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden för vilka riksintresset har pekats ut. Utredningsområdet för den planerade nya ledningen mellan och berör följande riksintressen, i större eller mindre utsträckning. Enligt Miljöbalken kap 3: riksintresse för naturvård, friluftsliv, yrkesfiske i vattendrag, järnväg och väg och enligt Miljöbalken kap. 4: riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet samt riksintresse för vattendrag (Bräkneån). Natura 2000 är EU:s nätverk för värdefull natur. Syftet med att peka ut dessa områden är att värna de naturtyper och arter som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Arbetet med Natura 2000 styrs av Fågeldirektivet samt Art- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden är, förutom att de är klassade som riksintressen, skyddade enligt Miljöbalken, kap. 7, och det krävs tillstånd för att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som direkt eller indirekt, på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område. Utredningsområdet för den planerade ledningen korsar Bräkneån som längs sträckan ingår i Natura 2000-området Gummagölsmåla, tangerar Natura 2000-områdena Ire och Loberget samt korsar Mörrumsån som är utpekad som Natura 2000-område från Fridafors ner till dess utlopp i havet. De bedömda konsekvenserna för Riksintressen och Natura 2000-områden redovisas för varje alternativ under de respektive intresseområden de representerar. 5.2 BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE Huvudsaklig miljöpåverkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Magnetfält alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Svenska kraftnät har en policy som anger att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt (gäller vid planering av ny luftledning). För aktuell luftledning beräknas magnetfältet vara 0,4 mikrotesla på ett avstånd om ca 90 meter från ledningens centrum när den löper ensam, (ca 90 resp 80 meter vid parallellgång med annan 400 resp 130 kv-ledning, se mer detaljer i avsnitt 04. Teknik). Antalet bostäder inom utredningsområdena som kan komma att påverkas av ett magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 mikrotesla kan inte fastställas i dagsläget eftersom den planerade ledningens exakta placering och utformning inte är fastställd. Vad gäller landskapsbilden så kan en ledning påverka boendemiljön genom att de boende upplever

247 32 den som förfulande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostads- eller fritidshus som berörs av de olika alternativen en viktig faktor för hur stor konsekvens de olika bedöms få. 5.3 LANDSKAPSBILD En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor som i till exempel små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. I ett småkuperat skogslandskap med få storskaliga vypunkter kan kuperingen och trädridåer däremot göra att ledningen inte exponeras på så många platser. Skalkontraster gör också att en luftledning ofta blir mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellförläggning, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark, då landskapsbilden redan är påverkad av befintlig luftledning. 5.4 NATURMILJÖ Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Störst konsekvenser för naturmiljön orsakade av en ny ledning uppstår inom naturområden som är särskilt värdefulla. Dels genom att arter som kan vara skyddsvärda avlägsnas i anläggningsskedet och deras specifika livsmiljöer förstörs, men även t.ex. genom att anläggningsarbetena kan medföra hydrologiska förändringar i våtmarker eller grumling i vattendrag, vilket kan påverka större angränsade områden och medföra påverkan på hela naturmiljöer och förändrade livsbetingelser för växt- och djurarter även utanför ledningsgatan. Konsekvenserna för naturmiljön är beroende av de lokala förutsättningarna. En ny ledning i öppen terräng innebär en jämförelsevis liten påverkan på naturmiljön. Genom att detaljplanera stolpplacering och ledningsdragning så att vattendrag, värdefulla träd och/eller småbiotoper undviks kan negativa konsekvenser för naturmiljön ofta minimeras. En ny ledning genom skogsmark medför en tydligare påverkan på naturmiljön då all skog i skogsgatan avverkas. Det innebär att livsmiljöer kan delas upp i mindre delar vilket kan försämra livsvillkoren för de djur och växter som lever där. Samtidigt blir miljön mer varierad med bryn och kantzoner vilket skapar förutsättningar för de arter som gynnas av den miljötypen. En trädlös, öppen skogsgata kan medföra en viss barriäreffekt för växt- och djurarter som skyr denna typ av miljö, men även utgöra en möjlig spridningsväg mellan skilda områden av liknande, öppen livsmiljö. Successivt sker en vegetationsetablering i den nya skogsgatan som i viss mån kan begränsa barriäreffekterna för t.ex. skyddssökande däggdjur. Skogsgatan röjs med ca sju till åtta års mellanrum vilket gynnar arter som kräver viss störning och missgynnar arter som föredrar stabila förhållanden. För vissa fåglar kan en kraftledning innebära habitatförlust, det vill säga minskad livsmiljö genom avverkning av skog. Störningar under häckningstiden, som kan vara aktuellt särskilt under byggskedet av ledningen, kan leda till misslyckad häckning. Fåglar kan även skadas genom kollision med ledningen. Kollisioner är vanligare om ledningen går genom ett viktigt flygstråk, t.ex. intill en viktig rast- eller häckningslokal och särskilt känsliga för kollisioner är tunga och trögflygande fåglar såsom skogshöns, sjöfågel och rovfåglar. Vissa fåglar som trivs i buskiga och slyiga miljöer eller i kantzoner kan istället gynnas av en kraftledningsgata, t.ex. svarthätta, ringduva och trädlärka. 5.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet.

248 33 Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan för rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. Under driftsfasen kan en skogsgata med tätväxande slyvegetation vara svår att korsa och fungera som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. ett äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar dock även utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. 5.6 KULTURMILJÖ Kulturmiljö utgörs av fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar tillsammans med den omkringliggande miljön. Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet och för att få klassas som fasta ska de ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna. Kulturmiljö kan dock även vara t.ex. en ålderdomlig bruksmiljö eller fäbod, som fortfarande är i bruk, eller ett herrgårdslandskap av medeltida ursprung där både det typiska småbrutna odlingslandskapet och byggnaderna bidrar till kulturmiljövärdena. Kulturmiljövärden är ofta kopplade till ett landskaps upplevelsevärde och landskapsbilden vilket gör att de främst påverkas visuellt av en kraftledning. I skogsbygden finns små landskapsrum med stugor och byar där en kraftledning ger ett storskaligt och främmande intryck. Vid förläggning av stolpplatser är det viktigt att ta hänsyn till fornlämningar och andra värdefulla kulturmiljöer. Hänsyn ska även tas i samband med anläggande av transportvägar, schaktning och andra markingrepp. Om det inte är möjligt att undvika intrång i en fast fornlämning krävs arkeologisk utgrävning, efter att tillstånd till påverkan på fast fornlämning enligt lagen om kulturminnen (SFS 1988:950) har medgivits av länsstyrelsen. En positiv sidoeffekt av en exploatering är att de inventeringar, utredningar och utgrävningar som krävs ger ökad kunskap om landskapets värden och utveckling. En kraftledningsgata kan också blottlägga och i högre grad synliggöra en fornlämning i och med ökad hävd av vegetationen, om detta sker på ett medvetet och kontrollerat sätt. 5.7 NATURRESURSER Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, ca 52 meter, och röjs kontinuerligt. Vid parallellgång med befintlig 400 kv-ledning kan den befintliga skogsgatan behöva breddas med upp till ytterligare 52 meter. Vid parallellgång med befintlig 130 kv-ledning kan upp till 52 meters ytterligare bredd behövas. I båda fallen gäller dock att spannlängder m.m. påverkar vilken ytterligare bredd som behövs, varför den ibland kan minskas i samband med att ledningen projekteras. Vid en ledning genom skogsmark minskar arealen för skogsproduktion under drifttiden således med ett ca 52 meter brett område (som ska hållas fritt från större träd). Skogsbruk kan dock bedrivas i anslutning till den öppna skogsgatan och denna kan korsas med skogsmaskiner. Julgransodling kan i vissa begränsade fall tillåtas i skogsgatan. Avtal skrivs då mellan Svenska kraftnät och fastighetsägaren. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Denna hänsyn kommer att tas i samband med detaljplanering. Jordbruk störs under anläggningsarbetena, men under drifttiden kan normalt jordbruk åter bedrivas. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att under driftstiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. En lång ledning kräver massor och krossmate-

249 34 rial till fundament, byggvägar och eventuella broar. Massbalans eftersträvas så att man t.ex. vid sprängning tar till vara sprängstenen och återanvänder som krossmaterial. Miljömässiga såväl som ekonomiska skäl gör att så korta transporter som möjligt eftersträvas. Ett massunderskott bedöms ändå uppstå, vilket innebär att massor måste hämtas från täkter. Tillstånd för täkter och upplag söks separat. Generellt kommer grus- och bergutvinning att vara möjlig i direkt anslutning till ledningen. Störningar som kan påverka vilt bedöms främst förekomma under anläggningstiden genom buller och mänsklig närvaro. Etableringen av vindkraftverk begränsas i närheten av ledningen eftersom vissa säkerhetsavstånd måste iakttas i anslutning till Svenska kraftnäts anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan kraftledningens jordpunkter och jordpunkter i vindkraftsanläggningens uppsamlingsnät. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar Transportstyrelsen att vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd lägre än 50 meter placeras minst 100 meter från kraftledning. Vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd över 50 meter bör placeras minst 200 meter från kraftledning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. För verk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Vid skyddsområden för vattentäkter, och andra för vattenförsörjningen viktiga områden, bedöms negativa konsekvenser generellt kunna undvikas genom att försiktighet och särskilda rutiner vidtas vid anläggningsarbeten samt vid reparation och underhållsarbeten. 5.8 BYGGSKEDE Under byggtiden är det ofrånkomligt att omgivningen påverkas av arbetet i form av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter m.m. Byggnationen av ledningen medför att skog måste avverkas för ledningens skogsgata, anläggande av körvägar i ledningsgatan, uppställningsplatser för maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Påverkan av röjningen är jämförbar med påverkan under normalt skogsbruk. En viss påverkan på marken utmed sträckningen kommer att ske till följd av arbetsmaskinerna, vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning på platsen av det färdiga fundamentet att ske. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. De miljökrav som Svenska kraftnät ställer minimerar risken för detta. 5.8 INFRASTRUKTUR Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. I driftskedet bedöms påverkan i huvudsak ske i samband med drifts- och underhållsarbeten.

250

251 36 der med små öppna åkrar, ängs- och betesmarker. De flesta av de öppna ytorna är mellan m breda. Bebyggelsen ligger relativt utspridd i landskapet, och den öppna brukade marken återfinns ofta i anslutning till bebyggelsen. Även i de fall större öppna jordbruksmarker finns är det oftast i anslutning till bebyggelsen. Det småkuperade och skogsdominerade landskapet, med få platser som ger vidare utblickar, gör å ena sidan att ledningen syns relativt sällan då man rör sig i landskapet. Landskapets småbrutna karaktär, med små gårdar, betes- och jordbruksmarker, gör å andra sidan att på de platser där ledningen väl syns kan den ge ett främmande och storskaligt intryck. A1 Den första varianten av alternativ A planeras till största delen dras parallellt med redan befintliga ledningar. Längs den sträcka där den planeras dras i ny ledningsgata kommer den kunna förläggas så att den knappt eller inte alls syns från något bostadseller fritidshus. På de platser där den nya ledningen troligtvis kommer bli synlig för omkringboende kommer den byggas parallellt med redan befintliga ledningar. Förbi Boda Glasbruk är det inte troligt att ledningen kommer synas från någon byggnad. Konsekvenserna för landskapsbilden av A1 bedöms bli små. A2 Den andra varianten av alternativet går längre sträcka i ny ledningsgata än A1. Längs denna sträcka kommer ledningen dock praktiskt taget helt dras genom skog. I Högemåla planeras den placeras mellan två gårdar, men avståndet mellan dessa gör att ledningen bör kunna placeras så att den knappt eller inte alls syns från husen. Resterande sträcka planeras ledningen att placeras parallellt med befintliga ledningar. Förbi Boda Glasbruk är det inte troligt att ledningen kommer synas från någon byggnad. Bedömningen är att variant A2 kommer ge små konsekvenser för landskapsbilden. A3 Tredje varianten av alternativet går i ännu större utsträckning i ny ledningsgata, men även denna variant planeras dras i framförallt skogsmark. På de flesta platser där ledningen planeras dras i närheten av bebyggelse finns möjligheten att göra det så att en döljande skogsridå lämnas kvar mellan husen och ledningen. De platser där det är som störst risk att ledningen kommer att synas från några bostads- eller fritidshus är vid Haddamåla där ledningen föreslås att dras så att den passerar en väg mellan två grupper av hus, samt vid Mjödahult där ledningen föreslås dras över öppen jordbruksmark där den kan ses från huset i Mjödahult. Över de öppna våtmarkerna kring Getasjön kommer ledningen också bli synlig från bebyggelse, men på denna plats planeras den nya ledningen parallellt med befintlig ledning. Sammantaget bedöms konsekvenserna av A3 för landskapsbilden bli små. Naturmiljö Naturmiljön i samtliga tre varianter (A1-A3) domineras av brukad skog, med inslag av hävdad mark. Skogsmarken består både av granskogar men även med stort inslag av lövträdsdominerade bestånd. Vid Krumhall berör variant A1 ett litet område som är skyddat med naturvårdsavtal, men detta bör gå att undvikas. Alternativet berör även en våtmark kring Getasjön och längs Lyckebyån som i den Nationella våtmarksinventeringen (VMI) bedömts hysa höga naturvärden (klass 2). Passagen över våtmarken är så pass lång att det kan bli nödvändigt att placera en stolpe i den. Med anpassad byggteknik och försiktighetsåtgärder bör påverkan på våtmarkens hydrologi kunna minimeras. En handfull naturvärdesområden och nyckelbiotoper berörs också av utredningsalternativet, varav de flesta bör gå att undvika genom detaljjustering av ledningen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli obetydliga för alla tre varianter. Rekreation och friluftsliv Både variant A1 och A2 korsar Glasbruksleden, en ca 26 km lång vandringsled som löper från Bodasjön vid Boda glasbruk och vidare mot nordost till Flerohopp. För båda varianterna korsas leden längs sträckor där den planerade ledningen går i ny ledningsgata. Där variant A1 korsas görs det i ett småskaligt jordbrukslandskap, medan korsningen av A2 sker i ett brukat skogslandskap. Ledningen blir således ett nytt inslag i landskapet på dessa platser. Nästan hela A1 löper den planerade ledningen längs befintlig ledning, medan den löper betydligt större del i ny ledningsgata för variant A2 och A3. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms sammantaget bli obetydliga för samtliga varianter. Kulturmiljö En handfull kända forn- och kulturhistoriska lämningar finns längs var och en av de tre varianterna. Dessa bör kunna undvikas vid utbyggnaden. Duve-

252

253

254 39 Landskapsbild Landskapet och ledningens generella påverkan längs detta alternativ är likartat som för alternativ A. Alternativ C följer i huvudsak befintlig 400 kvledning med varianter där den går i bågar i ny ledningsgata kring områden med mycket bebyggelse nära den befintliga ledningen. Skulle den nya ledningen följa den befintliga hela vägen skulle ett flertal boendemiljöer få den nya ledningen nära, vilket på ett tydligt sätt skulle förändra landskapets utseende vid dessa. Förändringen mildras dock något eftersom det redan innan fanns en befintlig ledning längs sträckan. Skulle istället den nya ledningen dras i alla varianter skulle den bli synlig från färre hus, men skulle å andra sidan innebära en ny ledningsgata i landskapet, vilket i sig innebär en tydlig förändring. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små till måttliga för alternativet. Naturmiljö Naturmiljön längs detta alternativ domineras liksom i alternativ A av brukad skog (gran och lövskog), med inslag av hävdad mark. Längs alternativet berörs inga riksintressen eller skyddade områden. Däremot berörs en handfull områden utpekade som nyckelbiotoper eller skogliga naturvärden samt flera områden som uppmärksammats i Kronobergs läns naturvårdsprogram. Vissa av områdena berörs bara i utkanten av utredningsområdet och kommer kunna undvikas, medan vissa blir mer påverkade. Vid Gustavsberg, på södra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen, ligger området Blackakärr (klass 2) som pekats ut som ett område som om det lämnas orört kan utvecklas till en naturskog med insprängda våtmarker. Blackakärr är även bedömt som nyckelbiotop och som en våtmark med mycket höga naturvärden (klass 1) i VMI. Om den planerade ledningen dras på den södra sidan om 400 kv-ledningen kommer en ca 52 m bred remsa av skogen i utkanten av Blackakärr behöva avverkas. Vid Stränganäs och Kållebo berör alternativet ett område i länets naturvårdsprogram som kallas Kinnenområdet (klass 2). Inom detta område berör alternativet även Follsjön som är en våtmark/ igenvuxen sjö som bedömts ha höga naturvärden (klass 2) i VMI. I naturvårdsprogrammet beskrivs områdets värden främst vara knutna till sjöarna samt de hävdade markerna kring byarna. Längre söderut berörs Naturvårdsprogrammets områden Bastsjön-Sandsjön-Krokfjorden-Barngöl-Högebo och Dångebo (klass 2) samt Tattarmålasjön-Strömmarna (klass 3). För det första av dessa områden är det en våtmark som berörs (klass 2 i VMI) och för det andra området är det Ronnebyån som passeras. Den planerade ledningen kommer gå parallellt med befintlig ledning genom dessa områden. Det innebär att skogsgatan behöver breddas upp till 52 m. Där skog avverkas kommer naturvärden knutna till den gå förlorade. På tidigare hävdade marker kan en ny ledning gynna naturvärdena. Påverkan på våtmarker, vattendrag och sjöar bedöms kunna undvikas genom försiktighetsåtgärder. Konsekvenserna för naturvärdena längs detta alternativ bedöms bli små. Rekreation och friluftsliv Den planerade ledningen löper längs befintlig ledning på hela sträckan, dock med möjligheter till mindre avvikelser på några platser. Utvandrarleden, en vandringsled som är en rundtur på km för att uppleva Småland - Vilhelm Mobergs hembygd - och passerar byar och platser från hans bok Utvandrarna, korsas strax söder om Brunamåla respektive vid Ällenäs. På båda platserna utgörs landskapet av brukad skog och det finns möjlighet att följa befintlig ledning, men ochså att förlägga den nya ledningen i en helt egen ledningsgata. Om den planerade ledningen förläggs parallellt med befintlig ledning bedöms konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bli obetydliga, medan de bedöms bli små om en ny ledningsgata anläggs för den planerade ledningen. Kulturmiljö Ett 20-tal kända forn- och kulturhistoriska lämningar finns längs alternativet. Dessa bör kunna undvikas vid utbyggnaden och konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Naturresurser Utredningsområdet berör framförallt skogsmark med inslag av jordbruksmark. Både vid parallellgång och i ny ledningsgata minskar arealen för skogsproduktion med ett ca 52 m brett stråk. Eventuellt kommer bredden på stråket kunna minskas någon eller några meter vid parallellgång, beroende på landskapets struktur. För jordbruksmark

255

256

257 42 Landskapsbild Landskapet och ledningens generella påverkan längs detta alternativ är likartat som för alternativ A. Alternativet går antingen praktiskt taget hela vägen parallellt med befintlig 130 kv-ledning (E1) eller viker efter ungefär halva sträckan av i ny ledningsgata (E2) och går sedan längs samma sträckning som alternativ D sista biten. Längs den sträcka som alternativet följer befintlig ledning kan den nya ledningen bli synlig från en handfull boendemiljöer. Vid flera av dessa kommer ledningen gå över eller i utkanten av små öppna landskapsrum. På dessa platser går redan idag en ledning vilket gör att påverkan mildras, men den nya ledningen kommer bli större än den befintliga vilket gör att förändringen av landskapsbilden för den bebyggelse som får ledningen nära ändå kommer att bli påtaglig. För den variant som följer den befintliga ledningen hela vägen (E1) kommer den nya ledningen påverka landskapsbilden i Bro och rastplatsen vid Backsjön. För variant E2 kommer påverkan bli densamma som för motsvarande del av alternativ D, se ovan. Bedömningen är att konsekvenserna för landskapsbilden blir små till måttliga för båda varianterna. Naturmiljö Va ria nt E1 berör et t riksintresse för naturvård;korrö-ronnebyån, vars huvudsakliga värde är att området innehåller ett representativt odlingslandskap med glest trädbevuxna hagar och ängar och artrika växtsamhällen. Inom Riksintresseområdet ligger även Natura 2000-området Bro, vars värden utgör av artrika slåtter- och betesmarker, och som berörs i utkanten av utredningsområdet. Både det område som är utpekat som riksintresse längs Ronnebyån liksom sjöarna och de omkringliggande naturområdena från Vikholmen i norr till Krokfjärden och Ronnebyåns fortsättning söderut har pekats ut i Kronobergs läns naturvårdsprogram, som ett flertal olika objekt. Båda varianterna av alternativet berör något eller några av dessa utpekade områden. Framförallt berörs Bastsjön-Sandsjön-Krokfjorden-Barngöl-Högebo och Dångebo (klass 2) där variant E1 berör området där det är som smalast och dessutom parallellt med befintlig kraftledning. Variant E2 berör naturvårdsområdet på samma sätt som alternativ D. variant E1 berör dessutom naturvårdsområdet Ronnebyån mellan Korrö och Bastsjön. Bro (klass 2). Längs den sträcka som berörs planeras den nya ledningen förläggas parallellt med befintlig ledning. Längs den norra delen av alternativet, innan de två varianterna skiljer sig åt, berör alternativet även Naturvårdsområdena Åsryggar vid Näsasjön - Trällebo (klass 3) samt Ärnasjö-Äskebäckasjön (klass 2) (se beskrivning under alternativ D). Båda dessa passerar där ledningen planeras gå parallellt med befintlig ledning. Alternativet berör även en handfull nyckelbiotoper och skogliga naturvärden. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli små för båda varianterna. Rekreation och friluftsliv Även detta alternativ korsar Utvandrarleden på två platser. Variant E1 planeras förläggas parallellt med befintlig ledning praktiskt taget hela sträckan. Variant E2 planeras däremot att delar av sträckan dras i ny ledningsgata, varav delar av sträckan är gemensamma med alternativ D. Längs denna sträcka korsas både Utvandrarleden och Sandsjön vilket gör att ledningen bli tydligt synlig över vattnet och utgör ett industriellt inslag i en annars relativt naturligt och obebyggt landskapsavsnitt. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms bli obetydliga för variant E1 och små för variant E2. Kulturmiljö Båda varianterna berör Vieboda som pekas ut i Kronobergs kulturmiljöprogram. Variant E1 löper parallellt med befintlig ledning igenom området medan variant E2 korsar området på samma sätt som alternativ D. Vieboda har pekats ut för att området hyser en rik fornlämningsmiljö intill centrala vattenvägar och utgör ett värdefullt exempel på en gång viktiga samband i landskapet, som idag mist sin betydelse. Lämningarna utgörs framför allt av monumentala gravrösen och stensättningar från bronsåldern. Sträckningen där ledningen planeras löpa är i huvudsak skogsbevuxen, så den visuella påverkan på kulturmiljön i Vieboda bedöms bli liten. För variant E1 löper ledningen dock igenom ett område med mycket hög täthet av fornlämningar, vilka kan bli svåra att helt undvika vid utbyggnaden. Variant E2 korsar döremot området på ett ställe med få kända lämningar. I övrigt finns ett 20-tal kända forn- och kulturhistoriska lämningar utspridda längs alternativet,

258

259

260 45 byggelse. Det finns dock ytterligare en variant, G2, där utredningsområdet viker av söderut innan sjön Mien vilket skulle innebära att bebyggelse undviks i större utsträckning och konsekvenserna bedöms bli måttliga för denna variant. Landskapsbild Alternativet har två varianter där den ena följer den befintliga 130 kv-ledningen nära sjön Mien (G1) och den andra viker av från den befintliga ledningen längre österut och går i ny ledningsgata ner mot befintlig 400 kv-ledning (G2). Landskapet och ledningens generella påverkan längs största delen av detta alternativ är likartat som för alternativ A. Närmast Mien är däremot bebyggelsen tät och i anslutning till den är skogsmarken uppbruten i ett småbrutet gårds- och jordbrukslandskap ner mot sjön. Längs den första delen av alternativet, innan de två varianterna skiljer sig åt, kommer landskapsbilden för ett flertal bostadsmiljöer påverkas. Påverkan mildras av att den nya ledningen planeras parallellt med en redan befintlig ledning, men den nya ledningen kommer bli större än den befintliga så förändringen för de bostäder som får den nya ledningen nära kommer ändå bli påtaglig. För variant G1, som följer den befintliga ledningen nära sjön Mien, kommer den nya ledningen att påverka landskapsbilden för ytterligare ett flertal bostäder i ett småbrutet landskap. För variant G2 kommer endast någon eller några ytterligare bostadsmiljöer att påverkas. För dessa kommer dock den planerade ledningen bli ett nytt element i landskapsbilden, vilket förstärker påverkan. Konsekvenserna bedöms bli måttliga för variant G1 och små till måttliga för variant G2. Naturmiljö Huvuddelen av alternativet, framförallt varianten G2, berör Bräkneån och dess avrinningsområde som är riksintressant som vattendrag och inte får nyttjas för vattenkraft. Varianten G1 berör även ett område kring sjön Mien som pekats ut som riksintressant för naturvård. Inom detta riksintresse berörs även ett litet område, Alkärr i Gäddeviksås, som är skyddat som Natura 2000-område. Området är även skyddat med biotopskydd och med naturvårdsavtal. Naturvärdet i området utgörs av att det är en alsumpskog med mineralrika källor och källkärr. Om den planerade ledningen dras på södra sidan om den befintliga ledningen förbi detta område kommer en remsa av alsumpskogen behöva avverkas och de naturvärden som är knutna till träden kommer gå förlorade. Där alternativet passerar Bräkneån berör det även den södra spetsen av Stenfors naturreservat. Reservatet är skapat för att bevara och restaturera dels ädellövskog i anslutning till ån och dels god vattenmiljö för de arter som är knutna till ån. Om den planerade ledningen placeras på norra sidan om den befintliga kommer skogsgatan behöva breddas så mycket mot naturreservatet så att några meter av skogen i reservatet kan komma att behöva avverkas. Utöver dessa riksintressen och skyddade områden berör alternativet även tre områden som uppmärksammats i Kronobergs läns naturvårdsprogram. Kampingemåla-Hensmåla. Norresjön (klass 2) korsas i närheten av Hensmåla. Området har botaniska värden, dels kopplade till källor och fuktiga miljöer liksom områdets säregna berggrund och dels kopplade till mänsklig hävd så som slåtter, bete och hamling. De omnämnda naturvärden som berörs av utredningalternativ G huvudsakligen geovetenskapligt och botaniskt värdefulla källor samt ett barrskogsbestånd med flera intressanta växtarter. Väljs alternativ G kommer troligtvis delar av barrskogsbestånden inom området behöva avverkas. Även längs Bräkneån berörs ett regionalt naturvårdsområde, Tiken (klass 3), vilket korsas av utredningsområdet längs en sträcka där naturvärdet utgörs av lövskogar och intressanta kärrmarker kring ån. Det tredje regionala naturvårdsområdet ligger kring sjön Mien och har i stort sett samma utbredning som riksintressetområdet. Området kring Mien är uppdelat på flera naturvårdsområden varav det är framför allt Nabbenområdet. Kidö (klass 2) och Yttre Källehult och Gäddeviksås (klass 1) som berörs av alternativet, variant G1. Naturvärdet som berörs i dessa ligger för det första området framförallt nordväst om kraftledningen. För det andra området utgörs naturvärdet främst av odlingslandskapet med stort inslag av stengärdsgårdar, hamlade och solitära lövträd, samt mycket variation och småskalighet. Dessutom finns längs alternativet ett stort antal nyckelbiotoper och skogliga naturvärden, varav de flesta inom de regionala naturvårdsområdena. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli små

261

262 47 das längs ån. Denna passage sker i kanten av ett område av betydelse både för natur- och kulturvärden. I närheten ligger även Ire natur- och kulturskola. Detta gör att området besöks även av människor som inte bor på orten. Även vid Påkamåla måste ledningen placeras relativt nära två bostäder. Här är dock skogen tätare och det bör vara möjligt att placera ledningen så att den döljs något bakom en skogsridå. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli stora. Naturmiljö Alternativet går i en båge kring ett område med flera skyddade naturområden i anslutning till Mieån (Ire: Natura 2000-område och naturreservat, Loberget: Natura område och naturreservat samt Ringamåla: Natura 2000-område). Dessa naturområden, liksom ett område med naturvårdsavtal och biotopskydd samt ett flertal nyckelbiotoper, innefattas i ett större område utpekat både som riksintresse för naturvård (Ire-Loberget) och som ekologiskt känsligt (MB 3:3) av Karlshamns kommun. Första biten föreslås ledningen följa väg 29, antingen på östra eller västra sidan. Om ledningen placeras på västra sidan om vägen kan eventuellt en smal remsa av Ire naturreservat komma att överlappa med kraftledningsgatan. Naturvärdena i reservatet är knutna till äldre tiders hävd och det väl bevarade odlingslandskapet. En kraftledning i utkanten av detta område skulle inte påverka dessa naturvärden eller skötseln av dem. Däremot skulle upplevelsen av naturreservatet kunna förändras något då kraftledningen utgör ett storslaget, industriellt inslag i det småskaliga och åldriga jordbrukslandskapet. Vid den plats som ledningen föreslås korsa Mieån korsar den riksintresseområdet liksom det biotopskyddade/naturvårdsavtalsområdet som ligger längs med ån. Detta område är skyddat för sina värden kopplade till ekdominerad ädellövskog. En ledning över detta område skulle innebära att träden i ledningens skogsgata avverkas och att naturvärden knutna till träden således förloras. Konsekvenserna för naturmiljön av alternativ H bedöms bli måttliga. Rekreation och friluftsliv Alternativet löper längs knappt halva sträckan längs väg 29. Inga områden utpekade för rekreation och friluftsliv hos länsstyrelse eller kommun berörs. I Ire ligger dock Ire Natur- och kulturskola där kommunen bedriver natur- kultur och miljöundervisning liksom fortbildning i utomhuspedagogik. Området är således viktigt och nyttjas för friluftsaktiviteter även av människor som inte bor på orten. Den planerade ledningen föreslås inte placeras inom själva naturreservatet, vilket torde vara det viktigaste området för verksamheten, men ledningen kommer kunna ses i den nära omgivningen och ge ett främmande och storskaligt intryck i det annars småskaliga jordbrukslandskapet. Bedömningen är att konsekvenserna för rekreation och friluftsliv blir små. Kulturmiljö Ett 20-tal kända forn- och kulturhistoriska lämningar finns längs alternativet, vilka bör kunna undvikas vid utbyggnaden. Alternativet planeras, beroende på var längs sträckningen man befinner sig, intill till något hundratal meter från riksintresset Ire. Där alternativet planeras alldeles intill riksintresseområdet löper också väg 29. Ires kulturmiljövärde utgörs av ett odlingslandskap brukat på ett för skogsbygden hävdspunnet sätt med gårdsbebyggelse av bevarad enskifteskaraktär. Den planerade ledningen löper genom gles, betad skogsmark intill riksintresset och den visuella påverkan på riksintresset bedöms bli liten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli små. Naturresurser Utredningsområdet berör i huvudsak skogsmark med ett litet inslag av jordbruksmark. Vid anläggning i ny ledningsgata minskar arealen för skogsproduktion med ett ca 52 m brett stråk. För jordbruksmark begränsas intrånget till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Inga riksintressen gällande naturresurser kommer påverkas. Konsekvenserna bedöms bli små för naturresurserna i området. Infrastruktur En del av utredningsområdet löper parallellt med

263

264

265

266

267

268 53 Rekreation och friluftsliv Alternativet löper parallellt med befintlig ledning. Det passerar Blekingeleden och Mörrumsån, som är av riksintresse för friluftslivet. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms bli måttliga. Kulturmiljö Ett 20-tal kända forn- och kulturhistoriska lämningar finns längs alternativet. Dessa bör kunna undvikas vid utbyggnaden. I övrigt berörs inga områden utpekade som kulturhistoriskt intressanta och konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Naturresurser Utredningsområdet korsar Mörrumsån som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag. Påverkan på riksintresset bedöms kunna undvikas genom försiktighetsåtgärder. Alternativet passerar även genom ett projekteringsområde för vindkraft, där ansökan har lämnats in om att få uppföra ett antal vindkraftverk. Närmasta ansökta verk ligger ca 360 meter från den befintliga ledningen, vilket är utanför det största säkerhetsavståndet mellan vindkraftverk och ledningar. Detta område är dock inte utpekat som riksintresse för vindkraft eller som lämpligt i kommunens vindkraftsplan. Utredningsområdet berör i stort sett uteslutande skogsmark. Vid parallellgång minskar arealen för skogsproduktion med ett ca 52 m brett stråk. Eventuellt kommer bredden på stråket kunna minskas någon eller några meter vid parallellgång, beroende på landskapets struktur. Konsekvenserna bedöms bli små för naturresurserna i området. 6.5 BYGGSKEDE Svenska kraftnät är en beställarorganisation och utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta miljökravsdokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma temporärt innan röjningsrester tas bort. Temporära skador kan uppkomma under byggskedet i skog eller på åker (gröda och täckdikning) samt på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt i samband med anläggningsarbeten. Denna typ av skador av temporär karaktär åtgärdas eller värderas och ersätts av Svenska kraftnät. Infrastruktur Utredningsområdet berör inget riksintresse för infrastruktur. Alternativet följer befintlig 130 kv ledning. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga för infrastrukturen.

269 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 7.1 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING NYBRO-HEMSJÖ Landskapet mellan och är i regionala mått relativt glest bebyggt, med några större orter så som Emmaboda och Konga. Stor del av bebyggelsen återfinns dock förhållandevis jämt utspridd i landskapet. Detta gör att det är svårt att i dagens landskap hitta ett rakt stråk för en ny ledning. Landskapet är småkuperat och största delen av ytan består av skog, uppbruten av mängder med små öppna åkrar, ängs- och betesmarker. Skogen är till största delen av brukad och framförallt granskog, med ett stort inslag av lövträd så som bok och ek. Områden med höga naturvärden och skyddade naturområden återfinns framförallt längs med de större vattendragen Ronnebyån, Bräkneån, Mieån och Mörrumsån samt invid sjön Mien. Eftersom landskapet i stort är exploaterat blir de naturområden som finns kvar än mer värdefulla. Även om de inte alltid rymmer en stor biologisk mångfald utgör de viktiga besöksmål för människor som bor i landskapet. De alternativa utredningsområden och varianter på dessa som presenteras i kapitel 3 och 6 försöker i första hand ta hänsyn till boendemiljö och bebyggelse, samt att i största möjliga mån undvika skyddade områden t.ex. natur- eller kulturreservat. Med detta som utgångspunkt tas även i beaktande ett stort antal andra intressen. En sammanfattning av vilka konsekvenser de olika alternativen bedöms ge presenteras nedan i text och i tabellform, tabell 2. I de fall där alternativen har haft mindre varianter som inte utretts separat, men som bedömts ge olika konsekvenser beroende på vilken variant som väljs, har den högsta respektive den lägsta bedömningen redovisats (se exempelvis Boendemiljö och bebyggelse för alternativ C i tabell 2). -Emmaboda Längs första sträckan, mellan -Emmaboda, har två alternativ utretts, A och B, varav alternativ A har tre varianter. I alternativ A följer de tre varianterna i olika utsträckning en befintlig 400 kv-ledning, medan alternativ B i huvudsak följer en befintlig 130 kv-ledning. Två av varianterna för alternativ A bedöms ge måttliga konsekvenser för boendemiljö och för övriga bedömda intressen bedöms konsekvenserna bli små till obetydliga. Variant A3 bedöms ge små konsekvenser även för boendemiljö. Alternativ B bedöms i huvudsak ge små eller obetydliga konsekvenser, med undantag för konsekvensen för landskapsbild som bedöms bli liten till måttlig. Emmaboda-Konga Längs sträckan mellan Emmaboda och Konga har tre alternativ utretts, C, D och E, varav alternativ E har två olika varianter. Även alternativ C och D har mindre varianter som inte utretts separat, men där de olika varianterna för några av intressena bedömts ge olika konsekvenser. Alternativ C har bedömts ge störst konsekvenser

270 55 för boendemiljö och landskapsbild, medan konsekvenserna för övriga intressen varierar mellan små och obetydliga. Alternativ D har bedömts ge nästan genomgående små konsekvenser, under förutsättning att den variant väljs som ger minst påverkan. Även för alternativ E bedöms konsekvenserna bli störst för boendemiljö och landskapsbild. För varianten E1 bedöms även konsekvenserna för naturmiljön bli något högre, d.v.s. små till måttliga. Konga-Mien Längs delsträckan Konga-Mien har två alternativ utretts, F och G, varav alternativ G har två olika varianter förbi sjön Mien. För båda alternativen är det för boendemiljö och bebyggelse samt landskapsbild som den planerade ledningen har bedömts ge högst konsekvenser, där varianten G1 bedöms ge som störst konsekvenser. Denna variant är även den som bedömts ge som störst konsekvenser för naturmiljön. Mien-Ulvshalen Längs den näst sista delsträckan, mellan Mien och Ulvshalen, har tre alternativ utretts, H, I och J. Alternativ H, vilken helt går i ny ledningsgata i en båge kring ett område med höga natur- och kulturvärden, har bedömts ge stora konsekvenser för landskapsbild. Även för naturmiljö har detta alternativ bedömts ge den högsta konsekvensen av de tre alternativen. För alternativ I och en av varianterna av alternativ J bedöms påverkan på boendemiljön bli måttlig. Väljs dock den variant av alternativ J som ger minst påverkan bedöms konsekvenserna för boendemiljön bli små för detta alternativ. Ulvshalen- Längs det sista delstråket in till stationen, från Ulvshalen in mot, har tre alternativ, K, L och M utretts. Alla dessa alternativ korsar Mörrumsån och dess skyddade naturområden och förekommande friluftsområden och har för dessa intresseområden bedömts ge måttliga eller småmåttliga konsekvenser. Konsekvenserna för landskapsbilden har bedömts bli högst för alternativ L medan konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse bedömts bli högst för alternativ M, under förutsättning att den variant som ger minst påverkan för boendemiljön för alternativ K väljs.

271

272 08. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING 57 Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Biologisk mångfald Artrikedom i ett ekosystem Biotopskydd Skydd av biotop enligt 7 kap miljöbalken, oftast mindre områden som håller mycket höga naturvärden. Biotopskydd innebär att att alla åtgärder i området som skadar naturvärdena är förbjudna. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Djur- och växtskyddsområden Ett landområde där en viss, eller flera, djur- eller växtarter behöver extra skydd utöver det som redan ges i miljöbalken och jakt- och fiskelagstiftningen. För ett sådant område kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. Fornminnen En kvarleva efter människor verksamhet under forna tider och som nu ej längre är i bruk. Fornminnen delas ofta upp i två huvudtyper - fasta fornlämningar och lösa fornfynd. Det förstnämnda avser lämningar som ingår i landskapet såsom gravar, offerplatser, husgrunder och fornborgar. Lösa fornfynd avser istället materiella ting som finns i jorden, i gravar eller på annat sätt nedlagda, bortkastade eller förlorade. I Sverige regleras skyddet av fornminnen i Kulturminneslagen. Fysisk miljö Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem och klimat. Förstudie Förstudie är det första steget i planeringsprocessen för en ledning. I förstudien prövas tänkbara lösningar i syfte att kunna dra slutsatser om vilka som är genomförbara. I förstudien skall möjliga alternativ identifieras och deras miljökonsekvens utvärderas. En viktig del i förstudiearbetet är samrådet (se även Samråd) med olika intressenter som kommuner, vissa organisationer, berörd allmänhet samt länsstyrelsen. Förstudiearbetet redovisas i ett samrådsunderlag för flera utredningsområden. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar.

273 58 Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Koncession För att få bygga och använda ledningarna fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Det slutgiltiga beslutet om koncession fattas ofta av regeringen. Koronaurladdningar Ett fenomen som hörs som ett fräsande ljud och som vid växelströmsledningar kan uppstå vid rimfrost och fuktigt väder. Vid likströmsledningar uppstår effekter istället i torrt väder. Fenomenet orsakas av att elektroner frigör sig från ledaren och accelereras ut i luften där en jonisering sker. För detta åtgår energi, koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Markinlösen Inköp av mark. Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari Miljöeffekt Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t.ex. ett ledningsprojekt. Miljöeffekt uttrycks neutralt. Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Natura 2000 Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska har en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är skyddade av 7 kap miljöbalken vilket innebär att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Naturminne Enskilda föremål eller mycket små områden med intressanta naturföreteelser som särpräglade träd, flyttblock, jättegrytor etc. Länsstyrelsen beslutar om något ska skyddas som naturminne. Skyddsformen införder 1909 och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av miljöbalken.

274 59 Naturvårdsavtal Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses motiverade kan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur den specifika marken skall skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man lagsenligt kan binda sig i Sverige. Naturvärden Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte allt för avlägsen framtid. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annanrs är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 miljöbalken. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skadereglering Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga och bestående skador. Skog och historia Forn- och kulturlämningar som inventerats och registrerats av skogsstyrelsen. Uppgifterna är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. När lämningarna är granskade och kvalitetssäkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS). Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Våtmark Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. Våtmarksinventeringen En landsomfattande inventering av våtmarker som inelddes 1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet var bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyragradig skala där: Klass 1 Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2 Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3 Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda

275 60 våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas. Klass 4 Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt vad som framkommit i inventeringen. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. Värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. Ängs- och betesmarksinventeringen hektar av Sveriges ängs- och betesmarker inventerades av jordbruksverket under åren Syftet var att lokalisera värdefulla områden och identifiera vilka speciella natur- och kulturvärden som finns där, t.ex. speciella växter eller gamla byggnader. Ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen pågick mellan 1987 och Inventeringen syftade till att kartlägga värdefulla ängar och betesmarker i Sverige. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmäna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplenen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.

276 61 BILAGOR 1 ÖVERSIKTSKARTA UTREDNINGSALTERNATIV 2 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 3 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -ÖVRIGA VÄRDEN NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 4 KULTUR- OCH LANDSKAPSINTRESSEN -NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 5 INFRASTRUKTUR OCH NATURRESURSER -NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 6 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 7 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -ÖVRIGA VÄRDEN EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 8 KULTUR- OCH LANDSKAPSINTRESSEN -EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 9 INFRASTRUKTUR OCH NATURRESURSER -EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 10 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -RIKSINTRESSEN TINGSRYDS OCH RONNEBY KOMMUN 11 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -SKYDDAD NATUR TINGSRYDS OCH RONNEBY KOMMUN 12 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -ÖVRIGA VÄRDEN TINGSRYDS OCH RONNEBY KOMMUN 13 KULTUR- OCH LANDSKAPSINTRESSEN -TINGSRYDS OCH RONNEBY KOMMUN 14 INFRASTRUKTUR OCH NATURRESURSER -TINGSRYDS OCH RONNEBY KOMMUN 15 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -RIKSINTRESSEN RONNEBY, TINGSRYDS, KARLSHAMNS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN 16 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -SKYDDAD NATUR RONNEBY, TINGSRYDS, KARLSHAMNS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN 17 NATUR OCH FRILUFTSINTRESSEN -ÖVRIGA VÄRDEN RONNEBY, TINGSRYDS, KARLSHAMNS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN 18 KULTUR- OCH LANDSKAPSINTRESSEN -RONNEBY, TINGSRYDS, KARLSHAMNS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN 19 INFRASTRUKTUR OCH NATURRESURSER -RONNEBY, TINGSRYDS, KARLSHAMNS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUN 20 BEDÖMNINGSGRUNDER LUFTLEDNING SVK

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295

296

297

298 Bilaga bedömningsgrunder luftledning Denna bilaga redovisar Svenska kraftnäts riktlinjer för bedömningsgrunder. Syftet är att bedömningarna ska vara enhetliga i samtliga ledningsprojekt. Dokumentet gäller såväl lik- som växelströmsförbindelse, dock är kapitlet om magnetfältspåverkan inte tillämpligt på likströmsledningar. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på de berörda områdena längs sträckan bedöms (steg 1) liksom påverkan på områdena (steg 2). Områdets antagna värde och den påverkan som antas ske på området vägs ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas (steg 3). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, stort och mycket stort) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). Värdeklasserna och påverkansklasserna redovisas i tabellform för varje intresseområde. De intresseområden som avses att konsekvensbedömas på detta sätt är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt naturresurshushållning. Detta dokument avser påverkan i bygg-och driftsskedet. I detta dokument redovisas även de skriftliga bedömningsgrunder som fastställts för boendemiljö. För boendemiljö görs en samlad konsekvensbedömning av hela sträckan direkt, till skillnad mot de andra intresseområdena.

299

300 Innehållsförteckning Bilaga bedömningsgrunder luftledning Bedömningsgrunder landskapsbild Bedömningsgrunder naturmiljö Bedömningsgrunder kulturmiljö Bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv Bedömningsgrunder naturresurshushållning Bedömningsgrunder boendemiljö Konsekvensmatris Sammanvägning... 16

301

302 1 Bedömningsgrunder landskapsbild Tabell 1.1. Kriterier för klassificering av landskapsbilden Värde 1 Beskrivning Litet Ett homogent landskap som är industriellt och/eller påverkat av storskalig infrastruktur Ett landskap bestående av osammanhängande bebyggelse Ett slutet skogslandskap Ej välbesökt av allmänheten 2 Måttligt Områden med värden av lokal eller kommunal betydelse (t.ex. utpekade i översiktsplaner) Småskaliga områden i ett homogent landskap (t.ex. hag- och betesmarker i ett skogslandskap, gårdsmiljöer och sjöar) Högt Områden med värden av regional betydelse Sammanhängande hävdade ängs- och betesmarker Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett regionalt perspektiv (t.ex. utsiktsplats) Små sammanhängande jordbruksmarker, omväxlande med skog och hagmarker s.k. mosaiklandskap Mycket högt Områden med värden av nationell betydelse Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett nationellt perspektiv (världsarv, nationalparker, naturreservat, vissa riksintressen som har utpekade landskapsbildsvärden) Kust-, skärgårds- och fjällmiljöer Välbesökt av allmänheten 3 1 Med värde avses i detta fall landskapets känslighet (dvs låg till mycket hög) 2 En bedömning av huruvida området är välbesökt med anledning av landskapsbilden får utredas och beskrivas i text för det enskilda fallet 3 Se not 3 5/16

303 Tabell 1.2. Kriterier för klassificering av påverkan på landskapsbilden Påverkan Ingen/obetydlig Liten Måttlig Stor Beskrivning Ny ledning samförläggs i befintliga stolpar Ingen bestående påverkan på landskapet Placering i ett sammanhängande skogslandskap. Ledningen döljs helt eller delvis av skogslandskapet Liten exponering, ledningen är inte dominerande i landskapet Ledningen följer landskapets riktning och har ger liten konstrast i landskapet Ledningen byggs i ett öppet landskap där dess dominans och exponering har begränsats genom att ledningens placering och/eller utformning har anpassats till landskapets form och element (t.ex. placering intill befintlig väg eller luftledning och/eller ledningen följer landskapets huvudsakliga riktning etc.) Ledning i öppet landskap, vilket medför att ledningen exponeras och dominerar landskapsbilden Kraftig förändring i landskapets struktur (dominans) 6/16

304 2 Bedömningsgrunder naturmiljö Tabell 2.1. Kriterier för klassificering av naturmiljön 4, 5 Värde Beskrivning Litet Naturområde som inte är utpekat som kommunalt, regionalt eller nationellt värdefullt område Naturområde med triviala, vanligt förekommande biotoper Indstriområden Urbana miljöer utan gröna ytor Påverkade områden ur ekologisk synpunkt enligt översiktsplan (soptipp, industrimark, förorenat område) Monokulturer (jord- och skogsmark) Måttligt Sumpskogsinventeringen klass 3-4 Skogliga naturvärden Ängs- och betesmarksområden (tidigare hävdad mark) Våtmarksinventeringen klass 3-4 Lövskogsinventeringen klass 3-4 Strandskyddsområden Områden som finns i naturvårdsprogram från länsstyrelsen eller kommun (klass 3-4) alternativt anges i kommunala översiktsplaner Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 miljöbalken) Högt Sumpskogsinventeringen klass 1-2 Nyckelbiotoper Skogsområden med naturvårdsavtal Ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade,) Våtmarksinventeringen klass 1-2 Lövskogsinventeringen klass 1-2 Områden i naturvårdsprogram klass 1-2 Generella och specifika biotopskyddsområden Skyddsvärda träd Riksintressen 3 och 4 kap. miljöbalken Grönytor i urbana miljöer Mycket högt Nationalpark Nationalstadspark Natura 2000-områden Naturreservat Naturminnen Djurskyddsområden 4 Resultat från naturvärdesinventeringar vägs in i värdeklassificeringarna 5 Uppmärksamma områden med ett lägre värde som har betydelse för ett annat områdes värde, beskriv barriäreffekter 7/16

305 Tabell 1.2. Kriterier för klassificering av påverkan på naturmiljön Påverkan Ingen/obetydlig Ingen avverkning krävs Inga nya stolpar krävs Beskrivning Liten Kanten av ett naturområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Tillfällig skada under byggtiden, under en mindre känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning Stolpplacering kan utföras så att småbiotoper och områden med naturvärden undviks Måttlig Delar av värdekärnan skadas. Grunden för områdets värde påverkas på ett uppenbart sätt Tillfällig skada under byggtiden, under en känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning när påverkan har upphört Stor Större delen av områdets yta skadas varaktigt Hela värdekärnan skadas varaktigt 8/16

306 3 Bedömningsgrunder kulturmiljö Tabell 3.1. Kriterier för klassificering av kulturmiljön Värde Beskrivning Litet Enstaka bevakningsobjekt, övriga kulturhistoriska lämningar och fasta fornlämningar 6 Måttligt Kulturmiljö med lokala värden (utpekat i översiktsplan eller kulturmiljöprogram) Områden där flera fornlämningar som tillsammans utgör en helhetsmiljö och ett sammanhang men inte utpekad som samlad kulturmiljö Högt Kulturmiljöer med regionala värden (områden utpekade av länsstyrelsen) Riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken Mycket högt Kulturmiljöer med ett högt bevarande värde (i ett nationellt perspektiv) och/eller med stora vetenskapliga värden, upplevelsevärden och/eller pedagogiska värden Kulturreservat Tabell 3.2. Kriterier för klassificering av påverkan på kulturmiljön Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Enstaka lämningar, företrädesvis övriga kulturhistoriska lämningar, tas bort/påverkas Påverkan på kulturmiljöns upplevelsevärde i anläggningsskedet Liten Enstaka lämningar, företrädelsevis fasta fornlämningar, tas bort/påverkas Kulturmiljöns helhet påverkas inte Strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis Kanten av ett kulturmiljöområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Måttlig Delar av kulturmiljön påverkas Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Kulturmiljön fragmenteras så att helhetsmiljön blir svårare att uppfatta Stor Kulturmiljön tas helt i anspråk Strukturer och samband bryts Kulturmiljön påverkas så att helhetsbilden inte längre kan uppfattas 6 Enstaka nationellt värdefulla fornlämningar som t.ex. Ale stenar bedöms få högt till mycket högt värde 9/16

307 4 Bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv Tabell 4.1. Kriterier för klassificering av värde på rekreation/friluftsliv Värde Beskrivning Litet Natur- och skogsområden utan utpekade värden för friluftslivet Strandnära miljöer utan utpekade värden för friluftslivet Måttligt Lokala friluftsområden och närrekreationsområden utpekade i kommunala översiktsplaner (t.ex. badplatser) Områden av värde för jakt, svamp- och bärplockning och närrekreation som har uppmärksammats vid bl.a. samrådet Anläggningar för friluftslivet av kommunalt/lokalt intresse (t.ex. golfbanor, båthamnar och rekreationsanläggningar) Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 miljöbalken) Högt Områden med dokumenterat höga värden utpekade i kommunala planer (t.ex. turistmål med regionala värden) Leder och spår (för t.ex. vandring, cykel, kanot) Anläggningar för friluftslivet av regionalt intresse (t.ex. skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) Utpekade tysta områden enligt översiktsplan Riksintresseområde för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken Riksintresseområde för friluftsliv 3 kap. 6 miljöbalken Mycket högt Nationalparker Nationalstadsparker Naturreservat med friluftslivssyfte Anläggningar för friluftslivet av nationellt intresse (t.ex. skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) 10/16

308 Tabell 4.2. Kriterier för klassificering av påverkan på rekreation/friluftsliv Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Störningarna påverkar inte nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv Upplevelsevärdet påverkas inte Litet Områden för friluftslivet berörs men inga kärnområden skadas Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras i begränsade delar av området Små försämringar av upplevelsevärdet Måttlig Delar (ca hälften) av frilufts-/rekreationsområdet eller delar (ca hälften) av kärnområdet skadas Rekreationsmöjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Stor Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras eller hindras i huvuddelen av området Större delen av frilufts-/rekreationsområdet skadas alternativt hela kärnområdet skadas fysiskt och/eller upplevelsemässigt Möjligheten till friluftsaktiviteter förstörs eller försämras påtagligt. Upplevelsevärdet försämras påtagligt 11/16

309 5 Bedömningsgrunder naturresurshushållning Tabell 5.1. Kriterier för klassificering av värde på naturresurser Värde Beskrivning Litet Områden som inte har ett värde ur naturresurssynpunkt Skogsmark med låg bonitet (D och E) 7 Måttligt Husbehovstäkter Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C) 8 Högt Områden utpekade i kommunala vindbruksplaner Skogsmark med hög bonitet (B) 9 Riksintresseområden för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall enligt 3 kap. 8 miljöbalken Riksintresseområden för värdefulla ämnen och mineraler enligt 3 kap. 7 miljöbalken Riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken och/eller områden där vindkraftsetablering har påbörjats Riksintresseområden för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken Vattenskyddsområden (yttre skyddszon) Kommunala vattentäkter Mycket högt Vattenskyddsområden (inre skyddszon) Täkter Gruvverksamhet Undersökningskoncession och bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner enligt 2 kap. 1 och 4 kap. 1 minerallagen Skogsmark med mycket hög bonitet (A) 10 7 Värdekategorierna motsvarar Skatteverkets indelning i bonitetsklasser för respektive län (m 3 sk/ha/år) 8 Se not 7 9 Se not 7 10 Se not 7 12/16

310 Tabell 5.2. Kriterier för klassificering av påverkan på naturresurser Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Åtgärderna påverkar inte brukande av naturresursen eller dess kvalitet Liten Brukandet av naturresursen och/eller dess kvalitet påverkas i mindre utsträckning Naturresursens kvalitet är redan påverkad, t.ex. i befintlig ledningsgata eller invid större väg/järnväg/industrimark Måttlig Delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet försvåras och/eller dess kvalitet förstörs eller försämras delvis Stor Stora delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet och/eller kvalitet förstörs eller försämras i hög grad 13/16

311 6 Bedömningsgrunder boendemiljö Tabell 7.1. Kriterier för bedömning av påverkan på boendemiljö Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Magnetfältspolicyn innehålls Byggande på ett sådant avstånd från bebyggelse att boendemiljön ej påtagligt påverkas visuellt av ledningen Liten Magnetfältspolicyn innehålls Byggande nära 11 bebyggelse som innebär att enstaka bostadshus påverkas visuellt ( 5 bostadshus/100 km luftledning) Enstaka ekonomibyggnad t.ex. lagerlokal måste tas bort Tillfälliga bullerstörningar på närliggande bebyggelse i byggskedet Måttlig Magnetfältspolicyn innehålls inte. Enstaka bostadshus påverkas ( 5 bostadshus/100 km luftledning) Intrång i tomtmark (obebyggd/bebyggd) Byggande nära bebyggelse som innebär att ett flertal bostadshus påverkas visuellt (6-15 bostadshus/100 km luftledning) Byggande av luftledning i anslutning till småort Stor Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett flertal bostadshus påverkas (6-15 bostadshus/ 100 km luftledning) Byggande nära bebyggelse som innebär att ett stort antal bostadshus påverkas visuellt ( 16 bostadshus/ 100 km luftledning) Byggande av luftledning i tätort Mycket stor Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett stort antal bostadshus påverkas ( 16 bostadshus/100 km luftledning) Byggande av luftledning i stadsregion 11 Bedömning görs i det enskilda fallet beroende på topografi etc. 14/16

312 7 Konsekvensmatris För att avgöra vilken konsekvens som kan antas uppstå i de områden som berörs av verksamheten vägs områdets antagna värde ihop med den påverkan som antas ske på området. Den förväntade konsekvensen på intresseområdet erhålls genom multiplicering av värdena enligt nedan. Observera att konsekvensmatrisen inte tillämpas på boendemiljö då inga kriterier för klassificering av värde har tagits fram avseende boendemiljö, se kapitel 6. Ingen/obetydlig påverkan (0) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 15/16

313 8 Sammanvägning I den samlade bedömningen görs en sammanvägning av konsekvensbedömningarna för de olika intresseområdena och respektive delsträcka. 16/16

314 EFTERNAMN FÖRNAMN GATUADRESS POSTNUMMER POSTORT

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333 Ärende Ärende Handling Handling Handling Avs./mott. Ärendenummer Ärendemening Löpnummer Registreringsdatum Åtgärd/Handling Namn Synpunkter om kraftledning Synpunkter dnr 2014/235 Ang - ny ledning dnr 2014/235. Ang utskick av Projektnytt #1, MSB avstår från att yttra sig Inga synpunkter på samrådet för 400 kvledningen NV : 2014/235: -, Samråd gällande ny planerad 400 kv-ledning Synpunkter på samrådsunderlaget Svar på inbjudan till samrad angaende planerad 400 kv ledning - MSB Skanova Naturvårdsver Swedavia Ny 400 Kv Yttrande ny planerad Bergsstaten

334 ledning kv-ledning mellan station och Yttrande ny planerad 400 kv ledning - Yttrande angående kraftledningsändringar sträckan Elserås- Tingsryd kraftledning Synpunkter på samrådsunderlaget sträckan Konga - Mien Svar på samrådsförfrågan 400 kv-ledning -. Dnr: 2014/235 Faktauppgifter över fastighet Emmaboda kommun. Yttrande ny 400 kv ledning Olofströms kra Post och Teles

335 Förvirring Förvirring Yttrande ny 400 kv ledning Synpunkter om planerad 400 Kv ledning -, delområde - Emmaboda Yttrande ny 400 kv ledning Synpunkter - ( ) Remissvar och synpunkter Synpunkter Nordbalt Synpunkter från Ärnggisslahyttan Rikspolisstyre

336 Synpunkter från Inbjudan till samråd för ansökan om nätkoncession för linje Riksantikvariä avseende 400 kv mellan. 2014/235 Samrådssvar dnr 2014 / kv-ledning - Ansökan om förlängd remisstid för samråd - Dnr 2014/235 Luftledningsprojekt dnr 2014/ Yttrande ang. samråd om planerad 400 kvledning Synpunkter Miengruppen Lessebo komm

337 SV: Planerad kraftledning - SV: Planerad kraftledning - Dnr 2014/ Angående 400 Kvledning Yttrande Samråd kring olika sträckningar Kraftledning 400 kv - Hemmesjö Yttrande samråd Ny 400 Kv-ledning - Folkhälsomyn Yttrande om utbyggnadsprojekt Dnr 2014/235 Dnr 2014/235 Utbyggnadsprojekt - Dnr 2014/235 - Ang kraftnätsbyggnation i

338 område - Dnr 2014/235 Yttrande gällande ledningsbyggnation i område - Dnr 2014/235 Dnr 2014/235,- Synpunkter på samrådsunderlag Kraftledning - Dnr 2014/235 - Yttrande om att ny 400 Kv-ledning ska dras genom by kraftledning 2014/ /235

339 kraftledningsbygge - Synpunkter på samrådsunderlag DNR:2014/ Dnr 2014/ dnr 2014/235 ytterligare synpunkter på samrådsunderlaget sträckan Konga-Mien Yttrande om planerad 400 Kv ledning Yttrande om den planerade 400 Kv ledningen mellan och Kraftledning , Dnr 2014/235

340 Samråd enligt 6 kap miljöbalken om en planerad ny 400 kv ledning - Strålskyddsmy Komplettering till yttrande. Samråd för planerad 400 kv ledning - Karlshamns ko Yttrande Kraftledning i Ann Fransson Emmaboda kommun Synpunkter kraftledning dnr 2014/ Synpunkter 2014/ Dnr Begäran om förlängd remisstid för samråd Ny 400 Kv Synpunkter -

341 ledning diarie DNR:2014/235 yttrande Betr Svenska kraftnäts utbyggnadsprojekt - DNR 2014/ Dnr 2014/ dnr 2014/ Oro Synpunkter på kraftledning Dnr 2014/ Kraftledning -, Dnr 2014/235 Angående samråd om planerad ny 400 kvledning - SGU, Sveriges Undersökning

342 Yttrande utbyggnadsprojekt - Dnr 2014/235 Yttrande 400Kv - Dnr 2014/235 Yttrande angående Dnr 2014/235 Yttrande angående DNR:2014/ kV ledning Ekhyddan kv / protest mot kraftledning 2014/ kv

343 Synpunkter kvledningen Ekhyddan -, Dnr 2014/ kv-ledning - Dnr 2014/ / / Yttrande Protest mot kraftledningsbygget Gällande kraftledningsbygge - Dnr 2014/235 Yttrande - Synpunkter på Svenska Kraftnäts ledningsdragning! Yttrande utbyggnadsprojekt

344 / / kv ledning Holmsjö 400kv-ledning - Dnr 2014/ Kraftnätet doc Kraftkabel mellan. Dnr 2014/235 Synpunkter på 400 kv ledning mellan och Yttrande, ny 400 kv ledning - Kraftledning - Dnr 2014/235 Yttrande till samrådshandling för ny 400 kv ledning - Yttrande över samrådshandling

345 Dnr Yttrande ny 400 kv ledning Remissvar ny 400 kv ledning LFV Yttrande Yttrande - F Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande - Ny 400 Kv Yttrande -

346 ledning Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande -

347 Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande över samrådshandlingar Synpunkter på samrådsunderlag - Synpunkter om planerad kraftledning - PROTEST - Utbyggnadsprojekt - Yttrande om planerad kraftledning Yttrande om 400 kvledning - Synpunkter på ny 400 kv kraftledning mellan

348

349 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Synpunkter på Kraftledning - -, Dnr2014/235 Betr Svenska kraftnäts utbyggnadsprojekt - DNR 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning on

350 Ny 400 Kv Dnr 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande planerad 400 kv-ledning - Yttrande planerad 400 kv-ledning - Yttrande planerad 400 kv-ledning - Yttrande planerad 400 kv-ledning - -, Dnr 2014/235 Yttrande planerad 400 kv-ledning -

351 ledning Yttrande över samrådshandlingar Yttrande planerad 400 kv-ledning - Yttrande 1 (2) 400 kvledning -, dnr 2014/235 Yttrande 2 (2)400 kvledning -, dnr 2014/235 Yttrande om samrådsunderlag Skrivelse Synpunkter på 400 kvledning - Yyttrande - Yttrande Ny Planerad 400 kv ledning - E.ON E.ON

352 Yttrande Yttrande Ny Planerad 400 kv ledning - Yttrande Ny Planerad 400 kv ledning - Utbyggnad 400KV luftledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande Samrådsunderlag för planerad 400 kvledning mellan och (Dnr2014/235) Yttrande ny 400 kv ledning Nedgrävd kraftledning leder till cykelväg Yttrande Svenska kraftnäts utbyggnadsprojekt - DNR 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Ny 400 Kv kv-ledning -

353 ledning (dnr 2014/235) Betr Svenska kraftnäts utbyggnadsprojekt - DNR 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning -, Dnr 2014/ kv-ledning dnr 2014/ Ekhyddan - respektive - Diarienr: 2014/235 - Skrivelse ang Samrådsförslaget 400 Kv ledning - Yttrande angående utbyggnadsprojekt -. Diarienummer

354

355 Yttrande Dnr 2014/ Dnr 2014/ Dnr 2014/ Dnr. 2014/ Diarienummer 2014/ Dnr. 2014/ Yttrande 400kV - Dnr 2014/ kv (dnr 2014/235) - Dnr 2014/235

356 Ärende dnr 2014/ kV-ledning - Dnr 2014/233 (Ekhyddan-) och Dnr 2014/235 (- ) yttrande - Dnr 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande ny 400 kv ledning Synpunkter: Dnr 2014/235 Kraftnät - Yttrande ny 400 kv ledning Bäckebo-Kråk

357 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande till Dnr 2014/233 o elförbindelse i kommun Yttrande Ny 400 kv ledning LRF Dnr 2014/235, prästboställe i Småland, Synpunkter Sträckning , Dnr / Yttrande planerad 400 kv-ledning - Ny 400 Kv Yttrande planerad 400

358 ledning kv-ledning - -, Dnr 2014/235 Nya ledningsgator genom skog och mark, nybro-hemsjö Dnr 2014/235 Dirk Lang Botamåla Kraftnät, - Yttrande 400 kv ledning Dnr 2014/ /235, - Yttrande Angölsmåla 1:5 till Svenska Kraftnät Dnr 2014/235 Yttrande 400 kvledning?ekhyddan?, Dnr 2014/233??, Dnr 2014/235? Dnr 2014/235, -

359 Dnr 2014/235: Synpunkter med anledning av samråd kring planerad kraftledning - Yttrande, är mycket orolig för strålning och magnetfält Yttrande i ärende Dnr 2014/235 Yttrande ny 400 kv ledning Ang. planerad högspänningsledning genom Emmaboda kommun Ang. planerad högspänningsledning genom Emmaboda kommun Dnr 2014/235, - Yttrande, reflektioner kring kraftledningen - Dnr 2014/235, - Ny 400 Kv Yttrande ny 400 kv

360 ledning ledning Yttrande inför planerad kraftledning - Yttrande inför planerad kraftledning - Yttrande inför planerad kraftledning - Yttrande, synpunkter kraftledning kraftledning Yttrande, synpunkter på planerad kraftledning Dnr 2014/235, - Yttrande, kräver nedgrävning av markkabel i nuvarande ledningsgata

361 Yttrande ny 400 kv ledning Yttrande Yttrande, absolut emot ytterligare en stor luftledning Yttrande, - Yttrande, kräver nedgrävning av markkabel i nuvarande ledningagata Yttrande, synpunkter på samrådsunderlaget - - Dnr 2014/ /235 - Planerad kraftledning mellan Oskarshamn och via Dnr 2014/235, -

362 Dnr. 2014/235, - Samrådsyttrande med anledning av planerad 400 kv ledning. Dnr 2014/235, Dnr 2014/235, - Dnr. 2014/235 - Samrådsyttrande dnr. 2014/235, Dnr 2014/235, - Dnr , samrådsyttrande, -n - Dnr2014/235 Dnr 2014/235, Dnr 2014/235, - Prästboställe i Småland, Dnr 2014/235, - dnr 2014/235, - n

363 Dnr 2014/235, - n 400kV-ledning - 400kV-ledning - Dnr 2014/235,- Dnr. 2014/235 - luftledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - kraftledningsutbyggnad, Synpunkter Kraftledning - Yttrande - Dnr2014/ kV-ledning -

364 kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning -

365 kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - 400kV-ledning - avdelning 1:14 namnte

366 400kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning kV-ledning Ny 400 Kv kV-ledning - A

367 ledning Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, Tranemålastiftelsens samrådsyttrande över Svenska kraftnäts planer Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Hermsjö Yttrande -

368 Yttrande, Samråd kraftledning - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Protest mod nyt højspændingskabel, - Protest mod nyt højspændingskabel, LRF Kättilsmå

369 Protest mod nyt højspændingskabel, - Protest mod nyt højspændingskabel, - Protest mod nyt højspændingskabel, - Protest mod nyt højspændingskabel, - Protest mod nyt højspændingskabel, - Yttrande till Svenska Kraftnät, - Yttrande, planerad 400 kv-ledning - Yttrande, - Yttrande, Kraftledningen -

370 Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, Svenska kraftnäts utbyggnadsprojekt - Yttrande, - Yttrande, Synpunkter kraftledning - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, synpunkter Yttrande Yttrande, -

371

372 ledning markkabel - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt - Yttrande, Luftledningsprojekt kv-ledning - Fortifikationsv

373 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Ny 400 Kv-ledning ERIS gården Yttrande Länsstyrelsen 400 kv-ledning -

374 kv-ledning kv-ledning - Yttrande ny 400 kv ledning -, Prästboställe i Småland 400 kv-ledning kv-ledning - Synpunkter 400 kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

375 kv-ledning Yttrande LRF Yttrande -hemsjö Dnr2014/235 Yttrande Angående kraftledningen Dnr 2014/235 Yttrande Yttrande Synpunkter på kraftledning, Dnr 2014/235 - Dnr 2014/235 LRF

376 Ang.Nordbalt diarienr 2014/ kv-ledning Synpunkter, Dnr 2014/235, Yttrande kraftledning Synpunkter på den planerade kilovoltsledningen Yttrande - Yttrande Yttrande Dnr 2014/235 Ny 400 Kv Yttrande Ny 400 Kv-

377

378 2014/ Yttrande krav på markkabel - Dnr 2014/235 Yttrande Yttrande Synpunkter beträffande luftledning mellan Yttrande Yttrande LRF Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande

379 Yttrande Yttrande, Dnr 2014/235 Yttrande Yttrande remissyttrande ledning - Yttrande Yttrande Yttrande på remiss för planerad 400 kvledning -. Dnr 2014/235 Yttrande 400 Kvledning BlOF Blekinge Orienteringsfö

380 Yttrande -, Dnr 2014/235 Yttrande 400 Kvledning Yttrande 400 Kvledning 400 kv-ledning - D.nr 2014/235 Synpunkter - Synpunkter angående 400 kv ledning Yttrande Ny 400 kvledning - Yttrande Kv-ledning Kv-ledning -

381 400 Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning Fridah Torsten 400 Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning Ny 400 Kv Kv-ledning -

382 ledning Kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning kv-ledning Kv-ledning Kv-ledning -, mail 2/2 400 Kv-ledning -, mail 1/2 400 Kv-ledning Kv-ledning - förening Lantbrukarnas

383

384

385 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

386 400 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning Ny 400 Kv kv-ledning -

387 ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Långasjömåla Östra Småland förening Madesjö-Örsjö Hembygdsföre

388 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

389 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

390 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Kalmarsunds s Södra

391 400 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning Ny 400 Kv kv-ledning -

392 ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

393 kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Överklagan kvledning - Överklagan kvledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

394 kv-ledning kv-ledning - Yttrande Klagomål om 400kVledningen av svenska Kraftnät 400 kv-ledning kv kraftledning kv ledning kv ledning kv ledning - Hagbyåns-Hal

395 kv ledning - Yttrande Björnahult 1:3, - Yttrande Björnahult 1:3, - Yttrande Björnahult 1:3, kv ledning genom Emmaboda 400 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

396 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning Ny 400 Kv kv-ledning -

397 ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning -

398 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Grimgöls Säte

399 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Älmeboda-Eri Fiskevårdsomr

400 kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning - Södra Sandsjö

401 Yttrande Ny 400 kv ledning kv-ledning kv-ledning kv-ledning Yttrande Ny 400 kv ledning kv-ledning kv-ledning Yttrande Ny 400 kv ledning kv-ledning Ny 400 Kv Yttrande Ny 400 kv

402 ledning ledning kv-ledning kv-ledning - Yttrande Ny 400 kv ledning kv-ledning - Yttrande Ny 400 kv ledning - Yttrande Ny 400 kv ledning - Yttrande Ny 400 kv ledning - Yttrande Ny 400 kv ledning - Komplettering till yttrande samråd planerad 400 kv ledning -

403

404 kv-ledning mellan station i kommun och station i Olofströms kommun Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, - Yttrande, kv-ledning - Yttrande ny 400 kvledning kv-ledning mellan och Samrådsyttrande för ny planerad 400 kvledning - Kompletterade yttrande kommun, Ny 400 kv ledning - Länsstyrelsen Länsstyrelsen kommu kommu

405 400 kv-ledning Emmaboda ko 400 kv-ledning mellan Tingsryds kom och 400 kv-ledning mellan Länsstyrelsen och 400 kv ledning mellan Kw ledning Ekhyddan och Yttrande avseende planerad 400 kv ledning Ronneby komm 400 kv-ledning Begäran om förlängd remisstid för samråd Älmeboda Soc Yttrande ang. ny ledning - Ekhyddan Ny 400 Kv Yttrande Dnr 2014/233

406 ledning ny 400 kv ledning Ekhyddan -, Dnr 2014/235 Synpunkter om elkabel Dnr 2014/235 Yttrande samråd planerad ny 400 kvledning -, och Olofströms Försvarsmakte kommuner, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län

407 Frågor under informationsmöten Ekhyddan-,, 4 juni 1. Vad är det för el som ska transporteras i regionen? 2. Hur stor är risken att det händer något som medför att regionnätet slås ut? 3. Varför går det inte att följa befintlig ledning? 4. Varför finns det inget alternativ med kabel, utan bara med luftledning? 5. Varför går det inte att blanda alternativ? Dvs lutledning en bit, för att sedan fortsätta med kabel och därefter luftledning igen? 6. Varför föreslår ni att den nya ledningen ska gå genom Allgunnen? 7. Varför kan ni inte lägga en sjökabel längs kusten istället? 8. Hur nära bebyggelse kan ledningen dras? 9. Hur mycket breddas befintlig ledningsgata om man förlägger den nya ledningen parallellt med en annan? 10. I trakten planeras för vindkraftparker på samma ytor ni vill dra en ledning, kan ni bemöta det? 11. Skulle en stängning av Oskarshamns kärnkraftverk påverka detta projektet? Ekhyddan-, Ruda, 6 juni 1. Är det dyrare att förlägga en sjökabel? 2. I samrådsunderlaget används termen mycket stor påverkan, vad menas med det? 3. Ni säger att en ledningsgata ä 52 m bredd, men det stämmer inte. Ni avverkar träd i smyg, vad har ni att säga om det? 4. Varför är det orimligt med sjökabel? 5. Vad skulle kostnaden bli om ni byggde en likströmskabel istället? 6. Hur tjock är en likströmskabel? 7. Vad är det för typ av kabel till Baltikum? 8. Går det att kombinera system? 9. I höst är det val och vid ett maktskifte kan det bli aktuellt att stänga Oskarshamn. Varför kan ni inte skjuta på samrådstiden till efter valet? 10. Kan man bedriva någon verksamhet under ledningarna? 11. Hur ser ersättningen ut? 12. Är det farligt för människor att vara nära ledningarna? 13. Är det farligt för djur att vara nära ledningarna? 14. Finns det studier över hur fertiliteten påverkas hos betande djur som vistas vid ledningarna? 15. Finns det studier som visar hur insekter, t.ex. bin, påverkas av att vistas vid ledningarna? 16. Kan jag köpa ersättningsmark istället för den jag blir av med? 17. Vad är nytt inom forskningen kring magnetfält och dess påverkan på människor och djur? Ekhyddan-, Figeholm, 10 juni 1. Är samrådet ett spel för galleriet? 2. Varför är det så dyrt att bygga med likström istället för växelström? 3. Inkluderar budet markinlösen? 4. Har ni mätt hur långt respektive sträckningsalternativ är samt tittat på var det blir mest skogsavverkning? 5. Varför tar ni hänsyn till natura 2000? 6. Vem gör MKB:n? 7. Hur mycket skog blir obrukbar? 8. Finns det möjlighet att överklaga? 9. Om det blir ett maktskifte i höst, kan denna ledning bli onödig då? 10. Vad är NordBalt till för? Importera eller exportera el? 11. Varför är likström så dyrt? 12. Har ni utrett alternativ där en ny ledning läggs ovanpå den som redan finns? 13. Är det fler ledningar i regionen som planeras? 14. Kommer det byggas några nya transformatorstationer? 15. NordBalt går ju i vatten, varför går det inte att lägga en sjökabel längs kusten? 16. Hur lång är den planerade ledningen? 17. Varför väljer ni det billigaste alternativet? 18. Hur lång är avskrivningstiden för en luftledning? 19. Är ledningen EU-finansierad? 20. Ger ni olika ersättning till markägare i olika projekt? 21. Vad är avskrivningstiden på Sydvästlänken? 22. Använder ni kreosot när ni bygger? 23. Finns det arrende-avtal eller betalar ni ut en årlig summa?

408 24. Kommer ni alltid att bygga med kreosot? 25. Är en ledningsgata alltid 52 meter? 26. Inbjudan ser ut som ett reklamblad och har därför missats i posten, hur har ni tänkt? 27. Vad händer om man väljer att inte skriva på markåtkomstavtal? 28. Vem äger sedan marken? 29. Om det börjar brinna i ledningsgatan vems är då ansvaret att släcka branden, ansvara för eftersläckning och slutligen för att röja upp? -,, 16 juni 1. Hur nära huset får ledningen vara? 2. Hur byggs en parallell-ledning? 3. Hur bred är en ledningsgata där det är en parallell-förläggning? 4. Varför tar ni inte upp frågan om likström? 5. I samrådsunderlaget står det att ni försöker att inte parallell-bygga, men i princip alla alternativ är parallellförläggning i samrådsunderlaget. Varför? 6. Kan ni inte bygga där det redan finns infrastruktur istället? 7. Kan ni inte bygga på höjden i redan befintliga stolpar istället för att bygga helt nytt? 8. Behöver nuvarande ledning uppgraderas? 9. Är det bara i de grönmarkerade utredningsstråken som ledningen kan gå? 10. Samarbetar Svenska kraftnät med nätägare? 11. Varför använder ni inte julgransstolpar? 12. Varför har ni med alternativ H, som innebär 12 mil i ny ledningsgata, istället för att bara följa alternativ I som följer befintlig ledningsgata? Varför har ni med ett alternativ som påverkar naturskyddat område? 13. El-leverantörer gräver ju ner sina ledningar hela tiden, varför vägrar ni? 14. Kan man få vilka platser ni varit på under era fältbesök? 15. Utredning för val av teknik måste finnas med i samrådsunderlaget. Varför har ni inte med den viktiga frågan? 16. Vad kostar det att bygga denna sträcka med likström? 17. Finns det en utredning att se som beskriver varför luftledning är det bästa alternativet? 18. Är luftledning verkligen det bästa ur miljösynpunkt? 19. Hur stora är förlusterna i energi för luftledning respektive markkabel? 20. Hur får man ombuds-hjälp? -, Konga, 17 juni 1. Vad är det för el som ska transborteras genom NordBalt? 2. Varför lägger ni inte en sjökabel? 3. Varför har ni ingen siffra på varför NordBalt behövs? 4. Varför röjer man hela ledningsgatan? 5. Varför höjer ni inte upp stolparna och hänger den nya ledningen där? 6. Det är ju nästan aldrig avbrott på stamnätet i Sverige, kan ni inte avstå från att bygga ledningen och ta den risken? 7. Varför lägger ni inte en kabel till Karlshamn? 8. Hur kan en luftledning verkligen vara bättre än en kabel? 9. Hur lång livslängd har en luftledning respektive en kabel? byggdes den ledning som redan finns idag varför ska våra familjer nu drabbas dubbelt när ytterligare en ledning kan hamna på vår mark? 11. Det pratas om en levande landsbygd, och inte ett ord om hur en kraftledning påverkar landsbygden finns med i samrådsunderlaget varför? 12. Hur ser ersättningen ut? 13. Har ni utrett att sambygga i en julgran? 14. Vad händer om Miljöpartiet beslutar sig för att stänga Oskarshamn? 15. Hur nära ett bostadshus får en ledning vara? 16. Varför transformerar ni inte bara till 800 kv? 17. Kan det bli så att mitt hus hamnar mitt emellan två ledningar? 18. I min by har nästan alla dött i cancer, hur är det med magnetfält? 19. Vad kostar luftledning respektve kabel? 20. Varför har ni med ett alternativ där ledningen är förlagd så nära Konga? 21. Tänker ni inte på de som bor på Ringvägen? 22. Vad är det för magnetfält som gäller vid parallell-gång? 23. Från vilken punkt räknar man fram 0,4 mikrotesla? 24. Varför lägger ni inte en sjökabel? 25. Hur lång är den längsta växelströmskabeln? 26. Hur tänker ni kring det produktionsbortfall som uppstår för oss?

409 27. Vad händer om NordBalt inte byggs? 28. Hur ser er riskanalys ut för nedisning? 29. Hos mig lyser glödlamporna utan att kontakten är i, vad ska jag göra? 30. Hur värderas nyplanterad skog? 31. Vem är det som betalar för stamnätet? 32. Hur mycket kraft säljs och köps? 33. Om jag lämnar in en bygglovsansökan till kommunen, kan jag då vara säker på att detta spärras under utredningsfasen för utbyggnaden av stamnätet? -, Emmaboda, 18 juni 1. Varför har ni 400 m-korridorer? 2. Vad gäller med elektromagnetiska fält? 3. Varför väljer ni växelström och inte likström? 4. Vad händer om kärnkraftsreaktorer stängs? 5. Är markförläggning utrett? 6. Vem är det som betalar för stamnätet? Det är ju skattefinansierat? 7. Hur stor blir ledningsgatan om man parallell-förlägger? 8. Den enskilde markägaren måste betala och ersättningen vi får motsvarar inte intrånget? 9. Hur värderar ni parallell-gång? 10. Vad händer med oss som hamnar emellan ledningarna? Marknadsvärdet sänks ju. 11. Varför redovisar ni inga kalkyler? 12. Norr om Emmaboda håller ett friluftsområde på att byggas och där riskerar det nu att komma en ny ledning? 13. Det pratas om att skogsägare förstör fornminnen, men för er är det helt ok att dundra in? 14. Vad är det för ersättning för skogsark? 15. Hur stor är sannolikheten att det inte blir ett avbrott? 16. Kan man korsa ledningar? 17. Hur mäts strålning från kraftledningar? 18. Kan man få hela fastigheten inlöst? 19. Kan markägaren påverka hur stolparna ska stå? 20. Vad menas med felbortkoppling? 21. När har ni valt ett alternativ? 22. Har ni redan bestämt er? Hur sker bedömningen? 23. Hur är det möjligt att ni planerade en luftledning Sandvik- men att det sedan blev en kabel? 24. Skiljer sig ersättningen åt mellan skogsmark och åkermark?

410 Koncessioner och kommunikation Remissinstanser enligt /235 INBJUDAN Planerad ny 400 kv-ledning Inbjudan till samråd enligt 6 kap miljöbalken Detta samråd avser en ny planerad 400 kv-ledning mellan station i kommun och station i Olofströms kommun. Samrådet är det första steget inför ansökan om koncession enligt ellagen. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Därefter väljs vilket alternativ vi kommer att arbeta vidare med. Ett nytt samråd kommer sedan att hållas över utbyggnadsförslaget. Till vår ansökan om koncession kommer vi att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken, där vi ingående beskriver det sträckningsalternativ vi väljer att ansöka om koncession för. SvK1000, v3.2, Svenska kraftnät önskar erhålla era synpunkter på detta samrådsunderlag märkta med dnr 2014/235 senast den 5 september 2014 till: Svenska kraftnät,, Box 1200, Sundbyberg alternativt per e-post till registrator@svk.se. Samrådsunderlaget finns nu tillgängligt i digitalt format på vår webbplats: 1/2

411 Svenska kraftnät kommer även att presentera samrådsunderlaget vid tre informationsmöten, den 16 juni i ( samlingshem), 17 juni i Konga (Folkets hus) samt den 18 juni i Emmaboda (Folkets hus) Svenska kraftnät översänder ett ex av samrådsunderlaget och ber er hålla det tillgängligt för allmänheten under samrådstiden till den 5 september Med vänlig hälsning Svenska kraftnät 2/2

412 Koncessioner och kommunikation Remissinstanser enligt /235 INBJUDAN Planerad ny 400 kv-ledning Inbjudan till samråd enligt 6 kap miljöbalken Detta samråd avser en ny planerad 400 kv-ledning mellan station i kommun och station i Olofströms kommun. Samrådet är det första steget inför ansökan om koncession enligt ellagen. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Därefter väljs vilket alternativ vi kommer att arbeta vidare med. Ett nytt samråd kommer sedan att hållas över utbyggnadsförslaget. Till vår ansökan om koncession kommer vi att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken, där vi ingående beskriver det sträckningsalternativ vi väljer att ansöka om koncession för. SvK1000, v3.2, Svenska kraftnät önskar erhålla era synpunkter på detta samrådsunderlag märkta med dnr 2014/235 senast den 5 september 2014 till: Svenska kraftnät,, Box 1200, Sundbyberg alternativt per e-post till registrator@svk.se. Samrådsunderlaget finns nu tillgängligt i digitalt format på vår webbplats: 1/2

413 Svenska kraftnät kommer även att presentera samrådsunderlaget vid tre informationsmöten, den 16 juni i ( samlingshem), 17 juni i Konga (Folkets hus) samt den 18 juni i Emmaboda (Folkets hus). Svenska kraftnät översänder två ex av samrådsunderlaget och ber er hålla ett ex tillgängligt för allmänheten under samrådstiden till den 5 september. Med vänlig hälsning Svenska kraftnät 2/2

414 Koncessioner och kommunikation Remissinstanser enligt sändlista svk.se /235 INBJUDAN Planerad ny 400 kv-ledning Inbjudan till samråd enligt 6 kap miljöbalken Detta samråd avser en ny planerad 400 kv-ledning mellan station i kommun och station i Olofströms kommun. Samrådet är det första steget inför ansökan om koncession enligt ellagen. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Därefter väljs vilket alternativ vi kommer att arbeta vidare med. Ett nytt samråd kommer sedan att hållas över utbyggnadsförslaget. Till vår ansökan om koncession kommer vi att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken, där vi ingående beskriver det sträckningsalternativ vi väljer att ansöka om koncession för. SvK1000, v3.2, Svenska kraftnät önskar erhålla era synpunkter på detta samrådsunderlag märkta med dnr 2014/235 senast den 5 september 2014 till: Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg alternativt per e-post till registrator@svk.se. Samrådsunderlaget finns nu tillgängligt i digitalt format på vår webbplats: 1/2

415 Svenska kraftnät kommer även att presentera samrådsunderlaget vid tre informationsmöten (kl 17-21), den 16 juni i ( samlingslokal), 17 juni i Konga Folkets hus samt den 18 juni i Emmaboda (Folkets hus). Med vänlig hälsning Svenska kraftnät 2/2

416 Mottagare Adress 1 Adress 2 Postnummer Ort Länsstyrelsen Kalmar län Malmbrogatan Kalmar Länsstyrelsen Kronobergs län Kungsgatan Växjö Länsstyrelsen Blekinge län Skeppsbrokajen Karlskrona kommun Dunderbergsgatan Emmaboda kommun Box Emmaboda Lessebo kommun Box Lessebo Tingsryd kommun Box Tingsryd Ronneby kommun Karlshamnsvägen Ronneby Karlshamn kommun Rådhusgatan Karlshamn Olofströms kommun Box Olofström Trafikverket Borlänge Luftfartsverket Norrköping Statens Naturvårdsverk Stockholm Skogsstyrelsen Jönköping Skogsstyrelsen Norra vägen 2G Skogsstyrelsen Dackegatan Tingsryd Skogsstyrelsen Box Ronneby Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm Försvarsmakten Stockholm Statens Fastighetsverk Box Stockholm Folkhälsomyndigheten Solna Elsäkerhetsverket Box Kristinehamn Riksantikvarieämbetet Box Stockholm Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Rikspolisstyrelsen Box Stockholm Jordbruksverket Jönköping Bergsstaten Varvsgatan Luleå Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Kammarkollegiet Box Stockholm Fortifikationsverket Eskilstuna Energimyndigheten Box Eskilistuna Kemikalieinspektionen Box Sundbyberg Post- och Telegrafstyrelsen Box Stockholm Statens geotekniska institut Linköping Swedavia AB Stockholm-Arlanda Smaland Airport AB Växjö Kristianstad österlen Airport Everöd Ronneby Airport Bredåkravägen 26 Pl Ronneby Kalmar Airport AB Kalmar Älmhults Flygklubb Liatorp

417