Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 1

Transkript

1 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 1 Rapport UV Öst 20xx:x Särskild arkeologisk undersökning Kv Mästaren 5 8, Kalmar domkyrkoförsamling RAÄ nr 93. Kvarnholmen. Kalmar stad. Kalmar län. Dnr: Författare: Göran Tagesson & Annika Nordström Version den 21 december 2012 Bilagor. Bilaga 1. Stratigrafi och kontextgrupper. Inledning 5 Från kontext till fas. Metodbeskrivning sunderlag Före bebyggelseetableringen KG189 Utjämning, den s k statliga sanden KG223 Tomtgräns, stolpe KG224 Konstruktion Tomt Fas 233:1. Etablering, 1660/70-talet? KG158 Avfallsgrop och tunna Fas 233:2. Förnyelse, 1660/70-talet? KG220 Utjämning KG148 Brunn KG150 Tomtgräns tomt 233/ KG149 Hägnad Fas 233:3. Förnyelse, 1670/80-talet 1710-talet KG153 Odling KG140 Hus KG147 Avfallsbinge KG155 Gårdsyta KG242 Tomtgräns KG226 Avfallsgrop KG227 Avfallsgrop KG154 Träränna och tunna Fas 233:4. Ödeläggelse, 1710-talet KG151 Destruktion, hus KG KG146 Utjämning/gårdsyta/odling Fas 233:5. Förnyelse, ny bebyggelse, 1710-talet 1750-talet KG128 Hus KG164 Ugn (del av hus KG128) KG139 Hus, verkstad, glasmästari Fas 233:6. Destruktion, 1750/60-talet? KG126 Destruktion, KG128? Fas 233:7. Förnyelse, 1750/60-tal 1800? KG127 Utjämning, gårdsyta? KG115 Hus KG157 Hus, byggnadsrest Fas 233:8. Destruktion, 1800? KG116 Destruktion, rasering av ugn KG159 Brand och rasering Fas 233:9. Yngre lämningar, och 1900-talet... 34

2 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 2 KG221 Stensyll KG205 Brunn Tomt Fas 234:1. Etablering, ca 1660/70-talet ca KG135 Hus, stenmur KG199 Avfallsbinge KG234 Utjämning KG228 Odling och rest av hägnad KG229 Odling KG232 Utjämning KG241 Avfall Fas 234:2. Komplettering, ca talet KG198 Avfallsbinge KG230 Stolpar, hägnad? KG235 Destruktion, brandlager Fas 234:3. Förnyelse, 1720-talet 1740-talet KG236 Konstruktionslager KG237 Lergolv KG233 Utjämning KG194 Utjämning Fas 234:4. Förnyelse, sammanslagning med tomt 235, talet? KG143 Utjämning KG231 Stolphål, hägnad? KKG101 Tomtgräns KG137 Avfallsbinge Fas 234:5. Destruktion, 1700-talets andra hälft? KG192 Destruktion, raseringslager KG238 Destruktion, raseringslager Fas 234:6.Yngre lämningar, 1800-talet KG102 Hus med källare KG100 Hus, uthus Tomt Fas 235:1. Etablering, 1660/70-talet 1680/90-talet KG122 Hus KG145 Brunn KG200 Tunna KG190 Gårdsyta KG191 Gårdsyta KG182 Tomtgräns (tomt ) KG184 Avfallsbinge KG215 Hägnad? Fas 235:2. Komplettering, 1680/90-talet 1710-talet KG144 Byggnad, tillbyggnad till KG KG134 Golv, förnyelse av träbyggnad KG KG203 Utjämning, sannolikt gårdsyta utanför träbyggnad KG KG202 Stolphål KG197 Utjämning norr om KG KG196 Gårdsyta, norr om hus KG KG201 Tomtgräns mellan tomt Fas 235:3. Destruktion, 1710-talet KG222 Nedgrävning, urschaktning Fas 235:4. Förnyelse, 1710/20-talet 1700-talets mitt? KG132 Utjämning inför nybebyggelse KG133 Utjämning inför ny bebyggelse KG124 Utjämning inför ny bebyggelse KG107 Hus KG195 Konstruktion, fundament eller ingång till KG KG112 Byggnad KG136 Byggnad?, ev gathus mot Norra Långgatan KG123 Gårdsyta utanför hus KG

3 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 3 KG118 Byggnad KG109 Hus, fähus KG108 Gårdsyta Fas 235:5. Komplettering, 1700-talets andra hälft? KG106 Utjämning KG105 Hus KG193 Nedgrävning och igenfyllning KG204 Ränna och nedgrävning Fas 235:6. Recenta lämningar KG205 Recenta lämningar Tomt Fas 236:1. Etablering, 1660/70-talet 1680/90-talet KG125 Utjämning/gårdsyta KG211 Avfallsgropar KG104 Hus, stenkällare KG181 Tomtgräns (tomt /245) Fas 236:2. Komplettering, 1680/90-talet 1730-talet KG152 Gårdsyta KG120 Hus, portlider KG119 Hus, verkstad KG186 Utjämning, bakgårdsyta KG206 Tomgräns (tomt ) KG180 Tomtgräns (tomt ) KG207 Avfallsgrop KG208 Avfallsbinge KG183 Avfallsbinge Fas 236:3. Destruktion, 1730-talet KG156 Destruktion, rasering ovan hus KG KG160 Destruktion, rasering och utjämning ovan hus KG119 mm KG225 Nedgrävning, avfallsgrop Fas 236:4. Förnyelse, 1730-talet 1750/70-talet KG117 Gårdsyta, söder om KG KG103 Hus, delvis nybyggnad av KG KG113 Gårdsyta (söder om KG103) KG110 Nedgrävning och avfalls- eller förrådsgrop KG121 Fyllning, i nedgrävning KG KG114 Gårdsyta (väster om KG103) KG111 Avfallsbinge KG209 Gårdsyta Fas 236:5. Recenta konstruktioner KG210 Nedgrävning, störning KG217 Sten, husgrund? Tomt Fas 244:1. Äldsta aktivitet och etablering KG179 Träkonstruktion, hägnad? Fas 244:2. Förnyelse, 1600-talets slut 1710? KG170 Gårdsyta KG212 Tomtgräns, tomt KG174 Träkonstruktion Fas 244:3. Komplettering, 1749? KG173 Tomtgräns, tomt KG168 Avfallsbinge Fas 244:4. Förnyelse, 1790-talet? KG172 Utjämning, tomt KG167 Ugn av tegel Fas 244:5. Förnyelse, efter 1800? KG169 Gårdsyta, tomt KG244 Stolpar Tomt Fas 245:1. Etablering, 1670-talet? 1740-talet

4 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 4 KG240 Odling Fas 245:2. Komplettering, 1749? KG178 Tomtgräns mellan tomt KG166 Tunna KG216 Tunna Fas 245:3. Destruktion, 1700-talets andra hälft? KG171 Destruktion, rasering Fas 245:4. Förnyelse, 1790-talet KG172 Utjämning, gårdsyta? tomt Fas 245:5. Förnyelse, 1800-talet? KG169 Gårdsyta, tomt KG165 Brunn Tomt Fas 246:1. Etablering, 1660/70-talet 1680-talet KG176 Hus och halvkällare KG185 Stenläggning KG187 Stensyll KG188 Avfallsbinge KG163 Hus KG130 Avfallsbinge KG162 Tunna KG161 Gårdsyta KG131 Tomtgräns mellan tomt KG138 Tomtgräns mellan tomt Fas 246:2. Komplettering, 1680-talet KG239 Konstruktionslager och avfallslager KG243 Brukning, av KG KG142 Tomtgräns, förstärkning, mellan tomt 246 och KG219 Odling Fas 246:3. Ödeläggelse och förnyelse, 1720-talet 1700-talets mitt/andra hälft? KG214 Gårdsyta KG213 Gårdsyta Fas 246:4. Recenta lämningar, och 1900-talet KG175 Brunn KG218 Moderna lämningar KG... Fel! Bokmärket är inte definierat.

5 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 5 Inledning Från kontext till fas. Metodbeskrivning. Undersökningen genomfördes med en modifierad kontextuell metod. En mer allmän beskrivning av metoden och dess tillämpning på undersökningen finns i rapporten, se kap Metod och genomförande. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av tillämpningen. All inmätning och lagring av fältdata gjordes i Intrasis, liksom ifyllande av kontextblanketten. I fält gjordes även en registrering i Intrasis. Dessa har endast i mindre utsträckning justerats vid den efterföljande redigeringen. Dokumentationen i Intrasis ska således iakttagelser motsvara fältiakttagelser och tolkningar. Senare, under perioden november 2009 till våren 2011 har data bearbetats i olika omgångar. Kontextgruppsbeskrivningen har kopierats från Intrasis och flyttas över till rapportens bilaga och redigerats. Eventuella omtolkningar har skett, vilket noterats i fältblanketterna och i förekommande fall i Intrasis (dock alltid med datering och signatur), men det är viktigt att påpeka att dessa textmässiga förändringar inte konsekvent genomförts i Intrasis. Det är på detta sätt möjligt att betrakta dokumentationsmaterialets olika tolkningsled, från fältdokumentation och iakttagelser, över till bearbetning och kulturhistorisk tolkning. I samband med kulturlämningens dekonstruktion urskiljer vi olika typer av kontexter, det kan röra sig om nedgrävningar, konstruktioner eller lager. Bland dessa urskiljer vi ett antal olika undertyper, varianter. För nedgrävningar och konstruktioner har vi för kv Mästaren tillämpat följande varianter: Material Undertyp (oändligt antal) Kontexttyp (4 st) Intighet Nedgrävning Nedgrävning (ej tolkad) Avfallsgrop (tolkad, innehåller avfallslager) Dike (dränerande och/eller gränsmarkerande nedgrävning, tvärsnitt >0,5 m) Modern -ledning, -nedgrävning Ränna (som dike, men tvärsnitt <0,5 m) Spadstick Stenlyft Stolphål Störhål Svacka (i t ex stenläggning) Etc Trä Konstruktion Avfallsbinge (ej latrin eller dyl) Brunn Brygga Dörr Flätverk (störar med vidjor flätade emellan) Golvregel (trä som tolkas ingå i golvets bärande konstruktion)

6 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 6 Tegel Sten Hägnad (ej staket) Kavelbro (trälagd yta utomhus) Kluva (kluvet trä med halvcirkelformat tvärsnitt) Modern konstruktion (ej tolkad) Planka (liggande eller stående trä med rektangulärt snitt) Risbädd Rustbädd (stabiliserande armering av grenar, slanor, stockar under konstruktion) Slana (liggande stör) Stock (liggande stolpe) Stolpe (större än 0,08 m) Stolprad Stör (inte käpp eller pinne) (mindre än 0,08 m), har oftast mätts in som en punkt Timmerkista Trägolv (ej golv) Träkonstruktion (ej tolkad) Träläggning Träsyll (trä som ingår i väggbärande konstruktion) Trävägg Tunna Etc Tegelkonstruktion (ej tolkad) Tegelgolv Tegelmur/vägg Etc Brunn (stensatt) Fundament Grundmur Källare Regelsten (sten under golvregel) Ränndal Rännsten Spis/ugn Sten Stengolv Stenkonstruktion (ej tolkad) Stenläggning Stenskoning Stensyll (syll bestående av sammanhängande rad av syllstenar) Stock Syllsten (enstaka, fritt liggande sten som utgör del av stensyll eller husgrund) Syllträ (enstaka trä som ingår i en träsyll) Trappa Trappsten

7 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 7 Träsyll (syll bestående av syllträ) Etc Jord Golv (t ex jordgolv, eller slagg) Mullbänk Lager Lager Etc se nedan. Kontexttyper (nedgrävningar och konstruktioner) använda vid den arkeologiska undersökningen i kv Mästaren Efter Tagesson För kulturlagren finns vidare ett antal varianter. Vi tillämpar även en särskild metodik där kulturlagrens tillkomstsätt tolkas i fält, som primär-, sekundär- eller tertiärdeponerade. Vi gör även en tolkning i fält av kulturlagrets funktion genom en särskild kulturlagertypologi (för en närmare beskrivning, se Tagesson 2003). De olika typer av kulturlager som förekommer är följande: Lager Definition Deposition Lager Otolkat lager - Brandlager Bildat i samband med brand på platsen 1 Brukningslager Bildat i samband med verksamhet på platsen, ex 1 slagglager vid smedja Byggnationslager Bildat vid byggnation på platsen 1 Golvlager Bildat på golv 1 Gatulager Bildat på gata 1 Gårdslager Bildat på gårdsyta 1 Raseringslager Bildat vid rasering på platsen 1 Avfallslager Skapat av utvalt avfallsmaterial, särskilt i botten 2 av avfallsbingar Fyllning Skapat utjämnande lager, i t ex brunn, 3 nedgrävning, avfallsbingens övre del, även mellan stenar etc Grusläggning Skapad konstruktion av grus för att utgöra t ex gårdsyta Odlingslager Skapat i samband med odling 3 Konstruktionslager Skapat i samband med byggnation, t ex 3 sättsandslager. Men även foglager och sandlager i ett fundament, kalkbruk etc. Stolphålsfyllning Skapad fyllning 3 Utjämningslager Skapat i planerande syfte 3 Flygsandslager Bildat genom översandning 4 Naturligt lager Bildat genom naturlig process 4 Fig. Kontexttyper (kulturlager) använda vid den arkeologiska undersökningen i kv Mästaren Efter Tagesson Olika kontexter har sedan förts samman som kontextgrupper. Dessa motsvarar tolkningar baserade på funktion och tidsmässigt sammanhang. Dessa kan ha olika varianter och typer. Förteckningen nedan ger en lista på vilka olika kontextgrupper som påträffats i Kontextgrupp Avfall Avfallsbinge Avfallsgrop Bestående av, t ex Övrig avfallskontext, t ex avfallslager Avfallsbinge, fylld med avfallslager resp fyllning Avfallsgrop, nedgrävning fyllt med avfallslager resp fyllning

8 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 8 Brunn Byggnad Obestämd form av byggnadskropp, del av hus eller rum i hus. Jmf hus. Destruktion Genom rasering, brand eller dylikt Gårdsyta Öppen yta för olika aktiviteter, kan omfatta stenläggning, gårdslager, ränndal, rännsten etc Hus Byggnad belägen under ett tak med egna väggar, bestående av rum, stensyll, golv etc Hägnad Stolpe, stör, störrad etc (ej i tomtgräns) Hus, källare Murad konstruktion, nedgrävd under samtida markyta. Konstruktion Obestämbar eller annan konstruktion Golv Del av byggnad eller annan konstruktion, t ex lergolv utanför hus Nedgrävning Grop eller dylikt utan tolkning Odling Odlingslager och/eller odlingsspår Recenta lämningar Lämningar från fr a 1900-talet Rum Del av byggnad, omfattande stensyll, golv, golvlager etc Ränna Spis/ugn Spis eller ugn Stolpar Otolkad stolpkonstruktion Tomt Tomtgräns Gräns eller hägnad mellan två tomter, bestående av stolpe, stör, störrad etc Tunna Utjämning Utjämningslager etc Slutligen sammanförs olika kontextgrupper i en gemensam fas. Detta bygger på tolkning av olika kontextgruppers samtidighet. Fasen definieras utifrån en strukturell förändring av bebyggelsen, oftast i form av ett eller flera nya hus och/eller gårdsyta. Fasens utsträckning i tid tolkas som en period som omfattar konstruktion och efterföljande brukande och varar fram till nästkommande fas. En tomts hela bebyggelsesekvens omfattar olika moment av förändring som genomgående benämns som: Etablering, vilket innebär att bebyggelse och/eller aktivitet påbörjas initialt, t ex efter tillkomsten av gemensamt styrda aktiviteter i form av utjämningslager. Komplettering, omfattande tillkomsten av nya byggnader och/eller gårdsytor, men där den tidigare fasens bebyggelse lever vidare. Ödeläggelse/destruktion, omfattar en förstörelse av tidigare bebyggelsefas Förnyelse, omfattar ny bebyggelse och/eller gårdsyta, som omfattar en nybyggnation gentemot äldre faser. Det ska understrykas att den stratigrafiska och därmed kronologiska redovisningen sker tomt för tomt. Det finns en medveten ambition att låta de enskilda tomternas bebyggelsesekvens och kronologi stå på egna ben. Det finns således inte någon strävan efter att harmonisera utvecklingen för varje tomt, utan tvärtom ta fasta på olikheter. En jämförelse mellan tomternas respektive utveckling görs först i ett senare skede. Däremot har det varit en målsättning under det arkeologiska fältarbetet att i så stor utsträckning som möjligt fastställa olika kontexters stratigrafiska kopplingar mellan tomterna, för att på så sätt möjliggöra en stratigrafisk jämförelse mellan tomterna.

9 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 9 Den rumsliga analysen utgår från de enskilda tomterna. Inom tomterna diskuteras olika företeelser utifrån lägesangivelser. Dessa sorteras som: Gatuzon, dvs läget intill gatan, oftast innehållande bebyggelselämningar. Mellanzon, mellersta delen av tomten, oftast innehållande inre bebyggelselämningar och/eller gårdsyta. Bakgårdszon, den inre delen av tomten, intill inre tomtgräns, oftast innehållande gårdsytor och i vissa fall avfallskontexter. sunderlag. För datering av det arkeologiska materialet finns det en målsättning att renodla denna och redovisa den så tydligt som möjligt. Målsättningen är att redovisa underlag och tolkning, först i andra hand att jämföra detta med skriftligt källmaterial. arna bygger främst på mynt och kritpipor, kompletterade av dendrodateringar, med en redovisning i tabellform per varje kontextgrupp. Utifrån detta görs en tolkning av rimlig datering av enskilda kontextgrupper. I beskrivningen av de enskilda tomterna görs en redovisning av faserna och de olika kontextgrupperna. I den inledande texten görs en samlad bedömning av fasens kronologi. I rubriken förkortas detta till ex 1660/70-talet 1710-talet. Detta ska tolkas som från eller 1670-talet till 1710-talet. I rapportens huvudtext redovisas denna tolkning i sammanfattning under respektive tomt, där även tomtägare och boende diskuteras. Slutligen görs där en sammanfattande tolkning av arkeologiskt och skriftligt källmaterial.

10 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 10 Före bebyggelseetableringen. Äldsta aktivitet inom undersökningsområdet utgörs av det omfattande utjämningslager KG189 i den grunda havsviken, omfattande ren morän, sand och grus, med inslag av klapperstenar. I detta utjämningslager hittades en stolpe KG223, belägen i gränsen mellan senare tomt 235 och 236, mitt emellan tomtgränsen i norr och gatan i söder. Den har dendrodaterats till 1646/47 och tyder på att tomtindelningen redan tillkom initialt, kanske samtidigt med utläggningen av den statliga sanden. Direkt ovan utjämningslager fanns i SV delen av UO (inom senare tomt 236) rester av eventuella tidiga konstruktioner i form av en planka och stenar KG224. Dessa var tydligt belägna under de omfattande och tomtplanerande utjämningslagren KG125. Under fältarbetet har ytterligare konstruktioner antagits höra till detta tidiga skede före bebyggelseetableringen, t ex två gropar KG211 samt en stenrad, eventuellt terrasskant i KG125. Dessa har förts till fas 236:1, eftersom deras relation till utjämningslagren i KG125 inte är helt säker. KG189 Utjämning, den s k statliga sanden. Undersökningsytan var helt och hållet belägen i vad som markerats som en grund havsvik på äldre kartor. Utjämningslager med sand och grus, del av utfyllnadsarbetena i norra delen av Kvarnholmen inför byggnationen. Ovan den orörda geologiska sjöbottnen fanns det naturligt avsatta lagret 23089, vilket enligt Jens Heimdahl innehåller växtrester avsatta i vatten. Ovan detta fanns ett lager med påförd sand och grus. Lagret har studerats och analyserats dels i anslutning till sydprofilen (C21640), utjämningslager 23088, dels dokumenterats i sin fulla utsträckning, utjämningslager 24797, dessa kontexter är således identiska. Den övre delen av lagret var ställvis mycket jämnt och fint, med en närmast hårdgjord yta. Den kom därför inledningsvis att inom tomt 235 uppfattas som ett konstruerat golv eller gårdsyta, med mindre stenar i ytan som uppfattades som utlagda, utjämningslager Sannolikt beror detta på att det utlagda materialet har jämnats till och fungerat som gårdsyta. I sydprofilen (C21640) framgår att det påförda sand- och gruslagret inte var mer än ca 0,4 m tjockt i södra delen mot Norra Långgatan. Inom ytan för den senare tomt 235 har i provgrop lagrets tjocklek uppskattats till ca 1,35 m ner till blålera. Utjämningslagrets toppyta låg där på nivå +0,7 0,8 m ö h. Bottensanden sträckte sig över hela undersökningsområdet oberoende av senare tomtindelning (beskrivning se ovan). Nedgrävda i denna sand fanns två gropar som utgör de först anlagda kontexterna i tomten, före tomtindelningen KG utjämningslager utjämningslager naturligt lager utjämningslager

11 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 11 KG223 Tomtgräns, stolpe Stolpen var belägen i gränsen mellan tomt 235 och 236, under byggnaden KG122:s NV hörn. Stolpen var 0,4 m diam och har kunnat dendrodateras till vinterhalvåret 1646/47, mycket tack vare sin ansenliga dimension. Den har beräknats omfatta år vid fällningstillfället. Stolpen var placerad i tomtgränsen, men även precis i mitten av tomtens N S sträckning, ca 15,10 m från gränsen i norr mot tomt och Norra Långgatan i söder. Stolpen upptäcktes och dokumenterades under fältarbetets sista vecka, därför är relationen till den statliga sanden KG189 oklar. Stolpen var placerad under byggnaden KG122 och byggnadens relation till den statliga sanden är oklar. Det ligger dock nära till hands att anta att stolpen och den statliga sanden är samtida. Stolpen och dess läge i tomtgränsen antyder att tomtgränserna redan stakats ut vid detta tidiga skede stolpe Kontext Typ Daterande fynd F-nr stolpe dendroprov prov 104 vinter 1646/47 KG224 Konstruktion Gruppen består av stratigrafiskt tidiga konstruktioner i form av stenar och planka. Stenarna var belägna direkt på utjämningslager KG189, invid men under byggnaden KG104:s konstruktionsnivå KG125. Planka låg också under lager (KG125), direkt på fyllnadssanden (KG189). Plankan går in under muren 4121 (KG104) och kan tillhöra en allra första konstruktion på tomten, innan huset KG104 byggdes. Ett alternativ är att dessa kontexter var belägna på den ursprungliga havsvikens västra strandkant planka stenar

12 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 12 Tomt 233. Tomten ligger i UO:s SÖ del och vetter ut mot Norra Långgatan. De sydligaste delarna mot Norra Långgatan var störda av yngre byggnader, vilket konstaterades redan i förundersökningen, varför de allra sydligaste delarna (cirka 11x10 m) ej schaktades upp vid slutundersökningen. Dessa delar innehöll bland annat delar av tegelkällare liknande den på tomt 234 (se nedan KG102). Vid den inledande schaktningen påträffades ytterliggare en större störning i tomtens sydöstra del, i form av en modern brunnsnedgrävning KG205. Således fanns bevarade lämningar på cirka 2/3 av tomten, på mellan- och bakgårdszonen. Sammantaget har lämningarna inom tomten delats in i nio faser, allt från äldsta aktivitet till lämningar från 1800-talet. I det skriftliga materialet har Dag Lindström påträffat en bouppteckning från 1719 där gården bestod av en stuga med kammare och kök, ett brygghus med en källare under huset, samt nödiga andra uthus och en liten trädgård tvärt över hela tomten. Vi kan förmodligen se resterna av detta i fas 5, kanske redan i fas 3. De nio faserna omfattar fyra större förändringskeden av bebyggelsen. I och med att vi saknar de lämningar som ligger närmast Norra Långgatan är tolkningarna angående bostäder osäkra.

13 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 13 Fas 233:1. Etablering, 1660/70-talet? Den äldsta aktiviteten på tomten utgörs av ett par tunnor samt en grop KG158 och en hägnad KG149. Dessa har anlagts ovan utjämningslager KG189. Hur dessa ska tolkas är oklart, men det tyder på äldsta aktivitet inom denna del av tomt 233, som möjligen kan ha haft en parallell i byggnader närmare gatan i söder. Närmare underlag för datering av fasen saknas. Utbyggnaden av bebyggelsen på Kvarnholmen har som tidigast påbörjats under slutet av 1650-talet, varför fasen rimligtvis kan dateras till 1660/70-talet. KG158 Avfallsgrop och tunna Gruppen består av en grop och en tunna av trä som var nedgrävda i utfyllnadssanden (KG189), och alltså hittades under utjämningslager KG220. Avfallsgrop var ca 2 m i diam och ca 0,85 m djup och dess fyllning bestod av avfall och dynga. Tunnan var ca 0,8 m dj och ca 0,45 m i diam, fyllningen bestod av ren sand, den var fyndtom. Söder därom fanns ytterligare en tunna 24521, nedgrävd i sanden KG189. Den var rund, ca 0,45 m diam, och kanterna bestod av tunna brädor. Tunnan innehöll ett fint gråsvart sandigt, humöst lager. Fyllningen bestod av kompakt packat kalkbruk. Det fanns lite slaktavfall, käkar och fötter, nöt och gris. Svart ugnskakel. Runt tunna och brunnen låg ett trampat kulturlager. Lämningarna var relativt svårtolkade utan sammanhang. Undre fältarbetet tolkades dessa tillhöra ett skede före tomtutläggningen. Vid efterföljande bearbetning framgår det att avfallsgropen tar hänsyn till tomtgränsen mot tomt 234. I denna äldsta fas saknas dock ytterligare spår av bebyggelse, vilket dock kan ha funnits ut mot Norra Långgatan Grop Tunna Tunna Avfallsgropen var nergrävd i utjämningssanden KG189 och täcktes av staket KG149.

14 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 14 Fas 233:2. Komplettering, 1660/70-talet? I detta skede hittades den äldsta bevarade tomtgränsen KG150, en brunn KG148, ett utjämningslager KG220, samt en hägnad KG149. Det fanns inga bebyggelselämningar som kunde hänföras till detta skede inom den bevarade delen av tomten. Det kan dock ha funnits hus på tomten under detta skede, i de delar som vetter ut mot gatan. Det finns inga daterande fynd från någon av de kontextgrupper som hör till fasen. Utbyggnaden av bebyggelsen på Kvarnholmen har som tidigast påbörjats under slutet av 1650-talet, varför fasen rimligtvis kan dateras till 1660/70-talet. KG220 Utjämning Gruppen består av ett stort utjämningslager som fanns över en större del av undersökningsområdet, Lagret bestod av humös sand och träflis. Tolkades som utjämningslager inför den första bebyggelsen på tomt Utjämningslager KG148 Brunn Brunn 24626, hittades under hus KG140 i tomt 233. Brunnen var nedgrävd genom utjämningslager (KG220) och var troligen samtida med KG149 och 150. Brunnen var 1,5x1,2 m stor och var cirka 1,2 m djup. Brunnen innehöll avfallslager, bestående av i den övre delen avfall och dynga och i de undre delarna av grå smetig sand (har ej separerats). Brunnen var byggd av upprättstående plankor Strax SV om ugnen påträffades fyra träplankor 24645, vilka i fält tolkades höra ihop med brunnen. Möjligen har de utgjort någon slags golv (plattform?) invid brunnen Nedgrävning/avfallslager i brunn Plankor i brunnsvägg Plankor i form golv eller plattform?

15 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 15 KG150 Tomtgräns tomt 233/234 Hägnaden var bevarad i de norra delarna av tomten och var cirka 8 m l. Hägnaden var byggd med störar 24812, slanor och stolpar 24890, som ett flätverk Störar Stolpe Slanor Hägnaden var nerslagen i utjämningslagret (KG220) och hittades under gårdslagret (KG155). KG149 Hägnad Gruppen består av en rad med nedstuckna störar i mellanzonen av tomt 233. Störarna stod i en Ö V linje och var anlagda i utjämningslager (KG220) som fanns i botten av tomt 233 (och eg. 234). Vissa av dem var nedstuckna i bottensanden (KG189) och några av dem i gropen (KG158). Intill dessa fanns en upprättstående planka I den västra änden av raden stod en stolpe och öster om raden med en meters mellanrum stod ytterligare en stolpe Tillsammans bildade de troligen ett plank eller liknade. Inga fler staket eller huslämningar kunde kopplas ihop med KG149, varför de inte tolkas som en vägglinje. Hägnaden påträffades precis under den gamla husväggen men täcks av denna. Den östra stolpen låg precis under hörnet till ett yngre hus, möjligen finns det ett samband. Den östra stolpen har sparats för dendrodatering Störar Planka Stolpe Stolpe

16 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 16 Fas 233:3. Komplettering, 1670/80-talet 1710-talet Denna fas tolkas som en förnyelse av bebyggelsen. Tomten omgestaltades genom att en byggnad KG140 lades ut i mellanzonen. Möjligen är byggnaden fråga om en utbyggnad av redan befintliga hus, men det var inget som kunde spåras i de arkeologiska lämningarna. I bakgårdszonen lades en gårdsyta KG155 ut och i östra delen ett odlingslager KG153. En tomtgräns KG242 fanns i gränsen mot tomt 234. Till denna fas kunde även två avfallsgropar KG226 och KG227 samt en avfallsbinge KG147 knytas. Avfallsgroparna påträffades nedgrävda i gårdsytan, och avfallsbingen låg vägg i vägg med huset. En svårtolkad konstruktion som fanns mellan odlingsytan och gårdsytan var en träränna och tunna KG154. De tolkas ha med odlingen att göra, och möjligen ha fungerat som dränering/vattenavrinning i samband med odlingen. en av fasen bygger i stort på hus KG140, där fyndmaterialet av mynt och kritpipor i trägolvet pekar på en datering från 1670/80-talet och fram till 1730/40-talet. en av gårdsytan KG155 pekar mot , medan en keramikanalys av materialet i bingen och avfallsgroparna pekar mot 1700 resp talen. Fasens datering baseras vidare på bouppteckningarna 1710 och KG153 Odling Odlingslagret påträffades i tomtens NÖ del och tolkades i fält höra samman med gårdsyta KG155, träränna KG154 och hus KG140. Odlingslagret bestod av lucker humös sand, med ett blandat fyndinnehåll och var upp till 0,4 m tj. Det var svårt att se en tydlig övergång mot överliggande lager (KG146), medan den nedre kontaktytan var tydlig mot utjämningslager i KG220. Detta odlingslager var det första tydligt påvisade odlingslagret på tomten Odlingslager KG140 Hus Gruppen består av konstruktionsdelar till ett Ö V orienterat hus, samt fragmentariska rester av en spis i detsamma. I söder var huset förstört av en modern brunnsnedgrävning samt modern källargrund (KG205), och fortsatte troligen delvis utanför UO i NÖ. Huset låg centralt inom tomt 233, i mellanzonen. Detta hus var det äldsta som påträffades inom tomten. Byggnaden var uppförd på ett konstruktionslager bestående av ett 0,2 m tj, homogent humöst lager, ca 8,3x6,5 m st. Detta lager överlagrade delvis gårdsytan KG155.

17 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 17 Byggnaden var ca 8,30x6,60 m stor och begränsades i norr och väster av syllträ Träsyllarna hade ställvis förstärkts med hjälp sten och 21857, kalksten och natursten, som lagts i rad mot träet. Under träsyllen påträffades med jämna intervaller käkar av häst och kohorn. Dessa kan förmodligen betraktas som någon form av husoffer. I husets NV hörn påträffades tre stolphål 19228, ett större och två mindre. Huset hade tre tydliga rumsindelningar. Då samtliga störts av den recenta nedgrävningen (KG205) gick det inte att få någon uppfattning om deras egentliga storlek, med undantag för det NV rummet som var cirka 18 m 2 stort. I samtliga rum påträffades lagda stenläggningar 19176, samt 22876, vilka bestod av rundad natursten och kalksten. Stenläggningarna var omsorgsfullt lagda i konstruktionslager 25071, och 25083, bestående av sättsand. Ovan dessa stenar hade ett vad som tolkades som ett trägolv lagts ut. Vid undersökningen framträdde dessa endast som humösa färgningar, med ställvis små fragmentariska plankrester, tolkat som rester av trägolv och Det är osäkert huruvida man bör tolka detta som två olika faser av golv, eller om stenläggningarna lagts ut som underlag för plankgolvet. På golvet i det NV rummet påträffades en löst liggande träplanka Plankan överlagrades av det förmultnade trägolvet 18070, och en tänkbar tolkning är att den varit en regel för det ovanliggande golvet. I det NÖ rummet fanns spår efter en spis/ugn Denna vilade på en kraftig rustbädd bestående av stora kalkstensplattor samt en tvärgående planka. Av spisen/ugnen fanns det enbart fragmentariska rester kvar; en hög med kompakt kalkbruk och en svagt bågformad linje bestående av gult och rött tegel, kalksten samt lite kol och sot. Vägg i vägg med NÖ rummet dokumenterades en avfallsbinge KG147 som troligen var helt eller delvis samtida med det aktuella huset. Det förefaller inte som det har funnits någon ingång inifrån huset ut till avfallsbingen. Noterbart är att det inte fanns några uppenbara ingångar till huset. Förmodligen har dessa befunnit sig i de delar som förstörts av senare tiders bebyggelse och aktivitet Förmultnat trägolv Syllträ Stenläggning/golv Stenläggning/golv Stolphål Syllsten Syllsten Träplank Stenläggning/golv Spisrest Förmultnat trägolv Rustbädd sten/tegel/trä Konstruktionslager - sättsand Konstruktionslager - sättsand Konstruktionslager Konstruktionslager - sättsand

18 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 18, osteologi Kontext Typ Id Resultat trägolv Matavfall Kontext Typ Daterande fynd F-nr Trägolv mynt F Trägolv kritpipa F Trägolv kritpipa F4177 ca Trägolv Kritpipa F en av huset spänner teoretiskt mellan 1640-talet 1730-talet. Konstruktionen tolkas ske någon gång kring 1670/80-talet och brukning fram till 1710-talet, vilket i sin tur beror på tolkning av bouppteckningarna 1710 och En genomgång av keramikmaterialet i kontexterna och visade på en datering mellan ca KG147 Avfallsbinge Avfallsbingen låg vägg i vägg med huset KG140. Konstruktionen bestod av en trälåda bestående av tätt lagda plank med en stock i varje hörn som var cirka 1,4x1,3 m st och 0,5 m dj. Innhållet i lådan bestod av ett avfallslager 21916, omfattande enligt makroanalys såväl latrin som hushållsavfall. Latrinen tolkas som samtida och tillhörande huset i KG Avfallslager Träkonstruktion, osteologi Kontext Typ Id Resultat avfallslager Slakt- och matavfall Keramikanalys pekade mot tal. KG155 Gårdsyta Gruppen utgörs av gårdsyta på tomt 233 och tolkas höra samman med huset i KG140 (se nedan). Utjämningslager bestod av mörkbrun sand och träflis, var mycket kompakt och upp till 0,5 m tjockt. Bitvis innehöll lagret horisonter med mer träflis. Alldeles utanför huset upplevdes lagret som förhållandevis rent, dvs att det fanns en relativt sett liten mängd djurben. Vid undersökningen framgick att utjämningslagret inte var homogeniserat, utan

19 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 19 istället påtagligt heterogent med många små linser. Det fanns inga tydliga horisonter i lagret som skulle kunna indikera flera olika gårdsskeden. Det mest troliga var dock ändå att gårdsytan vid olika tillfällen disponerats om och nya massor påförts. Till gårdsytan KG155 kan knytas en tunna 21922, med bevarad botten i trä, belägen strax utanför husgrund samt en otolkad stock 23092, som påträffades precis utanför syllen (KG140) Botten av tunna Stock Utjämningslager Kontext typ Daterande fynd F-nr datering Utjämningslager Mynt F Utjämningslager kritpipa F KG242 Tomtgräns Samtida med gårdsytan KG155 fanns en rad med störhål 21932, i en 2,10 m l rad med N S riktning i tomtgränsen mellan tomt Ingående kontexter störhål KG226 Avfallsgrop Avfallsgrop inom gårdsytan KG155. Gropen var cirka 0,6 m i diameter. Ingår i keramikanalys. Ingående kontexter avfallsgrop

20 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 20 Keramikanalysen visade på 1 gryta, 1 fat. en av keramikmaterialet pekar mot ca KG227 Avfallsgrop Avfallsgrop 25100, vilken var cirka 1x1,4 m stor, fylld med avfall och tolkades som en del av aktiviteterna på gårdsytan. Ingående kontexter avfallsgrop Keramikanalysen påvisade 3-4 grytor och 2 fat. F4543, fat är troligen importerad. en av keramikmaterialet pekar mot ca en antyder att denna grop är äldre än gropen i KG226. KG154 Träränna och tunna Denna grupp utgörs av en konstruktion som bestod av en drygt 10 m l, N S orienterad träränna 23539, som eventuellt har fortsatt under den norra tomtgränsen. Rännan var uppbyggd av två sektioner noggrant urholkade trästockar. Där den andra sektionen tar vid vek rännan av något åt väster. Rännan låg mellan två olika ytor vilka tolkades representera en gårdsyta (25093, KG155) samt en uppodlad yta (25088, KG153). Rännans funktion var något oklar men en tänkbar tolkning är att den haft ett samband med dränering eller vattenavrinning i samband med odling. Där rännan slutade i söder fanns en laggad trätunna som placerats på ett sådant sätt att vatten (eller något annat?) kunnat rinna från rännan och rakt ner i tunnan. Tunnan var cirka 0,4 m i diameter och omkring 0,35 m djup Träkonstruktion, träränna Trätunna

21 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 21, osteologi Kontext Typ Id Resultat Trätunna Två kluvna kranier, slakt

22 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 22 Fas 233:4. Destruktion, 1710-talet Denna fas representeras av rasering KG151 av hus KG140, samt ett mäktigt utjämningslager KG146. Såväl raseringen som utjämningslagret har legat till grund för den nya bebyggelse som uppförs i påföljande fas. KG146 har dessutom nyttjats för både odling och som gårdsyta i det efterföljande skedet. en av ödeläggelsen bygger på bouppteckningarna 1710 och KG151 Destruktion, hus KG140 Gruppen består av ett raseringslager som låg inom begränsningen för hus KG140. Lagret bestod av kalkbruk och tegelkross och var cirka 0,2 0,3 m tj. Lagret var tydligt avgränsat och hade tydliga kontaktytor. Tillsammans med KG146 har lagret dessutom troligen utgjort grund för byggnaden KG raseringslager KG146 Utjämning/gårdsyta/odling Gruppen består av ett relativt mäktigt utjämningslager 20608, som låg över större delarna av bakgårdszonen inom tomt 233. Lagret hade ett humöst sandigt innehåll, med horisonter av sand och heterogent kaosartat innehåll. Lagret var cirka 0,4 m tj och såväl de undre som övre kontaktytorna var relativt tydliga. Tolkningen av lagret är att det ursprungligen lades ut som utjämning inför byggande av husen KG128 och KG139, och efterhand har man i de norra och östra delarna odlat lagret. Makroprover som analyserats från dessa delar visar på odling, bland annat via förekomst av fröer av palsternacka. I anslutning till huset KG139 påträffades en mängd fönsterglas, vilka hade karaktären av klipp och avfall Utjämningslager, brukat som gårdsyta respektive odling. Lagret överlagrades av ytterliggare ett mäktigt utjämningslager KG127, samt 128 och KG139. Under lagret fanns odlingslager KG153.

23 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 23, osteologi Kontext Typ Id Resultat Utjämningslager Enstaka mat och slaktavfall

24 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 24 Fas 233:5. Förnyelse, ny bebyggelse, 1710-talet 1750-talet Under denna fas sker ytterliggare omgestaltning av tomten, genom såväl ny bebyggelse som förnyelse av äldre bebyggelse. Den nya bebyggelsen representeras av den mindre verkstadsbyggnaden KG139 (glasmästeri?) samt troligen förnyelse av äldre bebyggelse genom en omfattande ombyggnation av KG140 till byggnad KG128. En ugn (KG164), som var sammanbyggd med syllen till huset KG128 påträffades också. Det i det förra skedet påförda utjämningslagret KG146 har i detta skede utnyttjats som gårdsyta och möjligen även del av kålgårdsodling. en av KG128 bygger på kritpipor och pekar mot 1700-talets första hälft. Bopuppteckningen 1719 tyder på förnyad bebyggelse. Skriftliga uppgifter omtalar glasmästare Jurgens från 1733, vilket skulle kunna kopplas samman med verkstadsbyggnaden KG139. En kritpipa i hus KG139 tyder på en brukning fram till åtminstone 1750-talet. KG128 Hus Gruppen består av en Ö V orienterad huslänga som låg centralt i mellanzonen inom tomt 233, ovan den äldre byggnaden KG140. Byggnaden var cirka 9 m l och 3,35 m br. I SÖ delen skars huset av en recent brunnsnedgrävning 8269 (KG250). Det var oklart om huset fortsatt ytterligare en bit österut, utanför undersökningsområdet. De kontexter som ingår i gruppen representeras av husets konstruktion och brukning. De inre delarna av huset vilade på ett konstruktionslager 17813, vilket bestod av brun humös sand, med mycket träflis och kvistar, ca 0,2 0,3 m tj. Huset begränsades i S och N av stensyll 17163, bestående av sammanhängande stensyll i norr och enstaka syllstenar i söder. I NÖ utgjorde stensyll begränsning. I de SÖ delarna var dock begränsningen otydligare, då det inte fanns någon stensyll bevarad, troligen på grund av ovan nämnda störning. I V begränsades huset av en träsyll De norra delarna av huset vilade på utjämningslagret i KG146 och de södra delarna på raseringslagret i KG151. Stensyllen var markant kraftigare än 17100, vilket möjligen kan tyda på att denna del burit upp ytterligare en våning. Ett mellanrum på cirka 1,5 m mellan de norra delarna av stensyll och tolkades i fält som en trolig ingång. Avfallslagret låg mellan stensyllen och stensyllen (KG139), och innehöll rikligt med hushållsavfall. Huset har haft två rum, ett östligt och ett västligt. Rummen delades av stensyllen 17413, som haft en underliggare i form av en fragmentariskt bevarad stock Det fanns en antydan till ytterligare en rumsindelning i det västra rummet, vilket påvisades av stensyll 16672, vilken bestod av något glest lagda stenar i Ö V riktning. I det västra rummet fanns rester av ett plankgolv i form av fragmentariskt bevarade plankor som låg omlott och som syntes i ett i övrigt humöst brunt golvlager 16828, ca 0,03 m tj och 3x3,45 m st. Plankorna var lagda upp emot underliggaren I den södra delen av rummet fanns antydningar till att golvet i något skede lagts om., där det ställvis fanns rester av ett lerlager med antydningar om plankor i N S riktning. Det är något oklart om även det östra rummet har haft plankgolv. Inom begränsningen för det östra rummet (dock söndergrävt i den södra och östra delen) påträffades ett 0,05 m tj och 4x3,5 m st, humöst, något sandigt lager som hade en kompakt yta. Detta tolkades som rester

25 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 25 av ett golv I detta fanns humösa träfärgningar som möjligen antyder att även detta rum haft plankgolv. I det östra rummet påträffades även fragmentariska rester av ett stenfundament 17463, vilket tolkades som en ugn eller spis. Strax öster om ugnen påträffades ett tunt brandlager 17501, cirka 0,02 m tj, med sot och kol, vilket tolkades tillhöra ugnen. Detta låg delvis upp emot stenfundamentet. I den norra delen av det östra rummet, strax innanför syllen 17100, påträffades en kraftigt stenskott stolphål Funktionen för detta stolphål var oklar, men det kan ha syftat till att bidra med förstärkning för syllen inifrån men också burit upp ytterligare en våning eller loftgång. Det var inte heller uteslutet att stolphålet ska sättas i samband med intilliggande stenläggning Denna relativt täta stenläggning bestod såväl av natursten som av kalksten, och dess funktion är mycket oklar. Möjligen har det varit ytterliggare en ingång till huset här, eller så har denna del av det östra rummet haft ett stenlagt golv. Ugnen (KG164) förefaller ligga utanför huset men var samtidigt hopbyggd med syll Denna bildade en utvidgning av huset och kan antyda att huset antingen haft ytterliggare en rumsdel norrut. Möjligen kan den stenlagda ytan ha något med denna konstruktion att göra. Byggnaden tolkas som ett bostadshus. Genom kritpipsfynden kan byggnaden dateras till 1720-talet. Något längre norrut på tomten fanns ytterligare ett hus KG139, som troligen var samtida med detta Träsyll Träsyll Stensyll Golvlager Stensyll Stensyll Avfallslager Stolphål Stensyll Stenfundament, ugn Brandlager Golvlager Stolphål Konstruktionslager Sten Stenläggning Över KG146,151 och under KG115, 126, 127. Samtidig med KG139, osteologi Kontext Typ Id Resultat Avfallslager Huvudsak matavfall, lite slaktavfall, kalvfoster Avfallslager

26 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid Konstruktionslager Kontext Typ Daterande fynd F-nr Avfallslager Kritpipa F Avfallslager Kritpipa F Avfallslager Kritpipa F Avfallslager Kritpipa F KG164 Ugn (del av hus KG128) Gruppen består av fragmentariska rester av en ugn, samt ett avsatt brukningslager i ugnen. Ugnen bestod av en inre klädnad av lera med stenar längs med kanterna. På denna fanns det ett brukningslager bestående av träkol, sand och lera. I lagret tillvaratogs bland annat ett par brännplattor från keramiktillverkning samt en liten minigryta av yngre rödgods. Ugnen verkade vara sammanbyggd med stensyll i KG128 (se ovan), vilket gör att man kan tolka dem som samtida och troligen sammanhörande. Eftersom det inte fanns större massor av brännplattor eller felbränd keramik finns det inget som talar för att det rör sig om en brännugn för keramik, det är mer troligt att brännplattorna sekundärt hamnat vid ugnen Ugn Lager, brukningslager KG139 Hus, verkstad, glasmästeri Gruppen utgörs av en byggnad som låg i de främre delarna av bakgårdszonen på tomt 233. De kontexter som ingår i gruppen representerar byggnadens konstruktion och brukning. De centrala delarna av huset var söndergrävda av ett förundersökningsschakt. Huset var ca 5x5 m (25 m 2 ) stort och begränsades av stensyll 15785, bestående av en sammanhängande stenrad i södra väggen och södra delen av östra väggen, och med enstaka syllstenar i norra väggen och norra delen av västra väggen. Syllstenarna var uppförda på ett kalkbrukslager 15754, vilket utgjort underlag och förstärkning till syllarna. Syllarna har uppförts på ett utjämningslager (KG146). Inne i byggnaden påträffades vad som tolkades vara två nivåer av golv. Den äldsta golvnivån

27 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid utgjordes av en mycket kompakt yta. Tyvärr saknas uppgifter kring beståndsdelar och tjocklek. Ovan detta låg ett konstruktionslager 17063, bestående av ett humöst ljusbrunt lager, cirka 0,05 m tj, vilket tolkats som ett konstruktionslager för ett ovanliggande trägolv Trägolvet var fragmentariskt bevarat, men spår av plank syntes, cirka 0,15 m br och 0,02 m tj. I byggnaden fanns inga spår efter spis eller ugn, varför huset inte tolkats om ett bostadshus. I kontexterna inom och även utanför huset påträffades däremot en anmärkningsvärt stor mängd små klipp av fönsterglas. I tomtägarlängderna kan man läsa att tomten år 1733 beboddes av glasmästare Jurgens, som alltså inte äger men nyttjar tomten. Ett rimligt antagande är att byggnaden utgjort verkstadslokal för densamme. en av konstruktionslager genom kritpipa till 1750-talet kan stämma väl överens med omläggningen av golvet. Byggnadens tillkomst skulle kunna försiktigtvis anges till 1730-talet Konstruktionslager, kalkbruk Syllsten Trä(plank)golv Konstruktionslager Golv Över KG151 (rasering) och KG146 (Utjämning och gårdsyta) och under KG127 (Gårdsyta). Samtida med KG128 (Hus), osteologi Kontext Typ Id Resultat Konstruktionslager I huvudsak matavfall och lite slaktavfall Konstruktionslager konstruktionslager Kontext Typ Daterande fynd F-nr Konstruktionslager mynt F Konstruktionslager kritpipa F

28 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 28 Fas 233:6. Destruktion, 1750/60-talet? Detta skede består av rasering KG126. Raseringen kommer från huset i KG128, men har troligen även delvis använts som grund för huset i efterföljande skede, KG115. KG126 Destruktion, KG128? Gruppen består av ett tämligen mäktigt raseringslager som påträffades under ett yngre hus (KG115). Lagret bestod av tegelkross, kalkbruk och träkol och var vitrödaktigt i färgen. Kontaktytorna var distinkta och lagret var cirka 0,4 0,5 m tj. I fält diskuterades huruvida lagret tillsammans med konstruktionslager i KG115 kan ha utgjort grund för det huset. I så fall representerar lagret såväl destruktion av KG128 och konstruktion av KG Raseringslager Över KG128 och under KG115

29 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 29 Fas 233:7. Förnyelse, 1750/60-tal 1800? Under senare delen av 1700-talet förnyades tomten igen. Detta manifesteras av påförandet av ett mäktigt utjämningslager KG127 som tolkats som gårdsyta till huset KG115 och tillhörande verkstad? KG157. en pekar åt lite olika håll. Utjämningslagret KG127, som kanske kan ha fungerat som gårdsyta samtida med huset KG115, omfattar kritpipor med datering som pekar mot talen, medan hus KG115 har daterande kritpipor i konstruktionslagret som pekar mot talet, samt ett mynt från Då dessa fynd påträffades i ett tertiärt lager kan man dock ana att de var redeponerade. en av brännplåtar i rivningen av huset KG115 kan kopplas samman med den skriftligt omtalade krukmakaren Sjöholms gesäll som bodde på tomten Däremot kan ugnen i hus KG115 möjligen istället kopplas samman med bagaren Fröling, och därmed indirekt datera fasen fram till åtminstone sekelskiftet KG127 Utjämning, gårdsyta? Gruppen utgörs av ett ganska mäktigt utjämningslager bestående av humös, något sandig jord med fläckvis förekomst av tegelkross, kalkbruk och lera. Tjockleken var ca 0,3 0,4 m. Lagret bredde ut sig över hela bakgårdszonen på tomt 233. Den östra syllstensraden till 1700-talshuset i KG115 låg ovan detta lager. Det gör det troligt att man kan tolka lagret som ett utjämningslager som lagts ut i området inför en nyetableringen på tomten (dvs inför uppförandet av KG115). Lagret överlagrade dessutom två äldre hus (KG128 och 139). Värt att notera var den stora mängden djurben som fanns i lagret, såväl slakt- som matavfall och generellt sett stora benstycken. Detta tyder på att lagret inte odlats eller trampats. Det var svårt att se något ordentligt lagerskilje mot underliggande lager. Det som skiljde dem åt var att den höga frekvensen djurben avtog och att underliggande lager föreföll var mer kompakt, sannolikt trampat. Tolkningen av lagret är något osäker. Sannolikt har lagret även fungerat som gårdsyta samtida med hus KG utjämningslager, osteologi Kontext Typ Id Resultat Utjämningslager Matavfall, avfall som redeponerats som fyllning Kontext Typ Daterande fynd F-nr Utjämningslager Kritpipa F Utjämningslager Kritpipa F Utjämningslager Kritpipa F

30 Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid Utjämningslager Kritpipa F KG115 Hus Byggnaden var belägen på tomtens mellanzon och var orienterad i N S riktning. Gruppen består av kontexter från byggnadens konstruktion och brukning. Husets totala storlek uppgick till ca 9,50x3 m, och bestod av minst två rum. Huset har genomgått åtminstone en ombyggnadsfas, i form av en omläggning och höjning av golvnivån. Om huset haft fler rum söderut, mot Norra Långgatan, gick ej att fastställa, pga störning i tomtens södra del. De äldsta kontexterna i gruppen utgörs av två konstruktionslager och Konstruktionslager bestod av tjock gul sand, 0,2 0,3 m tj, och har tolkats som utjämnande sand inför uppbyggnad av nya syllar och golv i husets södra del. Konstruktionslager bestod av tämligen homogen siltig lera och var cirka 0,3 m tj. För båda lagren gäller att deras begränsning följde syllarna inom byggnaden. Byggnadens begränsningar utgjordes av stensyllarna 8305 samt Stolphål 12972, som låg i den norra förlängningen av stensyllen 8305, tolkades i fält ingå i syllen. Huset bestod av två rum. Det södra rummet begränsades av stensyll 8305 och bestod av N S lagda flathuggna kalkstenar, ca 2,80 m l, samt en Ö V orienterad syllstensrad med natursten, ca 3,80 m l, vilka bildade en inre rumsindelning med en yta på ca 7,5 m 2. Uppbyggnaden av detta rum såg ut som följer: Över sanden har ytterliggare ett konstruktionslager påförts, vilket bestod av grå sandig silt med en del småsten och tegelkross, samt rikligt med träflis. Detta tolkades utgöra en del i själva anläggandet av golvet, möjligen i syfte att skapa ett jämnare och stabilare underlag för golvet, tjockleken varierade mellan 0,05 och 0,15 m. På konstruktionslagret låg ett antal kalkstenar 17562, vilkas funktion är något oklar. Däröver påträffades ett konstruktionslager i form av sättsand. På detta vilade stengolvet 8400, vilket var cirka 2,50x1,66 m stort och bestod av tätt lagda rundade stenar. I rummets NV del fanns inget stengolv. Stengolvet begränsades dock av större stenar med godsida mot norr, vilket tyder på att stengolvet fanns i södra, men inte i norra delen. Under sättsanden hittades i norra delen ett lager (?) 17278, bestående av ett brunt humöst jord med otydliga begränsningar som skulle kunna tolkas som rester av ett multnat trägolv (relationen mellan dessa två kontexter var otydlig, det kan även vara så att sättsanden och stenarna i det södra rummet är samtida med det multnade trägolvet). Detta lager vilade på raseringslager bestående av sand, grus och mindre stenar. Denna tolkning är dock inte gjord i fält, varför den är tämligen osäker. Det norra rummet begränsades av syllstensraderna 2446 och bestod av olika stenarter; flathuggna, tvärställda kalkstenar samt natursten. Mellan stenarna fanns bitvis inkilade tegelstenar och tegelkross. Det var framförallt den västra långväggen som var bevarad medan den östra tyvärr var mycket fragmentarisk och förstörd. Möjligen kunde man ana en ingång i den östra långväggen, vilket dock var osäkert. Detta rum var cirka 18 m 2 stort. I rummets norra del påträffades två golvnivåer: underst fanns ett konstruktionslager bestående av sättsand varefter man lagt ut ett tätt stengolv Vid något tillfälle täcktes stengolvet över av ett konstruktionslager 10810, i form av ett kalkbrukslager, och ovan detta uppfördes ett nytt stengolv Detta nya stengolv var endast fragmentariskt bevarat och täckte inte hela det äldre golvet. Stengolvet bestod av relativt stora, flathuggna kalkstenar. Som fyllning 9896 mellan stenarna låg kalkbruk, tegelkross och småsten. Gemensamt för de båda