Presentation vid GR, 25/ Studier om introduktionsprogrammen (med medel från Vetenskapsrådet, Skolverket och VGR)

Transkript

1 Presentation vid GR, 25/ Studier om introduktionsprogrammen (med medel från Vetenskapsrådet, Skolverket och VGR) Ingrid Henning Loeb Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet

2 Lite historisk bakgrund, några nedslag DN 17/ Individuella programmet (IV) lyftes fram som det svenska skolväsendets egentligen allra mest misslyckade insats. Fp motion 2005/06:fp1351 Kom igen Sverige: Gymnasieskolans individuella program måste skrotas och resurserna istället flyttas till grundskolan. Jan Björklund i Ekot : Fem introduktionsprogram inrättas

3 VR-studien (2009-vt 2014): Organisering och pedagogik i en handfull lärmiljöer som pekats ut som framgångsrika. Studera reformen GY 11 inifrån genom att följa dessa miljöer. Urvalskriterier: - gott rykte bland andra aktörer - fina elevutvärderingar - låga avbrottssiffror (betygsresultat är ett problematiskt framgångsmått) Skolverksstudien (ht 2014) Graden av individanpassning i yrkesintroduktion. Fallstudier av olika modeller av yrkesintroduktion. 12 kommuner, kommunala skolor och friskolor. Urvalskriterier, - geografisk spridning - olika kommuntyper - olika modeller vid kommunal huvudman och friskolor -

4 Metoder Olika etnografiska metoder och en enkätstudie till kommuner (n 16) om organiseringen av de fem introduktionsprogrammen och om den ekonomiska fördelningen till dessa. Januari april 2014: 164 arbetsdagar fältstudier på plats. Klassrumsobservationer, deltagit i lärares planeringsmöten och skuggat (Czarniawska 2005) lärare under och efter lektionstid. Formella intervjuer med skolledare, lärare, elevhälsoteam och elever, informella samtal med personal och elever. Deltagande observation i olika nätverk där personalen ingår. Praktikplatsbesök med lärare och träffat elever, arbetsgivare och handledare Varit med när elever tillsammans med SYV eller coach träffat arbetsförmedlare. Följt med elever från en lärmiljö under en veckas utbytesresa till Bulgarien. Andra metoder for att skugga verksamheter: e-post, Facebook, spela in undervisningspass med (hjälp av mp3-spelare) vid tillfällen då vi själva inte närvarat.

5 Teoretiska utgångspunkter Teorier om organisering vidareutvecklat ur nyinstitutionell teori och översättningssociologi. (ex: Czarniawska 2005) Organisering = kollektiva handlingar som kopplas till andra kollektiva handlingar, och på så sätt skapas och återskapas handlingsnät och institutionella ordningar. Organisering är en ständigt pågående process som innefattar stabiliseringsprocesser och förändringsprocesser. Man måste studera organisering (och inte organisation), och ingenting är färdigorganiserat (Czarniawska, 2005, s. 27) John Deweys utbildningsteori (Dewey 1916/1999) om växande (growth) som utbildningens mål att den pedagogiska processen inte har ett mål bortom sig själv utan att den är sitt eget mål att mål och medel är intimt sammanflätade i situationer, i aktiviteter: Ett mål måste kunna översättas till en metod som samverkar med elevernas aktiviteter. Det måste klargöra vilken miljö som behövs för att frigöra och organisera deras förmågor

6 Introduktions program Preparand Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Vilka elever? Fullföljt åk 9 utan att ha uppnått behörighet till ett nat. program Obehörga till nat. Program, med krav på visst antal godkända betyg och i vissa ämnen Obehöriga till nat. program Obehöriga till nat. program Obehöriga till nat. program, nyanlända Kommunens skyldighet Ska erbjuda Kan erbjuda Ska erbjuda Ska erbjuda Ska erbjuda Huvudsakligt innehåll Grundskoleämnen som krävs för behörighet till nationellt program Grundskoleämnen som krävs för behörighet till yrkesprogram och kurser från yrkesprogrammet, APL Kurser från yrkesprogram, annan yrkesutbildning, APL/praktik Grundskoleämnen, gyämnen, andra insatser Sv/SVA, grundskoleämnen, gykurser Syftar till Studier på nat. program Studier på yrkesprogram Etablering på arbetsmarknaden eller studier på yrkesprogram Fortsatt utbildning, yrkesintro, etablering på arbetsmarknad en Studier på nat. program, på annat introduktionsprogram, annan utbildning Utformning För enskild elev. Flera elever kan ha samma innehåll. För grupp, innehåll fastlagt i förväg. För enskild elev eller för grupp. För enskild elev. Flera elever kan ha samma innehåll. För enskild elev. Flera elever kan ha samma innehåll. Ur Skolverkets stödmaterial Introduktionsprogram (2011)

7 Enkätstudie i 16 kommuner jan 2013 hur elever fördelas Kommun Preparand Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språk introduktion Procentuell fördelning

8 Hur resurser fördelas till de fem programmen Kommun A: Högst pris Lägst pris Ind alternativ Språkintrod Yrkesintrod Progr ind val Preparand 21% 38% 16% 14% 11% Kommun B: Språkintrod Yrkesintrod Ind alternativ Progr ind val Preparand 38% 4% 42% 15% 1% Kommun C: Yrkesintrod Språkintrod Ind alternativ Progr ind val Preparand 18% 27% 35% 19% 1% Kommun D: Ind alternativ Språkintrod Preparand Yrkesintrod Progr ind val 27% 19% 12% 18% 24% Kommun E: Yrkesintrod 13% Preparand 23% Ind alternativ 27% Språkintrod 25% Progr ind val 12% Kommun A-E. Rangordning av program i intern prissättning samt andel elever på respektive program. Fördelning i 5 av de 16 kommunerna.

9 Exempel, Läsåret 2014/15 Individuellt alternativ --- Preparandutbildning --- Yrkesintroduktion Källa: skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-per-gymnasieprogram

10 Paradoxer i lokal organisering Att erbjuda tydliga studievägar och samtidigt tolka de vida ramarna för varje program (ett vagt framskrivet innehåll för de olika programmen) Att organisera elever, klasser och ämnen till en fungerande verksamhet som baseras på de individiuella studieplanerna och också möter studenternas individuella behov. Skillnader i medelstilldelning är viktigt då elever oftast inte kan välja något annat än det som står till buds i kommunen. Olikheterna kan vara stora. I en kommun kan Yrkesintroduktion vara en dyr utbildning, där truckkortsutbildning kan ingå, eller utbildning till grävmaskinist. I grannkommunen finns inga ekonomiska medel för sådana alternativ. Slutsatser: ett fragmentiserat utbildningssystem för obehöriga elever.

11 Yrkesintroduktion som exempel på lokala skillnader Det billigaste eller det dyraste introduktionsprogrammet? Avgränsning? En individuell studiegång delvis integrerad i ett av gymnasieskolans yrkesprogram? En individuell lärlingsliknande studiegång med branschintyg? Gruppbaserat undervisning i grundskolans sv-eng-ma och ytterligare något introducerande yrkesämne? Arbetsfostran i fokus? Utveckling av yrkeskunnande i fokus? Bedömningsunderlag som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden? (jfr Skollagen 17 kap, 2 )

12 Tre modeller för yrkesintroduktion Skola Elever i ImYrk (IM) Sökbart Integrerat IMYrk I hög grad praktik-/ APL-förlagt Egen klass År Ca poäng i yrkesämnen 1 40 (250) X X 1 (2-3) Ca (82) X (1) 2-3 Branschintyg 3 36 (210) X (1) Ca (96) X (92) X X (60) X (60) X X X (24) X X 1 (2) (200) X X (110) X X (784) X X 1-2 (3-4) (50) X X X (95) X X X

13 Exempel från Yrkesintroduktion Utvecklingen av generella förmågor och färdigheter Utveckling av specifika yrkeskunskaper -kommunikativa förmågor -sociala förmågor, -våga fråga när man är osäker på hur man ska göra med ett moment, -våga ta initiativ, -lära sig planera, -öka sin uthållighet, -komma i tid - Tillgång till yrkeslärare? - Tillgång till lokaler? - Möjlighet till dubbelbemanning? - Tillgång till praktikplatser?

14 Bemanning i studieverkstad: oftast riktat mot lärandet i grundskoleämnena och de gymnasiegemensamma kurserna eller bemannat med specialpedagog eller elevassistenter med specifika modersmål eller specifik satsning på stöd i matematik. Men! några skolor bemannar med lärare i samtliga ämnen, även yrkeslärare. De här killarna från Afghanistan och Syrien är oerhört motiverade och disciplinerade. De kommer varje pass när jag är bemannad i [studieverkstan]. Då har de med sig böckerna och vi går igenom yrkesord som de vill fråga om. Vi pratar om orden, jag ger exempel på hur och när de kan användas. Om vi har tid går vi också ibland igenom lite av det som kommer på teorilektionerna framöver. Det är verkligen jättebra och vi har mycket trevligt. Jag är bemannad fredagar mellan halv två och tre och de missar ytterst sällan ett pass