Behandlingsriktlinjer SLAS

Transkript

1 sriktlinjer De olika avsnitten har bearbetats av representanter för alla landsting/regioner. amtliga avsnitt har gemensamt diskuterats och godkänts som nationella riktlinjer. behandlingsriktlinjer ida 1

2 Förord sriktlinjerna har utarbetats av nätverket las (veriges medicinskt ledningsansvariga ambulansläkare i samverkan) publicerades för första gången på Flisas hemsida i oktober 2002 och har därefter reviderats i omgångar. Bedömningarna benämnes rehospitalt Bedömt Tillstånd (BT) vilket är ambulanssjukvårdens arbetsdiagnos. Endast tillstånd som kan bedömas prehospitalt får en egen rubrik och därmed också specifika behandlingsriktlinjer. De enskilda avsnitten inleds med en inventering av Orsaker. Dessa får inte ses som de enda tänkbara orsakerna utan måste ses som de vanligast förekommande, utan att utesluta andra som kan förekomma i olika områden av vårt avlånga land. trukturen i varje BT följer så långt det är möjligt ett idag vedertaget arbetssätt. För patienter med medicinska tillstånd innebär detta att riktlinjerna följer den enhetlighet som anges i M (dvanced Medical ife upport) det är dock inget krav på denna utbildning för att kunna använda metodiken. För patienter som drabbats av olyckor följer handläggningen den som anges i HT (rehospital Trauma ife upport). För att göra sriktlinjerna lätthanterliga och lättanvända finns beskrivningar av det basala omhändertagandet för såväl den medicinska patienten i avsnittet rehospital undersökning och behandling, som för den olycksdrabbade i avsnittet Trauma allmänt. Vi har valt att tänka att barn definieras som personer vilka inte har en grovt uppskattad vuxen fysiologi. sriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och en utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande. De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte anspråk på att vara heltäckande för alla de sjukdomar och skador som sjuksköterskan i ambulans kan komma i kontakt med. Ytterligare BT kommer att läggas till fortlöpande. Varje BT avslutas med rubriken för att påminna om speciella förhållanden som inte ska glömmas bort. Nya och förändrade behandlingar i enlighet med best practice kommer successivt att uppdatera behandlingsriktlinjerna. okala terapitraditioner gör att avvikelser kan förekomma inom den egna organisationen. ngivna läkemedel får anses som exempel. Vi tar gärna emot kommentarer till behandlingsriktlinjerna via respektive ambulansöverläkare. sriktlinjerna är tänkta att revideras fortlöpande vid behov. tockholm För Thomas Blomberg, ordförande las är ett av flera nätverk inom Föreningen för svensk ambulanssjukvård, Flisa. Flisa är en ideell organisation, fackligt och politiskt obunden, och består av verksamhetschefer, medicinskt ledningsansvariga och utbildningsansvariga från veriges samtliga sjukvårdsregioner/landsting. behandlingsriktlinjer ida 2

3 rehospital undersökning och behandling vuxen Inledning X01 För att snabbt och säkert kunna bedöma vilka åtgärder eller behandlingar en patients tillstånd kräver ska man tillägna sig en undersökningsrutin som alltid följs. egen säkerhet, inklusive smittrisk. Bedöm tidigt om assistans är befogat. ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. Då du närmar dig patienten, försök bilda dig ett allmänt intryck av patient och plats, trauma/icke trauma? nabb bedömning av medvetandegrad enligt VU, därefter: Initial bedömning och åtgärder Bedömning uftväg (irway) Fri Ofri snarkande gurglande stridor Blockerad främmande kropp B ndning (Breathing) Ingen andning ndningsfrekvens (uppskatta) ndningsdjup symmetriska bröstkorgsrörelser aturation ndningsljud bilateralt nsträngd andning hjälpmuskulatur näsvingespel interkostala indragningar Cyanos C - Cirkulation (Circulation) Yttre blödning uls frekvens (uppskatta) kvalitet/lokalisation regelbundenhet Hud färg torr/fuktig varm/kall D Neurologi (Disability) Medvetandegrad upiller (ERR) Motorik märta E Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning Omedelbara åtgärder tabilisera halsrygg vid misstanke om trauma äkerställ fri luftväg käklyft svalgtub/näskantarell rensugning åtgärder främmande kropp, ex. Heimlich manöver Vid apné överväg hjärtstopp Oxygen ssisterad andning Överväg larynxmask/intubation på patient med upphävda svalgreflexer. Ev nåldekompression av tensions(övertrycks)pneumothorax enl lokal rutin toppa yttre blödningar lanläge Överväg vätsketerapi äkerställ normoventilation Behandla cirkulationssvikt Undvik nedkylning behandlingsriktlinjer ida 3

4 rehospital undersökning och behandling vuxen X01 Beslut tabil, potentiellt instabil / instabil, kritisk Behandla på plats/omedelbar avtransport ekundärbedömning ekundär bedömning påbörjas när livshotande tillstånd åtgärdats under initial bedömning. Gå systematiskt igenom patientens sjukhistoria enligt följande mall: (igns and symptoms) Huvudsakliga besvär. O (Onset) Debut när och hur (rovocation/alliation) Vad förvärrar/lindrar Q (Quality) Besvärets karaktär R (Radiation/Region) Utstrålning/lokalisation (everity) vårighetsgrad (V/NR) T (Time) Tid/Varaktighet (llergies) äkemedel/födoämnen M (Medication) Medicinering. Har läkemedlen tagits. (ast medical history) Tidigare sjukdomar. Graviditet. Blodsmitta. (ast oral intake). Ätit/druckit. Vad/när. Elimination E (Events preceding illness) Vad föregick insjuknandet Undersökning Helkroppsundersökning Medvetslös patient atient som ej kan kommunicera Övriga patienter Vid smärta Undersök noggrant huvud tå. Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten Med ledning av anamnesen lltid smärtskattning Basal undersökning Följande vitalparametrar skall alltid undersökas och dokumenteras: uftväg Fri/Ofri B ndning ndningsfrekvens (F). ndningsljud. aturation utan och med oxygen. C Cirkulation ulsfrekvens (F). Rytm. ulskvalitet. Blodtryck systoliskt (BT) och diastoliskt (DBT). D Vakenhet Medvetandegrad R-85/GC/VU -glukos Kontrolleras och dokumenteras på alla medvetandepåverkade patienter samt på övriga patienter enligt specifikt BT. Temperatur* * Enligt lokala rutiner behandlingsriktlinjer ida 4

5 rehospital undersökning och behandling vuxen X01 Basal behandling Utvärdera och dokumentera effekten. uftväg B ndning I första hand basala åtgärder, i andra hand larynxmask eller intubation enl. lokal riktlinje ssistera andningen vid hypoventilation (utmattning, hyperkapné etc.) Oxygen ges med grimma/mask vid po2 <95%. Vid otillräcklig effekt eller omätbart po2 ge oxygen l/min på reservoarmask. För KO (02B), trauma (T01-15) och inhalation skadliga ämnen (05) se riktlinje. C Cirkulation D Vakenhet Temperatur* Vid hypotension: Bolus Ringer-cetat ges i snabb takt tills BT>90 mm Hg Utvärdera effekten. BT>100 mm Hg vid medvetandesänkt patient. Medvetandegrad R-85/GC/VU Vid instabil patient, med påverkade vitalparametrar snabb avtransport inom 10 minuter till sjukhus och behandla under färd. Venväg vid förväntat behov av intravenöst läkemedel eller vätska Infusion Ringer-cetat 500 ml vid BT <90 mm Hg. Kan upprepas 4 gånger. Vid symtomgivande bradykardi, ge inj. atropin 0,5 mg/ml, 1 ml iv. kapa lugn och ro, skydda patienten mot avkylning och trycksår. Känns patienten het överväg avklädning/kylning. märtlindra vid V 4. Enl. avsnitt märtbehandling, allmänt. Vid illamående/kräkning överväg antiemetika. Täck öppna sår. toppa blödning i första hand direkt tryck. Mål för basal behandling Fri luftväg ndningsfrekvens (F) 10 20/min och EtCO2 ca 5 ka. aturation (sat) 94 % ulsfrekvens (F) /min ystoliskt blodtryck (BT) 90 mm Hg och vaken patient. Medvetandesänkt patient BT>100mm Hg. V 3 Övervakning B C D Vitalparametrar/-status Dokumenteras minst två gånger under uppdraget. Vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. Vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter). behandlingsriktlinjer ida 5

6 märtbehandling allmänt vuxen X02 Orsak ostoperativ Tumörsjukdom ångvarigt smärttillstånd Trauma Initial bedömning BCDE märta Central bröstsmärta, se C01 Huvudvärk, se M07 Buksmärta, se B01 Ryggsmärta, ej trauma, se Ö04 tensmärta, se B06 O Q R T Hur smärtan började. lötsligt/smygande/i samband med aktivitet. Vad som lindrar/förvärrar. Effekt av läkemedel. Tryckande, pulserande, brännande, stickande, skärande, ömmande mm. okalisation, utstrålning. V/NR (0-10). Förändrad intensitet. När smärtan började(datum, klockslag). Konstant/intermittent. Duration. M E /NID Opiater, NID, paracetamol, antiepileptika/tricykliska mot smärta. Dos-tidpunkt. Trauma. lkohol/droger. Diabetes. ångvarig smärta. Nyligen opererad. Tumörsjukdom. Migrän. Vattenkastningssvårigheter. vföringsvanor. Illamående/kräkning. ptit. Trauma. Infektion. Med ledning av anamnesen. Inspektion (rodnad, svullnad). alpation/provocerbarhet. Neurologiska bortfall. Indikationer för behandling: V/NR 4. T/Inf aracetamol, 1 g, po/iv ges som grundsmärtlindring om tid finns. Inj Morfin, 2,5 mg, iv ges intermittent med 5 minuters intervall tills patienten har V/NR 3. vbryt tidigare vid tecken på överdosering (slöhet, förvirring, andningsfrekvens <10). Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar. Vid behov av doser över 20 mg kontaktas läkare. Vid procedursmärta(ex reponering/ förflyttning) eller som komplement till ovanstående behandling enligt lokal rutin! Ketamin 10 mg/ml, 0,025 ml/kg, iv (0,25 mg/kg). Kan upprepas om patienten är kontaktbar. Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar. Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 1,0 1,25 1,5 1,75 2,0 2,25 2,5 behandlingsriktlinjer ida 6

7 märtbehandling allmänt vuxen X02 Esketamin 5 mg/ml, 0,04 ml/kg, iv (0,20 mg/kg). Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar. Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 1,6 2,0 2,4 2,8 3,2 3,6 4,0 ustgas/oxygen 50/50 enligt lokal riktlinje. äkemedel för nasal administrering. Titreras Esketamin 25 mg/ml, 0,02 ml/kg, intranasalt (0,5 mg/kg). Kan upprepas med halv dos efter 15 minuter. Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Fentanyl 50 µg/ml, 1,5-2 ml, intranasalt. Volymen fördelas i näsborrarna. Kan upprepas med halv dos efter 15 minuter. ufentanil 50 µg/ml, 0,01ml/kg, intranasalt (0,5 µg/kg). Kan upprepas med halv dos efter 15 minuter. Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 pecifik övervakning Medvetandegrad och andningsfrekvens. Upprepa och dokumentera V/NR-skattning. Naloxon är antidot vid opiatöverdosering. behandlingsriktlinjer ida 7

8 ndning vuxen Version ida 01 llergi/nafylaxi stma B KO Epiglottit Främmande kropp Inhalation av farliga ämnen ndningsbesvär övrigt behandlingsriktlinjer ida 8

9 llergi/nafylaxi vuxen 01 Orsak äkemedel (/NID, cv) Ormbett Naturgummilatex Födoämnen(ex. jordnöt, nötter) Röntgenkontrastmedel Opioider Bi- /getingstick Initial bedömning BCDE Hud Mun och svalg Ögon och näsa Mage/tarm uftvägar Hjärta-kärl llmänna symtom Klåda. Flush. Urtikaria. ngioödem. Klåda. vullnad. väljningsbesvär. Ögonrodnad eller rinit med klåda. Nästäppa. Nysningar. Buksmärta. Kräkningar/diarré. Urin/faecesavgång. Heshet. källhosta. Obstruktivitet. Hypoxi. Cyanos. ndningsstopp. Hypotoni. Takykardi. Bradykardi. rytmi. Hjärtstopp. Trötthet. Rastlöshet. Oro. vimningskänsla. Katastrofkänsla. Förvirring. Medvetslöshet. O Q R T okalisation. Utbredning. Generell reaktion. vårighetsgrad: llergisk reaktion med/utan anafylaxi. nabb symtomutveckling - större risk för svår reaktion. M E Känd astma. Misstänkt utlösande orsak. Urtikaria. vullnad mun/svalg. Generella ödem. llergisk reaktion utan anafylaxi (lokal reaktion) Enbart urtikaria, ögonrodnad med klåda, rinit med klåda, nästäppa, nysningar eller gastrointestinala symtom utan respiratorisk och/eller kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan. nafylaxi Är en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från mer än ett organsystem och är potentiellt livshotande (symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs). behandlingsriktlinjer ida 9

10 llergi/nafylaxi vuxen 01 llergisk reaktion utan anafylaxi T. desloratadin 2,5 mg, 2 st po. T. betametason 0,5 mg, 10 tabl, po. öses i vatten. nafylaxi Inj. adrenalin 1 mg/ml, 0,3-0,5 ml im. Detta upprepas var 5:e minut vid behov. Inf. Ringer-cetat iv, i snabb takt. Inj. betametason 4mg/ml,, 2ml iv. T. desloratadin 2,5 mg, 4 st po (när patienten kan medverka). Vid utebliven effekt av upprepade intramuskulära adrenalininjektioner och cirkulatorisk kollaps med medvetandepåverkan ges: Inj. adrenalin 0,1 mg/ml, 1-3 ml iv. Ges långsamt (1 ml/minut) med EKG-övervakning! Kan upprepas efter 2-5 min. pecifik övervakning Rytmövervakning drenalin intramuskulärt ges på liberal indikation vid misstänkt anafylaxi. drenalin är ett mycket potent läkemedel och kan medföra stora risker när det ges intravenöst. Hastig uppresning av patient med anafylaxi kan leda till livshotande blodtrycksfall lla patienter med anafylaxi K transporteras till sjukhus för observation. Detta gäller även patienter som erhållit adrenalin före ambulansens ankomst. behandlingsriktlinjer ida 10

11 stma vuxen 02 Orsak pontan försämring av grundsjukdom Underbehandling Inhalation av skadliga ämnen 05 uftvägsinfektion nafylaktisk reaktion 01 Initial bedömning BCDE Dyspné. amtalsdyspné. at vill sitta upp. Ökad hosta/slemproduktion. Förlängt expirium. ipande/väsande andning. Försvagade eller avsaknad av andningsljud. O Q R T lötslig debut eller gradvis försämring. ittande kroppsställning. Utandning mot delvis slutna läppar. ufthunger. M E ågående infektion. Försök bedöma allvarlighetsgraden, t ex används accessoriska andningsmuskler. EF (före och efter behandling) om möjligt. OB! ilent chest (tyst astma) är ett mycket allvarligt tillstånd. Inh. salbutamol 2 mg/ml, 2,5 ml. Kan upprepas en gång efter min Inh. ipratropium 0,25 mg/ml, 2 ml. Kan upprepas en gång efter min alternativt kombinationspreparat enligt lokala direktiv T. betametason 0,5 mg, 8 st lösta i vatten, po, alt. inj. betametason 4 mg/ml, 1 ml iv. Till de patienter som ej orkar inhalera överväg: Inj terbutalin 0,5 mg/ml, 0,5-1 ml sc. Vid terapisvikt kan C-behandling övervägas. behandlingsriktlinjer ida 11

12 stma vuxen 02 Om patienten har svårt att inhalera och bedömt livshotande tillstånd Inj. adrenalin 0,1 mg/ml, 1-3 ml iv. Får ej ges till vaken patient. Ges långsamt (1 ml/minut) med EKG-övervakning! Kan upprepas efter 2-5 min. Inj. adrenalin 1 mg/ml, 0,3-0,5 ml im, om patient saknar VK. Kan upprepas. Överväg vätskebehandling. pecifik övervakning Rytmövervakning Mål för behandling: aturation 94-98% och symptomfrihet. Undvik sederande läkemedel. Vid utebliven effekt- överväg förstärkningsresurs, enligt lokal rutin. tatus asthmaticus är en akut exacerbation av astma som inte svarar på sedvanlig bronkdilaterande behandling. behandlingsriktlinjer ida 12

13 KO vuxen 02B Orsak pontan försämring av grundsjukdom Underbehandling uftvägsinfektion Nedsatt compliance ( medicinslarv ) Initial bedömning BCDE Dyspné. amtalsdyspné. at vill sitta. Ökad hosta/slemproduktion. Upphostningar. Förlängt expirium. ipande/väsande andning. Försvagade eller avsaknad av andningsljud. O Q R T lötslig debut. Gradvis försämring av grundsjukdom. ittande kroppsställning. Utandning mot delvis slutna läppar. M E Tagit läkemedel. Effekt. Oxygen i hemmet. ågående infektion. Duration. Basal, EF (före och efter behandling). EKG Bedöm allvarlighetsgraden, t ex används accessoriska andningsmuskler. Vid otillräcklig saturation ges extra oxygen för att nå målvärde. Kontrollera saturation minst var 10:e minut. Observera risken för medvetandesänkning (CO2-retention). cceptera saturation 88-92% eller patientens habituella saturation om denna är känd. Inh. salbutamol 2 mg/ml, 2,5 ml. Kan upprepas en gång efter minuter. Inh. ipratropium 0,25 mg/ml, 2 ml. Kan upprepas en gång efter minuter. lternativt inh. Combivent enligt lokala direktiv. T. betametason 0,5 mg, 8 st. lösta i vatten po. alt. inj. betametason 4 mg/ml, 1 ml iv. behandlingsriktlinjer ida 13

14 KO vuxen 02B Överväg Inj. furosemid 10 mg/ml, 2 ml iv om BT 90 mm Hg. Vid terapisvikt kan C-behandling övervägas. Överväg vätsketerapi. Om patienten har svårt att inhalera och bedömt livshotande tillstånd: Inj terbutalin 0,5 mg/ml, 0,5-1 ml sc. Inj. adrenalin 0,1 mg/ml, 0,3-0,5 ml iv. Får ej ges till vaken patient. Kan upprepas varje minut till totalt 2,5 ml. Inj. adrenalin 1 mg/ml, 0,3 ml im, om patient saknar VK.Kan upprepas. pecifik övervakning Rytmövervakning Undvik sederande läkemedel. Om utebliven effekt - överväg förstärkningsresurs, enligt lokal rutin. Hypertoni, hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom är vanligt hos KO-patienter. behandlingsriktlinjer ida 14

15 Epiglottit vuxen 03 Orsak Infektion Initial bedömning BCDE Tilltagande sväljningssvårigheter. Grötigt tal. Feber. Halsont. Inspiratorisk stridor. Dregling. Vägrar ligga ned. O Q R T Halsont med successiv utveckling av andningsbesvär. Vill sitta upprätt, framåtlutad vullnad i hals försvårar tal, sväljning och andning. okaliserat till halsen. kut tilltagande besvär. M E Visuell inspektion av svalg. toppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm! ungauskultation: Inspiratorisk stridor. Oxygen flödas framför ansiktet. Inj. betametason 4 mg/ml, 2 ml iv. Transportera sittande på bår. pecifik övervakning Rytmövervakning nabb avtransport till sjukhus. Förvarna/tillkalla högre medicinsk kompetens, enligt lokal rutin. behandlingsriktlinjer ida 15

16 Främmande kropp vuxen 04 Orsak Matbit Tandprotes Initial bedömning BCDE Hosta. tridor. ndningsstopp. Medvetslöshet. O Q R T lötsligt insättande stridor eller hosta. Ofta i samband med måltid. Kan ej tala/skrika. ndningsstopp ägesberoende. M E Tidigare stroke. valgpares. Inspektion i svalg. Hostförmåga. Hudfärg: Cyanos Följ HR-rådets Vuxen-HR. Delvis luftvägsstopp (kan andas, hosta, tala) Uppmana patienten att fortsätta hosta. Ge oxygen utan att störa patienten. Transportera patienten i självvalt läge, oftast sittande. Totalt luftvägsstopp (vaken patient) Ge upp till 5 ryggslag. Ge upp till 5 buktryck (med patienten framåtlutad). Upprepa ovanstående Totalt luftvägsstopp (medvetslös patient) Öppna och titta i munnen. Försök att försiktigt avlägsna främmande föremål. Undvik att trycka ned föremålet ytterligare i luftvägen. Ev. hjälpmedel: laryngoskop och Magills tång. Om du ej kan avlägsna den främmande kroppen tarta HR. Öppna och titta i munnen innan nya inblåsningar. Följ riktlinjer för -HR. behandlingsriktlinjer ida 16

17 Främmande kropp vuxen 04 pecifik övervakning Rytmövervakning Förvarna sjukhuset tidigt, anestesi- och ÖNH-läkare. Tillkalla högre medicinsk kompetens tidigt, enligt lokal rutin. behandlingsriktlinjer ida 17

18 Inhalation av farliga ämnen vuxen 05 Orsak Brandrök (CO, cyanid, intoxikationer, termisk skada) CBRNE-händelser Initial bedömning BCDE äkert område aneringsbehov Händelse i slutet rum (brand) ndningssvårigheter. Hosta. Heshet. tridor. alivering. ymtom från ögon. Bröstsmärta. Medvetandepåverkan. Huvudvärk. Cyanos. Kramper. ungödem. Blodhosta. O Q R T Exponering för vilket ämne. Exponeringstid. M E Mun och svalg: ot i näsa och mun. lltid oxygen, liter på reservoarmask oavsett saturation. (po2 kan visa falskt högt värde vid CO-förgiftning). Vid hosta/luftvägssymtom Inhalation salbutamol 2 mg/ml, 5 ml. Ge därefter Inhalation budesonid (ulmicort Turbuhaler ) 400 µg/dos, 10 doser. Efter varje dos hålls andan 10 sek, några normala andetag och därefter en ny dos. behandlingsriktlinjer ida 18

19 Inhalation av farliga ämnen vuxen 05 Vid cirkulations- eller medvetandepåverkan, där misstanke om brandrök/cyanid finns Förstahandsalternativ: Inf. hydroxokobalamin (Cyanokit ) 25 mg/ml 100 ml x 2 iv. ndrahandsalternativ: Inj. natriumtiosulfat 150 mg/ml 100 ml iv under 5-10 min. Om natriumtiosulfat givits utan effekt eller patienten försämras, ge Cyanokit så snart detta är tillgängligt (men aldrig samtidigt). Vid illamående Inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml iv. Vid misstänkt lungödem C-behandling. pecifik övervakning Rytmövervakning pco mätning om möjligt. äkerheten. Vid behov kontakt med räddningsledare eller giftinformationscentralen för information om risker. Brytpunkt. Vindriktning. Behov av sanering innan transport. Termisk skada kan ge ödem i de övre luftvägarna med andningshinder och inspiratorisk stridor som följd. Ödemet kan komma snabbt eller efter några timmars latens. Vid risk för hotad luftväg larma ut anestesiresurs enligt lokal plan. Medtag om möjligt från produktinformation vid kemikalieolyckor. behandlingsriktlinjer ida 19

20 ndningspåverkan övrigt vuxen 99 Orsak nnan icke specificerad andningspåverkan ex. nemi pontanpneumothorax ungemboli Tumör Infektion anikångest spiration Neuromuskulär sjukdom leurit Initial bedömning BCDE Hosta. Blodiga upphostningar. Feber. Oro. Ångest. Cyanos. väljsvårighet O Q R T ägesberoende. ufthunger. Thoraxsmärta. M E -piller. Tumörsjukdom. Graviditet. Rökare. Etyl. Droger. Hjärtsjukdom. Neuromuskulär sjukdom. stma/ko. DVT Trauma. Kronisk sjukdom. Infektion. Immobilisering EKG pecifik övervakning Rytmövervakning behandlingsriktlinjer ida 20

21 Cirkulation Version ida C01 Hjärtstopp C02 Central bröstsmärta C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt/lungödem (vänsterkammarsvikt) C05 epsis C06 Dehydrering C07 Cirkulatorisk svikt/övrigt behandlingsriktlinjer ida 21

22 Hjärtstopp vuxen C01 Orsak Hjärtinfrakt Hjärtarytmi Hypoxi ungemboli Hypotermi Hypovolemi Hjärttamponad Tryckpenumothorax Grav elektrolytrubbning Förgiftning Initial bedömning BCDE konstatera hjärtstopp Om misstänkt Traumatiskt hjärtstopp, se rubrik nedan Undvik fördröjning av HR Medvetslös. ulslös. Ingen eller agonal andning. O Q R T Hur. Bevittnat. HR påbörjad. å exakt som möjligt M E Graviditet. Tidigare hjärt-/kärlsjukdomar. Förgiftning. Trauma. Hypotermi. Enligt HR-algoritm. Koppla defibrillator snarast. behandlingsriktlinjer ida 22

23 Hjärtstopp vuxen C01 Fri luftväg i första hand via mask alternativt larynxmask. -HR vuxen se schema. Inj. amiodarone 50 mg/ml, 6 ml (300 mg) iv eller io. Ev. spädning enl lokal rutin. atient i sen graviditet, med hypotermi eller med intoxikation ska omedelbart transporteras med pågående HR. För drunkningspatient, se behandlingsriktlinje Drunkningstillbud. För avbrytande av HR se lokal algoritm. För dödförklaring samt transport av avliden, se lokal rutin. Hjärtstopp hos patient med ICD -HR enligt gängse rutin Magnet för deaktiviering av ICD ska användas om ICD defibrillerar på vaken patient eller där HR avslutats. pparat för mekanisk hjärtkompression Kan användas främst vid transport. Minimera avbrottstid när utrustningen appliceras. ROC specifik behandling ssistera andningen vid behov. Eftersträva normoventilation med EtCO2 ca 5 Kpa. Vid BT < 90 mm Hg, ge Ringer-acetat enligt basalbehandling. Undvik aktiv uppvärmning. änd EKG om möjligt. Förvarna sjukhus. pecifik övervakning Rytmövervakning kriv alltid hjärtstoppsjournal oavsett om hjärtstoppet behandlats framgångsrikt av annan innan ambulanssjukvården anlände. Tänk även på att hjärtstopp som inträffar under pågående vård som defibrilleras framgångsrikt ska dokumenteras på samma sätt. behandlingsriktlinjer ida 23

24 Traumatiskt hjärtstopp Reversibla orsaker Hypovolemi Tensionspneumothorax rimär bedömning Hypoxi Hjärttamponad BCDE Medvetslös patient som saknar eller har onormal andning samt ingen palpabel carotispuls. ekundär bedömning M E äkerhet och skadehändelse/-mekanism/-kinematik Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen medicinskt hjärtstopp, hypoglykemi, stroke, epilepsi mm. Tidpunkt då livstecken sågs senast. Koppla defibrillator och kontrollera EKG-rytm (E eller asystoli är vanligast). eta och känn efter skador. Eventuellt ventrikelflimmer defibrilleras en gång, överväg medicinskt hjärtstopp. Följ algoritm traumatiskt hjärtstopp. av hypovolemi, tensionspneumothorax och hypoxi prioriteras före bröstkompressioner, men görs om möjligt samtidigt. UC får användas. toppa yttre blödning. kapa fri luftväg och påbörja ventilation med maximal syrgaskoncentration. Utför bilateral nåldekompression med TK. Transport mot närmsta sjukhus påbörjas så snabbt som möjligt med pågående HR. Inf. Ringer-cetat ml med övertryck. Reponera eventuella femurfrakturer Halsryggen stabiliseras vid behov om möjligt. pecifik övervakning EKG Överväg EtCO2 åbörja transport så snart som möjligt och överväg att göra åtgärderna ovan under färd. Hjärttamponad kan åtgärdas på sjukhuset. Vid beslut om fortsatt användning av UC på sjukhuset följer ambulanspersonalen med patienten och sköter UC. Man kan avstå från behandling vid tillfällen där det inte funnits livstecken de senaste 15 minuterna och vid skador som uppenbart är oförenliga med liv. När reversibla orsaker åtgärdats och asystoli kvarstår efter 15 minuter kan HR avslutas. behandlingsriktlinjer ida 24

25 behandlingsriktlinjer ida 25

26 Central bröstsmärta (CB) vuxen C02 Orsak kut koronart syndrom ortaaneurysm/-dissektion leuritsmärta (pleurit, lungemboli) eri-/myokardit Muskuloskeletal smärta Hög buksmärta (esofagit, gastrit, perforation, cholecystit, pankreatit) Initial bedömning BCDE Oro, kallsvett, illamående, lokalisation O Q R T kut nsträngning förvärrar. Effekt av nitroglycerin. Brännande/tryckande. Rivande/slitande. ndningskorrelerad. rmar. Hals. Käke. Buk. Rygg. >15 min. M E Hjärt-, blodtrycks-, antikoagulantia, potensläkemedel. Mag/tarm-, hjärt-, lungsjukdom. EKG (sänd), pulsar och BT i båda armarna. behandlingsriktlinjer ida 26

27 Central bröstsmärta (CB) vuxen C02 koronart syndrom Oxygen vid behov. Mål för saturation 94% enligt riktlinje prehospital undersökning och behandling X01. T mg po, vid misstänkt om akut koronart syndrom. Hjärtläge vid BT 90 mm Hg. pray nitroglycerin 0,4 mg/dos, 1 dos under eller på tungan, vid BT 90. Kan upprepas vid fortsatt smärta och BT 90 alternativt ges T. glyceryltrinitrat (uscard ) 2,5 mg, 1 st buccalt om smärta kvarstår efter två doser spray nitroglycerin. Kan upprepas efter 15 min om smärtan kvarstår. Vid smärta NR/V 4, inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml iv, (BT 90). Upprepas till smärtfrihet, max 20 ml. Vid illamående inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml iv. Vid symtomgivande bradykardi (puls 45 i kombination med BT 85), ge inj atropin 0,5 mg/ml, 1 ml iv. Kan upprepas en gång. Vid takykardi och/eller fortsatt smärta (NR/V 4), kontakta läkare för ev ordination av inj metoprolol 1 mg/ml, 5 ml med 1-2 ml/min iv. (syst BT 100, puls 60). Max 15 ml. BT<90, försiktig vätskesubstitution, ge bolusdoser Ringer-cetat 250 ml och utvärdera. Vid beslut om CI ges efter läkarordination: Inj Heparin. Övriga trombocythämmande medel enl. lokal rutin pecifik övervakning 12-avlednings EKG Normalt EKG utesluter inte hjärtinfarkt. Om TEMI patient - snabbast möjliga avtransport. Endast nödvändiga/livräddande åtgärder på plats. behandlingsriktlinjer ida 27

28 Hjärtarytmi vuxen C03 Orsak kut koronart syndrom Takyarytmi (VT, FF, VT m fl.) Bradyarytmi (V-block, sinusbradykardi) Intoxikation Hjärtkontusion Initial bedömning BCDE Hjärtklappning. Central bröstsmärta(cb). Yrsel. Illamående. ndnöd. Oro/obehag. Blekhet. ynkope. Trauma. O Q R T nsträngningsutlöst. Droger. Förändring över tid bättre/sämre. M E Hjärtläkemedel. äkemedel mot thyroideasjukdom. Hjärtsjukdom. Tidigare arytmibesvär. köldkörtelsjukdom. acemaker. lkohol. Kaffe. Nikotin. Droger. EKG. Halsvener (stas). ungor (rassel). uls (deficit). Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45/min i kombination med BT < 85 mm Hg), ge atropin 0,5 mg/ml, 1 ml iv. Kan upprepas en gång. Vid symtomgivande takykardi, sänd EKG och kontakta läkare för eventuell ordination av metoprolol 1 mg/ml, 1-2 ml/min iv. Vid alla symtomgivande arytmier, sänd EKG och kontakta läkare. pecifik övervakning 12-avlednings EKG - behandlingsriktlinjer ida 28

29 Hjärtsvikt/lungödem (VK-svikt) vuxen C04 Orsak Försämring av kronisk hjärtsvikt Kardiomyopati Takyarytmi (VT, FF, VT m fl) Bradyarytmi (V-block, sinusbradykardi) Klaffsjukdom Intoxikation Hjärtkontusion Initial bedömning BCDE Hjärtsvikt i vila med samtidig CB = livshot. ndnöd i vila = allvarligt symtom. ndnöd. CB. Hjärtklappning. Oro/obehag. Blek. Kallsvett. Illamående. ynkope. O Q R T kut. Försämring av kronisk svikt. nsträngningsutlöst. kut försämrad prestationsförmåga. Cerebral påverkan. ungödem. Förändring över tid. M E Blodtrycks-, koagulations- hjärtläkemedel. Diuretika, läkemedel mot sköldkörtelsjukdom. Hjärtsjukdom. Hjärtoperation. acemaker. ung-, njur-, cancer-, trombossjukdom. lkohol. Droger. EKG. ungor (rassel). uls (deficit). behandlingsriktlinjer ida 29

30 Hjärtsvikt/lungödem (VK-svikt) vuxen C04 Hjärtläge. Om försämring och lågt BT (BT bör vara 90 mm Hg) lägg patienten åter i planläge. pray nitroglycerin 0,4 mg/dos, 1 dos under eller på tungan, kan upprepas vid fortsatt smärta och BT 90 mm Hg. Oxygen 8 10 l på mask snarast följd av C vid förhöjd andningsfrekvens och basala rassel. C behandling bör ske utan avbrott. Om andningsbesvären kvarstår efter ovan angiven behandling, ge furosemid 40 mg/ml, 0,5 ml iv., om BT 90 mm Hg). Vid BT < 90 mm Hg, ge försiktig vätskesubstitution. Ge bolusdoser Ringer-acetat 250 ml och utvärdera effekten. Vid kvarstående oro eller andnöd, överväg morfin 1 mg/ml, 1-2 ml iv. om BT 90 m Hg. Kan upprepas en gång. Vid symtomgivande bradykardi (puls 45/min i kombination med BT 85 mm Hg), ge inj atropin 0,5 mg/ml, 1 ml iv. Kan upprepas en gång. Vid symtomgivande takykardi sänd EKG och kontakta läkare för ev ordination av inj metoprolol 1 mg/ml, 5 ml med 1-2 ml/min iv. Vid illamående, ge ondansetron 2 mg/ml iv. Vid övriga symtomgivande arytmier, sänd EKG och kontakta läkare. Om bröstsmärta kvarstår efter två doser spray nitroglycerin kan glyceryltrinitrat (uscard ) 2,5 mg, 1 tabl. ges buccalt. Kan upprepas efter 15 min om smärtan kvarstår. Vid misstanke om akut koronart syndrom, se Central bröstsmärta. pecifik övervakning 12-avlednings EKG - behandlingsriktlinjer ida 30

31 epsis vuxen C05 Orsak Infektioner med systempåverkan Initial bedömning BCDE O Q R T M E Förvirring, andningspåverkan, F>20. Feber/ undertemp/svängande feber. Frusen/frossa. Utslag. ntibiotika ntibiotika. Kortison. ndra immunosuppressiva. Cytostatika Diabetes. Cancer. Nyligen opererad. år/bett. KD. nnan infart. jukhusvistelse nnan lindrig infektion (ÖI, UVI). Infektioner hos närstående. Utlandsvistelse. Tänk B (BT, F, at.) regeln. -glukos om mental påverkan. Grovneurologi. Nackstelhet. änd EKG vid misstanke om hjärtpåverkan. Helkroppsundersökning inspektera hudkostymen (petekier, erysipelas). Katetrar urin/iv. år, abscesser. Om laktat kan mätas, gör detta om avtransport ej fördröjs. Tidig vätskebehandling, Ringer-cetat 1000 ml. Om BT < 90 mm HG, ge 1000 ml Ringer- cetat på 30 min. Vid BT > 70 mm Hg, ge 1000 ml snabbast möjligt. Kan upprepas. Vid hypotension hos patient med kortisonbehandling ges kortison enligt riktlinje binjurebarkssvikt Ö01 pecifik övervakning Rytmövervakning Vid misstanke om sepsis prioritera avtransport och förvarna mottagande sjukhus. behandlingsriktlinjer ida 31

32 Dehydrering vuxen C06 Orsak Diarré. Kräkning. rofus svettning (långvarig feber). Fysisk ansträngning. Diuretikabehandling. Initial bedömning BCDE Diabetes mellitus. Diabetes insipidus. ågt vätskeintag. Oro. Blek. Kallsvett. Diarré. Kräkning. Yrsel. vimning. Förvirring. Törst. åg diures. vaghet. Feber. O Q R T Ökar vid ansträngning. Minskar i liggande M Hjärt- kärlläkemedel. ntidiabetika. ntibiotika. Mag/tarm-, hjärt-, infektion-, eller diabetessjukdom. Vätskeintag. Urinproduktion. E Fysisk anträngning. Omgivningstemperatur. -glukos. Kontrollera hudturgor samt slemhinnor. Tidig vätskebehandling, Ringer-cetat 1000 ml. Om BT < 90 mm HG, ge 1000 ml Ringer- cetat på 30 min. Vid BT > 70 mm Hg, ge 1000 ml snabbast möjligt. Kan upprepas. pecifik övervakning - Äldre personer är särskilt känsliga i samband med värmebölja. behandlingsriktlinjer ida 32

33 Cirkulatorisk svikt/övrigt vuxen C99 Orsak Kardiell Hjärtinfarkt rytmier eri-/myokardit Klaffel/ Klaffruptur Hjärttamponad Hjärtkontusion, trauma Icke kardiell ungemboli Hypovolemi nafylaxi Brännskada epsis pinal skada Binjurebarkssvikt Initial bedömning BCDE ktuella hjärtbesvär. märta/ångest. Känd binjurebarksvikt. O Q R T Oro. Ångest. M E Tidigare hjärtbesvär. Infektion. Trauma. EKG. ulsar och BT i båda armarna. vullnad/smärta i underben. Höjd fotända/chockläge. Bedöm behov av Inf Ringer-acetat iv., max 2000 ml. Iakttag stor försiktighet vid kardiell orsak. Vid smärta ge inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml iv. Försiktighet vid BT<90 mm Hg och vid hypovolemi. Upprepa till smärtlindring, max 20 ml. Vid illamående ge inj. ondansetron 2 mg/ml, 2,0 ml iv. Vid symptomgivande bradykardi inj. atropin 0,5 mg/ml, 1,0 ml iv. Kan upprepas en gång. pecifik övervakning 12-avlednings EKG - behandlingsriktlinjer ida 33

34 Medvetandepåverkan vuxen Version ida M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 troke M07 Huvudvärk M08 yncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan övrigt, ej trauma behandlingsriktlinjer ida 34

35 Generell kramp med medvetandepåverkan vuxen M01 Orsak Epilepsi (känd) troke M06 Hypoglykemi M03 Intoxikation M04 Hypoxi Infektion M05 Initial bedömning BCDE Obs! ivshot om långvariga/upprepade kramper (>30 min). lkoholmissbruk M04 kalltrauma T12 Tumör Eklampsi B03 sykiatriska symtom Ö03 O Q R T Urin-/Faecesavgång. Tungbett. Feber. löhet. Oro. gitation. När kramperna började. Duration av hypoglykemi. M E Epilepsi. Diabetes. Nylig dosändring? ntikoagulantia. Trauma. lkohol/droger. Diabetes. Epilepsi. Tidigare kramper. Vad föregick kramperna- aura/ trauma/ infektion/feber. -glukos. Med ledning av anamnesen. Grovneurologi. Hudkostym. Nackstelhet. epsis ( ) (kan ej kommunicera/medvetslös = helkroppsundersökning) Förhindra ytterligare skador till följd av kramperna. Krampbehandling (OB ordningen im/in/iv enligt lokal rutin) Inj. Midazolam 5 mg/ml > 40 kg: 2 ml, im i stor muskelgrupp. Kan upprepas en gång kg eller > 60 år: 1 ml, im i stor muskelgrupp. Kan upprepas en gång. alternativt Inj. Midazolam 5 mg/ml, 2ml, intranasalt, fördelat lika i näsborrarna. alternativt Inj Midazolam 1 mg/ml, 0,2 ml/kg iv, max 10 mg. Vid terapisvikt efter max dos: Kontakta läkare. behandlingsriktlinjer ida 35

36 Generell kramp med medvetandepåverkan vuxen M01 pecifik övervakning Rytmövervakning Beakta behandling av annan bakomliggande orsak till kramper (hypoglykemi, hypoxi, skalltrauma etc.). behandlingsriktlinjer ida 36

37 Hyperglykemi vuxen M02 Orsak Nydebuterad diabetes Initial bedömning BCDE Insulinbrist/ tekniskt fel på insulinpump Infektion, framförallt hos diabetiker Törst. tora urinmängder. Trötthet. Yrsel. Hyperventilation. Buksmärtor. Kräkning/diarré. Medvetandepåverkan. Kramper. O Q R T Utvecklas över timmar/dagar/veckor. M Insulin. erorala antidiabetika. Nylig dosändring. Tidigare hyperglykemi. Diabetes. ankreatit. lkohol. Intag av dryck/föda tidpunkt kvantitet. E Infektionstecken. -glukos (i regel >15 mmol/l). cetondoft. Tecken på dehydrering. Insulinpump. åbörja rehydrering med Inf. Ringer-cetat 500 ml bolus, iv. Kan upprepas 4 ggr. pecifik övervakning Överväg rytmövervakning kall alltid transporteras till vårdinrättning. behandlingsriktlinjer ida 37

38 Hypoglykemi vuxen M03 Orsak Oftast lågt intag av föda i förhållande till insulindos. Initial bedömning BCDE Insulinom(ovanligt) Blek hud. Kallsvettig. Hungerkänslor. Förvirring. Oro. ggressivitet. Medvetandesänkning. Kramper. O Q R T lötslig insjuknande. M E Insulin, -dos. erorala antidiabetika. Diabetes. lkohol. Tidigare hypoglykemi. Födointag. Vad föregick insjuknandet. Fysisk ansträngning. -glukos (i regel <3 mmol/l). Insulinpump. Vaken patient eroral kolhydrattillförsel(dextrosol, flytande glykos o dylikt) enligt lokal rutin Medvetslös/ej samarbetsvillig patient enligt lokal rutin Inj. glukos 300 mg/ml, 10 ml iv. Kan upprepas tills patienten vaknar. Max 100 ml. alternativt Inf. glukos 100mg/ml iv/io. Ges tills patienten vaknar. Riktvärde: 3 ml/kg. Om venväg ej kunnat etableras Inj. glukagon1 mg/ml, 1 ml im eller sc. atient som vaknat efter behandling men ej vill/kan ta något per os enligt lokal rutin Inf. glukos 50 mg/ml, iv/io. alternativt Inf. glukos 100 mg/ml, iv/io. Infusionstakten regleras efter medvetandegrad och/eller -glukosvärde. behandlingsriktlinjer ida 38

39 Hypoglykemi vuxen M03 pecifik övervakning Rytmövervakning Upprepa -glukosmätning Mål för behandling är ett -glukos>5 mmol/l samt att patient bör kunna äta och dricka. Om patienten ej vaknar som förväntat överväg annan orsak till medvetandesänkningen(tänk MID). Fortsatt handläggning enligt lokal rutin Exempel Insulinbehandlad diabetiker (typ 1) Vaken, klar patient kan få kvarstanna i hemmet när det är lämpligt, om patienten så vill, har adekvat tillsyn och kunnat äta. (gäller ej barn eller gravida, förutom efter läkarkontakt). Om patienten lämnas kvar i hemmet skall med patientens medgivande dennes ordinarie diabetessköterska/ vårdcentral meddelas per brev (ambulansjournalkopia). Tablettbehandlad diabetiker (typ 2) kall transporteras av ambulans till vårdinrättning. Observera att vissa patienter har kombinationsbehandling (tabletter samt insulin) och skall medfölja behandlingsriktlinjer ida 39

40 Intoxikation vuxen M04 Orsak Intag av eller exponering för potentiellt skadliga ämnen. Initial bedömning BCDE Vid exposition för kolmonoxid och cyanid. 05 åverkan av vitala funktioner i varierande grad.ndningsbesvär. Hudskador. Kräkningar. Buksmärta. rytmier. Cirkulationspåverkan. Medvetandepåverkan. Kramper. O Q R T Urakut till långsamt insättande symtom. Misstänkt orsak/ämne. Mängd. dministreringssätt: förtärts/ injicerats/ inhalerats. Obetydliga till uttalade besvär När och var inträffade intoxikationen. ymtomutveckling M E sykofarmaka. nalgetika Känt missbruk. sykiatrisk sjukdom Kräkts(tablettrester etc.) Vad föregick intoxikationen. Exposition i slutet utrymme Inspektion av hud och slemhinnor. EKG. Vaken patient som intagit frätande ämnen eller petroleumprodukter Ge snarast fetthaltig dryck (mjölk/grädde/matolja). Framkalla EJ kräkning. Vaken patient som intagit övriga ämnen Kolsuspension 150 mg/ml, 150 ml po. Vid misstanke om opioidförgiftning Inj. naloxon 0,4 mg/ml, 0,25 1,0 ml iv/im/in. Enl lokal rutin. Dosen kan upprepas vb. Max 4 ml. Beakta kort halveringstid. träva efter spontanandning (F 10/min). pecifik övervakning Rytmövervakning Egen säkerhet! po2-falskt högt vid CO-förgiftning. Medtag läkemedelsförpackningar. behandlingsriktlinjer ida 40

41 Intoxikation vuxen M04 Vanliga iakttagelser och symtom vid intoxikationer ndning: Minskad Ökad ungödem Cirkulation: Takykardi Bradykardi Hypertension Hypotension CN: Kramper Coma Hallucinationer Huvudvärk Tremor upiller: må tora Hud: Klåda Torr, hettande vettningar ukt: Bittermandel Vitlök ceton Mun: alivutsöndring Torr mun Opioider, alkohol, kolmonoxid, amfetamin, metanol, cyanid Kolmonoxid, bensinprodukter lkohol, amfetamin,, kokain Digitalis, svamp, opioider, cyanid mfetamin, nikotin ugnande läkemedel, glykol mfetamin, kokain, kolmonoxid, bensinprodukter GHB/GB, kolmonoxid, cyanid, alkohol, lugnande läkemedel D, svamp, organiska lösningsmedel Kolmonoxid, alkohol, antabus mfetamin, kolmonoxid Opioider mfetamin, D, kolmonoxid Växtsafter, borsyra Växtsafter, muskotnöt mfetamin,, svamp Cyanid rsenik Metanol, isopropanol,, arsenik, kvicksilver mfetamin, opioider Mag-tarm: lla kända besvär kan ospecifikt förekomma vid förgiftningar. Giftinformationscentralen: jukvården når GIC direkt på telefonnummer eller eller via O alarm. behandlingsriktlinjer ida 41

42 Meningit vuxen M05 Orsak Infektion i hjärnhinnor orsakad av bakterier eller virus. Initial bedömning BCDE Håglöshet. Trötthet. Irritabilitet. ggressivitet. ersonlighetsförändring. Huvudvärk. juskänslighet. märta i buk/arm/ben. Illamående/kräkning. Feber/frossa/undertemp. etekier. Fokalneurologiska symtom. Medvetandepåverkan. Kramper. O Q R T Ofta akut debut (timmar till enstaka dygn) Försämring. Mörkt rum. lanläge. Ofta global huvudvärk M E ntibiotika ågående/avslutad antibiotikakur. Immunosuppression ex kortison, cytostatika, antireumatika. Diabetes. Cancer. Immunbristsjukdom. plenektomerad. Missbruk. Främmande material i CN ex likvorshunt. Bakteriell infektion (sinuit, otit, UVI, tand-, pneumoni). Virusinfektion (ÖI). Fästingbett. kalltrauma. Utomlandsvistelse. -glukos. etekier. Grovneurologi. Nackstelhet(behöver inte finnas). Fokalneurologiska symtom. juskänslighet. (kan ej kommunicera/medvetslös = helkroppsundersökning) Inf. Ringer-cetat ges vid behov för att nå BT 100 mmhg. Vid tecken på inklämning (sänkt medvetandegrad och nytillkommen pupilldilatation) Hyperventilera, ca 20 andetag/ min. träva efter EtCO2 på 4 ka. Vid generella kramper se M01 Vid sepsis se C05 pecifik övervakning Rytmövervakning ivshotande vid medvetandepåverkan eller snabb progress. ivshotande vid medvetandepåverkan, petekier eller snabb progress. Förvarna akutmottagningen. Undvik hyperventilation vid andningsunderstöd vid avsaknad av tecken på inklämning. Vid terapisvikt/tecken på inklämning begär assistans av högre medicinsk kompetens enl lokal rutin. behandlingsriktlinjer ida 42

43 troke vuxen M06 Orsak Infarkt eller blödning orsakat av hjärtkärlsjukdom ex. hypertoni, förmaksflimmer, aneurysm, karotisstenos. Initial bedömning BCDE Känselbortfall/domning. Förlamning ofta ensidig (ansikte, arm/ben). Tal-, syn- och/eller sväljningssvårigheter. Balansstörning. Onormala ögonrörelser. Medvetandepåverkan. Huvudvärk och illamående- tänk subarachnoidalblödning. O Q R T kut påkomna neurologiska bortfall. Urakut svår huvudvärk. Obetydliga till uttalade symtom. Eventuellt total regress (TI). Exakt tid för symtomdebut. När patienten senast var symtomfri. M E ntihypertensiva. ntikoagulantia. ntidiabetika. Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Välinställd antikoagulans. Funktionsförmåga före insjuknande. Kramper. Förmaksflimmer. -glukos. KUT-test (nsikte, Kroppsdel, Uttal, Tid). Fördjupad neurologisk undersökning med ledning av anamnesen. Enligt lokal riktlinje/vårdprogram Vid tecken på inklämning (sänkt medvetandegrad och nytillkommen pupilldilatation) Hyperventilera, ca 20 andetag/ min. träva efter EtCO2 på 4 ka. Vid generella kramper se M01 pecifik övervakning Rytmövervakning Mål för behandling BT 100. Enligt lokal riktlinje/vårdprogram för ex trombolys, Rädda hjärnan, patientstyrning. behandlingsriktlinjer ida 43

44 Huvudvärk vuxen M07 Orsak Intrakraniell process(tumör, abscess, blödning/emboli). M06 Temporalisarterit Hypertoni Meningit M05 Intoxikation 05, M04 Initial bedömning BCDE Kärlutlöst (Migrän, Horton) äkemedelsutlöst pänningshuvudvärk reeklampsi B03 kalltrauma T12 Illamående/kräkning. Dimsyn. Dubbelseende. jus/ljudkänslighet. Infektionssymtom. O Q R T Urakut eller tilltagande över timmar. Förvärras i liggande. Dov, skarp, molande, pulserande. Fokal/global. Förändring. M E Nitroglycerin. ntihypertensiva. Migränläkemedel. ntikoagulantia. Diabetes. en graviditet. Migrän/Horton. tress. Infektion. kalltrauma. -glukos. KUT-test (nsikte, Kroppsdel, Uttal, Tid). Infektionstecken. etekier. Nackstelhet. juskänslighet. Ögonmotorik. alpationsömhet tinningar. märtlindring T./upp/Inf. paracetamol, 1 g. Inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml iv. Kan upprepas. Vid behov av doser över 20 mg kontaktas läkare. Obs! ärskild försiktighet med opioider vid misstanke på intrakraniell tryckstegring (blödning, tumör, abscess). pecifik övervakning Överväg rytmövervakning Urakut svår huvudvärk, misstänk subarachnoidalblödning! Huvudvärk med feber, nackstelhet och/eller andra infektionstecken misstänk meningit. behandlingsriktlinjer ida 44

45 yncope kortvarig medvetslöshet sek vuxen M08 Orsak Kardiell (arytmi) C03 Neurocirkulatorisk (vasovagal, smärta, psykogen) Initial bedömning BCDE Övergående medvetandeförlust. Ortostatisk (läkemedel, dehydrering, värme, långvarigt stående) O Q R T lötsligt. Förkänning (hjärtklappning/bradykardi, illamående, kallsvettighet, yrsel) ymtom vid plötslig lägesförändring. Normaliseras vid liggande. mnesi. Duration. ymtom gått i fullständig regress. M E Kärlvidgande. ntihypertensiva. Diuretika. sykofarmaka. Nyinsatta läkemedel. tress. Trauma. Hjärtkärlsjukdom. märta. Infektion. -glukos. Neurologisk undersökning. EKG vid påverkade vitalparametrar och/eller misstanke om kardiell orsak. ekundära skador till följd av syncopen. Vid BT<90 Inf. Ringer-cetat, 500 ml bolus, iv. Kan upprepas 4 ggr. Vid symtomgivande bradykardi Inj. atropin 0,5 mg/ml, 1 ml i v. pecifik övervakning Rytmövervakning Beakta särskilt kardiell orsak och nyinsatta läkemedel. Var frikostig med att sända EKG för bedömning. behandlingsriktlinjer ida 45

46 Medvetandepåverkan, ej trauma vuxen M99 Orsak nnan icke specificerad medvetandepåverkan. Omfattar ej följande orsaker: Generell kramp med medvetandepåverkan M01 Hyperglykemi M02 Hypoglykemi M03 Intoxikation M04 Meningit M05 troke M06 Huvudvärk M07 yncope/kortvarig medvetslöshet M08 epsis C05 Hjärtarytmi C03 Initial bedömning BCDE O Q. R T M E -glukos. EKG. Vid tecken på inklämning (sänkt medvetandegrad och nytillkommen pupilldilatation) Hyperventilera, ca 20 andetag/ min. träva efter EtCO2 på 4 ka. Vid generella kramper se M01 pecifik övervakning Rytmövervakning Dokumentera den troliga orsaken till medvetandepåverkan. behandlingsriktlinjer ida 46

47 kut buk & Obstetrik Version ida B01 Buksmärta B02 Förlossning B03 Graviditetskomplikation B04 Illamående/kräkning B05 Mag-/tarm blödning B06 tensmärta behandlingsriktlinjer ida 47

48 Buksmärta vuxen B01 Orsak ppendicit Cholecystit Ileus ortaaneurysm/-dissektion Njur-/ gallsten (se B06) Trauma epsis (se C05) Initial bedömning Hjärtinfarkt (se C02) neumoni Extrauterin graviditet (se B03) ankreatit Urinretention orfyri BCDE Vid kritiskt sjuk patient med påverkade vitalparametrar snabb avtransport inom 10 min och behandla under färd! Illamående. Kräkning. Diarré. Förstoppning. vföring: blod (rött, svart)/ avfärgad. okalisation av besvär. O Q R T lötsligt. mygande. Förvärras/ lindras av rörelse, kroppsläge, böjda ben. Kontinuerlig smärta. Intervallsmärta. märtkaraktär. märtvandring M E NID/. Förändrad medicinering. Naturläkemedel. Kända stensmärtor. Graviditet. Tidigare erfarenhet av liknande symtom. Elimination. Dehydrering. -glukos. Diffus eller lokaliserad smärta. Dunköm över flanken. ulserande resistens i buken. Femoralispulsar. Urinretention. Hudförändring (sår, blåsor, missfärgad, blek). EKG på vid indikation! Överväg inf. paracetamol 10mg/ml, 100 ml iv. Vid fortsatt smärta inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml iv. Kan upprepas till max. 20 ml. Vid hypotension och påverkad patient - inf. Ringer-cetat 500ml iv/io, kan upprepas fyra gånger. Vid stensmärtor, se B06 Vid illamående - inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml iv. pecifik övervakning Överväg EKG Ta EKG frikostigt vid buksmärtor. Buksmärta hos fertil kvinna kan orsakas av extrauterin graviditet vilken kan ge stor inre blödning. Håll patienten fastande. Buksmärta kan vara ett symtom på begynnande sepsis. behandlingsriktlinjer ida 48

49 Förlossning vuxen B02 Initial bedömning B C D E Gravida har svullna slemhinnor. Var försiktig med svalgtub/näskantarell. Ofta viss fysiologisk hyperventilation och förhöjt andningsmedelläge. ymtomgivande lågt blodtryck i liggande kan bero på vena cava syndrom eller i allvarliga fall blödning. Högt blodtryck kan tala för havandeskapsförgiftning. Havandeskapsförgiftning kan ge grumlat medvetande, ljuskänslighet och kramper. Ödem. ynlig pågående blödning. Känn om buken är spänd. Vattenavgång - fostervattenfärg. Blödning - slemtillblandad/färsk/gammal/koagler. ntal foster. Graviditetsvecka. Fosterläge. Normal graviditet. O Q R T M E Värkdebut. Förändring. Fosterrörelser. Förvärras/ lindras av rörelse, kroppsläge, böjda ben etc. Tid mellan värkar. Kontinuerlig smärta. Hur smärtsamma. Förstföderska. Tidigare normala förlossningar. ectio. Diabetes. Hypertoni. Epilepsi. Trauma. ärskild planering runt denna förlossning. ynlig fosterdel (huvud/hand/fot). Navelsträng. Värkintervall -glukos vid diabetes. Vänster sidoläge och benen i färdriktningen under transporten. Öka värmen i sjukhytten. Kontakta förlossningsavdelningen. Om krystvärkar (fosterhuvud syns under värk, starkt tryck mot ändtarmen) 1. lacera patienten halvsittande med benen uppdragna, gärna med en filt under rumpan. 2. När barnets huvud är framme, torka barnet kring näsa/mun. e efter så att navelsträngen inte är lindad kring barnets hals. 3. åt huvudet rotera spontant så att barnet tittar åt sidan. Uppmana till krystning under nästa värk så att axlarna föds fram. 4. Ta emot barnet så att det inte faller. Barn är hala använd handduk. 5. Notera födelsetiden. 6. Torka barnet torrt. e till att barnet andas och skriker. timulera barnet direkt genom att frottera det. Håll barnet i dränageläge. Vid behov torka rent i munhåla. 7. Ventilera barnet omedelbart om apné, otillräcklig/gaspande andning. Ventilera endast med luft. 8. Om barnet har en hjärtfrekvens <100/min, ventileras barnet, HR vid hjärtfrekvens <60/min trots 60s adekvat ventilation. 9. Efter initial bedömning läggs barnet direkt på moderns bröst/mage. ägg på torr duk/filt/mössa. Undvik avkylning. Byt till torr duk/filt efterhand. 10. Bedöm pgars index (noterat efter 1, 5 respektive 10 minuter). 11. Det är inte fel att avnavla barnet prehospitalt när pulsationer upphört. Vid eventuell avnavling sätt en klämma ca 10cm från navelfästet och en klämma några cm därifrån. Klipp av navelsträngen däremellan. 12. Moderkakan lossnar i regel inom ca 30 min. Ofta syns en begränsad blödning. Håll i navelsträngen, men drag ej och be patienten krysta. ägg ett lätt stöd på magen. Notera tidpunkten för placentaavgång. lacenta sparas och tas med till förlossningsavdelningen. 13. Var uppmärksam på kvinnans allmäntillstånd efter förlossningen. Obs blödning! behandlingsriktlinjer ida 49

50 Förlossning vuxen B02 Förlossningskomplikationer: Navelsträngen runt halsen Försök att föra navelsträngen över huvud vid nästa krystning. Drag ej. Det är inte nödvändigt att klippa navelsträngen förutom om navelsträngen är så hårt lindad runt barnets hals att det förhindrar förlossning. I nödfall, sätt 2 peanger nära varandra på navelsträngen och klipp av emellan. Vira loss navelsträngen. åt peangerna sitta kvar. xeln sitter fast Fatta huvudet över öronen. Vid krystning tryck lätt nedåt och för in fingret i barnets armhåla och hjälp övre axeln ut. yft sedan barnet uppåt för att lösa den undre axeln. (Normal förlossning hit) Om barnet ändå sitter fast, be mamman dra upp knäna ordentligt, vårdare 2 trycker precis över symfysen. I detta skede ska inte kvinnan krysta. ätesbjudning ynligt säte och/eller fot/hand. Försök undvika krystning under värk. rioritera snabb intransport om inte kraftigt framskridande förlopp under nästa värk för då måste förlossning ske på plats. Rör inte barnet förrän axlarna är ute. Var beredd och stöd kroppen. När axlarna är ute, om barnets ansikte är neråt, fatta om barnets höfter och lyft barnet uppåt i en båge mot moderns mage. Om barnets ansikte är uppåt för barnet i en mjuk båge neråt istället. Vid kort navelsträng Överväg avnavling, minst 10 cm från navelfästet (efter avslutade pulsationer). åt peangerna sitta kvar. Blödning efter förlossning Det är normalt med blödning ca ml i samband med förlossningen. Men var vaksam (följ vitalparametrar) så att inte kvinnan börjar blöda kraftigt. Blod kan fyllas på under kvarvarande moderkaka. Om moderkakan är ute försök att lägga handen över uterus och massera ordentligt. Om moderkakan inte är ute och kvinnan blöder kraftigt, försök att förlösa moderkakan genom att be mamman krysta och dra lätt i navelsträngen i bäckenaxelns riktning. Om man inte får kontroll på blödningen gör aortakompression genom att sätta en knytnäve precis ovanför naveln och tryck rakt in mot ryggraden och pressa ihop aortan. Ge inf. Ringer-cetat iv. Förvarna och ordna snabb transport in till förlossningen. Onormalt fosterläge Fot/hand syns. Ta kontakt med förlossningsläkare. Värkstorm Vid värkar utan uppehåll rådgör med förlossningsavdelning. Förbered för ev inj. Bricanyl 0,5 mg/ml, 0,5 ml sc/iv. behandlingsriktlinjer ida 50

51 Förlossning vuxen B02 pecifik övervakning pgar bedöms efter 1, 5 och 10 minuter. oäng HR/min: >100 <100 ingen ndning: regelbunden kippande ingen Tonus: god nedsatt ingen Retbarhet: god nedsatt ingen Färg skär cyanotisk blek umma >7 tillfredställ. 5-7 lätt asfyxi <5 grav asfyxi Fysiologiska normalvärden nyfödd HF /min. >220 kan ge hjärtsvikt. F 40 60/min. >60 något är fel, kontakta läkare! ao2 >70% - efter 5 min på höger hand. >90% - efter 10min på höger hand. BT 2-3 kg mm Hg, >3 kg mm Hg. åbörja transporten in omgående då det kan bli stora blödningar om placenta ej avgår. behandlingsriktlinjer ida 51

52 Neonatal HR Fokusera på kompressioner, inblåsningar och värme! < vecka 22 ej HR. vecka 22 till stötta med sugning, sidoläge, filtar ej HR. vecka 23 neonatal HR. ca 30 sek B C D lla nyfödda Torka barnet torrt Motverka nedkylning Kolla andning, tonus, färg NÈ eller otillräcklig andning sänkt muskeltonus central cyanos Fri luftväg Kroppsläge OB! Huvud vlägsna synligt mekonium* ensorisk stimulering Fortsatt otillräcklig andning eller bradykardi Ventilera 60 inblåsningar/minut Hjärtfrekvens < 60 trots > 60s adekvat ventilation Fortsatt ventilation* Thoraxkompressioner (3:1) 90/min + 30 inblåsningar/min Fortsatt otillräcklig andning eller bradykardi Fortsatt ventilation* Thoraxkompressioner om hjärtfrekvens <60 Ge adrenalin kan upprepas var 2:a till 3:e min * överväg intubation/larynxmask Vid snabb förbättring: Regelbunden spontan andning Hjärtfrekvens >100 & God vitalitet Ge barnet till föräldrar Justera tillförsel av O2 om central cyanos trots adekvat ventilation REVIDER Modifierat efter M. Blennow och G. jörs behandlingsriktlinjer ida 52

53 Graviditetskomplikation vuxen B03 Orsak Riklig blödning blatio placentae lacenta previa Eklampsi & svår preeklampsi Initial bedömning BCDE Navelsträngsframfall Extrauterin graviditet (se B01) Trauma gravid (se T04) Illamående. Kräkning. okalisation av besvär. Vattenavgång-fostervattenfärg. Vaginal blödning. Värkar. Huvudvärk. Buksmärtor. juskänslighet. O Q R T lötsligt, smygande. Förbättras i vänster sidoläge. Kontinuerlig smärta. Intervallsmärta. märtkaraktär. Utstrålning. märtvandring. M E Förändrad medicinering. Naturläkemedel. Tidigare graviditetskomplikationer. Graviditetsvecka. Fosterläge Vilket barn i ordningen. Epilepsi. Händelser innan symtomdebut. Trauma. Högt BT, proteinuri vid kontroller. pänd uterus. ynlig yttre blödning. Hypotension och påverkad patient Inf. Ringer-cetat 500ml iv/io, kan upprepas fyra gånger. Förvarna och prioritera snabb avtransport. Vattenavgång/navelsträngsframfall Transportera mamman liggande i vänster sidoläge pga risk för navelsträngsprolaps. Om navelsträngsslynga syns, tippa mamman och för in navelstängen i vagina och tryck upp huvudet/sätet och håll kvar. Krampanfall e riktlinje generell kramp med medvetandepåverkan M01. Förvarna och prioritera snabb avtransport. pecifik övervakning Rytmövervakning Misstänk lungemboli vid akut andnöd med hyperventilation och låg saturation. behandlingsriktlinjer ida 53

54 Illamående, kräkning vuxen B04 Orsak Tarminfektion Matförgiftning Yrsel Migrän Intoxikation (se M04) Hypotoni Hjärtinfarkt (se C01) kalltrauma (se T12) Kirurgi - komplikation Tumör epsis (se C05) Hyperglykemi (se M02) Initial bedömning BCDE Feber. märtor. kalltrauma. vimning. Nedsatt ork. O Q R T lötsligt. mygande. Förhållande till födointag. Förvärras/ lindras av matintag, läkemedel, kroppsläge. Frekvens, färg, utseende på kräkning. Utstrålning. Volym. Frekvens. M E Förändrad medicinering. Naturläkemedel. Missbruk. eversjukdom. Kända stensmärtor. Graviditet. Minskande urinmängder. Fler sjuka i omgivningen. Utlandsresa. kalltrauma. vampintag. Droger. Exponering för gifter. EKG på vid indikation. -glukos. Vid hypotension och påverkad patient, inf. Ringer-cetat 500ml iv/io, kan upprepas fyra gånger. Inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml iv pecifik övervakning Överväg EKG Beakta risken för hypovolemi vid ihållande kräkningar. Vid medvetandepåverkan, överväg transport i stabilt sidoläge. behandlingsriktlinjer ida 54

55 Mag-tarm blödning vuxen B05 Orsak Magsår Esofagusvaricer Inflammatorisk tarmsjukdom Kärlmissbildning med blödning Hemorrojder Kirurgi - komplikation Trauma Tumör Initial bedömning BCDE Illamående. Kräkning. vföring. Nedsatt ork. vimning. O Q R T lötsligt. mygande. Förhållande till födointag. Frekvens, färg, utseende på kräkning/avföring. Volym. M Förändrad medicinering. Naturläkemedel. Tidigare GI-blödning. Missbruk. eversjukdom. nemi. Minskande urinmängder. E Nyligen opererad mun/svalg/gi. Droger. Vid hypotension och påverkad patient koppla inf. Ringer-cetat 500ml iv/io, kan upprepas fyra gånger. Vid illamående inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml iv. pecifik övervakning Överväg rytmövervakning Beakta risken för hypovolemi. behandlingsriktlinjer ida 55

56 tensmärta vuxen B06 Orsak Gallsten Njursten Initial bedömning BCDE Feber. märtor. Hematuri. vfärgad avföring.ikterus. O Q R T lötsligt. mygande. Förhållande till födointag. Förvärras/ lindras av något (matintag, läkemedel, kroppsläge). okalisation. Karaktär. Intervall/kontinuerlig smärta. Utstrålning. Referred pain. Måltidsrelaterat. M Förändrad medicinering. Naturläkemedel. Känd stensjukdom. Graviditet. Minskande urinmängder. E pecifik föda? EKG på vid indikation. Kända stensmärtor Inf. aracetamol 10mg/ml, 100 ml iv. NID om patienten ej tagit själv, inj. ketorolak 30 mg/ml, 1 ml iv/im alt. inj. diklofenak 25 mg/ml, 2-3 ml im. Vid hypotension och påverkad patient, inf. Ringer-cetat 500ml iv/io, kan upprepas fyra gånger. Vid fortsatt smärta, överväg inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml iv. Kan upprepas till max. 20 ml. lt. spasmolytikum. pecifik övervakning Viktigt att ge Ringer-cetat mot hypovolemi om NID ges till patient som haft ihållande kräkningar. Differentialdiagnos dissekerande aortaaneurysm. behandlingsriktlinjer ida 56

57 Trauma vuxen Version ida T01 Trauma allmänt T02 nsiktsskada T03 Brännskada/frätskada T04 Bukskada T05 Bäckenskada T06 Drunkningstillbud T07 Dykeriolycka T08 Extremitetsskada, nedre T09 Extremitetsskada, övre T10 Hypotermi T11 Höftfraktur, lågenergi T12 kallskada T13 pinal skada T14 Thoraxskada T15 Ögonskada behandlingsriktlinjer ida 57

58 Trauma allmänt vuxen T01 Inledning Bedöm tidigt om fler resurser behövs. egen säkerhet, inklusive smittrisk. e också kapitel rehospital undersökning och behandling. rimär bedömning och åtgärder BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. Traumatiskt hjärtstopp se rubrik under C01. Oxygen 10-15l/min tillförs initialt till alla traumapatienter. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. Om kritiskt skadad är målet att avtransport ska ske inom 10 minuter och vidare undersökning/behandling sker under färd. Tillkalla vb högre medicinsk kompetens. Bedömning uftväg (irway) Fri Ofri snarkande gurglande stridor Blockerad främmande kropp B ndning (Breathing) Ingen andning ndningsfrekvens (uppskatta) ndningsdjup symmetriska bröstkorgsrörelser aturation ndningsljud bilateralt nsträngd andning - Hjälpmuskulatur - interkostala indragningar Cyanos Halsvenstas C - Cirkulation (Circulation) Yttre blödning uls frekvens (uppskatta) kvalitet/lokalisation regelbundenhet Hud färg torr/fuktig varm/kall D Neurologi (Disability) Medvetandegrad upiller (ERR) Motorik märta E Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning Omedelbara åtgärder tabilisera halsrygg vid misstanke om trauma äkerställ fri luftväg käklyft svalgtub/näskantarell rensugning åtgärder främmande kropp, ex. Heimlich manöver överväg larynxmask/intubation på patient med upphävda svalgreflexer. Vid apné överväg hjärtstopp Oxygen ssisterad andning Ev nåldekompression av tensions(övertrycks)pneumothorax enl lokal rutin toppa yttre blödningar lanläge Överväg vätsketerapi äkerställ normoventilation Behandla cirkulationssvikt Undvik nedkylning behandlingsriktlinjer ida 58

59 Trauma allmänt vuxen T01 Beslut Bestäm kritisk eller icke kritisk patient. Formulera handlingsplan. ekundärbedömning Först då livshotande tillstånd identifierats och åtgärdats. nvänd följande mall: (afety and situation) (llergies) äkerhet och skadehändelse/-mekanism/-kinematik äkemedel/födoämnen M (Medication) Medicinering. Har läkemedlen tagits. (ast medical history) Tidigare sjukdomar/operationer. Graviditet. Blodsmitta. (ast oral intake) Ätit/druckit. Vad/när. E (Events) Vad ledde till händelsen Undersökning Helkroppsundersökning Medvetslös patient atient som ej kan kommunicera Övriga patienter Vid smärta Undersök noggrant huvud tå. Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten Med ledning av anamnesen lltid smärtskattning Immobilisering sker enligt HT riktlinjer, se algoritm nästa sida. Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Ökad hjärtfrekvens maskeras av β-blockare och flera antikoagulantia kan behandlas med antidot på sjukhus. Om medvetandepåverkan sträva efter normal ventilation och BT 100mmHg. behandlingsriktlinjer ida 59

60 behandlingsriktlinjer ida 60

61 nsiktsskada vuxen T02 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. att ansiktsskador kan vara kombinerat med luftvägs-, skall- och nackskador. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. risken med luftvägspåverkan av svullnad, blödning, fraktur, lösa tänder etc. arynxskada med heshet. vullnad på halsen. Halsryggskada. åverkan på medvetandegrad pga skallskada. Dubbelseende av nervskada. alpera igenom ansiktsskelettet efter svullnad, hak eller felställning. Kontrollera tänder och ev bettasymmetri. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Näskantarell kontraindicerad vid skador i mellanansiktet. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Utslagna tänder läggs i NaCl-fuktade kompresser. Vid hypotension (BT <80-90mmHg) ge inf. Ringer-cetat iv/io 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. pecifik övervakning EKG Vid svåra ansiktsskador tidig kontakt med narkosläkare. behandlingsriktlinjer sid 61 (136)

62 Brännskada/frätskada vuxen T03 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen samt brännskadans omfattning och djup. Vid cirkulationspåverkan misstänk annan skada. Medvetandepåverkad patient i samband med brand i slutet utrymme skall misstänkas vara påverkad av CO och/eller cyanid (se 05). ekundär bedömning Brand i slutet utrymme, exponering för rökgaser. Ta reda på vilket ämne vid frätskada. M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Tecken på inhalationsbrännskada (hosta, dyspné, stridor, sot i luftvägarna, svedda ögonbryn, lungödem) eller brännskada i ansikte. Bedöm brännskadans omfattning (enligt 9%-regeln) och djup (delhud-/fullhud). Bedöm på samma sätt utbredning av ev frätskada. Vid elektrisk brännskada: identifiera ingångs- och utgångsskada. -glukos vid medvetandepåverkan tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Ge alltid hög dos oxygen >10 l/min med tanke på rökexponering. Vid misstanke om inhalationsbrännskada tidig kontakt med narkosläkare pga risk för snabb försämring av luftvägen. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Kyl skadat område med rumstempererad vätska under max 15 min. lla brännskador skyddas med torra rena dukar. Håll patienten varm, förhindra hypotermi, varm sjukhytt. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Vid inhalation av brandrök, se även 05 pecifik övervakning Otillräcklig luftväg behandlas aggressivt (kan snabbt svullna igen helt), tillkalla frikostigt högre medicinsk kompetens aturationsmätare kan visa falskt höga värden vid CO-förgiftning. Initiera tidigt kärlaccess samt vätskebehandling vid långa transporter. behandlingsriktlinjer sid 62 (136)

63 Bukskada vuxen T04 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. Oklar chock vid multitrauma är oftast beroende på blödning i buken. Bukskada medför ökad risk för samtidig thoraxskada, bäckenskada och spinal skada. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. Gravid. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Observera ev. kontusioner/sår. alpera efter ömhet/svullnad/spänd buk. Misstanke om andra skador. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. ressa ej tillbaka inre organ som blottlagts genom skada. Täck med rena/sterila dukar fuktade med NaCl/Ringer-acetat. pecifik övervakning Främmande föremål som penetrerat in i bukhålan lämnas kvar i läge och stabiliseras under transporten till sjukhus. behandlingsriktlinjer sid 63 (136)

64 Bäckenskada vuxen T05 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. llvarlig bäckenfraktur är ofta associerad med chock, bukskada och/eller spinal skada. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. Gravid. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Observera ev. kontusioner/sår. Bäcken palperas inte. Fråga om bäckensmärtor. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Vid bäckensmärta eller misstanke om bäckenfraktur - immobilisera enligt lokal rutin. pecifik övervakning Vid tecken på hypovolem chock prioritera avtransport. behandlingsriktlinjer sid 64 (136)

65 Drunkningstillbud vuxen T06 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. Beakta även tid under vatten, temperatur i vatten. Immobilisera alla drunkningstillbud i samband med dykning i grunt vatten. Vid symtom i samband med dykning se även T07. ekundär bedömning M E β-blockad. Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. lkohol/droger. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid lungödem hos vaken patient C Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Vaken nedkyld patient läggs i dränageläge. Temperatur i ambulansen grader C. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder. lltid -HR på livlös patient fram till sjukhus om tid under vatten <60 min vid >6 gradigt vatten eller tid under vatten <90 min vid <6 gradigt vatten. Om möjligt, tidig intubation. pecifik övervakning x lla drunkningstillbud skall till sjukhus för bedömning, även om de till synes mår bra. behandlingsriktlinjer sid 65 (136)

66 Dykeriolycka vuxen T07 Orsak Dekompressionssjuka: löst kvävgas frigörs och bildar bubblor som samlas i symtomgivande organ vid för snabb uppstigning. ymtom kan komma från ett par timmar upp till tim efter dyk. - Dykarloppor (myrkrypningar/stickningar), hudmarmorering, ledbends (ledsmärta). - llvarliga symtom: andnöd, bröstsmärta, neurologiska symtom, medvetandepåverkan. ungbristning: gas expanderar så att lungan brister vid för snabb trycksänkning och ger upphov till arteriella gasembolier. Dessa symtom är allvarliga och kommer akut. - Dyspné, bröstsmärta, subcutant emfysem, pneumothorax, neurologiska bortfall, medvetslöshet, hjärtstillestånd. rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. åbörja omedelbart behandling med 100% oxygen ekundär bedömning M E nnat trauma. Dykinfo: djup, tid, andningsgas, uppstigningshastighet Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Oxygen 100%, skall ges utan avbrott, detta är den viktigaste behandlingen. C kontraindicerat! Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner.. Kontakt med dykläkare (tryckkammarjour) kan tas via larmcentral. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder pecifik övervakning x Medtag utrustning, loggbok etc. ev dykkamrat som också kan vara skadad/utsatt behandlingsriktlinjer sid 66 (136)

67 Extremitetsskada, nedre vuxen T08 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. åverkat distalstatus = hotad extremitet. En lårbensfraktur kan blöda 1-2 liter. Underbensfraktur 0,5-1 liter ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. okal smärta, svullnad/hematom, hudskada, felställning, öppen/sluten fraktur. uxation av led. Distalstatus: cirkulation (puls, temp) sensorik och motorik. Vid oproportionerlig svår smärta i svullen/spänd extremitet misstänks compartmentsyndrom. Nedsatt sensorik/motorik och pulsförlust är sena tecken på compartmentsyndrom. -glukos vid medvetandepåverkan. toppa yttre blödning med tryckförband och vid behov avsnörande förband (enligt lokal rutin). Fixera med extremiteten i högläge. Fixation ska inkludera led ovanför och nedanför frakturen. Täckande förband vid öppen fraktur. Vid förorenad öppen fraktur, skölj med NaCl/Ringer-acetat, grovreponera, täck med sterilt förband. Vid tilltagande smärta kontrollera ånyo distalstatus, och åtgärda vb. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Frakturer Höftfraktur tabilisera rotationen genom att stödja benet med t.ex. filtar. I övrigt se höftfraktur lågenergivåld årbensbrott Kontrollera distalstatus, grovreponera, fixera med utrustning enligt lokalrutin. Kontrollera distalstatus igen. att en sluten femurfraktur kan blöda ca ml överväg att ge vätska! Knäfraktur och ledbandsskador Kontrollera distalstatus, immobilisera och kontrollera distalstatus igen. Det finns risk för kärlskador vid dessa skador. Underbensfraktur Kontrollera distalstatus, grovreponera vid behov, immobilisera och kontrollera distalstatus igen. Täck öppna skador sterilt. Fotledsfraktur Kontrollera distalstatus, grovreponera om ej stor kraft behövs, immobilisera och kontrollera distalstatus igen. å dessa patienter är snar reponering viktig då den avlastar huden. uxationer atellaluxation. Uppkommer vid sidoförflyttning med samtidigt böjt ben (typ innebandy). märtsamt tillstånd där pat håller benet böjt och därmed bibehåller patella luxerad lateralt. Reponeras enkelt genom att sträcka ut benet och eventuellt samtidigt skjuta patella på plats. behandlingsriktlinjer sid 67 (136)

68 Extremitetsskada, nedre vuxen T08 Grovreponering av fraktur med uppenbar felställning (även öppna frakturer, förbered splint innan!): märtlindra inför reponering. Drag sakta men bestämt i extremitetens längsriktning med syfte att återfå det ursprungliga utseendet (reponering ger i sig bra smärtlindring, varför man ibland kan överväga reponeringsförsök eller åtminstone manuell stabilisering innan smärtlindring ges). Immobilisera kroppsdelen, kontrollera därefter distalstatus. Vid försämrat distalstatus återför extremiteten till ursprungsläget, kontrollera distalstatus. Kontakta läkare omgående för rådgivning. mputerad kroppsdel Kroppsdelen spolas ren och lindas in i steril kompress eller duk som är fuktad med NaCl/Ringer- cetat. aketet läggs i en plastpåse. Kroppsdelen får inte komma i direktkontakt med is/snö vid kylning.. pecifik övervakning x Distalstatus behandlingsriktlinjer sid 68 (136)

69 Extremitetsskada, övre vuxen T09 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. åverkat distalstatus = hotad extremitet. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. okal smärta, svullnad/hematom, hudskada, felställning, öppen/sluten fraktur. uxation av led. Distalstatus: cirkulation (puls, temp) sensorik och motorik. Vid oproportionerlig svår smärta i svullen/spänd extremitet misstänks compartmentsyndrom. Nedsatt sensorik/motorik och pulsförlust är sena tecken på compartmentsyndrom. -glukos vid medvetandepåverkan. toppa yttre blödning med tryckförband och vid behov avsnörande förband (enligt lokal rutin). Fixera med extremiteten i högläge. Fixation ska inkludera led ovanför och nedanför frakturen. Täckande förband vid öppen fraktur. Vid förorenad öppen fraktur, skölj med NaCl/Ringer-acetat, grovreponera, täck med sterilt förband. Vid tilltagande smärta kontrollera ånyo distalstatus, och åtgärda vb. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Frakturer Fingerfrakturer (finger 2-5) Vid stora felställningar bör ett försök till grovreponering på plats göras och sedan ska pat till sjukhus. Handleds-och underarmsfrakturer Notera distalstatus, grovreponera vid behov, stabilisera med skena och notera distalstatus igen. Öppna skador täcks sterilt. rmbågsfrakturer Här finns risk för kärlskada. Kontrollera distalstatus, grovreponera utan större våld, immobilisera och kontrollera distalstatus igen. Överarmsfraktur tabilisera armen mot kroppen, kontrollera distalstatus. xelfrakturer Immobilisera mot kroppen med slynga, kontrollera distalstatus. uxationer Misstänkta luxationer skall röntgas innan reponering, undantaget är: Icke traumatisk axelledsluxation: (hänt tidigare och inget trauma föreligger) prova med patienten liggandes på mage och måttligt drag i armen. Fingerluxation med stor felställning: Ett försök till grovreponering på plats. behandlingsriktlinjer sid 69 (136)

70 Extremitetsskada, övre vuxen T09 Grovreponering av fraktur med uppenbar felställning märtlindra inför reponering. Drag sakta men bestämt i extremitetens längsriktning med syfte att återfå det ursprungliga utseendet (reponering ger i sig bra smärtlindring, varför man ibland kan överväga reponeringsförsök eller åtminstone manuell stabilisering innan smärtlindring ges). Immobilisera kroppsdelen, kontrollera därefter distalstatus. Vid försämrat distalstatus återför extremiteten till ursprungsläget, kontrollera distalstatus. Kontakta läkare omgående för rådgivning. mputerad kroppsdel Kroppsdelen spolas ren och lindas in i steril kompress eller duk som är fuktad med NaCl/Ringer-cetat. aketet läggs i en plastpåse. Kroppsdelen får inte komma i direktkontakt med is/snö vid kylning. pecifik övervakning x Distalstatus behandlingsriktlinjer sid 70 (136)

71 Hypotermi (kroppstemp <35 C) vuxen M05 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen, kroppstemperaturen och hur snabbt kroppen blev nedkyld. ekundär bedömning M E β-blockad. ntikoagulantia. Förlamning kan ge snabbare nedkylning. Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Intoxikationer. nö eller is i luftvägarna eller andra skador ej förenliga med liv. Kan vara mycket svårt att avgöra om hjärtaktivitet finns. EKG. Hjärtstopp hos svårt hypoterm patient kan endast med säkerhet konstateras med hjälp av EKG. -glukos vid medvetandepåverkan. Hantera patienten med största varsamhet då arytmier lätt kan uppkomma. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Behandlas företrädesvis i planläge, uppresning kan ge kraftigt blodtrycksfall. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder och isolera med varma filtar. Transporttemperatur om möjligt grader C. okal kylskada: isolera med varma och torra kläder. Massera ej. Varm söt dryck till vaken patient som ej skall opereras. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid -HR på patient med temperatur <30 C, beakta dålig effekt av läkemedel. Inf glukos 50 mg/ml, 500 ml i.v. ges med långsam dropptakt. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Dödförklaring på plats kan vara aktuellt om Tid under vattenytan >60 min. Om kallt vatten (<6 grader) utökas tiden till > 90 minuter. Nedkylning kombinerad med dödliga traumatiska skador. Delar av kroppen djupfryst samt snö eller is i luftvägarna. Bröstkorgen så stel så att HR inte går att utföra. pecifik övervakning x -HR på hypoterm utförs i normal takt. Efter 3 defibrilleringar, om fortsatt VF/VT, fortsätt med HR in till sjukhus. behandlingsriktlinjer sid 71 (136)

72 Höftfraktur, lågenergi vuxen T11 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. roximal femurfraktur är sällan akut livshotande, men patienten behöver ett genomtänkt omhändertagande. Beakta bakomliggande sjukdomar ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. Näringsintag senaste tiden. Dehydrerad. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen Fall pga syncope, stroke eller hjärtarytmi. Benförkortning. Utåtrotation. okal smärta, svullnad/hematom, hudskada (trycksår, blåsor). Distalstatus: pulsar, sensorik och motorik. EKG på vid indikation. Handläggning av höftfraktur enligt lokala rutiner. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Grovreponera vid känsel- och/eller cirkulationsstörning, alternativt vid kraftig felställning. Ny kontroll av distalstatus efter reponering. Reponering; märtlindra inför reponeringen Drag sakta men bestämt i extremitetens längsriktning med syfte att återfå det ursprungliga utseendet (reponering ger i sig bra smärtlindring, varför man ibland kan överväga reponeringsförsök eller åtminstone manuell stabilisering innan smärtlindring ges). Immobilisera kroppsdelen, kontrollera därefter distalstatus. Vid försämrat distalstatus återför extremiteten till ursprungsläget, kontrollera distalstatus. Kontakta läkare omgående för rådgivning. pecifik övervakning x x behandlingsriktlinjer sid 72 (136)

73 kallskada vuxen T12 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. Kontrollera särskilt att patienten har fri luftväg och tillräcklig ventilation. ågt blodtryck eller hypoxi i samband med skallskada ger sämre prognos. kallskada medför ökad risk för samtidig nackskada. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Inspektera och palpera igenom huvudet, nacken och spinalutskott, leta efter skador/frakturer. Battle s sign / Brillen-hematom. Fördjupad neurologisk undersökning. Tecken på inklämning. upiller. ikvor/blod ur näsa/öra. Blodtrycksfall beror ej på intrakraniell skallskada sök annan orsak! kallskada ofta associerat med andra skador. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid tecken på inklämning assistera andning, 20 andetag/min, EtCO2 4-4,5 ka. Vid hypotension (BT <80-90) inf. OB! Om medvetandepåverkan sträva efter BT 100. Ringer-acetat i.v. 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Vid kramper, se M01. pecifik övervakning Överväg intubation/narkosassistans vid lång transport eller vid R>3. behandlingsriktlinjer sid 73 (136)

74 pinal skada vuxen T13 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen samt skadenivå vid neurologisk undersökning samt skademekanism. ågt blodtryck eller hypoxi i samband med spinal skada ger sämre prognos. pinal skada kan medföra ökad risk för hypotermi och andningspåverkan över tid. ekundär bedömning Övergående medvetandeförlust. M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Bedöm andningsdjup och frekvens. Höga spinala skador ger påverkad andning. Tecken till neurogen chock: varm, torr hud nedom skadenivån med normal eller lätt sänkt puls. alpera nacken och utefter hela ryggen efter asymmetri, smärta/ömhet. katta grovt skadenivå (bröstvårtor Th4, navel Th10). -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Vid hypotension (BT <100) inf. Ringer-cetat iv 500 ml, kan upprepas fyra gånger. Fortsatt vätsketerapi enligt lokala rutiner. Överväg narkosassistans vid lång transport pga risken för utveckling av andningsinsufficiens. pecifik övervakning x Blodtrycksfall kan bero på neurogen skada men uteslut annan orsak! pinalskada ofta associerat med andra skador. behandlingsriktlinjer sid 74 (136)

75 Thoraxskada vuxen T14 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. llvarlig thoraxskada kan vara associerad med bukskada och spinal skada. Thorax rymmer stor blodvolym, varför tecken på hypovolem chock kan förekomma utan andningspåverkan vid hemothorax. Uttalad dyspné misstänkt pneumo-/hemothorax, öppen thoraxskada, flail chest, multipla revbensfrakturer utgör kriterier för kritiskt skadad patient - avtransport inom 10 minuter och behandla under färd. ekundär bedömning M β-blockad. ntikoagulantia. E Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Observera ev. asymmetriska andningsrörelser, kontusioner/sår. alpera efter instabilitet, frakturer, subkutant emfysem. Halsvenstas. aradoxal puls. Bedöm andningsdjup och frekvens, auskultera efter ev sidoskillnad i andningsljud. -glukos vid medvetandepåverkan. tabilisera halsryggen och immobilisera enligt algoritm. Eftersträva normal ventilation. ssistera andningen om denna är ytlig eller långsam normal F/normalt EtCO2 ca 5ka. Om öppen thoraxskada täcks med tättslutande förband, tejpa endast på tre sidor, så att evakuering av luft tillåts. Främmande föremål som penetrerat in i thorax lämnas kvar i läge och stabiliseras under transporten till sjukhus. Vid tilltagande andnings-/cirkulationspåverkan i kombination med nedsatt andningsljud misstänk ventilpneumothorax. Behandla enligt lokala rutiner. Nåldekompression. Vid hypotension (BT <80-90) inf. Ringer-cetat iv 500 ml, kan upprepas fyra gånger. pecifik övervakning EKG x behandlingsriktlinjer sid 75 (136)

76 Ögonskador vuxen T15 rimär bedömning BCDE ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. vårighetsgraden avgörs av fynden i den primära bedömningen. Ögonskador kan förekomma isolerat eller som del av omfattande skador i ansikte och huvud. amtidiga skador på halsryggen kan föreligga. ekundär bedömning M E Utlösande ämne vid kem/frätskada. β-blockad. ntikoagulantia. inser. Tidigare kända ögonproblem. Medicinskt tillstånd som kan ha orsakat händelsen. Bedöm grov synskärpa, inspektera ögat efter tecken på irritation. Vid svåra ögonsmärtor ge ögondroppar tetrakain 10 mg/ml, 1 droppe i skadat öga som engångsdos. lla patienter, som behandlats med tetrakain, skall bedömas av ögonläkare. Vid kemskada i ögat, skölj rikligt med NaCl 9 mg/ml/ringer-cetat. Vid behov lyft ögonlocket för att kunna spola rent. Bedövning ibland nödvändig innan spolning är möjlig Vid etsande/frätande ämnen i ögon, spolas under hela intransporten med NaCl 9 mg/ml/ Ringer- cetat. Fastsittande främmande kropp tas ej bort. Tag ur eventuella kontaktlinser. Vid tårgasexponering skall hela ansiktet torkas med fuktig duk. pecifik övervakning Ögonskador får ej förhindra upptäckt av andra skador eller fördröja avtransport av kritiskt skadad patient. Kem/frätskada måste åtgärdas med riklig spolning. behandlingsriktlinjer sid 76 (136)

77 Övriga tillstånd vuxen Version ida Ö01 kut kortisolbrist (akut binjurebarksvikt, ddisonkris) Ö02 Näsblödning Ö03 sykiatriska symtom Ö04 umbago Ö05 Yrsel Ö99 atient som ej kan klassificeras annorstädes behandlingsriktlinjer sid 77 (136)

78 kut kortisolbrist (akut binjurebarksvikt, ddisonkris) vuxen Orsak Binjurebarksinsufficiens (primär, ddison sjukdom) Kronisk kortisonbehandling (systemisk) Hypofyssjukdom Ö01 Initial bedömning BCDE llmän svaghet/trötthet. ågt blodtryck. Takykardi. vmagring. Hyperpigmentering. Buksmärta. Illamående. Kräkningar. altsug. Feber. O Q R T Infektion. Förändrad läkemedelsbehandling. ddisonkris utlöses av annan sjukdom/stress (mycket allvarligt!) ymtomdebut. Krissymtom. M Kortisonbehandling. Glömt ta kortison. Känd ddisons sjukdom. ndra autoimmuna sjukdomar ex. Diabetes typ 1, hypothyreos, B12- brist. E Infektion. nnan svår stress. -glukos. Rytmövervakning. behandlingsriktlinjer sid 78 (136)

79 kut kortisolbrist (akut binjurebarksvikt, ddisonkris) vuxen Ö01 Inj. olu-cortef inj 50 mg/ml, 2 ml, iv/io (kan även ges im om man ej lyckats få venös access.) alternativt Inj. betametason 4 mg/ml, 2 ml, iv/io (kan även ges im om man ej lyckats få venös access.) Inf. Ringer-cetat iv, 500 ml, bolusdos. Fortsatt dosering av vätska efter cirkulatoriskt svar på behandlingen. pecifik övervakning EKG kut kortisolbrist är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling. Dödsorsaken är vätskebrist med hypotension/chock. Kortisonbehandlade patienter med feber, infektion, illamående, kräkningar eller diarré ska utan fördröjning ges behandling. ges oavsett om patienten har ökat sin perorala kortisondos. Kontrollera om patienten har informationskort: behandlingsriktlinjer sid 79 (136)

80 Näsblödning vuxen Ö02 Orsak Trauma- nysning, näspetning, slag. lemhinneförändring- förkylning, nässpray. Främmande kropp Defekta blodkärl Koagulationspåverkan: jukdom eller behandling med antikoagulantia/ NID/. Initial bedömning BCDE Blödning framåt eller bakåt vid upprätt huvudställning. Illamående. Blodig kräkning. Ortostatism. O Q R T Trauma. Förkylning. äkemedelsbehandling. Vilken näsborre blödningen började på. ulserande. Blod i svalget. Blod i svalget- talar för bakre blödning. Konstant eller intermittent blödning. M E Framför allt sådana som ger kraftiga nysningar. ntikoagulantia, NID,. Tidigare näsblödning-behandlingar. Koagulationspåverkan. Övre luftvägsinfektion.. Trauma. Vaknade med det. Koagel i näsa. Blod i svalget. kapa lugn runt patienten åt patienten vara lätt framåtlutande i sittandet eller stående. Be patienten försiktigt snyta ut ev. koagel. Kläm ihop näsvingarna och tryck mot ansiktet under minst 10 minuter. OB! läpp ej under tiden. Om möjligt, kyl med is skyddad av kompress/tyg. Kontrollera efter 10 minuter om blödningen avstannat. Vid fortsatt blödning applicera tamponad, exempelvis RapidRhino. pecifik övervakning uftväg och risk för utblödning. Bakre blödning och patient med ökad blödningsbenägenhet ska till sjukhus för bedömning. Detta gäller även patient som behandlas med tamponad, exempelvis RapidRhino eller Nozohaem, även om blödningen upphört. behandlingsriktlinjer sid 80 (136)

81 sykiatriska symtom vuxen Ö03 Orsak kuta psykiatriska tillstånd Infektion/Meningit Intoxikation/Missbruk Hypoglykemi Cerebral ischemi kalltrauma Elektrolytrubbning Hyperthyreos ostiktal förvirring(e) Hypotermi Demens Initial bedömning BCDE Nedstämdhet. Upprymdhet. Vanföreställningar. Konfusion. Obegripligt tal. Hyperventilation. anik. gitation. ggressivitet. uicidönskan/-plan. Medvetandesänkning. O Q R T lötslig eller succesivt. åverkas symtomen av någon yttre faktor. vledbar. Dominerande symtomet. Milda/våra. Konstanta/Intermittenta. M E peciellt psykofarmaka, antidiabetika, steroider. Förändrad medicinering. sykiatrisk sjukdom. Missbruk. Diabetes. Demens. E. Thyroidearubbning. Droger. sykisk stress. Utmattning. ömnbrist. Kramper. Trauma. Infektion. Huvudvärk. -glukos. Tecken på injektionsmissbruk (stickmärken) eller självdestruktivitet (ärr mm). Trauma mot skalle. Nackstelhet. etekier. Hudtemp. EKG vid misstanke om arytmi eller intoxikation. behandlingsriktlinjer sid 81 (136)

82 sykiatriska symtom vuxen Ö03 /Handläggning Om patienten inte vill medfölja och vårdbehov anses föreligga, försök i första hand att övertala patienten. I andra hand kontaktas läkare för hjälp med vårdintygsbedömning. Om läkare utfärdat vårdintyg eller vill undersöka patienten för bedömning av vårdintyg kan denne begära polishandräckning för att föra patienten till vårdinrättning. Finns minsta misstanke om somatisk (kroppslig) orsak till patientens symtom skall patienten transporteras till somatisk akutmottagning. Genomför alltid triage om patienten medverkar. Våldsamma patienter som ej kunnat vårdintygbedömas förs till somatisk akutmottagning/vårdcentral med hjälp av polis. atienter som inte frivilligt vill följa med, och som inte anses vara en fara för sig själv eller andra, och inte har ett uppenbart vårdbehov lämnas på plats. Dokumentera noga alla ställningstaganden och patientens status i ambulansjournalen. Iaktta patientens miljö (social anamnes) inklusive om det finns minderåriga. Vid sekundärtransport är avsändande läkare ansvarig för bedömning av patienten ur hotoch/eller rymningshänseende. mbulans får aldrig kvar-hålla patient annat än om det är för att förhindra skada (nödvärn). T är inte liktydigt med våldsam och/eller rymningsbenägen patient! En individ med psykiatrisk sjukdom är en patient och därför självfallet en angelägenhet för bedömning inom ambulanssjukvården. Finns inget vård- eller omvårdnadsbehov kan andra alternativa färdsätt till sjukhus övervägas. pecifik övervakning ituationsanpassad egen säkerhet, kalla på polisassistans vid behov! Försök skapa en lugn och förtroendegivande miljö. vikt i vitala funktioner behandlas symtomatiskt. sykiska symtom pga. psykiatrisk sjukdom får inte mot patientens vilja behandlas utan läkarbedömning. behandlingsriktlinjer sid 82 (136)

83 umbago vuxen Ö04 Orsak Okänd Vridning/lyft pinal stenos Initial bedömning BCDE Miktionsvårigheter. Känselnedsättning. Diskbråck Kotkompression O Q R T Ofta hastigt insättande t.ex. efter lyft. Ibland debut på morgonen. Förvärras av rörelser. Kraftig. okaliserat till ryggslutet. Eventuellt med utstrålning till ena eller båda benen. M E märtstillande Känna ryggbesvär t.ex. tidigare ryggskott, diskbråck, benskörhet, tumör, spinal stenos. yft. Rörelse. Vaknade med smärtan. Klarar patienten liggande, att lyfta benen. Känselpåverkan i benen/underlivet. Blåsfyllnad. Funktionell skolios. Överväg NID, bensodiazepiner enligt lokal rutin. Inför förflyttning märtbehandling får endast ges till kontaktbar patient. Inf. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml i.v. upprepas till smärtfrihet, max 20 ml (BT 90 mmhg). pecifik övervakning Differentialdiagnos dissekerande aortaaneurysm. behandlingsriktlinjer sid 83 (136)

84 Yrsel vuxen Ö05 Orsak Central troke/skallskador Blodtrycksrelaterad-hypotoni/arytmi äkemedelsutlöst Infektion (encefalit) sykogen ex. ångest, depression, fobi Migrän erifer törning från inneröra Rörelsesjuka/åksjuka Vestibularisneurit törning från proprioception ynutlöst Godartad lägesyrsel Herpes zoster oticus Initial bedömning BCDE Känsla av störd läges- eller rumsuppfattning. Nedsatt hörsel och/eller tinnitus. Illamående/kräkning. klltrauma O Q R T lötsligt eller smygande. ägesberoende. Rotatorisk yrsel(karusellkänsla). Icke rotatorisk(ostadighetskänsla) Illamående/kräkning. märta. Kontinuerliga/intermittenta symtom. yncope. amtidiga neurologiska symtom. M E nti-hypertensiva-depressiva-psykotika. nxiolytika. ntikoagulantia. Förändrad medicinering. Hjärt/kärlsjukdom. troke. Infektion. Ögonsjukdom. Öronsjukdom. Depression. Ångest. Oro. tress. Yrselsjukdom. Migrän. Trauma. Infektion. -glukos. Neurologisk undersökning. Nystagmus. EKG. Vid illamående Inj. ondansetron 2 mg/ml, 2 ml, iv. Inf. Ringer-cetat 250 ml, iv, ge bolusdoser och utvärdera pecifik övervakning Överväg EKG och rytmövervakning. behandlingsriktlinjer sid 84 (136)

85 atient som ej kan klassificeras annorstäde vuxen M05 Orsak nvänds endast i nödfall när andra BT inte kan användas! Initial bedömning BCDE O Q. R T M E Basal enligt rehospital undersökning och behandling (F, auskultation, saturation, F, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, temp). EKG på vid indikation. Basal enligt rehospital undersökning och behandling pecifik övervakning Basal enligt rehospital undersökning och behandling (BCD, vitalparametrar/-status) Omfattar inte definierat BT inkl. BT-övrigt inom respektive avsnitt. Detta BT ställer mycket höga krav på en adekvat dokumentation angående såväl anamnes som status samt anledningen till att annat BT ej är relevant. behandlingsriktlinjer sid 85 (136)

86 sriktlinjer Barn behandlingsriktlinjer sid 86 (136)

87 rehospital undersökning och behandling barn X01 Inledning För att snabbt och säkert kunna bedöma vilka åtgärder eller behandlingar en patients tillstånd kräver ska man tillägna sig en undersökningsrutin som alltid följs. egen säkerhet, inklusive smittrisk. Bedöm tidigt om assistans är befogat. ivshotande tillstånd korrigeras omedelbart. Då du närmar dig patienten, försök bilda dig ett allmänt intryck av patient och plats, trauma/icke trauma? nabb bedömning av medvetandegrad enligt VU, därefter: Initial bedömning och åtgärder Bedömning uftväg (irway) Fri Ofri snarkande gurglande stridor Blockerad främmande kropp B ndning (Breathing) Ingen andning ndningsfrekvens (uppskatta) ndningsdjup symmetriska bröstkorgsrörelser aturation ndningsljud bilateralt nsträngd andning hjälpmuskulatur näsvingespel interkostala indragningar Cyanos C - Cirkulation (Circulation) Yttre blödning uls frekvens (uppskatta) kvalitet/lokalisation regelbundenhet Hud färg torr/fuktig varm/kall D Neurologi (Disability) Medvetandegrad upiller (ERR) Motorik märta E Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning Omedelbara åtgärder tabilisera halsrygg vid misstanke om trauma äkerställ fri luftväg käklyft svalgtub/näskantarell rensugning åtgärder främmande kropp, ex. Heimlich manöver Vid apné överväg hjärtstopp Oxygen ssisterad andning Överväg larynxmask/intubation på patient med upphävda svalgreflexer. Ev nåldekompression av tensions(övertrycks)pneumothorax enl lokal rutin toppa yttre blödningar lanläge Överväg vätsketerapi äkerställ normoventilation Behandla cirkulationssvikt Undvik nedkylning behandlingsriktlinjer sid 87 (136)

88 rehospital undersökning och behandling barn X01 Beslut tabil, potentiellt instabil / instabil, kritisk Behandla på plats/omedelbar avtransport ekundärbedömning ekundär bedömning påbörjas när livshotande tillstånd åtgärdats under initial bedömning. Gå systematiskt igenom patientens sjukhistoria enligt följande mall: (igns and symptoms) Huvudsakliga besvär. O (Onset) Debut när och hur (rovocation/alliation) Vad förvärrar/lindrar Q (Quality) Besvärets karaktär R (Radiation/Region) Utstrålning/lokalisation (everity) vårighetsgrad (V/NR) T (Time) Tid/Varaktighet (llergies) äkemedel/födoämnen M (Medication) Medicinering. Har läkemedlen tagits. (ast medical history) Tidigare sjukdomar. Graviditet. Blodsmitta. (ast oral intake). Ätit/druckit. Vad/när. Elimination E (Events preceding illness) Vad föregick insjuknandet Undersökning Helkroppsundersökning Medvetslös patient atient som ej kan kommunicera Övriga patienter Vid smärta Undersök noggrant huvud tå. Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten Med ledning av anamnesen lltid smärtskattning behandlingsriktlinjer sid 88 (136)

89 rehospital undersökning och behandling barn X01 Basal undersökning Följande vitalparametrar skall alltid undersökas och dokumenteras: uftväg Fri/Ofri B ndning ndningsfrekvens (F). ndningsljud. aturation utan och med oxygen. C Cirkulation ulsfrekvens (F). Rytm. ulskvalitet. Blodtryck systoliskt (BT) och diastoliskt (DBT). D Vakenhet Medvetandegrad R-85/GC/VU -glukos Kontrolleras och dokumenteras på alla medvetandepåverkade patienter samt på övriga patienter enligt specifikt BT. Temperatur* * Enligt lokala rutiner Basal behandling Utvärdera och dokumentera effekten. uftväg B ndning C Cirkulation D Vakenhet Temperatur* Mål för basal behandling Övervakning B C D Vitalparametrar/-status Dokumenteras minst två gånger under uppdraget. Vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. Vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter). behandlingsriktlinjer sid 89 (136)

90 märtbehandling allmänt barn X02 Orsak Initial bedömning BCDE märta O Q R T Hur smärtan började. lötsligt/smygande/i samband med aktivitet. Vad som lindrar/förvärrar. Effekt av läkemedel. Tryckande, pulserande, brännande, stickande, skärande, ömmande mm. okalisation, utstrålning. V/NR (0-10). Förändrad intensitet. När smärtan började(datum, klockslag). Konstant/intermittent. Duration. M E /NID Opiater, NID, paracetamol, antiepileptika/tricykliska mot smärta. Dos-tidpunkt. Trauma. lkohol/droger. Diabetes. ångvarig smärta. Nyligen opererad. Tumörsjukdom. Migrän. Vattenkastningssvårigheter. vföringsvanor. Illamående/kräkning. ptit. Trauma. Infektion. Med ledning av anamnesen. Inspektion (rodnad, svullnad). alpation/provocerbarhet. Neurologiska bortfall. pecifik övervakning behandlingsriktlinjer sid 90 (136)

91 ndning barn Version ida 01 llergi/nafylaxi stma/obstruktiva besvär Epiglottit Främmande kropp Inhalation av farliga ämnen Viruskrupp (falsk krupp) behandlingsriktlinjer sid 91 (136)

92 llergi/nafylaxi barn 01 Orsak äkemedel (/NID, cv) Ormbett Naturgummilatex Födoämnen(ex. ägg, mjölk, jordnöt, nötter) Röntgenkontrastmedel Opioider Bi-/getingstick Initial bedömning BCDE Hud Mun och svalg Ögon och näsa Mage/tarm uftvägar Hjärta-kärl llmänna symtom Klåda. Flush. Urtikaria. ngioödem. Klåda. vullnad. väljningsbesvär. Ögonrodnad eller rinit med klåda. Nästäppa. Nysningar. Buksmärta. Kräkningar/diarré. Urin/faecesavgång. Heshet. källhosta. Obstruktivitet. Hypoxi. Cyanos. ndningsstopp. Hypotoni. Takykardi. Bradykardi. rytmi. Hjärtstopp. Trötthet. Rastlöshet. Oro. vimningskänsla. Katastrofkänsla. Förvirring. Medvetslöshet. O Q R T okalisation. Utbredning. Generell reaktion. vårighetsgrad: llergisk reaktion med/utan anafylaxi. nabb symtomutveckling - större risk för svår reaktion. M E Känd astma. Misstänkt utlösande orsak. Urtikaria. vullnad mun/svalg/ansikte. Generella ödem. llergisk reaktion utan anafylaxi (lokal reaktion) Enbart urtikaria, ögonrodnad med klåda, rinit med klåda, nästäppa, nysningar eller gastrointestinala symtom utan respiratorisk och/eller kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan. nafylaxi Är en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från mer än ett organsystem och är potentiellt livshotande (symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs). behandlingsriktlinjer sid 92 (136)

93 llergi/nafylaxi barn 01 llergisk reaktion utan anafylaxi T. desloratadin 2,5 mg, 2-6 år: 0,5 tabl år 1 tabl. > 12 år 2 tabl. äkarkontakt för råd angående fortsatt handläggning. nafylaxi Inj. adrenalin 1 mg/ml, im. (Ges i lårets främre övre kvadrant, m.vastus lateralis). Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Kan upprepas efter 5-10 minuter. Inf. Ringer-cetat 20 ml/kg, snabb bolus iv. Kan upprepas. Inj. betametason 4mg/ml, < 6 år, 1ml iv. 6 år, 2ml iv. T. desloratadin 2,5 mg, 2-6 år 1 tabl år 2 tabl. > 12 år 4 tabl.(när pat. kan medverka) Vid utebliven effekt av upprepade intramuskulära adrenalininjektioner och cirkulatorisk kollaps med medvetandepåverkan ges Inj. adrenalin 0,1 mg/ml iv. Ges långsamt (1 ml/minut) med EKG-övervakning! Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,5 1 1,5 Kan upprepas efter 2-5 minuter. Inf. Ringer-cetat 20 ml/kg, snabb bolus iv. Kan upprepas. Vid bronkobstruktion: e stma/obstruktiva besvär 06. pecifik övervakning Rytmövervakning drenalin intramuskulärt ges på liberal indikation vid misstänkt anafylaxi. drenalin är ett mycket potent läkemedel och kan medföra stora risker när det ges intravenöst. Hastig uppresning av patient med anafylaxi kan leda till livshotande blodtrycksfall lla patienter med anafylaxi K transporteras till sjukhus för observation. Detta gäller även patienter som erhållit adrenalin före ambulansens ankomst. behandlingsriktlinjer sid 93 (136)

94 stma/obstruktiva besvär barn 02 Orsak llergi/anafylaxi 01 pontan försämring av grundsjukdom Främmande kropp 04 Underbehandling medicinslarv uftvägsinfektion Inandning av skadliga ämnen 05 Initial bedömning BCDE Dyspné. amtalsdyspné. at vill sitta upp. Ökad hosta/slemproduktion. Förlängt expirium. ipande/väsande andning. Försvagade eller avsaknad av andningsljud. Indragningar i jugulum O Q R T M E lötslig debut. Gradvis försämring av grundsjukdom. ittande kroppsställning. Utandning mot delvis slutna läppar. ufthunger indriga/våra/ivshotande besvär Hur länge. Känd överkänslighet/allergi. ktuella mediciner. Tagit sina mediciner-effekt. Känd astma. ågående infektion. Duration. Känd utlösande orsak EF. Försök bedöma allvarlighetsgraden t ex. används accessoriska andningsmuskler. OB! ilent chest (tyst astma) är ett mycket allvarligt tillstånd behandlingsriktlinjer sid 94 (136)

95 stma/obstruktiva besvär barn 02 Inh. salbutamol 2 mg/ml Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,4 0,75 1,0 1,5 2,0 2,5 päd med NaCl till 2 ml Kan upprepas efter 15 min. Vid otillräcklig effekt av salbutamol Inh. adrenalin 1 mg/ml Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,25 0,5 0,75 1,0 1,25 1,5 2,0 päd med NaCl till 2 ml Vid otillräcklig effekt/svårt astmaanfall, ge även T. betametason 0,5 mg, < 6 år 4 tabl, 6 år 8 tabl. öses i vatten. alt. inj. betametason 4 mg/ml, < 6 år 0,5 ml iv, 6 år 1 ml iv. Vid utebliven förbättring/livshotande tillstånd Inj. adrenalin 1 mg/ml, im (på lårets utsida) Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 pplicera EM Barn 3 mån 1 år: 1 st plåster. Barn >1år: 2 st plåster. Överväg vätskebehandling Om utebliven effekt överväg förstärkningsresurs enligt lokal rutin. Undvik sederande läkemedel. pecifik övervakning Rytmövervakning tatus astmaticus är en akut exacerbation av astma som inte svarar på sedvanlig bronkdilaterande behandling. Undvik sederande läkemedel. Några riskfaktorer är några dagars viral luftvägsinfektion, exponering för allergen/irritant och träning i kall miljö. behandlingsriktlinjer sid 95 (136)

96 Epiglottit barn 03 Orsak Infektion Initial bedömning BCDE Tilltagande sväljningssvårigheter. Grötigt tal. Feber. Halsont. Inspiratorisk stridor. Dregling. Vägrar ligga ned. O Q R T Halsont med successiv utveckling av andningsbesvär. Vill sitta upprätt, framåtlutad. vullnad i hals försvårar tal, sväljning och andning. okaliserat till halsen. ivshotande. kut tilltagande besvär. M Inkluderar nappflaska/amning. E Visuell inspektion av svalg. toppa aldrig något i patientens mun - risk för laryngospasm! Inspiratorisk stridor. rioritera avtransport, skapa lugn miljö, undvik smärtsamma eller orosskapande åtgärder. Oxygen flödas framför ansiktet om barnet accepterar detta Transportera sittande på bår pplicera EM barn (3 mån 1 år) 1 st plåster. Barn (>1år) 2 st plåster. Övervakning Rytmövervakning Epiglottit är ett potentiellt livshotande tillstånd. Om möjligt tillkalla högre medicinsk kompetens. Förvarna mottagande vårdinrättning. behandlingsriktlinjer sid 96 (136)

97 Främmande kropp barn 04 Orsak Matbit må föremål Initial bedömning BCDE Hosta. tridor. ndningsstopp. Medvetslöshet O Q R T lötsligt insättande stridor eller hosta. Ofta i samband med måltid eller lek. Kan ej tala/skrika. ndningsstopp ägesberoende M E Födoämne Hjärnskada. valgpares. Infektion I samband med födointag. ek med småsaker Inspektion i svalg. Hostförmåga. Cyanos. behandlingsriktlinjer sid 97 (136)

98 Främmande kropp barn 04 Följ HR-rådets Barn-HR Förvarna sjukhuset tidigt, anestesi- och ÖNH-läkare. Barnet har bra hostkraft Uppmuntra till att fortsätta hosta! Oxygen. åt flöda framför ansiktet om barnet ej tolererar mask. Omgående transport in till sjukhus. Barnet väljer sin egen bästa position (ofta sittande). Hostkraften börjar avta men barnet är vid medvetande Barn <1år: 5 ryggdunk/5 brösttryck. Barn >1år: 5 ryggdunk/5 buktryck. Öppna och titta i munnen. Värdera och vid behov upprepa behandlingen. Barnet är medvetslöst Försök att försiktigt avlägsna främmande föremål. Undvik att trycka ned föremålet ytterligare i luftvägen. Ev hjälpmedel: laryngoskop och Magills tång. Om du ej kan avlägsna den främmande kroppen gör 5 inblåsningar under samtidig kontroll av bröstkorgsrörelser. tarta HR 15:2. Öppna och titta i munnen innan nya inblåsningar. Följ riktlinjer -HR till barn. pecifik övervakning Rytmövervakning - behandlingsriktlinjer sid 98 (136)

99 Inhalation av skadliga ämnen barn 05 Orsak Brandrök (CO, cyanid, intoxikationer, termisk skada) CBRNE-händelser Initial bedömning BCDE äkert område. aneringsbehov ndningssvårigheter. aryngospasm. Bronkospasm. Blodhosta. Hosta. Heshet. tridor. alivering. ymtom från ögon. Bröstsmärta. Medvetandepåverkan. Huvudvärk. Cyanos. Kramper. O Q R T Vilka kemikalier/gaser. Vid brand: lutet utrymme. Exponeringstid M E llergi Mediciner stma, lungsjukdom Inspektera munhåla och näsa efter sot. EF. behandlingsriktlinjer sid 99 (136)

100 Inhalation av skadliga ämnen barn 05 lltid oxygen, liter på reservoarmask, oavsett saturation! (po2 kan visa falskt högt värde vid CO-förgiftning). Vid hosta/luftvägssymtom Inh. salbutamol 2 mg/ml Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,4 0,75 1,0 1,5 2,0 2,5 päd med NaCl till 2 ml Kan upprepas efter 15 min. Ge därefter: Inhalation budesonid Turbuhaler 400 µg/dos. Efter varje dos hålls andan i 10 sek, några normala andetag och därefter en ny dos. Ge sammanlagt 5 doser. Vid cirkulations- eller medvetandepåverkan, där misstanke om brandrök/cyanid finns Inf. hydroxokobalamin (Cyanokit ) 25 mg/ml i.v. ca 3 ml/kg, ges under 15 min. Kroppsvikt (kg) Volym (ml) alternativt Inf. natriumtiosulfat 150 mg/ml iv. 375 mg/kg, ges under 5-10 min: Vikt (kg) Volym (ml) pecifik övervakning Rytmövervakning pco mätning om möjligt. äkerheten! Vid behov kontakt med räddningsledare eller giftinformations-centralen för information om risker. Brytpunkt. Vindriktning. Behov av sanering innan transport. Termisk skada kan ge ödem i de övre luftvägarna med andningshinder och inspiratorisk stridor som följd. Ödemet kan komma snabbt eller efter några timmars latens. Vid risk för hotad luftväg larma ut anestesiresurs. Medtag om möjligt produktinformation vid kemikalieolyckor. behandlingsriktlinjer sid 100 (136)

101 Viruskrupp (falsk krupp) barn 06 Orsak Virus Initial bedömning BCDE Tilltagande skällande hosta. ufthunger. Inspiratorisk stridor. Feber. O Q R T kut debut, ofta nattetid eller en stund efter sänggående. Vill sitta upprätt. tridor, lufthunger. okaliserat till halsen. M E Tidigare kruppanfall. ÖI. stma. Halsont. Inkluderar nappflaska/amning. ÖI. Halsont. åg- till måttlig feber. llmän sjukdomskänsla. ndningsbiljud. Interkostala/jugulära indragningar. ccessoriskt andningsmuskulatur. åt barnet sitta upprätt. Trösta och lugna. Inh. adrenalin 1 mg/ml Kroppsvikt (kg) Volym (ml) 0,25 0,5 0,75 1,0 1,25 1,5 2,0 päd med NaCl till 2 ml Kan upprepas. Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart oxygen. T. betametason 0,5mg, 8 tabl löst i vatten. Vid allvarligt tillstånd EM barn (3 mån 1 år) 1 st plåster. Barn (>1år) 2 st plåster. Venös access vb. Transportera sittande på bår. ssistera andningen vid utmattning. pecifik övervakning Överväg rytmövervakning vid transport. - behandlingsriktlinjer sid 101 (136)

102 Cirkulation-barn Version ida C01 (Hjärtstopp) Revideras C02 Cirkulatorisk svikt C03 epsis Revideras behandlingsriktlinjer sid 102 (136)

103 Hjärtstopp barn C01 behandlingsriktlinjer sid 103 (136)

104 Hjärtstopp barn C01 behandlingsriktlinjer sid 104 (136)

105 Hjärtstopp barn C01 behandlingsriktlinjer sid 105 (136)