Att skriva självvärdering i Högskoleverkets nya utvärderingssystem några reflektioner från Kvalitetsrådet

Transkript

1 1 (12) Version Tove Holmqvist Utbildningsledare kvalitetsarbete Att skriva självvärdering i Högskoleverkets nya utvärderingssystem några reflektioner från Kvalitetsrådet För den institution som står i begrepp att skriva en självvärdering i Högskoleverkets (HSV) nya utvärderingssystem finns vägledning att få. HSV har publicerat en instruktion, som tydliggör vad som efterfrågas. Det första ni gör är förstås att läsa och utgå från denna instruktion. HSV genomför också webbseminarier och publicerar länkar till dessa på Dessutom finns på samma länk en bra avdelning med FAQ rörande utvärderingssystemet och dess processer. Inom Stockholms universitet pågår också en intern process i syfte att samla och sprida erfarenheter och tankar om hur det går till att skriva självvärderingar. Rektor har beslutat om ett särskilt Kvalitetsprojekt, inom vilket en läs- och granskningsgrupp kommer att läsa varje självvärdering inför ett rektorsbeslut. Kvalitetsprojektet har en webbplats som nås via På denna webbplatsfinns i den högra kolumnen en länk till Kvalitetsprojektets sida i Mondo. På denna hittar ni en mängd användbart material och det är också på denna sida som ni ska lämna in era självvärderingar till läs- och granskningsgruppen. Obs! Ni loggar in till Mondosidan via länken på den externa webbplatsen. Följande text från Kvalitetsrådet bygger på läsning av och reflektioner över ett antal framväxande självvärderingar från flera institutioner. Den är tänkt som en hjälp till er som framöver ska skriva era självvärderingar inom ramen för den fyraårscykel som pågår. Detta är version nr 3 av texten och flera tillägg har gjorts. Dokumentet kommer att fortsätta att uppdateras i takt med att fyraårscykeln fortsätter. Självvärderingens status i utvärderingssystemet I tidigare utvärderingssystem har självvärderingen haft karaktären av en processberättelse, dvs man har främst beskrivit hur man planerat och lagt upp utbildningen och fokus låg inte minst på lärarkompetens och kapacitet. I det nya systemet är självvärderingen av ett helt annat slag, som man skulle kunna benämna resultat- Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: , Stockholm Bloms hus Telefax: E-post: tove.holmqvist@su.se

2 2 (12) berättelse. Fokus är förskjutet från utbildningens processer och förutsättningar till studenternas måluppfyllelse och resultat. I det nya systemet ingår fyra underlag för bedömning: studenternas självständiga arbeten (i regel examensarbeten), lärosätets självvärdering, alumnenkäter och studentintervjuer. Hela utvärderingen fokuserar resultat, vilket definieras som måluppfyllelse. Det innebär att de självständiga arbetena kontrolleras gentemot ett urval examensmål, alumnerna får i en enkät svara på frågor som har med utbildningens måluppfyllelse att göra, studenterna kommer att (vid de virtuella möten som ersatt tidigare platsbesök) få svara på frågor om måluppfyllelse och självvärderingen ska visa på vilket sätt, och hur väl, studenterna når de av bedömargruppen utvalda examensmålen. Som ett komplement till dessa underlag genomförs i regel en virtuell lärosätesintervju. Syftet med den är att ge bedömargruppen en möjlighet att ställa kompletterande frågor till representanter för utbildningen och diskutera eventuella oklarheter i de ovan nämnda underlag bedömargruppen tidigare tagit del av. Självvärderingen är tänkt att komplettera det underlag som utgörs av de självständiga arbetena. Tillsammans väger de självständiga arbetena och självvärderingen tyngst i utvärderingen. 1 HSV:s bedömargrupp för utbildningen väljer ut de examensmål mot vilka granskningen görs, alla ingår alltså inte i utvärderingen. 2 Dock kommer alltid målen under rubriken Kunskap och förståelse att ingå. Urvalet ska beakta kraven i 1 I den i år reviderade versionen av HSV:s allmänna instruktion (Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , Rapport 2012:4 R, sid 14) framgår följande: Om granskningen av de självständiga arbetena ger en tydlig bild av hur väl utbildningen når vissa mål för examen, bör det få störst vikt vid den samlade bedömningen för dessa mål. Det finns mål som helt eller delvis inte går att bedöma utifrån de självständiga arbetena. Det går därför inte att på förhand säga att det självständiga arbetet alltid ska väga tyngst i bedömningen eller hur viktningsförhållandet ska se ut mellan de självständiga arbetena och självvärderingen. Detta kommer att se olika ut för olika utbildningar och lärosäten och blir tydligt först när utvärderingen har genomförts. 2 Examensmålen finns i högskoleförordningens bilaga 2 Examensordning och finns tillgängliga t ex på

3 3 (12) högskolelagen samt spegla utbildningens helhet och särart samt användbarhet på arbetsmarknaden. Därefter formuleras kriterierna för hur gruppen tänker bedöma måluppfyllelsen. Kriterierna ska passa både de självständiga arbetena och självvärderingen. Denna information delges institutionerna 1-2 veckor efter HSV:s upptaktsmöte. Bedömarnas arbete med självvärderingen och andra underlag Bedömarnas första uppgift är i regel att läsa och bedöma de självständiga arbetena. Först när detta är gjort läser de självvärderingen och tar del av övriga underlag. Om bedömningen av de självständiga arbetena ger ett entydigt utfall används endast de självständiga arbetena som underlag i bedömningen. I alla andra fall används självvärderingen som underlag. 3 Man ska därför inte underskatta betydelsen av en välskriven självvärdering. Uppgiften i självvärderingen För lärosätet gäller det att i självvärderingen analysera och värdera studenternas och utbildningens resultat. Ett led i detta är att analysera examinationens relevans och tillförlitlighet. I vad mån, och i vilken utsträckning har samtliga studenter som examineras på en utbildning nått vart och ett av de utvalda examensmålen? Hur examinerar man på ett sådant sätt som gör att man faktiskt vet att målen nås? Varför ser det ut som det gör? Hur kommer det sig att man valt X och inte Y? Vilka 3 Praxis i omgång 1 har varit att om ca 1/3 (30-40 %) av det framslumpade urvalet uppsatser brister på ett examensmål, så har självvärderingen använts för att väga upp eller ned bristerna. Om självvärderingen inte tydligt har visat måluppfyllelse blir totalbedömningen av examensmålet ifråga sannolikt bristande måluppfyllelse. Om självvärderingen istället har visat måluppfyllelse blir totalbedömningen sannolikt hög måluppfyllelse. Dessutom har självvärderingen (och andra underlag) använts för att bedöma måluppfyllelse för de mål eller delmål som inte har varit möjliga eller mycket svåra att bedöma enbart utifrån de självständiga arbetena. I HSV:s mål- och kriteriemallar för omgång 3 har detta uppmärksammats och lärosätet ombeds särskilt att i självvärderingen skriva om dessa (del)mål.

4 4 (12) förklaringar ser man som de viktigaste till ett visst resultat? Vilken inverkan på resultatet har förhållandet Z? Det är viktigt att motivera det som görs eller inte görs i utbildningen. Var gärna reflexiv i självvärderingen. Trovärdigheten kan öka om man även diskuterar det som inte fungerat optimalt. Konkretisera med belysande exempel. Och som sagt analysera och värdera exemplen från det valda källmaterialet till självvärderingen i relation till respektive utvalt examensmål och dess delar. De vanligaste bristerna hittills i självvärderingarna är att man inte fokuserar resultaten/måluppfyllelsen och/eller att man inte analyserar tillräckligt mycket utan istället beskriver utbildningens uppläggning eller resultat. Det vill säga, man beskriver hur saker och ting förhåller sig men gör ingen analys och ingen värdering av resultaten/måluppfyllelsen. Vanligt är också att man påstår något utan att belägga det genom att faktiskt visa det, t ex i formuleringar som Vi anser att målet är uppfyllt. Förberedelser inför utvärderingen Det är en stor fördel om man kan engagera flera personer i arbetet med självvärderingen, både ledning, lärare, studenter och administratörer. Det har att göra med att den analys som krävs förutsätter att undervisande lärare, med sin kännedom om examinationen och studenternas prestationer, kan leverera belysande exempel till självvärderingen. Detsamma gäller studenterna. Deras värdering av utbildningen, t ex i form av exempel från olika kurs- och programutvärderingar kan behövas för att göra en analys av resultaten, liksom för att visa på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Ett sätt att förbereda sig inför utvärderingen är att samla en grupp som tillsammans kartlägger hur de förväntade studieresultaten i utbildningens kursplaner relaterar till de olika examensmålen. Genom att skapa sig en bild av detta blir det lättare både att välja lämpliga exempel att analysera i självvärderingen och att skriva fram den röda tråden

5 5 (12) (progressionen) mot ett examensmål i utbildningen, t ex hur examination och bedömning av metodkunskap byggs upp och förstärks under utbildningens gång. För detta arbete finns matriser att ladda ned på Kvalitetsprojektets sida i Mondo. 4 Tänk på att det tar tid att samla in och sammanställa lämpligt material till självvärderingen. Det källmaterial man hänvisar till i självvärderingen ska också finnas tillgängligt för bedömargruppen, i den mån den önskar få ta del av detta. 5 Självvärderingen är med andra ord mycket tidskrävande. Den kräver, förutom tid för själva skrivandet och för diskussion av innehåll och framställning, ordentligt med tid för förberedelser och tid för redigering av texten. Självvärderingen råd vid skrivandet Självvärderingen ska skrivas i en färdig mall som består av tre delar. 6 Det är den första som är viktigast, den som rör måluppfyllelsen. Del 2 handlar om utbildningens förutsättningar (lärarresurs och studenternas förutsättningar). I del 3 kan andra förhållanden som har betydelse för utbildningen beskrivas, t ex om utbildningen har en bestämd profil eller specifika lokala mål. Det kan vara en god idé att börja självvärderingen med en kort läsanvisning till bedömargruppen som kommer att läsa en större mängd självvärderingar. En läsanvisning hjälper dem att se hur just den här självvärderingen är upplagd. I läsanvisningen kan man ta upp hur man tolkat uppgiften, vilket källmaterial som huvudsakligen används och hur analysen är upplagd. Om man t ex gör flera hänvisningar till några speciella kurser kan det vara bra att lista dessa redan här. Det kan 4 Det finns en matris för varje examensnivå i Filsamling, i mappen Internt SU-material. De heter Matriser kursmål-examensmål. 5 I omgång 1 begärde flera bedömargrupper ut ett urval av källor under utvärderingsprocessens gång, oftast i samband med lärosätesintervjuerna. Det är alltså viktigt att källorna finns tillgängliga, helst i digital form. 6 Mallen för den aktuella utvärderingen finns tillgänglig i HSV Direkt så snart HSV fattat beslut om mål och kriterier. Ett exempel på en sådan mall finns för nedladdning på projektsidan i Mondo (i Filsamling, under Internt SU-material).

6 6 (12) även vara bra att kortfattat beskriva hur utbildningen är upplagd, t ex genom att lista de utbildningsprogram som leder till examina inom ett visst huvudområde och/eller vilka eventuella inriktningar som finns. HSV har vid möten lämnat två råd inför skrivandet av självvärderingen. Det första förutsätter att den aktuella utbildningen kommer att ha tillräckligt med examensarbeten för att utbildningen ska kunna utvärderas mot resultat i den ordinarie utvärderingen Det är bra att börja med att läsa igenom det urval av examensarbeten som ingår i utvärderingen för att skapa sig en bild av vad som kommer att möta bedömargruppen när de ska göra sin bedömning av måluppfyllelsen i dessa. 8 Genom att läsa igenom dessa kan författargruppen till självvärderingen också se vilka mål som man särskilt bör koncentrera sig på i självvärderingen, dvs den måluppfyllelse som inte framgår i de självständiga arbetena utan som examineras på annat sätt under utbildningens gång Antalet sidor i självvärderingen är begränsat. Ett sätt att hantera detta på är att skriva brödtexten som en löpande text och ha faktauppgifter och källhänvisningar i ett notsystem. Det säger sig självt att med ett begränsat antal sidor ska man också undvika att t ex upprepa HSV:s anvisningar i svaren, att förklara bakgrunden till varför självvärderingen görs, att hänvisa till Bolognaprocessen eller andra (för HSV och bedömargruppen) självklarheter. Likaså ska man undvika utvikningar om varför man inte har kunnat ägna mer tid till arbetet med självvärderingen och liknande. 7 Utbildningar med färre än fem examensarbeten under tre år kommer att utvärderas i separat (och ännu okänd) ordning (Rapport 2012:4 R, sid 9). 8 Urvalet kan med fördel göras klart i HSV Direkt så snart som möjligt efter upptaktsmötet. 9 Exempel på (del)mål som inte alltid visas i en traditionell vetenskaplig uppsats är kunskap om relevanta metoder (i synnerhet inte bredden i metodkunskaperna), muntlig redogörelse, tidsramar samt i flera fall samhälleliga och etiska aspekter. En genomläsning av de självständiga arbetena i urvalet kan också visa att måluppfyllelsen för olika mål varierar, t ex vad gäller skriftlig presentation eller vissa metodmål.

7 7 (12) Del 1 Del 1 (måluppfyllelsen) är den del av självvärderingen som kräver mest av författarna. Lärosätet ska i del 1 ü argumentera för att, och hur studenterna i utbildningen når respektive utvalt examensmål och dess delar, ü värdera måluppfyllelsen, dvs argumentera för hur väl studenterna når målen, ü basera argumentationen på olika sorters källmaterial. Mer konkret innebär detta att lärosätet egentligen ska svara på två frågor i självvärderingen. Huvudfrågan rör studenternas resultat och det ideala svaret på denna skulle kunna vara att Studenterna på utbildningen kan oerhört mycket och uppnår examensmålen med god marginal. Om man kunde visa detta med hjälp av examinationsuppgifter och kravnivåer (betygskriterier) tillsammans med beskrivningar av vad och hur väl studenterna har svarat, så skulle man ha just det resultatnära argument som utvärderingssystemet kräver. Ett stort problem här är dock att man sällan har tillgång till detta, dvs få har arkiverat studenternas svar på olika examinationsuppgifter. Något som krävs för att kunna besvara frågan på ett sådant sätt (jfr nedan Val av källmaterial till del 1). Det gör förmodligen att många kommer att finna att den fråga man kan besvara bäst är den inom detta utvärderingssystem något mindre viktiga frågan om utbildningens uppläggning och förutsättningar. Observera dock att denna fråga inte är oviktig. Den behövs som ett hjälpargument för att på ett trovärdigt sätt kunna besvara huvudfrågan, även om det alltså inte är utbildningens förutsättningar och processer i sig som bedöms i detta resultatfokuserade utvärderingssystem. Det ideala svaret på denna fråga skulle kunna vara att Utbildningen är klokt uttänkt, det finns en tydlig röd tråd och en tydlig progression genom hela utbildningen. Vi har planerat och genomfört en utbildning som skapar de allra bästa förutsättningarna för måluppfyllelse. Båda dessa uppgifter tar tid att hantera och det kan vara bra att tidigt i processen göra en avvägning mellan dem så att det framgår att den ena frågan (om processer) hanteras som en hjälp för att kunna besvara huvudfrågan (om resultat), snarare än tvärtom.

8 8 (12) Följande punkter kan vara en hjälp för att till att börja med kunna formulera hjälpargumentet: visa hur examinationen inom huvudområdets kurser svarar mot examensmålen, dvs hur kurserna inom huvudområdet sammantaget leder till att examensordningens mål nås (den röda tråden i utbildningen), visa hur examinationen i de kurser som bygger på varandra (=utgör utbildningen) inom den aktuella nivån leder till fördjupning eller bredd (progressionen i utbildningen), visa att en nivåskillnad tydligt syns mellan utbildning på grundnivå och på avancerad nivå. Följande punkter kan vara en hjälp för att därefter kunna besvara huvudfrågan: visa i vilka kurser studenterna når de mål som inte (helt eller delvis) nås genom det självständiga arbetet, visa hur väl studenterna besvarar frågor/utför uppgifter som är tydligt relaterade till utvalda examensmål eller delar av dem, visa hur studenterna anser att de nått utbildningsmålen, t ex i kursvärderingar. Val av källmaterial till del 1 Vilka källor ska man använda som utgångspunkt för denna analys och hur ska de hanteras? Till att börja med ska källorna, som nämndes ovan, vara tillgängliga för bedömargruppen vid behov, men de ska inte bifogas självvärderingen. Texten i självvärderingen ska kunna tala för sig själv. Vidare ska man tänka på att val av källmaterial till analysen ska utgöras av representativa exempel, och gärna från större och återkommande kurser och examinationer med hög relevans för examensmålen. om man har tillgång till studenternas svar på examinationsuppgifter Eftersom formerna för och innehållet i examinationen är centrala för att man ska kunna visa att studenterna når målen är det viktigt att använda material som framhäver examinationens betydelse i detta utvärderingssystem. Det är med andra ord viktigt att i analysen lyfta fram arbeten och uppgifter som studenterna genomfört. Se, om möjligt,

9 9 (12) därför till att i god tid kopiera och spara studenternas tentamenssvar och andra uppgifter. En komplikation är förhållandet att examinationen sker på kurser eller delar av kurser och inte på den övergripande nivå som examensmålen befinner sig på. Det betyder att examensmål kan ha examinerats ur olika perspektiv och på olika sätt vid ett stort antal tillfällen, men bara till mycket begränsad del vid det enskilda provtillfället. Det kan vara något som har getts en underordnad betydelse vid varje sådant tillfälle, men där man ändå sammantaget har prövat studenternas måluppfyllelse på ett bra sätt. Av det skälet är det viktigt att först skapa sig en bild av den samlade examinationen, för att med den som utgångspunkt kunna föra ett resonemang om hur ett visst examensmål har examinerats, och hur studenternas prestationer har framstått. Observera att man kan använda tentamenssvar, inlämningsuppgifter, inspelade examinationer och om man så vill studenternas självständiga arbeten. Om man använder egna analyser av studenternas uppsatser måste de dock tillföra något väsentligt utanför den analys som bedömargruppen redan kommer att göra av det urval självständiga arbeten som kommer att ingå i utvärderingen. Eftersom sidantalet dessutom är begränsat är det sannolikt bättre att i självvärderingen snarare redovisa uppfyllelsen av de mål som inte framgår i de självständiga arbetena i självvärderingen. om man inte har tillgång till studenternas svar på examinationsuppgifter Om man inte har tillgång till studenternas svar på examinationsuppgifter av olika slag kan man istället koncentrera framställningen på att redogöra för hur man examinerar för att studenterna ska nå målen. Då blir examinationsuppgifter och -frågor ett huvudmaterial för analysen. Denna typ av källmaterial kan de flesta använda sig av, eftersom det ska finnas arkiverat. Källmaterial som rör examinationen är alltså ett mycket viktigt material för den analys som krävs i självvärderingen. Det är dock lämpligt att också använda annat material som är kopplat till utbildningens resultat. Detta andra material kan med fördel bestå av kurs- och programutvärderingar, uppföljningar av alumner, egna utvärderingar av huvudområdet. Om man gjort egna analyser av t ex examinationens relevans, så kan detta användas som källmaterial.

10 10 (12) Sammanfattning viktiga punkter i arbetet med del 1 1. Gör klart urvalet av självständiga arbeten i HSV Direkt så snart som möjligt. 2. Analysera urvalet av självständiga arbeten med avseende på svagheter i måluppfyllelse gentemot examensmålen. 3. Analysera vilka (delar av) examensmål som inte visas i de självständiga arbetena. 4. Planera att i självvärderingen särskilt skriva om svagheterna och den måluppfyllelse som inte visas i de självständiga arbetena. 5. Om urvalet uppsatser visar sig betygsmässigt avvika från normalutfallet, vilket kan hända, bör detta kommenteras i självvärderingen. Betygsfördelningen i största allmänhet är däremot i regel inte av intresse för bedömargruppen. Praktiska råd vid själva skrivandet av del 1 6. Ta fram kursplaner från centrala kurser i utbildningen där det finns förväntade studieresultat som speglar de ovan nämnda examensmålen. 7. Välj ut representativa examinationsuppgifter där dessa förväntade studieresultat examineras. Dessa kan användas som typfrågor i självvärderingen förutsatt att ni visar på vilket sätt de är representativa. 8. Gör om detta är möjligt med hjälp av kravnivåerna (betygskriterierna som används) en analys av studenternas svar på dessa examinationsuppgifter. Dessa kan med utgångspunkt i vad som krävs för att bli godkänd användas som typsvar i självvärderingen, förutsatt att ni visar på vilket sätt de är representativa. 9. Upprepa punkt 6-8 för att få fram material som speglar måluppfyllelsen vad gäller även andra examensmål som ingår i bedömargruppens urval än de (del)mål där ni under punkt 2 och 3 identifierat måluppfyllelsen i urvalet självständiga arbeten som svag eller obefintlig. 10. Ta fram om sådana finns resultat från utvärderingar och uppföljning av olika slag som tydligt går att koppla till bedömargruppens urval av examensmål. 11. Gör en disposition utifrån det material som ovan nämnda punkter gett. Vad bör finnas med i den löpande texten? Vad kan finnas i källhänvisningar? Hur mycket utrymme kan användas för det tidigare nämnda hjälpargumentet? Hur mycket text kan användas för huvudargumentet? 12. Skriv därefter del 1 av självvärderingen utifrån målsättningen att ni på ett begränsat utrymme ska övertyga bedömargruppen (som består av ämnesexperter, arbetslivsföreträdare och studenter) om att ni vet att, och hur väl, samtliga studenter når målen. Och det gör ni genom att med väl valda exempel (framtagna enligt ovanstående punkter) beskriva men framför allt analysera och värdera studenternas måluppfyllelse.

11 11 (12) 13. Gå igenom den skrivna texten kritiskt stycke för stycke utifrån frågan: Stödjer detta stycke argumentationen för att studenterna har uppnått ett visst examensmål? Stryk det annars. Del 2 Den del som i tidigare utvärderingssystem upptagit merparten av självvärderingen har i det nya systemet inte alls samma vikt. I del 2 av självvärderingen bör lärarresursen beskrivas i en bilaga (en lista), som utgör ett stöd för analysen av lärarresursen. Analysen av lärarkompetensen och lärarkapaciteten ska göras i relation till de utvalda examensmålen, dvs lärarnas respektive bidrag till måluppfyllelsen ska analyseras. T ex kan detta ske genom att man beskriver på vilket sätt ett visst (del)mål täcks genom att läraren X finns med i kurs Y i utbildningen. I del 2 finns också en tabell över antalet helårsstudenter i utbildningen som ska fyllas i. Observera skillnaden mellan antal registrerade studenter och antal helårsstudenter. Det är uppgift om antal helårsstudenter på hela utbildningen under undersökningsperioden som ska anges. Ett frivilligt avsnitt i del 2 gäller studenternas förutsättningar. De kan beskrivas i den mån de skiljer sig markant från andra likvärdiga utbildningar på andra lärosäten, t ex om man arbetat med breddad rekrytering och vet att de egna studenternas meritvärden är lägre än på andra håll och man därför förväntar sig konsekvenser vad gäller resultaten. I så fall kan detta analyseras (med avseende på resultaten) i del 2. Del 3 I del 3 av självvärderingen kan man ytterligare förtydliga hur utbildningen är upplagd i och med att man där kan beskriva förutsättningarna för de självständiga arbetena: hur många poäng de är på, när i utbildningen de är placerade, om de skrivs individuellt eller i grupp. Man kan också ange hur många av studenterna på utbildningen som är programstudenter respektive fristående. I del 3 krävs ingen analys. Ett tips kan också vara att i denna del göra en (schematisk) beskrivning av vilka obligatoriska och frivilliga kurser studenter inom huvudområdet kan följa. Observera

12 12 (12) dock att det förutsätter att valmöjligheterna inte är alltför många. Även detta är att betrakta som en hjälp för bedömargruppen att förstå mer om hur utbildningen är upplagd. En kort beskrivning av detta kan dock, som tidigare nämnts med fördel placeras redan i inledningen till självvärderingen som en hjälp för bedömargruppen att få en överblick av utbildningen. Till sist Skriv självvärderingen med hjälp av exempel från ovanstående (eller annat) källmaterial. Analysera och värdera vad som är bra i utbildningen (och nämn eventuellt något om vad som kan förbättras) utifrån det ni menar är kvaliteten i utbildningen och hur den är upplagd för att studenterna ska nå målen. Våga visa på svagheter också, det viktiga är att man i texten kan resonera kring kvalitetsfrågor i utbildningen och dess resultat. Ingen kräver att analysen ska vara fullständig och täcka hela utbildningen, så välj därför varierande men belysande och representativa exempel från de olika källorna. Beskriv gärna hur ni valt ut just dessa inlämningsuppgifter eller tentamensfrågor för att visa att de kan representera hur undervisningen och examinationen brukar gå till i övriga återkommande kurser. Men undvik att genom att klippa och klistra beskriva förväntade studieresultat, programmål och annat som dessutom tenderar att vara ganska lika mellan olika utbildningar. Skriv med andra ord en sammanhängande och analyserande text av utbildningens styrkor (och svagheter) med fokus på resultat. Sikta på att på ett så trovärdigt sätt som möjligt visa bedömarna att, och hur väl samtliga studenter har nått målen. Var i detta inte rädda för att använda skarpa och tydliga uttryck snarare än vaga och alltför relativiserande skrivningar.