Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
|
|
- Britt Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion. Källkodens funktionsnamn översätts till denna adress. Exempel: void funk(int i){... funk(3);... main funk 3000 Instr. för att lägga 3 och returadressen på stacken CALL i 3 returadressen Instruktioner Statiska data Stacken Bild 88 Anrop via pekare Det finns inget som hindrar att funktionsadressen, istället för att finnas direkt i instruktionen, hämtas från en variabel där den tidigare lagrats av programmet: main funk 3000 Instr. för att lägga funks adress i fpek Instr. för att lägga 3 och returadressen på stacken CALL * fpek i 3 returadressen Instruktioner Statiska data Stacken void funk(int i){... funktionspekare fpek=funk; (*fpek)(3);... Bild 89 1
2 Om funktionspekare Funktionspekare kan som alla andra pekarvärden lagras i variabler, i datastrukturer (t.ex. en array av funktionspekare), skickas som argument till andra funktioner och returneras från funktioner, m.a.o. användas på alla sätt som andra typer av värden kan användas på. Funktionspekare gör att man kan skriva programkomponenter vilkas beteende kan modifieras och anpassas under exekvering genom att de vid olika tillfällen kan anropa olika funktioner från samma instruktioner (det som i objektorienterade språk kallas dynamisk bindning och polimorfism). Avreferering av en funktionspekare med anropsparenteser efter innebär anrop av den funktion som pekaren pekar ut för tillfället: (*fpek)(3); ANSI-C införde möjligheten att utelämna den explicita avrefereringen: fpek(3); Ett funktionsnamn utan anropsparenteser är adressen till funktionen: fpek=funk; Bild 90 Deklarationssyntax - exempel Eftersom kompilatorn skall kunna kontrollera argument- och returvärden vid anrop av funktioner även via pekare, måste funktionspekare deklareras med information om dessa. Deklarationssyntaxen följer anropssyntaxen och måste ta hänsyn till operatorernas precedens: void (*fpek)(int); - fpek är en pekare till en funktion som tar en int som argument och returnerar void. Parenteser kring *fpek är nödvändiga, void *fpek(int) betyder funktion som returnerar void * char *(*fpek)(char *, int); - fpek är en pekare till en funktion som tar en char * och en int som argument och returnerar en char * int (*fpekvek[10])(int); - fpekvek är en vektor med 10 pekare till funktioner som tar en int som argument och returnerar en int Anrop av en funktion via pekare i vektorn skulle ske enligt följande exempel: i=(*fpekvek[3])(137); Bild 91 2
3 Deklarationssyntax - exempel (forts.) int (*getfunk(int))(char *); - getfunk är en funktion som tar en int som argument och som returnerar en pekare till en funktion som tar en char * som argument och returnerar en int void (*signal(int sig, void (*hndl)(int)))(int); - signal är en funktion som tar som argument dels en int (sig), dels en pekare (hndl) till en funktion som tar en int som argument och returnerar void. signal returnerar en pekare till en funktion som tar en int som argument och returnerar void Sådana deklarationer kan underlättas genom att ett namn för funktionspekartypen definieras med en typedef: typedef void (*Sighandl)(int); Sighandl signal(int sig, Sighandl hndl); När pekar- eller argumentnamn är oväsentliga, t.ex. vid typomvandlingar, kan de utelämnas: (int (*)(int, int)) Bild 92 Exempel 1: funktion med funktionspekare som argument #include <stdio.h> #include <math.h> void tab(double from, double to, double step, double (*funk)(double), char *header){ double x; printf("x\t%s\n", header); printf(" \n"); for(x=from; x<=to; x+=step) printf("%.2f\t%.3f\n", x, funk(x)); double sinpluscos(double x){ return sin(x)+cos(x); tab(0, 1, 0.05, sin, "sin(x)"); tab(0, 1, 0.05, sinpluscos, "sin(x)+cos(x)"); return 0; Bild 93 3
4 Exempel 2: återanvändbar datastruktur, sid 1 En sorterad array-list: Headerfilen sortarrlist.h: typedef struct sortarrstruct *Sorted_array_list; Sorted_array_list init(int (*cmp)(const void *, const void *)); void add(sorted_array_list list, void *new); void doforall(sorted_array_list list, void (*doit)(void *)); Obs att headerfilen endast definierar typen för pekare till något som heter struct sortarrstruct. Detta räcker för att tillämpningar skall kunna deklarera sådana pekarvariabler för att ta emot resultat av funktionen init() och för att skicka dem till de andra funktionerna. Däremot vet inte tillämpningar vad som finns inne i en struct sortarrstruct. På detta sätt skapar man dataabstraktion i C. Bild 94 Exempel 2: återanvändbar datastruktur, sid 2 #include <stdlib.h> #include "sortarrlist.h" #define CHUNK 10 typedef struct sortarrstruct{ int siz, count; void **arr; int (*cmp)(const void *, const void *); Sort_arr_struct; Sorted_array_list init(int (*cmp)(const void *, const void *)){ Sorted_array_list tmp = malloc(sizeof(sort_arr_struct)); if (!tmp) return NULL; tmp->siz=chunk; tmp->count=0; tmp->arr=calloc(chunk, sizeof(void *)); if (!tmp->arr){ free(tmp); return NULL; /* if */ tmp->cmp=cmp; return tmp; Bild 95 4
5 Exempel 2: återanvändbar datastruktur, sid 3 void add(sorted_array_list list, void *new){ int i; if (list->count == list->siz) list->arr=realloc(list->arr, (list->siz*=2)*sizeof(void *)); for(i=list->count; i>0 && list->cmp(list->arr[i-1], new)>0; i--) list->arr[i] = list->arr[i-1]; list->arr[i] = new; list->count++; void doforall(sorted_array_list list, void (*doit)(void *)){ int i; for(i=0; i<list->count; i++) doit(list->arr[i]); Bild 96 Exempel 2: återanvändbar datastruktur, sid 3, tillämpningsprogram #include <stdio.h> #include <stdlib.h> #include <string.h> #include sorarrlist.h typedef struct _person{ int nr; char namn[10]; Person; Person *make(int nr, char *namn){ Person *pek=malloc(sizeof(person)); pek->nr=nr; strcpy(pek->namn, namn); return pek; int perscmp(person *p1, Person *p2){ return strcmp(p1->namn, p2->namn); Bild 97 5
6 Exempel 2: återanvändbar datastruktur, sid 4, tillämpning forts. void visa(person *p){ printf("%d\t%s\n", p->nr, p->namn); Sorted_arr_list reg=init((int (*)(void *, void *))perscmp); add(reg, make(61, "Stefan")); add(reg, make(53, "Jozef")); add(reg, make(62, "Anna")); doforall(reg, (void (*)(void *))visa); return 0; Bild 98 qsort och bsearch #include <stdlib.h> void qsort(void *base, size_t n, size_t size, int (*cmp)(const void *, const void *)); sorterar arrayen som pekas ut av base och som består av n stycken objekt, var och en av storleken size. cmp skall vara en funktion som tar två pekare till sådana objekt och returnerar enligt samma konvention som strcmp. void *bsearch(const void *key, const void *base; size_t n, size_t size, int (*cmp)(const void *, const void *)); söker med binär sökning i den sorterade arrayen som pekas ut av base och som består av n stycken objekt av storleken size. cmp skall kunna ta en pekare till ett sökbegreppet (key) och en pekare till ett objekt och returnera enligt samma konvention som strcmp. Bild 99 6
Poster ( structar ) Postdeklarationer
Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.
Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Pekare och arrayer. Indexering och avreferering
Pekare och arrayer En array är ett sammanhängande minnesområde rymmande ett antal element av en viss typ. Arraynamnet kan ses som adressen till arrayens början, dvs. dess första element. En pekare är en
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
BINÄRA TRÄD. (X = pekarvärdet NULL): struct int_bt_node *pivot, *ny; X X X 12 X X 12 X X -3 X X
Algoritmer och Datastrukturer Kary FRÄMLING/Göran PULKKIS (v23) Kap. 7, Sid 1 BINÄRA TRÄD Träd används för att representera olika slags hierarkier som ordnats på något sätt. Den mest använda trädstrukturen
Pekare. Pekare. Varför använder vi pekare? Vad är en pekare? Pekare. Deklaration/initiering av pekare
Vad är en pekare? Varför använder vi pekare? Hur används pekare? Hur deklarerar vi pekare i C? Hur kommer vi åt pekarvärdet? DAVA07/08 JE,MG,MG,PS 2 DAVA07/08 JE,MG,MG,PS Vad är en pekare? En pekare är
2 Pekare och dynamiska variabler.
2 Pekare och dynamiska variabler. När man definierar en variabel reserverar man samtidigt minne för variabelns värde. Detta minnesutrymme kommer man sedan åt med hjälp av variabelns namn. Definierar man
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Föreläsning 12. struct
Föreläsning 12 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Det finns många flaggor till g++,
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne
Föreläsning 9. struct
Föreläsning 9 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Föreläsning 11. Strängar
Föreläsning 11 Strängar Dagens kluring void findmax(int v[], int length, int *pmax) int i;??=v[0]; for(i=1;i< length;i++) if(v[i]>??)??=v[i]; int main() int a[]=1,2,3,4,2; int max; hittamax(a,5,???); printf(
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Skizz till en enkel databas
Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen
Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för
Vad har vi lärt oss så här långt Vad är en sträng? Strängkonstanter. Att skriva ut och läsa in strängar. Att arbeta med strängar.
Vad har vi lärt oss så här långt Vad är en sträng Strängkonstanter. Att skriva ut och läsa in strängar. Att arbeta med strängar. Matriser av strängar. Sortering av strängar. Vad har vi lärt oss i dag Literals
Innehåll. Pekaren this Självreferens. Klasser Resurshantering, representation. Överlagring av operatorer. Överlagring av operatorer
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 8. Klasser; resurshantering och polymorfism Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 1 Klasser 2 Operatorer 3 Klasser, resurshantering Rule of three Move semantics
SORTERING OCH SÖKNING
Algoritmer och Datastrukturer Kary FRÄMLING Kap. 9, Sid 1 C-språket 2/Kary Främling v2000 och Göran Pulkkis v2003 SORTERING OCH SÖKNING Sortering är ett av de bästa exemplen på problem där valet av lösningsalgoritm
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
BMI = (vikt i kg) / (längd i m) 2. Lösningsförslag
HI1024 TEN2 2013-10-28 Betygsgränser: Fx-8, E-9, D-11, C-12, B-14, A-16 (MAX-18) Generella rättningsnormer: Mycket dåliga variabelnamn ger -1p totalt på provet vid andra tillfället Inga eller dåliga kommentarer
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Programuppbyggnad Klassens uppbyggnad en C++-klass består av en deklaration och en definition deklaration vanligtvis
Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Funktionens deklaration
Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Kapitel 1. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Kapitel 1 grunderna i C++
Kapitel 1 Grunderna i C++ Kapitel 1 grunderna i C++ C++-programmets beståndsdelar Datatyper Funktioner och funktionsanrop Sammansatta datatyper Pekare, aritmetik och referenser Minneshantering, preprocessorn
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling
metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man
Symboliska konstanter const
(5 oktober 2010 T11.1 ) Symboliska konstanter const Tre sätt som en preprocessormacro med const-deklaration med enum-deklaration (endast heltalskonstanter) Exempel: #define SIZE 100 const int ANSWER =
Hantering av textsträngar och talsträngar. William Sandqvist
Hantering av textsträngar och talsträngar Strängen Hello world! PIC-processorerna lagrar strängkonstanter med bokstäverna inbakade i en följd av instruktioner (en tabell). Man hämtar en bokstav genom att
Dagens föreläsning. Specialtecken. Mer om printf. Formateringssträngar. Mer om scanf. Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05
Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 12 Filhantering Funktionsbibliotek Mer om kompilering Lagrinsklasser Makron Programmeringsteknik VT05 2 Mer om printf Utskrifter
Typkonvertering. Java versus C
Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Introduktion till arv
Introduktion till arv 6 INTRODUKTION TILL ARV Arv Generell-Speciell Arv för att utnyttja det vi redan gjort Återanvändning Basklass Härledd klass Varför arv? Inför en subklass för att uttrycka specialisering
Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 19.00. Tentamen i Programmering C, Fri, Kväll, 041211.
1(8) ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 19.00. Denna tenta kommer att vara färdigrättad Ti 14/12 och kan då hämtas på mitt tjänsterum,
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 19 januari 2013
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Innehåll. Typomvandlingar (casting) Implicita Typomvandlingar. Typomvandlingar (type casts) Explicita, namngivna typomvandlingar (C++-11)
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 8. Typomvandlingar. Klasser: operatorer och polymorfism. 1 Typomvandlingar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Klasser Operatorer 3 Polymorfism och arv
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
C++-programmets beståndsdelar
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Tentamen i. Programmering i språket C
1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering i språket C för D1 m fl, även distanskursen torsdag
Ett enkelt program i C++, hello.cpp. #include <iostream> int main() { std::cout << "Hello World\n"; return 0; } C++, Övning 1
Ett enkelt program i C++, hello.cpp C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel int
1 Modulär programutveckling.
1 Modulär programutveckling. När man ska utveckla stora program blir det otympligt och ohanterligt att ha all kod i samma fil, speciellt om man är flera personer som utvecklar programmet. Det blir också
Del3 Klassanvändning, operatorer och pekare Ämnesområden denna föreläsning:
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 00/01 1 Del3 Klassanvändning, operatorer och pekare Ämnesområden denna föreläsning: Synlighet Överlagring av operatorer Slide 1 Vänner till klasser och funktioner
Byggstenar. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Grundläggande datatyper
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
6.1 Kompilering och lite grundläggande information
6 Förhoppningsvis ska de C-konstruktioner som gås igenom här tillsammans med de exempelprogram som ges här och i andra delar av lab-pm vara tillräckliga för att ni ska kunna klara av laborationerna. Syftet
grundläggande C++, funktioner m.m.
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel Ett enkelt program i C++, hello.cpp #include
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Exempel ( )
Exempel Antag att vi vill ha en generell stack. En stack är en mekanism som man kan lagra i och hämta från enligt principen sist in, först ut (eng LIFO). Man skall alltså kunna Skapa en stack Lägga värden
Dynamisk bindning och polymorfism
Dynamisk bindning och polymorfism I C++ är pekare till basklasser polymorfa, dvs de kan peka på objekt av en subklass typ Vid statisk bindning sker all bindning vid kompileringen -> Vid ett metodanrop
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, Kursens hemsida:
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 00/01 1 Slide 1 2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, johnny@nada.kth.se Kursens hemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1387 Varför vill
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ };
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ Vad är problemet? Att kunna lagra data som avser flera olika egenskaper
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 21 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 21 Internminne
Innehåll. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp Viktiga skillnader mot Java
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 1. Introduktion 1 Om kursen Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Presentation av C++ Historik Inledning Datatyper och variabler 1. Introduktion 2/1 Viktiga
Kapitel 3. Synlighet. Kapitel 3 - Klassanvändning, operatorer och pekare. Synlighet
Kapitel 3 Klassanvändning Operatorer Pekare Kapitel 3 - Klassanvändning, operatorer och pekare Vänner till klasser och funktioner Virtuella funktioner och polymorfi Abstrakta basklasser och strikt virtuella
TDP004. Minne och pekare. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap
TDP004 Minne och pekare Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 23 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 23 Internminne - RAM Datorns internminne (RAM,
3 Listor. 3.1 Envägslistor
3 Listor Lista är ett sammanfattande namn för en datastruktur som består av noll eller flera dataobjekt som är ordnade på något sätt. För en generell lista ska man kunna sätta in, ta bort eller nå vilket
Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström
DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Innehåll. Resurshantering. Resource handles. Minnesallokering. Minnesallokering Exempel: allokering på stacken. 6. Resurshantering
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 6. Resurshantering Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 1 Resurshantering Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 2 Smarta pekare 3 Klasser, resurshantering
Innehåll. Exceptionella händelser (exceptions, undantag ) Felhantering Tre nivåer av felhantering: Nivå 2: exceptions (eller returvärde)
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 7. Felhantering. Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 1 Felhantering Exceptions Exceptions och resurshantering Specifikation av exceptionella händelser Static
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
int (*fp) (char, char*) //pekare till funktion som tar //argumenten (char, char*) och //returnerar int
Pekare char v[10]; //array med 10 characters char* p; //pekare till characters //p pekar på v's fjärde element p = &v[3] p & är "adressen-av" operatorn. För de flesta typer T gäller att T* är typpekare.
Synlighet. Namespace Scope-operatorn Klasser Vänner
Synlighet Namespace Scope-operatorn Klasser Vänner Synlighet Ett problem med moduler i C är att alla variabel- och funktionsnamn ligger globalt synliga. C++ botar detta genom att införa det mycket användbara
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser
Abstrakta datastrukturer
Föreläsning 2 Datastrukturer Abstrakta datastrukturer Stack Stack implementerad med array Länkad lista Stack implementerad med länkad lista Inlämningsuppgifter Datastrukturer En datastruktur är en struktur
Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Omtentamen i Programmering C, Fri, Kväll, 050108.
1(8) ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Denna tenta kommer att vara färdigrättad Fr 14/1 och kan då hämtas på mitt tjänsterum,
HI1024, Programmering, grundkurs, 8hp KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN1 - Teoretisk tentamen Tid: Torsdagen den 20 oktober 2011,
KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN1 - Teoretisk tentamen Tid: Torsdagen den 20 oktober 2011, 8.15-12.15 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
*:85/ID200V C++ HT07. Föreläsning 8 Medlemspekare Undantagshantering Namnrymder
*:85/ID200V C++ HT07 Föreläsning 8 Medlemspekare Undantagshantering Namnrymder Medlemspekare Ibland uppstår behovet att peka ut en viss medlem, som skall behandlas i olika objekt. C++ har begreppet medlemspekare
const och pekare Output: char *unsafe(char *s) { // Returnerar pekare till det andra tecknet i s printf("%s \n", s);
(6 oktober 2010 T11.1 ) const och pekare char *unsafe(char *s) { // Returnerar pekare till det andra tecknet i s s++; // OK *s = * ; // Ej säkert OK return s; char s[] = "!"; char *u; u = unsafe(s); printf("första
Kapitel 6 - Undantag
Kapitel 6 Undantag Kapitel 6 - Undantag Undantag (exceptions), returvärden throw, try och catch new, bad_alloc, nothrow Undantag och std::auto_ptr throw() i funktionsdeklaration try som funktionskropp
Minnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne
Pekare i C++ Pekare används mycket i C++. De är bra både för att de tillåter dynamisk minnesallokering och för att de är referenser. En pekarvariabel innehåller en adress till ett element, den pekar på
översiktskurs (5DV031)
Programmeringsteknisk översiktskurs (5DV031) Föreläsning 5 Innehåll Indexerade variabler Arrayer, sortering Läsanvisningar: Kapitel 6.1-6.3 Ett problem Hur sparas data T.ex. när man vill spara resultaten
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
4 Sammansatta datatyper
4 Sammansatta datatyper De enkla datatyper som vi hittills använt är otillräckliga när man ska hantera stora datamängder. Vill man exempelvis läsa in 100 reella mätvärden, som man tillfälligt vill spara
Övning 3 i 2D1324. Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning
Övning 3 i 2D1324 Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning Avancerad c-programering och repetition Typisk h-fil #ifndef special_a
Avancerad SSL-programmering II
Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik Avancerad SSL-programmering II 1 Innehåll Makron för generisk stackhantering Hantering av konfigureringsfiler Certifikathantering 2 1 Makron för generisk
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Programmering i C++ EDA623 Typer. EDA623 (Föreläsning 4) HT / 33
Programmering i C++ EDA623 Typer EDA623 (Föreläsning 4) HT 2013 1 / 33 Typer Innehåll Heltalstyper Flyttalstyper Pekare Minnesallokering Funktionspekare Typdeklarationer med typedef Typomvandlingar (casting)
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja
Det objektorienterade synsättet. Objekt. Datorprogrammet kan uppfattas som en slags modell av den verklighet programmet skall samverka med.
Det objektorienterade synsättet A - 1 Objekt A - 2 Datorprogrammet kan uppfattas som en slags modell av den verklighet programmet skall samverka med. De enskilda variablerna i programmet, de s.k. objekten,