Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
|
|
- Arne Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok kap 1 STM32F4xx Cortex M4 programming manual: Kapitel 3.3.7, 3.4.6, 3.4.7, , Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 1
2 Pekare till pekare Först skapar vi en typ COORD utan att detaljera hur den ser ut (ofullständig deklaration). Därefter kan vi använda en pekare till denna typ i den fullständiga deklarationen EXEMPEL: Vi har deklarationerna: COORD *list,start,end; Koda följande tilldelningar i assemblerspråk list = &start; list->ptr = &end; Vi löser på tavlan... EXEMPEL: Datatyp för koordinater typedef struct coord COORD; typedef struct coord{ int x,y,z; COORD *ptr; } COORD; Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 2
3 Pekare till pekare efter... före... EXEMPEL: Sätt in posten middle mellan posterna start och end: COORD *p = &middle;... list = &start; p->ptr = list->ptr; list->ptr = p; Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 3
4 Pekare till C-funktioner void func(void); /* funktion utan parametrar och returvärde */ void * func(void); /* funktion utan parametrar, returnerar pekare */ void (*func)(void); /* pekare till funktion utan parametrar och returvärde */ EXEMPEL: En parameterlös subrutin init för att initiera hårdvaran i MD407 finns med ingång på adress adress 0x i minnet. Visa hur denna kan anropas: a) från ett C-program b) i assemblerspråk Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 4
5 Lagringsklasser och synlighet Variabler med permanent adress i minnet: int gi; /* global synlighet */ static int si; /* synlig i denna källtext */ void sub(void) { static int li; /* synlig i funktionen sub */ } I assemblerspråk: gi:.space 4;.globl gi $si:.space 4; $sub_li:.space 4; Symboler med begränsad synlighet tilldelas unika namn av kompilatorn. Samma namn kan därför användas i olika sammanhang utan konflikt Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 5
6 Permanenta och tillfälliga variabler char gc; gc:.space 1 void sub( void ) { char lc; lc = 5; } Som en direkt följd är variabeln gc åtkomlig hela tiden, i hela programmet medan variabeln lc finns endast i subrutinen sub. sub: push sub add movs strb adds mov ldr bx lr {r7} sp,sp,#12 r7,sp,#0 r3,#5 r3,[r7,#7] r7,r7,#12 sp,r7 r7,[sp],#4 I subrutinen refereras variabeln lc som [r7,#7]. Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 6
7 Stackanvändning lokal variabel sub: push sub add movs strb adds mov ldr {r7} sp,sp,#12 r7,sp,#0 r3,#5 r3,[r7,#7] r7,r7,#12 sp,r7 r7,[sp],#4 prolog epilog Observera att stackens utrymme för lokala variabler ska vara en multipel av 8 Prolog som multipel av 8 Lokala variabler som multipel av 8 bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 7
8 Parameteröverföring till, och returvärden från subrutiner Parametrar, två metoder kombineras Via register: snabbt, effektivt och enkelt, begränsat antal Via stacken: generellt Returvärden Via register: för enkla datatyper som ryms i processorns register R0 och ev. R1 Via stacken: sammansatta datatyper (poster och fält) Detaljerna styrs av konventioner application binary interface (ABI) Procedure call standard Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 8
9 Användning av register - konventioner Läsanvisning: IHI0042E_aapcs.pdf ("Procedure call standard") Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 9
10 Parameteröverföring via register Konventionerna sägar att vi använder register R0,R1,R2,R3, (i denna ordning) för parametrar som skickas till en subrutin. Övriga parametrar läggs på stacken. EXEMPEL: Följande deklarationer är gjorda: int a,b,c,d; Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: sub(a,b,c,d); Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 10
11 Tänkbar komplikation: Registerspill" Dvs. register behövs i den anropade subrutinen. Lösning: Skapa tillfälliga variabler använd stacken för temporär lagring parametrar finns i spara dessa på stacken push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] str r3,[r7]... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 11
12 Parameteröverföring via stacken EXEMPEL: Följande deklarationer är gjorda: int a,b,c,d,e; Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: sub(a,b,c,d,e); LÖSNING: push {r4,r7,lr} sub sp,sp,#12 add r7,sp,#8...a,b,c,d som tidigare ldr r4,e str r4,[sp] bl sub adds r7,r7,#4 mov sp,r7 pop {r4,r7,pc} Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 12
13 Stackens utseende i sub aktiveringspost Funktionen: void sub(int a,int b,int c,int d,int e); Aktiveringsposten kan sedan utvidgas ytterligare med lokala variabler. Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 13
14 Returvärden via register Storlek C-typ Register 8-32 bitar char/short/int R0 64 bitar long long R1:R0 EXEMPEL: Visa hur följande funktionsanrop kodas i assemblerspråk: int sub(int a) { return a+1; } respektive long long sub(int a) { return a+1; } Vi löser på tavlan... Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 14
15 Returvärden via stack Krävs typiskt då en subrutin ska returnera en komplett post, eller ett helt fält. Den anropande funktionen ska då först reservera utrymme för returvärdet. En pekare till detta utrymme läggs sedan som första parameter vid anropet: typedef struct coord COORD; typedef struct coord{ int x,y,z; COORD *ptr; } COORD; COORD sub( void ) { static COORD start; return start; } GCC genererar följande kod: sub: push {r4,r7} ldr r2,=start mov r4,r0 ldmia r2,{r0,r1,r2,r3} stmia r4,{r0,r1,r2,r3} mov r0,r4 pop {r4,r7} bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 15
16 Kodningsexempel: Anropssekvens: (formellt): LDR R0,=from LDR R1,=to LDR R2,size BL memcpy void memcpy( unsigned char from[], unsigned char to[], unsigned int size ) { while (size > 0){ size = size - 1; to[size] = from[size]; } } Stackens utseende i memcpy efter prolog Inträde prolog Utträde epilog Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 16
17 "Naiv kodning", av blocken memcpy: memcpy_prolog: push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] memcpy_1: ldr r3,[r7,#4] cmp r3,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: ldr r3,[r7,#4] subs r3,r3,#1 str r3,[r7,#4] ldr r2,[r7,#8] ldr r3,[r7,#4] add r3,r3,r2 ldr r1,[r7,#12] ldr r2,[r7,#4] add r2,r2,r1 ldrb r2,[r2] strb r2,[r3] memcpy_epilog: adds sp,sp,#20 pop {r7} bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 17
18 Kodförbättring, ingen onödig minneanvändning, "förbättrad för hand" Registerallokering: R0: from, ersätter [R7,#12] R1: to, ersätter [R7,#8] R2: size, ersätter [R7,#4] R3: temporär R4: temporär Vi gör dessa substitutioner och kommenterar därefter ut de instruktioner som då blir överflödiga... memcpy: memcpy_prolog: push {r7} sub sp,sp,#20 add r7,sp,#0 str r0,[r7,#12] str r1,[r7,#8] str r2,[r7,#4] memcpy_1: ldr r3,[r7,#4] cmp r3,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: ldr r3,[r7,#4] subs r3,r3,#1 str r3,[r7,#4] ldr r2,[r7,#8] ldr r3,[r7,#4] add r3,r3,r2 ldr r1,[r7,#12] ldr r2,[r7,#4] add r2,r2,r1 ldrb r2,[r2] strb r2,[r3] b memcpy_1 memcpy_epilog: adds sp,sp,#20 pop {r7} bx lr memcpy: memcpy_prolog: push sub add str str str r2,[r7,#4] ldr r3,[r7,#4] cmp r2,#0 beq memcpy_epilog ldr r3,[r7,#4] subs str ldr ldr r3,[r7,#4] mov r3,r0 add r3,r3,r2 mov r4,r1 add add ldr ldr add r2,r2,r1 ldrb r3,[r3] strb r3,[r4] b memcpy_1 adds sp,sp,#20 pop bx lr Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 18
19 så här gör GCC... vår förbättrade kod.. memcpy: memcpy_1: cmp r2,#0 beq memcpy_epilog memcpy_2: subs r2,r2,#1 mov r3,r0 add r3,r3,r2 mov r4,r1 add r4,r4,r2 ldrb r3,[r3] strb r3,[r4] b memcpy_1 memcpy_epilog: pop {r4,pc} GCC-genererad kod memcpy( unsigned char unsigned char unsigned int size (size > 0){ cbz r2,.l1 add r1, r1, r2 add r2, r2, = size - = from[size]; ldrb r3, [r2,#-1]! strb r3, (size > 0){ cmp r2, r0 bne.l3.l1: bx lr } } Assemblerprogrammering för ARM-Cortex M4 del 3 19
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Assemblerprogrammering för ARM del 3
Assemblerprogrammering för ARM del 3 Ur innehållet Fält och sammansatta typer (poster) Pekarvariabler och pekarkonstanter Pekararitmetik, operationer på fält Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide,
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Funktion med
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden
Assemblerprogrammering för HCS12
Assemblerprogrammering för HCS12 Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler Programkonstruktioner
LEU500-Maskinorienterad programmering LP3-2016/2017
LEU500- LP3-2016/2017 Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi granskar utförandet av examination Vi följer upp föregående års kursvärdering Sammanfattning
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och datatyper Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Läsanvisningar:
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Maskinorienterad programmering
Maskinorienterad programmering Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi belyser hur den skriftliga delen av examinationen genomförs. Sammanfattning
Programmering av inbyggda system 2014/2015
Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer
Assemblerprogrammets. struktur; exempel
Assemblerprogrammering för HCS12 Absolut assemblering Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Maskinorienterad programmering
Externa avbrott Anslutning av extern avbrottsvippa, programmering med konfigurering och hantering av externa avbrott. Introduktion till time-sharing, enkel task-switch. Ur innehållet: NVIC och EXTI (SYSCFG)
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 1
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 1 Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Assemblerprogrammering del 2
Assemblerprogrammering del 2 FLISP och omvärlden Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: In- och ut-enheter Tilldelningar och uttrycksevaluering Programflödeskontroll
Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp
Exempel atriangle.changesize (100, 50); // OK atriangle.changesize (100); // fel antal atriangle.changesize ( 1, 50); // fel datatyp char c = atriangle.getarea (); // fel datatyp Parameteröverföring I
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.
IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Poster ( structar ) Postdeklarationer
Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar
F4: Assemblerprogrammering
F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering
Maskinorienterad programmering
Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok
Högskolan Dalarna sid 1 av 7 DI-institutionen Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin
Högskolan Dalarna sid 1 av 7 DI-institutionen Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin TENTAMEN I IKB007 INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA, 5p för SY2 2001-03-16, kl 14.00-18.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Typkonvertering. Java versus C
Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då
Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10
Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn
Föreläsning 10. Pekare (Pointers)
Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:
TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Assemblerprogrammets struktur; exempel
Maskinorienterad Programmering 2010/11 Maskinnära programmering en introduktion Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Datatyper Tilldelningar, l i unära och binära operationer Permanenta/tillfälliga
Symboliska konstanter const
(5 oktober 2010 T11.1 ) Symboliska konstanter const Tre sätt som en preprocessormacro med const-deklaration med enum-deklaration (endast heltalskonstanter) Exempel: #define SIZE 100 const int ANSWER =
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 2 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
TDDC77 Objektorienterad Programmering
TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 5 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2018 Outline Arrayer Metoder Räckvidd och Livslängd Arrayer Vända om inlästa värdena Vända om
Hantering av textsträngar och talsträngar. William Sandqvist
Hantering av textsträngar och talsträngar Strängen Hello world! PIC-processorerna lagrar strängkonstanter med bokstäverna inbakade i en följd av instruktioner (en tabell). Man hämtar en bokstav genom att
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Programmering av inbyggda system 2012/2013. Kodningskonventioner och programbibliotek. maskinnära programmering i C och assemblerspråk
2012/2013 Kodningskonventioner och programbibliotek Ur innehållet: Kodningskonventioner maskinnära programmering i C och assemblerspråk Programbibliotek 32-bitars operationer med 16 bitars processor Kodningskonventioner
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:
Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att
Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling
metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man
Länkning av Prolog under C
Länkning av Prolog under C Kent Boortz Swedish Institute of Computer Science Box 1263, S-164 28 Kista, Sweden 1 september 1991 T91:14 Sammanfattning SICStus länkmoduler ger möjlighet att blanda Prolog-
Maskinorienterad Programmering 2010/11
Maskinorienterad Programmering 2010/11 Maskinnära programmering en introduktion Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Datatyper Tilldelningar, l i unära och binära operationer Permanenta/tillfälliga
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays)
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 I (föregående och) denna föreläsning Läsanvisning: kap 2 & 13 meddelanden
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering Måndag 16 mars 2015, 14.00-18.00 Examinator Roger Johansson,
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen
Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Övningar Dag 2 En första klass
Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt
Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2)
Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Objectorienterad programmering Sida 1 Vad är en klass? En klass är ett sätt att beskriva en mängd objekt och deras gemensamma
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Föreläsning 5-6 Innehåll. Exempel på program med objekt. Exempel: kvadratobjekt. Objekt. Skapa och använda objekt Skriva egna klasser
Föreläsning 5-6 Innehåll Exempel på program med objekt Skapa och använda objekt Skriva egna klasser public class DrawSquare { public static void main(string[] args) { SimpleWindow w = new SimpleWindow(600,
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går
Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Föreläsning 5-6 Innehåll
Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]
Maskinorienterad programmering
Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
F4 Klasser och Metoder. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander
F4 Klasser och Metoder ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Klasser och objekt Klasser definierar (utgör idén) Objekt instantierar (utgör förekomsten) En klassdefinition Många
Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet
Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private
Inkapsling tumregler Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler Tobias Wrigstad (baserat på material från Tom Smedsaas) 5 november 2010 1. Man skall
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 1 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Semantiskt gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för