Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
|
|
- Lars-Göran Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kodningskonventioner Viktor Kämpe
2 Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK 2
3 Funktionsanrop utan argument JSR delay delay(); delay: LDAB loop_delay: DECB BNE RTS #$FF loop_delay void delay() { unsigned char tmp = 0xFF; do { tmp--; } while(tmp); } CPU12 Assembler C program Fortsättning Pekare/VK 3
4 Stackens utseende Före JSR I början av funktion Efter RTS SP-> SP-> SP-> RTN L RTN H RTN L RTN H Ökande adresser Kodningskonventioner/VK 4
5 Funktionsanrop med argument Anropskonventioner för XCC12: Kallas också parameteröverföring. Parametrarna överförs via stacken. (Värdet av) argumenten pushas på stacken. Ordningen är höger-till-vänster. Detaljer i Arbetsbok för MC12 på sidan 80 Kodningskonventioner/VK 5
6 Returvärde från funktion Returvärdet sker enligt XCC12 s konventioner i: Register D, om ej beskrivet nedan. Register B, om returtyp är char. Register Y/D om returtyp är long eller float. MSW i Y, LSW i D. Via (en pekare till) minnet om returtyp är en struct. Se Arbetsbok för MC12 på sidan 81. Kodningskonventioner/VK 6
7 Ett enkelt C program #include <stdio.h> int g_var; //global synlighet int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; return sum; } int main() { // lokala variabler int, var2; Funktionsdeklaration I följande slides använder vi konventioner för XCC12 och 16 bitars int } = 4; g_var = 1; var2 = myadd(g_var, ); return 0; Funktionsanrop Kodningskonventioner/VK 7
8 Passa första parametern Före Efter int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; SP-> SP-> return sum; } var2 = myadd(g_var, ); Push Ökande adresser Kodningskonventioner/VK 8
9 Passa andra parametern Före Efter int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; return sum; SP-> g_var } SP-> g_var var2 = myadd(g_var, ); Push Ökande adresser Kodningskonventioner/VK 9
10 Spara returadress på stacken Före Efter int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; return sum; g_var g_var } SP-> g_var g_var RTN L var2 = myadd(g_var, ); SP-> RTN H JSR Ökande adresser Kodningskonventioner/VK 10
11 Lokala variabler på stacken Lokala variabler ligger på stacken. Utrymme skapas genom att flytta stack pekaren (SP). Kodningskonventioner/VK 11
12 Lokala variabler på stacken Före Efter int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; return sum; g_var g_var } g_var g_var RTN L RTN L var2 = myadd(g_var, ); SP-> RTN H RTN H sum Ökande adresser SP-> sum Kodningskonventioner/VK 12
13 Aktiveringspost / Stack frame int myadd(int x, int y) { // lokal variabel int sum; sum = x+y; return sum; g_var Argument } Aktiveringspost g_var var2 = myadd(g_var, ); RTN L RTN H Returadress Ökande adresser SP-> sum sum Lokala variabler Kodningskonventioner/VK 13
14 Prolog Prologen av en funktion skapar utrymmet för lokala variabler På CPU12 så görs det genom att flytta SP LEAS Load Effective Address to SP Kodningskonventioner/VK 14
15 Epilog Epilogen av en funktion återlämnar minnet för lokala variabler. Görs på motsvarande sätt som prologen. Kodningskonventioner/VK 15
16 [myadd till assembler för hand] Kodningskonventioner/VK 16
17 Ett funktionsanrop 1. Pusha argumenten på stacken. 2. JSR (pusha återhoppsadressen på stacken). 3. Prolog: skapar utrymme för lokala variabler. 4. { Funktionskroppen } 5. Lägg returvärde i rätt register. 6. Epilog: återlämnar utrymme för lokala variabler. 7. RTS (pop av programräknaren PC) 8. Återställ stacken till tillståndet innan argumenten pushades. Kodningskonventioner/VK 17
18 [assemblerkod från kompilator] Kodningskonventioner/VK 18
19 Kombinera C och assembler Anropa assembler-rutiner från C Anropa C-rutiner från assembler Kodgenerering sker från olika filer, så ihopkopplingen sker i länkningen. Kodningskonventioner/VK 19
20 XCC genererar assembler från C Från C till assembler Från assembler till maskinkod Symbolerna i assemblern är samma som i C fast med ett understreck: myadd() _myadd: i C i assembler Kodningskonventioner/VK 20
21 Import IMPORT i assembler säger att symbolen kommer från en annan fil. IMPORT... JSR _main _main Symbol från annan fil ( t ex.c-fil) Börja exekvera main-funktionen Kodningskonventioner/VK 21
22 Extern extern i C säger att symbolen kommer från en annan fil. #include <stdio.h> extern int g_var; void mycli(); void main() { mycli(); } g_var definerad i annan fil ( t ex.c-fil) Extern ej nödvändig för funktioner, prototypen säger: finns vid länkning. _mycli: EXPORT CLI RTS _mycli Kodningskonventioner/VK 22
23 Synlighet av symboler Alla symboler synliga per-default i C Inga symboler synliga per-default i assembler Gör symboler (i.s12 filen) synliga med EXPORT Gör symboler från andra filer synliga med IMPORT Kodningskonventioner/VK 23
24 static static i C kan göra två saker 1. Ta bort synlighet (från andra filer) av symboler. 2. Allokera minne för lokala variabler som om de vore globala variabler (men fortfarande med lokal synlighet). Kodningskonventioner/VK 24
25 Static variant 1 static int var; Variabeln var kan ej ses från andra filer, oavsett om man använder extern eller IMPORT. Kodningskonventioner/VK 25
26 Static variant 2 #include <stdio.h> void testfkt() { int = 0; static int var2 = 0; ++; var2++; printf(": %i, var2: %i \n",, var2); } int main() { testfkt(); testfkt(); testfkt(); } Utskrift: : 1, var2: 1 : 1, var2: 2 : 1, var2: 3 var2 initialiseras till noll endast första gången vi anropar funktionen, men behåller sedan sitt värde mellan anrop. Kodningskonventioner/VK 26
27 Viktiga koncept Aktiveringspost Prolog/Epilog av funktion Keywords: Static (C) Extern (C) Import, Export (assembler) Kodningskonventioner/VK 27
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Programmering av inbyggda system 2012/2013. Kodningskonventioner och programbibliotek. maskinnära programmering i C och assemblerspråk
2012/2013 Kodningskonventioner och programbibliotek Ur innehållet: Kodningskonventioner maskinnära programmering i C och assemblerspråk Programbibliotek 32-bitars operationer med 16 bitars processor Kodningskonventioner
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 1 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Föreläsning 10. Pekare (Pointers)
Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berä>ar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. char str[] = "apa"; char* p = &str[0];
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ };
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ Vad är problemet? Att kunna lagra data som avser flera olika egenskaper
Poster ( structar ) Postdeklarationer
Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.
Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja
Funktionens deklaration
Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Semantiskt gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
Programmering av inbyggda system 2014/2015
Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer
BINÄRA TRÄD. (X = pekarvärdet NULL): struct int_bt_node *pivot, *ny; X X X 12 X X 12 X X -3 X X
Algoritmer och Datastrukturer Kary FRÄMLING/Göran PULKKIS (v23) Kap. 7, Sid 1 BINÄRA TRÄD Träd används för att representera olika slags hierarkier som ordnats på något sätt. Den mest använda trädstrukturen
Föreläsning 2, vecka 8: Repetition
TDA 548: Grundläggande Programvaruutveckling Föreläsning 2, vecka 8: Repetition Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2016-2017 Idag Metoder och terminologi Referensvärden och arrays Interface och ritning
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DIT152 Programmering
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet
Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström
DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 2 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays)
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 I (föregående och) denna föreläsning Läsanvisning: kap 2 & 13 meddelanden
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar
SCB :-0. Uno Holmer, Chalmers, höger 2 Ex. Induktiv definition av lista. // Basfall
Rekursiva funktioner Föreläsning 10 (Weiss kap. 7) Induktion och rekursion Rekursiva funktioner och processer Weiss 7.1-3 (7.4, 7.5.3 utgår) Fibonaccital (7.3.4) Exempel: Balansering av mobil (kod se lab
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering Måndag 16 mars 2015, 14.00-18.00 Examinator Roger Johansson,
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering, DAI,EI,MEI Fredag 19 augusti 2016, kl. 8.30-12.30 Examinator
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Maskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Hantering av textsträngar och talsträngar. William Sandqvist
Hantering av textsträngar och talsträngar Strängen Hello world! PIC-processorerna lagrar strängkonstanter med bokstäverna inbakade i en följd av instruktioner (en tabell). Man hämtar en bokstav genom att
Funktioner. Linda Mannila
Funktioner Linda Mannila 13.11.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Samlingsdatatyp Listan Utskrift Indata Felhantering Intro till funktioner och moduler Villkorssatsen
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
1 Funktioner och procedurell abstraktion
1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår
GPT föreläsning 8. Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner
GPT föreläsning 8 Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Denna gång Reflektioner kring OU1 Funktioner Reflektioner
Assemblerprogrammering för HCS12
Assemblerprogrammering för HCS12 Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler Programkonstruktioner
C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen
C++ Funktioner 1 Teori När programmen blir större och mer komplicerade är det bra att kunna dela upp programmet i olika delar som gör specifika saker, vilket kan göra programmet mer lättläst. Ett sätt
BMI = (vikt i kg) / (längd i m) 2. Lösningsförslag
HI1024 TEN2 2013-10-28 Betygsgränser: Fx-8, E-9, D-11, C-12, B-14, A-16 (MAX-18) Generella rättningsnormer: Mycket dåliga variabelnamn ger -1p totalt på provet vid andra tillfället Inga eller dåliga kommentarer
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.
IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, extra tentamen, TEN1, för TIDAA1. Fredagen den 11 mars 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, extra tentamen, TEN1, för TIDAA1 Fredagen den 11 mars 2011, 13.15 17.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika
Lathund. C för inbyggda system
Lathund C för inbyggda system Revision 1 2000-09-21 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 1.1 Assembler kontra C...3 1.2 Kodexempel...3 1.3 MPLAB...4
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman
Uppgifter till praktiska tentan, del A. (7 / 27)
Uppgifter till praktiska tentan, del A. (7 / 27) I. Sortering/Sökning: III II. Representation/Omvandling/format/protokoll: II III. Strukturering: II I alla problem, där bokstäver förekommer, antar vi att
Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.
F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren
Funktioner och programstruktur. Föreläsning 5
Funktioner och programstruktur Föreläsning 5 Dagens kluring int v[10]=1,2,3,4,5,6,7,8,9,10; int i; for(i=0;i
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning
Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Funktioner och programstruktur. Föreläsning 5
Funktioner och programstruktur Föreläsning 5 Dagens kluring int v[10]=1,2,3,4,5,6,7,8,9,10; int i; for(i=0;i
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Assemblerprogrammets. struktur; exempel
Assemblerprogrammering för HCS12 Absolut assemblering Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT016 Programmering av inbyggda system IT DIT152 Programmering av inbyggda system GU Tisdag 17 december
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet
2 Pekare och dynamiska variabler.
2 Pekare och dynamiska variabler. När man definierar en variabel reserverar man samtidigt minne för variabelns värde. Detta minnesutrymme kommer man sedan åt med hjälp av variabelns namn. Definierar man
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 5 Applika'onsbyggnad/Spelprogrammering (real'dsstyrsystem) och Avancerad C.
Grundläggande C-programmering del 5 Applika'onsbyggnad/Spelprogrammering (real'dsstyrsystem) och Avancerad C Ulf Assarsson Läromoment: Kodningskonven(oner Real(dsloop Överkurs: grafikloop, fraktalt berg
C-programmering del 4. Ulf Assarsson. extern, sta.c, Överkurs: const, inline, Gameloop, grafikloop, fraktalt berg
C-programmering del 4 Ulf Assarsson Läromoment: extern, sta.c, Överkurs: const, inline, Gameloop, grafikloop, fraktalt berg Kopplat.ll: Lab 5 - spelprogrammering Kombinera C och assembler Anropa assembler-ru.ner
Heltal(int) Programmeringsteknik 54
Heltal(int) Datatypen int används tillsammans med char, short int och long int för att lagra heltal i C. Matematisk sett finns det oändligt många heltal. På en dator måste det införas en begränsning på