F5: Högnivåprogrammering
|
|
- Martin Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via ett register Resultat = KALLE(Indata) MOVE.W Indata,D0 BSR KALLE MOVE.W D0,Resultat Via register genom referens Skicka referens till data via ett register Resultat = KALLE(&Indata) LEA Indata,A0 BSR KALLE MOVE.W D0,Resultat D0 innehåller värdet av funktionens inparameter A0 innehåller pekaren till funktionens inparameter 2 Page 1
2 2 Subrutin, parameteröverföring: 2(3) Via minnesposition och genom värde Skicka data via en global minnesposition (global variabel) Transfer = Indata; KALLE(); Resultat = Transfer; MOVE.W BSR MOVE.W Indata,Transfer KALLE Transfer,Resultat Minnesposition Transfer tilldelas värdet av funktionens inparameter. Via minnesposition och genom referens Skicka referens till data via en global minnesposition (global variabel) Transfer = &Indata; KALLE(); Resultat = Transfer; MOVE.L BSR MOVE.W #Indata,Transfer KALLE Transfer,Resultat Minnesposition Transfer tilldelas en referens till funktionens inparameter 3 Subrutin, parameteröverföring, 3(3) Via stacken Skicka data via stacken MOVE.W Indata,-(A7) BSR KALLE MOVE.W (A7)+,Resultat Sammanfattning Via register + Snabb - Klarar bara ett fåtal parametrar Via minnesposition + Relativ snabb - Inte så flexibelt, ostrukturerat Via stacken + Mycket flexibel - Långsam KALLE: MOVE.W (4,A7),Indata MOVE.W Resultat,(4,A7) RTS 4 Page 2
3 Att tänka på när ni använder subrutiner För att underlätta återanvändning av kod bör: Alla register ska vara opåverkade efter exekveringen av subrutinen Utom register som används för parameter överföring från subrutin till huvudprogram. Spara registren ni vill ska vara opåverkade efter subrutinen på stacken Välj den parameteröverföring som passar den aktuella applikationen Register Minnesposition Via stacken 5 Assembler vs. Högnivåspråk När ska man använda assembler? Optimering Programmering av processorer med speciella arkitekturer T ex DSP-processorer Programmering av objekt, där det är hårda krav på minnesandvändning och/eller exekveringstid. Behov av assemblerinstruktioner Utveckling av realtids/operativsystemkärnor Behöver använda stacken och interrupthantering Utveckling av kompilatorer Instruktioner för att implementera högnivåkod 6 Page 3 3
4 4 Högnivåspråk parameteröverföring i C Parameteröverföringen i en C-funktion Beroende av kompilator På stacken Värde Referens (dvs. pekare) Via register (oftast returvärden) Globala variabler kan också användas Användning bestäms av programmeraren 7 Högnivåspråk, C C kod är (ska) vara oberoende av implementationen Kompileras till assemblerkod Assemblerkoden översätts till maskinkod Koden är oberoende av vart i minnet den exekveras Stöder rekursion void baklanges(char *enstring) { // skriver ut en textsträng baklänges char c; Om c lagras i en fast minnesposition c = *enstring; kommer data att ändras för varje ny if( c!= null) exekvering i den rekursive kedjan. { baklanges(enstring+1); //anropa baklanges igen med nästa tecken typetoscreen(c) ; //skriv tecknet till skärmen } } 8 Page 4
5 C funktioner C funktioner Koden lagras i någonstans i minnet (statiskt) Lokala variabler lagras på stacken (dynamiskt) Möjliggör rekursion Statiskt omr. kod + statiskt data statisk heapen dynamiskt data Växer uppåt (a7) stacken Växer nedåt 9 Lokala variabler i högnivåspråk Huvudprogram Int mainint; Void Subrutin1(); Subrutin1(); Subrutin1 är deklarerad i huvudprogrammet Subrutin2 är deklarerad i Subrutin1 osv Subrutin1 Int int1; Void Subrutin2(); Subrutin2(); Subrutin2 Int int2; Void Subrutin3(); Subrutin3(); Subrutin3 Int int3; int1 = 1; Hur kan som i ex. Pascal, en subrutin få tillgång till en variabel som deklarerats flera nivåer tidigare i kedjan av funktionsanrop? 10 Page 5 5
6 Allokera plats för lokala variabler på stacken För att reservera plats på stacken för lokala variabler används instruktionsparet: LINK An, offset Skapar en länkad lista med instanser av funktionsanrop på stacken Spar An på stacken An tilldelas värdet av stackpekaren Stegar stackpekare framåt med ett antal steg som bestäms av offset UNLK An Tar bort en instans av en funktion Adressregistret A6 används ofta av kompilatorer för att hanterad lokala variabler på stacken. 11 Allokera plats för lokala variabler LINK A6, #-8... UNLK A6 SP-4 -> SP A6 -> (SP) SP -> A6 SP-8 - SP SP A6 SP Stacken före LINK Lokala variabler 8 byte Gamla A6 Stacken efter LINK 12 Page 6 6
7 7 Länkad lista av aktiveringsposter int3 Aktiveringslänk återhoppsadress int2 Aktiveringslänk återhoppsadress int1 Aktiveringslänk återhoppsadress mainint Aktiveringslänk = null Stacken 13 Konstruera med aktiveringsposter 1(3) Uppg) Implementera i assembler parameteröverföringen samt reservera utrymme för lokala variabler motsvarande följande C-funktion: Inget returvärde void prototype( longint param) { longint a=0; char c = k ; Initiering } Utför även initieringen av de lokala variablerna. Du får själv välja lagringsordning för de lokala variablerna. Parametern skall överföras via stacken genom värde. Visa även genom anrop till subrutinen hur parametern tilldelas ett värde före anrop samt åtkomst av parametern i subrutinen. 14 Page 7
8 8 Konstruera med aktiveringsposter 2(3) Sekvens i anropande subrutin MOVE.L #$ ,-(SP) *Parameter = HEX till stacken BSR prototype *Call prototype( Hex) ADDQ.L #4,SP *Ta bort parameter från stacken STOP #0 *Stanna exekvering Subrutin Reservera utrymme för närmast högre heltal bytes i de fall det aktuella lagringsbehovet är udda antal bytes. Dvs 5 blir 6 i detta fall. (Adressen till 16 bits eller 32 bits ord måste nämligen alltid vara jämn.) prototype: LINK A6,#-6 *Skapa utrymme på stacken för lokala variabler MOVE.B #107,(-1,A6) *Initiera lokal variabel b = 'k CLR.L (-6,A6) *Initiera lokal variabel a = 0 * Här skrivs nu implementationen av subrutinen * Åtkomst av inparametern sker genom effektiva adressen (14,SP) * Till ex. MOVE.L (14,SP),D0 kopierar inparametern till D0 UNLK A6 *Släpp allokerat utrymme på stacken RTS Konstruera med aktiveringsposter 3(3) Subrutin prototype: LINK A6,#-6 MOVE.B #107,(-1,A6) * b CLR.L (-6,A6) * a SP-4 -> SP A6 -> (SP) SP -> A6 SP-6 - SP 2 SP a 1 UNLK RTS A6 A6 -> SP (SP) -> A6 SP+4 -> SP 2 A6 1 SP b Aktiveringslänk Återhoppsadress Parameter 1 A6 Aktiveringslänk Observera att varje rad är 16 bit MSB LSB Stacken 16 Pekar på tidigare länk Page 8
9 9 Heapen Betyder hög Heapen växer mot höga adresser NgnTyp *p; p = new NgnTyp; delete p; p Så många bytes som behövs för NgnTyp p 17 Fragmentering av heapen När block frigörs kommer luckor att uppstå i heapen Heapen blir fragmenterad p2 p4 18 Page 9
10 10 Defragmentering av heapen 1(3) Genom att sortera kommer systemet utnyttja minnet bättre Problem: Pekarna kommer att peka på fel position i minnet p2 p4 19 Defragmentering av heapen 2(3) För att kunna flytta block i minnet, används masterpekare som referens till blocket Pekaren som användaren använder(handtag), är en pekare till pekare (MP) p2 p4 20 Page 10
11 11 Ett exempel 1(3) p2 p4 Det sker en fragmentering av heapen när minnesblocken som handtagen p2 och p4 refererar till tas bort. 21 Ett exempel 2(3) Minnesblocket som refererar till flyttas och Master pointer för uppdateras. 22 Page 11
12 12 Ett exempel 3(3) pnytt Ett nytt minnesblock allokeras. En ledig Master pointer får utgöra ett nytt handtag pnytt. 23 Högnivå datatyper, C Float (IEEE 754) 32 bits -3.4x x10 38 s eeee eeee mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm s = tecken (1) e = exponent (2-komp) (8) m = mantissa (23) double 64 bits -1.8x x s eeeeeeeeeee mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm s = tecken (1) e = exponent (2-komp) (11) m = mantissa (52) 24 Page 12
13 13 Högnivå datatyper, C Char (8bit) Signed (-128 till 127) Unsigned (0 till 255) int (16 eller 32 bit) short int (16 bit) signed ( till 32767) unsigned (0 till 65535) long int (32 bit) signed ( till ) 25 Page 13
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
F4: Assemblerprogrammering
F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Typkonvertering. Java versus C
Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling
metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart
Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization
Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization Objekt-orienterad programmering och design (DIT953) Niklas Broberg/Johannes Åman Pohjola, 2018 Abstract class En abstract class är en class
Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder
Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig
Föreläsning 11. Arrayer. Arrayer. Arrayer. Lagrar flera värden av samma typ Kan vara primitiva typer eller objekt. Kan ha en array av t.
Föreläsning 11 Arrayer Arrayer Lagrar flera värden av samma typ Kan vara primitiva typer eller objekt int[] tal = new int[3]; Kan ha en array av t.ex: Heltal (int) Tecken (char) Personer (objekt av klassen
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Pekare. Pekare. Varför använder vi pekare? Vad är en pekare? Pekare. Deklaration/initiering av pekare
Vad är en pekare? Varför använder vi pekare? Hur används pekare? Hur deklarerar vi pekare i C? Hur kommer vi åt pekarvärdet? DAVA07/08 JE,MG,MG,PS 2 DAVA07/08 JE,MG,MG,PS Vad är en pekare? En pekare är
Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Programmering i C++ EDA623 Typer. EDA623 (Föreläsning 4) HT / 33
Programmering i C++ EDA623 Typer EDA623 (Föreläsning 4) HT 2013 1 / 33 Typer Innehåll Heltalstyper Flyttalstyper Pekare Minnesallokering Funktionspekare Typdeklarationer med typedef Typomvandlingar (casting)
Föreläsning 10. Pekare (Pointers)
Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return
Programmering B med Visual C++ 2008
Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C.
Idag Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering Strängar Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Objectorienterad programmering Sida 1 Ett
Dagens föreläsning. Diverse Common Lisp. Konstanter, parametrar, globala variabler
21-1-2 1 Dagens föreläsning Hur fungerar ett Lisp system intern struktur av symbolen, tal, listan pekare - delade strukturer - eq minneshantering fri lista - sophämtning/garbage collection stack Diverse
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 2 22 sept 2014 Namn Fält1 Fält2 Fält3 Metod1 Metod2 Metod3 Metod4 public class { public class { Åtkomst, public betyder fullt tillgänglig utifrån public
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Lathund. C för inbyggda system
Lathund C för inbyggda system Revision 1 2000-09-21 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 1.1 Assembler kontra C...3 1.2 Kodexempel...3 1.3 MPLAB...4
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet
Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016
Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016 Abstract class En abstract class är en class som inte kan skapa några objekt. Syfte:
Minnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne
Pekare i C++ Pekare används mycket i C++. De är bra både för att de tillåter dynamisk minnesallokering och för att de är referenser. En pekarvariabel innehåller en adress till ett element, den pekar på
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013
Tentamen för ID1004 Objektorienterad programmering (vilande kurs), 29 oktober 2013, 9-13 Denna tentamen examinerar 3.5 högskolepoäng av kursen. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tre sektioner.
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
1 Funktioner och procedurell abstraktion
1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår
Lathund. C för inbyggda system
Lathund C för inbyggda system Revision 2 2001-04-13 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Assembler kontra C... 3 1.2 Kodexempel... 3 1.3
Föreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Maskinorienterad programmering
Maskinorienterad programmering Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi belyser hur den skriftliga delen av examinationen genomförs. Sammanfattning
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 2. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 2 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Specalfunktioner i klasser Konstruktorer i konstruktorerna för en klass initieras klassens medlemmar initialvärden
Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays)
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 I (föregående och) denna föreläsning Läsanvisning: kap 2 & 13 meddelanden
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings
Objektorienterade programmeringsspråk. Objektorienterade språk. Den objekt-orienterade modellen. Jämför med icke-oo
Objektorienterade språk Historik Simula 67 Smalltalk 80 Procedurorienterad programmering Subprogram Programbibliotek Dataorienterad programmering Abstrakta datatyper Objektbaserade språk, föregångare till
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Personal Objektorienterad programmeringsmetodik 5DV081 5DV109
Personal Objektorienterad programmeringsmetodik 5DV081 5DV109 VT-10 Lärare Johan Eliasson (johane@cs.umu.se) Handledare Thomas Johansson Mikael Öhman Lucas Lindström 1 2 Här sitter vi MIT-huset våning
Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.
Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Föreläsning 5&6 LOGISKA VARIABLER; IMPLEMENTERA KLASSER; MER ALGORITMER
Föreläsning 5&6 LOGISKA VARIABLER; IMPLEMENTERA KLASSER; MER ALGORITMER Logiska uttryck datatypen boolean Logiska uttryck kan ha två möjliga värden, true eller false. Variabler av typen boolean kan tilldelas
I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:
Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305. Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder
Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder 1 Array och ArrayList Arrayer och ArrayList är till för att innehålla
Programmering i C. Vad är C? Målsättning. Litteratur. Jämförelse med Java. Exempel : Ett program som skriver ut texten Hello, world
Programmering i C Målsättning Introducera programmering i C för de som inte har någon erfarenhet av C eller C++. Litteratur Kernighan, Ritchie: The C Programming Language, Second edition, Steve Oualline:
Programmering av inbyggda system 2014/2015
Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer
OOP Objekt-orienterad programmering
OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första
Objektorienterad programmering
Objektorienterad programmering Föreläsning 7 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Konstanter och readonly Statiska klasser Standardklassen Math Parameteröverföring Referensen
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera förs
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera först talet 37 med 2. Använd heltalsdivision. Det ger kvoten
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Länkning av Prolog under C
Länkning av Prolog under C Kent Boortz Swedish Institute of Computer Science Box 1263, S-164 28 Kista, Sweden 1 september 1991 T91:14 Sammanfattning SICStus länkmoduler ger möjlighet att blanda Prolog-
Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada
Datastrukturer Vad är en datastruktur? Vad är en datatyp? Primitiva datatyper i Java Icke-primitiva datatyper i Java Minnesexempel med datastrukturer Vektorer i Java Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445,
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
Imperativ programmering. Föreläsning 3
Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 3 Imperativa paradigmer Ostrukturerad programmering Strukturerad programmering Procedurell programmering Objektorienterad programmering Klassbaserad programmering
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman
Objektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Kompilera och köra programmet under terminal 2: I Skapa Hej.java
Föreläsning 4. Klass. Klassdeklaration. Klasser Och Objekt
Föreläsning 4 Klasser Och Objekt Klass Beskrivning av en objekttyp Beskriver egenskaper och beteende (fält och metoder) Klassen fungerar som en ritning Objekt skapas från klassbeskrivningen - instansieras
I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program
Kompilera och köra programmet Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 under terminal 2: I Skapa Hej.java
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen.
TT Kapitel 3. Husdjur & Fisk Javaklasser Translation by Leif Lourié Java program består av klasser som beskriver saker (objekt) som finns på riktigt. Även om det finns många olika sätt att skriva program
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det rik
2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det riktiga provet tar 45 minuter (en lektionstimme) och det
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Omgivningar. Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem.
Omgivningar Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem. (define (sqrroot c) (define (fixpoint guess c eps) (define
F7 - Arrayer. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander
F7 - Arrayer ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Array, arrayer, arrayen En array är en lista av variabler av samma typ Arrayen har en fast längd (antal element) Enskilda
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att
Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner
Lektion 4, del 1, kapitel 10 Funktioner i JavaScript Inlärningsmål Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner Introduktion
Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.
F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren
Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 12
Grundläggande programmering, STS 1, VT 2007. Sven Sandberg Föreläsning 12 I torsdags: Klassen TelefonKostnad Exemplifierar objektorienterad design, metoder, konstruktorer static Standardklassen Math Matematiska
KLASSER. Inkapsling Abstrakt datatyp Public och private. Klassmedlemmar Datamedlemmar Exempel Funktionsmedlemmar
KLASSER Inkapsling Abstrakt datatyp Public och private Klassmedlemmar Datamedlemmar Funktionsmedlemmar Initiering av objekt Konstruktor Ta del av objektets tillstånd Förändra objektets tillstånd Avinitiera
4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.
IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns