Programmering av inbyggda system 2014/2015
|
|
- Ida Eva Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer översätts till assembler att ge en förståelse för de svårigheter som uppstår vid programmering av händelsestyrda system med flera indatakällor. Vi repeterar kursens lärandemål Sammanfattning 1
2 1. Programutveckling i C och assemblerspråk Kunna utföra programmering i C och assemblerspråk samt kunna: beskriva och tillämpa modularisering med hjälp av funktioner och subrutiner. beskriva och tillämpa parameteröverföring till och från funktioner. beskriva och tillämpa olika metoder för parameteröverföring till och från subrutiner. beskriva och använda olika kontrollstrukturer. beskriva och använda sammansatta datatyper (fält och poster) och enkla datatyper (naturliga tal, heltal och flyttal). Sammanfattning 2
3 beskriva och tillämpa modularisering med hjälp av funktioner och subrutiner. Funktioners parametrar och returvärden. Lagringsklass och synlighet. Sammanfattning 3
4 beskriva och tillämpa olika metoder för parameteröverföring till och från subrutiner. Sammanfattning 4
5 beskriva och använda olika kontrollstrukturer. Sammanfattning 5
6 beskriva och använda sammansatta datatyper (fält och poster) och enkla datatyper (naturliga tal, heltal och flyttal). Kunna redogöra för olika lagringsklasser (GLOBAL, STATIC, LOCAL) och synlighet. Sammanfattning 6
7 2. Programutvecklingteknik Att kunna: beskriva översättningsprocessen, dvs. assemblatorns arbetssätt, preprocessorns användning, separatkompilering och länkning. konstruera, redigera och översätta (kompilera och assemblera) program testa, felsöka och rätta programkod med hjälp av avsedda verktyg. Sammanfattning 7
8 beskriva översättningsprocessen, dvs. assemblatorns arbetssätt, preprocessorns användning, separatkompilering och länkning..c fil.s12 fil.lsc.map arkivhanterare C-preprocessor assemblator.o12 fil.o12 länkare fil.o12 översättare.s fil temporär fil.o12.e12.s19 Sammanfattning 8
9 konstruera, redigera och översätta (kompilera och assemblera) program testa, felsöka och rätta programkod med hjälp av avsedda verktyg. Dessa lärandemål har vi kontrollerat under laborationer. Sammanfattning 9
10 3. Systemprogrammerarens bild Att kunna: beskriva och tillämpa olika principer för överföring mellan centralenhet och kringenheter så som: ovillkorlig eller villkorlig överföring, statustest och rundfrågning. konstruera program för systemstart och med stöd för avbrottshantering från olika typer av kringenheter. beskriva och exemplifiera olika undantagstyper: interna undantag, avbrott och återstart samt prioritetshantering vid undantag. kunna beskriva metoder och mekanismer som är centrala i systemprogramvara så som pseudoparallell exekvering och hantering av processer. beskriva och använda kretsar för tidmätning. beskriva och använda kretsar för parallell respektive seriell överföring. Sammanfattning 10
11 beskriva och tillämpa olika principer för överföring mellan centralenhet och kringenheter så som: ovillkorlig eller villkorlig överföring, statustest och rundfrågning. Sammanfattning 11
12 konstruera program för systemstart och med stöd för avbrottshantering från olika typer av kringenheter. Sammanfattning 12
13 beskriva och exemplifiera olika undantagstyper: interna undantag, avbrott och återstart. Sammanfattning 13
14 beskriva och tillämpa olika metoder för prioritetshantering vid multipla avbrottskällor (mjukvarubaserad och hårdvarubaserad prioritering, avbrottsmaskering, icke-maskerbara avbrott). Sammanfattning 14
15 kunna beskriva metoder och mekanismer som är centrala i systemprogramvara så som pseudoparallell exekvering och hantering av processer. Sammanfattning 15
16 beskriva och använda kretsar för tidmätning. Sammanfattning 16
17 beskriva och använda kretsar för parallell respektive seriell överföring. Sammanfattning 17
18 Av speciell vikt: maskinorienterad programmering... Läsa/skriva på fasta adresser (portar) Datatyper, storlek (8,16 eller 32 bitar...) Heltalstyper, med eller utan tecken, vad innebär typkonverteringarna? Bitoperationer &,, ^ (AND, OR, XOR) Skiftoperationer <<, >> (vänster, höger) Sammanfattning 18
19 Kodningskonventioner Program som kräver källtexter både i C och assemblerspråk... /* Men även tilldelningar och enklare typkonverteringar! */... { char a; int b,c; a = b; c = a;... } Sammanfattning 19
20 Pekare och deras användning /* strpbrk.c C-library function "strpbrk" */ #include <string.h> char *strpbrk(char *s,char *breakat) { char *sscan, *bscan; for (sscan = s; *sscan!= '\0'; sscan++) { for (bscan = breakat; *bscan!= '\0';) if (*sscan == *bscan++) return sscan; } return((char *) 0 ); } /* memcpy.c C-library function "memcpy" */ #include <string.h> void *memcpy(void *dst, void *src, size_t size) { char *d, char *s, size_t n; if (size <= 0) return(dst); s = (char *) src; d = (char *) dst; if (s <= d && s + (size - 1) >= d) { /* Overlap, must copy right-to-left */ s += size - 1; d += size - 1; for (n = size; n > 0; n--) *d-- = *s--; }else for (n = size; n > 0; n--) *d++ = *s++; return(dst); } Sammanfattning 20
21 Assemblerprogrammering... # define DATA *( char *) 0x700 # define STATUS *( char *) 0x701 void printerprint( char *s ) { while( *s ) { while( STATUS & 1 ) {} DATA = *s; s++; } } ; void printerprint( char *s ) _printerprint: ; { ; while( *s ) LDX 2,SP printerprint1: TST,X BEQ printerprint2 ; { ; while(!( STATUS & 1) ) ; {} printerprint3: LDAB $0701 ANDB #$01 BEQ printerprint3 ; DATA = *s; LDAB 1,X+ (även s++ nedan) STAB $0700 ; s++; BRA printerprint1 printerprint2: ; } ; } RTS Sammanfattning 21
22 Maskinorienterad programmering 2014/2015 Sammanfattad... Tisdag 13/1 Tentamen, (V-salar) Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista för CPU12 Quick guide: C-reference card ANSI En av böckerna: Vägen till C The C programming language Sammanfattning 22
Maskinorienterad programmering
Maskinorienterad programmering Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi belyser hur den skriftliga delen av examinationen genomförs. Sammanfattning
2010/2011. Syftet med kursen är att vara en introduktion till konstruktion och programmering av små inbyggda system.
DAT 015 Maskinorienterad Programmering 2010/2011 Syftet med kursen är att vara en introduktion till konstruktion och programmering av små inbyggda system. Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål
LEU500-Maskinorienterad programmering LP3-2016/2017
LEU500- LP3-2016/2017 Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi granskar utförandet av examination Vi följer upp föregående års kursvärdering Sammanfattning
Maskinorienterad Programmering LP3-2017/2018
Maskinorienterad Programmering LP3-2017/2018 Lars Bengtsson, D&IT Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet
Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017
Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017 Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet 1 Kursens
Maskinorienterad Programmering LP2-2017/2018
Maskinorienterad Programmering LP2-2017/2018 Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet 1 Kursens hemsida
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Funktion med
Programmering i C. Vad är C? Målsättning. Litteratur. Jämförelse med Java. Exempel : Ett program som skriver ut texten Hello, world
Programmering i C Målsättning Introducera programmering i C för de som inte har någon erfarenhet av C eller C++. Litteratur Kernighan, Ritchie: The C Programming Language, Second edition, Steve Oualline:
Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DAT016 Programmering
ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet
ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 19 januari 2013
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT015 Maskinorienterad programmering IT DIT151 Maskinorienterad programmering GU Fredag 9 april 2010,
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström
DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)
Assemblerprogrammering för HCS12
Assemblerprogrammering för HCS12 Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler Programkonstruktioner
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 2 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
Objektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Kompilera och köra programmet under terminal 2: I Skapa Hej.java
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Assemblerprogrammets. struktur; exempel
Assemblerprogrammering för HCS12 Absolut assemblering Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Tilldelningar, binära operationer Registerspill, permanenta och tillfälliga variabler
I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program
Kompilera och köra programmet Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 under terminal 2: I Skapa Hej.java
Assemblerprogrammets struktur; exempel
Maskinorienterad Programmering 2010/11 Maskinnära programmering en introduktion Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Datatyper Tilldelningar, l i unära och binära operationer Permanenta/tillfälliga
Assemblerprogrammering för ARM del 3
Assemblerprogrammering för ARM del 3 Ur innehållet Fält och sammansatta typer (poster) Pekarvariabler och pekarkonstanter Pekararitmetik, operationer på fält Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide,
Maskinorienterad Programmering 2010/11
Maskinorienterad Programmering 2010/11 Maskinnära programmering en introduktion Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Datatyper Tilldelningar, l i unära och binära operationer Permanenta/tillfälliga
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Programmering av inbyggda system 2012/2013. Kodningskonventioner och programbibliotek. maskinnära programmering i C och assemblerspråk
2012/2013 Kodningskonventioner och programbibliotek Ur innehållet: Kodningskonventioner maskinnära programmering i C och assemblerspråk Programbibliotek 32-bitars operationer med 16 bitars processor Kodningskonventioner
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag Programmering av inbyggda system Exempel 1 Examinator Roger Johansson, tel. 772 57 29 Kontaktpersoner
Det finns många flaggor till g++,
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och datatyper Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Läsanvisningar:
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
DD1314 Programmeringsteknik
Skolan för Datavetenskap och kommunikation DD1314 Programmeringsteknik Föreläsning 1 o print o variabler o reserverade ord o input o kommentarer o beräkningar o datatyper o if-satser Kursinformation Programmering:
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Kodningskonventioner (XCC12) Specifikation av strncpy: Övningsexempel: Maskinorienterad Programmering 2011/2012
Maskinorienterad Programmering 2011/2012 Kodningskonventioner och programbibliotek Ur innehållet: Kodningskonventioner maskinnära programmering i C och assemblerspråk Programbibliotek 32-bitars operationer
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Maskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
DD1310/DD1314/DA3009 Programmeringsteknik LÄRANDEMÅL... Vilka läser kursen? ...FLER LÄRANDEMÅL. Föreläsning 1
Skolan för Datavetenskap och kommunikation DD1310/DD1314/DA3009 Programmeringsteknik Föreläsning 1 Kursinfo Python-intro: print variabler reserverade ord input kommentarer beräkningar datatyper if-satser
1/15/2013. DD1310/DD1314/DA3009 Programmeringsteknik. Lärandemål... Vilka läser kursen? ...fler lärandemål VARFÖR? Föreläsning 1
Skolan för Datavetenskap och kommunikation DD1310/DD1314/DA3009 Programmeringsteknik Föreläsning 1 Kursinfo Diagnostiskt prov Python-intro: print variabler reserverade ord input kommentarer beräkningar
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering, DAI,EI,MEI Fredag 19 augusti 2016, kl. 8.30-12.30 Examinator
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering Måndag 16 mars 2015, 14.00-18.00 Examinator Roger Johansson,
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Tentamen i. Programmering i språket C
1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering i språket C för D1 m fl, även distanskursen torsdag
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
C++-programmets beståndsdelar
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Byggstenar. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Grundläggande datatyper
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Typkonvertering. Java versus C
Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då
Ett enkelt program i C++, hello.cpp. #include <iostream> int main() { std::cout << "Hello World\n"; return 0; } C++, Övning 1
Ett enkelt program i C++, hello.cpp C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel int
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION
Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 26 februari 2011
1 of 7 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
grundläggande C++, funktioner m.m.
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel Ett enkelt program i C++, hello.cpp #include
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, Kursens hemsida:
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 00/01 1 Slide 1 2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, johnny@nada.kth.se Kursens hemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1387 Varför vill
Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.
Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. fredag 13 januari 2012
1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
OOP Objekt-orienterad programmering
OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första
Assemblerprogrammering del 1
Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DIT152 Programmering
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman
KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53
Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2003 Tentamen TDDB53 KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Programmering i Ada för MI (MI-ADA) i mars 2003 Tentan lämnas ut 24/3
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart
Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se
Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA481 Programmering av inbyggda system D EDA486 Programmering av inbyggda system Z DIT152 Programmering
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Tentamen i Datakunskap NT
Datateknik A, 5 p, Datakunskap NT Sid: 1 (9) Jan-Erik Jonsson 060-14 87 90, Karl Pettersson, 060-14 85 91 DTAA04 Utbildningsprogram: Tentamen i Datakunskap NT 2000-12-02 Step by Step Datakunskap NT A 5p
Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Pascal... Pascal. Pascal... Pascal...
... Programspråk uppkallat efter Blaise. Skapat av Nicolaus Wirt. Avsett för undervisning för att lära ut typbegreppet och styrstrukturer. Har fått stor spridning p.g.a. enkelhet och att kompilatorn varken
Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.
Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java
Objektorienterad programmering i Java
bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 1 Kapitel 1-3 i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Kapitel 1 är en repetition av det ni förväntas kunna sedan tidigare. Det
C++ - En introduktion
C++ - En introduktion De imperativa grunderna för dig som kan programmera Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 72 Översikt 1 Grunderna 2 Uttryck och satser 3 Funktioner 4 Poster 1 Grunderna
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning
Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (