Poster ( structar ) Postdeklarationer
|
|
- Jan-Olof Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr. C:s term för term är dock medlem (member). Obs! att till skillnad från Java skapas utrymmen för posterna där definitionen finns, ett statiskt eller lokalt utrymme poster behöver inte skapas dynamiskt. Obs! vidare att man inte i typdefinitionen kan ange hur medlemmar ska initieras. Medlemsåtkomst görs med operatorn. (punkt): p1.id=13; strcpy(p1.namn, Jozef ); p1.vikt=62; p1.skonr=47; För medlemsåtkomst via pekare till posten finns även operatorn ->, mer om detta senare. Bild 48 Postdeklarationer Ordet person i deklarationen ovan kallas structure tag. Kombinationen struct person kan användas som typnamn för denna posttyp i senare deklarationer: struct person p3; struct person folk[10]; struct person *perspek; void f1(struct person p); struct person f2(void); struct person *f2(void); - ännu en variabel - array med 10 poster - pekare till en personpost - funktion med ett personpostargument - funktion som returnerar personpost - funktion som returnerar pekare till personpost Bild 49 1
2 Postdeklarationer (forts.) Structure tag kan utelämnas vid postdeklarationen, men då kan man inte deklarera fler variabler av denna typ eller ange denna typ för ett funktionsargument. Variabelnamn kan också utelämnas: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; ; varvid hela deklarationen blir endast en typdefinition. Variabler kan sedan deklareras med typen struct person. Obs! semikolon efter högerklammern! Annars kommer orden fram till nästa semikolon att uppfattas som deklarationer av variabler av denna typ (speciellt förvirrande om felet med utelämnat semikolon finns i en headerfil man har inkluderat). Däremot får det ju inte finnas semikolon efter högerklammern som används som avslutning på en funktionsdefinition eller en sammansatt sats. Postdeklarationer kan förenklas med typnamndefinitioner (typedef), mer om detta senare. Bild 50 Initiering, tilldelning mm Postvariabler kan initieras vid definition: struct person p1={13, Jozef, 62, 47; struct person folk[3]={{13, Jozef, 62, 47, {17, Stefan, 98, 39, {23, Åsa, 51, 36; I ANSI-C89 måste alla initieringsvärden vara konstanta uttryck. Poster kan även tilldelas, varvid hela poster kopieras: folk[0]=p1; Postkonstanter kan dock endast användas vid initiering. Bild 51 2
3 Poster som argument Liksom alla andra datatyper utom arrayer har poster värdesemantik som argument till funktioner eller som returvärden från funktioner. Det innebär att när man skickar en post som argument till en funktion så kopieras hela postinnehållet till ett lokalt utrymme för det formella argumentet (värdeanrop). void skriv(struct person p){ printf( %d %s %d %d\n, p.id, p.namn, p.vikt, p.skonr); void funk(void){ struct person jag={13, Jozef, 62, 47; skriv(jag);... Eventuella förändringar inuti den anropade funktionen görs i den lokala kopian och fortplantar sig inte till det aktuella argumentet. skriv jag 13 Jozef p 13 Jozef Bild 52 Ändringsbara postargument Vill man kunna ändra i det aktuella postargumentet måste funktionen ta emot en pekare till posten och adressen till postvariabeln måste skickas vid anropet: void banta(struct person *p){ (*p).vikt--; void funk(void){ struct person jag={13, Jozef, 62, 47; banta(&jag);... banta jag p 13 Jozef Bild 53 3
4 Poster som returvärden Poster kan även returneras av funktioner, varvid en kopia av postinnehållet returneras: struct person lasperson(void){ struct person p; printf( Ange id och namn: ); scanf( %d %20s, &p.nr, &p.namn); while(getchar()!= \n ) ; p.vikt = 0; p.skonr = 0; return p; void funk(void) { struct person p1; p1=lasperson();... lasperon() ovan returnerar en kopia av den lokala variabeln, som kopieras in i mottagande variabeln. Bild 54 En fälla (gör inte så!) Funktionen lasperson i tidigare exempel liknar denna felaktiga konstruktion: struct person *lasperson(void){ /* OBS! Fel! */ struct person p; printf( Ange id och namn: ); scanf( %d %20s, &p.nr, &p.namn); while(getchar()!= \n ) ; p.vikt = 0; p.skonr = 0; return &p; Returnerar pekare till lokalt utrymme! Denna funktion returnerar en pekare till ett lokalt utrymme. När funktionen är klar kommer detta utrymme att städas bort från stacken för att användas för nästa funktionsanrop, men den som tagit emot pekaren kommer ju att tro att den pekar på postutrymmet. Däremot skulle det vara en korrekt konstruktion om struct person p hade varit deklarerad som static. Bild 55 4
5 Ett trick Om man vill ha posters värdesemantik för arrayer (i någon speciell situation) så kan man bygga in arrayen i en post: struct mystring { char str[256]; ; Variabler av typen struct mystring kommer att bara bestå av arrayen str, men kommer att få värdesemantik som argument och returvärden. struct mystring m1 = {{ Jozef, m2; m2 = m1; printf( %s\n, m2.str); Obs! dock att varje variabel av typen struct mystring kommer att innehålla en hel array på 256 bytes. Bild 56 Medlemsåtkomst via pekare till post Om man vill komma åt medlemmar i en post som pekas ut av en pekare, t.ex.: struct person p1={13, Jozef, 62, 47; struct person *perpek=&p1; så skall pekaren avrefereras och medlemsåtkomsten göras med.-operatorn. Denna operator har dock högre prioritet än *, varför parenteser måste användas: (*perspek).id=17; Detta är för jobbigt att skriva för en C-programmerare, så man har infört en till operator -> som har precis denna betydelse: perspek->id=17; Denna operator kan givetvis även användas i funktioner som tar emot pekare till poster för att kunna ändra i posterna: void banta(struct person *p){ p->vikt--; Bild 57 5
6 Dynamisk minnesallokering Dynamisk minnesallokering görs med hjälp av funktioner vilkas prototyper finns i biblioteket stdlib, dvs. görs tillgängliga genom: #include <stdlib.h> Det finns fyra sådana funktioner (typen size_t nedan är någon för aktuell plattform lämplig heltalstyp, definierad i standardheaderfilerna): void *malloc(size_t size); Allokerar ett utrymme av storleken size bytes, returnerar en pekare till utrymmet eller NULL om det inte fanns något mer utrymme. Motsvarar Pascals och Javas New. void *calloc(size_t number, size_t size); Allokerar ett sammanhängande utrymme för number stycken objekt av storleken size, returnerar pekare till utrymmet eller NULL om det inte fanns. Nollställer dessutom utrymmet. Utgör ett alternativ till malloc(). Bild 58 Dynamisk minnesallokering (forts.) void *realloc(void *ptr, size_t newsiz); Utökar eller minskar utrymmet som pekas ut av ptr till den nya storleken newsiz. Returnerar pekare till början av det förändrade utrymmet. Obs! utrymmet måste finnas på heapen, dvs. ha allokerats tidigare genom malloc(), calloc() eller realloc(). Tas upp på en senare föreläsning. void free(void *ptr); Avallokerar utrymme som pekas ut av ptr och som skall ha allokerats tidigare genom anrop av malloc(), calloc() eller realloc(). Får absolut inte göras på utrymmen som inte finns på heapen eller som redan har avallokerats. Endast hela det utrymme som allokerats kan avallokeras - dvs. man kan inte avallokera delar av ett sådant utrymme. Motsvarar Pascals Dispose, har ingen motsvarighet i Java. Bild 59 6
7 Mer om dynamisk minnesallokering Minne som allokeras med malloc(), calloc() eller realloc() är placerat på heapen. Utrymmena är namnlösa och åtkomliga endast genom pekare från statiska eller lokala pekarvariabler (precis som objekt i Java). Utrymmena förblir allokerade tills programmet friställer dem med free() (eller med realloc()). T.ex. påverkas de inte av att en funktion som allokerat dem terminerar det som städas bort automatiskt efter ett funktionsanrop är funktionens lokala data på stacken, inte utrymmen på heapen. Det är programmerarens ansvar att friställa dynamiskt allokerade utrymmen som inte längre används. Program som inte friställer sådana utrymmen är felaktiga om nya utrymmen ständigt allokeras, t.ex. i en loop, utan att friställas, förbrukar programmet heaputrymme och kommer så småningom att krascha. Detta kallas minnesläckage (memory leak). Dessvärre kan det vara svårt att upptäcka sådana fel: vid korta testkörningar beter sig programmet som väntat. När ett program har terminerat friställs hela programmets utrymme. Program som just ska terminera behöver alltså inte friställa dynamiskt allokerat minne. Bild 60 Exempel anpassning av stränglängder Om man ska läsa in och lagra många strängar är det onödigt att lagra dem alla i maximerade utrymmen, bättre att ha ett maximerat utrymme för inläsning och efter inläsning dynamiskt allokera så mycket utrymme som behövs för just den strängen: struct person{ int id; char *namn; int vikt, skonr; ; struct person lasperson(void){ struct person p; char buff[1024]; printf( Ange id och namn: ); scanf( %d %1024s, &p.nr, buff); while(getchar()!= \n ) ; p.namn = malloc(strlen(buff)+1); /* Borde kolla om minnet fanns */ strcpy(p.namn, buff); p.vikt = 0; p.skonr = 0; return p; Bild 61 7
8 Exempel en länkad lista #include <stdlib.h> #include <string.h> struct object { char *data; struct object *next; ; struct object *makeobj(char *d){ struct object *obj; obj=malloc(sizeof(struct object)); if (obj==null) { fprintf(stderr, Minnet slut! ); exit(exit_failure); obj->data=malloc(strlen(d)+1); if (obj->data==null) { fprintf(stderr, Minnet slut! ); exit(exit_failure); strcpy(obj->data, d); obj->next=null; return obj; Bild 62 Fortsättning på exemplet void addfirst(struct object **first,struct object *ny){ ny->next=*first; *first=ny; void removefirst(struct object **first){ if (*first!= NULL){ struct object *away = *first; *first = (*first)->next; free(away->data); free(away); void printall(struct object *first){ struct object *tmp; for(tmp=first; tmp!=null; tmp=tmp->next) printf( %s\n, tmp->data); int main(void){ const char *namn[]={ jozef, stefan, gustaf, johan ; struct object *first=null; int i; for(i=0; i<4; i++) addfirst(&first, makeobj(namn[i])); printall(first); Bild 63 8
9 Typnamndefinitioner Egna namn för datatyper kan definieras med användning av lagringsklassen typedef. Sådana deklarationer inleds med ordet typedef, ser i övrigt ut som om man deklarerade en variabel av aktuell typ men definierar ett nytt namn för typen istället för en variabel: typedef char *Charptr; Charptr kan nu användas istället för char *. Exempel på användning: typedef struct object *Objptr; typedef struct object { int data; Objptr next; Object; Objptr makeobj(int d){ Objptr obj; obj=malloc(sizeof(object)); Bild 64 Separatkompilerade moduler En separatkompilerad modul ser ut som ett C-program utan funktionen main(). En sådan modul kan användas för att samla och separatkompilera en mängd funktioner och variabler som tillsammans tillhandahåller viss väl avgränsad funktionalitet (t.ex. hantering av en länkad lista osv.). Andra moduler får tillgång till modulens funktioner genom att i källkoden deklarera funktionernas prototyper. Tillgång till variabler erhålles genom att man deklarerar dessa variabler med extern-deklarationer. Eventuella typdefinitioner måste upprepas. Istället för att göra på detta sätt brukar man samla dessa funktionsprototyper, extern-deklarationer och typdefinitioner i en separat textfil, kallad headerfil. Filtypen för en headerfil brukar vara.h. En sådan headerfil inkluderas sedan av alla moduler som skall använda denna moduls funktioner, variabler och typer. Den bör inkluderas även av denna modul själv, för att eventuella motsägelser skall kunna upptäckas vid kompilering. Bild 65 9
10 Separatkompilering, #include-direktiv Kompilering av en separat modul görs i gcc med flaggan -c som anger att endast kompilering skall göras (undertrycker länkning): gcc -c -g -Wall modul1.c Detta skapar objektkoden på filen modul1.o Vid länkning måste alla moduler anges: gcc -g prog.o modul1.o modul2.o -o prog Kompilatorn får information om vad de externt definierade namnen står för genom att läsa headerfiler. Headerfiler inkluderas i källkoden med #include-direktivet: #include <stdio.h> #include modul1.h Filnamn som omges med < och > sökes på en standardkatalog. Filnamn som omges med sökes först på aktuell katalog. Filnamnet kan innehålla en sökväg, men helst styr man sökning genom flaggor till kompilator. T.ex. i GCC kan man använda flaggan -Isökväg till gcc-kommandot: gcc c g Wall IC:\minlib\include modul.c Bild 66 Globala variabel över flera moduler Ibland vill man att flera moduler ska kunna hantera samma variabler. En sådan variabel får endast vara definierad på ett enda ställe. Definitionen får alltså inte ligga i en headerfil, eftersom headerfilen antagligen inkluderas i flera moduler. Headerfiler innehåller alltså normalt inga definitioner, endast deklarationer med information till kompilatorn (typdefinitioner, funktionsprototyper o.s.v.). För att möjliggöra användning av samma variabel definieras variabeln i en enda moduls källkod, och i modulens headerfil extern-deklareras variabeln: modula.h /* Headerfil för modula */ extern int antal;... modula.c /* Källkodsfil för modula */ int antal = 13;... Bild 67 10
11 Unioner En union är en post vars medlemmar lagras i samma utrymme (istället för att lagras efter varandra som i vanliga poster). Detta gör att en viss union-variabel vid en viss tidpunkt bör betraktas som innehållande en enda medlem. En annan variabel av samma typ eller samma variabel vid en annan tidpunkt kan dock betraktas som innehållande en annan medlem. Unioner används främst i situationer då variabler med värden av olika typer skall hanteras i samma datastruktur samt i situationer då samma minnesutrymme skall ges olika alternativa tolkningar. Deklaration och medlemsåtkomst liknar poster: union value{ float fval; int ival; char cval; char sval[10]; ; union value v1, v2; v1.fval=3.5; strcpy(v2.sval, Jozef ); Bild 68 Unioner (forts.) Oftast används unioner som medlemmar i poster där man även lagrar en kod som anger vilken unionsmedlem som är aktuell: struct variabel{ char type; union value val; ; struct variabel data[10]; void printval(struct variabel var){ switch(var.type){ case d : printf( %d, var.val.ival); break; case f : printf( %f, var.val.fval); break;... Bild 69 11
12 Uppräkningskonstanter Uppräkningskonstanter är ett bekvämt sätt att deklarera namn på heltalskonstanter (som helst skall ha något samband med varandra): enum vdag {MAN, TIS, ONS, TORS, FRE, LOR, SON; Konstanterna tilldelas av kompilatorn värden från 0 och uppåt, men man kan ange vilka värden de skall ha, kompilatorn fortsätter sedan uppräkningen. Flera konstanter kan ha samma värde: enum vissaascii {BELL=7, NEWLINE=10, LINEFEED=10, VTAB, FORMFEED, RETURN, ENTER=13, ESC=27, DEL=127; Man kan deklarera variabler av en enum-typ: enum vdag v1, v2; men det blir vanliga int-variabler. Bild 70 12
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.
Läs merTentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Läs mer2 Pekare och dynamiska variabler.
2 Pekare och dynamiska variabler. När man definierar en variabel reserverar man samtidigt minne för variabelns värde. Detta minnesutrymme kommer man sedan åt med hjälp av variabelns namn. Definierar man
Läs merÖvning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Läs mer#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Läs mer*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
Läs merFortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Läs merDet finns många flaggor till g++,
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.
Läs merProgrammera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Läs merIntroduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Läs merDynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Läs merPekare och arrayer. Indexering och avreferering
Pekare och arrayer En array är ett sammanhängande minnesområde rymmande ett antal element av en viss typ. Arraynamnet kan ses som adressen till arrayens början, dvs. dess första element. En pekare är en
Läs merProgrammeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Läs merGU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling LEU 482 / TIG167
GU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling 2016-01-13 LEU 482 / TIG167 Examinator: Henrik Sandklef (0700-909363) Tid för tentamen: 2016-01-13, 08.30 12.30 Ansvarig lärare: Henrik Sandklef,
Läs merAgenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Läs merRepetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Läs merInnehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Läs merProgramsystemkonstruktion med C++: Övning 1. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Programuppbyggnad Klassens uppbyggnad en C++-klass består av en deklaration och en definition deklaration vanligtvis
Läs merInnehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Läs merTDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
Läs merGU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling LEU 482 / TIG167
GU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling 2016-01-13 LEU 482 / TIG167 Examinator: Henrik Sandklef (0700-909363) Tid för tentamen: 2016-01-13, 08.30 12.30 Ansvarig lärare: Henrik Sandklef,
Läs merFöreläsning 10. Pekare (Pointers)
Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return
Läs merAtt använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Läs merGrundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Läs merSträngar. Strängar (forts.)
Strängar En sträng i C är helt enkelt en array av char: char namn[20]; För att få strängar att bete sig som om de vore av dynamisk längd markeras strängens slut med null-tecknet \0 : J o z e f S w i a
Läs merTDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Läs merProgrammering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...
Läs merFortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Läs merTDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne
Läs merMinnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne
Pekare i C++ Pekare används mycket i C++. De är bra både för att de tillåter dynamisk minnesallokering och för att de är referenser. En pekarvariabel innehåller en adress till ett element, den pekar på
Läs merC-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja
Läs merEnkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Läs merÖvning 3 i 2D1324. Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning
Övning 3 i 2D1324 Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning Avancerad c-programering och repetition Typisk h-fil #ifndef special_a
Läs merGrundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Läs merProgrammering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Läs merLösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Omtentamen i Programmering C, Fri, Kväll, 050108.
1(8) ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Denna tenta kommer att vara färdigrättad Fr 14/1 och kan då hämtas på mitt tjänsterum,
Läs merUlf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
Läs merC++-programmets beståndsdelar
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Läs merByggstenar. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Grundläggande datatyper
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Läs merVärmedistribution i plåt
Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.
Läs merEtt enkelt program i C++, hello.cpp. #include <iostream> int main() { std::cout << "Hello World\n"; return 0; } C++, Övning 1
Ett enkelt program i C++, hello.cpp C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel int
Läs merstruct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ };
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ Vad är problemet? Att kunna lagra data som avser flera olika egenskaper
Läs merVad händer när man kör ett program? Program och processer. Funktionsanrop. Avsluta programmet
Vad händer när man kör ett program? Program och processer När man kompilerar ett program och sedan länkar ihop det så stoppar länkaren in lite extra kod i programmet. Det är denna kod som i sin tur anropar
Läs mergrundläggande C++, funktioner m.m.
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel Ett enkelt program i C++, hello.cpp #include
Läs merJohan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen
Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för
Läs merIS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Läs merGPT föreläsning 8. Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner
GPT föreläsning 8 Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Denna gång Reflektioner kring OU1 Funktioner Reflektioner
Läs merFöreläsning 12. struct
Föreläsning 12 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Läs merTentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs merObjektorienterad programmering
Objektorienterad programmering Föreläsning 7 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Konstanter och readonly Statiska klasser Standardklassen Math Parameteröverföring Referensen
Läs mer6.1 Kompilering och lite grundläggande information
6 Förhoppningsvis ska de C-konstruktioner som gås igenom här tillsammans med de exempelprogram som ges här och i andra delar av lab-pm vara tillräckliga för att ni ska kunna klara av laborationerna. Syftet
Läs merProgrammeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Läs merProgrammeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser
Läs merLänkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:
Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att
Läs merLite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
Läs merTentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 19 januari 2013
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs merFöreläsning 9. struct
Föreläsning 9 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Läs merprog: prog.c gcc -g -Wall prog.c /usr/local/bib/c/58an/modules/modul.o -o prog
DSV Sid 1(10) *:58/ID100V Jozef Swiatycki Innehållsförteckning Inledning... 1 Raddelning, kommentarer, macros och inkludering... 4 Undertryckning av utskrifter från make... 6 Flera kommandon per mål...
Läs merFunktionens deklaration
Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout
Läs merSkizz till en enkel databas
Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil
Läs mer732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
Läs merFöreläsning 5: Introduktion av pekare
Föreläsning 5: Introduktion av pekare Det bör påpekas att det som tas upp i introduktionen inte är reella exempel på kod. Man anväder inte pekare till att peka på enstaka heltal som i exemplen nedan, men
Läs merTentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs mer2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, Kursens hemsida:
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 00/01 1 Slide 1 2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ Johnny Bigert, johnny@nada.kth.se Kursens hemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1387 Varför vill
Läs merKapitel 1. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Kapitel 1 grunderna i C++
Kapitel 1 Grunderna i C++ Kapitel 1 grunderna i C++ C++-programmets beståndsdelar Datatyper Funktioner och funktionsanrop Sammansatta datatyper Pekare, aritmetik och referenser Minneshantering, preprocessorn
Läs merSkriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Läs mer4 Sammansatta datatyper
4 Sammansatta datatyper De enkla datatyper som vi hittills använt är otillräckliga när man ska hantera stora datamängder. Vill man exempelvis läsa in 100 reella mätvärden, som man tillfälligt vill spara
Läs merC-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson Introduktion till C Variabler, Typer, Konstanter Operatorer Villkorliga satser if-else, switch Loopar for, while, do... while Inmatning och utmatning stdin
Läs merBINÄRA TRÄD. (X = pekarvärdet NULL): struct int_bt_node *pivot, *ny; X X X 12 X X 12 X X -3 X X
Algoritmer och Datastrukturer Kary FRÄMLING/Göran PULKKIS (v23) Kap. 7, Sid 1 BINÄRA TRÄD Träd används för att representera olika slags hierarkier som ordnats på något sätt. Den mest använda trädstrukturen
Läs merDagens föreläsning. Specialtecken. Mer om printf. Formateringssträngar. Mer om scanf. Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05
Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 12 Filhantering Funktionsbibliotek Mer om kompilering Lagrinsklasser Makron Programmeringsteknik VT05 2 Mer om printf Utskrifter
Läs merProgrammering i C. Vad är C? Målsättning. Litteratur. Jämförelse med Java. Exempel : Ett program som skriver ut texten Hello, world
Programmering i C Målsättning Introducera programmering i C för de som inte har någon erfarenhet av C eller C++. Litteratur Kernighan, Ritchie: The C Programming Language, Second edition, Steve Oualline:
Läs merPekare. Pekare. Varför använder vi pekare? Vad är en pekare? Pekare. Deklaration/initiering av pekare
Vad är en pekare? Varför använder vi pekare? Hur används pekare? Hur deklarerar vi pekare i C? Hur kommer vi åt pekarvärdet? DAVA07/08 JE,MG,MG,PS 2 DAVA07/08 JE,MG,MG,PS Vad är en pekare? En pekare är
Läs merProgrammering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berä>ar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. char str[] = "apa"; char* p = &str[0];
Läs merAssemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Läs merProgrammering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.
Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java
Läs merÖversikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström
DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)
Läs merInnehåll. Resurshantering. Resource handles. Minnesallokering. Minnesallokering Exempel: allokering på stacken. 6. Resurshantering
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 6. Resurshantering Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 1 Resurshantering Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 2 Smarta pekare 3 Klasser, resurshantering
Läs merKlassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Läs merTentamen i. Programmering i språket C
1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering i språket C för D1 m fl, även distanskursen torsdag
Läs merC++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen
C++ Funktioner 1 Teori När programmen blir större och mer komplicerade är det bra att kunna dela upp programmet i olika delar som gör specifika saker, vilket kan göra programmet mer lättläst. Ett sätt
Läs merTentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs merInnehåll. Användardefinierade typer. Användardefinierade typer Kategorier. Konstruktorer. Konstruktorer Två sätt att skriva initiering av medlemmar
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 3. Mer om klasser. Funktionsanrop Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 1 Klasser pekaren this const för objekt och medlemmar Kopiering friend inline 2 Funktionsanrop
Läs mer1 Modulär programutveckling.
1 Modulär programutveckling. När man ska utveckla stora program blir det otympligt och ohanterligt att ha all kod i samma fil, speciellt om man är flera personer som utvecklar programmet. Det blir också
Läs merF5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Läs merProgrammering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:
Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk
Läs merF5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Läs merEn klass behöver både deklaration och definition. Daniel Aarno Globala funktioner och variabler är OK.
2 1 0 / ) - & 9 > ; 7 * ( ) ) En klass behöver både deklaration och definition Deklaration i h (hh) och definition i cc (cpp) Private är förvalt Student::learn() Student::Student() Student::~Student()
Läs merArv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... }
En klassdefinition class A extends B {... Arv definierar en klass A som ärver av B. Klassen A ärver alla fält och metoder som är definierade för B. A är en subklass till B. B är en superklass till A. class
Läs merTDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings
Läs merTentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs merInnehåll. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp Viktiga skillnader mot Java
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 1. Introduktion 1 Om kursen Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2016 2 Presentation av C++ Historik Inledning Datatyper och variabler 1. Introduktion 2/1 Viktiga
Läs merTDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 21 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 21 Internminne
Läs merKompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Läs merTDP004. Minne och pekare. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap
TDP004 Minne och pekare Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 23 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 23 Internminne - RAM Datorns internminne (RAM,
Läs mer4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1.
IS1200 ösningar till exempel, övning 4, 2015 4. Maskinnära programmering i C. Förberedelser till hemlaboration 1. 4.1. Big-endian och little-endian När heltal, flyttal och adresser ska lagras i datorns
Läs mer... Funktionsanrop. Vad händer när man kör ett program?
Vad händer när man kör ett program? När man kompilerar ett program och sedan länkar ihop det så stoppar länkaren in lite extra kod i programmet. Det är denna kod som i sin tur anropar main-funktionen ungefär
Läs merProgrammering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26
Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Mer om klasser Innehåll Konstanta objekt Statiska medlemmar Pekaren this Vänner (friends) Överlagring av operatorer EDA623
Läs merEn kort text om programmering i C.
En kort text om programmering i C C skapades 1972 av Brian Ritchie och Dennis Kerighan på Bell Labs i USA Det blev det språk som är mest använt genom tiderna Det finns många olika språk Pascal, FORTH,
Läs merInnehåll. Introduktion till objektorientering. OOP (objektorienterad programmering) Objekt, instanser, klasser
Föreläsning 1 Innehåll Introduktion till objektorientering OOP (objektorienterad programmering) Objekt, instanser, klasser C++ OO i C++ Standardbibliotek Utökningar från C (syntaktiskt socker) Introduktion
Läs mer